1. No category

Emåförbundet 2012
Åtgärdsförslag på fiskvägar i Lillån
genom Kvillsfors
ARBETSMATERIAL
2012-11-12
Emåförbundet 2012
T. Nydén & P. Johansson
Emåförbundet 2012
T. Nydén & P. Johansson
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Innehåll
INNEHÅLL ............................................................................................................ 3
INLEDNING .......................................................................................................... 4
BAKGRUND .......................................................................................................... 4
SYFTE OCH MÅLSÄTTNING............................................................................. 4
MATERIAL OCH METODIK.............................................................................. 4
RESULTAT .................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
ÅTGÄRDSFÖRSLAG ......................................................................................... 10
LOKAL 1: KVILLÖ DAMM VH1...................................................................... 11
LOKAL 2: KVILLÖ KVARN VH2..................................................................... 12
LOKAL 3: BRUKSDAMMEN VH3.................................................................... 18
LOKAL 4: NEDRE DAMMEN VH4 .................................................................. 20
LOKAL 5: VÄGTRUMMORNA VH5................................................................ 22
LOKAL 6: STENTRÖSKELN VH6.................................................................... 23
LOKAL 7: MELLERSTA DAMMEN ................................................................ 24
LOKAL 8: VA-DAMMEN VH8 .......................................................................... 27
LOKAL 9: SNICKERIFABRIKEN VH9............................................................ 28
LOKAL 10: LÅG TRÖSKEL.............................................................................. 31
LOKAL 10: LÅG TRÖSKEL.............................................................................. 31
LOKAL 11: UTSKOVET TUREFORS .............................................................. 32
ÖVRIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG......................................................................... 35
Emåförbundet 2012
Foton på framsidan tagna av xxxxxxx under projekteringen 2012
T. Nydén & P. Johansson 2012
3
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Inledning
Denna rapport redovisar förslag på fiskvägar/faunapassager i Lillån vid Kvillsfors
inom Vetlanda kommun. Syftet med projekteringen är att att gynna den tjockskaliga
målarmusslan (Unio Crassus) genom att dess värdfiskar (bl.a. benlöja, och
bergsimpa) ska kunna sprida sig uppströms i Emåns huvudfåra. Fiskvägarna är dock
designade att fungera för i princip all akvatisk fauna vilket totalt sett gynnar den
biologiska mångfalden i Emåns huvudfåra.
Bakgrund
Den tjockskaliga målarmusslan är utrotningshotad i såväl Sverige som övriga Europa
men har tidigare funnits på flera ställen inom bl.a. Emåns avrinningsområde. Idag
finns den kvar på några ställen inom vattenstystemet i Jönköpings län, bl.a. i Emåns
huvudfåra nedströms Kvillsfors. För att säkra artens långsiktiga överlevnad på flera
ställen i södra Sverige skapades EU-LIFE projektet UC4LIFE (målarmusslans
återkomst ger friskare åar) inom vilket bl.a. länsstyrelsen i Jönköpings län är partner.
Projektet skall pågå mellan 2012-2016 och bl.a. resultera i nya faunapassager och
åplansrestaurering.
Emåförbundets del i LIFE-projektet består av en förstudie på faunapassager i Lillån
vid Kvillsfors samt Brusaån i Mariannelund. För detta uppdrag erhöll Emåförbundet
2012-05-30 ett bidrag från länsstyrelsen i Jönköpings län. Som underkonsult för
vissa delar i förstudien har Emåförbundet anlitat Jönköpings Fiskeribiologi.
Syfte och målsättning
Denna rapport syftar till att redovisa förslag på faunapassager i Lillån vid Kvillsfors
inklusive kostnadsuppskattningar. Åtgärderna har som målsättning att möjliggöra fri
fiskvandring för de värdfiskar som nyttjas av den tjockskaliga målarmusslan men har
designats att fungera för samtliga fiskarter och bottenfauna. Den operativa
målsättningen är att rapporten skall fungera som underlag för länsstyrelsen, berörda
fastighetsägare samt mark- och miljödomstolen vid planering, beslut och finansiering
av åtgärderna.
Material och metodik
Fältarbete
Projekteringarna har genomförts i fält under våren-hösten 2012. Hela lillån har
inventerats med avseende på förekommande vandringshinder inklusive fotografering
och anteckningar. Inmätning i lokala höjdsystem har gjorts där det anses nödvändigt
(Laserliner AL 22). Uppgifter på Vetlanda kommuns VA-nät har erhållts från
VETAB, samråd avseende närmiljö och kantzoner har gjorts med Vetlanda kommun,
tekniska kontoret samt vetlanda kommuns och Emåförbundets ”vattengrupp” (miljöoch byggkontoret, tekniska kontoret, VETAB och räddningstjänsten). Presentation av
projektet och förstudien har även gjorts för Vetlanda kommuns nämnd, Kvillsfors
samhällsförening och andra aktörer (t.ex. Nyboholms pappersbruk, Emåns
T. Nydén & P. Johansson 2012
4
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
bevattningsförening m.fl). Samråd i fält har även gjorts med kulturmiljöenheten vid
länsstyrelsen i Jönköpings län för samtliga åtgärdsförslag.
Redovisning
Åtgärdsförslagen redovisas med start längst nedströms vid Qvillö för att sedan gå
uppströms till Turefors kraftverksdamm. Varje åtgärdslokal har fått en specifik
identitet med åtgärdsförslag och kostnadsuppskattning.
Ambitionsnivå
För varje åtgärdsområde ges en övergripande beskrivning med bl.a. fysiska
förutsättningar, markanvändning i närområdet, natur- och kulturvärden och eventuell
påverkan. När vi föreslår en åtgärd tar vi alltid hänsyn till dessa faktorer för att
åtgärdsförslaget ska betraktas som realistiskt genomförbart och kostnadseffektivt. Av
denna anledning har vi i vissa fall gett flera alternativa förslag med låg- respektive
hög ambitionsnivå. Valet av ambitionsnivå överlåter vi till den som beslutar om
åtgärden. I avvägningen har vi även tagit hänsyn till andra intressen som t.ex.
markanvändning och reglering.
