Antikvarisk Förundersökning 25:e augusti 2010
Landsarkivet i Lund Antikvarisk förundersökning Skåne län, Lunds kommun 2010-08-25 ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Landsarkivet i Lund Arkivgatan 1, Dalbyvägen 4 Fastighetsbeteckning: Arkivet 1 Antikvarisk förundersökning 2010-08-25 Beställare: Lunds Nation Arkivet AB Förundersökningen har utförts av Erika Martin, arkitekt SAR/MSA och fil. mag konsthistoriker Fotografier är om inget annat anges tagna av författaren 2010 ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING Nybyvägen 74 243 93 HÖÖR telefon 0413-250 57 telefon 0733-52 99 02 [email protected] ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 2 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund och omfattning ...............................................................................................4 Kulturhistoriskt skydd .....................................................................................................5 Kulturhistoriskt skydd som har upphört att gälla..............................................................6 HISTORIK Kortfattad återblick om Lunds stadsutveckling och området kring landsarkivet ................7 De första landsarkiven i Sverige .....................................................................................9 Landsarkivet i Lund........................................................................................................9 Arkitekterna och konstnärerna......................................................................................22 BESKRIVNING Fastigheten Arkivet 1 ...................................................................................................24 Magasinet – exteriör ....................................................................................................25 Expeditionsbyggnaden – exteriör .................................................................................27 Tillbyggnaden – exteriör...............................................................................................29 Den omgivande tomten ................................................................................................31 Magasinet – interiör .....................................................................................................33 Expeditionsbyggnaden – interiör ..................................................................................42 Tillbyggnaden – interiör................................................................................................46 Ytskikt och färgsättning ................................................................................................49 KULTURHISTORISK VÄRDERING Byggnaderna från 1903................................................................................................51 Tillbyggnaden ..............................................................................................................52 Sammanfattning av byggnadernas främsta kvalitéer att ta tillvara .................................53 KÄLLOR Otryckta källor..............................................................................................................55 Tryckta källor ...............................................................................................................55 Muntliga källor .............................................................................................................55 BILAGA 1. Fasadritningar och sektioner BILAGA 2. Synpunkter på ny bebyggelse och ombyggnad av befintliga byggnader ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 3 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning INLEDNING Bakgrund och omfattning På uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB har Erika Martin Arkitektur & Restaurering utfört en antikvarisk förundersökning av Landsarkivet i Lund. Syftet med den antikvariska förundersökningen är att beskriva landsarkivet och dess byggnadshistoria i ett sammanhang samt att kartlägga och redovisa de kulturhistoriska värden som finns bevarade inom fastigheten Arkivet 1. Landsarkivet i Lund uppfördes 1901-03 av det statliga Överintendentsämbetet som sedan ombildades till Kungliga Byggnadsstyrelsen vid årsskiftet 1917-18. Byggnadsstyrelsen avvecklades 1993 och förvaltningen övertogs av Vasakronan som sålde fastigheten vidare till fastighetsfondbolaget NIAM 2009. Lunds Nation, en av Lunds studentnationer, förvärvade fastigheten av NIAM under maj 2010. Arkivverksamheten skall flytta till nya lokaler på Gastelyckan i sydöstra Lund och byggnaderna ska därefter bli studentbostäder, studieplatser och lokaler för bild-, musik- och filmskapande. Inflyttning är planerad till 2014. I projektet ingår också att uppföra en ny vinkelbyggnad med studentbostäder på tomten. Förundersökningen har utförts förutsättningslöst och beskriver befintliga förhållanden. Arbetet har omfattat genomgång och sammanställning av arkivmaterial och litteratur, byggnadsinventering och bedömning av byggnadernas kulturhistoriska värde. Synpunkter på ny bebyggelse och ombyggnad av befintliga byggnader ges i Bilaga 2. Landsarkivet ligger i östra delen av Lund. På fastigheten Arkivet 1 finns idag tre byggnader, två från 1903 och en från 1971. Ursprungligen uppfördes ett magasin längs Dalbyvägen och en expeditionsbyggnad med entré och forskarsal i hörnet av Dalbyvägen/Arkivgatan. Byggnaderna var sammanlänkade med en förbindelsegång. 1968-71 uppfördes ett nytt magasin längs Arkivgatan som sammanbyggdes med det gamla magasinet. Detta i sin tur gjordes om till administrationsbyggnad med expedition, bibliotek, forskarsal, föreläsningssal, kontorsrum och magasin. Förbindelsegången revs och expeditionsbyggnaden gjordes om till personallokaler, kontorsrum och bokbinderi. Landsarkivet ligger i östra delen av Lund, strax utanför det som en gång utgjorde den medeltida stadskärnan. (www.hitta.se) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 4 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Kulturhistoriskt skydd Gällande detaljplan är från 1961 och innehåller inte några skydds- eller varsamhetsbestämmelser för landsarkivets byggnader utöver de som finns i Plan- och bygglagen (återges nedan). Enligt detaljplanen får kvarter Arkivet användas för allmänt ändamål. Landsarkivet lyder, liksom övrig bebyggelse i Sverige, under 10 § och 13 § i 3 kap Planoch bygglagen (1987:10). Byggnaderna har dessutom skydd genom 12 § eftersom de har bedömts som särskilt värdefulla. 3 kap PBL: 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. På uppdrag av kommunstyrelsen utfördes ett bevaringsprogram för stadskärnan i Lund under 1970- och 1980-talen och för delar av staden utanför de medeltida vallarna under 1980- och 1990-talen. Bevaringsprogrammet utgör underlag för bedömningar vid bygglov och åtgärder. Landsarkivet ingår i publikation för Lund utanför vallarna. Syftet var att kartlägga och redovisa de kulturhistoriska intressena samt att avgränsa ett antal sådana värdefulla byggnader och bebyggelseområden som avses i PBL 3:12 (se ovan). Landsarkivets två äldre byggnader är markerade som Kulturhistoriskt värdefull byggnad och det gjutjärnsstaket som fastighet Arkivet 1 har mot Dalbyvägen och Arkivgatan är markerat som Kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull mur, staket o dyl. I bevaringsprogrammet ges ett antal bevaringspunkter för området vid landsarkivet. Dessa är politiskt förankrade och det var bevaringskommitténs uppfattning att de skulle följas i det fortsatta kommunala arbetet. Bevaringspunkter relevanta för fastighet Arkivet 1 är: - Om-, till- och eventuella nybyggnader skall i skala, färg- och materialval samt placering anpassas till den äldre bebyggelsen. - Eventuella skyltar eller andra reklamarrangemang inom området skall ges en diskret utformning. - Grönstråket längs Dalbyvägen är väsentligt. Kvarteret Arkivet skall bibehålla sin karaktär av enstaka byggnader i uppvuxen park och ytterligare hårdgöring av tomtmarken bör ej accepteras. Dalbyvägens allé skall bibehållas. Lunds stad ingår i Länsstyrelsen i Skånes Kulturmiljöprogram för Skåne som utpekar ett urval av särskilt värdefulla kulturmiljöer. Som motiv för bevarande anges: Lunds stadsplan och bebyggelse åskådliggör en kontinuerlig utveckling från den tidiga medeltidens ärkebiskopsstad till modern universitets-, lasaretts-, handels- och industristad. Av betydelse för stadsmiljön är såväl stadsplanen med gatunät, fastighetsindelning, torgplatser, parker och planteringar som domkyrkan, Allhelgonakyrkan, universitetsbyggnaderna och det mångskiftande byggnadsbeståndet. I staden finns flera bostadsområden med bevarade helheter samt exempel på god arkitektur från 1950-1970-tal. Fastigheten Arkivet 1 ligger utanför Lunds fornlämningsområde. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 5 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Kulturhistoriskt skydd som har upphört att gälla Landsarkivet föreslogs 1992 att bli förklarat för statligt byggnadsminne enligt förordningen om statliga byggnadsminnen m. m. (1988:1229). Riksantikvarieämbetet ansåg det tveksam om byggnaden motsvarade de höga krav som ställs för en byggnadsminnesförklaring i förordningen och skickade ärendet på remiss till länsstyrelsen i Skåne som avstyrkte förslaget. Riksantikvarieämbetet beslöt 1993 att uppföra Landsarkivet i Lund på förteckning över kulturhistoriskt värdefulla, statliga byggnader enligt 12 § i förordning om statliga byggnadsminnen m. m. Detta har upphört att gälla eftersom landsarkivet inte längre är i statlig ägo. Förordning om statliga byggnadsminnen m. m.: Värdefulla byggnader som inte är byggnadsminnen 12 § Riksantikvarieämbetet skall, i samråd med de myndigheter som förvaltar byggnaderna, upprätta en förteckning över sådana byggnader i statens ägo som inte är statliga byggnadsminnen men som ändå är kulturhistoriskt värdefulla. Den förvaltande myndigheten svarar för att det finns nödvändigt underlag för bedömningen huruvida en byggnad bör tas upp i förteckningen. Beträffande sådana byggnader gäller, utöver vad som följer av 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), bestämmelserna i 13-15 §§. 13 § De byggnader som avses i 12 § får ändras bara om det är nödvändigt. Riksantikvarieämbetet lämnar råd om vården av dem. 14 § Om riksantikvarieämbetet finner att en byggnad kan komma ifråga för byggnadsminnesförklaring skall det anges i den förteckning som föreskrivs i 12 §. Beträffande sådana byggnader skall samråd ske med riksantikvarieämbetet innan det vidtas någon åtgärd som kan minska byggnadens kulturhistoriska värde. 15 § Riksantikvarieämbetet får meddela närmare föreskrifter om hur de byggnader som avses i 14 § skall vårdas med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. Sådana föreskrifter får inte vara mer betungande än vad som är skäligt med hänsyn till användningen av fastigheten och till de kulturhistoriska värdena. Beträffande sådana byggnader som avses i 14 § får ämbetet också lämna föreskrifter om följande i samband med ändring av byggnaden 1. utförandet av ändringen, 2. dokumentation av ändringen, 3. antikvarisk undersökning och kontroll. Riksantikvarieämbetet godkände samtidigt följande av Byggnadsstyrelsen upprättade skyddsföreskrifter för landsarkivet enligt 15 § ovan: 1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. I byggnadernas inre får inte göras ingrepp i stomme. 3. Byggnaderna skall underhållas med autentiska material och metoder. 4. Tomten kring byggnaderna skall hållas i sådant skick, att anläggningens utseende och karaktär inte förvanskas. Skyddsföreskrifterna har också upphört att gälla. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 6 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning HISTORIK Kortfattad återblick om Lunds stadsutveckling och området kring landsarkivet Lunds stad anses ha grundlagts kring år 1000 och blev tidigt biskopssäte. Tack vare domkyrkobygget blev staden snabbt ett växande kulturcentrum med hantverkare och köpmän. Under en period efter 1103 var Lund ärkebiskopssäte i Norden vilket skyndade på pågående kyrkobygget. Domkyrkans krypta invigdes 1123 och högaltaret 1145. Stadskärnan har än idag välbevarad medeltida stadsplan och gatusträckningar som länge omgavs av en stadsvall, sannolikt ursprungligen anlagd på 1300-talet. Delar av vallen finns bevarad i stadsparken. Området utanför vallarna var till stor del stadsjord, dvs odlingsbar mark som ägdes av stadens borgare. Kring staden fanns också ett antal små och stora lyckor och vångar som var enskilt ägd odlingsmark. Den odlade marken omgavs av stadens gemensamma fäladsmark för stadsbornas kreatur. Landsarkivet är uppfört längs Dalbyvägen som var/är en förlängning av den i stadskärnan belägna Mårtensgatan. Mårtensgatan blev tidigt stadens infartsled från öster. Jean Bergman 1704, Geometrisk Charta öfver Staden Lund uti Schåne och des Jordägendom i Åker och Äng. Stadsvallarna är markerade med brunt. Pilen anger läget för tomten där landsarkivet senare uppfördes. (Lund utanför vallarna del I, sid 11) Rivningen av Lunds stadsvallar påbörjades under första hälften av 1800-talet och Lunds stad började så småningom växa utanför den medeltida stadskärnan. I detta sammanhang och denna omgivning tillkom landsarkivets första byggnader i det som då var Lunds östra utkant. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 7 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning I landsarkivets närhet ligger flera stora, friliggande, representativa byggnader längs Dalbyvägen, uppförda för allmännyttiga ändamål. Östervångskolan (dövstumsskolan) tvärs över gatan uppfördes under 1860-talet. Skolan är förklarat för byggnadsminne och omges av en stor, parklik tomt. I kvarter Dövstumskolans sydvästra del finns ett antal villor varav de flesta är uppförda på 1920-talet. Här låg tidigare ett trädgårdsmästeri. Kvarteret väster om landsarkivet bebygges med Realskolan i den södra delen 1901-03 och tillbyggdes sedan med aula 1913. Skolans del närmst Dalbyvägen uppfördes på 1980talet. Öster om landsarkivet uppfördes 1905-07 ”Lunds Stads Fattigvårdsinrättning” på fastigheten Arkivet 3 och här har under 2000-talet tillkommit ett äldreboende. (Finns inte med på kartan.) I landsarkivets närhet finns också Östra kyrkogården som invigdes 1847 och kvarter Ehrenberg som bebyggdes successivt under 1870- och 1880-talen. I detta kvarter har endast enstaka hus tillkommit sedan dess. Arkivet 4 söder om landsarkivet bebyggdes på 1930-talet och byggdes till på 1970-talet. Östra kyrkogården Östervångskolan Landsarkivet ”Lunds Stads Fattigvårdsinrättning” Karta ur bevaringsprogrammet för Lund. Landsarkivets två äldre byggnader och gjutjärnsstaketet längs gatorna är markerade som kulturhistoriskt värdefulla, fastighetens prickade del har bedömts ha miljöskapande värde och Arkivgatan/Dalbyvägen är markerade som kulturhistoriskt värdefulla gatusträckningar. (Bearbetning och sammanslagning av kartor i Lund utanför vallarna del I, sid 239 och 253, samt del II, sid 45) Fotografi över Dalbyvägen från 1903 med det nyuppförda Landsarkivet till höger. Dövstumskolan i bakgrunden till vänster. (Lund utanför vallarna del I, sid 254) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 8 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Expeditionsbyggnaden och magasinet fotograferade från sydväst under 1900-talets första hälft. (Landsarkivets Ämbetsarkiv, fotobok.) De första landsarkiven i Sverige Landsarkivorganisationen i Sverige tillkom under den senare delen av 1800-talet. Platsbrist hade börjat råda i enskilda, lokala myndigheters arkiv och arkiven var dessutom ofta undermåliga. För att säkra arkivalierna och tillgängliggöra dem för forskning drevs frågan om regionala landsortsarkiv. Förebilder fanns i många europeiska länder. Lunds stad ställde utan ersättning en tomt till förfogande om ett av de tilltänkta landsarkiven placerades i staden. Tomten som valdes var Somelius lycka i Lunds östra, lantliga utkant, strax öster om sträckningen för den gamla stadsvallen. År 1897 togs ett riksdagsbeslut om att inrätta svenska landsarkiv i Vadstena, Uppsala och Lund. I Vadstena fanns billiga, tillgängliga lokaler i Vadstena slott och Uppsala och Lund valdes på grund av städernas universitet. Vadstena landsarkiv öppnades 1899, Uppsala och Lund öppnades 1903. Lund var det enda som fick nyuppförda, ändamålsenliga lokaler. Tre landsarkiv hade uppförts i Danmark under 1880-talet och de danska arkiven stod som förebilder när Landsarkivet i Lund uppfördes. Uppdraget som landsarkiven ursprungligen tilldelades var att ta emot och tillhandahålla lokala och regionala statliga arkivalier från perioden före år 1800. Landsarkivdistrikt Lund omfattar Skåne, Blekinge och Halland. Efter de tre första svenska landsarkiven har ytterligare fyra öppnats, Visby 1905, Göteborg 1911, Östersund 1928 och slutligen Härnösand 1935. Landsarkivet i Lund Arkivbyggnaderna i Lund byggdes enligt gällande normer för arkiv, Sveriges första arkivstadga som kom 1900. I den förordnades att arkivalier inte fick förvaras i eldfarliga eller fuktiga lokaler och att arkiven skulle hållas i god ordning. Brandsäkerheten var det som främst styrde utformningen. Arkivet i Lund placerades enskilt på en större tomt och omgärdades av grönska. Magasin för arkivförvaring och en expeditionsbyggnad med utrymmen som tjänsterum, läsesal och värmerum skildes åt i separata byggnader som förenades med en övertäckt förbindelsegång. Separationen utfördes av både brandskydds- och kostnadsskäl. Magasinets brandskydd fodrade en dyr byggnadskonstruktion som inte behövdes i expeditionsbyggnaden och man kunde genom separata byggnader också fjärma brandfarliga utrymmen som värmerum från magasinet. Magasinet skyddades från brand och inbrott genom obrännbara material som tegel, järn och betong och genom dörrar av järn och luckor av järn för fönstren. Järnstomme användes till flertalet arkiv som uppfördes vid tiden, så också till Landsarkivet i Lund, trots att lämpligheten av järn som byggnadsmaterial började ifrågasättas vid slutet av 1800talet. Järn utvidgar sig och slaknar vid brand, med följden att hela byggnaden riskerar att ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 9 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning raseras. I expeditionsbyggnaden inrymdes också en bostad för arkivarien vilket gjorde att tillsynen av arkivet ökade. Arkitekt Carl Oskar Möller (1857-1933) är den som står som arkitekt för landsarkivets två äldre byggnader. Ytterligare en arkitekt har dock i hög grad bidragit till utformningen. Överintendentsämbetet fick 1897 i uppdrag att projektera de svenska landsarkiven. Arkitekt Herman T. Holmgren (1842-1914) utredde arkivfrågan och upprättade planer och kostnadsförslag enligt vilka riksdagen 1898 beviljade anslag. Förslaget bestod av ett magasin för 5 000 hyllmeter längs Dalbyvägen och en expeditionsbyggnad längs den nyreglerade Arkivgatan, förbundna med en övertäckt gång. I uppdraget ingick också att planera för en framtida utbyggnad av arkivet med ytterligare ett magasin. Holmgrens placering av detta magasin innebar att tomten behövde utökas 10 meter i sydlig riktning.1 Arkitekt Herman T. Holmgrens förslag till Landsarkiv i Lund. Lägg märke till placeringen av en framtida utbyggnad söder om expeditionsbyggnaden. (Riksarkivets ämbetsarkiv, Landsarkivet i Lund nr 1) Anslaget som regeringen beviljade räckte inte till Holmgrens förslag, bland annat på grund av stigande arbets- och materialkostnader. Arkitekt Ernst A. Jacobsen, ansvarig arkitekt för landsarkivet på Överintendentsämbetet, gav arkitekt Carl O. Möller i uppgift att utreda frågan på nytt men utgå från Holmgrens förslag. Möller meddelade att besparing kunde uppnås genom minskat avstånd mellan hyllor och sänkning av rumshöjd. Möller disponerade om byggnaderna på tomten och placerade expeditionsbyggnaden i hörnet mot Dalbyvägen/Arkivgatan. En framtida utbyggnad i form av ytterligare ett magasin placerade Möller längs Arkivgatan. Tillstånd gavs att uppföra landsarkivet enligt Möllers förslag. Ritningarna var klara i juni 1899. Av ekonomiska skäl strök sedan den ansvariga arkitekten Jacobsen mycket sandstensdetaljer och kopparbeklädnad av arkivbyggnadens attika. 1 Arkitekterna beskrivs nedan under rubriken Arkitekterna och konstnärerna. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 10 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Arkitekt Carl O. Möllers förslag till situationsplan för Landsarkiv i Lund. Osignerad ritning av Henrik Sjöström inför anbudsauktion våren 1900. (Landsarkivet i Lund, ämbetsarkiv, kartor och ritningar. Eftersom arkitekt Möller var upptagen med utställningsgöromål inför världsutställningen i Paris 1900 gavs arkitekt Henrik Sjöström (1856-1934) uppdraget att upprätta ritningar och beskrivningar inför anbudsauktionen. I landsarkivets ämbetsarkiv finns följande text som inte är undertecknad men på pappret anges att den är skriven av Sjöström: Å hösten 1899 erhöll undertecknad i uppdrag att omarbeta ritningarna till arkivbyggnad på så sätt att Intendenten H. F. Holmgrens något rymligare förslag blef lagdt till grund för det hela, dock i så mån att arkitekt Möllers situationsplan skulle tillämpas. Detta förslag, med tillhörande arbetsbeskrifning, som ytterligare kompletterades af arkitekt Möller i Öfverintendentembetet blef lagdt till grund för ny entreprenad i början af år 1900. Vidare skriver Sjöström att sex anbud inkom men inget antogs. Förslaget försågs sedan med ytterligare ritningar av arkitekt Möller samt modifierad arbetsbeskrivning och skickades ut som ny entreprenad under hösten 1900. Byggnaderna uppfördes dock inte helt enligt Sjöströms ritningar, framförallt gällande fönstrens utformning och placering på både magasin och expeditionsbyggnad. Möllers första förslag till fasad för expeditionsbyggnaden till Landsarkivet i Lund. Jmf ritning på nästa sida. (Riksarkivet, ÖIÄ, PL 47:1) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 11 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Utsnitt ur fotografier av osignerade ritningar till Landsarkivet i Lund av arkitekt Henrik Sjöström inför anbudsauktion våren 1900. Magasinets fasader mot norr och öster samt tvärsektion. Första våningens fönster utfördes stickbågiga istället för rundbågiga. (Landsarkivet i Lund, ämbetsarkiv, kartor och ritningar) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 12 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Arkivet uppfördes mellan mars 1901 och april 1903. Under 1902 pågick en arbetskonflikt som försenade färdigställandet. Magasinet bestod av arkivalieförvaring i tre våningar och trapphus, mindre arbetsrum, uppackningsrum samt bokhiss i gavelpartierna. Expeditionsbyggnaden innehöll huvudentré för besökare, vaktrum, forskarsal, arkivariens ämbetsrum och en liten bokbindareverkstad på första våningen. Forskarsalen hade högt i tak men ovanför övriga rum fanns en tjänstebostad för arkivföreståndaren. Bostaden blev vaktmästarebostad 1908. Byggnaderna försågs inte med artificiellt ljus då det ansågs brandfarligt med gasbelysning och elektrisk belysning var ovanligt vid tiden. Däremot fick arkivet, enligt Kärrholm i skriften Landsarkivet i Lund – en byggnadshistorik, centraluppvärmning med varmluftskanaler.2 Ett värmesystem från denna tid med varmluftskanaler drevs av en kalorifär, dvs en direkteldad kamin som värmde luften. Genom kanaler leddes luften till de rum som skulle värmas och släpptes ut genom galler/ventiler i väggar eller golv. Spår efter sådana kanaler har inte upptäckts vid inventeringen men kan vara dolda bakom nuvarande radiatorinklädnad. Kärrholm skriver vidare att detta värmesystem utan att kompletteras användes fram till ombyggnaden 1968-71. Det värmesystem som fanns vid ombyggnaden var dock ett vattenburet system med gjutjärnsradiatorer och framledningsrör av grov dimension.3 Denna typ av värmesystem installerades under 1900talets första hälft och i rören cirkulerade från början ångvärme eller hetvatten. Någon gång före ombyggnaden hade landsarkivets ångvärme-/hetvattensystem konverterats till ett vattenburet system med samma rör och radiatorer. Vid ombyggnaden återanvändes delvis de grova rören till ett nytt värmesystem och de finns fortfarande kvar. Om ångvärme-/hetvattensystemet är det ursprungliga, trots att Kärrholm skriver ”vamluftskanaler”, eller om det funnits ett äldre system är osäkert. Innerfönster av järn monterades delvis redan strax efter uppförandet. Byggnadsarbetarna fotograferade framför landsarkivets magasin under uppförandet. Första våningens fönster är delvis satta på plats. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, fotobok) 2 Kärrholm, sid 14. Fotografier från 1900-talets första hälft visar gjutjärnsradiatorer i expeditionsbyggnaden. Rolf Johansson, Landsarkivet i Lund, bekräftar att denna typ av radiatorer fanns även i magasinet. 