Skånes färdplan för Biogas
Skånes färdplan för Biogas En kraftsamling för biogasen i Skåne Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Sammanfattning Skånes färdplan för biogas är en gemensam kraftansträngning där flera aktörer i Skåne har gått samman mot ett gemensamt mål. Färdplanen är ett arbetsverktyg som konkretiseras i en åtgärdsplan för regionens biogasarbete fram till 2020. Vår vision för 2020 innebär bland annat att Skåne har en välutvecklad och eftertraktad teknik för att produktion, infrastruktur och användning av biogas. Över 50 procent av lantbruken i Skåne är klimat- och miljöanpassade 2020, Skåne har den största förgasningsanläggningen i Europa och 85 procent av den producerade biogasen används som fordonsgas. Biogasen skapar konkurrenskraft, ger ökade intäkter till regionen och bidrar till minskad övergödning av den brukade marken. 2020 är Skåne världsledande när det gäller utbildningar och konferenser kring biogas. Årligen arrangeras både nationella som internationella events för forskare, tillverkare och studenter från hela Sverige och Europa. Forskningen i Skåne är unik då vi funnit en god kombination av teori, praktik och demonstrationer i Skåne. Skånes färdplan för biogas fokuserar på att tydliggöra: var möjligheterna för biogasutveckling finns, vilka områden vi behöver samverka inom, vilka centrala resurser som behöver avsättas för att nå målet, samt formulera hur samverkan bör se ut för att nödvändiga insatser och förändringar ska genomföras. Skånes färdplan för biogas tar avstamp i det skånska landskapet med en mångfald av möjligheter. Vi har aktörerna, företagen, kunskapen och viljan att starta samt driva intressanta och unika projekt. Vår placering i Europa innebär att våra innovativa idéer är av intresse både nationellt och internationellt. Skåne är den region med flest biogasanläggningar i Sverige. Produktionen består av restprodukter från städer, lantbruk samt industri och uppskattas till 300 GWh per år med potential att nå upp till 3 TWh per år, en stor del av denna potential finns hos de skånska lantbruken. 30 procent av den producerade biogasen används idag som drivmedel. 2013 har Skåne 25 publika tankställen och 14 bussdepåer för biogas. Därutöver finns en handfull tankställen för övriga tunga transporter. 2012 invigdes det första tankstället för flytande biogas. Beräknat utifrån en potentiell ökning av användningen kan detta antal komma att tiodubblas. Vi har goda möjligheter att ta tillvara producerad biogas genom det nationella gasnätet som går längs regionens västkust. Skånes näringsliv innefattar ett stort antal lantbruk och industrier som producerar organiska restprodukter samtidigt som Skåne är en tättbefolkad region. Skåne har en unik möjlighet att koppla samman samhällets avfall med producenter och användare och på så sätt sluta kretsloppet mellan stad och landsbygd. De initiativ och möjligheter som vi ser i Skåne är många och genom att gemensamt driva en övergripande utveckling av biogasen kan vi ta tillvara det Skåne har att erbjuda. 1 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Förord Skåne har fantastiskt goda förutsättningar att bli ledande inom biogasområdet. Här finns en rad nyckelfaktorer samlade på en plats; resurser i form av stora mängder organiska restprodukter, väl utbyggd kollektivtrafik med höga ambitioner inom miljöområdet, forskningskapacitet, näringslivsaktörer och goda möjligheter för effektiv distribution. Detta tack vara den höga befolkningstätheten, det nationella gasnätets sträckning genom länet och inte minst en politisk vilja att stärka biogasens roll i regionens tillväxt- och klimatarbete. Region Skåne kommer under de kommande åren öka sitt engagemang för att genomföra Skånes Färdplan för Biogas. Genom att både som kund och som strategisk partner bidra till att investeringar inom infrastruktur för biogas blir lönsamma och påskyndas. På ett nationellt plan saknas i dagsläget till stor del både mål, incitament, explicita spelregler och en politisk tydlighet när det gäller biogas, vilket hämmar biogasens utveckling i landet. Region Skåne är en ledande aktör inom detta område men ambitionsnivån ska utökas. Tillsammans genomför vi Skånes färdplan för biogas, som för Skåne är ett mycket viktigt projekt. _________________________________________________ Pontus Lindberg, Ordförande i Regionala tillväxtnämnden Region Skåne 2 