Kostnadsuppskattning
För samtliga åtgärdsobjekt ges en kostnadsuppskattning baserad på vår egen
erfarenhet av ett flertal tidigare utförda objekt, med stöd av schablonkostnader för
biologisk återställning i Jönköpings län (Haag 2006). Normalt gör vi en
prisspecifikation som inkluderar (1) sakkunnig expertis, (2) maskin och maskinförare
inklusive lastmaskin samt (3) material. Priserna för dessa poster varierar ganska
mycket beroende på entreprenör och var i landet åtgärden utförs.
I kostnadsuppskattningen har vi uppskattat administrativa kostnader som t.ex.
samråd, markägarmöten, brevutskick och telefonsamtal. Denna kostnad är mycket
svår att uppskatta och varierar ofta mycket. Vi använder oss av schabloner och
erfarenheter från tidigare projekt och kostnadstuppskattningarna måste därför
betraktas som endast en fingervisning. Den slutliga kostnaden påverkas dessutom av
ett flertal faktorer som t.ex. lokala entreprenörer och priser, närhet till grustag,
huvudmans avtal samt eventuella andra aktörer som fiskevårdsområden eller
markägare och deras möjligheter att hjälpa till m.m. Kostnader för antikvarisk
medverkan och kompletterande utredningar har inte gjorts i föreliggande rapport.
Våra kostnadsuppskattningar baseras på att varje åtgärd utförs var för sig. Om
åtgärdsförslagen samordnas, vilket är praxis, blir kostnaden alltid lägre – i synnerhet
administrationen som är en svår post att uppskatta för en enskild åtgärd. Nedan
redovisas en tabell över de schablonkostnader som vi använt i våra
kostnadsberäkningar för respektive åtgärd (tabell 1).
Kostnaden för sakkunnig kan ibland betraktas som onödig men vår erfarenhet är att
det är nödvändigt för att uppnå ett bra resultat för att minimera behovet av eventuella
efterjusteringar. Vid åtgärder som utförs för hand är det även tillrådligt att vara minst
2 personer ur säkerhetssynpunkt pga. risken för arbetsskador.
T. Nydén & P. Johansson 2012
5
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Tabell 1. Schablonkostnader (exklusive moms) för allmänna moment och material
vid restaurering.
Åtgärd/material
Stenmaterial (sorterat och
Parameter
Per m
3
Kostnad (kr)
280
osorterat) inkl. transport
Anmärkning
Kostnaden för osorterat material
är ofta lägre; lokala variationer
förekommer och fraktkostnad
varierar beroende på avstånd
Grävmaskin, lastare etc.
Per timma
600
Medelpris
Traktor
Per timma
500
Medelpris
Lastbil
Per timma
600
medelpris
Sakkunnig
Per timma
650
Varierar ofta mellan 500-700
Administration
Per timma
650
Schablon som beräknas på 5-20
% av övriga totala kostnader
beroende på förutsättningar.
Kulturvärden
Emån är starkt präglad av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande till
exempel dämmen för olika ändamål, kvarnar m.m. men även olika typer av
rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är dammrester i sten
och/eller jord, stengrunder och andra stenfundament, pålverk, kallmurningar och
vallar samt brorester. Åtgärdsförslagen i Lillån har granskats av antikvarisk expertis
(kulturmiljöenheten, länsstyrelsen i Jönköpings län) och samråd har skett i fält för
respektive objekt.
Ägarförhållanden
Stora delar av Lillån och dess närmiljöer ägs av Vetlanda kommun. En mindre andel
ägs av privatpersoner och bolag. Verksamhetsutövare samt ägare av fall- och
regleringsrätt vid Turefors kraftverk är Fortum AB. Samråd och presentation av
åtgärderna skall alltid presenteras, förankras och godkännas av samtliga
fastighetsägare innan man går vidare med tillståndsansökan osv. Denna plan utgör
underlag inför samråd.
Vattendomar
Lillåns reglering vid Turefors damm ingår i vattendomen AD 23/1923 för Turefors
kraftverk. Regleringen av vatten till Lillån nämns dock först i en dom från 1934 (AD
8/1934) med villkoret att ett gjutjärnsrör med 15 cm i diameter, senare ändrat till
12,5 cm i diameter, avleder vatten till Lillån samt att vid flöden över 15 m3/s i
huvudfåran skall 1/7 av vattnet gå genom Lillån. Detta villkor upphävdes genom en
omprövning 1984 (VA 25/1984) med utslaget att endast normal tillrinning genom
befintligt rör godkändes. I domen från 1934 finns ytterligare tillstånd till tre låga
dämmen i Lillån. Inom UCforLIFE projektet ämnar länsstyrelsen begära en
omprövning av Lillåns reglering för att tillgodose en högre vattenföring än den som
råder i dagsläget. En separat utredning och rapport har gjorts för detta.
T. Nydén & P. Johansson 2012
6
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Underlagsmaterial
Som hjälp vid fältarbete och sammanställning av rapporten har använts databaser och
GIS-skikt från länsstyrelsen i Jönköpings län samt fastighet- och ledningkartor från
VETAB. Lillån är inte biotopkarterad och därför saknas tidigare data för såväl
vattenbiotoper som vandringshinder.
T. Nydén & P. Johansson 2012
7
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Områdesbeskrivning
Figur 1. Karta över Kvillsfors samhälle med Emåns huvudfåra och Lillån.