3 ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 13 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Landsarkivets ursprungliga möblering började planeras 1901 och ritningarna som utfördes av arkitekt Möller var klara 1902. På grund av ovan nämnda förseningar av byggnadsarbetena levererades möblerna till landsarkivet när det fortfarande var en byggarbetsplats. Merparten av möblerna fick stora skador eller förstördes på grund av denna olämpliga förvaring. Idag finns endast den tidigare forskarsalens två stora ekbord med tillhörande stolar bevarade. Plan för landsarkivets trädgård upprättades av Lunds stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg 1903 i samråd med arkivföreståndare Lauritz Weibull som valde träd- och busksorter. Spaljéträd, barrträd och tre större solitärträd planterades tillsammans med klätterväxter och buskar. Gångar täcktes med grus. Trädgården omgavs av buxbomshäckar och buskalm. Längs Arkivgatan och Dalbyvägen avgränsades med ett gjutjärnstaket på stensockel. 1904 tillkom fruktträd, vinstockar, klätterrosor, klematis, murgröna, vildvin och björk. Trädgårdens frukt var ursprungligen en löneförmån för arkivföreståndaren. Plan för landsarkivets trädgård, upprättad av Lunds stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg 1903. Ritningen visar endast tomtens norra del och utformningen kring arkivets två nyuppförda byggnader. Gångarna täcktes med grus. Längs expeditionsbyggnadens fasader mot norr och söder samt magasinets södra fasad är på ritningen angivet ”Espallier” – dvs spaljéträd. I övrigt föreslogs buskage längs fasaderna och i triangeln mellan byggnaderna och förbindelsegången står skrivet ”Buskar & Träd”. På vardera sida om expeditionsbyggnadens trappa föreslogs ”Coniforer” – barrväxter. (Riksarkivet, ÖIÄ, FIbb:28) Landsarkivet från söder under 1900-talets första hälft. Observera förbindelsegången på det högra fotografiet. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, fotobok) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 14 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Nedan följer en förteckning över förändringar sedan uppförandet: 1911 Elektrisk belysning installerades i delar av byggnaderna. Belysningsanläggningen har sedan dess kompletterats kontinuerligt, arkivsalarna i magasinet fick belysning först 1958. 1912 Relativt snart efter att de nya lokalerna tagits i bruk uppdagades att magasinet var underdimensionerat för de inkommande arkivalierna och önskemål om en tillbyggnad fördes fram. Slutligen gavs arkitekt Theodor Wåhlin (1864-1948), domkyrkoarkitekt i Lund 1902-42, i uppdrag att utarbeta ett förslag för tillbyggnad av landsarkivet som blev klart 1912. Placeringen för Wåhlins tillbyggnad följde arkitekt Möllers plan för utbyggnad men magasinet var mycket kortare än det gamla. Invändigt var magasinet uppdelat i ett flertal brandsäkra fack med murade tvärväggar och mellanbjälklag av betong. Hyllorna avdelades med en mittgång istället för två gångar längs ytterväggarna, vilket sparade plats. Möller ansåg att Wåhlins förslag var för olikt det gamla magasinet och fick i uppdrag att göra ett nytt förslag, vilket han gjorde. Utökningen realiserades aldrig utan sköts på framtiden och platsbristen löstes genom förtätning i befintliga lokaler samt genom att inreda magasinets vindsvåning för arkivalier. Theodor Wåhlins första förslag för tillbyggnad av landsarkivet i Lund. Observera att norr är riktat åt vänster på ritningen. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, kartor och ritningar) 1916 Möjligheten till utbyggnad av förbindelsegången utreddes men genomfördes inte. 1 9 1 9 - 1 9 3 9 Den ursprungliga forskarsalen i expeditionsbyggnaden, nuvarande personalmatsalen, har en fris med tjugo namn på forskare, många medeltidsforskare. Frisen tillkom under mellankrigstiden. 1926 Magasinets tak lades om med galvaniserad plåt. Ursprunglig täckning bestod av svartplåt. Kring 1950 Innerfönster av trä monterades i några utrymmen i magasinets gavelpartier, bland annat de två trappuppgångarna. Fönstren finns kvar i östra trappan. 1950-tal I början av decenniet fanns återigen förslag om att bredda förbindelsegången. Byggnadsstyrelsen presenterade nya utbyggnadsförslag, det första utformat av Länsarkitektkontoret i Malmö som föreslog utgrävning av en källarvåning under magasinet Vaktmästaren flyttade ut 1958 och bostaden byggdes om till tjänsterum och personalmatsal vilket gav lite mer plats åt arkivverksamheten. 1958 fick arkitekt Klas ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 15 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Anshelm i uppdrag att utreda tillbyggnadsfrågan och rekommenderade en breddning av befintligt magasin mot söder samt utgrävning av källare. tillbyggnad befintlig byggnad tillbyggnad bef. byggnad Fotografi av Anshelms skisser till tillbyggnad av arkivet. Observera att planritningen är vänd med norr nedåt. Ritningen längst ner till vänster visar förslagets breda fasad mot öster där allt till vänster om dörren är tillbyggt. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, F IV:3) 1960-70-tal Tillbyggnader planerades på i princip alla svenska landsarkiv under 1960talet, till följd av omorganisationer som ledde till att mer arkivmaterial fördes över till dessa arkiv. Två av de tre danska landsarkiv som uppförts under 1880-talet och som stått som förebilder när landsarkivet i Lund uppfördes försågs med tillbyggnader på 1960-talet. Likheterna mellan dessa tillbyggnader och tillbyggnaden i Lund är stora, bland annat är samtliga rätblock med platta tak och slutna fasader. Som skydd mot solljus, bomber, brand uppfördes många arkiv vid tiden antingen nedgrävda eller fönsterlösa. En utredning av de svenska landsarkivens lokalproblem 1961 låg till grund för Byggnadsstyrelsens byggnadsprogram för landsarkivet i Lund som var klart 1964. Samtidigt var ett skissförslag till utbyggnad som utförts av arkitekt Bernt Nyberg4 (19271978) klart. Förslaget innebar flera etapper och skulle slutligen resultera i en kringbyggd gård. Etapp 1 innebar ett nytt magasin vinkelrätt mot det gamla magasinet, sammanfogat med dess sydvästra hörn. Det nya magasinet hade tre våningar ovan mark och två källarvåningar. Gårdsfasaden var uppglasad. Befintlig expeditionsbyggnad och förbindelsegång skulle rivas. En källarvåning skulle grävas ut under den gamla magasinsbyggnaden och bjälklaget mellan dess andra och tredje våning skulle näst intill helt tas bort för att ge bättre ljusförhållanden till andra våningen. 4 Arkitekten beskrivs nedan under rubriken Arkitekterna och konstnärerna. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 16 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Utsnitt ur fotografi av Bernt Nybergs förslag till utbyggnad mars 1964. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, kartor och ritningar) I maj 1965 gjorde Nyberg nya skisser med trapptorn i söder och fortsatt helt glasad fasad mot trädgården. Ytterligare skisser på samma tema finns från juli. I detta förslag är expeditionsbyggnaden bibehållen. Senare under året utreddes möjligheten att flytta hela landsarkivet till Norra Fäladen i Lund och Nyberg upprättade förslag även här. Byggnadsstyrelsen var inte nöjd med lokaliseringen utan höll fast vid de befintliga byggnaderna. Nya förslagshandlingar var klara i oktober 1965 och på dessa har formen på trapphuset i tillbyggnadens norra del utvecklats, med spiraltrappa i en cylinder och hiss i ett rätblock. Spiraltrappan i söder är kvar och tillbyggnadens fasader är mer slutna med långa fönsterband. Den gamla administrationsbyggnaden är kvar medan förbindelsegången är riven. Huvudhandlingarna var klara i maj 1966. Bjälklaget mellan andra och tredje våningen i gamla magasinet var nu mer bibehållet och bildade en balkongvåning. Källarvåningen skulle inte grävas ut. Trapptornet på det nya magasinets sydsida var borttaget och trappan inflyttad i magasinets rätblock, mitt på dess sida mot öster. Utsnitt ur fotografi av Bernt Nybergs förslag till utbyggnad oktober 1965. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, kartor och ritningar) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 17 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Den uppglasade fasaden mot öster, ritning från Nybergs första skissförslag till utbyggnad 1964. Här återgiven utan skala, anpassad efter pappersstorleken. (Kärrholm, sid 19) Fasaden mot väster, fotografi av ritning, Nybergs förslagshandling från oktober 1965. I förslaget ingår ingen fasad mot öster. Observera spiraltrappan i söder. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, kartor och ritningar) Fasaden mot öster, fotografi av ritning, Nybergs huvudhandling från 1966. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, kartor och ritningar) Fasaden mot öster med de befintliga, korta fönsterbanden. Ritning utförd av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972, reviderad 1984. (ATA) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 18 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Landsarkivets om- och tillbyggnad utfördes 1968-71. Invigning hölls i augusti 1971. I samband med att huvudentrén flyttades från expeditionsbyggnaden sattes befintlig grind i gjutjärnsstaketet i hörnet Dalbyvägen/Arkivgatan igen och två nya öppningar togs upp, en mot vardera gata. Tillbyggnaden skiljer sig något från huvudhandlingarna, bland annat försvann den undre källarvåningen på grund av för hög grundvattennivå och den invändiga spiraltrappan i tillbyggnadens rätblock togs bort. Öst- och västfasadernas långa fönsterband krymptes och utfördes endast i norr. Källaren och första samt tredje våningen försågs med arkivalieförvaring på kompakthyllsystem. Andra våningen (som är i nivå med forskarsalen i magasinet, se nedan) fick istället vanlig hyllförvaring för de mest använda arkivalierna. Idag är dock även andra våningen ombyggd och försedd med kompakthyllsystem. Det gamla magasinet byggdes om med tjänsterum på första våningen, forskarsal på andra våningen och balkongvåning med hyllförvaring av arkivalier på tredje våningen. (Idag är dessa hyllor utbytta mot kompakthyllsystem.) Ungefär två meter närmst fasaderna mot norr och söder togs bort av bjälklaget mellan andra och tredje våningen och våningen öppnar sig med räcken mot den underliggande forskarsalen. Förbindelsegången mellan magasinet och expeditionsbyggnaden ersattes med en förbindelsegång i källarplan. Expeditionsbyggnaden byggdes om till personallokaler och kontorsrum. Fotografi taget vid tillbyggnaden 1968-71. (Landsarkivet i Lund, Ämbetsarkivet, fotobok) Nyberg ritade och övervakade alla detaljer i byggandet såsom ståltrappan som leder från huvudentrén upp till forskarsalen, invändiga trappräcken, räckena mellan magasinets andra och tredje våning, forskarsalens fasta bord inklusive samtliga beslag och infästningar (bordsskivorna har dock bytts ut sedan dess) och de bokhyllor i ekfanér som fortfarande finns i det gamla magasinet. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 19 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Bernt Nyberg har beskrivit landsarkivets ombyggnad på följande vis: ”Det ursprungliga landsarkivet, byggt kring sekelskiftet, var alltsedan trettiotalet trångt och obekvämt i sin stilhistoriska dräkt – och långtifrån arkivvärdigt. Behovet av rationell kompaktförvaring annonserar sig numera tydligt i det nybyggda magasinets sparsamma fönstersättning. Det gamla magasinet har levt upp med ett annat och mänskligt innanmäte. Bakom den falska arkitektoniska ordningen av stora och små fönster trängdes tidigare tre identiska arkivvåningar. Idag finns en forskarsal i två våningars höjd, ”ärligt” inordnad bakom storordningens pompa. Bottenvåningen inrymmer all administration. Den sekelskiftesgamla stommens bruksvärde överraskade många. Gammalt och nytt möts slutligen kring fristående torn för trappa och hiss.” (Arkitektur nr 4 1996, sid 38) Färgsättningen i tillbygganden utfördes av konstnären Karl-Erik Olsson (f. 1927) och i de äldre byggnaderna av konstnären Mariana Manner (f. 1943).5 Olsson använde olika färg på våningsplanen – grönt (källaren), rött (första våningen), gult (andra våningen) och blått (tredje våningen). Färgsättningen bestod av starka kulörer på golven som från början var målade och lackerade. Trapphuset fick gröna hissdörrar, klarblå ståldörrar till tillbyggnadens bokmagasin och röda, uppglasade dörrar till det gamla magasinet. Manner använde vitt, nougatbrunt och två nyanser av blått i sin milda, tilltalande färgsättning. Idag har helheten av färgsättningarna delvis försvunnit då väggar och dörrar har målats om och golv lagts om i andra kulörer än de ursprungliga. Vid den nya huvudentrén tillkom en trappa och en cirkulär ramp med plantering i mitten. Markytorna mellan ingångarna i gjutjärnsstaketen från respektive gata och entrépartiet täcktes med grus och gatsten. Trädgården förändrades i den mån att grusgångar ersattes med gångar av storgatsten. Inte långt efter färdigställandet av tillbyggnaden var platsbrist trots allt återigen ett problem som gjorde sig gällande. Snart märktes också att ventilationssystemet var underdimensionerat, vilket gav fuktproblem, och att gjutningen av golvbjälklagen utförts slarvigt, vilket resulterade i sättningar som gav problem med kompakthyllorna. 