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning ___________________________________________________________ 1 Innehållsförteckning ________________________________________________________ 3 SKÅNE – den ledande biogasregionen 2020 _____________________________________ 5 Ett kraftfullt dokument _________________________________________________________ 5 Vision och mål 2020 ____________________________________________________________ 5 Vision 2020 – Skåne är Center of Excellence för biogas ______________________________________ 6 Bakgrund _____________________________________________________________________ 8 Biogasproduktion i Skåne ____________________________________________________ 9 Substrat för biogasproduktion___________________________________________________ 11 Matavfall __________________________________________________________________________ Livsmedelsindustrin och annan industri __________________________________________________ Slam från avloppsvattenanläggningar ____________________________________________________ Restprodukter från lantbruket __________________________________________________________ Skogsbruk och icke-konventionellt avfall _________________________________________________ 12 13 14 14 14 Biogödsel och rötslam __________________________________________________________ 15 Biogödsel __________________________________________________________________________ 15 Rötslam ___________________________________________________________________________ 15 Användning av biogas__________________________________________________________ 16 Kommunernas fordonsflotta ___________________________________________________________ 16 Tunga och lätta lastbilstransporter _______________________________________________________ 17 Distribution av biogas i Skåne _______________________________________________ 18 Politiska beslut som påverkar produktion och användning av biogas ___________________ 19 Beslut med negativ effekt för biogasen ____________________________________________ 20 Biogas i EU _______________________________________________________________ 21 Primärproduktion – el och värme ________________________________________________ 21 Fordonsbränsle _______________________________________________________________ 23 Distribution och uppgradering __________________________________________________ 24 Skånes mål kring förnybar energi och biogas __________________________________ 25 Skånes nyckelaktörer __________________________________________________________ 25 Kommunerna_________________________________________________________________ 26 Teknikföretag inom biogasområdet ______________________________________________ 26 Energibolag __________________________________________________________________ 27 Regionala aktörer _____________________________________________________________ 27 Framtida insatsområden och åtgärder för Skåne _______________________________ 30 Extern finansiering och bidrag __________________________________________________ 30 Genomförande ____________________________________________________________ 31 3 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Processledning för genomförande av Färdplanen ___________________________________ 31 Processledare Region Skåne ___________________________________________________________ Politisk ledningsgrupp ________________________________________________________________ Styrgrupp __________________________________________________________________________ Biogas Syd _________________________________________________________________________ Koordination av genomförandegrupper och färdplanens kommunikatör _________________________ Genomförandegrupper ________________________________________________________________ Samordningsgrupp för färdplanen _______________________________________________________ 32 32 32 32 32 33 33 Åtgärder _________________________________________________________________ 34 Processledning ________________________________________________________________ 34 Åtgärd 1.1: Kommunikation ___________________________________________________________ Åtgärd 1.2: Uppföljning och utvärdering _________________________________________________ Åtgärd 1.3: Finansiering ______________________________________________________________ Åtgärd 1.4: Påverkan _________________________________________________________________ 34 35 35 36 