Lillån är en ca 3 km lång sidofåra till Emåns huvudfåra i Kvillsfors (se figur 1 och
3). Den har en medelbredd på uppskattningsvis ca 3 meter och medeldjup kring 0,3
meter men detta varierar stort mellan olika sträckor av ån. Inloppet regleras genom
ett numera fast utskov i betong där ett rör förser ån med vatten året runt.
Vattenföringen uppmättes 2012-10-26 till ca 180 l/s strax nedströms utskovet. Enligt
uppgifter i vattendomen uppskattades medelflödet till ca 250 l/s.
Lillån är inte biotopkarterad men kortfattat är den fysiska påverkan stor i form av
inte mindre än 11 vandringshinder för fisk (varav 4 definitiva), rensning/rätning
längs vissa delar, ett stort antal privata vattenuttag och samt recipient för dagvatten
och i nedre delen processvatten från Nyboholms pappersbruk.
Trots detta finns relativt långa, mer eller mindre opåverkade sträckor med
ursprunglig karaktär i form av mycket block/sten och strömmande miljöer och
intakta kantzoner. Förekomsten av fisk har undersökts senast 2012 då arterna öring,
färna, bergsimpa och elritsa fångades (KOLLA!!!). Öringpopulationen konstaterades
vara livskraftig och av allt att döma stationär (pga vandringshinder).
Emåns huvudfåra vid Kvillsfors är reglerad i form av två kraftverksdammar direkt
efter varandra. Namnet på samhället antyder att Emån avbördades delvis genom en
eller flera sidofåror – ”kvillar”. Enligt generalstabskartan från 1876 framgår tydligt
Lillån. Kraftverken i huvudfåran fanns inte vid denna tid men på kartan finns minst
en, möjligen två kvarnställen markerade i huvudfåran och likaså i själva Lillån. Den
äldsta påträffade kartan i lantmäteriets historiska arkiv (www.lantmateriet.se) är en
geometrisk avmätning från 1645 på ”Quill Skattehemman” och kartbilden (figur 3)
utgör sannolikt Emån vid nuvarande Tureforsdammen, där Lillån börjar med flera
inlopp (kvillar).
Figur 2. Detalj på karta från 1645 över ”Quill Skattehemman” – den infällda
kartbilden visar troligen samma område idag, vid Tureforsdammen där Lillån
börjar. (Källa: Lantmäteriet 2012).
T. Nydén & P. Johansson 2012
8
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lillåns norra utlopp
Lillåns östra utlopp
2
1
3
9
Lillåns inlopp
8
7
6 5
4
11
10
Figur 3. Översiktskarta på Lillån vid Kvillsfors. Sträckan är totalt ca 3 km lång. Förekommande definitiva vandringshinder markerade med röda
punkter, övriga partiella hinder markerade med gula punkter samt numrerade enligt lokalbeskrivningar (se tabell 2 och 3 Källa: www.gis.lst.se
T. Nydén & P. Johansson 2012
9
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Resultat
Vi har projekterat åtgärdsförslag i form av faunapassager (fiskvägar) och biotopvård
i Lillån vid Kvillsfors till en sammanlagd uppskattad kostnad av SEK (tabell 2).
Eventuella tillkommande vattenrättsliga utredningar och antikvariska bedömningar
har inte räknats med i kostnadsuppskattningen. Tilläggas bör även att en
samordning av åtgärderna minskar kostnaderna.
Åtgärdsförslag
Vi har pekat ut 11 åtgärdslokaler på sträckan (tabell 2). Samtliga åtgärdsförslag
består i att skapa en väl fungerande faunapassager vid förekommande definitiva och
partiella vandringshinder. Biotopvårdsåtgärder föreslås ske i och i anslutning till
faunapassagerna – vi har inte pekat ut några särskilda sträckor med enbart förslag på
biotopvård.
Tabell 2. Åtgärdslokaler inom Lillån Kvillsfors
lokal nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
lokalnamn
Kvillö damm VH1
Kvillö kvarn VH2
Bruksdammen VH3
Nedre dammen VH4
Vägtrummorna VH5
Stentröskeln VH6
Mellersta dammen VH7
VA-dammen VH8
Snickerifabriken VH9
låg tröskel VH10
Utskovet Turefors VH11
SUMMA:
Kostnad (SEK exkl moms)
(ingår i lokal 2)
350 000 – 500 000 beroende på alternativ
16 600
44 800
(ingår i lokal 4)
(ingår i lokal 4)
19 100
(ingår i lokal 9)
365 000
(ingår i lokal 11)
300 000
1 245 500 (inkl. dyraste alt VH2)
T. Nydén & P. Johansson 2012
10
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 1: Kvillö damm VH1
Figur 4. Östra utloppet från dammen vid Qvillö Foto: T. Nydén.
Beskrivning
Lokalen Kvillö damm är belägen på betesmark i den nedre delen av lillån vid gården
Kvillö. Det är en grävd jorddamm som regleras genom en grundtröskel via två
utskov. Här delas alltså Lillån upp i två separata fåror – vilka på översiktskartan
(figur 4) benämns norra och östra utloppet. Utskoven utgör vandringshinder genom
att de är provisoriskt gallerförsedda samt att stentrösklarna ger hög lutning och tunn
vattensula. Åldern på dammen är inte säkerställd men den finns med på ekonomiska
kartan från 1940-talet (dock ej exakt samma läge) samt att personal från Nyboholms
pappersbruk meddelat att processvattnet (renat eller orenat) ”förr i tiden” hade sin
utsläppspunkt där. Man kan därför misstänka att dammen har mer eller mindre
kontaminerade sediment och en sedimentundersökning bör göras om man väljer ett
alternativ som påverkar dammen eller dess närområde.
Åtgärdsförslag
Vid åtgärd av vandringshinder 2; Kvillö kvarn VH2 kommer vattnet att ledas
annorlunda och därmed bidra till fri fiskvandring förbi dammen, se nedan.
