STAMPEN 2008 - Om GP - Göteborgs
STAMPEN 2008 Innehåll Året i korthet 1 Händelser under året 2 Översikt Stampen-Gruppen 4 Nya medielandskapet tar form 6 Fokus på intensivt utvecklingsarbete 8 Intervju Tomas Brunegård 12 Stampens nykomlingar 16 Debattklimatet i nya publiceringskanaler 18 Webbprojekt i Libanon 21 Timothy Balding, WAN 21 V-TAB 22 Stampen Media Partner 24 GISAB 26 Göteborgs-Posten 28 Mediabolaget Västkusten 30 Promedia 32 Samedio Affärsservice 34 Fastigheter 34 mktmedia 35 VTD 36 Stampens radioverksamhet 36 Intervju Peter Hjörne och Josefin Hjörne Meyer 37 Ledningsgrupper 39 Styrelsen 40 Årsredovisning 42 Adresser 69 Redaktör: Ann Flyning. Produktion: scp reklambyrå. Texter: Jan-Olof Eklund, Rubrik AB. Foto omslag: Cocoon. Foto (där inget annat anges): Dan Holmqvist. Tryckeri: V-TAB Civiltryckeri AB. ÅRET I KORTHET •Stora investeringar för ny koncerngemensam plattform (bl a gemensam digital utveckling, webb, webbTV). •Förvärv av Appelberg Publishing Group, SvenskaFans och GISAB. •Första spadtaget för ny tryckerianläggning i Landvetter. •Inlösen av aktier i VLT AB samt avnotering av VLT AB från First North. •Försäljning av större delen av koncernens fastighetsbestånd bidrar med reavinster om MSEK 38. •Överlåtelse av radioverksamheten till SBS Radio vid årsskiftet 08/09. •Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster och goodwillavskrivningar, MSEK 323 (389). • Rörelseresultat för koncernens tidningar före omstruktureringskostnader och goodwillavskrivningar, MSEK 230 (256). STAMPEN-GRUPPEN I SIFFROR Resultaträkning, MSEK Intäkter 2008 2007 2006 2005 2004 5 107,5 5 057,4 3 016,2 1 777,9 1 625,7 Rörelseresultat före avskrivning av goodwill (EBITA) 303,0 651,5 279,6 93,0 41,9 Rörelseresultat (EBIT) 179,8 562,6 224,6 84,8 41,4 Finansnetto -72,8 51,4 -40,6 37,0 1,0 Resultat efter finansiella poster (EBT) 107,0 511,2 184,0 121,8 42,3 Nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 1,0 67,7 69,7 9,4 0,4 Tillväxt, % Rörelsemarginal, % Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK Avkastning på eget kapital, % 3,5 11,1 7,4 4,8 2,5 314,9 399,4 296,5 238,9 132,9 6,5 35,8 20,2 22,0 6,7 Soliditet, % 33,3 40,6 25,8 22,2 35,6 Rörelseresultat (EBITA) per affärsområde, MSEK 2008 2007 Göteborgs-Posten 90,5 116,4 Promedia 70,9 71,1 Mediabolaget Västkusten V-TAB Stampen Media Partner 68,4 51,8 149,5 167,3 9,5 -4,2 Övriga affärsområden -28,0 249,1 Omstruktureringskostnader -58,0 Totalt rörelseresultat (EBITA), MSEK 303,0 651,5 1 1 2 4 20 5 6 3 1. 10 januari utsåg regeringen Lars Bäckström från Uddevalla till landshövding i Västra Götaland. Foto: Curt Warås GP och Lasse Edwartz, Bohusläningen. 2. Vallentuna Steget, Barn. Foto: Anna Wilson. 3. Vårkänslor? Mitt i träffar trillingfamilj som nekas stöd. Foto: Anders Warne. 4. Padri Zadran kommer från Khost i Afghanistan. Hon flydde landet med två av sina barn. Foto: Håkan Johansson, Hallands Nyheter. 5. MVT Linda Bengtzing/Diggiloo. Foto: Terése Andersson. 6. Felfri igen. Gais hade inte mycket till anfallsspel mot HBK på Örjans vall och de få gånger ensamvargen på topp, Sheriff 2 7 11 08 8 12 9 13 10 Suma, stack upp var Peter Larsson inte bara huvudet högre. Foto: Jari Välitalo. 7. Kungabesök i Södertälje. Foto: Mats Andersson. 8. Vattnet tog över 22 februari 2008. GP 23/2. Foto: Per Wahlberg. 9. Allhelgonadagen. Foto: Kenneth Eneroth, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning. 10. Stillbild från programserien “Ta det vidare…” SvenskaFans.com/FANTV. 11. Demokraternas presidentkandidat Barack Obama, som senare vann valet, serverar tårta till pressen på sin födelsedag den 4 augusti 2008. AP Photo/Alex Brandon. 12. Carolina Klüft. Foto: Anders Forngren, VLT. 13. Varg. Foto: Lars Gustavsson, NT. 3 Översikt Stampen-gruppen ägarbild Stampen AB Röstandel Kapitalandel Stampen-gruppen Aktier Peter Hjörne med familj och bolag Familj Marika Cobbold Sven Nordgren med familj Övriga Stampen-gruppen är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges största ägare av dagstidningar. Stampen äger också interaktiva mötesplatser, tryckerier, distributionsbolag och radiostationer. Stampen omsätter över MSEK 5 000. (%) (%) 74 13 11 2 65 14 14 7 Affärsområde Verksamheter V-TAB Aröd Backa Falkenberg Halmstad Norrahammar Ägs av Stampen tillsammans med Liberala Tidningar i Mellansverige AB och Lidköpingspress. Stampen Media Partner Helägt dotterbolag. Gratistidningar i Sverige AB (GISAB) GISAB övergick i Stampen-gruppen i december 2008. När affären med GISAB är helt genomförd i början av 2011 kommer bolaget att vara helägt av VLT AB, ett dotterbolag till Liberala Tidningar i Mellansverige AB. Säljare är danska koncernen Söndagsavisen AS. Beskrivning Norrtälje Södertälje Västerås Örebro V-TAB är Nordens största tryckerikoncern med produktion av dagstidningar, periodiska tidskrifter och reklam. V-TAB har anläggningar Appelberg Publishing Group Bröllopstorget.se Familjeliv.se Myblock.se Odla.nu SvenskaFans.se Stampen Media Partner ansvarar för koncernens närvaro inom digital media, samt att erbjuda företag stöd i utvecklingen av egna mediekanaler. Varje vecka når affärsområdet cirka 800.000 svenskar på Internet utifrån ämnen som engagerar – såsom sport, familj, bröllop, trädgård och Stockholmstidningarna Mitt i... med 31 lokala tidningar i Stockholms stadsdelar och kommuner. Tidningarna utanför Stockholm; Smé-Journalen i Eskilstuna, Strängnäs-Journalen, Örebroar’n, Södertäljeposten. Distributionsbolaget S-post GISAB består av tre affärsområden: Lokaltidningskonceptet Mitt i Stockholm AB, Sveriges största hushållsdistribuerade gratistidning, Tidningarna utanför Stockholm samt distributionsbolaget S-Post, med distribution av direktreklam för en marknad omfattande 1,4 Göteborgs-Posten (GP) är Sveriges näst största morgontidning med drygt 600.000 läsare i olika kanaler. Göteborgs-Posten når ut dygnet runt med nyheter i tryck, på webben, webb-tv och mobil. Göteborgs-Posten Helägt dotterbolag. Mediabolaget Västkusten Mediabolaget Västkusten ägs till 70 % av Stampen och till 30% av Lidköpingspress. Promedia Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB ägs av VLT AB och Nerikes Allehanda AB, dotterbolag till Liberala Tidningar i Mellansverige AB. Liberala Tidningar i Mellansverige AB har tre stora ägare i Mediaintressenter (55 %), Mittmedia (25 %) och Eskilstuna-Kuriren (20 %). Stampen AB är majoritetsägare i Promedia genom Mediaintressenter PLMS AB. Bohusläningen Hallands Nyheter Hallandsposten Strömstads Tidning TTELA Arboga Tidning Avesta Tidning Bärgslagsbladet Fagersta-Posten Karlskoga-Kuriren Leanback Sweden Lidingö Tidning Mediabolaget Västkusten AB (MVK) driver tidningsverksamhet i Västsverige. Affärsområdet består av Mediabolaget i Halland AB och Västkustmedia AB som driver fem dagstidningar Länstidningen Södertälje Motala & Vadstena Tidning NA Media Nerikes Allehanda Norrtelje Tidning Nynäshamns-Posten Prolog Sala Allehanda TVCheck Täby Danderyd Tidning Vallentuna Steget VLT Affärsområdet omfattar tidningsutgivning, verksamhet inom distribution, internet, registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser samt, fram till årsskiftet 2008/2009, radioverksamhet. Tidningsutgivning Samedio Affärsservice utvecklar och standardiserar effektiva affärsservicetjänster inom IT-drift, SamedIO Helägt dotterbolag. Affärsområde inom Stampen-gruppen som under 2008 har avyttrat fastigheter för MSEK 459. Den sammanlagda ytan är 72.000 kvadratmeter fördelade på 20 fastigheter. De försäljningar som genomförts under året har bidragit till en Stampen Fastigheter Ingår i GP Nya AB. Övriga Verksamheter Beskrivning Mktmedia Adeprimo mktmedia är ett utvecklingsbolag vars uppdrag är att möjliggöra nya intäkter för bolagen inom mediekoncernerna Stampen, MittMedia, Eskilstuna-Kuriren och Nya Lidköpings-Tidningen. Målet är att till 2012 skapa förutsättningar för nya digitala intäkter. Detta genom en samordnad mktmedia samägs av Stampen, MittMedia, Eskilstuna-Kuriren och Nya LidköpingsTidningen med Stampen som majoritetsägare. Västsvensk Tidningsdistribution (VTD) VTD är majoritetsägt inom Stampen genom Väst-kustmedia, Mediabolaget i Halland och Stampen AB och samägs med Gota Media AB, Nya Lidköpings-Tidningen och AB William Mickelsen Boktryckeri. 4 VTD ansvarar för morgontidningsdistributionen i stora delar av västra Sverige. Totalt distribueras ett 50 tal olika titlar. I oktober övertogs distributionen för Hallands Nyheters område i Varberg och Falkenberg från Tidningstjänst AB. Ett omfattande förändrings- och utvecklings- Omsättning, MSEK Den totala dagliga upplagan för Stampengruppens dagstidningar var drygt 600.000 ex och för gratistidningarna var upplagan drygt 1 miljon. Totalt har sajterna i Stampen-gruppen (de som mäts i KIA index) 1,4 miljoner unika webbläsare/vecka. Siffran avser vecka 5, 2009. Rörelseresultat (EBITA), MSEK Rörelsemarginal (EBIT), % 2006 3 016,2 2006 279,6 2006 7,4 % 2007 5 057,4 2007 651,5 2007 11,1 % 2008 5 107,5 2008 303,0 2008 3,5 % 2006 1 670 2006 131 2006 7,8 % 2007 2 057 2007 167 2007 8,1 % 2008 1 984 2008 150 2008 7,5 % 2006 3 2006 0,6 2006 19,5 % 2007 11 2007 2007 -20,0 % 2008 123 2008 2008 8,5 % Andel omsättning i Stampen-gruppen på åtta orter i Sverige. Bolaget omsätter knappt MSEK 2 000 och har 800 anställda. grannskap. Sveriges största uppdragspublicist Appelberg Publishing Group och Sveriges ledande webb-TV produktionsbolag Dobb Production ingår i Stampen Media Partner. Affärsområdet omsätter MSEK 123 och har ca 110 medarbetare. miljoner hushåll i Stockholm, Eskilstuna, Strängnäs, Uppsala och Örebro. GISAB:s tidningar når varje vecka över 1,1 miljoner exemplar. Koncernen har cirka 240 medarbetare och omsatte MSEK 360. GP:s upplaga var 243.800 ex per utgivningsdag år 2008. GP omsätter drygt MSEK 1 300 och har 450 anställda. print och på nätet. Affärsområdets totala upplaga är 130.000 exemplar. Bolaget omsätter MSEK 625 och har ca 400 anställda. 31,0% 2,2% -4 9,5 Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen fr.o.m. 2006 genom sucessiva förvärv. 0,4% Ingår från och med december 2008 i Stampen-gruppen. 20,7% 9,8% 2006 1 321 2006 97 2006 7,4 % 2007 1 363 2007 116 2007 8,5 % 2008 1 323 2008 91 2008 6,8 % 2006 219 2006 30 2006 13,7 % 2007 497 2007 52 2007 10,4 % 2008 625 2008 68 2008 10,9 % Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen fr.o.m. 2007 via strukturaffärer. Resultatet exkluderar omstruktureringskostnader under 2008 med MSEK 35. är affärsområdets klart dominerande verksamhet och bedrivs på 15 orter. Den samlade upplagan uppgår till cirka 201.500 exemplar. Promedia omsätter drygt MSEK 1300 och har 1540 anställda. 21,2% 2006 0 2006 0 2006 0% 2007 1 193 2007 71 2007 6,0 % 2008 1 357 2008 71 2008 5,2 % Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen under 2007 via strukturaffärer. Resultatet exkluderar omstruktureringskostnader under 2008 om MSEK 23. ekonomi, personal, service och inköp. Samedio omsätter MSEK 116 och har 69 anställda. renodling av koncernens verksamhet. Kvarvarande fastigheter i beståndet är GP-huset på Polhemsplatsen i Göteborg, samt den tryckerifastighet V-TAB nu uppför i Landvetter, utanför Göteborg. affärsutveckling och teknisk utveckling kopplad till en gemensam uppfattning om omvärldens krav på förändring. Verksamheten omfattar 47 tidningar, 32 webbsajter. mktmedia omsätter drygt MSEK 119 och har fem anställda i moderbolaget (38 anställda i koncernen). arbete pågår och har gett betydande positiva effekter 2008, genom bl. a lägre distributionskostnader och en högre kvalitet. VTD omsätter MSEK 642, medarbetarna består av ca 2 700 tidningsbud och 200 tjänstemän. 1,8% 2006 84 2006 -6 2006 2007 98 2007 -7 2007 -7,4 % -7,5 % 2008 116 2008 -6 2008 -5,6 % 2006 53 2006 14 2006 25,8 % 2007 45 2007 10 2007 23,4 % 2008 36 2008 10 2008 28,4 % 2006 8 2006 -0,7 2006 -9,1 % 2007 30 2007 -6 2007 -20,3 % 2008 119 2008 0,5 2008 0,4 % 2006 0 2006 0 2006 0% 2007 314 2007 11 2007 3,4 % 2008 642 2008 24 2008 3,8 % 0,6% Ingår som dotterbolag fr.o.m. andra halvåret 2007. 5 Nya medielandskapet tar form Stampen-gruppen är idag en av Sveriges största ägare av dagstidningar och tryckerier. Genom att kraftfullt och målmedvetet fortsätta driva den fastslagna strategin och utmana lågkonjunkturen via nya samarbeten, skapas en företagsgrupp för framtiden. Stampen-gruppen fullföljer tillväxtstrategin Det är ingen tvekan om att 2008 kommer att få ett eget kapitel i historieböckerna. För första gången fick mängder av människor under sin egen aktiva karriär uppleva det obehagliga resultatet av en kombinerad finanskris och lågkonjunktur. Även mediabranschen fick sin släng av sleven. Rekordåret 2007 och en stark början av 2008 förbyttes under senhösten till en tvärnit och en historiskt ekonomisk tillbakagång och fallande BNP. Rädsla och förlamning såg ut att prägla både näringsliv och konsumenter. När vi skriver mars 2009 verkar det vara svårt att sia om de närmaste årens utveckling. Helt klart får media uppleva minskade intäkter samtidigt som branschen är mitt 6 uppe i en strukturomvandling. En omvandling initierat av ett spännande teknikskifte som gett de stora mediahusen nya möjligheter att kommunicera med läsare och hitta nya affärsmodeller för sina annonsörer. samordning av redaktions- och annonssystem och investering i produktionssystem på tryckerisidan. Enskilt största satsningen ligger på den koncerngemensamma digitala media/tidningsplattformen Polopoly. Stampen-gruppens tillväxtstrategi sträcker sig fram till 2012. Målsättningen är att dubbla omsättning och värde samt skapa en balans mellan mogna verksamheter och tillväxtverksamheter. Minst hälften av koncernens nya intäktsströmmar ska komma från tillväxtmarknader. Hösten 2008 togs första spadtaget till en ny tryckerianläggning i Landvetter utanför Göteborg. V-TAB får genom anläggningen en utökad kapacitet på flera områden och en produktion dygnet runt, alla dagar i veckan. Under 2008 genomfördes omfattande omstruktureringsprogram inom tidningsverksamheterna i Promedia och Mediabolaget Västkusten. Beslut togs om investering i en koncerngemensam plattform som bl a innebär gemensam digital utveckling, samordning av administration över gränserna, Stampen AB genomförde, via bolaget Stampen Media Partner, två större förvärv under 2008. Appelberg Publishing Group AB, en av Sveriges största aktörer inom redaktionell kommunikation i tryckt och digital media och SvenskaFans, Sveriges största sportsajt med över 250.000 unika besökare per vecka. Allianser förbättrar konkurrenskraften Stampen-gruppen är byggd på en idé och modell som kräver samarbete med andra aktörer i branschen. Vi har ställt frågor till samarbetspartners med en nära relation till Stampen-gruppen och här kommer deras förklaring till det framgångsrika utfallet. 1. Hur ser ni på ert samarbete med Stampen-gruppen? 2. Har ni uppnått några konkreta synergier? 3. Ser ni ytterligare utvecklingsmöjligheter inom ramen för samarbetet? Lennart Hörling, NLT 1. – Modellen är utmärkt. I en föränderlig mediavärld kraftsamlas utvecklings- och förändringsresurser. Var för sig hade inte involverade tidningar haft råd eller personella resurser för att ligga i framkant när gäller den traditionella papperstidningen, nätet, telefoner och allt annat som nu poppar upp. 2. – Vi har uppnått synergier på en rad områden; abonnemang, distribution, tryckning, webb, IT, och i vårt gemensamma ägande på Västkusten och i Mellansverige samt en rad vardagsfrågor. I augusti månad genomfördes ytterligare en viktig affär. Liberala Tidningar i Mellansverige AB, ökade sitt aktieinnehav till närmare hundra procent i VLT AB. Under samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie från First North och process för inlösen av resterande utestående aktier påbörjades. Bakom Liberala Tidningar, som via VLT AB också äger Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB, står MittMedia, EskilstunaKuriren och Stampens dotterbolag Mediaintressenter. Stampen äger Mediaintressenter tillsammans med medlemmar ur familjen Pers och Nya Lidköpings-Tidningens ägare familjen Hörling. 3. – Nya utvecklingsmöjligheter tror jag kommer att uppstå i allt snabbare takt. Redan nu finns det några som är i sin linda. Hans Rinkeborn, Eskilstuna-Kuriren 1. – Eskilstuna-Kuriren, som är en relativt liten och fristående aktör på den svenska mediemarknaden, har tagit ett strategiskt beslut att i olika sammanhang verka via allianser. Detta samarbete via allianser fungerar alldeles utmärkt med bland andra Stampen. EK-koncernen äger till exempel 5 procent i mktmedia, 10 procent i Citygate, 20 procent i Liberala Tidningar och 40 procent i distributionsbolaget Prolog. Den 25 september blev det klart med förvärvet av Gratistidningar i Sverige AB (GISAB). VLT AB förvärvade GISAB i december av den danska koncernen Söndagsavisen AS. 2. – Bästa exemplet är väl egentligen det mycket omfattande utvecklingsarbete som vi tillsammans med bland andra Stampengruppen just nu genomför i utvecklingsbolaget mktmedia. Större delen av Stampen-gruppens fastighetsbestånd såldes under året och i höstas nåddes en uppgörelse med SBS Radio som innebar överlåtelse vid årsskiftet 08/09 av de fyra reklamradiostationer som ingick i Stampengruppens radioverksamhet. 3. – Jag är övertygad om att samarbetet framöver inom mktmedia kommer att ytterligare fördjupas. Dessutom kan jag tänka mig att det kan finnas samarbetsprojekt mellan de bägge distributionsbolagen VTD och Prolog. Jan Cahling, Mittmedia 1. – Samarbetet med Stampen-gruppen har sedan det gemensamma förvärvet av Centertidningar fortsatt att utvecklas på ett strukturellt bra sätt. 2. – I den fortsatta omstruktureringen av svensk dagspress har sammanslagningen av VLT- och NA-koncernerna skapat konkreta synergieffekter. Den gemensamma utvecklingen av en ny webbpubliceringsplattform inom det gemensamma utvecklingsbolaget mktmedia ger stora synergieffekter, vilket dessutom skapar nya möjligheter för ett kommersiellt samarbete på webben. 3. – Vi utvecklar gemensamt inom mktmedia en ny mobilplattform för webbpublicering. Inom traditionella medier skapar GISABaffären i gemensamt ägda Promedia nya affärsmöjligheter på gratistidningsmarknaden. Kunskapsöverföring i allmänhet bör nämnas på pluskontot. Marie Byström, familjen Pers 1. – Jag företräder ju delar av familjen Pers i ett djupgående samarbete med Stampengruppen och Morgonpress Invest genom det gemensamma ägandet via Mediaintressenter i Promedia där VLT-koncernens verksamheter ingår. Vi har ett öppet och förtroendefullt samarbete som långsiktigt stärkt VLTkoncernen och gett helt nya utvecklingsmöjligheter. Vi har tillsammans gjort en lång resa där vi imponerats av Stampen-gruppens skicklighet och uthållighet. 2. – Genom samarbetet med Stampengruppen i Mediaintressenter och Promedia är VLT-koncernen nu inne i en intensiv fas av strukturförändringar som vi är övertygade om väsentligt kommer att öka konkurrenskraften i en föränderlig värld. Eftersom vi samtidigt har ett ovanligt svårt konjunkturläge kommer det att ta flera år att utvärdera alla synergier. Vi kan dock redan nu se konkreta synergier i stora delar av verksamheten, från redaktionellt samarbete till distribution och tryck. 3. – Vi är bara i början av en utvecklingsprocess. Genom Promedia och mktmedia har vi ett unikt samarbete också med Mittmedia och Eskilstuna-Kurirens koncerner. Med spännande nytänkande kommer vi se ytterligare resultat inom en snar framtid. Jag tror också att vi behöver nya sätt att tänka och arbeta för att möta dagens klimatutmaningar. Vi har börjat tala om de frågorna och jag förväntar mig att Stampen-gruppen blir ledande i arbetet att minska mediabranschens klimatpåverkan. 7 Fokus på intensivt utvecklingsarbete Fram till 2012 arbetar Stampen-gruppen med fem fokusområden; De är kundfokus, processer, kompetensförsörjning, internationalisering och miljö (utan inbördes prioritering). 1 kundfokus processer Vi skapar nya affärsmodeller Storsatsning på ny IT-struktur Av Stampen-gruppens prioriterade fokusområden läggs stor kraft på att utveckla nya affärs- och betalningsmodeller för företagskunder. Fokus på kundernas behov skapar affärsnytta, större intäktsmöjligheter samt förlänger och fördjupar relationer. Stampens kraftiga expansion under de senaste åren har skapat möjligheter till skalfördelar och att ta tillvara synergieffekter. För att genomföra detta har en offensiv satsning inom IT-området inletts. Hur görs framtidens annonsaffärer? Hur skapar Stampen långsiktiga relationer och partnerskap som lever över konjunkturcykler? Hur får vi kunskap direkt från företagen själva? På vilket sätt ska Stampen utvecklas och komplettera sitt utbud för att kunna vara den viktigaste mediepartnern i framtiden? Detta är några av de frågor som medieföretag brottas med dagligen. Som en följd av Stampens alla förvärv har ett intensivt arbete lagts ned för att ta tillvara fördelarna med att vara en stor mediakoncern. När vi gör ”Kundfokus” till ett av Stampens fem prioriterade områden, menar vi något mer än att alltid sätta kunden i centrum. Vi vill gå från att vara en leverantör av annonsutrymme till att vara en partner med vilken man bygger reella värden över tid. Konkret innebär Kundfokus att skapa helt nya affärs- och betalningsmodeller för våra företagskunder. Modeller som ger ett gemensamt risktagande för att skapa ännu större intäktsmöjligheter. Genom fördjupat samarbete skapar vi värden som ger uthållighet i kommunikation och reklam över konjunkturcykler, effektbaserade prismodeller, rörliga ersättningsmodeller och bygger ett strategiskt ömsesidigt relationskapital. Vi har sedan några år en unik mötesplats där vi ett antal gånger per år träffar 20 svenska marknadschefer som representerar välkända varumärken. Många av våra projekt inom ramen för Kundfokus är rekryterade ur denna mötesplats. – Under 2008 startade vi arbetet med att skapa en gemensam IT-struktur i syfte att knyta ihop alla användare både på kontor och mobilt. Den stora satsningen på infrastruktur syns inte så mycket på ytan men är själva förutsättningen för att få en koncern av vår storlek att fungera effektivt, säger Inge Olausson, CIO för Stampen AB. IT-satsningen omfattar bl a gemensam infrastruktur, nya redaktions- och annonssystem, webb, TV och mobil samt gemensamt produktionssystem för V-TAB. Den nya plattformen skapar förutsättningar för att driva gemensam digital utveckling, att genomföra samt att samordna administration, annonsproduktion och redaktionell utveckling. Gemensam webbplattform en språngbräda mot nya digitala affärer Den enskilt största satsningen inom IT-området är utvecklingen av en gemensam webbplattform. Stora delar är nu i drift och kraftiga trafikökningar har noterats på flera håll. Vi tar betalt för de faktiska värden som ett samarbete med Stampens hela medieportfölj levererar till kunden. Inget annat, bara faktiska värden. mktmedia har ansvaret för utvecklingen av den nya webbplattformen inom Stampen-gruppen. Det är ett projekt som både omfattar gemensam teknik, teknikutveckling och affärsutveckling. Under hösten var det premiär för de första skarpa projekten och ytterligare samarbeten inleds under våren 2009. Resultaten av dessa initiala projekt förväntas i första hand bli ny kunskap och fördjupade relationer. – Vi inledde arbetet under 2008 med den tekniska utvecklingen och det har gått väldigt bra, säger Bosse Svensson, VD för mktmedia. Med den förvärvade kunskapen skapar vi nya modeller och arbetssätt – unika för Stampen – till att bli en del av koncernens infrastruktur. 8 2 – Redaktionell personal har deltagit i utvecklingen och vi har enkelt uttryckt byggt en ”sajtmaskin” för våra 32 huvudwebbplatser och som när allt är klart kommer att omfatta 47 titlar. – Plattformen är enhetlig men ändå flexibel vilket gör att vi enkelt ska kunna göra versioner som är anpassade för respektive tidnings krav. Nu är 20 av de 32 huvudsajterna igång och under första halvåret 2009 kommer resterande sajter att vara i drift. Man har generellt kunnat notera trafikökningar på sajterna och i vissa fall kraftiga ökningar. Hittills har omdömena från läsarna varit mycket positiva. Det gäller till exempel TTELA, Bohusläningen och Länstidningen Södertälje. – Hemligheten bakom är enkel. Vi har inte bara haft fokus på en bra teknisk sajt, god grafik och snabb nedladdning. Även redaktionerna har involverats och tänkt till ur ett nyhets- och bemanningsperspektiv. – Även säljsidan har deltagit vad gäller annonsmarknaden. Det gör att innehållet håller hög kvalitet, en communitykänsla har skapats och annonsörer kan erbjudas goda lösningar. Det sistnämnda är ju inte minst viktigt då vårt mål är att ha ökat våra digitala intäkter, säger Bosse Svensson. Flera parallella projekt fortsätter under 2009. En affärsutvecklingsprocess arbetas fram för att snabbt kunna utvärdera, testa och implementera nya idéer. Vidare startar man ett samarbete med Eniro inom sökordshantering och sponsrade länkar. – En ny mobilplattform är på gång. Andelen smartphones ökar i Sverige och där ska vi vara med och kunna erbjuda bra nyhetstjänster, communities och andra nyttotjänster. Det är just nu gigantiska steg i medieutvecklingen, och Stampen har tagit på sig ledartröjan, säger Bosse Svensson. Lyckad samordning av prenumerationsförsäljning Under 2008 tog Göteborgs-Postens (GP) prenumerationsförsäljning över telemarketingförsäljningen för Promedias 13 prenumererade titlar. Det har redan blivit en god affär och ett lyckat exempel på utnyttjande av synergieffekter i Stampen-gruppen. Ett av de områden som Promedia utvecklat under 2008 är försäljning av prenumerationer. Här såg man en given möjlighet till att bli effektivare och reducera kostnader. – Målsättningen var att effektivisera försäljningen, synkronisera rutiner, pressa priser och få tillgång till bättre statistik, säger Birgitta Lövestedt, Promedias marknadschef för privatmarknad. För att vara säkra på att få ut mesta möjliga i det nya upplägget togs beslutet att konkurrensutsätta denna del av verksamheten. Upphandlingen visade på de fördelar som fanns att vinna genom att arbeta internt inom Stampen-gruppen. – GP kunde erbjuda både ett bra pris, en väl fungerande telemarketingfunktion och erfarenhet inom området, säger Birgitta. Arbetet påbörjades i början av 2008 och summeringen av det första året är övervägande positivt. – Bortsett från att prenumerationsmarknaden är tuff överlag för branschen så har verksamheten hittills gett ett gott resultat. – Vi för en kontinuerlig dialog med GP för att samarbetet oss emellan ska bli så bra och välplanerat som möjligt. Varje vecka tar GP fram statistik och rapporter för samtliga varumärken inom Promedia. Fokus ligger nu på att utveckla och förbättra verksamheten ytterligare – 2009 kommer att ställa stora krav på telemarketingförsäljningen. Vi måste jobba hårt för att behålla våra kunder. Försäljningen blir allt tuffare och då spelar säljcoacherna en viktig roll. Jag tror att vi måste bli ännu duktigare på att kommunicera med våra kunder och ta vara på kundernas åsikter, avslutar Birgitta. 