Produktion ___________________________________________________________________ 36 Åtgärd 2.1: Kommuninventering av möjliga biogassubstrat ___________________________________ Åtgärd 2.2: Ökad källsortering och renhet av hushållens matavfall _____________________________ Åtgärd 2.3: Ökad biogasproduktion i anslutning till VA-verk _________________________________ Åtgärd 2.4: Initiera och verka för pilot- och storskaliga demonstrationer av olika typer av biogasanläggningar __________________________________________________________________ Åtgärd 2.5: Ökad biogasproduktion från energigrödor och mellangrödor ________________________ Åtgärd 2.6: Ökad medvetenhet och användning av biogödsel __________________________________ Åtgärd 2.7: Ny teknik, nya substrat ______________________________________________________ Åtgärd 2.8: Övrigt ___________________________________________________________________ 37 38 39 39 39 39 40 40 Gasinfrastruktur och gastransport _______________________________________________ 42 Åtgärd 3.1: Gasnät ___________________________________________________________________ 43 Åtgärd 3.2: Gasmackar _______________________________________________________________ 44 Åtgärd 3.3: Upphandling ______________________________________________________________ 44 Användning __________________________________________________________________ 45 Åtgärd 4.1: Inventering och analys av konsumtion av biogas i kommunen _______________________ Åtgärd 4.2: Nya fordon, test och demonstration ____________________________________________ Åtgärd 4.3: Konvertering av fordon, färdtjänstfordon och låggolvsbussar ________________________ Åtgärd 4.4: Tunga transporter __________________________________________________________ Åtgärd 4.5: Invånarkampanj Vision 2020 _________________________________________________ 45 45 45 45 46 Utveckling ___________________________________________________________________ 46 Åtgärd 5.1: Kommunal handlingsplan för att öka produktion och användning av biogas (steg 3) ______ Åtgärd 5.2: Forskning och utveckling ____________________________________________________ Åtgärd 5.3. Framtagande av GIS-databas som planeringsunderlag för biogasutveckling _____________ Åtgärd 5.4: Stimulera och verka för ett skånskt Innovatum ___________________________________ Åtgärd 5.5: Utbildning________________________________________________________________ Åtgärd 5.6: Utveckling av nya substrat ___________________________________________________ Åtgärd 5.7: Ökad samverkan inom lantbrukssektorn ________________________________________ 47 47 47 48 48 48 48 Bilaga 1. Åtgärdslista ______________________________________________________ 50 4 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 SKÅNE – den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du Skånes färdplan för biogas – den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011 och augusti 2013. Den första versionen av Skånes färdplan för biogas togs fram våren 2010 av Region Skåne tillsammans med Biogas Syd, med stöd av WSP Environment. Arbetet bedrevs i nära samverkan med en referensgrupp bestående av representanter från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Malmberg, Vatten- och avlopp Syd, Lunds universitet, E.ON, Eslövs kommun, Skånnet, Sustainable Business Hub (SBHub) och Länsstyrelsen i Skåne län. Ett 30-tal intervjuer genomfördes med nyckelaktörer, det vill säga kommuner, energibolag, teknikföretag inom branschen och andra regionala aktörer, utifrån nuvarande och framtida biogasanvändning och produktion. Skånes färdplan för biogas är ett levande dokument som uppdateras varje år. Ett kraftfullt dokument Skåne har; aktörerna, företagen, kunskapen och viljan att starta samt driva intressanta och unika projekt. Landskapet ger en mångfald av möjligheter och närheten till Europa innebär att innovativa idéer är av intresse både nationellt och internationellt. Skåne har av regeringen pekats ut som pilotlän för biogas. För att framgångsrikt satsa på och utveckla biogasen i regionen behöver insatser och projekt samordnas, prioriteras och aktörer samverka kring genomförandet. Skånes färdplan för biogas är den gemensamma kraftsamling som behövs för att underlätta för biogasaktörer och organisationer i Skåne att komma ett steg längre i sina satsningar på biogas. Skånes färdplan för biogas tydliggör: var möjligheterna finns, var samverkan behövs