T. Nydén & P. Johansson 2012
11
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 2: Kvillö kvarn VH2
Figur 5. Vy på vandringshindret vid platsen för Kvillö tullmjölkvarn och tidigare
anläggningar vid Qvillö. Trätuben avvattnar processvatten från Nyboholms
pappersbruk. . Foto: P. Johansson.
Beskrivning
Lokalen Kvillö kvarn märks ut som ett kvarnställe på kartor från början av 1700-talet
och ursprungligen är kvarnen är etablerad någon gång under 1600-talet. På en karta
från 1702 (figur 6) finns markering för platsen med dammvall, kvarnplats och bro.
Den tillhörande texten säger: ” En qwarn som mest hela åhret gåhr godt fall”. På
kartmaterial från 1713 nämns platsen som ”Qvilla” (figur 7). På den ekonomiska
kartan från 1940-talet är platsen känd som Kvillö Tullmjölkvarn och byggnaden
finns kvar åtminstone till 1940-talet och är den ruin med stående väggar som finns på
den södra sidan av vattendraget. Denna konstruktion är sannolikt en förbättrad och
förstärkt konstruktion av den kvarn som härstammar från 1600-talet.
Ändra fram till åtminstonde 1940-talet (se figur 8) finns en stor kvill som rinner in
till Lillån strax uppströms Kvillö. Denna kvill gav säkert åtminstonde hälften av det
vatten som rann förbi kvarnstället. Idag är denna kvill igenfylld och ligger inom
gränserna för Nyboholms pappersbruk. Numera löper dessutom en kulvert från
bruket under gamla åfåran (vid sidan om kvarnrännan) som går ut i en trätub och
sedan vidare till en kulvert vid Kvillö damm. Kulverten tar emot renat processvatten
från Nyboholms pappersbruk och mynnar i Emån (kulverterad efter dammen)
Vandringshindren i dagsläget består av en övre damm (VH 3 Bruksdammen), VH2
Kvillö kvarn (figur 5) och utloppen från dammen nedströms (VH 1 Kvillö damm).
T. Nydén & P. Johansson 2012
12
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Det övre hindret (VH3) berörs separat nedan medan VH1 och VH2 behandlas som
ett objekt.
Figur 6. Karta över Kvillö från 1702, här finns en markering för platsen med
dammvall, kvarnplats och bro Den tillhörande. texten säger: ” En qwarn som mest
hela åhret gåhr godt fall”. (Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012).
Figur 7. På kartan från 1713 är platsen känd som qvilla eller Kvillö och är
markerad med en kvarnsymbol (se svart pil). (Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län
2012).
T. Nydén & P. Johansson 2012
13
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Figur 8. Detalj från ekonomisk karta från 1940-talet, platsen är då känd som Kvillö
och objektet benämnt Kvillö Tullmjölkvarn och är den ruin med stående väggar som
finns på den södra sidan av ån.
Figur 9. Lokal VH1 och VH2 vid Kvillö, med VETAB.s ledningsnät och inmätta
nivåer i ett lokalt höjdsystem (se tabell 4 nedan)
Tabell 3. Inmätta nivåer vid lokal VH1 och VH2 vid Kvillö.
punkt
FIX
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
namn
Brunnslock
Botten ovan damm
dammkrön
botten
botten
mark
botten damminlopp
mark
mark (vall)
mark - högpunkt
tröskel utlopp
botten vid trumma
lokalt
10,00
9,58
9,30
10,90
11,12
10,61
11,73
10,89
10,78
10,88
11,77
12,03
T. Nydén & P. Johansson 2012
14
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Åtgärdsförslag
Objektet är mycket svårt att åtgärda som faunapassage, dels eftersom kvarnplatsen är
skyddad enligt kulturminneslagen (KML), dels beroende på kulverten från bruket,
som ligger mitt i åfåran tillsammans med en betongdamm. Det finns också en risk att
dammen innehåller kontaminerade sediment från tidigare utsläpp från bruket.
Alternativ 1: Om ett sedimentprov visar att dammen är fri från kontaminerade
sediment föreslår vi att man leder in huvuddelen av Lillåns vatten till den gamla
(norra) åfåran där kvarnkvillen börjar (se även åtgärdsförslag VH 3; kvarnkvillen)
och vid betongdammen (VH2) bygger man upp ett stryk genom att dels spränga bort
berg i norra kanten, dels bygga en vall mot trätuben i söder (figur 10). Alternativt
byts trätuben ut mot en ledning i betong som eventuellt kan sänkas ned lite och
samtidigt täckas över helt eller delvis med fyllmaterial. En dialog med bruket som
äger tuben har gjorts och eventuellt är åtgärden möjlig att utföra vid ett planerat
driftstopp under våren 2013.
Figur 10. Principskiss på åtgärd vid övre delen av VH2, kvillö kvarnen. En ny fåra
tas fram på norra sidan genom avsänkning/sprängning på norra sidan. En
betongbalk skyddar trätuben och fallhöjden slås ut genom utfyllnad av sten, block
och grus. Bilden till vänster visar hur det ser ut i dagsläget. Alternativt byts trätuben
ut mot en i betong vilket underlättar arbetet och troligen minskar kostnaden.
Den totala fallhöjden från betongdammens krön (VH2) ned till bottnen vid
vägtrumman nedströms Kvillö damm uppgår till ca 2,7 meter med en fallsträcka på
ca 90 meter (i rak linje från dammen, se figur 9). Detta ger en lutning på ca 3 % men
om man spränger ned klacken vid betongdammen ca 1 meter uppnås en lutning på ca
2 % vilket normalt anses vara passerbart för samtliga fiskarter (vår erfarenhet är dock
att många s.k. svagsimmande arter klarar betydligt högre lutning).
