Hissanvändning vid utrymning av höga byggnader På senare år har kombinationen av ett ökat platsbehov och allt mer kompakta stadsmiljöer medfört att det i Sverige, liksom i övriga världen, konstrueras allt högre byggnader. Med höga byggnader krävs också nya tänkesätt kring utrymning, kanske framförallt kring integreringen av hissar som en del av utrymningsstrategin. Införandet av utrymningshissar har under en lång tid diskuterats men kan vara problematiskt till följd av ett flertal faktorer. Går det exempelvis att påverka det hos människan inlärda beteendet att hissen inte får användas vid brand? De i dagsläget högsta byggnaderna i världen sträcker sig en bra bit över 500 meter, exempelvis Burj Khalifa i Dubai med en höjd av 828 meter [1]. I Sverige startade trenden med riktigt höga byggnader med uppförandet av HSB Turning Torso i Malmö som sträcker sig 190 meter [2]. Efter detta har flera höga byggnader HSB Turning Torso. byggts och i dagsläget FOTO: HSB Malmö planeras och projekteras det för ännu fler. Utrymningshissar blir allt vanligare och kan anses vara en nödvändighet i höga byggnader då till exempel äldre och personer med funktionsnedsättningar kan ha svårt att utrymma via trappor [3]. Problemen med att introducera hissar i utrymningen är många och komplicerade, till exempel är det ett inlärt beteende att aldrig använda hissen vid brand och människors agerande vid sådan utrymning kan därför vara svårt att förutse [4]. Tidigare studier I studier som tidigare genomförts har ett samband presenterats som visar en större benägenhet att välja hissen då individerna befinner sig på högre våningsplan [5,6]. Detta är intressant då man på högre våningsplan exponeras för riskerna med hissen under en längre tid. På samma sätt är det dock så att riskerna kopplade till utrymning via trappan också ökar med våningshöjden i byggnaden. Det skulle alltså kunna vara den relativa riskupplevelsen som förändras. Det kan därför vara så att individer på de högre våningsplanen uppfattar hissen som mindre riskfylld i jämförelse med trappan. Det är även av intresse att veta vilka andra faktorer som påverkar hur riskfyllda de olika utrymningsalternativen uppfattas. Kan riskperceptionen i detta avseende vara beroende av till exempel våningsantal och verksamhet? Det faktum att alla människor inte oroar sig för och betraktar samma situationer som riskfyllda komplicerar saken ytterligare. Demografiska skillnader, varierande erfarenhet samt kulturell variation gör att samma situation kan komma att betraktas olika av två olika individer [7]. Den faktiska risken avgör inte hur människor beter sig, utan beteendet styrs istället av hur individen upplever och tolkar situationen och riskerna med den [7]. Enligt en modell som tagits fram påverkas perceptionen av två upplevelsedimensioner [8]. Den ena dimensionen berör klarheten och den andra beror av hur kontrollerbar situationen upplevs. En situation där nya och okända hot uppkommer upplevs ofta som riskfylld och detta kan härledas till den mindre begriplighet och brist på klarhet Informativ utrymningsskylt som förtydligar att hissen inte ska användas vid utrymning. FOTO: Axel Jönsson som finns i sådana situationer. På samma sätt kan en situation där individen känner en begränsad kontrollerbarhet upplevas som allvarlig och stressande [8]. Studien En studie angående utrymningshissar presenterades nyligen vid Lunds Tekniska Högskola. Studien syftade till att kartlägga hur risker med trappa respektive utrymningshiss uppfattas beroende av till exempel våningsantal och verksamhet i byggnaden. Dessutom studerades hur denna riskuppfattning styr valet av utrymningsväg samt hur uppfattningen kan påverkas med hjälp av olika tekniska system. I studien har en enkätundersökning genomförts i 10 av Sveriges 30 högsta byggnader med totalt 573 svarande. Ingen av byggnaderna som besöktes i undersökningen var utrustad med utrymningshiss. De svarande ombads besvara frågorna mot bakgrund av ett beskrivet scenario, vilket gjorde att samtliga svarande relaterade sina svar till samma förutsättningar. Scenariot beskrevs enligt följande: ”Tänk dig att man installerat hissar anpassade för utrymning i byggnaden du befinner dig i. Tänk dig nu att utrymningslarmet går igång i byggnaden och att du av någon anledning tvingas att utrymma ur byggnaden. Folk i din närhet börjar att utrymma, både via trapporna och via hissen.” tenderar hissen att uppfattas mindre riskfylld att använda vid utrymning högre upp i byggnaden än på de lägre våningsplanen. Studien visar även att de svarande inom verksamheten kontor upplever större osäkerhet med att använda hissen vid utrymning än de som befinner sig i bostäder och hotell. De risker som generellt uppfattas som störst i en utrymningssituation är köbildning i både hisshall och trapphus följt av risken för att rök ska tränga in i trapphuset respektive risken att fastna i hissen. Val av utrymningsväg I genomsnitt valde cirka 10 % av de tillfrågade personerna hissen som utrymningsväg. Studien visar även att den andel som väljer att utrymma via hissen ökar med våningsantalet. En korrelation har tagits fram för detta samband enligt: 1,046 ∗ 0,836 där är procent av personerna på en våning som tar hissen vid utrymning och är våningen. Sambandet är giltigt upp till och med den 24:e våningen och visas nedan. För de lägre våningsplanen rekommenderas dock att andelen justeras med hänsyn till andelen äldre och personer med funktionsnedsättningar i byggnaden. Detta innebär att andelen kan komma att behöva ökas eller minskas för att på ett bättre sätt motsvara