för att genomföra nödvändiga insatser och förändringar, vilka resurser som behöver avsättas för att nå dit. Listan på åtgärder i Skåne är lång och det är viktigt att samverka och därmed skapa synergieffekter för att nå målen. Vision och mål 2020 Skåne strävar mot att uppnå en hållbar utveckling med god balans mellan de tre hållbarhetsaspekterna; miljö, ekonomi och sociala dimensioner. Biogas är en bred utvecklingsfråga och ett viktigt verktyg för att uppnå hållbar utveckling. Biogas har bäst klimategenskaper av samtliga tillgängliga drivmedel1. Biogas är en drivkraft för grön utveckling och med hjälp av biogasen tryggar Skåne lokal, förnybar energiproduktion, 1 Börjesson, Tufvesson, Lantz, 2010. 5 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 arbetstillfällen, kretsloppsanpassad gödselhantering samt en minskad användning av fossila drivmedel. Vision 2020 – Skåne är Center of Excellence för biogas Biogasens betydelse nationellt och internationellt är år 2020 mycket stor och årligen avsätts ansenliga medel för att öka både produktion och användning av biogas. Skåne har 2020 pekats ut som Center of Excellence eftersom Skåne har kunnat visa på lönsamhet, idérikedom, innovation och lyckosam samverkan mellan relevanta parter inom biogasområdet. 2020 är det vanligt med nationella och internationella besök i regionen samt intresset för att se hur vi lyckats öka andelen förnybar energi och samtidigt minska klimatpåverkan är stort. Biogasen har bidragit till att skapa ökad tillväxt och sysselsättning i regionen. 2020 har antalet företag som tillverkar, distribuerar, genomför service eller på andra sätt arbetar med biogas ökat med mer än 50 procent. Flera av dessa är även framgångsrika exportföretag. 2020 är samverkan mellan regionens privata och offentliga aktörer samt forskningen självklar och har bidragit till att Skånes totala miljöbelastning minskat. Denna samverkan har mött stort intresse och kopieras nu världen över. Vår vision om 2020 innebär flera framsteg inom biogasproduktion och användning. Teknisk utveckling 2020 ser vi att det finns ca 60 biogasanläggningar i Skåne och 10 procent av Skånes energibehov tillgodoses av regionens egen biogasproduktion. Tekniken kring biogasanläggningarna är välutvecklad och eftertraktad både inom och utanför regionen. Teknik för spridning av biogödsel på åkermark, med minimal energiinsats och förlust av kväve, har utvecklats i samarbete mellan lantbruksorganisationer, universitet och högskolor i regionen. Skånes anläggningar kompletterar varandra i användandet av både substrat och teknik och tar tillvara och rötar flertalet olika substrat, exempelvis rester från jord- och skogsbruk, alger, våtmarksgrödor, matavfall och avisningsvätska från flygplatser. Resterande biogas används som el och uppvärmning både hos privatpersoner och i tillverkningsindustrin. Metoder för torrötning av substrat är väl utvecklade och används i kommersiell skala. Klimatsmarta lantbruk 2020 är mer än 50 procent av lantbruken klimat- och miljöanpassade eftersom möjligheterna att övergå till klimatsmart jordbruk har ökat. Gårdsbaserad biogas är vanlig och tillgången på biogödsel möjliggör ökad precisionsgödsling utan användning av mineralgödsel. Drivmedel 2020 uppgraderas och används 85 procent av biogasen som fordonsgas. Skåne har den största förgasningsanläggningen i Europa och producerar vid ett flertal anläggningar även flytande biogas som används till färjor och andra tunga fordon. 25 procent av alla bilar i Skåne går på biogas och ca 10 procent av den tunga fordonsflottan tankar flytande biogas. De flesta offentliga aktörer har antagit målsättningar om en hög andel biogasbilar inom sin fordonspark. Två färjor framförs på flytande biogas och ytterligare en är 6 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 på gång att konverteras till biogasfärja. Hälften av traktorerna i regionen går på biogas. I Skåne finns ett ledande servicelag som har hög kompetens och kunskap för att serva biogasfordon som körs inom och utanför regionen. Skånetrafiken har nått sin målsättning om att helt ha övergått till biogas i sina fordon och förbrukar 65 miljoner Nm3 biogas/år dvs. 630 GWh/år. Även mindre biogasproducenter får avsättning för sin gas som fordonsbränsle och ökar därigenom sina intäkter för den gas de levererar, tack vare satsningar på lokala gasnät och gemensamma uppgraderingsanläggningar. 