Passagen vid dammen kan utformas på två olika sätt; antningen leds fiskvägen i
dammens södra del (alternativ 1A) eller vid sidan om dammen (alternativ 1 B). Det
förstnämnda innebär en invallning av dammen vilket gör att den minskar i storlek
T. Nydén & P. Johansson 2012
15
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
men fördelen med detta alternativ är att man lättare kan fördela fallhöjden längs med
sträckan eftersom man inte behöver ta hänsyn till vattenledningen från bruket, som
löper längs med dammens södra sida (figur 11 A).
A
B
Figur 11. Principskisser på åtgärdsförslag vid VH1 och VH2, kvillö damm och kvillö
kvarn, nedre delen. Den nya åfåran läggs antingen inom befintligt dammområde (A)
med ny vall, alternativt vid sidan om dammen intill befintlig vall (B). Bild C visar hur
det ser ut i dagsläget.
Alternativ 2: innebär att man gräver ett omlöp från kvarnkanalen under vägen till
Kvillö och vidare ned utmed betesängarna och ansluter mynningen vid det östra
utloppet (se figur 3). Detta alternativ bidrar till att man slipper sänka av
betongdammen (VH2) och gräva i eller intill Kvillö damm (VH1) men kräver likväl
en åtgärd av VH 3 (se nedan). Problemet med denna lösning är att VA ledningar
(spill och dricksvatten) är dragna under vägen och ned till pumpstationen söder om
dammen (se figur 9). Ledningarna är belägna ca 1,5-2 meter under marken vilket kan
betyda att de ligger för högt för att en fiskväg dels ska kunna gå under körvägen, dels
ska bli passerbar för alla fiskarter.
T. Nydén & P. Johansson 2012
16
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Kostnadsuppskattning
Tabell 4. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 3
Kvarnrännan i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal VH 1 och 2
Åtgärdstyp: faunapassage
Alternativ 1A
Administration
Sakkunnig (SEK)
Maskiner (SEK)
Material (SEK)
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
inga
Antikvarisk medverkan
500 000 ??????
Lillån Kvillsfors
Lokal VH 1 och 2
Åtgärdstyp: faunapassage
Alternativ 1B
Administration
Sakkunnig (SEK)
Maskiner (SEK)
Material (SEK)
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
inga
Antikvarisk medverkan
450 000 ????
Lillån Kvillsfors
Lokal VH 1 och 2
Åtgärdstyp: faunapassage
Alternativ 2
Administration
Sakkunnig (SEK)
Maskiner (SEK)
Material (SEK)
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
inga
Antikvarisk medverkan
350 000 ????
T. Nydén & P. Johansson 2012
17
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 3: Bruksdammen VH3
Figur 12. Det enkla trädämmet vid VH 3.
Beskrivning
Denna uppdämning är enkelt utförd med träspontar och konstruktionen är på det hela
taget bristfällig och ej heller nämnd i några domslut eller andra beskrivningar.
Dammen är belägen i början av den stensatta kvarnränna som leder ned till fallet och
ruinerna av det gamla kvarnstället vid Kvillö (VH2). Anledningen till dämmet tros
vara att upprätthålla en vattennivå uppströms, på grund av det vattenintag som finns
till brukets reningsverk enligt uppgift från personalen. Dämmet bidrar till att mer
vatten kan avbördas via den gamla åfåran vilket samtidigt är en förutsättning för att
Alternativ 1 A och B vid Kvillö VH2 skall vara möjlig.
Åtgärdsförslag
Vi utgår ifrån att vattennivån skall bibehållas pga vattenintaget till bruket och
föreslår att dämmet ersätts med ett stryk av sten och block för att upprätthålla en
dämning så att huvuddelen av vattenföringen avbördas via den gamla åfåran om
alternativ 1 A/B blir aktuellt nedströms (se figur 13). I partiet ned till den gamla
fåran måste en viss avsänkning göras för alternativ 1 A eller B. Detta utförs med
bandgående grävmaskin varvid organiskt material ersätts med block, sten och leksten
för öring (se figur 14). Avbördningen till kvarnrännan bestäms efter samråd med
kulturmiljöenheten. Förslagsvis anpassas nivån på stryket så att ca 10-20 % av
vattnet rinner via kvarnrännan. Om alternativ 2 blir aktuellt vid VH 2 kan i stället
huvuddelen av vattnet rinna i kvarnrännan och den nämnda avsänkningen ovan är
inte aktuell.
T. Nydén & P. Johansson 2012
18
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Området sänks av
och dressas med
sten, block och
leksten för öring om
alternativ 1 A/B utförs
vid VH2
Gamla åfåran
Kvarnrännan
Befintligt dämme
ersätts med stryk av
sten och block
Figur 13. Karta med åtgärdsbeskrivningar. Källa: VETAB 2012
Figur 14. principskiss på uppbyggnad av ett stryk för att ersätta ett rakt fall och
tillgodose fiskvandring. Ju längre sträcka man slår ut fallhöjden på, desto lägre blir
lutningen. För att garantera en fullständig faunapassage bör man sträva efter max
2% lutning.
Kostnadsuppskattning
Åtgärden är enkel att utföra och beräknas ta ca 1,5 arbetsdag i anspråk inklusive alla
moment. Kostnaden för åtgärden uppskattas till ca 17 000 kr exklusive antikvarisk
bedömning.
Tabell 5. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 3
Kvarnrännan i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal 3 Kvarnrännan
Åtgärdstyp: faunapassage
Administration
2500
Sakkunnig (SEK)
4800
Maskiner (SEK)
6000
Material (SEK)
3360
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
Antikvarisk bedömning
16660
Fyllmaterial ca
3
12 m
T. Nydén & P. Johansson 2012
19
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 4: Nedre dammen VH4
Figur 15. Holsby kraftverk med damm. Foto: P. Johansson.