förutsättningarna i den aktuella byggnaden. I figuren nedan har denna andel antagits vara 5 % för våningsplan 5 och lägre och för övriga våningsplan har fördelningen antagits följa den framtagna korrelationen. Hissanvändning vid utrymning beroende av våning 30 Procent som tar hissen De svarande var personer som bor eller arbetar i höga byggnader och enkätundersökningen besvarades på plats i den höga byggnaden. Risker och osäkerheter Studien visar att risker och osäkerheter generellt uppfattas som större med hissutrymning än med utrymning via trappa. Trappan uppfattas dock som mer riskfylld att använda vid utrymning om personerna befinner sig högre upp i byggnaden än om de befinner sig på de lägre våningsplanen. Likaså 20 10 0 0 10 20 Våning Det framtagna sambandet visar att benägenheten att använda hissen vid utrymning ökar med våningsantalet. Studien visar också att acceptansen är mycket låg för att vänta på hissen vid utrymning. Endast 4 % av respondenterna svarar att de inväntar hissen om väntetiden överstiger 5 minuter. Detta innebär alltså att det ovan visade sambandet egentligen endast gäller initialt i utrymningsförloppet, då de utrymmande individerna väljer utrymningsväg. Om kö uppstår i hisshallen kan sambandet förändras då acceptansen för att vänta på hissen är låg, vilket nämnts ovan. För mer information om den accepterade väntetiden hänvisas till rapporten. Tekniska system och information För att underlätta utrymningen och för att påverka människors agerande vid en utrymningssituation skulle olika tekniska system kunna användas. Resultaten från enkätundersökningen visar att information om vad som händer vid en utrymningssituation är av stor relevans för en ökad benägenhet att använda hissen som en del av utrymningsvägen. Med utgångspunkt från detta rekommenderas system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende på utrymningssituation, tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information i byggnader som utformas med utrymningshiss. Studien visar att cirka 5 % av de tillfrågade trodde att hissen i den aktuella byggnaden används vid utrymning och cirka 36 % uppgav att de inte visste hur strategin var. Mot bakgrund av det faktum att ingen av de aktuella byggnaderna var utrustade med utrymningshiss kan ovanstående anses vara ett intressant resultat. Detta betonar att rätt och tydlig information om hur hissen ska användas vid utrymning är nödvändigt i flera höga byggnader idag. Slutsats Korrelationen som tagits fram i studien kan med fördel användas då utrymningsförlopp där hissen är en av utrymningsvägarna ska simuleras. Då korrelationen bygger på en hypotetisk studie är det dock viktigt att känslighetsanalyser genomförs. Det är även viktigt att analysera väntetiden som eventuellt kan uppstå i hisshallen då acceptansen för köbildning visats vara låg. Om hissar ska användas som utrymningsväg rekommenderas ovan ett antal tekniska system för att underlätta för individerna. I studien undersöktes även ett system med en infodisplay i hisshallen som visar väntetiden tills hissen kommer. Detta bedömdes dock inte underlätta situationen för individerna och rekommenderas därför inte i byggnader där utrymning via hiss tillämpas. Studien är ett steg mot att skapa förståelse för hur människor beter sig vid utrymning av höga byggnader och speciellt i de fall då utrymning via hiss tillämpas. Även om studien resulterat i värdefulla slutsatser finns det fortfarande ett antal kunskapsluckor som måste undersökas för att belysa viktiga faktorer gällande utrymning av höga byggnader. Exempelvis föreslås studier som behandlar byggnader utrustade med utrymningshiss och studier i högre byggnader utanför Sverige. Referenser [1] Skyscraper Source Media. (2011). World's tallest buildings 2011. Hämtad 2011‐05‐26 http://skyscraperpage.com/diagrams/?searchI D=200. [2] Skyscraper Source Media. (2011b). Sweden's tallest buildings 2011. Hämtad 2011‐ 05‐26 http://skyscraperpage.com/diagrams/?searchI D=50918018. [3] Tubbs, J. & Meacham, B. (2009). Selecting Appropriate Evacuation Strategies for Super Tall Buildings: Current Challenges and Needs. Artikel presenterad på 4th International Symposium on Human Behavior in Fire, Cambridge, UK. [4] Heyes, E. & Spearpoint, M. (2009). Lifts for evacuation – Human behavior considerations. Artikel presenterad på 4th International Symposium on Human Behaviour in Fire, Cambridge, UK. [5] Heyes, E. (2009). Human behavior considerations in the use of lifts for evacuation from high rise commercial buildings. Masters of Engineering in Fire Engineering thesis, University of Canterbury, New Zealand. [6] Kinsley, M. J., Galea, E. R., & Lawrence, P. J. (2010). Stairs or Lifts? ‐ A Study of Human Factors associated with Lift/Elevator usage during Evacuations using an online Survey. Artikel presenterad på 5th International Conference on Pedestrian and Evacuation Dynamics, Gaithersburg, MD. [7] Enander, A. (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Karlstad: Räddningsverket. [8] Fredholm, L. (2006). Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Karlstad: Räddningsverket. Johan Andersson Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering [email protected] Axel Jönsson Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering [email protected] För utförligare beskrivning av studien och dess resultat finns rapporten att ladda ned i sin helhet på www.brand.lth.se Andersson, J. & Jönsson, A. (2011). Utrymning av höga byggnader – En analys av riskperception. Lund: Lunds Tekniska Högskola, Avdelningen för brandteknik och riskhantering.