2020 har 75 procent av skåningarna mindre än 1,5 mil till det lokala och regionala gasnätet. Det finns totalt ca 120 tankställen i Skåne för privata fordon och mellan 33 och 40 för den kollektiva fordonsflottan. Därutöver finns det på strategiskt belägna platser i Skåne ett antal tankställen med flytande biogas för tunga fordon. Biogas skapar konkurrenskraft och ökade intäkter 2020 är Skånes industrier mycket intresserade av biogas då detta visat sig vara både lönsamt och en konkurrensfördel. Applikationer för biogas är många och ständigt under utveckling. Ekonomin för lantbruksföretag har förbättrats, biogasproduktionen har medfört en ökad intäkt och möjligheten att alternera flera olika typer av grödor och i växtföljden har avsevärt förbättrat villkoren och förutsättningarna för en levande landsbygd. Minskad övergödning Övergödningen av hav och insjö har minskat med 50 procent till stor del tack vare övergången från naturgödsel till biogödsel. I Skåne har man samlat in 43 000 ton alger och tång (torrvikt) från haven. Musselodlingarna utanför våra kuster är många och har förbättrat vattenkvaliteten i närmiljön men även gett ett bra tillskott både till biogasproduktionen och också turismen. Kunskap och kompetens 2020 är medborgare i Skåne väl informerade och medvetna om regionens biogassatsningar och efterfrågan på biogas är stor. När det gäller utbildningar och konferenser kring biogas är Skåne världsledande och arrangerar både nationella och internationella events för forskare, tillverkare samt studenter från hela landet och övriga Europa via universitet och centrumbildningar i regionen. Universiteteten och högskolornas världsledande forskning har gjort att mångmiljonbelopp årligen investeras i forskningsmedel för gaseffektivitet, nya användningsområden och uppgraderingsteknik. Forskningen i Skåne är unik då man funnit en god kombination mellan teori, praktik och demonstrationer. 7 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Figur 1. Biogaspusslet och alla dess indirekt positiva sociala, ekonomiska och miljörelaterade effekter2. Bakgrund Regeringen utsåg 2010 Skåne till pilotlän för grön utveckling med biogas som prioriterat område för att anser att Skånes arbete på regional nivå är viktigt för att Sverige ska nå de klimat- och energipolitiska målen3. Skåne har goda förutsättningar att ersätta delar av det fossila bränslet med biogas. Tack vare en stor jordbruks- och livsmedelsindustri alstras stora mängder organiskt material som lämpar sig väl för biogasproduktion. En stor folkmängd på liten yta gör att det organiska avfall som alstras inte behöver transporteras långt för att samlas in till biogasproduktionsanläggningarna. Möjligheterna att knyta samman material och energiflöden mellan stad och land, producent och konsument, är goda. Skåne har många drivande nyckelaktörer, organisationer och forskningsinstitutioner som ligger i framkant inom biogasområdet. Det finns ett gasnät på den västra sidan av Skåne och en del av den gasen används 2011 som fordonsgas. Skånes mål är att 2020 producera 3 TWh biogas. Det är ett viktigt steg mot ett fossilfritt Skåne 2020. Den totala slutliga energianvändningen i Skåne var 2007 ca 38 TWh, varav drygt 12 TWh var elanvändning och drygt 6 TWh fjärrvärmeanvändning enligt SCB. 2008 var den förnybara elenergiproduktionen i Skåne 1,5 TWh4. Detta sammantaget innebär att biogasen är en av många pusselbitar som bör läggas för att lyckas göra Skåne fossilbränslefritt. 2010 var biogasproduktionen i Skåne ca 0,3 TWh/år. 2 Biogas Syd. http://www.regeringen.se/sb/d/13381/a/151111 (Pressmeddelande, Regeringskansliet 2010 08 26). 4 Klimatmål för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län. 3 8 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Biogasproduktion i Skåne Biogas produceras 2011 i cirka 40 anläggningar i Skåne. Produktionen uppgår idag till knappt 300 GWh. Skåne har flest biogasanläggningar i Sverige och 46 procent av den gas som produceras i regionen idag går till drivmedelsproduktion. Den totala biogaspotentialen i regionen har uppskattats till omkring 3 TWh/år – enbart baserat på restprodukter från städer, lantbruk och industri. Den största potentialen finns inom lantbruket. 2013 finns det 28 publika tankställen och 13 bussdepåer för biogas i regionen5. Figur 2. Produktionsanläggningar för biogas i Skåne 6. 