1. No category

Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi
CEMUS, 28 sep 2010
Mathias Friman
Tema vatten i natur och samhälle
Centrum för Klimatpolitisk Forskning (CSPR)
[email protected]
disposition
Miljörörelsens framväxt
Exemplet SNF
Miljörörelsens mångfald
Ekologins idéhistoria och relation till miljörörelsen
miljörörelsen.
Miljöhistoriska lärdomar
miljörörelsens framväxt: naturskydd
Ca 1850-1910
Objekt/områden skyddas
Natur/människa (kultur)
Motivering av naturskydd:
1. Bevarande för naturens egen
skull (preservation/biocentirsm)
2. Bevarande för människans skull
(conservation/antropocentrism)
miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer
”Största möjliga
respekt för allt levande”
Skogsliv vid Walden (1854)
(Henry David Thoreau, 1817-1862)
miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer
Holist och initiativtagare
till Sierra Club (1892)
(Jhon Muir, 1838-1914)
miljörörelsens framväxt: naturskydd blir politik
ca 1900-1950
Theodore Roosevlet inrättar
Yosemite 1906
Naturskydd och resursutnyttjande,
nationalparker som kunskapsbanker
(Theodore Roosevelt och Muir, Yosemite 1903)
miljörörelsens framväxt: naturskydd blir internationell politik
ca 1940-2000
Franklin D. Roosevlet och Harry Truman
anordnar internationell naturskyddskonferens
1949
Naturskydd:
fredsbevarande och ”kommuniststävande”
vetenskap och effektivt resursutnyttjande
Malthusianism
Neo-Malthusianism
Befolkningsökning
Antal
(Malthus, 1736-1834)
Teknikutveckling
(möjliggör högre resursuttag)
Tid
miljörörelsens framväxt: naturvård
ca 1950-2000
Områden/objekt vårdas för rekreation och ekonomiska intressen
Växer fram parallellt med naturskyddet
Uppsving på mitten av 1900-talet
miljörörelsens framväxt: miljöbegreppet
ca 1960-2000
1960-tal
Universell åverkan; drabbar all
Universell orsak; orsakas av alla
Ifrågasätter till viss mån natur/kultur
miljörörelsens framväxt: massrörelse
ca 1960-1970
Rachel Carson (1907-1964)
Tyst vår (1962):
Syntetiska bekämpningsmedel (t.ex. DDT)
• “Biocides” snarare än “pesticides”
• Bioackumulation
• Företagslögner
Æ Tyst vår
(Rachel Carson, 1929 vid Marine
Biological Laboratories i Woods
Hole, Mass)
miljörörelsens framväxt: massrörelse
ca 1960-1970
TIME: 2 februari 1972
”Barry Commoner,
professor with a Class of Millions”
miljörörelsens framväxt: massrörelse
ca 1960-1970
22 april 1970, Earth Day
20 miljoner deltagare
(Tysta protester, april 1970)
(Seattle Community College, 1970)
miljörörelsens framväxt: massrörelse
ca 1970-1980
The Blue Marble,
december 1972
• Universalism/enande
• Ömtålig
• Unik
(The Blue Marble, 1972)
miljörörelsens framväxt: massrörelse
ca 1980-2000
Resultat av överflöd av…
…produkter och dess bieffekter
…urbanisering
…flyktbehov
…möjlighet att fly
Rom-klubben:
Limits to Growth (1972)
1980-tal: professionalisering
Brundtlandkommissonen:
Vår gemensamma framtid (1987)
(Gro Harlem Brundtland, 1939-)
miljörörelsens framväxt: massrörelse
Professionalisering…
…motreaktion…
…delvis återtåg till 1970-talets aktivism
exemplet SNF
1909-2010
Från ”sagovilda skogar” (1952) till ”ekologisk pornografi” (1972)
Bildades 1909, borgerlig elit
Mål: folkrörelse, dock länge en liten organisation
1960-tal: ny funktion
1970-talet: SNF pressas av radikalare röster
--Gemensam läsning av SVERIGES NATUR?
miljörörelsens mångfald: djupekologi
ca 1970-2000
Arne Næss (1972): biosfärisk egalitet – biocentrism mot antropocntrism
James Lovelock (1979): Gaia-hypotesen
Balans, holism och harmoni; gammelskogar och vildmark
(2003, protest mot gruvbrytning, Zeb
Mountain i Tennessee)
(1996, vägblokad vid Warner Creek, Oregon)
(Arne Naess, 19912-)
miljörörelsens mångfald: djupekologi
miljörörelsens mångfald: miljörättvisa
ca 1970-2000
Miljöproblem drabbar alla, ja, men
inte på samma sätt
Centrala teman: klass, etnicitet, urban miljö
Lois Gibbs, 1978, Love Canal
Center for Health, Environment and Justice
Miljö och neo-kolonialism
Friends of the Earth: rättvist miljöutrymme
(I Sverige: Jordens Vänner, senare MJV)
(Lois Gibbs, tidigt 1980-tal (1952-))
miljörörelsens mångfald: eko-feminism
ca 1970-2000
Françoise D'Eaubonne, 1974:
ekofeminism (ur Le féminisme ou la mort)
Rosemary Radford Ruether, 1975:
New Woman, New Earth
Carolyn Merchant, 1980: Naturens död
Strukturella kopplingar mellan patriarkatets
dominans över naturen och över kvinnor
Miljörörelse och feministisk analys
(D'Eaubonne, 1993 (1920-2005))
miljörörelsens mångfald: eko-feminism
ca 1970-2000
Biologiskt kön eller socialkonstruktivistiskt genus?
Kvinna-Natur?
Otillreäcklig miljörörelse och feministisk analys
1990-tal: en ny våg inom
nordamerikans feminism?
ekologins idéhistoria: balans och kaos
ca 1900-2000
Fredric Clements
Klimax; Organisk natursyn; systemfokus
Eugene Odum
Homeostasis; Mekanistisk natursyn;
systemfokus
Daniel Simberloff och Daniel Botkin
Kaos; populations- eller individfokus
(Eugene Odum, 1933)
miljöhistoriska lärdomar
1. Ömsedidigt beroende
2. Lära av det förflutna
3. Föränding är realitet och “mångfacitet”
4. Mångfald av perspektiv
lästips
Juan Martinez-Alier och Ramachandra Guha. 1997.
Varieties of Environmentalism: Essays North and South
Ramachandra Guha.
Environmentalism: A Global History
Carolyn Merchant. 1994 (1980).
Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen
Lotta Hedström. (2007).
Introduktion till ekofeminism
Sverker Sörlin. 1991.
Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria
Donald Worster. 1996 (1994).
De ekologiska idéernas historia
Björn-Ola Linnér. 2003.
The Return of Malthus: Environmentalism and Postwar Population-Resource Crises