1970-tal Bara något eller några år efter att tillbyggnaden var färdigställd tvingades man förstärka muren vid de horisontella fönsterslitsarna med små stöd av järn. Infarten för lastbilar från Arkivgatan tvingades man bredda eftersom den var för trång. 1980-tal I början av decenniet flyttades bokbinderiet från sina alltför trånga lokaler på första våningen i magasinets östra del till den östra delen av expeditionsbyggnadens första våning. Den nuvarande glasdörren i expeditionsbyggnadens östra fasad togs upp 5 Konstnärerna beskrivs nedan under rubriken Arkitekterna och konstnärerna. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 20 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning för leveranser och utanför dörren uppfördes ett vilplan som senare kompletterats med en trappa. 1988 Utvändig dränering av tillbyggnaden utfördes. Plattorna som ligger längs tillbyggnadens tegelfasader tillkom i samband med detta. Sannolikt var det också då som uteplatsen av gatsten från 1968-71, i vinkeln mellan det gamla magasinet och tillbyggnaden, utökades mot söder. Kring 1990 Förslag till inredande av bland annat föreläsningssal på expeditionsbyggnadens vind upprättades utan att genomföras. Utrymning föreslog man lösa genom en utvändig spiraltrappa. 1991 Skärmtaket över huvudentrén tillkom. Ritningarna utfördes av Fojab Arkitektkontor AB och är daterade 1989. Det dröjde dock till 1991 innan det uppfördes. Vid samma tillfälle tillkom entréernas ytterbelysning. Ibland arkivalierna finns även ett äldre förslag till skärmtak, utfört av en annan arkitekt. 1991-92 En lokalutredning utförd av Byggnadsstyrelsen resulterade i flera förslag till omdisponering och utbyggnad som inte konkretiserades, bland annat ett underjordiskt magasin i trädgården och en ny magasinsflygel i öster. 1993 Platsbristen ledde till att en depå på Gastelyckan hyrdes. Vid det tillfället hade landsarkivet redan två externa depåer som efterhand kunde avvecklas till förmån för de för ändamålet lämpligare lokalerna på Gastelyckan. Lokalerna har sedan utökats flera gånger. 1995 Ventilationssystemet i tillbyggnaden byggdes om och dörrar sattes in mellan förrummen och själva förvaringsutrymmena (se beskrivning) för att kunna kontrollera klimatet. Nytt fläktrum avgränsades i källaren och ett rör av cortenstål på tillbyggnadens sida mot gården kom till. Kring 1995 Vid denna tid lades yttertaket av papp på tillbyggnaden om. I samband med det tillkom murkrönens plåtavteckningar som är neddragna ett stycke på fasadmurarna, vilket inte de ursprungliga avteckningarna av cortenstål var. 1996-97 Expeditionsbyggnaden byggdes om efter att landsarkivets bokbinderi flyttat till nya lokaler på Gastelyckan. De trånga personalutrymmena på andra våningen gjordes om till kontor och mötesrum och bokbinderiets lokaler på bottenplan gjordes om till personalrum och kontorsrum. På första våningen satte man igen befintlig dörr till toaletterna (från det som idag är kök) och tog upp en ny dörr mot kapprummet. Två små toaletter blev till en stor, tillgänglighetsanpassad toalett som försågs med en modern laminatbeklädnad. ljusblå dörr. Mellan de två små rummet mot norr på andra våningen togs en dörröppning upp i vilken en äldre ramverksdörr placerades. Befintliga ramverksdörrar mellan trapphuset och första respektive andra våningen byttes ut mot nya dörrar med ljusblå laminatbeklädnad och cirkulära fönster. I samband med ombyggnaden målades hela byggnadens dörrar, golvsocklar och foder om i ljusblått, tidigare hade dessa den ursprungliga kulören i brutet vitt. 1999 Återigen utfördes ett förslag till utbyggnad, denna gång av Projekt innovation AB. Förslaget bestod av en ny flygel i öster. Kring 2007 Enligt uppgift förnyades magasinets ventilationsanläggning detta år. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 21 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Arkitekterna och konstnärerna Arkitekt Herman Theodor Holmgren (1842-1914) Herman Holmgren studerade vid Konstakademien 1863-71 varefter han gjorde en lång studieresa i Europa. År 1887 blev han ledamot i Konstakademien, 1871 arkitekt vid Överintendentsämbetet och 1897 intendent för kronans byggnader i Stockholm. Bland arkitektens främsta verk kan Universitetshuset i Uppsala och landsstatshusen i Falun och Luleå nämnas. Arkitekt Carl Oscar Möller (1857-1933) Carl Möller utbildades i Stockholm vid Slöjdskolan 1870-73 och vid Konstakademien 1873-79 där han fick den kungliga medaljen samt därefter vid École des Beaux-Arts (Atelier Guadet) i Paris vintern 1879-80. Åren 1879-81 gjorde han en lång studieresa i Europa. Möller blev 1881 arkitekt vid Överintendentsämbetet, 1903 förste intendent och 1904 chef och överintendent. Mellan åren 1918-24 var Möller generaldirektör för byggnadsstyrelsen, tidigare Överintendentsämbetet. Möller utförde ritningar till en mängd kyrkor, både nybyggnader och restaureringar, samt en del skolor. Under 1880-talet arbetade han med renoveringen av Kalmar slott tillsammans med Helgo Zetterwall. Möllers mest kända verk är Sankt Johannes kyrka i Stockholm som invigdes 1890. Möller utförde också ett flertal andra uppdrag vid sidan om sin ämbetsmannakarriär, bland annat var han byggnadschef vid Stockholmsutställningen 1897 och medlem av förvaltningsutskottet i kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen i Paris 1900. Möller är ansedd som en av sin tids främsta arkitekter. Arkitekt Bernt Nyberg (1927-1978) Bernt Nyberg studerade till arkitekt på KTH i Stockholm där han avlade examen 1952. Efter studierna arbetade han hos arkitekt Klas Anselm i Lund fram till 1957 då han och en kollega på Anselms kontor, arkitekt Karl Koistinen, vann en tävling om ett badhus i Falköping och därefter startade kontor tillsammans. Samarbetet varade fram till 1964 då arkitekterna delade på sig men fortsatte arbeta var för sig i de gemensamma kontorslokalerna på Bantorget i Lund. Förebilder för Nyberg var främst Klas Anshelm, Le Corbusier – vars byggnadsverk Nyberg redan på 1950-talet besökte på flera platser – och den betydligt äldre, sedermera internationellt kände arkitekten Sigurd Lewerentz (18851975). Nyberg och Lewerentz utvecklade ett vänskapsband under tidigt 1960-tal. Lewerentz arkitektur, bland annat de välkända kyrkorna Markuskyrkan i Björkhagen (Stockholm) uppförd 1956-63 och Sankt Petri kyrka i Klippan uppförd 1962-66, kom att påverka Nybergs yrkesutövande i hög grad. Karaktäristiskt för Nyberg och hans tegelarkitektur är det nybrutalistiska uttrycket med enkel, asketisk gestalt, geometriska grundformer och stora, avskalade murytor. Ljusföringen är viktig, vilket är framträdande i landsarkivtillbyggnadens trapphus. I brutalismens/nybrutalismens anda används tekniska och funktionella detaljer som arkitektoniska motiv, som exempel kan nämnas tornen i landsarkivets trapphus som följer spiraltrappans respektive hissens former. Invändigt finns en uppsjö av mycket väl genomarbetade detaljer. Ungefär samtidigt som tillbyggnaden till landsarkivet pågick erhöll Nyberg andra pris i en tävling om ett nytt kapell i Höör, Klockarebackens kapell, som trots andrapriset byggdes 1969-72. Byggnaden är uppförd av rödbrunt, handslaget mangantegel från Helsingborgs ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 22 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning tegelbruk med inslag av cortenstål, glas och betong, i överensstämmelse med landsarkivets tillbyggnad. Här återkommer formspråket med geometriska former, massiva murytor med utstrukna fogar samt platt tak. Trots relativt många fönster ges ett övervägande intryck av stora, sammanhängande murytor. I Länsstyrelsen i Skånes Kulturmiljöprogram för Skåne är Klockarebackens kapell utpekat och som motiv för bevarande anges att Klockarebackens kapell är av hög arkitektonisk kvalitet. Klockarebackens kapell. Enstaka fönster i sammanhängande murytor. Karl-Erik Olsson (f. 1927) Karl-Erik Olsson är autodidakt grafiker, bildkonstnär och fotograf. Konstnären har haft ett flertal separat- och samlingsutställningar och är representerad på bland annat Nationalmuseum och Malmö Museum. Olsson samarbetade med Bernt Nyberg i flera projekt, bland annat i Landsarkivet och Institutionen för anatomi och histologi i Lund. Mariana Manner (f. 1943) Mariana Manner är grafiker, målare och skulptör utbildad på Målar- och Grafikskolan Forum i Malmö. Konstnärens alster har visats på en mängd grupp-, samlings- och separatutställningar och hon är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London och Alvar Aalto museet i Finland. Manner arbetade med offentlig färgsättning tillsammans med Bernt Nyberg från 1965 fram till Nybergs bortgång 1978, bland annat i Landsarkivet i Lund, Landstadshuset i Malmö och Klockarebackens kapell i Höör. Vid tiden för färgsättningen i landsarkivets ursprungliga byggnader var Manner elev på Grafikskolan Forum i Malmö. Konstnären arbetade också tillsammans med arkitekt Sigurd Lewerentz från 1969 fram till dennes bortgång 1975, bland annat i en tävling om Riksdagens Hus. Under 1980-talet utförde Manner i samarbete med arkitekt Lars Asklund färgsättning av fasad på Västergatan 16 i Malmö. Under 1980- och 1990-talen undervisade Manner på Arkitekturskolorna i Lund och Göteborg samt på Konsthögskolan Valand i Göteborg. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 23 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning BESKRIVNING Fastigheten Arkivet 1 Arkivet 1 är beläget i det nordöstra hörnet av kvarteret Arkivet och gränsar mot Arkivgatan och Dalbyvägen. Mot gatorna omgärdas tomten av ett svartmålat gjutjärnstaket på granitsockel. Landsarkivet består av två byggnader från 1903, den ursprungliga expeditionsbyggnaden i mötet mellan de två gatorna och det ursprungliga magasinet för arkivalieförvaring längs Dalbyvägen. Vinkelrätt mot det sydvästra hörnet av det ursprungliga magasinet finns ett tillbyggt magasin från 1971. I följande beskrivning kommer de två äldre byggnaderna kallas magasin respektive expeditionsbyggnad efter sina ursprungliga funktioner och 1970-talstillägget kommer att benämnas tillbyggnaden. Dalbyvägen Expeditionsbyggnad Magasin Arkivgatan Arkivgatan Tillbyggnad Situationsplan utförd av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972. (ATA) Magasinsbyggnaden och expeditionsbyggnaden (till höger) från Dalbyvägen. Gjutjärnsstaket mot Arkivgatan med Landsarkivets tillbyggnad i bakgrunden. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 24 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Magasinet – exteriör Magasinets representativa yttre är, frånsett igenmurningen för förbindelsegången, intakt från uppförandet. I östra gaveln finns en ingång och dess dörr och samtliga fönster är bevarade. Fasaderna är uppförda i nyrenässans av italiensk karaktär och har också drag av nationalromantik. Ankarslutarnas formspråk börjar närma sig jugend med sina slingrande former. Stileklekticismen är tidstypiskt för sent 1800-tal och sekelskiftet 18001900. Byggnaden har rektangulär planform med sidorisalier, dvs framskjutna sidopartier. Magasinet är 40 meter långt och 13 meter brett i mittpartiet. Fasaden är i två våningar med små, stickbågiga fönster underst och stora, rundbågiga fönster överst. Fasaden avslöjar inte att byggnaden ursprungligen hyste ett arkiv i tre våningar. Bjälklagsnivån mellan andra och tredje våningen markeras i de stora fönstren av ett kryssmönstrat järnband. Mot trädgården har risaliterna inga rundbågiga fönster utan endast små, stickbågiga i tre våningar. Taket utgörs av ett flackt, längsgående sadeltak över mittpartiet och tvärställda, valmade, flacka sadeltak över sidopartierna. Magasinets bärande konstruktion består i gavelpartierna av murade väggar av tegel och gjutna bjälklag samt i den mellersta delen av murade väggar och ett invändigt skelett av järnbalkar och järnpelare. Denna del har bottenbjälklag av betongvalv mellan stålbalkar, mellanbjälklagen mellan första och andra respektive andra och tredje våningen av durkplåt på järnbalkar och ett översta bjälklag som utgörs av betongvalv mellan stålbalkar, i likhet med bottenbjälklaget. Murarna är uppförda av rött maskintillverkat tegel i koppförband och har dekorativa partier av brunsvart saltglaserat tegel samt inslag av natursten. Murarna står på en skråkantad, utskjutande sockeln av granit och tegel. I nivå med fönstrens solbänkar löper horisontella lister av sluttande skifferskivor som vilar på konsoler av glaserat profiltegel. Murarna avslutas i ovankant med en rikt dekorerad gesims av profiltegel som i sidorisaliterna även pryds av en kryssmönstrad fris i glaserat tegel. I fasaden syns också dekorativa ankarslutar från ankarjärn till bjälklaget mellan första och andra våningen samt cirkulära blinderingar mellan rundbågarna i de stora fönstren. Blinderingarna på gatufasaden var ursprungligen tänkta att innehålla vapensköldarna till de landskap som landsarkivdistriktet skulle omfatta men det stöks ur bygghandlingarna. Strax därunder löper en ljus naturstensfris med underliggande strömskift. På gaveln mot väster finns två naturstensplattor med den huggna, förgyllda texten: Grundlagd år 1901 fullbordades denna byggnad år 1903 under Konung Oscar II:s trettioförsta regeringsår. Ytterdörren, järnfönstren och ankarslutarna är målade i en blågröngrå kulör. Yttertaken har skivtäckning av svart- eller gråmålad järnplåt. Vattenavrinning sker med ståndrännor och stuprör som går ner i mark. Magasinet sett från Dalbyvägen. Närbild av samma fasad. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 25 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Magasinet – exteriör forts. Fasaden mot väster. Östra delen av magasinets sydsida. Gaveln mot öster. Bakom buskaget finns en ytterdörr. Ytterdörren är i trä och ursprunglig. Ankarslut i jugend. Detalj av de stora fönstren. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 26 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Expeditionsbyggnaden – exteriör Expeditionsbyggnadens fasad mot öster har förändrats två gånger sedan uppförandet, i övrigt är byggnadens yttre orört. Förbindelsegången med magasinet revs 1968-71 och sedan var östfasaden sluten fram till 1980-talet då man tog upp nuvarande dörröppning för leveranser till bokbinderiet. Byggnadens plan är svagt T-formad med valmat sadeltak i nord-sydlig riktning i väster och tvärställt sadeltak i öster. Den västra delen har två våningar medan den östra delen bara består av ett rum med näst intill dubbel takhöjd. I väster finns en mittrisalit med entreparti och tornuppbyggnad. Expeditionsbyggnadens tegelmurar påminner om magasinets men är mer dekorerade och har medeltidsromantiska drag. Här utgörs den övre horisontella listen av två murskift med glaserat tegel. Under takgesimsen löper en kryssmönstrad fris. Gavlarna i byggnadens östra del är kryssmönstrade, har kopparplåtsavtäckt murkrön och avslutas med blinderade trappgavlar krönta av vindflöjlar. Entrén i väster skyddas av ett skärmtak buret av dekorativa järnkonsoler och var tidigare landsarkivets huvudingång. På tornuppbyggnaden står LANDS-ARKIV skrivet med förgyllda bokstäver på en inmurad naturstensplatta. Framför den ursprungliga trädörren finns en granittrappa med sekundära handledare. Östfasaden har en stickbågig, spröjsad, glasad pardörr med vilplan och trappa av cortenstål. Byggnadens fönster är av trä med kopplade bågar, stickbågiga i den västra delen och rundbågiga, både stora och små, i den östra delen. I tillägg till dessa finns källarfönster bakom dekorativa järngaller. Samtliga snickerier är målade i en blågröngrå kulör. Yttertaken har skivtäckning av svart- eller gråmålad järnplåt. Vattenavrinning sker med ståndrännor och stuprör som går ner i mark. Expeditionsbyggnadens fasad mot norr. Fasaden mot väster. Entrépartiet. På tornuppbyggnaden står skrivet LANDS-ARKIV. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 27 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Expeditionsbyggnaden – exteriör forts. Söderfasaden. På östfasaden syns tydligt ommurningen efter förbindelsegångens rivning. Träfönster i expeditionsbyggnadens bottenvåning. Källarförnster med järngaller. Viss påväxt av alger och lavar är en del av byggnadernas naturliga åldrande. Exempel på patina i form av naturlig nedsmutsning och påväxt av alger och lavar. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 28 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Tillbyggnaden – exteriör Tillbyggnaden är uppförd i nybrutalismens tecken, har geometriska grundformer och är i stort sett intakt från uppförandet. Den består av ett tillslutet bokmagasin av samma längd, bredd och höjd (till takfot) som det ursprungliga magasinet och ett trapphus som ansluter till det gamla magasinet. Fasaderna består av tegel, cortenstål6 och glas. Murarna är av mörkt handslaget mangantegel från Helsingborgs tegelbruk i enkelt löpande förband utan huggna tegelstenar. Det blågrå cementbruket är grovt utstruket på ett mycket karaktäristiskt sätt. Fasaderna är föränderliga och levande, det var arkitektens avsikt att murbruket skulle vittra och frostsprängas och att rostvatten från murarnas ursprungliga avtäckning av cortenstål skulle färga fasaden. I murningen finns detaljer som tillkommit under arkitektens överinseende i form av ett antal svagt utkragande tegelstenar vid lastkajen och svagt utkragande murpartier i anslutning till luftningsventiler i väggarnas överkant. Sockel av betong förekommer på trapphuset, i övrigt möter murverket marken. Dräneringsarbeten har utförts efter tillbyggnaden och då tillkom de betongplattor som idag möter fasadens tegelmurar. Byggnaden har platsgjuten betongstomme med tvärställda, bärande innerväggar. Konstruktionen är sådan att rörelser i byggnaden tas upp utan i fasaden synliga, vertikala rörelsefogar, så kallade dilatationsfogar. Detta är möjligt på grund av fasadmurarnas höjd/längdförhållande och frånvaron av starkt försvagade tvärsnitt.7 Fönster förekommer i form av smala slitsar, vardera tre horisontella mot öster och väster i norr och en vertikal på gaveln mot söder. Taket är ett motfallstak täckt med papp och har dold vattenavrinning. Ursprungligen var murarna avtäckta med cortenstål på ovansidan och in mot taket, dvs knappt synlig i fasaderna. Sedan en takomläggning för ungefär 15 år sedan är murarna avtäckta med plåt som är neddragen ett rejält stycke på murverket. Framför västra fasaden står tre luftaggregat av cortenstål med fläktar till ventilationsanläggningen. Dessa är från tillbyggnaden till skillnad från cortenröret på gårdssidan som tillkom 1995. Ytterligare detaljer som tillkommit sedan uppförandet är plåtskivor vid bjälklagen där tillbyggnadens trapphus möter det gamla magasinet. Här fanns tidigare en hålighet som bildades av bjälklagets stålprofil men fick täckas på grund av problem med fågelbon. Lastbryggan av cortenstål har förlängts vid två tillfällen sedan tillbyggnaden. Skärmtaket över huvudentrén tillkom på 1990-talet. Ett skärmtak med enklare utformning fanns med redan i Nybergs projektering men uteslöts då. Räcken och handledare vid ingångarna är tillkomna i efterhand och ter sig klumpiga i jämförelse med Nybergs invändiga dito. Ursprungligen hade byggnaden få utvändiga detaljer. Vy över tillbyggnaden från sydost. 6 7 Fasaden mot väster och ventilationsaggregaten. Speciell typ av stål som rostar långsammare än vanligt stål. Gustavsson, sid 163-169. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 29 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Tillbyggnaden – exteriör forts. Fasaden mot norr. Hisstornet i anslutning till huvudentrén. Tillbyggnadens trapphus fotograferat från gården. Fönsterslits och ventilationstrumma av cortenstål. Huvudentrén. Tak och handledare är sekundära. Utkragande tegelstenar. Pilarna visar exempel. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 30 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Den omgivande tomten Tomten har parkliknande karaktär mot Dalbyvägen och Arkivgatan samt karaktär av en äldre trädgård med stor andel fruktträd på den skyddade, sydöstra delen. Fastigheten kantas av häckar och buskage. Mot gatorna finns också ett ursprungligt gjutjärnsstaket. Vid entrépartiet – mellan öppningarna i staketet vid Dalbyvägen respektive Arkivgatan och huvudentrén är marken täckt av grus och gatsten. Framför entrén finns en cirkulär ramp med plantering i mitten. Tomtens sydvästra del består av en grusbelagd parkeringsplats. I övrigt är marken täckt med gräsmattor och raka gångar av storgatsten. Tomtens nuvarande gestaltning är främst från om- och tillbyggnaden 1968-71. Vid landsarkivets uppförande planerades tomten av Lunds stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg i samråd med arkivföreståndare Lauritz Weibull som valde träd- och busksorter, vilket nämnts tidigare. Ritningen som Ekberg upprättade över den norra delen av tomten, se förundersökningens historik, är den enda som återfunnits bland arkivalierna. Gångarna var mjukt svängda och täckta av grus. Planteringar utfördes under 1903-04. Träd och växter från den äldsta trädgården finns i stor utsträckning kvar på tomtens sydöstra del.8 Nedanstående karta över Lund från 1907 visar landsarkivets tomt med ett system av grusgångar och torde ge en schematisk illustration av hur tomten en gång kan ha sett ut. Vid tiden för ombyggnaden 1968-71 överensstämde gångsystemet dock inte helt med denna karta enligt Rolf Johansson, arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Förstorat utsnitt ur karta över Lund från 1907. (Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Stadens framväxt. Råd vid ombyggnad, sid 48) Längs Arkivgatan står en rad träd som tillkom vid om- och tillbyggnaden 1968-71 och trädraden längs Dalbyvägen är ungefär tio år gamla. Dessa planterades som ersättning för äldre träd som man tvingades fälla. Samtliga är vanligt förekommande parkträd för stadsmiljö. I hörnet Arkivgatan/Dalbyvägen står en stor lönn som eventuellt kan vara äldre. Vid expeditionsbyggnaden finns flertalet prydnadskörsbärsträd som tillkom vid 1968-71 och en magnolia som planterades vid landsarkivets 100-årsjubileum 2003. Den sydöstra delen av tomten omgärdas av byggnader på två sidor och i övrigt av buskage och träd. I vinkeln mellan det ursprungliga magasinet och tillbyggnaden finns en förhöjd uteplats av gatsten som tillkom 1968-71. Denna har sedan utökats åt söder, sannolikt i samband med dräneringsarbeten som utfördes i slutet av 1980-talet. I tomtens sydöstra hörn står en stor hängbok från den ursprungliga trädgården. Den hade tidigare 8 Hortonom Inger Hjalmarsson, Alnarp, har varit behjälplig vid åldersbestämning av växtligheten. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 31 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning en annan placering och flyttades vid om- och tillbyggnaden till sin nuvarande plats. Kring trädet sattes häckar. I söder står ytterligare två stora träd av hög ålder, en lärk och en björk, som kan vara från den äldsta trädgården. I anslutning till dessa finns ett yngre valnötsträd, planterat efter 1968-71 som ersättning för ett ursprungligt valnötsträd som fälldes. Trädgården består i övrigt mest av fruktträd, dels spaljerade längs magasinets söderfasad, dels fristående. Merparten av dessa träd är ursprungliga och sorter som förekommer är äpple, plommon, päron och persika. Längs tillbyggnaden står päronträd som är mellan fem och tio år gamla och i hörnet vid uteplatsen finns ett mullbärsträd som planterades på 1990-talet. Bredvid mullbärsträdet står ett nytillkommet, mindre äppleträd. Vid magasinets fasad växer murgröna som sannolikt är kvar från den äldsta trädgården. Längs tomtens östra sida finns buskage och träd av olika sorter, bland annat två hasselbuskar som sannolikt är ursprungliga. På tomten finns också vinbärsbuskar, rosor och syrén. Landsarkivets trädgård sköttes i ungefär 50 års tid av trädgårdsmästare Gottfrid Palmqvist (1907-1984). Ungefär tio år gamla träd längs Dalbyvägen. Trädgårdssidan sedd från sydväst. Hängbok med omgivande häckar i sydost. Trädgårdens del närmst magasinet, sedd mot väster. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 32 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Magasinet – interiör Magasinet består av tre våningar ovan mark – gavelpartier mot öster och väster samt en mellanliggande del som ursprungligen bestod av stora salar för arkivalieförvaring. Under det västra gavelpartiet finns källare. Karakteristiskt för interiören är den synliga stålkonstruktionen. Av brand- och inbrottsskäl var alla ursprungliga dörrar av järn och alla fönster i magasinet hade invändiga luckor av järn. Magasinet byggdes om invändigt 1968-71. Fönsterluckorna av stål i arbetsrummen togs bort och luckorna finns sedan dess endast kvar i forskarsalen. Väggarna är målade i vitt och blågrått. Golven är täckta av linoleummattor i ljusbeige, svartbrunt och blått. Innerdörrar är målade i klarblått och innerfönster i blågrått. Västra gavelpartiet Mellersta delen Östra gavelpartiet Tredje våningen Andra våningen Första våningen Ritningarna är utförda av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972 och reviderade 1984. Här återgivna utan skala, anpassade efter pappersstorleken. (ATA) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 33 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Västra gavelpartiet Vid ombyggnaden gjordes det västra gavelpartiet om fullständigt. Det ursprungliga trapphuset som löpte från källare till vind revs och ersattes av en ståltrappa längs västra ytterväggen mellan första och andra våningen. Trappan är avsedd för besökare till forskarsalen. Nedan visas en planritning över gavelpartiets utseende före ombyggnaden. Våningsplanen bestod då av trappa i söder och ett stort rum i norr. Det stora rummet på första våningen avdelades dock någon gång till tre mindre rum. Nuvarande ståltrappans steg har individuella infästningar på ena sidan, i en innervägg som tillkom i samband med trappan. Västra gavelpartiets utrymmen nås via tillbyggnadens trapphus. Källaren hyser rum för tekniska installationer och förråd. Första våningen består av entré med kapprum, pausrum och toaletter. Toaletterna är inneslutna i en centralt placerad rektangel som avdelar det stora rummet. I nordväst finns ett pausrum för besökare som är avskilt med enkla skärmväggar och har tillkommit efter ombyggnaden. Andra våningen utgör förrum till forskarsalen med informationsdisk och bord. Tredje våningen består av en föreläsningssal. Källaren har målade golv, väggar och tak av betong. Golven på övriga våningsplan är täckta med linoleummattor och väggarna är målade i vitt och blågrått. Innerväggen vid ståltrappan är vitmålad men var tidigare nougatbrun vilket gjorde att trappans infästning framträdde i mycket högre grad än idag. Innerfönsterna är av stål och ospröjsade till skillnad från övriga, äldre innerfönster i magasinet. Dessa tillkom 1968-71. Taket över första våningen består av betong laserat i blått och är delvis täckt av vita akustikplattor, taken över andra och tredje våningen är täckta med vitmålade skivor/akustikplattor. Första våningen sett från det sydöstra hörnet. Ritning över tredje våningen i västra gavelpartiet före ombyggnaden 1968-71. Ståltrappan från 1968-71 sedd från söder. Innerbågar utan horisontalspröjsar från 1968-71. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 34 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Västra gavelpartiet forts. Detalj av ståltrappan. Stegens ytskikt är blågrå. Illustration av trappan nougatbruna väggen. Andra våningen fotograferad från nordväst. Föreläsningssalen på tredje våningen. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING mot den tidigare 35 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Mellersta delen – första våningen Det som tidigare var en stor sal för arkivalieförvaring är ombyggt till arbetsrum på ömse sidor om en korridor. Rumsindelningen är anpassad efter befintlig stålkonstruktion som bevarats synlig och rummen på den södra sidan är djupare än rummen på norrsidan. Dörröppningarna mellan korridoren och de båda gavelpartierna togs upp vid ombyggnaden. Tidigare fanns på varje våningsplan två ståldörrar till arkivsalarna från respektive gavelparti, en i norr och en i söder. Dessa ursprungliga dörröppningar med tillhörande dörrar finns kvar på den östra sidan av första våningen. I väster är den södra dörren ombyggd till receptionslucka och den norra igenmurad. Samtliga arbetsrum har två ursprungliga fönster. I nordväst finns kapprum med toaletter. Golven är täckta med linoleummattor och väggarna är målade i vitt och blått. Innerfönsterna är ursprungliga. I väggarna finns inmurade gångjärnsstolpar efter de invändiga stålluckor som plockats bort. Taken är täckta av vit- eller blåmålade plattor som fästs på undersidan av bjälklagets durkplåt. Durkplåtarna är inte synliga idag. Nyberg hade ett sätt att göra långa korridorer intressanta genom ljus- och färgsättning som återkommer i flera av hans projekt, så även i landsarkivet. Korridoren med arbetsrum får med jämna intervaller dagsljus från både arbetsrummens (oftast) öppna dörrar och den elektriska belysningen i taket (placerad mitt för dörrarna). Effekten av ljusflödet förstärks genom att korridorens i övrigt mörka linoleummatta ersatts med ett band av ljus matta vid dörrarna (se fotografi nedan). Idag står dock bokhyllor i korridoren, vilket förtar intrycket, och den ursprungligen brunsvarta linoleummattan har ersatts med blå. Korridoren. Notera de ljusa och mörka ”ramarna”. Arbetsrummen har vardera två fönster. Detalj av möte mellan tak, stålbalk och vägg. Stålkonstruktion i korridoren. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 36 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Mellersta delen – andra våningen Hela den mellersta delen av andra våningen upptas av forskarsalen. Byggnadens stålkonstruktion är synlig och betonas genom att vara blåmålad mot vita väggar och tak. I öster finns utrymmen som är avgränsade med enkla skärmväggar för läsning av microfilm etc. Forskarsalens fasta bord är ritade av arkitekt Bernt Nyberg. Bordsskivorna är dock utbytta sedan ombyggnaden. Forskarsalen nås genom de fyra ursprungliga ståldörrarna, två från varje gavelparti. (På ritningen från 1984 har dock inte dörren i nordost redovisats av okänd anledning.) Mot forskarsalens förrum i västra gavelpartiet har ett stort glasparti tagits upp. Golven är täckta med linoleummattor och väggarna målade i vitt. Fönstren har kvar de ursprungliga stålluckorna och innerfönstren. Rummet får dagsljus från fönstren på både andra och tredje våningen eftersom tredje våningen bildar en entresolvåning ovanför forskarsalen. Bjälklaget gick tidigare ända fram till ytterväggarna men kortades av vid ombyggnaden. Fönstren och stålluckorna är tvådelade på grund av det tidigare bjälklaget. Taket över forskarborden består av vitmålade trälameller som döljer bjälklagets durkplåt. Mellan lamellerna och plåten är inlagt isolering för att dämpa stegljud. Forskarsalen från nordväst. Glasparti mot forskarsalens förrum. Detalj av möte mellan tak, stålbalk och stolpe. Fönsterparti med stålluckor. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 37 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Mellersta delen – tredje våningen Tredje våningen hyser arkivalier på kompakthyllor och forskningsplatser i öster och bildar en entresolvåning ovanför forskarsalen. Våningsplanet öppnar sig mot forskarsalen med smäckra stålräcken på vardera sida och nås från västra gavelpartiets föreläsningssal eller korridoren vid östra gavelpartiets arbetsrum. Golvet är belagt med linoleummatta och väggarna målade i vitt. Taket består av så kallade bremervalv, dvs flacka valvbågar av betong och som vilar på parallella I-balkar av järn. Taket är målat i blågrått och vitt. Tredje våningen från nordost. Smäckert stålräcke. Detalj av räckets eleganta infästning i vägg. Tredje våningen sedd från forskarsalen. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 38 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Östra gavelpartiet De tre våningarna på östra gaveln är likartade och innehåller ursprungligt trapphus i söder, ett arbetsrum av motsvarande storlek i norr och mellan dessa tre små rum samt en korridor. Rummen används till kopiering, datorserver-förvaring och kontor. Ursprungligen bestod utrymmena norr om trapphuset av två stora rum på första och andra våningen samt av ett enda stort rum på tredje våningen. Innerväggarna som avgränsar de små arbetsrummen på andra och tredje våningen tillkom vid ombyggnaden 1968-71 medan motsvarande väggar på första våningen tillkom först på 1980-talet. Trapphuset har kvar sitt ursprungliga utseende sånär som på färgsättningen från 1968-71. Stegen är av kalksten och vilplanen täckta med tidstypiska röda och gråvita keramiska plattor, så kallade viktoriaplattor. Denna typ av golvbeläggning var vanlig under 1800-talet och spred sig till Skåne främst från Storbritannien, efter vars drottning plattorna kom att uppkallas. Främst förekom plattorna i kombinationen svart och vitt. Väggarna är målade i vitt och blågrått med sockelmarkering i gråbrunt. Trapploppen har välvda tak. Vid vilplanet som är beläget strax under första våningen finns en ytterdörr av trä. På tredje våningen har de ursprungliga dörrarna till arkivsalen ersatts med glasrutor på grund av det avkortade bjälklaget. Innerfönster i trapphuset är av trä och tillkom omkring 1950. Trapphuset sett mot öster från tredje våningens vilplan. Trapphuset sett mot väster från vilplanet mellan första och andra våningen. Vilplanen är täckta med viktoriaplattor i rött och vitt. Detaljfotografi av fönsterbänk med kondensränna. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 39 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Östra gavelpartiet forts. Östra gavelpartiets arbetsrum har golv av linoleum och målade väggar i vitt och gråblått. Taken över rummen på tredje våningen består av bremervalv i blått och vitt och de två lägre våningsplanen av horisontella, blålaserade betongtak. Lasyren tillkom 1968-71. Mellan arbetsrummens korridor och trapphuset på samtliga våningsplan finns ståldörrar, så också mellan korridoren och de stora, ursprungliga rummen i norr på första och andra våningen. Det större kontorsrummet i norr på andra våningen. Motsvarande kontorsrum på tredje våningen täcks av bremervalv. Det minsta kontorsrummet på andra våningen. Motsvarande kontorsrum på tredje våningen. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 40 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Vind Vinden över magasinet är tredelad, liksom underliggande plan. Över den mellersta delen finns ett stort sammanhängande rum och över gavelpartierna vardera ett rum. Vinden nås via östra gavelpartiets trapphus. Mellan trapphuset och vinden finns en ursprunglig ståldörr. Taken över gavlarnas vindar är isolerade och utrymmena hyser installationer för ventilationsanläggningen. I det stora vindsutrymmet löper ventilationstrummor. Taklaget är ursprungligt och består av en takstolskonstruktion av järnbalkar på vilken furubjälkar vilar. Underbrädningen är spikad i träbjälkarna. Vinden över magasinets mellersta del sedd från öster. Vinden sedd från väster. Den valmade takkonstruktionen över östra gavelpartiets södra del. Fläktrum i östra gavelpartiet. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 41 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Expeditionsbyggnaden – interiör Expeditionsbyggnaden har i stort sett ursprunglig planlösning. Källaren innehåller små rum som används för förvaring och dusch/tvättstuga samt toalett. I första våningens östra del finns den ursprungliga forskarsalen. Andra våningen var fram till 1958 bostad först för landsarkivarien och senare för vaktmästaren. Trapphus finns i sydöst. Mellan trapphuset och våningsplanen byttes tyvärr de ursprungliga pardörrarna ut 1996-97 och ersattes med moderna dörrar med ytskikt av ljusblått laminat. Vid samma tillfälle målades också husets övriga dörrar och golvsocklar i samma ljusblå kulör. Tidigare var de målade i brutet vitt. Ytterdörren av trä är original och också målad ljusblå på insidan. Fönster är ursprungliga av trä och målade i brutet vitt. Entrén, kapprummet och trappans vilplan har golv av viktoriaplattor, i övrigt är golven täckta av blåa linoleummattor. Golvytan närmst ytterdörren består av kalksten. Väggar är målade i brutet vitt. Taken är, undantaget bremervalven i den gamla forskarsalen, horisontella och vitmålade. Möten mellan ursprungliga väggar och tak är rundade. Bremervalven målades gråblå och vita vid ombyggnaden 1968-71, i likhet med valven i magasinet. Väggarna målades sannolikt vita. Andra våningen Källare Vind Första våningen Ritningarna är utförda av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972 och reviderade 1984. Här återgivna utan skala, anpassade efter pappersstorleken. När huset byggdes om 1996-97 sattes en dörr igen (se rött kryss på ritningen) och två nya dörröppningar togs upp (se snedstreck på ritningen). Det som är märkt bokinderi på första våningen är idag personalkök och det som är märkt rökrum och lunchrum på andra våningen är kontor. (ATA) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 42 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Första våningen På första våningen finns två kontorsrum, personalmatsal, kök och toalett. Ursprungliga spegeldörrar är kvar i hög utsträckning. En pardörr ledde tidigare från entrén till den gamla forskarsalen, idag finns bara en öppning. Mellan forskarsalen och förbindelsegången i öster fanns ursprungligen två pardörrar. Den ena av dessa sattes igen någon gång före ombyggnaden 1968-71 och den andra sattes igen när förbindelsegången revs. Nuvarande dörr i öster tillkom när första våningen inreddes till bokbinderi på 1980-talet. Forskarsalens höga, profilerade golvsockel och bremervalv påvisar rummets tidigare dignitet, så också dess målade fris som tillkom under mellankrigstiden. Två små toaletter med förrum byggdes om till en stor toalett 1996-97. Toalettens dörr har ytskikt av ljusblått laminat. Forskarsalen, LLA Fotobok. Forskarsalen, LLA Fotobok. Entrén sedd från köket, mot ytterdörren. Modern toalettdörr till vänster. Dörrarna mellan entrén respektive ett av kontorsrummen och köket. Arbetsrum i nordväst. Gamla forskarsalen. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 43 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Första våningen forts. Gamla forskarsalens fris. Hög, profilerad golvsockel i gamla forskarsalen. Andra våningen Våningsplanet är på grund av den gamla forskarsalens takhöjd betydligt minde än första våningen och består av tre rum, liten toalett och pentry. Det lilla rummet i nordväst har kvar två ursprungliga skafferier som används som förråd. Mellan de två små rummet i norr togs en dörröppning upp 1996-97. Dörren är äldre och återanvänd. Hall i anslutning till trapphus sedd mot öster. Hall sedd mot väster. Konferensrum/arbetsrum i sydost. Det lilla rummet i sydväst har kvar två skafferier. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 44 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Trapphus, källare och vind Källaren har målade golv, väggar och tak. Trapphusets vilplan har golv av viktoriaplattor i vitt och rött och trappsteg av kalksten. Handledare är ursprungliga. Mellan trapphuset och vinden finns en ursprunglig ståldörr. Vinden är tvådelad med olika nivåer, en högre vind över andra våningen och en lägre vind över den gamla forskarsalen. Den västra vinden nås från trapphuset och är trång med låg takhöjd. Vinden upptas till stor del av installationer till ventilationsanläggningen. Den östra delen av vinden, dvs vinden över gamla forskarsalen, är rymlig och nås från den västra delen av vinden. Rummet har två gavelfönster och ett takfönster. Takstolskonstruktionen av furubjälkar är ursprunglig. Konferensrum/arbetsrum i sydost. Trapphuset sett från källaren. Trappans vilplan. Trapphuset sett från andra våningen. Västra vinden. Östra vinden. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 45 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Tillbyggnaden – interiör Tillbyggnaden består av trapphuset och det i plan rektangulära bokmagasinet. Trapphuset har hiss i väster och spiraltrappa i öster. Källare Första våningen Andra våningen Ritningarna är utförda av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972 och reviderade 1984. Här återgivna utan skala, anpassade efter pappersstorleken. Samtliga våningar är likartade, ovan redovisas källaren samt första och andra våningsplanet. (ATA) Trapphuset Trapphuset är ljust med stora fönsterpartier kombinerat med smala fönsterslitsar som ger ett intressant ljusspel. Golvet utgörs av brunsvart terazzo, liksom spiraltrappans steg. Väggarna består av samma typ av tegelmurar som på utsidan, vilket är karakteristiskt för Bernt Nyberg. Taket är av omålad betong. Dörrarna är ursprungliga med handtag utformade av Nyberg. Trapphuset är fullt av eleganta detaljer, bland dessa finns spiraltrappans räcke och handledare. I övrigt kan nämnas luckan på första våningen som döljer draganordningen till en ”brandsäkerhetsventil” i form av en röklucka på taket. Samtliga strömbrytare som tillkom 1968-71 är placerade i försänkta putsytor motsvarande en tegelsten i storlek. Arkitekten tillät inte några huggna tegelstenar. Idag finns flera, senare tillkomna brytare som inte är monterade på detta vis. Radiatorerna är målade i en varmröd nyans, så också alla vattenledningsrör som är synliga. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 46 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Trapphuset forts. Trapphuset sett mot väster. Hissdörrarna var tidigare gröna. Trapphuset sett mot öster. Trapphusets möte med det gamla magasinet. Radiator. Detalj av spiraltrappan på tredje våningen. Strömbrytare placerad i försänkt putsyta. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 47 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Bokmagasinet Klarblåa skjutdörrar av stål leder från trapphuset till bokmagasinets förrum. Dörrarna har vardera en siffra för respektive våningsplan och en färgkod angiven. Bokmagasinets betonggolv var från början målade och lackerade i grönt, rött, gult respektive blått. En avvikelserapport skriven av Bernt Nyberg avslöjar att golven egentligen skulle ha varit av cementmosaik, dvs terazzo. Målningen slets snabbt upp av alla bokvagnar och idag har golven på alla plan utom källaren helt täckts av linoleummattor, merparten i de ursprungliga kulörerna men i mildare nyanser. I källaren och på andra våningen har förrummen fått mattor i helt avvikande kulörer. Färgkodningen har därför delvis mist sin betydelse. Förrummen upptar bokmagasinets utrymme fram till de första avdelande tvärväggarna. Utrymmena används som kontor och till förvaring. På andra våningen har mellanväggar satts in för att avgränsa arbetsrum. I källaren finns fläktrum och hissmaskinrum. Skjutdörrarna var tidigare bokmagasinets enda dörrar men i samband med installation av ny ventilationsanläggning 1995 sattes de dörrar som nu finns mellan förrummen och utrymmena för arkivalieförvaring in. Bokmagasinen har väggar av vitmålad betong och tak av omålad betong. Fönster finns i förrummen i form av horisontella slitsar och i förvaringsdelen i form av en vertikal slits i korridorens södra ände. Skjutdörr till magasinet på tredje våningen. Pilen visar våningsplanets färgkod. Källaren sedd från trapphuset. Förvaringsdelen på första våningen. Arbetsrum på andra våningen. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 48 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Ytskikt och färgsättning Utvändigt Före om- och tillbyggnaden 1968-71 utfördes en besiktning av byggnaderna gällande miljö- och arkitekturhistoriska synpunkter.9 Plåttaken var målade i en ”ärggrön” kulör som sannolikt skulle efterlikna kopparplåt. Ankarslutar hade varit målade i en likartad kulör. Stuprör var rödmålade. Dörrar och fönster av trä var målade i två olika ”ärggröna” kulörer, av vilka den något gulare antogs vara den ursprungliga.10 Inget nämns om järnfönstren. I protokollet står skrivet att det vore önskvärt att försöka träffa de ursprungliga färgerna vid ommålning. Den kulör som finns på dörrar, fönster och ankarslutar idag upplevs dock som blågröngrå snarare än ”ärggrön”. Taken är svarta eller mörkgrå. Tidens tand kan dock i hög grad förändra kulörer. Det är också möjligt att ommålning skett. Invändigt Magasinet hade ursprungligen ljusa, målade väggar och bremervalv samt grönmålad stålstomme och grönmålade dörrar samt fönsterluckor av järn. Golven bestod sannolikt av bjälklagens durkplåt. Vid ombyggnaden 1968-71 fick magasinet blågrå och vita valv, väggar i vitt, blågrått och nougatbrunt, klarblåa ståldörrar, vita fönsterluckor och blågrå stålstomme. Spår på första våningens dörrar antyder att dörrar som inte var av järn målades blågrå. Sedan dess har dörrarna målats klarblå. Den tidigare nougatbruna väggen vid ståltrappan har målats vit, i övrigt förefaller de målade ytskikten generellt vara från ombyggnaden. Golven täcktes 1968-71 med linoleummattor, främst i brunsvart. På flera ställen har de bytts ut mot blåa, t ex i första våningens korridor och i forskarsalen. Expeditionsbygganden hade ursprungligen målade väggar i ljusa kulörer och snickerier i brutet vitt. En framskrapning av färgskikten på en vägg i entrépartiet visar nyanser av gult. Ett svart-vitt fotografi från slutet av 1940-talet antyder att även forskarsalens långsidor varit målade i någon kulör som stod i kontrast till en vitmålad fönstervägg. Taken var sannolikt vita. Golven kan ursprungligen ha täckts av linoleummattor. Ett fotografi från forskarsalen taget 1953 visar att golvet var täckt av en mörk matta. De framskrapade färgskikten i expeditionsbyggandens entréparti visar att de tidiga gula nyanserna följts av ett brutet vitt färgskikt som kan ha tillkommit vid ombyggnaden 196871. När bottenvåningen inreddes till bokbinderi på 1980-talet målades väggarna i entrépartiet och trapphuset i en knalligt gul nyans. Denna målades sedan över när lokalerna byggdes om till personalmatsal, kök och arbetsrum på 1990-talet. Samtliga väggar målades vid detta tillfälle i brutet vitt och snickerierna målades i en ljusblå nyans, vilket är de nuvarande färgerna. Brevervalven målades gråblå/vita 1968-71. Golven täcks av blå linoleum, lagt 1968-71 eller senare. Tillbyggnadens färgsättning bestod i bokmagasinet av målade och lackerade betonggolv i starka kulörer och i trapphuset av röda radiatorer samt kulörta dörrar – gröna hissdörrar, klarblå branddörrar och röda, uppglasade dörrar. De gröna hissdörrarna hade samma färgkodning som de blåa ståldörrarna har – grönt, rött, gult och blått för respektive våningsplan. Trapphusets ursprungliga, brunsvarta terazzogolv överensstämmer väl i kulör med det brunsvarta linoleumgolv som finns kvar i magasinet. Sedan 1968-71 har golven i bokmagasinet i hög grad täckts över med linoleummattor i andra nyanser/kulörer än de ursprungliga och hissdörrarna har målats vita. En färgundersökning i landsarkivets byggnader pågår. 9 Besiktningen gjordes av stadsantikvarie Ragnar Blomquist och konstnär Karl-Erik Olsson. Denna motsvarade beteckningen Y-17-8 enligt Hesselgrens färgatlas. 10 ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 49 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Ytskikt och färgsättning forts. Detaljbild av magasinets ytterdörr mot öster. Färgflagningar på magasinets klarblåa ståldörrar visar att dessa tidigare varit gröna. Linoleumgolven har delvis bytts ut sedan 1968-71. Brunsvarta mattor har ersatts av blåa. I ett skåp i expeditionsbyggnadens entréparti finns en gul kulör från 1980-talet. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 50 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning KULTURHISTORISK VÄRDERING Landsarkivet vid Dalbyvägen i Lund ingår i en samling stora, friliggande byggnader som uppförts för allmännyttiga ändamål. Dessa är representanter för en epok i Lunds historia då staden växte utanför de medeltida vallarna. Tomternas storlek vittnar fortfarande om att bebyggelsen tillkommit under en period när det fanns gott om plats i området. Förtätning har endast skett i liten grad och de lummiga tomterna ger Lunds östra infart en parkliknande, grönskande karaktär. Detta ger landsarkivet samhällshistoriskt och miljöskapande värde. Landsarkivets tre byggnadskroppar bildar, trots vitt skilda karaktärer, en väl sammanhållen enhet, såväl ut- som invändigt. Byggnaderna uppvisar prov på olika tiders tegelarkitektur av hög klass. Tillbyggnadens egenart ger anläggningens byggnadsutveckling en tydlig avläsbarhet. Samtliga tre byggnader präglas i såväl helhet som detalj av kvalitet avseende utformning, material och hantverksutförande. Detta ger landsarkivet arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt värde. Byggnaderna från 1903 Landsarkivet i Lund var det första svenska landsarkiv som uppfördes för sitt ändamål och därmed introducerade en ny byggnadstyp för Sverige. Förebilder fanns närmst i Danmark, där Nordens tre första landsarkiv byggdes på 1890-talet. Som ett direkt resultat av dåtidens brandskyddskrav delades arkiven upp i två byggnader – ett stort, ståtligt magasin och en mindre, villaliknande expeditionsbyggnad som förenades med en övertäckt förbindelsegång. De två byggnadernas samhörighet är fortfarande tydlig i Lund, trots att förbindelsegången har rivits. Tillsammans med det efter samma princip uppförda Landsarkivet i Göteborg (1911) utgör Landsarkivet i Lund en sällsynthet i svensk arkitekturhistoria och har därmed byggnadshistoriskt värde. Landsarkivets äldre byggnader ritades av Carl Möller, en av sin tids främsta arkitekter. Byggnaderna har genomgått relativt få förändringar och är utmärkta representanter för tillkomsttidens stilhistoriska influenser samt användningen av äkta material. Magasinet har en