2009 behandlade totalt 26 skånska avloppsreningsverk slam från reningsverk genom rötning7. Utöver dessa finns nästan lika många avloppsreningsverk i regionen där det idag inte produceras någon gas utan där slammet behandlas på annat sätt. Bland de verk som producerade biogas 2009 var fem anslutna till uppgraderingsanläggningar vilket möjliggör att gasen kan användas som fordonsbränsle eller föras in på gasnätet, se tabell 1. 5 www.fordonsgas.se 2011-11-04. Biogasportalen, 2011. 7 Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. 6 9 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Tre samrötningsanläggningar finns i dagsläget i Skåne. Med samrötning menas i detta sammanhang att material från jordbruket – såsom gödsel, från industrin, slakteriavfall och drank, källsorterat matavfall från hushåll rötas tillsammans. Under 2010 producerade dessa tillsammans cirka 124 GWh biogas, varav 81 GWh uppgraderades, se tabell 2. Tabell 2. Produktion av biogas vid anläggningar för samrötning av avfall i Skåne år 2010, efter samtal med miljöansvarig på respektive anläggning. Anläggning Producerad biogas (GWh) Uppgraderad biogas (GWh) NSR Helsingborg Karpalund Kristianstad* Wrams Gunnarstorp, Bjuv Summa *Metaninnehåll i den producerade gasen 29 42 25 96 29 27 25 81 Det material som rötas i dessa anläggningar är främst gödsel och annat jordbruksavfall samt slakteriavfall. Matavfall från hushåll, restauranger och butiker utgör endast en mindre del av substratet i Skånes samrötningsanläggningar. Biogas produceras även i deponier när det organiska materialet i dessa bryts ned. Deponigas producerades 2010 vid 10 skånska deponier och utvinningen av deponigas uppgick samma år till knappt 100 GWh8. Merparten av dessa, knappt 70 GWh, utvanns vid regionens tre största deponier Malmö (Spillepeng), Helsingborg (NSR) och Landskrona (Lundåkra). Majoriteten av anläggningarna använder den uppsamlade deponigasen för kraftvärme, alternativt värmeproduktion och endast ett fåtal anläggningar utnyttjar idag inte uppsamlad deponigas för energiproduktion. Deponering av organiskt material är sedan 2005 förbjudet och denna produktion kommer troligen att minska under kommande år. Mellan 2006 och 2010 minskade 8 Sammanställning av anläggningarnas miljörapporter 2010. 10 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 utvinningen i Skåne med cirka 17 procent9. Endast 35 procent av deponigasen i en genomsnittlig svensk deponi utvanns 2010. Utrymme finns för att under en övergångsperiod till viss del utöka utvinningen, men deponigas är en ändlig resurs. På detta sätt kan mängden producerad biogas från deponierna förväntas vara konstant under kommande tioårsperiod10. Hittills har deponigas använts till värme- och kraftvärmeproduktion men planer finns på en uppgraderingsanläggning för deponigas i Helsingborg. Utöver dessa anläggningar produceras biogas även vid gårdsanläggningarna Skea, Hagavik och Maglasäte. Produktionen där är delvis jordbruksbaserad. Det material som rötas består av gödsel, skörderester/grödor samt rester från livsmedelsindustri. Hagavik producerar cirka 2 GWh biogas per år11. Med hjälp av en kraftvärmegenerator kan överskottsenergi säljas till elnätet. Ytterligare ett flertal anläggningar är planerade i regionen och mer information om dessa finns under framtida insatser och åtgärder. Substrat för biogasproduktion Utifrån den bedömning som gjorts om Skånes biogaspotential används idag en liten del av dessa substrat. Samrötning av olika typer av avfallsprodukter genomförs vid de tidigare beskrivna samrötningsanläggningarna. Den totala biogaspotentialen från restprodukter i Skåne har uppskattats till drygt 3 TWh12. Ett antal områden har inte beaktats vid framtagningen av denna uppskattning. Bland dessa kan nämnas rötning av alger – vilket det i nuläget pågår försök med i Skåne, samt torrötning eller förgasning av parkavfall och skogsavfall. Dessutom bedrivs det idag forskning på en rad tekniker med syfte att öka biogasproduktionen från avfallsprodukter. Bland dessa kan nämnas förhygienisering, förhydrolys och tillsats av enzymer, vilket gör att potentialen skulle kunna vara ännu större. I tabell 3 och figur 2 visas en sammanställning av nuvarande produktion samt biogaspotentialen, fördelat mellan olika typer av restprodukter. 9 Benjaminsson, 2010. Benjaminsson, 2010. 11 Biogasportalen, 2010. 12 Biomil och Envirum, 2008. 