Beskrivning
Lokal 4, Nedre dammen bedöms vara en av de tre dammar som nämns i vattendomen
från 1934, men bedömningen är osäker. Hursomhelst saknar den funktion i dagsläget
och utgör definitivt hinder för fisk och bottenfauna. Dammen består av ett dammkrön
och ett utskov i betong. Krönet är förankrat med sten och block vid båda stränderna
och en spång/gångbro löper över krönet. Dammen är långsträckt och kraftigt
igenvuxen och sedimenterad. Att återställa en dammspegel torde bli både dyrt och
orsaka stor grumling. Direkt uppströms dammen finns en vägöverfart med två
vägtrummor som utgör lokal VH5 (se nedan)
Åtgärdsförslag
Vi föreslår avsänkning av dammkrönet men att man behåller gångbron och lägger ut
ett par stora block eller blockhögar för att förankra och säkerställa brons förankring.
En bandgående grävmaskin kan enkelt ta sig ned från vägen till norra stranden, likaså
transportera upp betongmaterialet samma väg. Åtgärden kan behöva prövas i domstol
eftersom dammen troligtvis finns med i den ursprungliga domen. Vid avsänkning
kommer det gamla dammområdet uppströms att sänkas av helt. I dagsläget är
dammen kraftigt igenvuxen och vi föreslår därför att sedimenten får torka upp under
någon månad. Därefter gräver man ut en åfåra längs södra delen och låter det gamla
dammområdet bli en öppen lövskog, gärna med någon bänk etc. Viss biotopvård
skoning av kanten mot gamla dammområdet kommer att behöva utföras vid platsen
T. Nydén & P. Johansson 2012
20
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
för avsänkning och i den utmejslade åfåran, i form av sten, block och leksten. Lokal
VH5 åtgärdas samtidigt.
Kostnadsuppskattning
Platsen vid dämmet och gamla dammen uppströms är relativt lättillgängliga och inga
el- eller VA nät finns i närheten. Detta medför att kostnaderna uppskattas bli relativt
låga. Den totala uppskattade kostnaden för åtgärden är ca 45 000 kr exklusive
antikvarisk bedömning och återställning av parkmiljö i det gamla dammområdet
Tabell 6. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal 4
och 5 i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal VH4 och VH5
Åtgärdstyp: faunapassage
Administration
4 000
Sakkunnig (SEK)
12000
Maskiner (SEK)
12000
Material (SEK)
16800
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
Antikvarisk bedömning
44 800
Naturmaterial ca
60 m3
T. Nydén & P. Johansson 2012
21
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 5: Vägtrummorna VH5
Figur 16. Vägtrummorna vid inloppet till dammen. Foto: T. Nydén
Figur 17. Även uppströms trumman finns ett vandringshinder. Foto: T. Nydén
Beskrivning
Lokalen består av en vägöverfart med två parallella vägtrummor i betong, 1000 mm i
diameter. Trummorna har placerats högt men med ett relativt lågt fall (se figur 16).
Däremot finns ett byggt vandringshinder vid inloppet av trummorna som effektivt
hindrar fiskvandring (figur 17).
Åtgärdsförslag
T. Nydén & P. Johansson 2012
22
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Åtgärdsförslaget är att bygga upp ett stryk mot trummorna nedströms och avlägsna
vandringshindret direkt uppströms. Detta görs i samband med åtgärd vid VH4 och
beskrivs därför ovan.
Lokal 6: Stentröskeln VH6
Figur 18. Lokal VH6 i Lillån – en byggd stentröskel strax uppströms VH5. Foto: T.
Nydén..
Beskrivning
Lokalen utgörs av en byggd stentröskel med låg fallhöjd och partiell passerbarhet
(figur 18).
Åtgärdsförslag
Tröskeln rivs ut försiktigt och stenar/block sprids upp- och nedströms i området. En
mycket enkel åtgärd som utförs i samband med VH4 och VH5
Kostnadsuppskattning
Åtgärden är mycket enkel och billig att utföra, ingen specifik tabell är nödvändig
eftersom varken material, administration eller maskiner behövs. Åtgärden
kostnadsuppskattas till ca 2000 kr (om den utförs på konsultbasis av sakkunnig) men
eftersom den utförs i samband med VH4 och VH5 kan man bortse från denna
kostnad.
T. Nydén & P. Johansson 2012
23
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 7: Mellersta dammen
Figur 19. Holsby kraftverk med damm. Foto: P. Johansson.
Beskrivning
Troligtvis är detta den 2:a (eller mellersta) av de tre dammar som nämns i den
ursprungliga domen från 1934, men den är å andra sidan inte tydligt utmärkt på
ekonomiska kartan från 1943. Dammen saknar funktion i dagsläget – möjligen bidrar
den till en viss nivåhöjning för det vattenuttag som finns direkt uppströms (figur 19)
men är inte nödvändig för detta ändamål. Dammkröndet är lågt och uppbyggt av sten
med ovanpåliggande betongsula med en enkel spettlucka i södra delen som var helt
öppen vid projekteringstillfället (figur 19). Den södra kanten är dessutom förstärkt
med murad, huggen sten. Själva dammområdet är mycket litet och närmast helt
igenvuxet, dammen är i princip avsänkt men spettluckan möjliggör reglering med
underströmsöppning.
T. Nydén & P. Johansson 2012
24
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Figur 20. Lokal VH7 mellersta dammen – numera igenvuxen och nästan helt
avsänkt. Foto: T. Nydén
Åtgärdsförslag
Genom att avlägsna ca 2 meter av dammvallen i motsatta, norra delen och gräva ut
en ny åfåra så kan det gamla dämmet med spettlucka vara kvar och åtgärden kan
därför betraktas som mindre påtaglig på eventuella kulturvärden. Den nya fåran
grävs till lämpligt djup för att avbörda medelvattenföringen men en viss mängd kan
också låta spillas via utskovet. Själva dammområdet rensas från organiskt material
och åfåran dressas med leksten och mindre block.