3 kompetensförsörjning Rätt kompetens för framtiden Den långsiktiga kompetens- och ledarskapsutvecklingen är ett av Stampens fem fokusområden. Utgångspunkten är att Stampen ska vara en attraktiv arbetsgivare och ha rätt kompetens för framtiden. – Detta är ett mycket viktigt område ur flera aspekter, säger Magdalena Kock, personaldirektör på Stampen. I ett kunskapsföretag har medarbetarnas kompetens en avgörande betydelse och att arbeta med kompetensutveckling kan skapa betydelsefulla konkurrensfördelar. Stampen har därför lagt fast en kompetensförsörjningsprocess som innehåller fem steg. Identifiera behov, attrahera, rekrytera, utveckla och behålla samt avveckla. Arbetet inleddes med en noggrann behovsanalys och definiering av viktiga nyckeltal för att kunna se nuvarande status och sätta mätbara mål. Insatser på kommunikationsområdet har gjorts, med bland annat nytt gemensamt intranät och marknadsaktiviteter på rekryteringsområdet. – Att i en lågkonjunktur och under omstrukturering göra medarbetarundersökningar är naturligtvis en utmaning. Men det är en förutsättning för att kunna göra förbättringsinsatser, betonar Magdalena. Två andra centrala frågor är snedbalansen i ålderssammansättningen samt att dra nytta av koncernens storlek genom att skapa förutsättningar för en större medarbetarrörlighet. – Vi behöver på sikt fylla på med yngre medarbetare och satsa på att underlätta rörligheten för att stimulera till erfarenhetsutbyten och att lära nytt. – Vi har också beslutat att alla våra lediga jobb ska annonseras öppet. Därigenom hoppas vi på att kunna stimulera den interna rörligheten. 9 Eva arvidsson, ekonomi- och finansdirektör Magdalena kock, personaldirektör – Slutligen ser vi även över avvecklingsprocessen. När det är aktuellt att avveckla personal måste det skötas professionellt och med fokus på människan. Nytt för 2008 var även sjösättningen av ett traineeprogram. Det startades upp i en mindre skala med två trainees och under 2009 kommer ytterligare tre att rekryteras. – Även i lågkonjunktur är det rätt att satsa. Vi måste vara i framkant samt långsiktiga för att inte tappa kontinuiteten och se till att fylla på med ny kompetens. – För att ta hand om och utveckla befintligt ledarskap startas också strategisk ledarskapsutveckling, avslutar Magdalena. HR en del i V-TAB:s affärsutveckling Inom V-TAB är HR-frågorna av strategisk betydelse. Stor vikt läggs vid att utveckla samarbete och gemensam kultur samt rätt kompetens för verksamhetens behov. Insikt om företagets värderingar är viktigt och sammanfattas i nyckelorden mod, engagemang, professionalism och ödmjukhet. – V-TAB bildades av enheter med egna företagskulturer och arbetssätt. Det fanns ett stort behov av samverkan och att skapa gemensamma rutiner etc. Därför blev ett ledarutvecklingsprogram en viktig del för att svetsa oss samman, säger P-O Borgström, personalchef på V-TAB. Idag har mer än 120 chefer gått programmet som varit framgångsrikt och bidragit till att kontakter skapats mellan chefer på olika orter och i olika befattningar. V-TAB:s satsningar på kompetensutveckling och medarbetarnas trivsel mäts vartannat år i en medarbetarenkät. 10 – Vi har under 2008 genomfört den andra stora mätningen sedan V-TAB bildades och den visar på en positiv utveckling. Intranätet har också haft en stor betydelse för den gemensamma kulturen och informationsspridningen. En annan åtgärd som bemötts positivt av chefer och medarbetare är införandet av en ny lönesättningsmodell. Den bygger i grunden på Stampens lönepolicy som anpassats till V-TAB:s behov. Varje chef sätter lön på sina medarbetare utifrån fastställda kriterier. – Att byta lönesättningsmodell är en svår och krävande process. Men vi upplever att motivationen ökar och vi ger våra medarbetare större möjligheter att påverka sin egen situation och sin utveckling, konstaterar P-O Borgström. Utvecklande växlingsarbete inom VTD VTD byggde upp en HR-avdelning under 2008. Det har bidragit till positiv utveckling för verksamheten och ett lyft för medarbetarna som växlade jobb genom intern rekrytering. – Vi såg att vi behövde ta ett helhetsgrepp om dessa frågor, säger Per Eld, VD för VTD. Vi har 3500 anställda och för att få ett mer effektivt HR-arbete startades en central HR-avdelning. Väl i rekryteringsprocessen visade det sig att kompetensen fanns internt. Först ut blev Ann Fröjd, ansvarig för den nybildade HR-avdelningen. – Jag är egentligen marknadsekonom och var platschef för buden i Göteborg och hade därmed personalfrågor som en del av mitt jobb. Eftersom HR intresserar mig och jag varit fem år på min tidigare tjänst så var det inte ett svårt beslut att växla över till det nya jobbet. Årsskiftet 07/08 förstärktes avdelningen med två HRsamordnare. Båda har varit arbetsledare inom VTD men är i grunden personalvetare. – Fördelen är en kort startsträcka eftersom de kan verksamheten och vi har därmed snabbt kunnat få igång arbetet, berättar Ann Fröjd. Till viss del har insatserna bidragit till både en minskad sjukfrånvaro och personalomsättning samt gett årsbästa resultat i kvalitétsmätningar. VTD har även tagit ett aktivt grepp om arbetsmiljöfrågorna i ett bra samarbete med de fackliga organisationerna. – I medarbetarundersökningen kunde vi klart se att vår personal är nöjdare och trivseln har ökat. Detta är ju naturligtvis ett kvitto på att vi är på rätt väg. På kommunikationssidan ligger fokus på att få igång en budportal för våra medarbetare, utveckla hemsidan samt fortsätta arbetet med våra månadsbrev och vår interntidning ”Budkaveln”, säger Ann Fröjd. 4 internationalisering Globaliseringen är ett faktum Det amerikanska företaget Google och dess mindre namnkunniga kollegor kan tack vare en stark teknik, internet, förstås, och kreativ affärsutveckling nå människorna långt ut i Stampens lokala marknader. De kan erbjuda en översikt över pizzerior, presentera gästernas matrecensioner, ange telefonnummer, länka till pizzerians hemsida (om det finns någon) och dessutom visa på en karta exakt var restaurangen ligger. Det kan ske i Västerås, Varberg eller var som helst och självklart kan du få samma tjänst i mobilen. Tekniken finns i dag och successivt kommer tjänsten att fyllas med innehåll. Internet och stark kommunikationsteknik knyter ihop människor, företag och finansiella marknader som är långt ifrån varandra på gott och ont. Finanskrisen slår mot alla samtidigt, samtidigt kan familjer och människor i olika kontinenter återförenas. samlades i Göteborg visade på attraktionskraften hos svensk media och gav Stampen en jättechans att visa upp sig. Har vi något att komma med? Visst. Under 2009 skall en internationaliseringsstrategi tas fram för Stampen och i den kommer Stampens styrkor att utvärderas. Kan starka svenska internetkoncept fungera utomlands? Kan V-TABs kunskap om strukturarbete användas utanför Sverige? Kanske rentav den starka svenska lokaltidningsmodellen kan göra succé någon annanstans. Redan innan strategin är klar har sonderingar gjorts i utlandet, främst i ekonomier som växer kraftigare än den svenska. Först ut av Stampens bolag är Familjeliv som sedan sommaren 2008 finns som en polsk upplaga (www.familie.pl) 5 miljö Stampen skall miljöcertifieras Snöstorm i London, värmeslag i Melbourne. Glaciärsmältning i Grönland. Översvämning i Bangladesh. Rädsla i Maldiverna och i Göteborg att hamna under vatten. Debatt om hur miljövänligt miljöbränslet egentligen är. Och vad gör vi med kärnkraften? Vi känner alla till rubrikerna och debatten. Våra läsare och annonskunder kommer till oss med frågor och krav. Hur många träd går det åt för att trycka en tidning – och har Stampen verkligen koll på miljöarbetet? Svaret är att det har vi och det vi har kvar att göra tar vi tag i nu. Och vi gör det inte för att kunderna börjar kräva det, utan för att det är rätt. Inom Stampen har vi kommit fram till att det bästa sättet att bedriva ett uthålligt miljöarbete är att låta ett certifieringsinstitut revidera och godkänna hur vi jobbar med miljöfrågorna. Före utgången av 2010 skall samtliga majoritetsägda verksamhetsdrivande bolag inom Stampen-gruppen vara certifierade enligt den internationella standarden ISO 14001. Ett hot? Ja, kanske, och vi måste bli duktigare att nå ut på våra egna marknader. Att vara miljöcertifierad förpliktigar och är ett långsiktigt åtagande som berör samtliga ledningsgrupper och anställda inom Stampen. Certifiering innebär att miljöpolicy och miljömål finns, att ledningssystemen innefattar miljöfrågor och att resultatet i förbättringsarbetet följs upp. Ett miljöcertifierat företag måste dessutom arbeta med ständiga förbättringar. Möjlighet? Självklart. Även Stampen kan utnyttja att världen blir mindre och Stampen kan gå utomlands och etablera oss på utländska marknader som är både större och utvecklas snabbare än vår egen. Succén för 2008 års WAN-kongress i Göteborg, då 1800 internationella och svenska kollegor Stampen börjar sannerligen inte från scratch. V-TAB:s anläggningar har jobbat med miljö i många år och är miljöcertifierade. Bäst i klassen är Norrtelje Tidning som inte bara är miljöcertifierad, utan också valt att producera en produkt som är helt klimatneutral. 11 Tomas Brunegård. VD, koncernchef Stampen-gruppen Stampen-gruppen står väl rustad – lågkonjunkturen kan bli vår bästa vän Ett händelserikt men också omtumlande år kan läggas till handlingarna för Stampen-gruppen och mediabranschen. Mitt i händelsernas centrum konstaterar koncernchefen Tomas Brunegård att Stampen-gruppen är bättre rustad än någonsin att möta sämre tider. – Jag är optimist inför framtiden av två skäl. För det första har vi genomfört det största svenska samordnings projektet hittills inom media med en gemensam webbplattform för ett 40-tal tidningar. För det andra kan jag konstatera att den idé som bildandet av Stampen-gruppen egentligen utgör, nu får allt större acceptans och utförs med ett allt bättre engagemang. 12 – Jag hade i intervjuer med branschpress under 2007 flaggat för att 2008 skulle bli ett tufft år. Eftersom vi noga följer den amerikanska marknaden såg vi vad som var på väg att hända med de etablerade tidningshusen. Även om flera aktörer i USA är i betydligt sämre skick än sina kollegor på den nordiska marknaden, så kan ändå händelseförloppen bli snarlika. ”Samtidigt måste vi gasa, se ljuset i tunneln och hålla fast vid de investeringar vi gör för framtiden. Det är vad jag menar med att göra lågkonjunkturen till Stampens bästa vän.” Det som händer på den amerikanska marknaden visar att spelreglerna för media i grunden är på väg att förändras. Av överlevnadsskäl får de etablerade tidningshusen nu se över sina distributionsformer. Det är ingen tvekan om att pappers tidningarna får mindre resurser till förmån för digitala satsningar och detta är en trend som blir allt tydligare på flera marknader runt om i världen. Samma dag som Tomas Brunegård sitter på sitt tjänsterum och lägger ut texten kring det nyss avslutade verksamhetsåret, tar Barack Obama över presidentämbetet efter George W. Bush. För övrigt en presidentkampanj som blev ett slående exempel på hur nya kommunikationskanaler och sociala medier kan användas framgångsrikt. Kampanjen blev också ett exempel på hur ett lands medborgare betydligt enklare kan delta i och påverka den demokratiska processen. Finanskrisen påbörjades på allvar i USA hösten 2007 och träffade med ett års fördröjning övriga världen och inte minst Sverige med full kraft. Men det är en avslappnad koncernchef som konstaterar att Stampen AB står bättre rustad än någonsin att möta sämre tider. Trots orosmolnen anser Tomas Brunegård att han har världens bästa och mest stimulerande jobb i en bransch som för närvarande upplever ett kraftigt omvandlingstryck. Det är med utgångspunkt från media branschens pågående strukturomvandling och allt tuffare villkor i efterdyningarna av den kombinerade finanskrisen och lågkonjunkturen som vi fortsätter samtalet. För Stampen blev 2008 ett klart godkänt år. Den försämrade konjunkturen syntes först under årets sista två månader med ett dramatiskt annonstapp. Helt klart påskyndar lågkonjunktur och finanskris den utvecklingen och jag kan inte se att det finns någon väg tillbaka. Nu handlar det om att identifiera och erbjuda läsare och annonsörer nya upplägg för att förmedla information och kommunikation. Det är ett oerhört spännande arbete som bara är i sin linda men där vi på Stampen redan har lämnat startblocken och är med i loppet på allvar. Du har sagt att Stampen skall göra lågkonjunkturen till sin bästa vän. Hur skall det gå till? Vi är utsatta för en stor strukturförändring och då kan vi bara gilla läget. Annons intäkterna kommer med största säkerhet att fortsätta falla och då måste vi hålla eller till och med skära i kostnaderna vilket kommer göra ont för alla parter. Samtidigt måste vi gasa, se ljuset i tunneln och hålla fast vid de investeringar vi gör för framtiden. Det är vad jag menar med att göra lågkonjunkturen till Stampens bästa vän. 13 Det som gör mig hoppfull för Stampens del är att vi under 2008 allt bättre kommit samman som en grupp, drar åt samma håll och känner att vi gör rätt saker. Den idé som bildandet av Stampen-gruppen utgör får en allt större acceptans, respekt både internt och externt och genomförs med ett allt bättre engagemang, vilket gläder mig enormt. ”vi lever med ett utpräglat omvandlingstryck och skall snabbt kunna anpassa oss till nya förutsättningar i samhället eller strömmar och tendenser bland läsare och kunder.” Stampen har lagt mycket kraft och omfattande investeringar på att utveckla en gemensam webbplattform för sina dagstidningar via utvecklingsbolaget mktmedia och samordningsprojektet mktwebb. Går det att se resultat av dessa investeringar redan nu? Absolut, även om jag inte vill ge någon uppskattning i kronor och ören. Men tack vare att vi redan för ett par år sedan började planera för en gemensam webbplattform är den nu införd i flertalet av tidningarna. Det ger oss fantastiska möjligheter att på ett effektivt och attraktivt sätt använda oss av gemensamt redaktionellt material och annonser. Vi har nu flyttat fram våra positioner rejält och erbjuder annonsmarknaden intressanta upplägg. Vi har även lagt grunden för fler intäktsdrivande tjänster och redaktionell utveckling. Flera av våra lokala dagstidningar hade inte haft råd att satsa på webben som de kan göra nu. Ett bra exempel är TTELA med bevakning på Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Mellerud. Förutom att papperstidningen ökat i upplaga sedan hösten 2007, lanserades nyligen en mycket tilltalande och effektiv webbplats på den gemensamma webbplattformen. Lika glädjande är att Nerikes Allehanda för andra året i rad utsetts till bästa lokaltidningssajt av Internetworld. Det visar tydligt vilken kompetens och ambition det finns hos våra lokaltidningar och att vi kan utnyttja vår lokala närvaro på ett effektivt sätt. Vi är självklart övertygade om styrkan av att förmedla lokala nyheter oavsett publiceringsform. 14 var idén om styrkan i det lokala innehållet lika självklar när ni började skissa på Stampens expansion? Det var och är helt klart den bärande idén. Samtidigt har vi hela tiden sett behovet av att bredda Stampens verksamhet till nya områden, distributionsformer och även över landsgränserna. Men jag vill understryka att Stampens verksamhet ständigt förändras och att det inte är en skrivbordsprodukt. Vi lever med ett utpräglat omvandlingstryck och skall snabbt kunna anpassa oss till nya förutsättningar i samhället eller strömmar och tendenser bland läsare och kunder. Om vi inte bara pratar kris utan även möjligheter. öppnas det även nya affärsalternativ i kristider? Ja, och inte bara nationellt utan även internationellt. Stampen Media Partner etablerade sina första verksamheter i Polen och Kina under 2008 med lokala samarbetspartners. Att Stampen är medlem i WAN (World Association of Newspapers) och var värd för senaste WAN-kongressen har breddat vårt internationella nätverk. Numera är vi ganska flitigt uppvaktade om samarbetsprojekt och många har noterat hur Stampen framgångsrikt ritat om kartan för den svenska lokaltidningsmarknaden. Innebär det att vi får se en ökad internationalisering av Stampens verksamhet? Det är vår målsättning, och det handlar inte bara om nya medier och interaktiva mötesplatser som i fallet med Kina och Polen. Även vårt affärsområde V-TAB är rustat för en internationell expansion. På tryckerisidan kan V-TAB inte bli så mycket större på den svenska marknaden och därför är det naturligt att titta på möjligheter utanför landets gränser. Att svenska mediaföretag borde få möjligheter att satsa mer på export, är det en fråga du även driver som ordförande för TU (Tidningsutgivarna)? – Varje mediabolag har självklart sin egen agenda för olika satsningar. Men det går inte att sticka under stol med att mediabranschen utgör en viktig del av Sveriges BNP. Vad jag skulle vilja se är att vi inom mediabranschen kan få i gång en dialog med politiska beslutsfattare och att de inser värdet av att etablera och exportera verksamheter inom media. Det ser jag som en viktig fråga att driva, dels som ordförande i TU, dels i egenskap av koncernchef för Stampen-gruppen. Stampens övergripande målsättning är att skapa balans mellan mogna och nya verksamheter och koncernen har samtidigt en tuff expansionsplan. ligger ambitionen fast att fördubbla omsättning och värde på gruppen fram till 2012? Ja, den ambitionen ligger fast även om det är omöjligt att i början av 2009 veta hur långvarig lågkonjunkturen blir och i vilken utsträckning den påverkar Stampen-gruppen. Vi arbetar och planerar efter flera olika scenarier. Men när väl konjunkturen vänder uppåt, vilket den kommer att göra, är Stampen rustad för att nå sin övergripande målsättning. det finns belackare till Stampen som gärna lyfter fram skuldbördan efter alla förvärv. vad har du att säga till dem? – Jag är trygg med Stampens soliditet som nu är riktigt bra. Vi har mycket medvetet och framgångsrikt avyttrat våra fastighetsinnehav för att förbättra likviditeten. Vårt kassaflöde tillåter oss att vara expansiva om rätt förutsättningar dyker upp för nya förvärv. kundnytta är ett av flera fokusområden för Stampen. hur kommer Stampens kunder och i sin tur deras kunder att märka fokuseringen? När vi fokuserar på kunder så är det i första hand på våra annonsörer och där undersöker vi och testar nya upplägg. Vi har pågående samarbetsprojekt med några av våra största nationella annonsörer som nu håller på att utvärderas. För alla aktörer i mediabranschen, både producenter och annonsörer, förändras spelplanen i snabb takt. Konsumtionen av media ser helt olika ut i olika grupper beroende på ålder, utbildning, intressen och så vidare. Nya trender kommer fort men dör ut lika snabbt. Och det är under dessa förutsättningar vi tillsammans med våra kunder vill erbjuda de mest attraktiva kommunikationsuppläggen. I vissa fall är lokaltidningen det självklara valet, i andra fall några av de interaktiva mötesplatser som ingår i Stampen-gruppens verksamhet, eller att synas i samband med nyheter som levereras till mobilen. dragningar på GP och sammanslagningar av verksamheter bland våra tidningsbolag, har vi använt oss av omställningsprogram som gör att vi kan agera som en ansvarsfull arbetsgivare. Vi har också sjösatt ett mindre traineeprogram för att satsa på nya yngre ledare som kan berika vår kultur och bli kulturbärare. De är också ett exempel på att vi måste gasa och bromsa samtidigt. Ett uttalat mål sedan flera år är att skapa möjligheter för våra medarbetare och människor inom branschen att göra karriär inom Stampen. Det är vad jag menar med kompetensförsörjning och där kan vi bara lyckas om vi upplevs som en intressant och utmanande arbetsgivare. Jag har faktiskt ett rykande färskt exempel som vi kan avslöja först i morgon. (Det visade sig vara Boine Gepertz som lämnade befattningen som VD på Nya Wermlands-Tidningen för att bli VD för Stampens affärsområde Mediabolaget i Västkusten AB och operativ VD i Mediabolaget i Halland AB.) ”numera är vi ganska flitigt uppvaktade om samarbetsprojekt och många har noterat hur Stampen framgångsrikt ritat om kartan för den svenska lokaltidningsmarknaden.” För din egen del var 2008 ett händelserikt år. Stampen var värd för wAn-kongressen och du blev utsedd till ordförande i TU. vilken var din bästa upplevelse från 2008? – Ett fantastiskt år på många sätt men den absoluta höjdpunkten var ändå att vara värd för den hittills största WAN-kongressen. Att kunna bjuda in alla deltagare till ett sommarvackert Göteborg och diskutera för vår bransch angelägna frågor med kollegor från jordens alla hörn var ett minne för livet! Intervju Jan-Olof Eklund kompetensförsörjning är ett annat prioriterat utvecklingsområde. dagstidningsbranschen har på många håll en hög genomsnittsålder. hur ser initiativen ut där? Skall vi attrahera nya läsar- och tittargrupper får inte vår genomsnittsålder vara alltför hög. I samband med tidigare ned- stampen.com 15 Per Bowallius, VD GISAB Stampens nykomlingar GISAB, Appelberg Publishing och Svenska Fans var några av Stampen-gruppens mest intressanta förvärv under 2008. För koncernen innebär det strategiskt viktiga inbrytningar bland ledande producenter av lokala gratistidningar, uppdragspublicister och interaktiva mötesplatser på webben. Vilka är då Stampens nykomlingar? Per Bowallius, VD för GISAB GISAB:s historik – GISAB:s historia går tillbaka till 1982 då den första utgåvan av Mitt i Botkyrka publicerades. Enskilda aktörer växte därefter samman, med olika ägare, både från distribution- och tidningssidan. 2003 skapas en gemensam organisation för Mitt i tidningarna samtidigt som man samma år går utanför Stockholm och införlivar tidningar i Eskilstuna och Strängnäs. GISAB:s särart – Små lokala tidningar har alltid funnits och haft en plats på grund av den medieskugga som ofta uppstår i stora dagstidningars närvaro. Större dagstidningar har inte samma möjlighet att bevaka det lokala och därmed kommer man aldrig riktigt nära den enskilde läsaren och annonsören. Lokaltidningsidén har växt sig allt starkare och är idag en värdefull marknads-/informationsplats för närsamhället. – Vi har delat upp Stockholm i 31 områden där varje område har sin lokala tidning, Mitt i Huddinge, Mitt i Östermalm osv. Ju längre 16 bort från Stockholms innerstad man kommer desto starkare blir affärsidén. – Tidningarna har ett gemensamt fastställt format. Det finns en gemensam chefredaktör för alla tidningarna men lokala reportrar. Vår tidningsidé är att göra nära nyheter som berör och engagerar. Det är därför viktigt att träffa mycket folk på det lokala planet. För att kunna göra tidningar på läsarnas villkor har en rad läsarundersökningar genomförts under åren. Det skapar grunden för vår journalistik. Hur kommer utvecklingen av GISAB se ut framöver? – För att utveckla själva produkten är det viktigt att ständigt arbeta med det redaktionella hantverket. Vi kommer aldrig att kunna tävla med tiden och vara först med nyheter men våra tidningar ska innehålla material och artiklar som skapar fördjupning i viktiga frågor. På sikt vill vi gärna växa och det finns en stor potential, inte minst här i Stockholm. kring produktionsfrågorna och jag tror definitivt att framgången ligger i att kombinera kvalitet med en rationell produktion. Vi finns dessutom på en marknad där Stampengruppen traditionellt har haft en liten andel. Vad händer under 2009 och framåt? Hur möter ni nedgången i mediabranschen? – Vi måste vara beredda att tänka i nya banor. Vi måste alla fortsätta sträva efter en ekonomisk produktion för en långsiktigt hållbar lösning. – På GISAB är vi vana vid att se till att vi har en organisation som motsvarar de krav som ställs på oss och det är något vi kommer att fortsätta med. Sen hoppas jag att vi kan fortsätta att ha ett starkt operativt perspektiv på hur vi driver och utvecklar verksamheten. Då gör vi våra lokaltidningar till fortsatta vinnare. Mats Edman, VD för Appelberg Publishing GROUP Vad tillför GISAB Stampen-gruppen? Hur länge har Appelberg funnits? – Jag tror att vi kan bidra med ett annat synsätt. Vi har ett tydligt industriellt tänk Sedan 1989 och vi kan väl betraktas som branschens ”grand old lady”. Kring år 2000 Anders Nettelbladt, VD SvenskaFans Mats Edman, VD Appelberg Publishing group såldes vi till Bure Equity i Göteborg. Sedan Stampen köpte oss kan man väl säga att Appelberg kommit till Götet för att stanna. Fast vi nöjer oss med att ha kontor i Stockholm. Vi har ett 50-tal anställda. Vad är Appelbergs särart? Appelberg arbetar nästan helt med businessto-business. Åttio procent av våra intäkter kommer från kundtidningar som vi producerar åt företag och organisationer. Vi är experter på kommunikation för komplexa, internationella organisationer. Bland våra största kunder märks Scania, SKF, Microsoft och ITT Water & Wastewater. Hur många tidningar gör ni? Totalt gör vi över hundra kvalificerade magasinsproduktioner per år. Appelberg har medieSveriges största formgivningsavdelning. Våra projektledare och redaktörer har lång erfarenhet från affärspress och vanliga tidskrifter. Även om vi jobbar mest med B2B så finns här en bred magasinserfarenhet, även från konsumentsidan. Jag vågar påstå att vi är bland de bästa i landet på att göra proffsiga magasin. Vad tillför Appelberg Stampen-gruppen? Vi är en liten prick på Stampens karta, kanske kan vi spela en roll. Vi är erfarna och industriella publicister. Idag ägnar sig många åt överproduktion. Dagstidningar är för tjocka och har för låg annonsgrad. Lokaltidningen måste fokusera på lokala nyheter, reportage och information i print och på webben. Allt annat, till exempel feature och allmänna helgbilagor, bör man köpa utifrån. Det kan inte vara lätt att räkna hem alla dessa bilagor. Generellt sett produceras det för mycket innehåll inom mediehusen. Jag tror att dagspressens framtid ligger någonstans mellan GISAB och GP. Vad gör ni på nätet? Nyligen lanserade vi ett nytt bolag, Internetredaktörerna, som är specialiserat på sökmotoroptimerad redaktionell kommunikation. Idag är webben en självklar del i kundkommunikationen, men fortfarande är det mesta outvecklat. Bland annat måste frågan om hur man förvandlar besökare till kunder lösas. Vi ser väldigt optimistiskt på framtiden för Internetredaktörerna. Dessutom får vi bra betalt för allt vi gör på webben. Hur utvecklas den egna delen av mediebranschen? Under de senaste åren har tillväxten varit hög. Men idag är det tuffare för alla byråer. När det blir tufft för kunderna blir det tufft för oss. Vi är vana vid förändringar och justerar kontinuerligt organisationen efter beläggningen. För oss är det viktigare att tjäna pengar än att ha en stor volym. Det kommer att ta ett tag innan efterfrågan tar fart igen. Anders Nettelbladt, VD SvenskaFans SvenskaFans historik Sajten SvenskaFans.com startade i september 2000 och hade 36 besökare första dagen. Snart nio år senare har besökarantalet växt till 90.000 per dag men andan och innehållet är detsamma. SvenskaFans särart SvenskaFans är producerad ”av supportrar för supportrar”. Det innebär att vi alltid är partiska och alltid passionerade. En kontrast till traditionell journalistik som fungerar väldigt bra för sportbevakning. Hur utvecklas den egna delen av mediabranschen? Användargenererat innehåll har de senaste åren varit Internets stora trend. En uppsjö av nya aktörer har kommit och gått och den senaste trenden är att satsningarna blir större och i regel alltid har kopplingar till redan etablerade mediehus. Användarna ställer högre krav och konkurrensen hårdnar. Vad tillför SvenskaFans Stampen-gruppen? Ett nationellt varumärke på Internet med en tydlig målgrupp. I tillägg finns också en gedigen erfarenhet från att driva verksamhet med användargenererat innehåll på Internet, nio år är en lång tid i dessa sammanhang. Vad händer under 2009 och framåt? Hur möter ni nedgången i mediabranschen? 