10 11 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Nedan görs en sammanställning av vilka möjligheter som finns för att öka biogasproduktionen och uppgraderingen av producerad gas inom olika områden. Generellt för alla områden att se över möjligheterna till samverkan mellan olika aktörer för att på så sätt kunna utnyttja stordriftsfördelar i produktionen såväl som i distribution etc. Matavfall Produktionen av biogas från matavfall från hushåll och restauranger samt livsmedelsindustrin kan öka väsentligt. Intresset för separat insamling av matavfall från hushåll för biogasproduktion ökar idag bland skånska kommuner. Huvuddelen av de skånska kommunerna har infört matavfallsinsamling13. Även vid lasarettet i Landskrona, Helsingborgs sjukhus och Centralsjukhuset i Kristianstad sorteras matavfall ut för biogasproduktion14 Erfarenheter visar dock att mängderna som sorteras ofta är lägre än förväntat, särskilt från hushåll. Ett nationellt och regionalt mål15 är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt 201216. Avfallsmängderna har årligen ökat med 3-4 procent vilket också kan leda till en ökad biogasproduktion. Exakt hur stora volymerna insamlat matavfall är i Skåne idag är osäkert. Inom Sysavregionen uppgick mängden insamlat matavfall till 15 500 ton under 2010 (målet var 25 000 ton). Vid NSRs biogasanläggning tas cirka 12 000 ton matavfall emot varje år. 13 Avfall Sverige, 2009. Region Skåne, 2009. 15 Länsstyrelsen i Skåne län. De skånska miljömålen, God bebyggd miljö. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/de-skanskamiljomalen/Pages/God_bebyggd_miljo.aspx. 16 http://www.avfallsverige.se. 14 12 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Uppskattad prognos gjord 2010 för mottaget matavfall är för Karpalund 12 000 ton varav 4000 ton är från Kristianstad och 8000 ton från SYSAV. Livsmedelsindustrin och annan industri Restavfall från industrin är slakteriavfall, fodermjölk, fettslam, dravavfall från bryggerier, förpackat fodermedel, förpackad senap och ketchup, avisningsvätska och så vidare. Skåne har stor andel av dessa industrier och således också stor mängd restprodukter. Skåne har ur ett svenskt perspektiv högst andel mängdpotential inom mejerier, socker, stärkelse och konsumtionssprit. Den svenska sockerproduktionen sker vid Nordic Sugar AB:s fabrik i Örtofta, Eslöv och Lyckeby Starch AB i Nöbbelöv. Kristianstad producerar stärkelse och Sölvesborg svarar för Sveriges produktion av potatisstärkelse. Den svenska produktionen av konsumtionssprit sker huvudsakligen på The Absolut Company i Nöbbelöv. Totalt har de tillgängliga mängderna från dessa anläggningar uppskattats till mellan 640-1100 kiloton våtvikt/år17. Restprodukter uppstår även vid produktion av andra förnybara drivmedel, såsom RME och etanol. Glycerol och drankprodukter från sådana produktionsanläggningar lämpar sig väl för biogasproduktion. RME tillverkas i dagsläget bland annat vid Häckeberga säteri i skånska Genarp. 4500 4000 3500 3000 GWh/år Alger 2500 Jordbruksavfall Samrötning 2000 Livsmedelsindustri Matavfall 1500 Avloppsvattenverk 1000 500 0 Nuvarande produktion Varav uppgraderad Potential Potential med begränsningar Figur 3. Nuvarande och potentiell produktion av biogas i Skåne, baserat på tillgänglig produktionsstatistik av Biomil och Envirum, 2008 och Wolski, 2010. Ett antagande har gjorts när det gäller potentialen för skogsbruksbaserad biogas. Sammanställningen ovan visar att den mängd biogas som skulle kunna produceras baserat på restprodukter i Skåne är tillräcklig för att nå målet om 3 TWh/år 2020 men endast om produktionen överskrider den potential med begränsningar som presenterats i tabellen av Biomil och Envirum (2008). Det finns fler möjligheter att nå målet 3 TWh. Andra substrat, som alger, tång och energigrödor, kan vara alternativ liksom att öka och effektivisera produktionen från 17 Biomil och Envirum, 2008. 