Figur 21. Åtgärdsförslaget vid VH7 innebär att man avlägsnar ca 2 meter av
dammvallen i norra delen (närmast på bilden) och gräver en ny åfåra.
T. Nydén & P. Johansson 2012
25
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Kostnadsuppskattning
Åtgärden vid VH7 beräknas kosta ca 19 000 kr exklusive moms. Arbetet innefattar
bandgående grävmaskin, transport av material och återställning av dammområdet
men inte antikvarisk bedömning.
Tabell 7. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal
VH7 i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal VH7
Åtgärdstyp: faunapassage
Administration
2500
Sakkunnig (SEK)
6000
Maskiner (SEK)
5000
Material (SEK)
5600
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
Antikvarisk bedömning
19100
Naturmaterial ca
3
20 m
T. Nydén & P. Johansson 2012
26
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 8: VA-dammen VH8
Figur 22. Dämmet vid den s.k. VA-dammen VH8 där ledningar är dragna under
åfåran.. Foto: T. Nydén
Beskrivning
Denna damm har en okänd ålder och ursprung (finns ej tydligt utmärkt på
ekonomiska kartan från 1943) men i dagsläget ligger VA-ledningar tvärs över ån
under dammkrönet som är byggt av betongplattor med sten och block ovanpå.
Lutningen är relativt låg men med en tunn vattensula ovanpå betongplattorna vilket
gör hindret partiellt för fisk.
Åtgärdsförslag
Vandringshindret åtgärdas i samband med VH9, ett omlöp som grävs från dammen
uppströms. Antingen dras omlöpet över VA-ledningarna på södra sidan och mynnar
nedströms VH8, om de ligger tillräckligt djupt. Alternativt mynnar omlöpet strax
uppströms VH8 och ett stryk byggs upp på norra sidan (se beskrivning av åtgärd
VH9 nedan). Kostnaden ingår i uppskattningen för VH 9 oavsett alternativ.
T. Nydén & P. Johansson 2012
27
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 9: Snickerifabriken VH9
Figur 23. Vy från bron vid VH9 Snickerifabriken Foto: P. Johansson.
Beskrivning
Dammen VH9 utgör ett vandringshinder i form av en dammbyggnad i sten och
betong med 2 utskov utan luckor som ej regleras längre. På platsen låg senast en
snickerifabrik på norra sidan och en såg på södra sidan enligt ekonomiska kartan från
1943. I dagsläget förekommer ingen verksamhet förutom ett pumphus (vattenuttag)
på södra sidan. Över dammen löper en gångbro mot järnvägen på södra sidan.
Fallhöjden har mätts upp till drygt 4 meter (dammyta – vattenyta nedströms vid
VH8) och är sålunda det hinder i Lillån med högst fallhöjd.
Åtgärdsförslag
Ett omlöp är möjligt att gräva på södra sidan, med ett utskov placerat från dammen i
höjd med befintligt pumphus (som troligtvis kräver flytt av utrymmesskäl). Därefter
krävs relativt stor schakt av massor längs de första ca 30 metrarna. Ett elskåp är
placerat intill gångstigen och eventuellt behöver detta också flyttas. En bro byggs på
gångstigen (enkel träbro) och schaktmassorna kan flyttas nedåt för att minska
lutningen i terrängen. Området har tidigare varit plats för en såg och troligtvis har
området fyllts ut tidigare med block, sten och eventuellt byggnadsrester. Det finns
dock inga uppgifter om miljöfarlig verksamhet på platsen. Grävning sker med stor
bandgående grävmaskin, som kan ta sig ned till platsen via järnvägen. Material
(leksten, block och sten) kan antingen transporteras via järnvägen (Green cargo)
alternativt läggas i depå på andra sidan järnvägsvallen och transporteras med
hjullastare. Omlöpet dimensioneras för ca 500 l/s och grävs som en naturlig bäckfåra
med ojämna kanter och ett slingrande lopp. Fallhöjden fördelas jämt över hela
T. Nydén & P. Johansson 2012
28
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
sträckan vilket ger en lutning på ca 3 %. Mynningen läggs antingen direkt uppströms
VH8 följt av ett stryk som byggs upp på norra sidan (Alt. A, se figur 24). Alternativt
mynnar det nedströms VH8 genom att man passerar över befintliga VA-ledningar
som ligger på ca 1,3 meters djup (detta måste dock mätas upp noggrant innan beslut).
Omlöpet kläs med sten, block, leksten och död ved. En ny gångstig läggs längs med
(med en enkel gångbro någonstans på sträckan). Eventuellt kan även skyltar och
belysning placeras i området, samt upphuggning och försiktig röjning av träd och
markvegetation. Osäkerheten i vad som finns under mark på platsen för den tidigare
sågen kan innebära att relativt mycket fyllmaterial och ev. tätdukar behövs, vilket gör
kostnadsuppskattningen osäker. Utskovet gjuts av betong och kläs eventuellt in med
sten för att passa bättre i miljön. Bottnen på utskovet beräknas ligga ca 30 cm lägre
än befintlig dammyta.
Figur 24. Åtgärdsförslag på fiskväg vid VH9 Snickerifabriken. Ett omlöp grävs i
terrängen på södra sidan och mynnar antingen uppströms VH8 (alt A) eller
nedströms VH8 (alt B).
Kostnadsuppskattning
Vi uppskattar kostnaden på omlöpet vid VH9 till ca 400 000 kr mycket grovt skattat.