2009 blir ett mycket tufft år men för SvenskaFans del är vi vana vid att konjunkturen svänger. Ett tråkigt, men ack så sant svar är att det bara handlar om att jobba ännu hårdare... 17 Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten Katarina Ekspong, chefredaktör Norrtelje Tidning Bosse Svensson, VD mktmedia Om debattklimatet i nya publiceringskanaler Fördelarna överväger nackdelarna Nyhetstempot accelererar, nya publiceringskanaler läggs till de traditionella och läsarna får en möjlighet att i realtid kommunicera med varandra och redaktioner. Samtidigt florerar det förnedrande kommentarer och personangrepp och frågan inställer sig; är avarterna värre än fördelarna i det nya medielandskapet och finns det tid för en etikdebatt? Bosse Svensson (BS), VD mktmedia. – Självklart är det svårt att spå hur den journalistiska etiken kommer att förändras de närmaste åren. Men vi som arbetar i den publicistiska branschen är oftast övertygade om att journalistiken har ett viktigt uppdrag och faktiskt kan göra världen lite bättre. Kan vi hänga fast vid det synsättet bör det inte gå så väldigt fel även framöver. 18 Samtidigt finns det undersökningar som visar att allmänheten har ganska lågt förtroende för delar av journalistkåren. Kan en ökad interaktivitet mellan läsare och redaktioner förbättra förtroendet? digt. Vi kan inte sitta på vår egen kammare utan måste skapa en öppen dialog och ta till Katarina Ekspong (KE), chefredaktör Norrtelje Tidning. – Våra läsare är väldigt intresserade av vilka nyhetsvärderingar vi gör och hur vi resonerar när det gäller namnpublicering och andra – Det tror jag. Det är dessutom helt nödvän- oss det som våra läsare reagerar på. Jonathan Falck (JF), chefredaktör Göteborgs-Posten. Kan morgonpressen vända dessa farhågor till sin egen fördel? Att trovärdigheten och respekten ökar med en tydlig etisk hållning? JF – Ja, det tror jag. Trovärdighet är den lokala morgontidningens största tillgång, men självklart är det inte nåt som är för alltid givet. Trovärdigheten måste erövras och återerövras ständigt, och då är en tydlig etisk hållning guld värd. Nyhetstempot är snabbare än någonsin förr med hjälp av publicering på nätet och direkt till mobiler. Vad är viktigast; snabbt eller rätt? JF – Svaret är givetvis att ha rätt. Det måste gå före snabbheten. Om läsarna skulle upptäcka att en tidning ständigt har felaktiga uppgifter på nätet, så tappar den all trovärdighet till slut. – Jag tycker man kan se det så här. Nätet är bland annat bra för att det går att publicera när som helst och det är lätt att ändra och lägga till. Exempelvis vid frågan om en brottslings namn ska publiceras eller ej. Det går utmärkt att först publicera nyheten utan namn för att vid ett senare tillfälle lägga till namnet efter att vi säkerställt flera uppgifter och funderat ordentligt. Finns det som i vårt fall en utmärkt dialog mellan utgivare och webbredaktionens medarbetare är det inga problem. För er som sitter i redaktionsledande befattning: känns det som pressen ökar att vara snabb eller att ni fått ett bättre arbetsredskap med webbpublicering? etiska frågor. Därför är det viktigt att öppet redovisa sin hållning. GP och andra tidningar för redan nu en sådan dialog. BS – Är det då bra med interaktivitet? Ja, absolut. Men det finns en strömning som är värd att uppmärksamma och diskutera. Interaktiviteten och digitaliseringen driver etiken framför sig. Redaktioner och journalister väljer inte själva längre på samma sätt som tidigare. Omvärlden väljer vilken etisk nivå som gäller och det kan blir en riktigt svår fråga att tackla. Är det en problematik som ni redan brottas med? KE – Ja, och det beror på att våra läsare får reda på uppgifter via andra kanaler och när vi väljer att till exempel inte publicera namn är det viktigt att förklara varför. JF – I det sammanhanget är det ändå avgörande att ha en egen etik och stå för den. Det går inte att försvara publicering med att uppgifterna redan är kända i andra kanaler. BS – Fast det är lättare sagt än gjort. Risken är överhängande att vi får se samma utveckling bland de etablerade medierna som bland de etablerade partierna. Ta exemplet när Ny Demokrati dök upp på den politiska scenen. De etablerade partierna tog avstånd från Ny Demokrati men anammade delar av deras invandrarpolitik till de egna partiprogrammen. JF – Visst ökar trycket på redaktionsledningen. På GP har vi löst det genom att ha en utgivargrupp med tre personer, där en har huvudansvaret för det dagliga etikarbetet men alla är i princip inspelade i frågorna. Med tre personer är det mycket lättare att alltid få tag på en av oss när frågor snabbt dyker upp. Sedan är det viktigt att arbeta för att vi ständigt har bra levande etiska diskussioner ute i organisationen, och jag tycker också att de digitala kanalerna har ökat intresset för etiska frågor. Katarina, du som företräder en mindre tidning, går det att publicera allt som står i tidningen även på webben? KE – Rent affärsmässigt skulle det vara självmord att lägga ut hela tidningens material. Däremot publicerar vi allt som väcker debatt och diskussioner och uppmanar till interaktivitet. 19 BS – Jag håller inte med fullt ut, men jag gillar tanken på att inte göra samma sak för webben och tidningen. Att publicera samma tidning på papper och webben är det första misstaget nästan alla gör. JF – Så gjorde ju alla från början och det berodde på att det var det enda material man hade. Det naturliga är nu att publiceringsformerna allt mer går isär. De digitala kanalerna blir allt mer direktrapporterande med rörliga bilder och interaktivitet. Papperstidningen går sin väg med tyngdpunkt på läsupplevelse, analys, bakgrund och fördjupning. – Om alla försöker skrika högst blir det till slut effektivt att viska. KE – Hos oss är det tydligt att det skett en förbättring. Vi bestämde oss bland annat för att ta bort alla kommentarer till polisnyheter och det blev en märkbar skillnad och mer sansad debatt. Antalet bloggar ökar lavinartat och anses numera kunna förändra den politiska dagordningen. Tror ni bloggandet kommer att öka eller har det nåtts en peak när det gäller påverkan och sätta dagordning i samhällsdebatten? reportage eller åsikter via krönikörer eller på ledarplats. Bloggandet är till för att enkelt kunna föra fram åsikter från en engagerad allmänhet. Var tredje tonårstjej har en egen blogg för att kunna visa vem de är, hur de ser ut och vad de gör. KE – Jag håller inte riktigt med. Vi har en sportblogg som sportredaktionen står för och som lyckas locka läsare som normalt inte läser så mycket sport. BS – Sen är det så schablonmässigt att säga att bloggarna har en stor politisk betydelse. Det är jag mycket tveksam till. Förutom FRA-debatten finns det få lyckade exempel på att bloggkollektivet lyckats påverka den politiska dagordningen. Ni verkar alla övertygade om att bloggandet kommer att öka. Men blir det inte då med automatik svårare att få genomslagskraft den vägen när konkurrensen ökar? BS – Det var någon som sa att nu är det bevisat att alla kan skriva. Nu återstår det att se vilka som har något att berätta! Sociala medier är en ny arena. Bör dagstidningar synas där och på vilket sätt? BS – Det vi kan ta till oss är interaktiviteten på den digitala mötesplatsen och den intressegemenskap sociala medier odlar och finns till för. Men som mediehus gäller det att vara klar över vilken roll vi spelar och det ansvar som följer med att vara kritiskt granskande. Däremot kan vi samarbeta med sociala medier. JF – Ja, samarbeten med sociala medier är intressanta. Men vi måste våga tro på oss själva, på våra unika styrkor och på journalistikens grundidé: samla in information, sortera, granska, prioritera och presentera det på ett lättillgängligt sätt. Den grundidén kommer att hålla många år till. Ökad interaktivitet upplevs positivt av de flesta inom media och bland läsare. Men det finns också avarter med förnedrande kommentarer och personangrepp. Vad är er lösning för att komma tillrätta med avarterna? JF – Det finns väl egentligen inget universalmedel utan vi får arbeta på olika sätt. GP har eftermoderering vilket innebär att vi kan ta bort stötande kommentarer i efterhand. Det är dessutom mycket viktigt att välja ämnen och inte tillåta kommentarer på allt. – Men det är inte konstigt att avarter dyker upp i samband med en så pass ny företeelse som kommenteringen ändå är. Men den livliga och bra diskussion som nu finns om dessa frågor tror jag ändå kan leda till en självsanering. 20 KE – Jag tror bloggandet kommer fortsätta öka. Inte minst lokalt, där ser vi bara början. I Norrtälje kan vi se hur en rad olika frågor, exempelvis en livlig debatt om skolor, genererar engagerade bloggar för just detta ämne. Vi har även öppnat upp för lokalpolitiker att blogga vilket ytterligare har höjt debattemperaturen. JF – Jag håller med Katarina, bloggandet är ännu så länge bara i sin linda. Sedan kommer det att komma nya företeelser som kommer att ta upp konkurrensen och som vi ännu inte vet vilka de är. BS – Det sämsta jag vet är alla dessa redaktionsbloggar som bara är rent trams. De lever bara några månader. Finns ingen anledning för en redaktion att ha en blogg när hela tidningen eller webbplatsen är en arena för KE – Möjligheterna att bygga relationer och skapa delaktighet är nätets stora fördel och det ska vi på ett ödmjukt sätt bjuda in till och uppmuntra. Läsarna är ofta kunniga inom olika områden. De kan bidra till att vi blir bättre både på nätet och i papperstidningen. Sammanfattningsvis verkar det som ni ser betydligt större möjligheter än nackdelar med den nya tekniken. JF – Den är en gåva från himlen! Tidigare kunde vi nå våra läsare oftast bara en halvtimme på morgonen. Nu kan vi nå samma läsare dygnet runt. Helt enkelt en fantastisk utveckling som ständigt skapar nya möjligheter. Intervju Jan-Olof Ekelund Webbprojekt i Libanon engagerar Stampens engagemang inom World Association of Newspapers omfattar bland annat att ge stöd och support åt andra tidningsgrupper som är verksamma där yttrandefriheten inte är självklar. Al-Nahar är Libanons ledande dagstidning och har fått hjälp av Stampen med att utveckla en webstrategi. nyhetsrapportering på webben ser vi som en viktig uppgift – Eftersom en mycket stor andel av Libanons befolkning lever i andra länder så är tidningens webbplats en betydelsefull nyhetskälla. Bara från Sverige har Al-Nahars webbplats 5000 unika besökare i veckan. Al-Nahar är en respekterad och uppskattad dagstidning i mellanöstern. Tidningen ges ut i Beirut i Libanon och lyckas trots mycket svåra förhållanden upprätthålla en löpande rapportering från sitt område. Den svåra situation som tidningen lever under visar inte minst mordet på journalisten och tidningens VD Gebrain Tueni år 2005. – Det känns väldigt bra att vi från Stampens sida kan ställa upp och bidra till tidningens tekniska utveckling inom webbområdet säger Inge Olausson, CIO på Stampen AB. – För oss inom Stampen-gruppen är pressfriheten central. Att skapa möjligheter för att Al-Nahar ska kunna fortsätta utveckla sin På tidningen finns en mycket hög redaktionell kompetens och Al-Nahar har ett högt journalistiskt anseende. Däremot behöver man hjälp med teknisk kompetens för att vidareutveckla plattformen på webben och för att ytterligare kunna erbjuda mer funktionalitet. – Från Stampen var vi med och genomförde en framgångsrik workshop i Beirut med medarbetare från Al-Nahar. Vi har också hjälpt till med att utveckla en webbstrategi och genomfört ett förändringsprojekt, säger Inge Olausson. Good times will return to flexible media companies The world’s press came to Göteborg in June 2008 in all-time record numbers – 1,800 from 113 countries – for our annual World Newspaper Congress and World Editors Forum, the biggest ever meetings of the global press industry. And a great time was had by all! Through four days of business sessions, a distinct air of confidence and enthusiasm was perceptible, as editors and publishers explained and discussed how they were moving their businesses into the multi-media age, with the first real successes emerging. In the evenings, in the beautiful sun-drenched and warm Swedish summer (a surprise above all to our hosts!), bucket loads of schnapps, great food, exciting entertainment and a very friendly welcome from our Swedish press colleagues, had us all singing mysteriously naughty, perhaps obscene, Anglo-Swedish songs provided by our hosts. Yes, those were the good old days – before Wall Street plunged the global economy into recession just two months later! Now the schnapps would be even more useful, as the bottom dropped out of the advertising market and, in many countries, newspaper sales plunged. We are now a long way from Göteborg, both in distance and spirit. Talk in media markets like the United States or Great Britain is now rather of ‘survival’ and pessimism reigns in our industry throughout the mature nations. Shortsighted, in my view! Sure, the media has its problems, but no more than banks or supermarkets. Good economic times will return and, with imagination, innovation and creativity, it will do so too for forwardlooking, flexible media companies. Now, more than ever, it’s the job of the World Association of Newspapers, to identify, research and share the best that’s going on in the newspaper world. To help build confidence by showing that it IS possible to succeed in this multi-media challenge facing our industry, as many are doing, from Buenos Aires to Berlin, from Sydney to Singapore, from Tokyo to Toledo – in this great, vast newspaper world. And, at the same time, as remains a permanent WAN mission, to increase our campaigns, publicity, lobbying, investigations, into the continuing assault, worldwide, against a free press, which each year sees tens of our colleagues murdered for their work and thousands of others arrested, beaten and otherwise persecuted. News publishers will beat the recession and emerge even stronger as the multi-media kings of tomorrow’s markets. And, though it will take longer, we shall together also beat the dictators, the autocrats, organized criminals and terrorists who seek to silence the free information and expression that, above all, justifies the existence of our profession and our businesses. Timothy Balding Chief Executive Officer World Association of Newspapers (WAN) 21 peder schumacher. VD v-tab V-TAB utvecklas även i motvind Knappast någon av oss har upplevt ett år som 2008. En total svängning från högkonjunktur till lågkonjunktur på bara några månader. 2008 var ett år då konjunkturen satte oss på prov. Visserligen gjorde vi ett efter omständigheterna mycket bra rörelseresultat på 150 MSEK. Det är ca 20 MSEK sämre än vårt bästa år 2007. Men 2008 överraskades vi som så många andra av snabbheten i förändringen. För att möta nedgången vidtogs flera åtgärder inom V-TAB, framförallt kostnadsbesparingar och personalminskningar. I april lades varsel om personalneddragningar och sammanlagt minskades personalstyrkan med mer än 50 tjänster under året. Utveckla och satsa för framtiden 2008 handlade om att spara och parera lågkonjunkturen, men också om att utveckla och effektivisera. Ett exempel är V-TAB:s nya affärssystem som tas i bruk under 2009. Ett system som knyter ihop våra processer från order till levererad och fakturerad produkt på alla anläggningar. Kvalitet och ständiga förbättringar är honnörsord inom industrin. Det gäller 22 i högsta grad även för V-TAB som målmedvetet fortsatt att certifiera de nya anläggningar som har kommit till de sista åren, t ex Norrahammar och Örebro. Arbetet kommer att slutföras under första kvartalet 2009. Alla våra anläggningar är då certifierade för kvalitet och miljö enligt ISO 9001 och 14001. Kompetens en nyckelfaktor Nya utmaningar kräver fortsatt utveckling av V-TAB:s kompetens. Det sker genom ledarutveckling för våra chefer, men också genom strategiska rekryteringar på nyckel positioner, inrättning av en traineetjänst med mera. Medarbetarsamtal med alla medarbetare och återkommande medarbetar enkäter är andra sätt att utveckla verksamheten och följa upp att vi är på rätt väg. Gasa och bromsa samtidigt Ända sedan V-TAB bildades 2005 har målet varit att skapa en flexibel organisation med smarta logistiklösningar. 2008 var ett år som visade att vi är på rätt väg. Vi klarade en fortsatt omfattande produktion samtidigt som vi drog ned på personal och kostnader. Vi flyttade produktion mellan våra anläggningar för att hitta de bästa lösningarna för oss och våra kunder. Idag är vi en organisation som alltmer präglas av korta ledtider, leveransprecision och hög kvalitet. Vi har lärt oss att gasa och bromsa samtidigt och det finns en tydlig vilja att fortsätta utveckla V-TAB. Vår höga förändringstakt har varit en viktig framgångsfaktor hittills och vi kommer att fortsätta förändra. Vi har en affärsplan för de närmaste åren som talar om expansion både geografiskt och produkt mässigt. Visserligen kan konjunkturen ställa till det för oss, men med den ambition och förändringsvilja som finns inom V-TAB så siktar vi fortsatt mot vår vision – att bli bäst på en gränslös marknad. Och kan vi stå starka i motvind, har vi de bästa förutsättningarna när konjunkturen vänder upp igen. Peder Schumacher VD V-TAB v-tab.se Mindre volymer och tuff konkurrens V-TAB bygger nytt och höjer kvaliteten I Landvetter öster om Göteborg bygger V-TAB nytt tryckeri. det första spadtaget togs i september 2008 och tryckeriet skall stå klart för produktion i början av 2010. Inledningen av 2008 var mycket positiv med stora volymer inom DR och dagstidningssegmenten. Men redan under slutet av våren lade en av COOP:s större byggmarknader ned och V-TAB tappade därmed ett tryckuppdrag. Det rikstäckande COOP-uppdraget gick också till en konkurrent. I anläggningen kommer Aftonbladet, Bohusläningen, Dagens Industri, Metro, TTELA samt direktreklam att tryckas. V-TAB Landvetter kommer i ett första steg att ersätta anläggningen i Aröd samt en av de fyra produktionslinjerna i Backa. Inom direktreklam var vi 2008 fortsatt dominerande bland elektronikkedjorna med kunder som El-Giganten, SIBA, Expert och OnOff. Under första halvåret var deras volymer stora både i upplaga och sidomfång. Under hösten blev sidantalet mindre och i början av 2009 har även upplagorna minskat. Maskinutrustningen kommer till största delen från en anläggning i Stockholm som V-TAB förvärvade 2007. Utrustningen genomgår just nu ett omfattande renoveringsarbete innan den på nytt tas i bruk i Landvetter. V-TAB starkt men inte ohotat Markarbeten inleddes okt 2008 Ett annat viktigt område för oss är periodiska tidskrifter med kunder som Resumé, Ny Teknik, Kyrkans press och åtskilliga gratis- tidningar i södra och mellersta Sverige. Även här ökar konkurrensen och det påverkar prisbilden. Jämfört med andra värden som kvalitet, distribution och tekniska lösningar, har priset fått ökad betydelse när kunden väljer leverantör. Byggarbeten inleddes nov 2008 Maskininstallationer inleds jun 2009 Testproduktion inleds jan 2010 All produktion överflyttad apr 2010 Några viktiga tidpunkter: Omfattande målstyrningsarbete Ständiga förbättringar och hög kvalitet är avgörande framgångs faktorer för V-TAB. Därför bedrivs ett omfattande målstyrningsarbete inom såväl produktionens ledningsgrupper som i skiftlag och i arbetsgrupper. Målstyrningsgrupperna sätter mål, inventerar problem, utför problemlösning, mäter samt upprättar handlingsplaner. Uppföljning sker kontinuerligt. Målområden är t ex ekonomiskt resultat, leveransprecision, produktivitet, kvalitetsbristkostnader och medarbetarmotivation. Under rubriken medarbetarmotivation följs medarbetarenkäten upp och tillsammans med målstyrningsgruppen fastställer respektive chef mål och förbättringsområden. Fredrik Hernnäs Produktionschef, vice VD V-TAB:s enskilt största segment är dagstidningar, där vi förutom koncerntidningar även trycker Aftonbladet, Svenska Dagbladet, delar av Dagens Industri, Metro Göteborg, delar av Expressen etc. Däremot lämnade GT oss i början av 2008 och trycker numera på ”eget” tryckeri utanför Borås. Gratis tidningarna PunktSE och City Göteborg lade ned sina utgåvor, vilket innebar ett intäktstapp för V-TAB. En kontakt – allt tryck Även om V-TAB under året tappade några kunder och volymerna minskade, blev resultatet ändå förhållandevis gott. Ett segment som växte och fortsätter att växa är Skylt & Reklam. Genom ett utökat erbjudande till våra DR-kunder har de blivit så kallade helkunder. Det betyder att vi trycker deras DR, gör affischer, skyltar upp fasaderna och står för det mesta butiksmaterialet. Vi får nöjdare kunder som bara behöver ha kontakt med ett företag för sina utskick och sin butiksreklam. Lena Österlin Marknadschef Kommunens representant Sven Johansson (M) och Peder Schumacher tar första spadtaget. Foto: Tom Bengtsson. 23 Pelle Mattisson, VD Stampen Media Partner Stampen Media Partner skapar stark tillväxt inom digitala medier 2008 var ett händelserikt år för Stampen Media Partner med två större förvärv, Appelberg Publishing Group och SvenskaFans. Utöver det uppvisade samtliga verksamheter stark tillväxt med goda marginaler, vilket resulterade i att affärsområdet totalt omsatte MSEK 122,9 (MSEK 10,7) med ett rörelseresultat på MSEK 9,5 (MSEK -4,2). Stampen Media Partner driver två verksamhetsområden, Interaktiva Mötesplatser respektive Företags Egna Kanaler. Stampen Media Partner har höga tillväxtambitioner framöver och kommer att fortsätta att expandera via förvärv. Vid utgången av 2008 bestod affärsområdet av nedanstående verksamheter. Brollopstorget.se Familjeliv.se På Bröllopstorget får besökaren tips, inspiration, diskutera, träffa andra brudpar och kontakt med företag inom bröllops branschen. Drygt 10 procent av alla som ingår äktenskap i Sverige är medlemmar och har en egen bröllopssida med tillhörande önskelista. Webbplatsen Brollopstorget.se når i högsäsong ca 100.000 unika besökare per vecka (KIA Index). Familjeliv är Sveriges största interaktiva mötesplats och medlemsmagasin för alla som är intresserade av familjelivet. Här erbjuds tips, stöd och hjälp om allt som rör SvenskaFans/FanTV är Sveriges största sportcommunity med egen webb-TV. INTERAKTIVA MÖTESPLATSER Varje vecka nås cirka 800.000 svenskar på Internet utifrån ämnen som engagerar, som Familj, Sport, Hem&Trädgård och Hyperlokalt. 