praktfull yttre karaktär av institutionsbyggnad som inte avslöjar sin ursprungliga användning som en trevånings magasinsbyggnad. Detta ger landsarkivet arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt värde. Byggnadsdelar och inredningselement som bevarats orörda från uppförandet skänker autenticitet och historisk trovärdighet. Interiören har två tidstypiska, påkostade trapphus och innertak av bremervalv av arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt värde. Magasinets arkivsalar på andra och tredje våningen ger en egenartad rumslig upplevelse med synligt, bärande stålskelett av industriell karaktär i kombination med monumentala fönster. Magasinets ursprungliga användning framgår tydligt av invändiga detaljer såsom kvarvarande dörrar och fönsterluckor av järn, vilket har byggnadshistoriskt värde. Magasinets inredningsdetaljer från ombyggnaden 1968-71 – i form av räcken och ståltrappan mellan magasinets entré och forskarsal, inklusive dess handledare – har arkitektoniskt värde. Ståltrappan är avsedd för landsarkivets besökare, till skillnad från tillbyggnadens närliggande spiraltrappa som används av personalen. Trappan är liksom Nybergs tillbyggnad avskalad i sin utformning och stegen infästa endast i ena sidan. Magasinet och expeditionsbyggnaderna är utförda med stor hantverksskicklighet. Murverken är av hög klass, både vad gäller material och utförande. Magasinets synliga, bärande stålstomme visar tidens vanligaste stomkonstruktion i arkiv och bibliotek, trots att stål som byggnadsmaterial började ifrågasättas alltmer vid 1800-talets slut. De ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 51 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning ursprungliga takstolskonstruktionerna och särskilt magasinets flacka konstruktion av stål och trä har tillsammans med ovanstående byggnadsteknikhistoriskt värde. Tillbyggnaden Tillbyggnadens upphovsman, arkitekt Bernt Nyberg, tillhör en liten grupp lundaarkitekter som kombinerade modernismens enkla, tydliga formspråk med en markant, grov materialitet. Bland övriga i denna grupp räknas Klas Anshelm, Bengt Edman och Sigurd Lewerentz. Arkitekternas verk av nybrutalistisk karaktär har rönt stor uppmärksamhet även internationellt. Bernt Nyberg genomförde bara ett fåtal verk varav landsarkivets tillbyggnad är ett av de mest intressanta. Detta ger landsarkivets tillbyggnad lokalhistoriskt och arkitekturhistoriskt värde. Vid landsarkivets ombyggnad 1968-71 gestaltades en helhetsmiljö – från tillbyggnaden och utemiljön kring den nya huvudentrén till invändig färgsättning och inredningsdetaljer såsom handledare och möbler. Resultatet visar arkitektens stora omsorg om detaljer. Tillbyggnadens slutna yttre speglar tydligt bokmagasinets bevarande och skyddande funktioner, vilket är av såväl pedagogiskt som byggnadshistoriskt värde. De fåtal materialen – tegel med inslag av glas, cortenstål och betong – används på ett oförfalskat, avskalat sätt och har erhållit en vacker patina. Murverket är karakteristiskt med utstrukna fogar och trots sitt grova utseende utfört med hög precision. Fönsterslitsarna är knivskarpa och murningen kring dessa utförda efter arkitektens detaljerade instruktioner. Detta ger tillbyggnaden arkitektoniskt värde. I interiören har det välgestaltade trapphuset med effektfull ljusföring och väl genomarbetade detaljer arkitektoniskt värde. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 52 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Sammanfattning av byggnadernas främsta kvalitéer att ta tillvara Fastigheten som helhet - Gjutjärnsstaketet mot Dalbyvägen/Arkivgatan. - Tomtens parkliknande karaktär mot gatorna och trädgårdsliknande karaktär med äldre fruktträd på den skyddade, sydöstra delen. - De skilda karaktärerna på byggnaderna från 1903 och tillbyggnaden. - Samtliga fasaders patina, som visar byggnadernas naturliga åldrande. Patinan gestaltar sig bland annat genom naturlig nedsmutsning och missfärgningar, vittring, alg- och lavpåväxt, sandstenens naturliga oxidation (som ger en mörkare nyans) och kopparplåtens ärgning. Exteriör – byggnaderna från 1903 - Magasinets och expeditionsbyggnadens dekorativt utformade tegelfasader som frånsett igenmurningarna för den rivna förbindelsegången är ursprungliga. - Ursprungliga entréer med dörrar av trä, dvs magasinets entré i öster och expeditionsbyggnadens entré i nordväst. På expeditionsbyggnaden inkluderar det trappa och skärmtak på järnkonsoler. - Ursprungliga fönsterlägen och fönster, järnfönster i magasinet och träfönster i expeditionsbyggnaden. - Yttertakens äldre karaktär med skivtäckning av plåt och ståndrännor. Exteriör – tillbyggnaden - Enkelheten i bokmagasinets konturskarpa byggnadsvolym med stora, sammanhängande, grova murytor, distinkta fönsteröppningar och i fasaden dolt yttertak. Det är av stor vikt för helhetsintrycket att fasadmurarna inte har några synliga, vertikala rörelsefogar, så kallade dilatationsfogar. - Trapphusets utformning med glasytor och tegeltorn (hissen och spiraltrappan) samt det subtila mötet mellan trapphuset och magasinet från 1903. - Tillbyggnadens ursprungliga detaljer av cortenstål, bland annat de tre luftaggregaten i sydväst. Interiör – byggnaderna från 1903 - Byggnadernas ursprungliga stomme. Det är värdefullt att delar av magasinets stålkonstruktion är synlig. - Bevarade, ursprungliga innerväggar i magasinet. Dessa är murade och återfinns i gavelpartierna samt mellan gavelpartierna och magasinets mellersta del. - Den välbevarade, ursprungliga planlösningen i expeditionsbyggnaden. - De två ursprungliga trapphusen inklusive golvens viktoriaplattor och handledarna. - Innertaken av synliga bremervalv. - Detaljer som vittnar om magasinets historia och tidigare användning, dvs de ursprungliga, karaktäristiska dörrarna och fönsterluckorna av järn. Detta inkluderar även inmurade gångjärnsstolpar vid de fönster som idag saknar järnluckor. - Magasinets inredningsdetaljer från ombyggnaden 1968-71 – ståltrappan till forskarsalen, inklusive räcke och handledare, samt tredje våningens räcken mot forskarsalen. Trappan tillkom som en del av en entrélösning för landsarkivets besökare i vilken också kapprum och en sluten rektangel med toaletter ingår. Vid en framtida funktionsförändring av landsarkivet bör trappan, för att inte förlora sin dignitet, infogas i ett sammanhang med en ny, relevant funktion. - Ursprungliga snickerier såsom ramverksdörrar, foder, lister och golvsocklar i expeditionsbyggnaden. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 53 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning - Den målade frisen från mellankrigstiden i expeditionsbyggnadens gamla forskarsal. Interiör – tillbyggnaden - Tillbyggnadens platsgjutna stomme med tvärställda, bärande innerväggar som ger den nuvarande karaktäristiska planlösningen. - Helhetsgestaltningen i trapphuset med grova murytor av samma karaktär som i exteriören, spiraltrappan inklusive räcke och handledare, radiatorerna inklusive deras synliga rördragning och ”brandsäkerhetsventilen”, dvs rökluckan och dess draganordning på första våningen. - Skjutdörrarna av stål mellan tillbyggnadens trapphus och bokmagasin som vittnar om bokmagasinets funktion. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 54 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning KÄLLOR Tryckta källor Gustavsson, Tomas, Moderna tegeldetaljer med teglets materialitet som utgångspunkt, Arkitekternas forum för forskning och utveckling (Arkus), Stockholm 2008 Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Stadens framväxt. Råd vid ombyggnad, Bevaringskommittén, Lund 1986 Kärrholm, Mattias, Landsarkivet i Lund – en byggnadshistorik, Landsarkivet i Lund skriftserie 8, Lund 2000 Ryding, Otto (red.), Lund utanför vallarna. Bevaringsprogram. Del I, Bevaringskommittén, Lund 1991 Ryding, Otto (red.), Lund utanför vallarna. Bevaringsprogram. Del II, Bevaringskommittén, Lund 1996 Jörwall, Lars, Lokaler för lageradministration och informationsservice. Ur Landsarkivet i Lund 1903-2003, red. Christina Ulfsparre, Landsarkivet i Lund skriftserie 10, Lund 2003 Knocke, Vanja, Bernt Nyberg, Arkitektur nr 4 1996 Otryckta källor och arkiv Kärrholm, Mattias, Landsarkivet i Lund – två arkivmodeller, magisteruppsats vid Konstvetenskapliga institutionen i Lund 1997 Landsarkivet i Lund, ämbetsarkivet, F IV:1-10 ämbetsarkivet, serie F XX:39 ämbetsarkivet, serie F XX:120 ämbetsarkivet, 1990-99, dossiéer 40-49 ämbetsarkivet, Fotoböcker ämbetsarkivet, Kartor och ritningar Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, arkivet i Lund Riksarkivets ämbetsarkiv, Landsarkivet i Lund nr 1 Riksarkivet, ÖIÄ, FIbb:28 Riksarkivet, ÖIÄ, PL 47:1 Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) www.m.lst.se/kulturmiljoprogram (100623) Muntliga källor Samtal med: - arkitekt Karl Koistinen, drev arkitektkontor tillsammans med arkitekt Bernt Nyberg i Lund mellan 1957 och 1964. - arkivarie Rolf Johansson, Landsarkivet i Lund. Tidigare vaktmästare på arkivet och anställd sedan 1968. - arkivarie Bengt Danielsson, Landsarkivet i Lund. - arkivarie Göran Kristiansson, Landsarkivet i Lund. - hortonom Inger Hjalmarsson, centrum för biologisk mångfald, Alnarp. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 55 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning BILAGA 1. Fasadritningar och sektioner Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot norr Fasadritningar utförda av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972 och reviderade 1984. Här återgivna utan skala, anpassade efter pappersstorleken. (ATA) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 56 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning Längdsektion genom magasinet, sett mot norr Tvärsektion genom magasinets östra gavelparti och längdsektion genom tillbyggnaden, sett mot öster Sektion genom källargång, sett mot öster Sektion genom källargång, sett mot norr Tvärsektion genom magasinets mellersta del, sett mot öster Tvärsektion genom tillbyggnad Sektionsritningar utförda av Byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Lund 1972 och reviderade 1984. Här återgivna utan skala, anpassade efter pappersstorleken. (ATA) ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 57 Landsarkivet i Lund – antikvarisk förundersökning BILAGA 2. Synpunkter på ny bebyggelse och ombyggnad av befintliga byggnader Ny bebyggelse på fastigheten Arkivet 1 bör på ett respektfullt sätt förhålla sig till befintlig anläggning i volym och materialitet. Som allmänt förhållningssätt bör gälla att både ny bebyggelse och ombyggnad av befintliga byggnader skall utföras med hög arkitektonisk och materialmässig kvalité men med självständighet i utformningen. Anläggningens kulturhistoriska värden kräver stor varsamhet vid förändringar, särskilt gällande tillgänglighetsanpassning, tekniska installationer och brandskydd. Tillgänglighetsanpassning är i viss mån redan utförd och kan med varsamhet utökas. Som referensobjekt kan andra projekt med ny funktion i en specialiserad byggnadstyp användas. Som exempel på genomförda projekt kan Landsarkivet i Visbys byggnad, Långholmens fängelse i Stockholm, lagerhuset i Eslöv, Mazettis Chokladfabrik i Malmö och Kockums verkstäder i Malmö nämnas. Landsarkivet i Visby öppnade 1905 och inrymdes då i ett Kronomagasin från 1773, ursprungligen använt som sädesmagasin men sedan 1871 som militärt förråd. I början av 1900-talet inreddes byggnaden alltså för landsarkivets ändamål med kontor och arkivmagasin. Lokalerna utökades i början av 1990-talet då man inredde kontorslokaler på vindsvåningen. 1995 blev byggnaden förklarad för byggnadsminne. 2008 lämnade landsarkivet lokalerna då nya Arkivcentrum Gotland stod klart. Idag är byggnaden kontor. Långholmens fängelse uppfördes under 1700- och 1800-talen och rymde som mest 500 intagna. Fängelseverksamheten upphörde på 1970-talet och under 1980-talet byggdes delar av anläggningen om till hotell, värdshus och vandrarhem medan delar av anläggningen revs. Lagerhuset i Eslöv är ett gammalt spannmålsmagasin uppfört med träkonstruktion 1918 och var ett av totalt nio lagerhus som byggdes i Sverige för att säkra spannmålstillgången under världskriget. Under slutet av 1900-talet var byggnaden länge rivningshotad men under 2007-08 byggdes lagret om till bostäder. Mazettis industrilokaler från sent 1800-tal byggdes 2006 om till främst kulturhus. Kockums verkstads- och fabrikslokaler från 1910-tal byggdes under 2009-2010 om till kontorslokaler och mindre studios för SVT Malmö. ERIKA MARTIN ARKITEKTUR & RESTAURERING 58
© Copyright 2024