Mängden maskinarbete kan variera stort beroende på behovet av fyllmaterial och
eventuella schaktmassor som behöver avlägsnas. Likaså kan tätning med geotextil
eller gummiduk behövas vilket fördyrar åtgärden. Transport av material kan också
bli relativt dyrt beroende på vilken metod som blir aktuell. Alternativen A och B
T. Nydén & P. Johansson 2012
29
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
uppskattas bli relativt likvärdiga i kostnad. Behovet av gångbro och eventuell
flyttning av pumphus och elskåp bidrar till högre kostnader.
Tabell 8. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal
VH9 i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal VH9
Åtgärdstyp: faunapassage
Administration
25000
Sakkunnig (SEK)
48000
Maskiner (SEK)
80000
Material (SEK)
212000
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
Naturmaterial ca
3
150 m
Ev. tätdukar
Utskov/gjutning
Material till bro
Ev oförutsett
(eldragning etc.)
Informationsplats med
bänkar och skyltar,
gångstig utmed ån.
Antikvarisk bedömning
365 000
T. Nydén & P. Johansson 2012
30
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 10: Låg tröskel
Figur 25. En låg tröskel vid övre delen av Lillån intill en privat fastighet. Foto: T.
Nydén.
Beskrivning
Lokalen består av en låg dammtröskel i huggen sten som troligtvis placerats för att
upprätthålla ett större djup uppströms, ev. för uttag av vatten. Hindret klassas som
partiellt.
Åtgärdsförslag
Stenarna tas bort manuellt och läggs t.ex. intill kanten
Kostnadsuppskattning
Åtgärden är mycket enkel att utföra och kan göras närsomhelst och kräver ingen
sakkunnig. Förslagsvis görs detta i samband med åtgärd av VH9 eller VH11 och
kostnaden kan därför ingå i det arbetet.
T. Nydén & P. Johansson 2012
31
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Lokal 11: Utskovet Turefors
Figur 26. Utskovet till lillån vid Tureforsdammen – luckorna är borttagna och
numera regleras vattnet via rören på vänstra sidan. Foto: T. Nydén.
Beskrivning
Tureforsdammen upprättades sannolikt i samband med byggnation av Turefors
kraftverk men dammvallen har troligtvis förstärkts på senare tid. På den Ekonomiska
kartan från 1943 heter området Harghult och Lillån avbördas med en fåra. På äldre
kartor (se områdesbeskrivning) finns 2-3 inlopp till Lillån men de övriga stängdes i
samband med byggandet av dammvallen. Dammvallen är en jorddamm, troligen
förstärkt med sten och utskovet till Lillån är i dagsläget inte möjligt att reglera med
spettluckor – idag rinner allt vatten till Lillån via två rör intill det gamla utskovet som
är igengjutet med betong (se figur 26). Flödet in till Lillån uppmättes i oktober 2012
till ca 180 l/s. och förslaget är att medelvattenföringen i framtiden skall vara 250 l/s
med maxflöden kring 500 l/s. Fallhöjden mellan rådande vattenyta vid dammen och
strax nedströms utskovet är uppmätt till 2,12 meter.
Åtgärdsförslag
Det finns mycket goda förutsättningar att bygga ett ca 120 meter långt omlöp öster
om nuvarande utskov – troligtvis en plats där det tidigare funnits en kvill ned till
Lillån. Ett utskov byggs i betong tillsammans med en gångbro över dammvallen.
Utskovet konstrueras med underströmsöppning och spettlucka för att kunna reglera
flödet upp till 500 l/s. Omlöpet grävs i terrängen nedströms genom att följa
lågpartierna och ansluter sedan till det grävda diket intill fotbollsplanen. Både den
nya delen och diket grävs så att fiskvägen får ett slingrande lopp med ojämna kanter,
T. Nydén & P. Johansson 2012
32
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
med varierande bredd och djup. Hela omlöpet kläs in med block, sten och leksten
samt död ved. En enkel gångbro byggs ungefär mitt på omlöpets sträckning, där en
stig finns i dagsläget. Omlöpet får en längd av ca 120 meter vilket innebär en lutning
på knappt 2 %. Bredden på omlöpet ska variera och följa terrängen (figur 27).
Arbetet sker med bandgående grävmaskin och innan åtgärd behöver röjning av träd
och buskar ske – främst i nedre delen vid det befintliga diket. Kompletterande
åtgärder kan vara att gallra ut en del träd och sätta upp belysning och bänkar.
Figur 27. Inmätta nivåer samt åtgärdsförslag vid Lillåns utlopp från
Tureforsdammen. Ett nytt omlöp grävs nordost om befintligt utskov och
dimensioneras för 500 l/s.
T. Nydén & P. Johansson 2012
33
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Figur 28. Principskiss på övre delen av omlöpet vid Tureforsdammen. I dagsläget
utgör det ”strövområde” och i närheten finns både badplats och fotbollsplan m.m.
Ett omlöp i form av en naturlig bäckfåra skulle göra området än mer attraktivt.
Kostnadsuppskattning
Vi uppskattar kostnaden grovt till ca 300 000 kr exklusive kompletterande åtgärder
som belysning och bänkar i området.
Tabell 9. Kostnadsuppskattningar och specifikation för åtgärdsförslaget vid lokal
VH11 i Lillån vid Kvillsfors.
Lillån Kvillsfors
Lokal VH11
Åtgärdstyp: faunapassage
Administration
25000
Sakkunnig (SEK)
24000
Maskiner (SEK)
48000
Material (SEK)
203000
Material spec
Åtgärder naturmiljö
Åtgärder kulturmiljö
Totalkostnad (SEK)
Naturmaterial ca
3
80 m
Utskov/gjutning
Material till bro
Oförutsedda
kostnader (el
etc.)
300 000
T. Nydén & P. Johansson 2012
34
Lillån Kvillsfors, Emåförbundet 2012
Övriga åtgärdsförslag
-biotopvård
-åplansrestaurering
-kantzoner/närmiljö
-flöden och reglering
-vattenuttag
T. Nydén & P. Johansson 2012
35