24 barn och familj, samt kostnadsfria onlineverktyg för både gravida och föräldrar. Webbplatsen Familjeliv.se når varje vecka ca 300.000 unika besökare (KIA Index). SvenskaFans.com och FanTV.se Målsättningen är att erbjuda en helt ny typ av redaktionellt sportmaterial. Innehållet är skapat av fans med engagemang och insikt som börjar där traditionell media slutar. Webbplatsen SvenskaFans.com når varje vecka ca 250.000 unika besökare (KIA Index). Odla.nu Odla.nu är Sveriges största trädgårdssajt med över 2 500 sidor med odlingsbeskrivningar för köksväxter, kryddväxter och bärväxter, artiklar om allt från sniglar och rådjur till pelargoner och trädgårdsdammar. Bolaget bedriver framgångsrikt e-handel via nyhetsbrev som når 130.000 medlemmar. Webbplatsen Odla.nu når i högsäsong ca 100.000 unika besökare per vecka (KIA Index). Myblock.se Myblock är ett verktyg, en interaktiv mötes plats, som gör det lättare att kommunicera med folk i sitt bostadsområde. Diskussioner kan startas bland vänner, grannar eller dagis föräldrar. Myblock startades 2007 av tre småbarnspappor som kände ett starkt behov av att skapa en enklare och roligare vardag. Vägen mot ett slipat Familjeliv Det är en oslipad diamant. Just så beskrev Familjeliv Medias nytillträdda VD, Ylva Hvarfner, communityn Familjeliv.se när vi träffades inför mitt tillträde som chefredaktör i april 2008. Företags egna kanaler I nästa andetag rabblade hon de fantastiska medlemssiffrorna. Allt fler företag väljer att skapa egna kanaler till sina kunder. Inom verksamhetsområdet återfinns Sveriges ledande aktörer inom redaktionell kommunikation och produktion av webb-TV. 124.000 medlemmar spridda i hela Sverige gör 30.000 inlägg på sajten varje dag. Det är Sveriges största familjemedia! Visst är det fantastiskt! de tycker om i kombination med vad annonsörerna vill få ut av sina kampanjer. På så vis blir vår community inte bara en mötesplats för våra medlemmar utan även för våra medlemmar och våra annonsörer. Appelberg och Internetredaktörerna Appelberg Publishing Group AB verkar inom tre huvudområden: kundtidningar, webbplatser och varumärkesstrategi för redaktionell kommunikation (editorial branding). Bolaget, som startade 1989, är sedan tjugo år branschens mest välrenommerade företag. Bland kunderna märks bland andra SKF, Scania, Microsoft, Trelleborg, Skandia, Tetra Pak och Öhrlings PWC. Dotterbolaget Internetredaktörerna är Appelbergs specialister för att effektivisera, uppdatera och driva trafik till webbsajter och andra digitala kanaler. Dobb Production Dobb Productions kunder är både små och stora företag som vill göra smart och kostnadseffektiv TV både för webben och för traditionell broadcast. Målet är att kunna erbjuda hela kedjan från idé och fysisk produktion till redigering och leverans. Referensportföljen innehåller bland annat studioprogram, reportage, reklamfilmer, pilotprogram, kodning till diverse slutformat och hosting. Bland kunderna återfinns bl a Adidas, Aftonbladet, EA Games, Energimyndigheten, Nike, OTW, Oriflame, Stadium och SVT. Pelle Mattisson VD Stampen Media Partner appelberg.se brollopstorget.se dobb.se familjeliv.se fantv.se myblock.se odla.nu svenskafans.com Syftet med vår första uppgift var självklar i den fas Familjeliv befann sig. En produkt tillverkad i vardagsrummet hemma hos entrepenör familjen Högberg fungerade bra tills den blev big business. Nu behövde produkten vässas för att attrahera fler nya medlemmar men också för att locka fler och bättre betalande annonsörer. Alla på det lilla företaget kavlade genast upp ärmarna och satte igång. Nya skisser på sajten togs fram och arbetades om parallellt med att våra engagerade medlemmar bjöds in i arbetet för att tycka till om det nya. Ord som ”apfult” byttes så småningom ut mot ”snyggt” och vi visste att vi var på rätt väg. När vi nu gått in i ett nytt år kommer vi att fortsätta på den inslagna vägen både med Familjeliv och med systersajten Bröllopstorget. Vi jobbar hårt för att ta vara på alla möjligheter att samarbeta inom Stampen-gruppen och gläder oss över alla de glada tillrop och förfrågningar vi får från våra Stampen-kompisar som vill jobba med oss. Vi lär oss dessutom allt vi kan om lösningar i mobilen och klurar på nya, spännande samarbeten med annonsörer. Den oslipade diamanten börjar mer och mer anta formen av en riktig ädelsten och jag kan stolt konstatera att Familjeliv.se ökat från 200.000 till 300.000 unika besökare i veckan på ett år. Under 2009 ser jag och mina kollegor fram emot att låta Familjeliv fullt ut bli en multimediacommunity som hjälper både medlemmar och annonsörer till en bättre tillvaro. Det ska bli fantastiskt roligt att göra den resan tillsammans med alla vänner i Stampen-familjen! Anna Holmquist Chefredaktör Familjeliv Vi lanserade Familjelivs nya medlemsmagasin där redaktionen agerade filter för medlemmarnas synpunkter, och blev välkomnade som den moderna mammatidningen bland både annonsörer och nya läsare. Vi insåg också från början att om vi ska lyckas hela vägen ska vi bjuda in våra partners och annonsörer fullt ut och hjälpa dem att bygga en närvaro som präglas av kunskap om våra medlemmar och bygger på vad 25 Per Bowallius, VD GISAB Bästa året någonsin för GISAB 2008 gjorde Gratistidningar i Sverige AB (GISAB) sitt bästa resultat någonsin och blev samtidigt en del av Stampengruppen. Med totalt 36 tidningar och en veckoupplaga på 1,1 miljoner exemplar är GISAB landets största utgivare av hushållstäckande lokaltidningar. Verksamheten är fokuserad till Stockholm där dotterbolaget Lokaltidningen Mitt i ger ut 31 tidningar. Övriga tidningar återfinns i Södertälje, Trosa/Gnesta, Strängnäs, Eskilstuna och Örebro. Huvuddelen av tidningarna distribueras av S-Post, ett helägt dotterbolag till GISAB. Utöver distribution av GISAB:s tidningar distribuerar S-Post dessutom oadresserad direktreklam (ODR) till 1,4 miljoner hushåll med fokus på Storstockholm. Omsättningen för helåret 2008 var 362 MSEK (332) och helårsresultatet blev 65 MSEK (49). Tidningarna står för 88 procent av omsättningen och S-Post för resterande 12 procent. Lokal närvaro är nyckeln till GISABs framgång GISAB:s affär drivs av vår förmåga att nå ut till våra läsare med nära nyheter som engagerar. Vi har en hög lokal räckvidd 26 och en stark förankring i närsamhället. Våra läsare använder tidningen för att lära känna sitt närområde samt planera inköp av varor och tjänster nära bostaden. Vi är därför den bästa kanalen för både stora och små annonsörer som kontinuerligt vill nå lokala kunder och faktiskt påverka deras köpbeslut. I Storstockholm erbjuder GISAB:s tidningar en mer kostnadseffektiv annonslösning än de regionala alternativ som annonsörerna har att välja på. Genom att använda Lokaltidningen Mitt i kan annonsörerna arbeta med mer riktade kampanjer och budskap. Man slipper det ”spill” på läsare helt utanför målgruppen, som är förknippat med annonsering i breda regionala kanaler. Som ett led i att stärka varumärket och den lokala närvaron i Stockholm, driver Mitt i sedan tre år tillbaka Mitt i cupen. Cupen omfattar idag seriespel i ishockey, innebandy och basket för ungdomar mellan 8 och 18 år. Engagemanget berör totalt 40.000 ungdomar. Det innebär att var femte kille och tjej är engagerade i Mitt i cuperna från oktober till april varje år. Verksamhet styrd efter tydliga koncept och processer Produktionen av tidningarna inom GISAB följer ett tydligt koncept vilket bidrar till GISAB:s höga effektivitet och starka lönsamhet. Vi har ett fast format på de redaktionella delarna vilket gör att antalet sidor i varje utgåva styrs av antalet annonssidor. Med tanke på att vi ofta erbjuder färre redaktionella sidor jämfört med våra konkurrenter, är det viktigt att vi säkerställer kvalitén på dessa sidor. Om jag vill veta vad som har hänt just där jag bor, så ska våra nyhets tidningar vara oemotståndliga. Det är redaktionernas uppgift att leverera just det. Till sin hjälp har de bland annat läsartrafik- Plånboken ska inte styra möjligheterna att påverka Med nära nyheter som berör och engagerar har Lokaltidningen Mitt i nått en unik position i Stockholm. Mitt i-tidningarna har över 900.000 läsare varje vecka och en räckvidd på 63 procent, alltså betydligt mer än våra värsta konkurrenter, DN (36 procent) och Metro (35 procent), som når endast var tredje stockholmare. Förvånande? Nej, inför en angelägen nyhet är vi alla lika. Oavsett om vi bor i Huddinge, Tensta eller Danderyd vill vi veta om en inbrottsvåg drabbat kvarteret, om parkeringsplatser försvinner vid centrum, om barnens skola hotas av nedläggning eller om vårdcentralen måste flytta. Därför hårdbevakar vi nyheter om olyckor, brott, trafik, bostad och sjukvård. Och därför vinklar vi konsekvent på dem som berörs av nyheterna snarare än på besluts fattarna eller makthavarna. undersökningar för att se till att vi ligger så nära läsarnas önskemål som möjligt. De är så vi vinner nöjda och trogna läsare och en hög räckvidd. Väl rustade inför 2009 Utifrån vår starka läsarposition på de lokala marknaderna, vår förmåga att skräddarsy kostnadseffektiva annonslösningar samt det faktum att vi nu är en del av nätverket inom Stampen, gör att vi står väl rustade inför 2009. I tider av ekonomisk oro blir det åter igen viktigare för annonsörer att verkligen få spring i butik. Något som vi är bra på. Per Bowallius VD GISAB mitti.se orebroarn.se smejournalen.se sodertaljeposten.se s-post.se strangnasjournalen.se Att nå fram till läsarna är avgörande för lönsamheten – men också för att Stockholm ska ha besvärliga medborgare. Mitt i-tidningarna bygger nämligen på tanken att även stockholmare har en demokratisk rättighet att informeras innan beslut fattas. Varken plånboken eller tidningsvanan ska styra vem som har möjlighet att påverka. Därför var tidningarna gratis och kom hem till alla redan när vi startade för 25 år sedan. Det ger nyheter som sprids inte bara i Stockholm utan även ut i Europa ibland. Som förra årets avslöjande från Mitt i Solna om att Lidl förgiftade sina sopor på grund av hemlösa som letade mat. För oss var det dock bara en av hundratals artiklar den veckan från den 70 man starka redaktionen. Det är vi som bevakar Stockholm. Niclas Breimar Chefredaktör på Mitt i Men att vara gratis och delas ut till alla räcker förstås inte. Den största utmaningen är att våga lita på läsarna och verkligen göra deras tidningar. Det är det som gör oss till Stockholms mest framgångsrika tidningsföretag. Genom att konsekvent skriva om det som är viktigt för oss alla når de 31 Mitt i-tidningarna läsare i alla åldrar, alla yrkesgrupper och alla inkomstskikt. Orvesto Näringsliv visar att även sju av tio höginkomsttagare läser oss varje vecka. Vilket är betydligt fler läsare än våra konkurrenter har i det segmentet. 27 Lars Rundblom, VD Göteborgs-Posten GP når fler läsare än någonsin Egentligen borde vi inte vara nöjda om såväl upplagan som resultatet minskar i jämförelse med året innan. Men jag är faktiskt både nöjd och stolt över det vi alla på GP åstadkom under 2008. Mer än så, givet förutsättningarna tycker jag att det är det bästa året hittills under 2000-talet. 28 GP levererar ett rörelseresultat på MSEK 91, vilket är nästan lika bra som högkonjunkturåret 2007. Detta trots att luften gick ur annonsmarknaden under hösten. Vårt rörelseresultat är för övrigt större än vad Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet åstadkom tillsammans. Vi bibehåller vår starka räckvidd för papperstidningen. Även om vi minskar något, så är GP fortfarande den storstadstidning i Sverige som har störst räckvidd på sin hemmamarknad. Lokalt når vi fler läsare än Metro och de bägge kvällstidningarna tillsammans. Vi måste våga för att vinna Upplagorna går ned. Affärsmodellen är satt under hård press. Förståsigpåare pratar föraktfullt om ”gammelmediernas” tillkortakommande. Och själva har vi en förmåga att klä oss i säck och aska. ”Det är inte bra, och värre blir det”, låter det alldeles för ofta i vår bransch. Våga tro på både papper och digitala kanaler Ökad räckvidd Tidningen kommer för lång tid framöver att fortsätta vara GP:s största styrka. Vi måste förbättra den kontinuerligt. Och vi måste kraftfullt utveckla alla digitala kanaler, där läsningen ökar starkt. I samtliga digitala kanaler ökar vi räckvidden stort. gp.se har 355.000 läsare i veckan, en ökning med 13 procent. 80.000 läser GP i mobilen varje vecka jämfört med 55.000 sidvisningar året innan. Sammantaget når GP genom sina olika kanaler ca 650.000 människor varje dag. Det innebär att GP når fler människor än någon gång under sin 150-åriga historia. Vi gjorde många satsningar under året. Vi tog stora kostnader för byte av två av våra stora IT-system och har lagt ner mycket resurser på stora omgörningsprojekt för våra kanaler; papperstidningen, webben, mobilen och webb-TV. Vi har även tagit strukturkostnader på drygt åtta miljoner kronor. Oanade publicistiska möjligheter Vi ser en fortsatt överflyttning från läsandet av papperstidningen till de digitala kanalerna. Det i sig bekymrar oss inte, tvärtom, här finns oanade publicistiska möjligheter. Men vi konstaterar samtidigt att intäkterna i de digitala affärerna inte i samma omfattning följer med. Tuffa tider råder och det är nu som det kommer att visa sig vilka medieföretag som har en god relation med sina läsare. Vilka som har byggt långsiktiga relationer med sina kunder, som har en trovärdighet som håller över tiden och som står på en stabil ekonomisk grund. Tuff marknad i Västsverige Vi tror att 2009 och kanske också 2010 blir ännu tuffare på annonsmarknaden, inte minst här i Västsverige. Men vi är fast beslutna att öka våra marknadsandelar, men det kommer att bli svårt att klara ett riktigt bra ekonomiskt resultat. Vi måste göra mer med mindre resurser och vi måste bli kreativa i allt vi gör. Kreativitet är ingen bristvara på GP och det gör att vi ser ljust på framtiden. Lars Rundblom VD Göteborgs-Posten gp.se Det är märkligt att vissa fortfarande sätter papper och nät i motsatsställning. För mig är webben en skänk från himlen – en fantastisk möjlighet att informera läsarna 24 timmar om dygnet. Våga satsa på varje kanals unika styrka I själva verket har vi större möjlig heter är någonsin att tillfredsställa läsarna. Bara vi har självförtroende och vågar. Gör vi det står mediehus som Göteborgs-Posten mycket starka. Vi måste nischa våra kanaler än mer. Medan nät, webb-tv och mobil går mer mot direktrapportering, får fördjupningsmaterialet ökad betydelse i tidningen. Här är min lista för GP och framtiden: Tidningen är bäst när det gäller att ge insikt, förståelse och sammanhang. De som gör det på ett överskådligt och lättillgängligt sätt blir vinnare. Våga renodla vår profil GP ska värna och utveckla sin särart – det lokala nyhetsmaterialet och de egna granskningarna. Vi är bäst på Göteborg och Västsverige, och läsarna förväntar sig att vi ska bli än bättre. 2008 års lista över GP-granskningar är lång: fordonsindustrin, regionstyret, segregationen, gängkriminaliteten, vindkraftsutbyggnaden, psykvården, trångboddheten… 2009 ska vi bli än bättre – på just såna ämnen som ligger nära våra läsares vardag. Vi ska också fortsätta satsa på konsumentinriktad journalistik; guider och tester som hjälper läsarna att välja och sparar tid för dem i ett samhälle där tidsvinster blir allt mer avgörande. Våga tro på läsarnas klokhet och kunnande Vi måste öka dialogen med läsarna, vara mer öppna för deras åsikter och bidrag. GP är och ska vara den viktigaste samtalsarenan i Västsverige – en plats för debatter, bloggar, kommentarer och åsikter. Våga starta nytt och våga misslyckas Vi måste bli bättre på att uppfatta trender, ämnen och perspektiv. Vi måste vänja oss vid att vissa ämnen, bilagor och typer av journalistik har kortare livslängd än tidigare. Vissa av våra satsningar blir framgångsrika, andra misslyckanden. Men vågar vi inte, träffar vi heller inte rätt. Jonathan Falck Chefredaktör Göteborgs-Posten 29 Nils Engström, VD Mediabolaget Västkusten Konjunktur och struktur – allt på en gång för Mediabolaget Västkusten För Mediabolaget Västkusten blev 2008 ett händelserikt år med fokus på omstruktureringsarbete, nya verksamhetsplaner och förändrade organisationer. Rörelsemarginalen på över tio procent får anses tillfredsställande då företaget genomgått stora förändringar och konjunkturen försämrats. Affärsområdet Mediabolaget Västkusten bildades under år 2007 som en del i den större strukturering som Stampen genomför bland lokaltidningar. Syftet är att stärka lokaltidningarnas konkurrenskraft i en tid där tidningarna måste förnya sig för att 30 möta konsumenternas ändrade medievanor. Företagens storlek har betydelse för att kunna utveckla nya produkter och erbjudanden och ha tillgång till affärskritisk kompetens. Därutöver vill tidningarna samordna funktioner och resurser så att kostnader kan minskas. Tydliga samordningsfördelar Arbetet med att utnyttja alla samordningsfördelar och synergier påbörjades snabbt. Samtidigt beslöt företaget att avyttra sina fastigheter och sitt engagemang i radio. Alla tidningarna fick anpassa sig till nya verksamhetsplaner och ändrade organisa tioner. Detta omstruktureringsarbete har pågått under hela 2008 och beräknas vara genomfört under första kvartalet 2009. Arbetet har gått planenligt men har säkert minskat tidningarnas effektivitet under omställningen. Samordningsprojektet leder till en minskning av de löpande kostnaderna på 33 MSEK per år och kostnaden för att genomföra åtgärderna uppgick under 2008 till 34,6 MSEK. Bemanningen kommer genom dessa åtgärder att minska från 413 till 357 årsanställda. Hallands Nyheter + Hallandsposten = nästan sant När jag tillträdde som chefredaktör för Hallands Nyheter årsskiftet 2007/2008 var uppdraget att hitta samarbetsmöjlig heter mellan två hittills mycket självständiga lokaltidningar. LÖRDAG 28 februari 2009 Tillfredsställande rörelsemarginal Rörelsemarginalen på över tio procent är, med tanke på omständigheterna, ändå tillfredsställande. Försäljningen av samtliga fastigheter i affärsområdet, till ett värde av 95 MSEK, har genererat en reavinst på drygt 3 MSEK och överlåtelsen av radioverksamheten kommer få effekt under 2009. Utgångspunkten för år 2009 är att vi kommer dra fördel av de effektiviseringar som gjorts och vi kommer att öka våra intäkter från nya produkter och erbjudanden. Vi skall utnyttja våra starka marknadspositioner, ta marknadsandelar och vara kostnadsmedvetna i den lågkonjunktur som vi beräknar kommer råda under hela året. Nils Engström VD Mediabolaget Västkusten bohuslaningen.se hallandsposten.se hn.se ttela.se Fiskepremiär i Hallands åar i morgon MITTEN 16–17 GRUNDAD 1850 NUMMER 49 VECKA 9 c David Hellenius känner sig nöjd med tillvaron Teckningsmuseet i Laholm är unikt och av stort värde för Halland, och för hela landet. ÅSIKTER 2 FOLK&FAMILJ 29 PRIS: 15 KR n I dag blir det fantastiskt vårväder. Varför inte lapa lite sol längs Nissan eller gå en promenad på stranden? Det blir även svag vind. VÄDER 64 Pris på hämtmat upprör Tar hamburgerkedjorna ut oskäligt högt pris för sin drive in-mat? Trots att momsen är 12 procent på hämtmat så är slutpriset för kunden oftast samma som om du åt den i lokalen, och där är momsen 25 procent. – Jag och mina arbetskamrater anser att många kunder luras varje dag, säger en upprörd Halmstadbo. Den lägre momsen för avhämtad mat borde få genomslag så att konsumenten betalar ett lägre pris. HALMSTAD 6–7 Klara vill ha kusten klar Upp och ner längs våra åar www.hallandsposten.se Du får minst I dag är vi stolta och glada över att kunna ge våra läsare det första numret av Hallandspostens nya helgmagasin. H…som i Halland är namnet – och med Halland i fokus kommer vi varje lördag att skriva om människor, mat, heminredning, mode, friskvård, resor och mycket mer. Vi kommer också att erbjuda tävlingar, pyssel och korsord, och det är här ni hittar hela veckans tv-program. Vår förhoppning är förstås att du gillar vår satsning och att vi därmed hjälper till att sätta lite extra guldkant på helgdagarna. I dag finns vi ute för att träffa våra läsare – har du vägarna förbi vill vi att du stannar och berättar vad du tycker. Vi finns på Stora torg, vid Eurostop, på torget i Laholm och vid Maxi Mellbystrand. Har du inte möjlighet att komma är vi glada om du tar kontakt med redaktören Ulrika med synpunkter. Hon finns på sidan 2 i magasinet. Hoppas vi ses, ha en trevlig helg! Chefredaktör Viveka Hedbjörk Vietnameser kräver miljon i skadestånd HALMSTAD 4 Många på visning av lägenheter HYLTE 14 Dagvatten kan sänka idrottshall LAHOLM 18 n Krysset på sidan 39! På grund av ett tekniskt missöde är det ett gammalt korsord i premiärnumret av H… som i Halland. Ett nytt kryss finns på sidan 39 i den vanliga HP och ni som vill tävla skickar in lösningen precis som vanligt. Lösningen till förra veckans kryss hittar ni på sidan 47. 035-14 75 00 [email protected] sms/mms: HP <text> till 726 80 21000 för Din gamla bil + 100 Trisslotter till de 10 första bilkunderna Se annons i dagens HP Korsord, mat och veckans tv Bild: EMMA GUSTAFSSON Prata H… med Hallandsposten 7 388139 601507 Bibehållna annonsintäkter Under början av året hade tidningarna god hjälp av konjunkturen. Företagsledningen var medveten om att en lågkonjunktur skulle komma så det var ingen överraskning att det vände efter sommaren. Men vi hade inte förutsatt att nedgången skulle bli så snabb och att vi skulle ställas inför annonstapp som tidigare aldrig hänt. Uppgången av annonsintäkter fram till och med sommaren hade vid årets slut raderats ut och vi landande i stort på samma intäkt som året innan. Upplagorna fortsatte, i linje med svensk dagspress i övrigt, att minska men även upplageintäkterna minskade något jämfört med förra året. Totalt uppgick affärsområdets försäljning till 625 MSEK och rörelseresul tatet (EBITA) före strukturkostnader och fastighetsförsäljningar uppgick till knappt 68 MSEK. För jämförbara enheter innebär detta en minskning av försäljningen med drygt en procent medan rörelseresultatet minskade med 18 procent. * *Gäller vid byte mot bilar på detta uppslag om Du ägt den i minst 3 månader, den måste vara i kördugligt skick samt godkänd av SBP. 035-10 40 50 www.bendtbil.se Hallandsposten med ett fast tag om den lokala marknaden i söder och Hallands Nyheter med lika stark position i norr. Synergier var ledordet – och frågan var hur vi klarar detta utan att riskera två starka, lokala varumärken? Hur jobbar vi smartare så vi slipper att via osthyvelsmetoden minska antalet reportrar och fotografer – de som är ute på fältet och just står för det lokala? Dessutom var vi helt enkelt tvungna att växla upp rejält på webben, och helst ville vi också kunna ge våra trogna läsare extra läsning till helgen. Hela 2008 har vi jobbat hårt med att förbereda en total omorganisation internt – och under första delen av 2009 sjösatte vi en ny, gemensam redaktion för HP/HN. Målet är att förändra traditionella arbetssätt och använda ny teknik för att främst spara tjänster på korrektur och redigering. Vi har infört layoutstyrd redigering och vi har längre framförhållning när vi planerar journalistiken. Vi har ny, gemensam form och typografi där målet är att ”lura läsaren”. HP ser fortfarande mycket ut som HP och HN som HN – men vi kan lätt använda enskilda texter och bilder eller hela sidor i båda tidningarna. Numera har den gemensamma redaktionen en enda sportchef, en kulturchef, en webbchef och det dagliga arbetet där 105 medarbetare är involverade styrs från tre nyhets deskar. En i Varberg, en i Falkenberg och en i Halmstad. Journalister som förr sett sig som konkurrenter är nu arbetskamrater och perspektiven för alla är annorlunda. Det vore en lögn att påstå att detta inte har varit en smärtsam resa. Att många av våra äldre medarbetare dessutom valde att anta erbjudandet om avgångsvederlag har inneburit ett slags sorgearbete i sig; det har blivit tydligt att inget någonsin blir sig likt igen. I dag står vi bättre rustade för att anta de utmaningar som läsarnas förändrade medievanor innebär. Vi har minskat den totala kostymen och har samtidigt växlat upp tempot i den gemensamma webbredaktionen där tre webb-tv-reportrar och fem redaktörer jobbar. Målet är att under 2009 fördubbla antalet besökare på våra sajter; genom ständig nyhetsuppdatering förstås, men också via satsning på rörlig bild, genom att jobba upp bra undersajter och utnyttja nya samarbetspartners som Familjeliv och SvenskaFans. Hela tiden med tydligt fokus att tjäna pengar på webben. Vårt nya, gemensamma helgmagasin ”H…som i Halland” har sett dagens ljus. Vi tajtar formatet och innehållet i veckorna och satsar på läsning när läsarna har tid. Annonsörerna erbjuds en exklusivare miljö för främst imageannonsering och gensvaret, trots lågkonjunkturen, gör oss nöjda. 2008 har varit ett år av internt arbete – nu ser vi fram emot ett 2009 där vi fokuserar på att bli den bästa nyhetsförmedlaren i alla kanaler för hallänningar i Halland, i Sverige och i Världen. AnnaKarin Lith Chefredaktör Hallands Nyheter 31 Johan Färnstrand, VD Promedia Promedia renodlar verksamhet och bolagsstruktur Promedias första hela år, 2008, var innehållsrikt med bland annat förvärvet av GISAB och resterande delar av VLT AB. Steg för steg förbättrar vi våra möjligheter att nå långsiktig och hållbar tillväxt. Affärsområdet Promedia omfattar tidnings utgivning, verksamhet inom distribution, internet, registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser samt, fram till årsskiftet 2008/09, radioverk samhet. Till affärsområdet räknas även ägarbolagen VLT AB och Liberala Tidningar i Mellansverige AB. Tidningsutgivning är affärsområdets klart dominerande verksamhet, i Promedia ingår 15 lokaltidningar. Den samlade prenumererade upplagan uppgår till cirka 201.500 exemplar. Promedias distributionsverksamhet drivs i bolaget Prolog KB, som distribuerar morgonpress, tidsskrifter och gods i Mellansverige. Omsättningen för helåret 2008 uppgår till MSEK 1 357 med ett rörelseresultat före 32 goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader (EBITA) på MSEK 71. Resultatet har påverkats positivt av reavinster från genomförda fastighetsförsäljningar om MSEK 26,6. I början av året beslutades att stärka företagets lönsamhet med MSEK 100, lösningar möjliga av samgåendet till Promedia sommaren 2007. Synergiprogrammet beräknades ge full resultateffekt i årstakt från tredje kvartalet 2009 och pågående åtgärder kommer gradvis att förbättra resultatet. Engångskostnader belastar 2008 års resultat med MSEK 23. Ytterligare kostnadsbesparningar Året präglades inledningsvis av fortsatt god ekonomisk tillväxt på annonsmarknaden för Promedias verksamheter, om ej i samma ökningstakt som under 2007. Första halvåret steg annonsintäkterna för jämförbara enheter med 4,8 procent. Men som en följd av höstens finanskris sjönk tidningarnas annonsingång kraftigt under årets sista tertial. För att anpassa verksamheten efter en fortsatt låg nivå fattade företagets ledning i december beslut om att göra ytterligare kostnadsbesparingar som motsvarar nivån MSEK 50. Spännande förvärv Affärsområdet renodlades under året genom flera särskilda händelser. Företagets fastigheter avyttrades under hösten 2008 och vid årsskiftet 08/09 överläts radioverksamheten till SBS Radio. Som likvid för radioverksamheten erhölls ett ägande i SBS på cirka åtta procent. Per den 1 december förvärvade VLT AB 66,7 procent av aktierna i Gratistidningar i Sverige AB (GISAB). GISAB, som till huvuddel består av 31 lokala titlar inom Stockholms stadsdelar och kommuner, drivs som ett separat affärsområde jämte Promedia. Hösten 2008 ökades successivt innehavet i VLT AB och uppgick vid årsskiftet 2008/09 till 98,12 procent. Under samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie från First North och process för inlösen av resterande aktier påbörjades. Poängen med att vara extremt lokal Avgå! Sen du kom till tidningen har det haglat svarta rubriker och skandaler, skriver signaturen Ove i en kommentar till min senaste krönika. Det är ett exempel på interaktiviteten med läsarna, eftersom vi har fortsatt dialog i frågan. Det illustrerar också att det har hänt en del under det senaste året. Förenklad bolagsstruktur Från och med 1 januari 2009 har koncernen en förenklad bolagsstruktur med bland annat alla tidningstitlar i ett bolag. Enhetlighet i den legala strukturen gör det enklare att leda Promedia framåt på vår viktiga resa. Vi kan nu med full kraft fokusera på att utveckla vår verksamhet och erbjudandet till våra kunder – det som vi verkligen brinner för. I början av 2009 startade införandet av för hela gruppen gemensamma lösningar för organisation, verksamhetssystem och arbetssätt. Det är genom detta arbete vi skapar vår plattform för framtiden samtidigt som vi värnar det värde vi ger till våra kunder och våra samhällen. Promedias verksamheter och produkter sammanför dagligen människor med ambitionen att förbättra deras liv på hemmaplan. Johan Färnstrand VD Liberala Tidningar i Mellansverige AB samt Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB ingress.se * karlskoga-kuriren.se leanback.se lt.nu lt.se mvt.se na.se nhp.se norrteljetidning.se prologkb.se tabydanderyd.se tvcheck.se vallentunasteget.se vlt.se *Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten och Sala Allehanda Januari började med att Norrtelje Tidning gjorde om bilagorna till skuren tabloid i snygg form. Det gjorde vi för att snabbt möta en ny konkurrent på marknaden. Vi fortsatte med att göra om formen även i huvudtidningen, bytte logotyp i tidningshuvudet, byggde om och ut webben och organiserade om på redaktionen. Dessutom firade vi både ökad upplaga på papper och fördubblad på webben. Ändå har innehållet stått i centrum, tillsammans med läsarnas ökande medverkan. Det har alltså varit en del stora rubriker under året, och då syftar jag varken på Obama eller på Gazaremsan utan till exempel på galopperande kostnader för vanliga papperskopior. Detta efter en kommunal upphandling som kostat skolor och skattebetalare irriterande mycket pengar, tycker läsarna. Brister i snösvängen när Norrtälje avskärmades från yttervärlden under ett oväder i november skylldes delvis också på en dålig upphandling av nya entreprenörer, och kommunalrådet hamnade därför i blåsväder när han i stället skällde på bussbolaget som inte kunde ta sig fram. Var det stormade? I kommen tarerna på norrteljetidning.se, förstås, som under snökaoset slog rekord i antalet besökare. Kommunalrådet har hamnat i skottgluggen fler gånger, bland annat när både chefer och hans egna partikam- rater avgått i protest. Andra har fått sparken. Men förslaget om att lägga ner två skolor vållade de häftigaste protesterna, med demonstrationer, debatt och webbkommentarer som haglade. Svarta rubriker har också skildrat rivna får och en skjuten varg i Roslagen. Andra har handlat om skandalösa badhusägare och ett havererat ombygge av Stadshotellet med förgreningar över hela landet. Vad tror ni jag vill säga med denna uppräkning av, för många av er läsare, relativt ointressanta nyheter från Norrtälje? Jo, vi är extremt lokala. Det är själva poängen. Och vi vänder oss direkt till rospiggarna. Läsarna tycker till, bloggar och skriver egna nyheter på norrteljetidning.se. Webben ska bli en mötesplats, med åsikter, snabba nyheter, tips och läsarnas egna perspektiv. Men vi är inte helt lokalt insnöade, givetvis skildrar även vi den globala finanskrisen. ”Köpfesten är slut” slog vi fast på förstasidan den 4 september och skildrade hur butiker slog igen i stadskärnan. Nu avlöser varslen varandra och fokus ligger på att utveckla rätt saker; globalt, lokalt och för Norrtelje Tidning. Och efter omgörningen står en sak fullkomligt klar – tidningen är läsarnas egendom. Det ska vi värna om! Katarina Ekspong Chefredaktör Norrtelje Tidning 33 Samedio har ökat servicegraden Vårt uppdrag är att samordna och standardisera administrativa stödprocesser för bolagen inom Stampen-gruppen. Det bidrar till effekter som inte vore möjliga för bolagen att uppnå var för sig. Sedan starten år 2005 har vi utvecklats enligt plan, uppnått de förbättringar som förväntats och ökat vår servicegrad. Det är en spännande resa att följa med i Stampen-gruppens utveckling och vi har gjort många förändringar för att klara detta. Vår nya organisation på Ekonomi- och Personalservice är ett exempel som skapar grund för fortsatt effektivisering. Liknande förändring görs nu på IT-service. Vi har också infört nya verksamhetssystem för projekt, tidredovisning samt ärendehantering. Dessa system är särskilt viktiga för att våra leveranser skall vara skalbara, resurssnåla och levereras med hög kvalitet. Förutom löpande leveranser till befintliga bolag arbetar vi med att integrera nya bolag i takt med att koncernen växer. För att hålla hög kvalitet har vi tagit fram ett integrationskoncept och en projektmodell. På så sätt har vi med gott resultat integrerat ekonomi, IT och löneadministration för bolagen på ett resurseffektivt och kontrollerat sätt. Avgörande för vår framgång är att vi har hög kvalitet i allt vi gör. Vi satsar därför målmedvetet på att skapa en servicekultur genom utbildning och coachning. Vi vill att våra kunder skall få en god service och uppleva värdet av våra tjänster! Britt-Marie Andersin VD Samedio Affärsservice samedio.se Mats Reimertz, Direktör Legala frågor och Fastigheter Britt-Marie Andersin, VD Samedio Affärsservice Framgångsrik utförsäljning av fastigheter 2008 fullföljde Stampen-gruppen sin strategi att sälja merparten av sitt fastighetsbestånd. Under året såldes tidningshus och tryckerier för MSEK 460. I takt med att Stampen-gruppens verksamheter renodlas ställs högre krav på drift och underhåll av fastigheter. Historiskt har fastigheter vävts samman med tidningar och tryckerier. De alternativ vi har ställts inför har varit att utveckla beståndet, alternativt avveckla det. Den slutsats vi kommit till är att våra fastigheter passar bättre in hos renodlade fastighetsbolag. Därmed kan vi frigöra kapital och fokusera på andra verksamheter. Vi begränsar samtidigt investeringarna framåt. 34 Första steget i den nya strategin togs redan 2007, då vi sålde det så kallade Tidningshuset i Backa i Göteborg. 2008 renodlades strategin ytterligare. Samtliga fastigheter, med undantag av GP-huset på Polhemsplatsen i Göteborg, sattes upp på försäljningslistan. Under försommaren såldes fastigheter i Halmstad, Falkenberg och Varberg. I augusti såldes samtliga V-TAB:s och Promedias fastigheter i östra Sverige. Den samman- lagda ytan var 52 000 kvadratmeter och köpeskillingen MSEK 365. Detta var den största fasighetsaffären i Sverige under årets tredje kvartal. Trots en svag marknad har fastigheterna sålts till värden som överstiger bedömda marknadsvärden. Det gäller också de fastigheter som såldes i december månad i Uddevalla och Trollhättan. Kvar i fastighetsportföljen finns GP-huset samt V-TAB:s nya verksamhet i Härryda som nu är under uppbyggnad. Mats Reimertz Direktör Legala frågor och Fastigheter Bosse Svensson, VD mktmedia lansering av gemensam webbplattform Mktmedias verksamhet under 2008 har varit fokuserad på att leverera och implementera projektet mktwebb. Nästa steg i utvecklingen blir en mobil tjänsteplattform. Året avslutades med ett viktigt strategiskt samarbetsavtal med Eniro. mktwebb är en gemensam webbplattform för mktmedias samtliga mediehus. Projektet har inneburit en ekonomisk satsning på MSEK 42 för mktmedias ägare, och var vid årets slut inne i lanseringsfasen. Per den sista december hade 16 av de 32 webbsajterna lanserats, och övriga lanseringar ska vara avslutade under de första fyra månaderna av 2009. Under 2009 går sedan plattformen in i en gemensam organisation för fortsatt utveckling och drift. Ökad trafik till webben Trafikmässigt kan man redan avläsa framgångar för den gemensamma plattformen. Länstidningen i Södertälje ökade till exempel mycket snabbt sitt besöksantal med över 60 procent efter lanseringen. Goda resultat har också nåtts för bland annat TTELA och Bohusläningen. Erfarenheten är att samarbetet i projektet sätter ökat fokus på webben i hela organisationen, vilket ger goda resultat. Under 2008 startade mktmedia nästa steg i plattformsutvecklingen, ett mobilt projekt. Tillsammans med dotterbolaget Adeprimo bygger vi just nu en mobil tjänsteplattform för alla mediehusen. Fokus ligger på att utveckla mobila intäkter på den nya plattformen. Strategiskt avtal med Eniro mktmedia ingick i december 2008 ett viktigt strategiskt avtal med Eniro. I första steget innebär avtalet ett samarbete inom sponsrade länkar, webbsök och karttjänster. I det längre perspektivet för bolagen också resonemang om andra strategiska samarbeten på de digitala plattformarna. Implementeringen av de första stegen sker rent tekniskt mot den gemensamma webbplattformen. Under 2009 blir mktmedias fokus att starta en gemensam affärsutvecklingsprocess som sedan kan knytas till de gemensamma plattformarna för webb och mobilt. Samtidigt ska intäktsuppföljning och övrig benchmarking inom gruppen byggas ut och knytas till affärsutvecklingen. Det finns mycket att lära av varandra, inte minst hur man säljer webbreklam. Utöver detta planerar också mktmedia ett gemensamt digitalt säljprojekt för medie husen i gruppen. Bosse Svensson VD mktmedia adeprimo.se mktmedia.se 35 Nytt sam arbete på svenska reklamradiomarknaden Stampen är en av pionjärerna på den svenska reklamradiomarknaden. Redan 1991 lanserade Stampen Radio RIX. Nu väntar nya tider med SBS Radio och Mix Megapol. Affärsstrategi och förbättringsarbete ger resultat Första året i VTD:s långsiktiga strategiska förändringsarbete har inneburit måluppfyllelse och förbättringar inom samtliga områden. Trots vikande upplagor om 1,9 procent motsvarande 9 MSEK i intäktsbortfall och låga prishöjningar förbättrades rörelseresultatet med 1,8 MSEK och uppgick för året till MSEK 24. En effekt av ett målmedvetet förbättringsarbete under året vilket fortsätter i än högre takt under 2009. Distributionskvaliteten har förbättrats med ytterligare tio procent jämfört med rekordåret 2007. Ett starkt resultat med tanke på det omfattande optimeringsarbete av 800 distrikt som genomförts med anledning av det nya kollektivavtalet med Svenska Transportarbetarförbundet. Arbetet har genomförts på ett föredömligt sätt i mycket god samverkan med de fackliga representanterna. Vid årsslutet bildades en ny kvalitetsorganisation som aktivt ska arbeta med förebyggande åtgärder i processer och produktionsflöden. Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har sjunkit med ytterligare 15 procent och genomförd klimatanalys utvisar tydliga förbättringar i trivsel och tilltro till företagsledningen. Ett resultat av flera åtgärder inom kommunikation, hälsa, arbetsmiljö och införande av arbetsskor som regleras inom det nya kollektivavtalet. Under 2009 påbörjas i tillägg införande av arbetskläder. I oktober övertogs Hallands Nyheters distributionsområde från Tidningstjänst AB och integrerades i region Syd utan större störningar. Kundtjänsten har förflyttats till Göteborg och rationaliseringar pågår i syfte att optimera ledning samt administration. 36 Förnyad fordonsflotta Under året har 130 nya företagsbilar köpts in i syfte att ersätta den ålderstigna fordonsflottan. Vidare påbörjades arbetsmiljöförbättringar genom att övergå till fler högerstyrda bilar samt förbättra miljöprestanda och förbrukning. Under 2009 köps ytterligare 250 högerstyrda fordon för ersättning till vänsterstyrda privatbilar och resterande postbilar. Filialer har införts på Tjörn och i Fjärås. Utvecklingsarbete pågår även i syfte att införa fler tidsbesparande system, stöd för GPS-positionering, digital informationsöverföring samt nytt framtida distributionssystem. Det sistnämnda arbetet pågår i samarbete med Prolog. Affärsutveckling och nya marknader är viktiga delar i affärsstrategin för att kompensera vikande upplagor. Under året har nya titlar och uppdrag kunnat räknas in. Den första kommunala entreprenaden erövrades i Alingsås i hård konkurrens med bland annat Posten där VTD under 2009 kommer att utföra intern posthantering dagtid mellan kommunens verksamheter. Per B. Eld VD VTD vtd.se Reklamradion i Sverige har en turbulent historia. Alltför många stora aktörer har kämpat om en begränsad annonspeng. I och med starten av Radio Rix under tidigt 90-tal skaffade vi oss stor erfarenhet av kommersiell radio. Detta gjorde vi tillsammans med samarbetspartner som MittMedia och Västerbottens-Kuriren samt Nerikes Allehanda och Hallandsposten. Vi insåg tidigt att nationell kommersiell radio var alltför riskfylld och vi satsade därför lokalt. Genom radiomarknadens första större strukturgrepp gick landsortstidningarnas Radio Rix/SRU 1995 samman med MTG:s P 6. Därmed lade vi grunden för det som sedan blev Sveriges största och mest framgångsrika reklamradio, RIX FM. Vår strukturaffär följdes under åren av fler. NRJ flyttade över sitt nät till MTG och Bonniers sålde till SBS Radio. Kvar på marknaden finns därmed bara två större nätverk RIX FM och Mix Megapol som ägs av MTG respektive SBS Radio. Under 2008 ingick SRU och Stampengruppen ett samarbetsavtal med SBS Radio. Detta har 2009 utvecklats så att Stampen och SBS Radio samordnar sina verksamheter och Stampen-gruppen går in som 20-procentig delägare i SBS Radio. Vi har haft ett mycket bra samarbete med MTG Radio, men vi kan nu se att de radiointressen vi företräder kan få en starkare utveckling inom SBS Radio. Samtidigt ökar vår handlingsberedskap. Mats Reimertz Chef för Stampens radioverksamhet Peter Hjörne, vice ordförande Stampen AB Josefin Hjörne meyer, styrelseledamot Stampen AB Vägen till framgång ligger i nära samarbete Nyttan av en stark och drivande styrelse. Den ansvarsfulla och lokala journalistiken. Fördelen att inte vara börsnoterad. Viljan att ta samhällsansvar. Inskolning av nästa generation Hjörne i styrelsen. Diskussionsämnena var många när vi sammanförde Peter Hjörne, vice ordförande i Stampen AB och Josefin Hjörne Meyer, styrelseledamot sedan drygt ett år. När jag träffar Peter Hjörne och Josefin Hjörne Meyer är det inte bara två generationer av familjen närvarande. Josefin som är mammaledig har med sig Siri, fem månader, och som därmed representerar den absolut senaste generationen Hjörne. varit verksam sedan 1926 och i någon mening skapat en kultur på det sätt vi agerat som ägare och som aktiva i verksamheten. Mot den bakgrunden var det ganska självklart att inleda samtalet och fråga om det finns en speciell företagskultur inom Stampen och i så fall hur ser den ut? – Genom åren har jag hört omdömen som gör mig både glad och mindre glad. Det som jag dock ganska ofta får höra är att det finns en påfallande öppen, vänlig kultur och atmosfär. Jag hoppas också att det är så, för det visar att det finns en respekt för medarbetare och samarbetspartners. – Det är en vansklig fråga att svara på eftersom vi ganska nyligen har påbörjat ett bygge som är helt nytt; nämligen Stampen-gruppen. Stampen AB har funnits länge och som var en överbyggnad med en ambition. Nu har vi en överbyggnad som har en faktisk uppgift i att koordinera hela gruppens verksamhet, svarar Peter Hjörne. – Och det är klart att de nya förvärven har en mängd olika kulturer, fyllda av entreprenörsanda, nybyggarkulturer, nätkulturer eller gamla tidningskulturer. En kärna i verksamheten är Göteborgs-Posten där vi som familj Är det så att du får reaktioner på vilket sätt ni bjuder in till affärer och samarbeten? – Jag är dessutom övertygad om kraften i att ge människor stort ansvar, frihet och befogenheter. Det är en viktig del av en kulturen inom Stampen-gruppen. Ett tecken på hur medarbetare uppskattar sitt arbete brukar vara hur länge de stannar. – Jag som arbetat både på bud- och annonsavdelningen och en tid i växeln på GP, fick just i växeln bekräftelse på vilken låg personal- omsättning det är. Det har funnits och finns flera medarbetare som mer eller mindre vigt sitt liv åt tidningen och det säger en hel del om arbetsklimatet och kulturen, konstaterar Josefin Hjörne Meyer. – I huvudsak är det ett gott omdöme men samtidigt tveeggat. Baksidan på det myntet är om vi upplever brist på nytt blod. Speciellt i tider med omfattande förändringar där effektivitet, rörlighet, nyfikenhet och kreativitet är förutsättningar för att kunna konkurrera på marknaden. Men egentligen handlar det om både och. Det är kombinationen av erfarenhet och nytt blod som ger styrkan säger Peter Hjörne. Den idé som Stampen är på väg att förverkliga, skulle den gå att genomföra om koncernen varit börsnoterad? – Det ser jag som uteslutet. Den här konstruktionen är svår att förklara, inte för att finansmarknaden och analytiker är obegåvade, utan för att den bygger på en långsiktig idé som 37 våra samarbetspartners också tror på. Eftersom vi inte har tillgång till externt riskkapital utan värdet ligger i verksamheterna måste avtal, samarbete och personliga relationer fungera. Vad är det som gör att idén ser ut att kunna förverkligas denna gång. Historiskt har Stampen tidigare velat växa och expandera men inte alltid lyckats. – Grundidén har funnits där i många år, nämligen att växa och skapa en tredje gruppering eller kraft på mediemarknaden. Ensam är inte stark. Vi har hela tiden trott att företaget behövde växa och samarbeta med andra för att utvecklas och förbli starkt, särskilt när konkurrensen ökar. Vi har alltså varit förberedda och därför kunnat se och fånga möjligheterna när de dykt upp, Chance favours the prepared mind. – Sedan har vi en mycket skicklig och drivande VD och koncernchef i Tomas Brunegård. Det finns en stor samsyn mellan ägare, styrelse och VD. I vilken utsträckning har teknikskiftet och behovet av gemensamma lösningar inom media påverkat genomförandet? – Det är dramatiska förändringar vi upplever inom mediemarknaden. Ett paradigmskifte som till och med kan vara större än den industriella revolutionen. När konkurrenstrycket ökar och man är osäker på vad som väntar finns det olika sätt att tackla problemet. Vissa aktörer blundar och hoppas att det går över. Andra flyr och säljer... Eller så gör man som vi har gjort, går samman för att hitta industriella lösningar som sänker kostnader, ökar utvecklingskraften och bibehåller den journalistiska kvalitén. – Det är den grundidé som våra samarbetspartners köpt in sig i och som Tomas Brunegård så effektivt har förmedlat och är på väg att genomföra. När skulle du vilja säga att Stampen på allvar blev ett professionellt företag på alla nivåer? – Stampen kom till av två skäl. Dels var det en juridisk konstruktion som fungerade bra för ett familjeägt företag och dels i syfte att skapa möjligheter för tillväxt med delägare. – En tydlig vattendelare var när vi införde två olika styrelser för Göteborgs-Posten och Stampen och bestämde oss för färdriktningen. Med VLT-affären, köpet av Centertidningar och positioneringen av V-TAB på tryckerimarknaden, tog vi de kliv som kännetecknar en riktig koncern och har samtidigt fått in en allt högre kompetens bland företag och dess medarbetare. 38 – Som svar på din fråga får jag väl också säga att jag tycker att såväl GP som Stampen i de flesta avseenden arbetat professionellt under ganska lång tid. Men vi har lärt oss efter hand. Vi har i dag en mängd styrelser, ledningar och medarbetare som fungerar alldeles utmärkt och är besjälade av sin uppgift och att göra ett gott och professionellt jobb. Vad lägger du i begreppet respekt för institutionerna? – Jag har ibland, framförallt tidigare, fått höra att jag inte intresserar mig för den eller den frågan som min far eller farfar gjorde. Nu är tiderna annorlunda och jag är övertygad om att det är helt centralt för framgång att man respekterar företagets olika institutioner dvs olika kompetensområden och nivåer. Vill man ha riktigt kompetenta och engagerade medarbetare så måste man respektera deras självständighet, ansvar och kompetenser. Då kan jag som ägare inte vara inne och lägga mig i på alla möjliga håll och kanter. Det skapar bara förvirring. – Det finns en enkel grundtanke som innebär att människor vill göra väl ifrån sig. De vill ta ansvar och behöver således inte regleras och detaljstyras. Delegering och decentralisering ger mycket kraft därför att många blir engagerade i stället för några få. – Ägarens forum är bolagsstämman som tillsätter styrelsen. Där skall ägaren agera, inte över allt och i olika fora. Att sedan huvudägaren också sitter i styrelsen tycker jag är en styrka och en självklarhet. – Jag får ofta frågan hur jag kan hålla tassarna borta och svaret är att det inte är så svårt. Det handlar om ett förhållningssätt som man antingen tror på eller inte. Hur ser din roll i styrelsen ut? – Jag är vice ordförande och min roll är att vara aktiv, långsiktig och drivande och ha ett nära samarbete med ordförande Lennart Ohlsson-Leijon och med koncernchefen Tomas Brunegård, och givetvis också med övriga styrelsen. Sedan är det ju så att varken Lennart eller Tomas skulle tillåta mig att klampa runt med mitt ägarskap. Då skulle de säga tack för denna tiden! Jag har samarbetat med Tomas sedan 1996 och med Lennart ännu längre. Ett samarbete som fungerat väl eftersom vi är klara över våra olika roller. – Det har varit min ambition med Stampens styrelse att hitta en sammansättning av starka självständiga personer med hög integritet där personlighet kan vara lika viktig som kompens. Att vi skapar en styrelse där vi tillåter avvikande åsikter. Josefin, som styrelseledamot sedan ett år i Stampen AB, hur upplever du stämningen och arbetet? – Trots min ringa erfarenhet, jag har ju bara suttit två år i GP:s styrelse, så tycker jag att jag tämligen väl kan känna av stämningen och jag upplever att styrelsen har en dynamik och många spännande diskussioner som leder arbetet framåt. När bestämde du dig för att arbeta aktivt i Stampens styrelse? – När jag fick frågan av min far om jag ville sitta i styrelsen var det naturligt att tacka ja. Intresset har funnits länge och vuxit fram genom åren bland annat i diskussioner med min far och farfar. Men det är också viktigt för mig att förtjäna min plats i styrelsen. Det tror jag att jag gör bäst genom att bidra med ett ungt perspektiv och med mina egna erfarenheter. Jag har studerat media och kommunikation på universitetsnivå både i USA och Sverige och jag har jobbat med rekrytering inom främst mediesektorn innan jag tog föräldraledigt. Av dina syskon sitter Cecilia i GP:s styrelse och Louise utbildar sig inom media. Har ni haft ”styrelseskola” runt köksbordet? – Nej, det handlar nog mer om ett genuint intresse för att både vara med och utveckla familjeföretaget och att media är en bransch som fascinerar och är oerhört roligt att arbeta i, säger Josefin. – Jag har aldrig frågat barnen om de vill jobba på GP, säger Peter. Däremot har jag frågat om de är beredda att axla ägandet och ta det ansvar som behövs för uppgiften. Men det är en fråga som inte hör hemma runt köksbordet. Där diskuterades samhällsfrågor, skolan, värderingar, Melodifestivalen, tv och allt möjligt annat som hör vardagslivet till. Jag har aldrig, som en del, tyckt att familjeföretaget är en livsstil som skall genomsyra allt. Snarare tvärtom. Barnens väl och ve har alltid varit viktigare för mig än företaget. Vilket jag tror är bra också för företaget. Barn som pressas eller baxas in i en roll, ett yrke eller ett företag blir olyckliga och därmed inte bra för bolaget. Det gagnar således både barnen och företaget att man är osentimental i de här frågorna. Hade barnen inte velat ta över företaget hade det varit bättre både för dem och för Stampen att vägarna skilts. Men nu har barnen och deras två kusiner sagt att de är beredda att ta över stafettpinnen som ägare och ta ansvar för hur Stampen utvecklas. Givetvis är det väldigt roligt och jag tror att det blir bra både för dem och för bolaget. Intervju Jan-Olof Ekelund Ledningsgrupper Koncernkoordinationsgruppen Mediabolaget Västkusten Britt-Marie Andersin, VD Samedio Affärsservice Nils Engström*, tf VD Mediabolaget Västkusten Eva Arvidsson, Ekonomi- och finansdirektör Stampen AB Per-Arne Fernsund, IT-ansvarig Per Bowallius, VD GISAB Tommy Hermansson, VD Västkustmedia Tomas Brunegård, VD, koncernchef Göran Johansson*, VD Mediabolaget i Halland Nils Engström, tillf. VD Mediabolaget Västkusten Anders Klingmyr, Ekonomiansvarig Jonathan Falck, ansvar för att i KKG säkra ett publicistiskt fokus, chefredaktör Göteborgs-Posten (* Boine Gepertz ersätter Nils Engström samt Göran Johansson i juni 2009.) Ann Flyning, Kommunikationschef Stampen AB Stampen Media Partners ledningsgrupp Johan Färnstrand, VD Promedia Fredrik Jigneus, Investment Manager Magdalena Kock, Personaldirektör Stampen AB Pelle Mattisson, VD Pelle Mattisson, VD Stampen Media Partner Mathias Resare, Affärsutvecklare Inge Olausson, CIO Stampen AB Mats Reimertz, Direktör Legala frågor samt Fastigheter Stampen AB Lars Rundblom, VD Göteborgs-Posten Peder Schumacher, VD V-TAB Gunnar Springfeldt, Utvecklingschef Stampen AB Bosse Svensson, VD mktmedia Daniel Svensson, Koncerncontroller Stampen AB Stampens ledningsgrupp Eva Arvidsson, Ekonomi- och finansdirektör Tomas Brunegård, VD, koncernchef Ann Flyning, Kommunikationschef Magdalena Kock, Personaldirektör Inge Olausson, CIO Mats Reimertz, Direktör Legala frågor samt Fastigheter Gunnar Springfeldt, Utvecklingschef Göteborgs-Postens ledningsgrupp Jonathan Falck, Chefredaktör och ansvarig utgivare Birgitta Kruse, Personalchef Cecilia Krönlein, Redaktionschef Samedio affärsservice Britt-Marie Andersin, VD Malin Eixmann, Ekonomichef Ann Hagelin, Chef ekonomiservice, personal- och löneservice Torbjörn Lindgren, Chef integrationsteam Jan Lindsten, Chef inköp Britta Ripa, Chef IT Lars Wennergren, Chef service mktmedia AnnKi Bryhn Jansson, Mediestrateg Fredrik Johansson, Projektchef Hanna Konyi, Affärsutvecklingschef Ingegerd Rådström, Controller Bosse Svensson, VD Eva Weigert, Kompetensansvarig Promedia Johanna Andersson, Kommunikationschef Promedia Elisabeth Bäck, Tidningschef VLT Lennart Rosqvist, IT chef Mikael Ericsson, Tidningschef Lidingö Tidning, Nynäshamns-Posten, Täby&Danderyd Tidning, Vallentuna Steget Lars Rundblom, VD Johan Färnstrand, VD Promedia Jessica Weissglas, Ekonomichef Tomas Höggren, Chef Inköp och Verksamhetsanalys Promedia V-TAB Ulf Johansson, Tidningschef Nerikes Allehanda Per-Olof Borgström, Personalchef Robert Jonsson, Tidningschef Norrtelje Tidning Ricard Robbstål, Försäljnings- och marknadsdirektör Fredrik Hernnäs, Produktionschef, vVD Pia Ivarsson, Ekonomichef Ingmar Lingsell, Chef inköp/miljö Titti Rudbäck, IT chef Peder Schumacher, VD Lena Österlin, Marknadschef GISAB Per Bowallius, VD GISAB Niclas Breimar, Chefredaktör Lokaltidningen Mitt i Peter Clauson, VD Lokaltidningen Mitt i Göran Karlsson, Tidningschef Karlskoga-Kuriren, Motala & Vadstena Tidning Thelma Kimsjö, Tidningschef Länstidningen Södertälje Bengt Larsson, Tidningschef Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten, Sala Allehanda Magnus Lovang, Annonschef Nerikes Allehanda Tuula Lundberg, HR chef Promedia Göran Lundberg, Affärsutvecklingschef Promedia Johan Lundin, VD Prolog Birgitta Lövestedt, Marknadschef privatmarknad Promedia Thomas Wilson, Koncerncontroller/ekonomichef Promedia Maria Grundström, Ekonomichef GISAB Staffan Lönner, VD Tidningar utanför Stockholm Thomas Nyhlen, Försäljningsdirektör Lokaltidningen Mitt i Mikael Smedborn, VD S-Post 39 1 2 3 5 4 6 styrelsen 7 8 9 10 11 12 13 14 1. MARGITA BJÖRKLUND Födelseår: 1945 Utbildning: Fil mag. Professionell bakgrund: Gymnasielärare, kommunalråd. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Konsultuppdrag inom det internationella biståndsområdet. Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag, Göteborgs Universitets Jubileumsfond, Gréen Brobergs Museistiftelse. Ledamot Frisk Service Göteborg AB, IF Friskis och Svettis, Föreningen Bohusslöjd - Konstfliten, Stiftelsen B M Hellerstedts Minne, Göteborgs Konstförening. 2. SVEN-OLOF BODENFORS Födelseår: 1946 Utbildning: Industridesigner Professionell bakgrund: Egen designbyrå, AD/Copy, Marknad & Information AB, Claesson & Co, koncernchef Forsman & Bodenfors AB. Huvudsaklig sysselsättning i dag: VD F&B Case AB, konsult inom strategisk varumärkes- och affärsutveckling, Senior Advisor Forsman & Bodenfors AB. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Göteborg International Film Festival. Ledamot Appelberg Publishing Group AB, Apoteket AB, Exportrådet, F&B Case AB, Gould Academy, Maine USA. 3. TOMAS BRUNEGÅRD Födelseår: 1962 Utbildning: Civilekonom Professionell bakgrund: Konsult Ingemar Claesson Konsult AB, vice VD Burger King Sweden. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Koncernchef Stampen-gruppen. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Tidnings utgivareföreningen (TU). Vice ordförande World Association of Newspaper (WAN). Ledamot Svenska Mässan, Swdmedia. 4. JAN EGNOR, GPK* Födelseår: 1955 Utbildning: Gymnasieekonom, en rad fackliga utbildningar, bolagsstyrelserepresentation 5v och högskolepoäng i konflikthantering och professionell förhandling A och B. Professionell bakgrund: Grafiker Huvudsaklig sysselsättning idag: Ordförande GP Grafiska personalklubb. Övriga styrelseuppdrag: Arbetstagarrepresentant GP och V-TAB. Ledamot Grafiska Fackförbundet och ordf. GF avd.5 V:a Götaland. 5. JACK FORSGREN Födelseår: 1945 Utbildning: Pol mag. Professionell bakgrund: Koncernchef i Mölnlycke AB och Nobel Biocare AB. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Olika styrelseuppdrag. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Unfors Instruments AB, Maquire AB och Göteborgs Högre Samskola. Vice ordförande Svenska Mässan. Ledamot Bilia AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB och Liberala Tidningar i Mellansverige AB. 6. LARS HJÖRNE, Hedersordförande Födelseår: 1929 Utbildning: Livets skola Professionell bakgrund: Anställd på GöteborgsPosten 1947–1995, chefredaktör GöteborgsPosten 1969–1989, olika styrelseuppdrag för Tidningsaktiebolaget Stampen/GöteborgsPostens Nya AB, GT, iDAG, AB Press-Resor, Pressens Samdistributions AB, Presam, TU och TT, juryman i tryckfrihetsmål samt nämndeman. Honorär generalkonsul för Storbritannien 1991–1998. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Glad pensionär. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Stiftelsen Albion. Ledamot British Factory. 7. PETER HJÖRNE, Vice Ordförande Födelseår: 1952 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning. Professionell bakgrund: Management trainee på John Deere, därefter Göteborgs-Posten sedan 1979; VD 1985–1993, chefredaktör och ansvarig utgivare 1993–2001, chefredaktör för opinions avdelningarna. 2001-2008, politisk chefredaktör 2008 -. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Politisk chefredaktör Göteborgs-Posten. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot GöteborgsPosten, Medieakademin och Göteborgs Minnesfond (avvecklas under våren 2009). 8. JOSEFIN HJÖRNE MEYER Födelseår: 1980 Utbildning: Medie- kommunikationsvetenskap, journalistik samt psykologi. Professionell bakgrund: Rekryteringskonsult på Bohmans Nätverk. Huvudsaklig sysselsättning idag: Föräldraledig från jobbet som rekryteringskonsult. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot GöteborgsPosten. 9. HELENA LEVANDER Födelseår: 1957 Utbildning: Civilekonom Professionell bakgrund: Finansanalytiker och aktiefondförvaltare SEB och Nordea. Verkställande direktör Odin Fonder AB och NeoNet Securities AB. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Delägare och VD Nordic Investor Services. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot Svensk Exportkredit, Svensk Bostads- och finansierings AB (SBAB), Transatlantic AB, Nordisk Energi-förvaltning AS, Erik Penser Bankaktiebolag, Wiborg Kapitalförvaltning. 10. LENNART OHLSSON-LEIJON, Ordförande Födelseår: 1940 Utbildning: Jur kand. Professionell bakgrund: VD Nerikes Allehanda koncernen 1976–2000. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Styrelseordförande Stampen AB. 11. MATS REIMERTZ, Styrelsens sekreterare Födelseår: 1954 Utbildning: Civilekonom med internationell inriktning. Professionell bakgrund: Massmedierelationer koncernstaben AB Volvo, huvudsaklig karriär inom Göteborgs-Posten och Stampen: journalist/ nyhetsreporter, chef för ekonomiredaktionen mm. Sedan 1989 engagerad i olika företags ledande befattningar. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Direktör legala frågor samt affärsområde Fastighet, VD Mediaintressenter, VD Radiointressenter. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande VTD. Ledamot V-TAB, Liberala Tidningar i Mellansverige AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB, GISAB, Morgonpress Invest AB, Svensk Radioutveckling, SBS Radio, Mediaintressenter PLMS AB. 12. STEN SJÖGREN, SJF* Födelseår: 1955 Utbildning: Journalisthögskolan Professionell bakgrund: Journalist Huvudsaklig sysselsättning i dag: Reporter GP:s ekonomi- och politikredaktion. Övriga styrelseuppdrag: Göteborgs-Posten, suppleant. 13. LOTTIE SVEDENSTEDT Födelseår: 1957 Utbildning: Jurist Professionell bakgrund: Regionchef H&M, VD Inter Ikea Systems A/S, Affärsområdeschef Ikea of Sweden, CEO Kid Interiør A/S. Huvudsaklig sysselsättning i dag: Styrelsearbete och strategisk rådgivning. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Managementinstitutet i Lund (MiL). Ledamot Clas Ohlson AB, mktmedia AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB, Stadium AB, Björn Borg AB, Global Health Partner AB. 14. MATS SÄTHER, Unionen* Födelseår: 1959 Professionell bakgrund: Marknadsekonom Huvudsaklig sysselsättning i dag: Säljare GP. SUPPLEANTER Liselotte Andersson, Unionen Glenn Pettersson GPK. Lars-Gunnar Wolmesjö, SJF utskott Finansutskott Eva Arvidsson**, Ekonomi- och finansdirektör Stampen AB, Sven Björkman**, fd regionchef SEB, Tomas Brunegård, Jack Forsgren Förvärvsgruppen Eva Arvidsson**, Ekonomi- och finansdirektör Stampen AB, Tomas Brunegård, Jack Forsgren, Peter Hjörne, Lennart Ohlsson-Leijon, Mats Reimertz Ersättnings- och HR utskott Tomas Brunegård, Jack Forsgren, Magdalena Kock, Josefin Hjörne Meyer, Lennart Ohlsson-Leijon * Arbetstagarrepresentant ** Ej med på bild 41 Stampen AB. Org nr 556308-4630 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2008 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 43 Koncernresultaträkning 47 Koncernbalansräkning 48 Kassaflödesanalys för koncernen 49 Moderbolagets resultaträkning 50 Moderbolagets balansräkning 51 Kassaflödesanalys för moderbolaget 52 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern 53 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 42 Förvaltningsberättelse Koncernredovisningen och övriga uppgifter om koncernen omfattar följande företag: Moderföretag: Dotterföretag: Intresseföretag: Stampen AB Framgår av not 25 Framgår av not 13 Ägarförhållanden Peter Hjörne med familj och bolag 74 % röstandel 65 % kapitalandel Familjen Marika Cobbold 13 % röstandel 14 % kapitalandel Sven Nordgren med familj 11 % röstandel 14 % kapitalandel Övriga 2 % röstandel 7 % kapitalandel Information om verksamheten Stampen AB är moderbolag i en företagsgrupp som driver flera interaktiva mötesplatser, tidningsföretag, tryckerier, distributionsföretag och radiostationer. Stampen har också ägarintressen i andra medieverksamheter som webbplatser och nyhetsbyråer. Inom moderbolaget samlas bl a koncerngemensamma ledningsfunktioner inom ekonomi/finans, HR, kommunikation, inköp, IT och legala frågor. Moderbolaget hade vid årsskiftet 13 anställda. Stampen AB är dotterföretag till Skäreleja AB (556484-3158), som innehar 52,6 procent av rösterna. I Stampen-gruppen utgör affärsområdena Göteborgs-Posten, V-TAB, Liberala Tidningar/Promedia och Mediabolaget Västkusten de största verksamheterna. I koncernen ingår också bl a affärsområdena GISAB, Stampen Media Partner, Samedio Affärsservice och Stampen Fastigheter samt utvecklingsbolaget mktmedia. Omsättning och resultat Omsättningen ökade med MSEK 50 till MSEK 5 108. Föregående års strukturaffärer har tillfört Stampen-gruppen nya verksamheter och en ökad omsättning. Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till MSEK 303 (652). I rörelseresultatet ingår omstruktureringskostnader med MSEK 58 (29) i samband med kostnadsförbättringsprogram inom Mediabolaget Västkusten och Promedia. I 2007 års resultat ingick engångsposter från fastighetsförsäljning och genomförda strukturaffärer på totalt MSEK 273. Årets reavinster från fastighetsförsäljningar uppgår till MSEK 38. Det sämre konjunkturläget under andra halvåret bidrar till en svagare resultatutveckling i slutet av året. Goodwillavskrivningar belastar koncernresultatet med MSEK 123 (89). Nedskrivningar av värdepapper samt förluster vid försäljning av värdepapper belastar resultatet med MSEK 25. Resultatet efter finansnetto (EBT) uppgår till MSEK 107 (511). Intäkterna 2008 för moderbolaget uppgick till MSEK 47 (41) och rörelseresultatet till MSEK -51 (-44). Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2008 genomfördes omfattande omstruktureringsprogram inom tidningsverksamheterna i Promedia och Mediabolaget Västkusten. Beslut togs om investering i en koncerngemensam plattform som bl a innebär gemensam digital utveckling, samordning av administration över gränserna, samordning av redaktionsoch annonssystem och investering i produktionssystem på tryckerisidan. Enskilt största satsningen ligger på en koncerngemensam digital media/tidningsplattform, en investering motsvarande drygt MSEK 42. Under hösten 2008 togs första spadtaget till byggandet av en tryckerianläggning i Landvetter utanför Göteborg. V-TAB får genom den nya anläggningen en utökad kapacitet på flera områden och en produktion dygnet runt, alla dagar i veckan. Under första halvåret 2008 genomförde Stampen AB, genom dotterbolaget Stampen Media Partner, två större förvärv. Appelberg Publishing Group AB, en av Sveriges största aktörer inom redaktionell kommunikation i tryckt och digital media, förvärvades i mars. I juni förvärvades SvenskaFans, Sveriges största sportsajt med över 250 000 unika besökare per vecka. SvenskaFans står för en unik förnyelse av sportbevakningen och har haft en fantastisk utveckling. Under augusti månad genomfördes ytterligare en viktig affär. Liberala Tidningar i Mellansverige AB, ökade sitt aktieinnehav i VLT AB från 62,5 till 92,7 procent av kapitalet och från 54,1 till 96,9 procent av rösterna. Under hösten 2008 ökades innehavet i VLT AB successivt och uppgick vid årsskiftet 2008/09 till 98,12 procent. Under samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie från First North och process för inlösen av resterande utestående aktier påbörjades. Bakom Liberala Tidningar, som via VLT AB också äger Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB, står MittMedia, Eskilstuna-Kuriren och Stampens dotterbolag Mediaintressenter PLMS AB. Stampen äger Mediaintressenter PLMS AB tillsammans med medlemmar ur familjen Pers och Nya Lidköpings-Tidningens ägare familjen Hörling. VLT AB, dotterbolag till Liberala Tidningar i Mellansverige AB, förvärvade Gratistidningar i Stockholm AB (GISAB) i december av den danska koncernen Söndagsavisen AS. Tidningarna inom GISAB har en upplaga på 1,2 miljoner exemplar, koncernen har cirka 240 medarbetare och omsatte MSEK 362 under 2008. Under året såldes större delen av Stampen-gruppens fastighetsbestånd och under hösten nåddes en uppgörelse med SBS Radio, som innebar överlåtelse vid årsskiftet 08/09 av de fyra reklamradiostationer som ingick i Stampen-gruppens radioverksamhet. Affärsområde Göteborgs-Posten Göteborgs-Posten är ett helägt dotterbolag till Stampen och Sveriges näst största morgontidning med drygt 600 000 läsare i olika kanaler. Göteborgs-Posten når ut dygnet runt med nyheter i tryck, på webben, webb-tv och mobil. Göteborgs-Postens omsättning för 2008 uppgår till MSEK 1 323 jämfört med MSEK 1 363 för 2007. Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till MSEK 91 och rörelsemarginalen är 7 procent, jämförbara siffror för 2007 var MSEK 116 och 8,5 procent. Det något försämrade resultatet beror helt och hållet på en minskad annonsförsäljning i en vikande konjunktur. 43 Resultatet hålls på en relativt hög nivå genom god kostnadskontroll. Totalt för året minskar kostnaderna med MSEK 14 jämfört med 2007. Detta trots att Göteborgs-Posten under året genomfört ett antal satsningar på digitala kanaler och byte av redaktionellt system och annonssystem. Ett omfattande samordningsprojekt mellan tidningarna i affärsområdet är i slutfasen. Projektet löper planenligt och väntas vara fullt genomfört under första kvartalet 2009. Kostnaderna för genomförandet uppgår under året till MSEK 35 och beräknas ge en positiv resultateffekt på över MSEK 40 per år. Ökningen i antalet läsare och intäkter sker främst i de digitala kanalerna. Göteborgs-Posten har en fortsatt dominerande ställning i regionen, både när det handlar om mediernas räckvidd och annonsintäkter. Försäljning av samtliga fastigheter i affärsområdet till ett värde av MSEK 95 genererar en reavinst på MSEK 3. Liberala Tidningar/Promedia Affärsområdet omfattar tidningsutgivning, verksamhet inom distribution, internet, registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser samt, fram till årsskiftet 2008/2009, radioverksamhet. V-TAB är Nordens största tryckerikoncern med nio helägda Tidningsutgivning är affärsområdets klart dominerande verksamhet och bedrivs på 15 orter. Den samlade upplagan uppgår till cirka 201 600 exemplar. Bland de större tidningarna kan nämnas Nerikes Allehanda i Örebro och VLT i Västerås. I början av 2008 fattades beslut om åtgärder för att stärka lönsamheten med MSEK 100. Antalet tjänster bedöms minska med cirka 100, fördelat på samtliga verksamhetsområden. Åtgärdsprogrammet beräknas ge full resultateffekt i årstakt från tredje kvartalet 2009 och innefattar bland annat, för hela affärsområdet, gemensamma lösningar för organisation, verksamhetssystem och arbetssätt. Omsättningen för helåret 2008 uppgår till MSEK 1 357 med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader (EBITA) på MSEK 71. Resultatet har påverkats positivt av reavinster från genomförda fastighetsförsäljningar om MSEK 27. För genomförandet av åtgärdsprogrammet har engångskostnader med MSEK 23 tagits som omstruktureringskostnader. Som en följd av finanskrisen under hösten 2008 sjönk tidningarnas annonsingång kraftigt. I december fattades beslut om ett besparingsprogram på MSEK 50. Under hösten 2008 ökades innehavet i VLT AB successivt och uppgår vid årsskiftet 2008/09 till 98,12 procent. Under samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie från First North och process för inlösen av resterande utestående aktier påbörjades. Per den 1 december förvärvades 66,7 procent av aktierna i Gratistidningar i Sverige AB (GISAB), av danska koncernen Söndagsavisen AS. Från och med 1 januari 2009 har koncernen en förenklad bolagsstruktur där bl a alla tidningstitlar samlas i ett bolag. Johan Färnstrand tillträdde som ny VD i augusti 2008. anläggningar på åtta orter i Sverige. Dessutom har V-TAB en 35-procentig ägarandel i Markbladet Tryckeri. Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till MSEK 150, vilket är MSEK 17 sämre än föregående år. Omsättningen minskar med MSEK 73 till MSEK 1 984, vilket främst beror på konjunkturnedgången och den avmattning som tydligt skett på marknaden, framförallt under andra delen av 2008. Beläggningen i anläggningarna minskade kraftigt och åtgärder vidtogs tidigt på året för att lindra konsekvenserna. Ett bredare utbud till kunderna har dock under året gett tydlig effekt inom området skylt och reklam, där försäljningen ökat betydligt. Ett nytt tryckeri i Landvetter uppförs och skall stå klart till sommaren 2009. Produktion är planerad till året därefter. Stampen Media Partner Stampen Media Partner ansvarar för koncernens närvaro inom digital media, samt att erbjuda företag stöd i utvecklingen av egna mediekanaler. Varje vecka når affärsområdet cirka 700 000 svenskar på Internet utifrån ämnen som engagerar – såsom sport (www.svenskafans.com), familj (www.familjeliv.se), bröllop (www.brollopstorget.se), trädgård (www.odla.nu) och grannskap (www.myblock.se). Inom affärsområdet ingår även Sveriges största uppdragspublicist Appelberg Publishing Group (www.appelberg.com/www.internetredaktorerna.se) och Sveriges ledande webb-TV produktionsbolag Dobb Production (www.dobb.se). Samtliga dotterbolag uppvisar under 2008 stark tillväxt med goda marginaler, vilket resulterar i att affärsområdet omsätter MSEK 123 (11) med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) på MSEK 9,5 (-4). Under året genomfördes två större förvärv, Appelberg (1:a mars) och SvenskaFans (1:a juni), där båda bolagen uppnådde sina bästa årsresultat hittills. Mediabolaget Västkusten Samedio Affärsservice I Mediabolaget Västkusten ingår tidningarna Strömstads Tidning, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter och Hallandsposten med en sammanlagd upplaga på cirka 130 000 exemplar. Första halvåret präglades av en god annonsutveckling för att sedan under hösten vända brant nedåt. Vid årets slut uppgår annonsintäkterna till samma nivå som under 2007. Upplagorna fortsatte, i linje med svensk dagspress i övrigt, att minska men även upplageintäkterna minskar något, jämfört med förra året. Samedio Affärsservice är ett helägt dotterbolag som utvecklar och standardiserar effektiva affärsservicetjänster inom IT-drift, ekonomi, personal, service och inköp. Genom att införliva tillkommande verksamheter/bolag inom gruppen bidrar Samedio till att uppnå skalfördelar och kostnadssynergier för Stampen-gruppen. Totalt uppgår affärsområdets försäljning till MSEK 625 och rörelseresultatet före goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader (EBITA) uppgår till MSEK 68. För jämförbara enheter innebär detta en minskning av försäljningen med drygt 1 procent medan rörelseresultatet minskar med 18 procent. Rörelsemarginalen på över 10 procent är tillfredsställande, med tanke på rådande konjunkturläge. 44 V-TAB Under 2008 har projekt drivits för övertag av affärsserviceverksamhet främst för bolagen inom Mediabolaget Västkusten, Appelberg Publishing Group, Adeprimo och mktmedia. Samedio ökar sin omsättning med 18% till MSEK 116 (98) och redovisar ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) på MSEK -6 (-7). Stampen Fastigheter Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Dotterbolag inom Stampen-gruppen har avyttrat fastigheter för MSEK 459. Den sammanlagda ytan är 72 000 kvadratmeter fördelade på 20 fastigheter. Fastigheterna har, på en vikande marknad, avyttrats betydligt över bedömda marknadsvärden. Den starka konjunkturavmattningen som fortsatt under inledningen av 2009 påverkar både annons- och tryckförsäljningen. Verksamheterna i koncernen har god kostnadskontroll och är väl rustade att klara sig igenom rådande konjunktur. Realisationsvinsterna i koncernen uppgår till MSEK 38. De försäljningar som genomförts under året har bidragit till en renodling av koncernens verksamhet. Kvarvarande fastigheter i beståndet är GP-huset på Polhemsplatsen i Göteborg, samt den tryckerifastighet V-TAB nu uppför i Landvetter, utanför Göteborg. Stampen-gruppen har under 2008 bidragit till en omstrukturering av den svenska reklamradiomarknaden. Som ett led i denna process kommer Stampen-gruppens samlade radioverksamhet, som bl a omfattar fyra radiostationer och nätverksbolaget Svensk Radioutveckling, från och med januari 2009 att samordnas med SBS Radio genom att Stampen-gruppen avyttrar sina radiobolag i utbyte mot 20 procent av aktierna i SBS Radio AB. Transaktionen kommer att påverka koncernens resultat positivt under första kvartalet 2009. ÖVRIGA VERKSAMHETER mktmedia Inom mktmedia-samarbetet investerades under 2008 drygt MSEK 42 i uppbyggnaden av den gemensamma webbplattform som är grunden för gemensam affärsutveckling i Stampen, MittMedia, Eskilstuna-Kuriren och NLT-koncernerna. Ett 20-tal sajter är redan lanserade och under första halvåret 2009 kommer ytterligare 12 sajter att lanseras på den gemensamma plattformen. Målet med projektet är att möjliggöra affärsutveckling som skapar nya digitala intäkter för mktmedias ägarkoncerner. mktmedia omsatte under året MSEK 119 med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) om MSEK 0,5. VTD VTD ansvarar för morgontidningsdistributionen i stora delar av västra Sverige. Totalt distribueras ett 50 tal olika titlar. I oktober övertogs distributionen för Hallands Nyheters område i Varberg och Falkenberg från Tidningstjänst AB. Ett omfattande förändringsoch utvecklingsarbete pågår och har gett betydande positiva effekter 2008, genom bl a lägre distributionskostnader och högre kvalitet. VTD omsatte under året MSEK 642 med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) om MSEK 24. Ett stort förändringsoch utvecklingsarbete enligt Affärsstrategi 2010 har påbörjats och genomförts enligt plan vilket inkluderat omfattande optimering och rationalisering av 800 distrikt inom distributionen. Investeringar, likviditet och finansiell ställning Övergång till ekonomisk rapportering enligt IFRS Från och med 2009 kommer Stampen AB att rapportera i enlighet med IFRS ( International Financial Reporting Standards) i sin koncernredovisning. Information om de väsentligaste skillnaderna mellan nuvarande redovisningsprinciper och IFRS framgår av not 27. Framtida utveckling och risker Konkurrensläget på den svenska mediemarknaden är inne i en period av stora förändringar, som präglas av såväl strukturella förändringar som kombinationer av ny teknik och en mer djupgående globalisering. På alltfler marknader, nationellt som regionalt och lokalt, möter Stampens tidningar internationella aktörer som Google och Facebook, som med ny teknik medger inbrytning även på mycket lokala marknader. Mobiloperatörerna har intensifierat sin satsning på innehåll och de stora mobiltelefontillverkarna lanserar liknande tjänster. Parallellt med dessa strukturförändringar påverkas samtliga våra verksamheter av en tilltagande lågkonjunktur. Genom förvärvet av GISAB har Stampen-gruppen gjort en genombrytning på marknaden för gratistidningar. GISAB ger ut ett stort antal veckodistribuerade tidningar i Stor-Stockholm samt i delar av Mälardalen. Genom Mitt-i tidningarna har Stampen-gruppen därmed fått ett starkt fotfäste i Stockholm. Koncernens investeringar i dataprogram (immateriella tillgångar), maskiner, inventarier och pågående nyanläggningar uppgick till MSEK 76 (140). I byggnader, markanläggning och pågående nyanläggning har under räkenskapsåret investeringar skett med MSEK 103 (14). I aktier och andelar har investeringar via moderbolaget och dotterföretag skett med en köpeskilling av MSEK 1 110 (331) samt en slutreglering av tidigare förvärv MSEK -11. Koncernens totala investeringar under räkenskapsåret uppgick således till MSEK 1 289 (485). Koncernens likvida medel uppgick på balansdagen till MSEK 437 (435) och outnyttjad checkräkningskredit uppgick till MSEK 172 (124). Räntebärande skulder uppgår per balansdagen till MSEK 1 595 (1 311). Koncernens soliditet är 33,3 (40,6) procent. Moderbolagets investeringar i immateriella och materiella tillgångar uppgick till MSEK 2 (7) och i aktier och andelar till MSEK 4 (220). Moderbolagets likvida medel uppgick på balansdagen till MSEK 261 (136). V-TAB har minskat sitt beroende av försäljning till de tidningar som utges av ägarföretagen. Flera nya områden som reklam och skyltproduktion har en god utveckling. Personal Stampen-gruppens exponering mot finansiella risker är begränsad. En löpande likviditetsplanering och fastställd likviditetsreserv minskar likviditetsrisken. En över tiden relativt jämnt fördelad förfallostruktur av lån och kreditfaciliteter tillsammans med en soliditet över 30 procent begränsar finansieringsrisken. I takt med branschens utveckling ökar kravet på ny kompetens. Under 2008 har beslut tagits om ett omfattande kompetensförsörjningsprogram samt om anställning av trainees. Kravet på att alla lediga tjänster inom koncernen ska utlysas internt har gett gott resultat. Ett omfattande arbete pågår inom Stampen-gruppen, vilket syftar till att begränsa beroendet av de traditionella tidnings- och tryckeriverksamheterna. Det är mot denna bakgrund som satsningarna på Stampen Media Partner och mktmedia skall ses. Att skapa balans mellan nya och traditionella verksamheter är en central, strategisk utmaning för koncernen. Stampen-gruppens expansion bygger på ett omfattande samarbete mellan företag och privatpersoner. I den operationella driften av Stampen-gruppen ställs ständigt nya krav eftersom det finns olika ägarintressen att beakta. Koncernstrukturen är komplicerad med flera delägda bolag och underkoncerner. Detta ställer stora krav på insatser från ledningen och ett starkt stöd vad gäller ekonomi/finans, legala frågor, HR, kommunikation och IT. 45 Ränterisken är relativt låg, då lån med rörlig ränta uppgår till endast 26 procent på balansdagen. Genomsnittlig räntebindningstid är 2,1 år och följer lånens förfallostruktur. Valutaförändringar har liten påverkan på koncernens verksamheter och regeln är att all transaktionsexponering valutasäkras. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 860 958 116 Årets vinst 918 237 861 876 353 Miljöpåverkan Inom koncernen finns tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet, vilket redovisas i respektive bolags årsredovisning. Den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheten omfattar dotterföretaget V-TAB med dess samtliga dotterbolag. För Stampen-gruppens dotterbolag finns riktlinjer utarbetade för hur miljöarbetet skall bedrivas. Varje bolag ska ha ett miljöledningssystem som bl a omfattar: • miljöpolicy • utsedd miljöansvarig Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 48 kr per aktie, totalt 24 003 456 i ny räkning överförs 837 872 897 861 876 353 Den föreslagna utdelningen reducerar koncernens soliditet från 33,3 procent till 33,0 procent. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därför försvaras med hänsyn till vad som anförts i ABL 17 kap 3 § 2-3 st. • identifiering av betydande miljöaspekter • identifiering av de lagar och andra krav som är tillämpliga på miljöaspekterna • miljömål och plan för att uppnå målen • upprättade rutiner för hantering av betydande miljöaspekter, inklusive miljöbedömning av leverantörer/entreprenörer • revision av ledningssystemet Flerårsjämförelse, MSEK 2008 2007 2006 2005 2004 5 107,5 5 057,4 3 016,2 1 777,9 1 625,7 1,0 67,7 69,7 9,4 0,4 179,8 562,6 224,6 84,8 41,4 3,5 11,1 7,4 4,8 2,5 107,0 511,2 184,0 121,8 42,3 46,3 215,8 93,2 85,6 23,6 Koncernen Summa intäkter Tillväxt (%) Rörelseresultat (EBIT) Rörelsemarginal (%) Resultat efter finansiella poster (EBT) Årets resultat Balansomslutning 5 108,7 4 868,6 3 235,9 3 130,3 1 216,4 Avkastning på totalt kapital (%) 4,2 14,5 7,6 6,7 4,7 Avkastning på sysselsatt kapital (%) 5,7 19,9 9,9 9,1 7,5 Avkastning på eget kapital (%) 6,5 35,8 20,2 22,0 6,7 Skuldsättningsgrad (ggr) 2,0 1,5 2,9 3,5 1,8 Soliditet (%) * Likvida medel inkl. kortfristiga placeringar Nettoskuld Kassaflöde från den löpande verksamheten 40,6 25,8 22,2 35,6 435,0 221,5 305,4 77,6 1 163,1 874,2 1 122,2 1 288,7 314,9 399,4 296,5 238,9 132,9 Investeringar, immateriella /materiella anläggningstillgångar 180,7 154,1 82,6 40,7 63,3 Investeringar, finansiella anläggningstillgångar 674,3 331,4 92,0 901,3 14,3 Medelantal anställda koncern 4 311 3 495 1 461 940 902 * Beräkning 2008 har skett till en skattesats om 26,3%. 46 33,3 437,3 Koncernresultaträkning Tsek Not 2008 2007 5 052 236 4 739 118 Rörelsens intäkter Nettoomsättning Reklamskatt -19 040 -24 300 74 313 342 626 Not 2 5 107 509 5 057 444 Not 3 -1 294 269 -1 317 719 -263 031 -414 721 -748 127 -652 514 Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Produktionsmaterial Externa distributionskostnader Övriga externa kostnader Not 4 Not 5 Personalkostnader Not 3 -2 312 482 -1 833 759 Avskrivningar och nedskrivningar Not 4 -305 294 -285 628 Övriga rörelsekostnader Not 6 -655 -212 Summa rörelsens kostnader Not 2 -4 923 858 -4 504 553 -3 831 9 669 179 820 562 560 Andel i intresseföretags resultat före skatt Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Not 7 -14 199 -7 192 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Not 8 20 523 26 042 Räntekostnader och liknande resultatposter Not 8 Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Minoritetsandelar i årets resultat Årets resultat Not 9 -79 160 -70 194 -72 836 -51 344 106 984 511 216 5 809 -93 091 -66 500 -202 333 46 293 215 792 47 koncernbalansräkning Tillgångar TSEK Eget kapital och skulder Not 2008-12-31 2007-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Pågående utvecklingsarbete inom IT Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 65 141 62 482 2 634 140 2 040 780 25 434 6 935 2 724 715 2 110 197 275 218 Tryckpressar och andra tekniska anläggningar Inventarier och IT-utrustning Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Eget kapital 635 051 663 096 754 507 76 864 111 849 127 839 55 923 1 143 017 5 001 5 031 161 651 136 230 Fria reserver 498 293 346 089 Årets resultat 46 293 215 792 Summa eget kapital 711 238 703 142 Minoritetsintressen 989 437 1 274 868 16 210 17 778 Bundna reserver 1 557 330 Avsättningar för pensioner Uppskjutna skatter 204 765 264 586 Summa avsättningar 220 975 282 364 1 307 372 1 078 613 104 556 29 278 1 411 928 1 107 891 337 930 319 568 Långfristiga skulder Not 16 Skulder till kreditinstitut Not 17 Övriga skulder Summa långfristiga skulder Finansiella anläggningstillgångar Not 12 Andelar i intresseföretag Not 13 Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar 15 107 16 666 - 687 36 985 47 525 9 946 8 408 62 038 73 286 3 929 770 3 740 813 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förskott från kunder Skulder till intresseföretag Skulder till kreditinstitut Not 17 Skatteskulder Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 2008-12-31 2007-12-31 Avsättningar Not 11 Byggnader och mark Not Not 15 Aktiekapital Not 10 Dataprogram m.m TSEK Omsättningstillgångar 10 208 - 2 801 14 348 193 673 168 589 - 4 612 Övriga skulder 398 109 239 490 Prenumerationsskuld 304 175 299 509 528 194 454 207 Summa kortfristiga skulder 1 775 090 1 500 323 Summa eget kapital och skulder 5 108 668 4 868 588 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 18 Varulager Råvaror och förnödenheter 55 354 37 484 Summa varulager 55 354 37 484 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Fordringar i intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 48 Not 14 499 580 511 167 9 687 - 1 115 1 121 70 505 74 836 105 404 68 182 686 291 655 306 13 860 81 765 423 393 353 220 1 178 898 1 127 775 5 108 668 4 868 588 Ställda säkerheter Not 19 1 923 190 1 723 312 Ansvarsförbindelser Not 20 62 142 55 304 kassaflödesanalys för koncernen TSEK Not 2008 2007 179 820 562 560 Avskrivningar 305 294 285 628 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -37 944 -273 051 3 831 -9 669 Övriga poster -2 065 16 889 Erhållen ränta och utdelningar 17 245 61 106 Erlagd ränta -76 322 -72 723 Betald inkomstskatt -50 764 -72 777 339 095 497 963 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Resultatandel i intresseföretag Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -17 870 2 753 Ökning fordringar Minskning/ökning varulager 41 655 82 648 Minskning skulder -48 007 -184 013 Förändring av rörelsekapital -24 222 -98 612 Kassaflöde från den löpande verksamheten 314 873 399 351 49 845 - Investeringsverksamheten Försäljning av dotterbolag Not 22 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 372 201 62 119 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 7 126 356 629 -666 339 -331 435 -180 659 -154 189 -7 966 - -425 792 -66 876 - 19 833 Förvärv i dotterbolag Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Not 21 Finansieringsverksamheten Förändring utnyttjad checkräkningskredit Upptagna lån Amortering skulder kreditinstitut Amortering övriga långfristiga skulder 537 460 626 048 -320 539 -739 079 - -1 650 Utbetalning till minoritet -65 537 - Utbetald utdelning och återbetalning aktieägare -38 197 -24 148 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 113 187 -118 996 Årets kassaflöde 2 268 213 479 Likvida medel vid årets början 434 985 221 506 Likvida medel vid årets slut 437 253 434 985 171 716 123 676 608 969 558 661 Outnyttjad checkräkningskredit (beviljad limit MSEK 226,5 / MSEK 176,5) Summa disponibla likvida medel 49 Moderbolagets resultaträkning TSEK Not 2008 2007 47 440 40 752 Not 2 47 440 40 752 Övriga externa kostnader Not 5 -62 553 -56 553 Personalkostnader Not 3 -33 966 -27 578 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 4 -1 774 -576 Summa rörelsens kostnader -98 293 -84 707 Rörelseresultat -50 853 -43 955 Rörelsens intäkter Nettoomsättning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i dotterföretag Not 23 30 189 202 625 Resultat från andelar i intresseföretag Not 23 28 317 191 128 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Not 7 7 863 108 762 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Not 8 9 243 5 665 Räntekostnader och liknande resultatposter Not 8 -28 795 -23 381 Summa resultat från finansiella poster 46 817 484 799 Resultat efter finansiella poster -4 036 440 844 Bokslutsdispositioner Not 24 -10 283 -19 254 Skatt på årets resultat Not 9 15 237 16 670 918 438 260 Årets resultat 50 Moderbolagets balansräkning Tillgångar TSEK Eget kapital och skulder Not 2008-12-31 2007-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 10 Dataprogram m.m Pågående utvecklingsarbete inom IT Summa immateriella anläggningstillgångar 6 101 6 619 233 - 6 334 6 619 TSEK Not Bundet eget kapital Not 15 Aktiekapital 5 001 5 031 Reservfond 11 354 11 324 Summa bundet eget kapital 16 355 16 355 Fritt eget kapital Balanserad vinst Inventarier, verktyg och installationer Not 11 Summa materiella anläggningstillgångar 401 589 918 438 260 Summa fritt eget kapital 861 876 839 849 Summa eget kapital 878 231 958 857 856 204 958 857 29 969 19 686 Obeskattade reserver Not 26 Avsättningar Finansiella anläggningstillgångar Not 12 Andelar i dotterföretag Not 25 1 223 772 1 223 343 8 426 8 426 4 022 4 315 Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 129 9 229 Uppskjuten skattefordran Fordringar hos dotterföretag Andelar i intresseföretag 860 958 Årets vinst Materiella anläggningstillgångar Not 13 Uppskjutna skatter 720 365 Summa avsättningar 720 365 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Not 17 Summa långfristiga skulder 1 687 1 222 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 247 036 1 246 535 Kortfristiga skulder Summa anläggningstillgångar 1 254 328 1 254 011 Leverantörsskulder Skulder till dotterföretag Omsättningstillgångar Aktuella skatteskulder Kortfristiga fordringar Skulder till kreditinstitut Kundfordringar Övriga skulder Fordringar hos dotterföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Not 14 - 9 050 208 163 132 353 11 881 - 903 496 6 385 8 118 227 332 150 017 Kassa och bank 261 408 136 032 Summa omsättningstillgångar 488 740 286 049 1 743 068 1 540 060 Summa tillgångar 2008-12-31 2007-12-31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 17 Not 18 Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 259 500 53 900 259 500 53 900 5 244 5 796 522 335 546 260 - 1 073 34 400 34 400 1 218 3 849 11 451 18 527 574 648 609 905 1 743 068 1 540 060 Ställda säkerheter Not 19 Inga Inga Ansvarsförbindelser Not 20 4 286 4 253 51 Kassaflödesanalys för moderbolaget TSEk Not 2008 2007 -50 853 -43 955 1 774 576 - 115 787 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Avskrivningar Resultat försäljning av anläggningstillgångar Övriga poster 355 545 Erhållen ränta och resultat från finansiella investeringar 37 948 139 815 Erhållna utdelningar från intresse- och dotterbolag 36 178 39 040 Erlagd ränta -28 795 -18 946 Betald inkomstskatt -8 384 -24 462 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelse kapital -11 777 208 400 Ökning fordringar 22 699 273 829 Minskning/ökning skulder -46 955 190 810 Förändring av rörelsekapitalet -24 256 464 639 Kassaflöde från den löpande verksamheten -36 033 673 039 Investeringsverksamheten Förvärv i materiella och immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterbolag Försäljning av dotterbolag -1 590 -6 611 - -9 129 -4 028 -219 967 478 8 722 5 000 - -140 -226 985 Upptagna lån 240 000 - Amortering av skuld Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten -34 400 -333 700 Återbetalning till aktieägare vid nedsättning av aktiekapital -6 000 - Koncernbidrag -5 854 -33 781 Utbetald utdelning 52 -32 197 -24 148 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 161 549 -391 629 Årets kassaflöde 125 376 54 425 Likvida medel vid årets början 136 032 81 607 Likvida medel vid årets slut 261 408 136 032 noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Stampen AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna eller äger aktier i dotterföretaget och genom avtal har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet fastställts som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning av fastigheter, uppskrivning av långfristiga värdepappersinnehav, avsättningar för pensioner och skattemässiga underskott. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans till kund, enligt försäljningsvillkoren. Annonsintäkter redovisas netto. Bruttointäkter reduceras med rabatter samt med på intäkter belöpande reklamskatt. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultatet från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkt för avyttringen. Upplageintäkterna redovisas netto. Bruttointäkterna reduceras med provisioner och med eventuellt förekommande rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Vid upprättandet av koncernbalansräkningen har de obeskattade reserverna uppdelats i uppskjuten skatteskuld (26,3%) och bundna reserver. I koncernresultaträkningen har motsvarande omräkning skett, varvid skattedelen av förändringarna av de obeskattade reserverna redovisas som uppskjuten skatt. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas direkt över fritt eget kapital med beaktan av eventuell skatteeffekt. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rörelsen för samtliga andelar eller genom avtal har ett betydande inflytande samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan bolagen. Andelar i intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden. I de fall moderbolagets bokförda värde på intresseföretags andel överstiger andel i bolagets egna kapital föreligger ett s.k. övervärde vilket avskrives med 10-20% årligen och således ingår som avdragspost vid redovisning av andel i intresseföretags resultat. Koncernbidrag och aktieägartillskott Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Skulder Skulder har upptagits till nominella belopp. Skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettofösäljningsvärdet på balansdagen. Immateriella tillgångar Goodwill I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagens resultat. Ej utdelad vinstandel hänförlig till intresseföretaget redovisas som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärv samt resultatandelar i kommanditbolag. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Inkomstskatter Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs med undantag av programvaror som är av väsentligt värde för företaget och har en nyttjandeperiod som överstiger 3 år. Aktiverade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandetiden, dock högst 5 år. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära Goodwill skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandetiden. Goodwill som uppkommit på de större strategiska förvärv koncernen gjort skrivs av över 20 år. Övrig koncerngoodwill skrivs av över 5-10 år. Programvaror Utgifter för utveckling av programvaror Vanligtvis kostnadsförs alla utgifter för utveckling eller underhåll av programvara omedelbart. Utgifter som är direkt sammankopplade med identifierbara och unika programvaror som kontrolleras av koncernen och som har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnader, balanseras dock som immateriell tillgång. Direkta kostnaden inkluderar personalkostnader för programutvecklande personal och en rimlig andel av relevanta indirekta kostnader. 53 Nedskrivning av immateriella tillgångar Verkliga värden När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av tillgångens redovisade värde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgångarna omedelbart ned till sitt återvinningsvärde. Verkliga värden på derivatinstrument var på balansdagen enligt följande: Materiella anläggningstillgångar Ränteswapkontrakt Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångens prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Kontrakt med negativa verkliga värden: Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångens avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Kontorsbyggnader 50 år 2008 2007 – 12 559 -27 285 -464 Kontrakt med positiva verkliga värden: Ränteswapkontrakt Verkligt värde på ränteswappar har beräknats som de kostnader/ intäkter som uppstått om kontrakten stängts på balansdagen. Härvid har bankernas officiella kurser använts. Valutarisk Koncernen har haft viss försäljning i utländska valutor under året. Investeringar i maskiner har delvis fakturerats i utländsk valuta. Valutaexponeringen har till stor del skyddats med terminssäkringar. Marknadsvärdet på utestående valutaterminer uppgår på balansdagen till MSEK 5,2. Industribyggnader 25 år Garageanläggningar 50 år Kreditrisk Markanläggningar 20 år Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkra att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Tryckpressar 15 - 20 år IT-utrustning 4 - 5 år Bilar Övriga maskiner och inventarier 5 år 10 år I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart av till s k återvinningsvärde. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Finansiella risker Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av bland annat förändringar i räntenivåer, valutakurser och kreditrisker. Den övergripande målsättningen är att minimera negativa effekter av marknadsfluktuationer på koncernens resultat. Ränterisk Likviditetsrisk Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt, vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter. Operationella risker Förutom de risker som lågkonjunkturen innebär är konkurrensen från andra mediaföretag på marknaden stark och består av flera aktörer. Annonseringen på internet visar en snabb utveckling som påverkar tidningarnas privatannonser. Fler gratistidningar i storstäderna blir allt vanligare, vilket påverkar affärsområde GöteborgsPosten. En annan viktig omvärldsfaktor är också pappersprisets utveckling inom affärsområde V-TAB. Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till summa intäkter. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Koncernens princip är att lån med rörlig ränta bör uppgå till högst 50 procent av lånestocken. Räntebindningstiden för enskilda lån får ej överstiga 10 år. Koncernen har ingått avtal om ränteswappar för att begränsa koncernens ränterisker på låneskulder. Vid årets slut var 72 % (59%) av lånen bundna med fast ränta genom säkring med ränteswappar. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 2,1 (2,0) år per balansdagen. En höjning av den rörliga räntan med 1% medför en ökad räntekostnad med MSEK 4,3 (4,9). Avkastning på sysselsatt kapital Ränteswappar Eget kapital och minoritetsintressen i förhållande till balansomslutning. De nominella beloppen på koncernens utestående ränteswappar per 31 december uppgick till MSEK 1 074 (675). Per den 31 december varierar de bundna räntorna från 2,29 % till 6,11 % och de rörliga räntorna är 2,48 %. Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt räntebärande kapital. Avkastning på eget kapital Resultat efter minoritetens andel och skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Soliditet Skuldsättningsgrad Avsättningar och skulder inklusive uppskjuten skatteskuld i förhållande till eget kapital och minoritetsintressen. Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel och andra räntebärande fordringar. 54 Not 2 Intäkternas fördelning Koncernen 2008 Moderbolaget 2007 2008 2007 Upplageintäkter 1 058 057 983 300 - - Annonsintäkter 1 792 102 1 730 352 - - Tryckintäkter 1 291 377 1 485 890 - - 891 660 515 276 47 440 40 752 19 040 24 300 - - 5 052 236 4 739 118 47 440 40 752 Övriga intäkter Reklamskatt Summa Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Summa - 47 236 31 500 Inköp inom koncernen - - 16 739 14 169 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Övriga rörelseintäkter 2008 utgörs av reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar om TSEK 37 944 samt hyresintäkter, kursvinster och statliga bidrag. Övriga rörelseintäkter 2007 utgörs av reavinst vid försäljning av koncernbolag, intressebolag och byggnad om TSEK 273 051. Resterande del utgörs av lokalhyror, realisationsvinster på inventarier och statliga bidrag. Not 3 2008 2007 15 600 15 357 - - 5 161 5 266 - - 20 761 20 623 0 0 Koncernen Moderbolaget Män Kvinnor Män Kvinnor 102 28 6 4 43 24 4 3 Omstruktureringskostnader personal Koncernens kostnader uppgick till MSEK 51 (16) avseende avgångsvederlag, avtalspensioner och sociala avgifter. Personal Avgångsvederlag och pensionsförpliktelser Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 Kvinnor 1 827 1 326 7 4 Män 2 484 2 169 6 7 Totalt 4 311 3 495 13 11 Medelantalet anställda För 2008 ingår anställda tidningsbud med 783 (390). Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 2007 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Styrelseledamöter Övriga rörelseintäkter 2008 Kostnaderna för frilansmedarbetare redovisas som produktionsmaterial. - Moderbolaget Frilansmedarbetare Försäljning inom koncernen Nettoomsättning Koncernen 44 427 41 666 9 099 8 357 Löner och ersättningar till övriga anställda 1 487 388 1 176 110 11 170 7 556 Summa 1 531 815 1 217 776 20 269 15 913 5 210 4 077 I moderbolaget har med verkställande direktören avtal träffats om avgångsvederlag på en tid upp till 24 månader. Avtalad ersättning skall utgå enligt då gällande månadslön. Till VD och övriga ledande befattningshavare i dotterföretag utgår avgångsvederlag enligt avtal på en tid upp till 24 månader enligt då gällande månadslön. Till VD i vissa dotterföretag finns rätt till pension mellan 62-65 år med 75% av då gällande lön. Förutom fasta ersättningar förekommer inom koncernen rörliga ersättningar till vissa ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen är beroende av resultatutfall, i något fall värdeökning samt av att vissa s k mjuka mål uppfylles. Till verkställande direktörer och vice verkställande direktörer har rörlig ersättning avsatts med sammanlagt TSEK 6 004 (5 781) . För moderbolaget är motsvarande belopp TSEK 2 959 (4 200). Dessutom har avtal träffats med en av ovanstående personer om rätt till pension från 60 års ålder. Detta pensionsåtagande har till stor del säkerställts via tjänste-och pensionsförsäkringar. Sociala kostnader Pensionskostnader Övriga sociala kostnader Totalt Varav pensionskostnader för styrelse och VD 107 997 102 648 512 631 435 595 7 503 6 060 620 628 538 243 12 713 10 137 10 084 15 912 1 776 1 786 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro% - - 0,5 0,4 sjukfrånvaro för män% - - 0,6 0,7 sjukfrånvaro för kvinnor% - - 0,4 0,4 anställda - 29 år% - - - 1,7 anställda 30 - 49 år% - - 1,2 - anställda 50 år -% - - 0,1 0,1 55 Not 4 Avskrivningar/Leasingavgifter Goodwill Koncernen 2008 2007 Not 7 Moderbolaget 2008 -123 194 -88 994 - - -17 203 -14 168 -1 566 -463 Byggnader och markanläggningar -20 825 -27 568 - - Tryckpressar och andra tekniska anläggningar -112 841 -112 067 - - Inventarier och IT-utrustning -30 416 -29 861 -208 -113 -815 - - - - -12 970 - - -305 294 -285 628 -1 774 -576 Nedskrivning av pågående nyanläggning Utdelningar Ränteintäkter Nedskrivningar Via så kallad operationell leasing disponerar koncernen inventarier och IT-utrustning. Betalda leasingavgifter under räkenskapsåret för koncernen uppgår till 66 575 (43 810) TSEK och för moderbolaget 681 (650) TSEK. Koncernen 2008 2007 2008 2007 Revision Not 8 Övriga ränteintäkter / räntekostnader och liknande resultatposter Utdelningar Ränteintäkter Summa 447 364 - - Räntekostnader till koncernföretag 30 11 - - Summa Räntekostnader Not 9 739 2 042 132 1 155 KPMG Bohlins AB 1 617 660 - - Aktuell skatt Ernst & Young AB 118 158 - - 2 474 2 860 132 1 155 Skatteeffekt på erhållna koncernbidrag Summa Not 6 Övriga rörelsekostnader Utgörs av realisationsförluster och utrangeringar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt valutakursdifferenser. 56 2008 2007 2008 2007 - 320 - - 20 523 25 013 4 153 3 802 - - 5 090 1 863 - 709 - - 20 523 26 042 9 243 5 665 -79 160 -70 194 -6 624 -11 320 - - -22 171 -12 061 -79 160 -70 194 -28 795 -23 381 Skatt på årets resultat Andra uppdrag än revionsuppdraget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Moderbolaget Räntekostnader och liknande resultatposter Ernst & Young AB - Koncernen Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - 191 104 795 - - - 108 762 780 174 - 5 375 1 007 - - 7 863 KPMG Bohlins AB 3 861 199 -7 192 191 130 - -9 957 174 4 011 2007 3 967 -14 199 2 706 Övriga 2008 2 488 -18 483 2 397 Summa 2007 5 124 Summa Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB SET Revisionsbyrå AB 2008 6 770 -2 558 Övriga finansiella intäkter Moderbolaget Moderbolaget -2 486 Ränteintäkter från koncernföretag Ersättning till revisorerna Koncernen Realisationsresultat vid försäljningar Summa Not 5 2007 Dataprogram Nedskrivning av inventarier Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Uppskjuten skatt Andel i intresseföretags skatt Summa Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 -51 733 -54 592 -8 384 -14 737 - - 23 155 31 083 58 162 -35 152 466 324 -620 -3 347 - - 5 809 -93 091 15 237 16 670 Avsättning för skatter i koncernbalansräkningen avser skatt på obeskattade reserver och temporära skillnader mellan tillgångar och skulders redovisade respektive skattemässiga värde samt uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och skuld kvittas när legal kvittningsrätt föreligger. Årets förändring redovisas i Skatt på årets resultat. Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 160 009 52 421 7 082 - 16 442 72 804 - - 19 896 46 532 1 048 7 082 -41 226 -11 748 - - Dataprogram m.m. Ingående anskaffningsvärden Genom förvärv från dotterföretag Årets aktiverade utgifter Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar 1 211 - - - 156 332 160 009 8 130 7 082 -97 527 -40 025 -463 - Genom förvärv av dotterföretag -9 059 -55 082 - - Försäljningar och utrangeringar 34 555 11 748 - - -17 203 -14 168 -1 566 -463 -815 - - - Årets avskrivningar Nedskrivningar -1 142 - - - Utgående ackumulerade avskrivningar Omklassificering -91 191 -97 527 -2 029 -463 Utgående restvärde enligt plan 65 141 62 482 6 101 6 619 Pågående utvecklingsarbete inom IT Ingående balans Årets nedlagda kostnader Genom förvärv av dotterföretag Försäljningar och utrangeringar Årets omförda kostnader Summa 6 935 5 220 - 1 441 20 453 8 516 233 - - 2 880 - - - -1 310 - - -1 954 -8 371 - -1 441 25 434 6 935 233 0 2 175 957 1 157 590 - - 730 065 1 314 195 - - -13 179 26 927 - - Goodwill Ingående anskaffningsvärde Genom förvärv av dotterföretag Omklassificering Försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Genom förvärv av dotterföretag Omklassificering Försäljningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde - -322 755 - - 2 892 843 2 175 957 0 0 -135 177 -80 396 - - - -4 351 - - -332 -2 545 - - - 41 109 - - -123 194 -88 994 - - -258 703 -135 177 0 0 2 634 140 2 040 780 0 0 57 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Koncernen 2008 2007 2008 Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 Inventarier och IT-utrustning 976 985 621 484 - - Ingående anskaffningsvärden 451 414 278 105 970 - 18 619 213 446 - - -19 345 - - - 17 549 15 448 309 970 Genom förvärv av dotterföretag - 544 197 - - Genom förvärv av dotterföretag Omklassificering - 9 214 - - Omklassificering 32 728 14 363 - - Inköp -628 964 -212 273 - - Försäljningar och utrangeringar -155 753 -55 585 - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 312 484 451 414 1 279 970 -339 565 -209 555 -113 - Inköp Avyttring/ försäljningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 380 749 976 985 0 0 Ingående avskrivningar -341 934 -220 301 - - Ingående avskrivningar - -195 296 - - Genom förvärv av dotterföretag -15 158 -149 804 - - Avyttring/ försäljningar 257 228 101 231 - - Försäljningar och utrangeringar 149 519 49 655 - - Årets avskrivningar -20 825 -27 568 - - Årets avskrivningar -30 416 -29 861 -208 -113 -235 620 -339 565 -321 -113 76 864 111 849 958 857 55 923 38 136 - - - 5 316 - - Under året nedlagda kostnader 89 317 49 767 - - Under året genomförda omfördelningar -17 401 -24 326 - - - -12 970 - - 127 839 55 923 0 0 Genom förvärv av dotterföretag Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Taxeringsvärden fastigheter -105 531 275 218 -341 934 635 051 0 0 0 0 Ingående anskaffningsvärden 150 400 435 995 - - 1 522 153 - - - 366 246 - - Inköp 20 071 52 219 - - Omklassificering 17 674 41 - - Försäljningar och utrangeringar -105 260 - - 1 544 842 1 835 399 0 0 -1 080 892 -803 575 - - - -246 251 - - 311 987 81 001 - - -112 841 -112 067 - - Utgående ackumulerade avskrivningar -881 747 -1 080 892 0 0 Utgående restvärde enligt plan 663 095 0 0 Ingående avskrivningar Genom förvärv av dotterföretag Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Ingående balans Nedskrivning av pågående nyanläggning Summa -328 302 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående restvärde enligt plan Genom förvärv av dotterföretag 1 835 399 Genom förvärv av dotterföretag Utgående ackumulerade avskrivningar Pågående nyanläggningar Tryckpressar och andra tekniska anläggningar 58 Koncernen 2007 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Moderbolaget 754 507 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde - - 1 238 743 687 514 Inköp/tillskott - - 6 995 839 591 Omklassificering - - - 58 602 Försäljning - - -1 066 -346 964 0 0 1 244 672 1 238 743 Ingående nedskrivningar - - -15 400 -15 400 Årets nedskrivningar - - -5 500 - Utgående ackumulerade nedskrivningar - - -20 900 -15 400 0 0 1 223 772 1 223 343 16 666 187 598 4 314 98 795 Aktier i dotterföretag Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Andelar i intresseföretag Ingående anskaffningsvärde Genom förvärv av dotterföretag Omklassificering Inköp respektive resultatandelar Försäljning respektive uttag - 1 418 - - 80 -159 254 - -59 000 -939 38 318 - 262 -700 -51 414 -292 -35 743 15 107 16 666 4 022 4 314 Ingående uppskrivningar - 31 897 - 31 897 Årets återföring - -31 897 - -31 897 0 0 0 0 15 107 16 666 4 022 4 314 Ingående balans - - 8 426 92 926 Förändring under året - - - -84 500 0 0 8 426 8 426 687 1 875 - - -687 -1 188 - - 0 687 0 0 47 525 48 633 9 229 1 773 5 23 430 - - Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående ackumulerade uppskrivningar Utgående bokfört värde Fordringar hos dotterföretag Utgående bokfört värde Fordringar hos intresseföretag Ingående balans Förändring under året Utgående bokfört värde Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Genom förvärv av dotterföretag Omklassificering - -1 922 - - 6 802 725 - 9 129 Försäljningar/nedskrivningar -17 347 -23 341 -100 -1 673 Utgående bokfört värde 36 985 47 525 9 129 9 229 Inköp Andra långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde 8 408 5 595 - - Genom förvärv av dotterföretag 1 538 3 047 - - Förändring under året Utgående bokfört värde - -234 - - 9 946 8 408 0 0 59 Not 13 Andelar i intresseföretag Org nr Kapitalandel % Bokfört värde 556262-8312 24,5% 4 022 Antal andelar Bokfört värde i koncernen Direkt ägda Ortstidningar i Väst AB, Mölndal 245 4 524 Summa 4 524 Indirekt ägda Citypaket Sweden AB, Stockholm Citypaketet KB, Stockholm 556621-8300 33,3% 1 998 397 969711-9817 33,3% 1 284 Markbladet Tryckeri AB, Mark 556600-4817 35% 350 6 092 Tidningstryckarna Vanda AB, Stockholm 556721-5545 50% 50 000 50 Tidningstryckarna Vanda KB, Stockholm 969711-9817 50% 0 29 Fordonstorget AB (Fd Koll AB), Stockholm 556655-4555 33,3% 400 0 Koll KB, Stockholm 969697-5862 33,3% 1 781 Djungeltrumman AB 556734-3446 43% 755 2 458 SRU Svensk Radioutveckling AB 556427-6672 42,2% 422 42 GP Sydsvenska Media AB 556712-6197 50% 500 450 969734-5644 100% 0 Västpaketet KB 0 Summa direkt och indirekt ägda andelar 15 107 Rix 106,5 i Varberg KB har under året avyttrats till Mediafastigheter i Halland AB. Skillnaden mellan bokfört värde i koncernen och koncernens andel i intresseföretagens egna kapital uppgår till TSEK -3 438 (-1 977). Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Räntor Upplupna intäkter Försäkringar Upplupen pappersfordran Övriga poster Summa 60 Koncernen Moderbolaget 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 23 011 4 526 637 - - 277 400 355 15 409 6 131 150 68 2 593 1 350 319 - 2 345 - - - 62 046 55 898 4 879 7 695 105 404 68 182 6 385 8 118 Not 15 Förändring av eget kapital Aktiekapital Reservfond Övrigt fritt eget kapital Bundna reserver Koncernen Belopp vid årets ingång 5 031 - 136 230 561 881 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Inlösen av aktier - - 25 421 -25 421 -30 - - -5 970 - - - -32 197 Utdelning aktieägare Årets resultat Belopp vid årets utgång - - - 46 293 5 001 0 161 651 544 586 5 031 11 324 - 839 849 Moderbolaget Belopp vid årets ingång Avsättning till reservfond Inlösen av aktier - 30 - -30 -30 - - -5 970 - - - -236 Lämnat aktieägartillskott Lämnat koncernbidrag - - - -17 551 Erhållet koncernbidrag - - - 100 249 Skatteeffekt på redovisade koncernbidrag - - - -23 156 Utdelning aktieägare - - - -32 197 Årets resultat - - - 918 5 001 11 354 0 861 876 Belopp vid årets utgång I bundna reserver ingår kapitalandelsfond med TSEK 5 611 (8 622). Aktiekapitalet består av 500 072 st aktier med kvotvärde 10 kr, fördelat på 293 239 st A-aktier och 206 833 st B-aktier. A-aktier har 10 röster och B-aktier har en röst. Samtliga C-aktier har inlösts under räkenskapsåret. Not 16 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007 190 800 208 955 - - 9 000 17 396 - - 199 800 226 351 0 0 Skulder som faller till betalning senare än fem år från balansdagen Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa Not 17 Skulder till kreditinstitut Koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 Långfristiga lån 1 252 588 1 024 289 259 500 53 900 Kortfristiga lån 193 673 168 589 34 400 34 400 54 784 54 324 - - 1 501 045 1 247 202 293 900 88 300 Checkräkningskredit Summa 2007 Beviljat belopp på checkräkningskrediter i koncernen uppgår till TSEK 226 500 (178 000) och i moderbolaget till TSEK 170 000 (120 000). 61 Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Upplupna löner 312 409 259 435 5 639 6 958 Upplupna sociala avgifter 120 720 111 404 1 786 1 345 Räntor Övriga poster Summa Not 19 2 535 440 - 4 611 92 530 82 928 4 026 5 613 528 194 454 207 11 451 18 527 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 18 800 30 000 - - 120 000 120 000 - - 306 300 289 000 - - 1 476 090 1 284 312 - - För egna avsättningar och skulder Avseende Avsättningar för pensioner (via pensionsstiftelse) Fastighetsinteckningar Avseende Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Aktier i koncernföretag Obligationer och andra värdepapper Summa avseende egna skulder och avsättningar 2 000 - - - 1 923 190 1 723 312 0 0 De sexåriga tryckeriavtalen som V-TAB tecknat med systerbolag har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut. Dessutom kan aktierna i Göteborgs-Postens Nya AB inte säljas eller pantsättas utan tillstånd från kreditinstitut. Not 20 Ansvarsförbindelser Koncernen 2008-12-31 2007-12-31 Moderbolaget 2008-12-31 2007-12-31 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet 20 735 10 314 - - Övriga ansvarsförbindelser 41 407 44 990 4 286 4 253 Summa ansvarsförbindelser 62 142 55 304 4 286 4 253 Förutom ovanstående har ett av dotterföretagen utfäst pensionsåtaganden för vilka säkerhet har ställts i form av kapitalförsäkringar. Den eventuella framtida löneskatten på en del av dessa pensionsutfästelser har beräknats och ingår i beloppet avsättningar för pensioner. Kvarstående pensionsförpliktelser ovan gäller en uppskattning på avtal om rätt till framtida pension till den del detta inte täcks via försäkringar. Dessutom har lån om TSEK 609 520 (767 100) villkorats med angivna minimikrav på soliditet, räntetäckningsgrad och nettoskuld. 62 Not 21 Förvärv av dotterföretag Förvärvsgoodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Under året har följande dotterföretag förvärvats: Företag Förvärvstidpunkt Kapitalandel, % Röstandel, % Långfristiga fordringar -46 918 -21 127 100% 100% SvenskaFans koncernen* 2008-05-31 66,9% 66,9% Minoritetsintressen GISAB AB koncernen* 2008-12-01 66,7% 66,7% Avsättningar Radio Startup Holdings i Sverige AB 2008-12-12 100% 100% Svensk Radioutveckling Holding AB 2008-12-18 100% 100% Radio License Startup i Örebro 1 AB* 2008-10-10 100% 100% Radio License Startup i Örebro AB* 2008-12-17 100% 100% Likvida medel Leverantörsskulder 100% 100% 100% 100% Radio License Startup i Halland 1 AB* 2008-10-03 100% 100% Radio License Startup i Halland AB* 2008-12-18 100% 100% Radio License Startup Göteborg 1 AB* 2008-10-10 100% 100% Västpaketet AB* 2008-01-31 100% 100% Familie Media Spa Z.00* 2008-10-14 100% 100% 2008-08-12 100% Tryckerivägen i Landvetter AB* 2008-12-01 100% 17 028 460 16 415 49 718 Upplupna kostnader 24 601 Likvida medel i de förvärvade företagen Köpeskilling att reglera under 2009 Kassaflöde hänförligt till investeringar i nya dotterföretag -590 758 58 823 245 100 -286 836 Tilläggsförvärv i befintliga dotterföretag VLT-koncernen, netto efter beaktad förvärvskredit Promedia Intressenter i Mellansverige AB* -58 823 Övriga kortfristiga skulder Total köpeskilling 2008-10-10 -110 Övriga kortfristiga fordringar 2008-03-07 Radio Startup i Västerås AB* 2008-12-17 -25 349 Kundfordringar Appelberg Publishing Group AB koncernen* Radio License Startup i Västerås AB* -546 653 Familjelivkoncernen Varbergs Posten AB -380 985 -2 952 -360 Reglering slutlig köpeskilling tidigare förvärv VTAB Norrahammar AB -5 297 100% Hallandsposten AB 10 091 100% Totalt kassaflöde hänförligt till investeringar i dotterföretag -666 339 * Indirekt innehav Samtliga förvärvade dotterföretag redovisas i koncernens bokslut enligt förvärvsmetoden. Not 22 Avyttrade dotterföretag I bokslutet per 2008-12-31 har den totala köpeskillingen för Appelberg Publishing Group, SvenskaFans och GISAB-koncernen beräknats till MSEK 591 enligt följande: Under året har har följande bolag avyttrats: erlagt kontant 345 658 köpeskilling att reglera 2009 200 000 beräknad tilläggsköpeskilling att reglera 2009 45 100 590 758 Tilläggsköpeskilling kan aktualiseras vid några av årets genomförda förvärv. I koncernresultaträkningen är MSEK 76,9 av nettoomsättningen och MSEK 2,4 av årets rörelseresultat hänförligt till förvärvet av Appelberg Publishing Group. Motsvarande belopp för SvenskaFans är MSEK 16,2 och MSEK 1,2 samt för GISAB-koncernen MSEK 23,7 och MSEK -1. Övriga förvärv av företag i tabellen ovan är beloppsmässigt av mindre betydelse. För de under året förvärvade dotterföretagen, Appelberg Publishing Group, SvenskaFans och GISAB var det totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel enligt följande: Mediafastigheter i Halland AB 556328-5104 Södermanlands Nyheter Intressenter AB 556688-7930 Västerås Reklamradio AB 556470-3774 Mediafyren i Bohuslän AB 556621-0919 Marknadspartner Jan Pettersson AB 556293-3332 Dessutom har 10 vilande bolag avyttrats. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Avsättningar 37 835 305 4 581 15 785 6 647 -338 Kortfristiga skulder -11 812 Realisationsresultat 3 489 Total köpeskilling 56 492 Likvida medel i de avyttrade dotterföretagen -6 647 Totalt kassaflöde hänförligt till avyttringar av dotterföretag 49 845 63 Not 23 Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i dotterföretag Utdelningar 2008 2007 36 178 28 083 -489 174 542 Nedskrivningar -5 500 - Summa 30 189 202 625 Realisationsresultat vid försäljningar Resultat från andelar i intresseföretag Utdelningar Andel i intresseföretags resultat (kommanditbolag) Realisationsresultat vid försäljning Nedskrivningar Summa Not 24 10 957 19 608 6 105 160 961 - -398 28 317 191 128 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Avskrivning utöver plan Summa 64 22 212 2008 2007 -9 980 -17 544 -303 -1 710 -10 283 -19 254 Not 25 Andelar i dotterföretag Namn Org nr Säte Kapitalandel Antal aktier Bokfört värde Göteborgs-Postens Nya AB 556000-6966 Göteborg 100,00% 3 000 000 226 854 GP Företagsmarknad AB 556629-2669 Göteborg 100,00% 1 000 - Annonspaketet Hela Stan i Göteborg AB 556710-1422 Göteborg 100,00% 1 000 - Västpaketet AB * Samedio Affärsservice AB Radio Startup Holding i Sverige AB* Svensk Radioutveckling Holding AB 556751-0234 Göteborg 100,00% 1 080 - 556220-1052 Göteborg 100,00% 1 000 100 556769-7700 Göteborg 100,00% 100 000 100 556772-2771 Göteborg 100,50% 100 000 100 556650-8577 Göteborg 100,00% 5 000 500 VLAB Annons AB 556650-8585 Göteborg 100,00% 1 000 - * Västsvenska Lokaltidningar AB Varbergs Posten AB 556580-8325 Varberg 100,00% 1 000 - Morgonpress Invest AB 556651-0599 Göteborg 51,00% 510 2 728 mktmedia AB**1 556684-3610 Stockholm 39,00% 410 7 922 Centertidningar AB 556173-5696 Stockholm 100,00% 1 000 - Adeprimo AB 556468-3984 Östersund 100,00% 5 000 - 556726-8577 Göteborg 70,00% 1 001 374 797 556314-1620 Uddevalla 73,30% 7 333 - 556746-2790 Uddevalla 100,00% 1 000 - 556247-6068 Trollhättan 100,00% 1 000 - 556018-2742 Uddevalla 100,00% 10 300 - Annonsfyren i Bohuslän AB 556601-1729 Uddevalla 100,00% 1 000 - Tidningsfyren i Bohuslän AB 556660-5407 Uddevalla 100,00% 10 000 - Tvåstads Tidnings AB 556220-4130 Trollhättan 100,00% 10 000 - Mediabolaget Västkusten AB Bohusläningen Intressenter AB Västkustmedia AB Mediapartner i Väst AB Bohusläningen AB Mediabolaget i Halland AB Hallandsposten AB Radio Rix i Halland AB 556119-7624 Halmstad 100,00% 36 320 - 556135-3227 Halmstad 100,00% 150 000 - 556468-8371 Halmstad 100,00% 100 - * 556774-6275 Halmstad 100,00% 1 000 - Radio License Startup i Halland AB* 556774-4674 Halmstad 100,00% 1 000 - Mediabolaget i Halland Försäljnings AB 556212-8842 Halmstad 100,00% 1 000 - Hallands Nyheter AB 556067-6404 Falkenberg 100,00% 136 500 - VTAB Intressenter AB**2 556685-4229 Göteborg 66,70% 1 069 80 467 556617-0451 Göteborg 53,50% 1 206 000 - Radio License Startup Halland 1 AB V-TAB AB**3 556314-2131 Göteborg 100,00% 100 000 - V-TAB Västerås AB V-TAB Aröd AB 556288-6308 Västerås 100,00% 200 000 - V-TAB Norrtälje AB 556333-3946 Norrtälje 100,00% 399 999 - V-TAB Civiltryckeriet AB 556432-9042 Falkenberg 100,00% 40 000 - V-TAB Norrhammar AB (f.d. Reklambruket AB) 556635-0699 Norrahammar 100,00% 10 000 V-TAB Örebro AB 556320-2216 Örebro 100,00% 20 000 - Tryckerivägen i Landvetter AB* 556748-0537 Göteborg 100,00% 1 000 - 556716-9601 Göteborg 99,00% 1 000 3 990 556697-6196 Stockholm - Stampen Media Partner AB Familjeliv Media FL AB Familie Media Sp Z.o.o * KRS0000301446 Olsztyn, Polen 750 1350 51,00% 510 Odla nu i Sverige AB 556725-9493 Myblock AB 556734-1838 Göteborg 55,00% 55 - Handshake AB 556744-2172 Göteborg 100,00% 1 000 - * 556511-7453 Stockholm 100,00% 169 366 - Appelberg Magazine Förlag AB 556672-1444 Stockholm 100,00% 100 000 - Internetredaktörerna i Sverige AB 556769-1232 Stockholm 100,00% 1 000 - 556751-0978 Stockholm 66,90% 669 - Appelberg Publishing Group AB City Yard Holding AB* Hässleholm 75,00% 100,00% 65 Namn Org nr Dobb Production AB City Yard AB Svenska Fans AB Svenska Fans Ltd CAPM Sales AB Västsvensk Tidningsdistribution KB **4 VTD Kartdatabas AB Kapitalandel Antal aktier Bokfört värde 556660-6009 Stockholm 80,00% 800 - 556745-6743 Stockholm 100,00% 1 000 - 556591-7332 Stockholm 75,00% 750 - 4374775 Stockholm 75,00% 750 - 556726-0277 Stockholm 100,00% 1 000 - 969678-5378 Göteborg 11,10% - 22 312 556260-7084 Göteborg 100,00% 1 000 - Västsvenska Tidningsdistribution AB**5 556607-2319 Göteborg 14,50% 290 25 Mediaintressenter PLMS AB**6 556588-3708 Göteborg 61,70% 416 493 503 827 556729-0191 Stockholm 55,00% 143 445 - 556503-8436 Örebro 82,90% 11 340 - 5566774-6259 Göteborg 100,00% 1 000 - 556005-0980 Örebro 100,00% 500 000 - Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB**8 556720-7856 Örebro 36,20% 276 545 - Radio Rix Örebro KB Liberala Tidningar i Mellansverige AB LT Liberala Tidningar AB **7 Radio License Startup Göteborg 1 AB * Nerikes Allehanda AB 916922-3527 Örebro 100,00% - - Promedia Intressenter i Mellansverige AB* 556735-6125 Stockholm 100,00% 100 000 - VLT AB 556032-9467 Västerås 98,12% 5 881 000 - Gratistidningar i Sverige AB 556535-6549 Stockholm 66,70% 534 267 - 556280-0267 Stockholm 100,00% 1000 - Tunprint AB 556522-1727 Eskilstuna 100,00% 2500 - Lokaltidningen Örebroar´n AB 556351-6722 Örebro 100,00% 1000 - S-Post AB 556234-2377 Bromma 100,00% 1000 - Tidningarna i Innerstaden AB 556333-7905 Stockholm 100,00% 1741 - Södertäljeposten Försäljnings AB 556733-6994 Södertälje 100,00% 1000 - 556720-7856 Örebro 63,80% 276 545 - 556079-2797 Västerås 100,00% 50 000 - 556026-1991 Västerås 100,00% 10 000 - Prolog KB 969706-0367 Västerås 59,50% 595 - Ingress Media AB 556005-8603 Sala 100,00% 2 000 - Västerås 60,00% 600 - * Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB Vestmanlands Läns Tidnings AB VLT Mediasäljare AB Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB Länstidningen Södertälje AB 556177-9181 556019-7427 Södertälje 98,90% 474 889 - 556319-8836 Södertälje 100,00% 10 000 - Rubrik Media i Stockholm AB 556052-9868 Lidingö 100,00% 10 000 - VLT Media AB 556255-9475 Västerås 100,00% 100 000 - 556514-5025 Västerås 100,00% 1 000 - 556774-5822 Västerås 100,00% 1 000 - LT Service AB Bra Radio i Västerås AB Radio License Startup Västerås AB Radio Startup Västerås AB * 556774-5814 Västerås 100,00% 1 000 - Radiobokning i Västermanlands HB 969694-6145 Västerås 80,00% - - Leanback Sweden AB 556557-9744 Västerås 100,00% 1 000 - * TVCheck AB 556537-1423 Västerås 100,00% 3 000 - Norrtelje Tidning AB 556005-9122 Norrtälje 100,00% 149 999 - Norrtelje Tidning Grafisk Produktion AB 556473-3813 Norrtälje 100,00% 10 000 - NAdistribution AB 556040-9301 Örebro 100,00% 2 000 - NAmedia AB 556598-4415 Örebro 100,00% 100 - NAtidningar AB 556536-5524 Karlskoga 100,00% 20 000 - NAradio AB 556547-6354 Örebro 100,00% 7 100 - 556774-6200 Örebro 100,00% 1 000 - 556774-5814 Örebro 100,00% 1 000 - 556334-2731 Örebro 100,00% 200 Radio License Startup Örebro 1 AB* Radio Licence Startup Örebro AB NAförsäljning AB 66 Säte * Namn Produktionsaktiebolaget Göteborg Ett AB Org nr Säte Kapitalandel Antal aktier Bokfört värde 556445-0095 Göteborg 100,00% 1 000 50 SRU Svensk Radioutveckling AB**9 556427-6672 Göteborg 42,40% 42 400 - Svensk Radioutveckling KB 916851-0809 Göteborg 62,00% 218 112 - 969618-0646 Göteborg 100,00% 1000 - 556475-3670 Stockholm 50,00% 500 - **10 Radioutveckling Sverige KB Radioindustri Xerkses i Skandinavien AB Summa bokfört värde 1 223 772 * Företag som har förvärvats under 2008. **1 Ytterligare indirekta andelar på 9,5% via Morgonpress invest samt 29,4% via VLT AB **2 Ytterligare indirekta andelar på 11,1% via Bohusläningen Intressenter AB samt 11,1% via Mediabolaget i Halland. **3 Ytterligare indirekta andelar på 28,51% via VLT AB samt 17,95% via Nerikes Allehanda AB. **4 Ytterligare indirekta andelar på 22,2% via Bohusläningen Intressenter AB samt 11,1% via Mediabolaget i Halland AB. **5 Ytterligare indirekta andelar på 28,5% via Bohusläningen Intressenter AB samt 14,25% via Mediabolaget i Halland AB. **6 Ytterligare indirekta andelar på 17,77% via Morgonpress Invest **7 Ytterligare indirekta andelar på 17,1% via VLT AB. **8 Ytterligare indirekta andelar på 36,2 % via Nerikes Allehanda AB. **9 Ytterligare indirekta andelar på 25,2 via Radio Licence Startup Göteborg 1 AB. **10 Ytterligare indirekta andelar på 25% via Radio Licence Startup Göteborg 1 AB 67 Not 26 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar på anläggningstillgångar 2008-12-31 2007-12-31 2 445 2 142 Periodiseringsfonder 27 524 17 544 Summa 29 969 19 686 Nedan lämnas en preliminär beloppsmässig avstämning utvisande hur eget kapital och resultatet för 2008 skulle ha påverkats om IFRS tillämpats i stället för nuvarande redovisningsprinciper. Omräkning av ett förvärv under räkenskapsåret påverkar minoritetsintresset. Enligt IFRS skall utgivna preferensaktier i ett av koncernens bolag klassificeras som räntebärande skuld istället för minoritetsintresse. Eget kapital IB 2008-01-01 Not 27 Övergång till ekonomisk rapportering enligt IFRS Enligt nuvarande redovisningsprinciper 703,1 Värdering finansiella instrument värdering efter skatt Från och med år 2009 kommer Stampengruppen att rapportera enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) i sin koncernredovisning. Årsredovisningen för 2008 blir därmed den sista årsredovisningen som upprättas enligt Bokföringsnämndens rekommendationer. Omvärdering av avsättning till pensioner nettovärdering efter skatt De väsentligaste skillnaderna mellan nuvarande redovisningsprinciper och IFRS är följande: Enligt IFRS 37,3 1,0 Skuldföring av pensionsåtagande som tidigare redovisats inom linjen Omklassificering av minoritetsintresse -14,1 1 275,3 2 002,6 Eget kapital UB 2008-12-31 Rörelseförvärv (IFRS 3) Enligt nuvarande redovisningsprinciper Till följd av övergångsregler får IFRS 3 ingen påverkan på öppningsbalansräkningen per 2008-01-01. Däremot påverkas koncernens Värdering finansiella instrument netto efter skatt 8,5 Omvärdering av avsättning till pensioner netto efter skatt 1,6 Skuldföring av pensionsåtagande som tidigare redovisats inom linjen 15,2 resultaträkning enligt IFRS då det inte sker någon avskrivning på goodwill. Detta är den post som för Stampengruppen har störst påverkan på såväl eget kapital som resultat. Vidare så påverkas förvärvsbalanser avseende investeringar gjorda från och med 2008 genom en mera noggrann analys och fördelning av förvärvade övervärden. Finansiella instrument (IAS 32 och 39) Koncernens innehav av finansiella instrument skall värderas till verkliga värden. Omräkningen av värden för finansiella instrument avser värdering av onoterade aktier och säkringsinstrument till verkliga värden. Koncernen har beslutat att inte tillämpa säkringsredovisning under 2008 varför förändringar i ränteswappar direkt påverkar resultaträkningen. Koncernen har för avsikt att tillämpa säkringsredovisning från och med 2009. Pensioner (IAS 19) Pensionsutfästelser som tidigare redovisats inom linjen måste skuldföras. Pensionsåtaganden avseende personal som gått i pension skall diskonteras till marknadsränta i stället för som nu till en ränta som fastställs av Finansinspektionen. Vad avser koncernens ITP-plan, som administreras av PP (Pressens Pensionskassa), så redovisas den tillsvidare som avgiftbestämd plan enligt redovisningsrådets uttalande. 711,2 Återläggning goodwillavskrivningar 123,2 Omklassificering av minoritetsintresse 973,9 Redovisning finansiella leasingkontrakt - 12,3 Avskrivning på övervärden efter omfördelning av förvärvsanalyser Enligt IFRS - 4,2 1 786 ,7 Periodens resultat 2008 Enligt nuvarande redovisningsprinciper Värdering finansiella instrument netto efter skatt 46,3 - 28,8 Omvärdering av avsättning till pensioner netto efter skatt 0,3 Skuldföring av pensionsåtagande som tidigare redovisats inom linjen -1,1 Återläggning goodwillavskrivningar Avskrivning på övervärden efter omfördelning av förvärvsanalyser Redovisning finansiella leasingkontrakt Återläggning av minoritetsintresse i årets resultat 123,2 - 5,2 - 12,3 66,5 Enligt IFRS 188,9 Hänförligt till moderföretagets aktieägare 123,6 Leasing (IAS 17) Tillgångar som nyttjas genom finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar med tillhörande finansiering som skulder. Minoritetsintresse Göteborg 2009-04-02 Margita Björklund, Sven-Olof Bodenfors, Tomas Brunegård (verkställande direktör), Jack Forsgren, Lars Hjörne, Peter Hjörne, Josefin Hjörne Meyer, Lennart Ohlsson-Leijon (ordförande), Helena Levander, Lottie Svedenstedt, Mats Säther (arbetstagarrepresentant), Sten Sjögren (arbetstagarrepresentant) Jan Egnor (arbetstagarrepresentant). Vår revisionsberättelse har lämnats 2009-04-02. Magnus Götenfelt (auktoriserad revisor), Håkan Jarkvist (auktoriserad revisor). 68 65,2 kontakt Stampen AB Postadress: Stampen, 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 43 00 www.stampen.com [email protected] GISAB Samedio Affärsservice Postadress: Box 47309, 100 74 Stockholm Besöksadress: Årstaängsvägen 11, 6 tr Telefon vxl: 08-550 550 00 Postadress: 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5, Göteborg Telefon vxl: 031-624900 www.samedio.se [email protected] Göteborgs-Posten Postadress: 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 40 00 www.gp.se [email protected] Stampen Fastigheter Postadress: 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 43 00 [email protected] Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB Västerås Postadress: Box 3, 721 03 Västerås Besöksadress: Slottsgatan 27 Tel: 021-19 90 00 Örebro Postadress: Norra Strandgatan 5, 701 92 Örebro Besöksadress: Norra Strandgatan 5 Tel: 019-15 50 00 www.promedia.se Mediabolaget Västkusten Postadress: Stampen, 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 43 00 mktmedia Postadress: Postgränd 11 B, 831 31 Östersund Besöksadress: Postgränd 11 B Telefon vxl: 031-62 48 40 www.mktmedia.se [email protected] Stampen Media Partner Postadress: 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 43 00 [email protected] V-TAB Postadress: Box 2065, 422 02 Hisings Backa Besöksadress: Exportgatan 2-4 Telefon vxl: 010-480 60 00 www.v-tab.se [email protected] VTD Postadress: 405 02 Göteborg Besöksadress: Polhemsplatsen 5 Telefon vxl: 031-62 55 00 www.vtd.se [email protected] Stampen AB, 405 02 Göteborg, Sweden. Tel 031 62 43 00
© Copyright 2024