13 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 exempelvis avloppsreningsverk och matavfall. Det är även viktigt att stimulera utvecklingen av samrötningsanläggningar som ger högt gasutbyte samt identifiera metoder för förbehandling och processoptimering. Slam från avloppsvattenanläggningar Det är år 2010 osäkert hur många av de nu aktiva reningsverken i regionen som använder det slam som uppstår i reningen till biogasproduktion. Samrötning av slam och annat avfall kan öka utbytet i slamrötning, men kan också leda till problem med återföring av näringsämnen till åkermark. Även processoptimering, bland annat genom förhydrolys (vilket idag undersöks) kan öka utbytet från befintliga anläggningar. Cirka 45 procent av biogasproduktionen från skånska reningsverk uppgraderas idag. Restprodukter från lantbruket År 2010 fanns 8 626 jordbruk med en åkermark på mer än 2,1 hektar i Skåne18. Trots att skånskt jordbruk under senare tid har gått mot en mer storskalig driftsform är de restprodukter som uppstår inom en enskild jordbruksfastighet sällan tillräckliga för att investeringar i biogasproduktion ska vara ekonomiskt intressanta. Samarbeten gårdar emellan och mellan mindre samhällen och livsmedelsindustrier, kan skapa förutsättningar för mer lönsamma biogasprojekt genom att utnyttja olika skalfördelar. Enligt tidigare studier skulle de restprodukter som uppstår inom det skånska jordbruket kunna generera ca 2,5 TWh biogas/år19. Redan idag används en del restprodukter från jordbruket i regionens samrötningsanläggningar. För att den totala mängden restavfall från jordbruk som finns tillgängligt i regionen ska kunna utnyttjas krävs dock en utbyggnad av fler jordbruksbaserade biogasanläggningar. Skogsbruk och icke-konventionellt avfall I regionen finns samtidigt stora tillgångar till organiskt material i form av skördar från våtmarker. Enligt de skånska regionala miljömålen ska 2 500 hektar våtmark anläggas i regionen under perioden 2000-2012. När denna målsättning uppnås (2010 hade 1 990 hektar anlagts eller restaurerats) skulle vasskördar från nyanlagda våtmarker i regionen kunna uppgå till ca 40 GWh20. Enligt tidigare utredningar av potentialen för produktion av biogas baserad på alger skulle cirka 43 000 ton (torrvikt) alger kunna samlas upp längs med den skånska sydkusten21. Rötningsförsök har visat att denna mängd alger skulle kunna ge en produktion motsvarande 105 GWh/år. Utredningen byggde på antagandet att alger kan samlas upp längs med 70 procent av sträckan Malmö-Simrishamn. Senare marinbiologiska undersökningar har visat att den totala mängden alger längs med denna sträcka är större än vad som har antagits i utredningen. Samma mängd alger skulle därmed kunna skördas på en mindre yta. Därutöver finns både fiskrens, musslor och annan ”blåmassa” som skulle kunna användas till 18 Jordbruksverket, 2010. Biomil och Envirum, 2008. 20 Dalaryd, 2006. 21 Wolski, 2010. 19 14 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 biogasproduktion. Det finns möjligheten att producera alger vid exempelvis våra reningsverk som skulle kunna användas till biogasproduktion. Forskningen inom produktion av biometan genom termisk förgasning av träråvaror (lignocellulosa) och avfall går raskt framåt och Sverige ligger i framkant inom området. Energigas Sverige har bedömt den realistiska gaspotentialen från inhemska restprodukter från jord- och skogsbruket till cirka 59 TWh. En del av denna produktion kan troligtvis ske i Skåne. E.ON är delägare i den förgasningsanläggning som är under uppförande i Göteborg (GoBiGas) och planerar en ännu större anläggning med eventuell placering i Skåne. Biogödsel och rötslam Vid biogasproduktionen produceras det förutom biogas också en restprodukt. Beroende på vilken råvara som rötas bildas olika restprodukter. Biogödsel kallas den restprodukt som framställs vid så kallade samrötningsanläggningar och rötslam kommer vid biogasproduktion vid vatten- och avloppsverken. Biogödseln kan spridas på åkermark medan rötslammet har större restriktioner eftersom det innehåller avloppsvatten och är förorenat. Avloppsvatten är inte rent i förhållande till biogödseln och blandas därför inte med andra ”rena substrat” som djurgödsel. Biogödsel I samrötningsanläggningarna och gårdsanläggningarna används bara rena råvaror och biogödsel är ett utmärkt gödselmedel. I dessa fall kan man få en intäkt från försäljning av biogödseln. 96 procent av biogödseln sprids på åkermark och flera av de större samrötningsanläggningarna certifierar sin biogödsel för att garantera kvaliteten på gödseln. Biogödsel certifieras enligt SPCR120. Hur stora givor som kan spridas på åkermark beror framför allt på innehållet av fosfor i biogödseln. Enligt Jordbruksverkets regler för gödselspridning får det spridas maximalt 22 kg fosfor per hektar och år. Höga värden av tungmetaller kan begränsa givan. Vid biogasanläggningen på Wrams Gunnarstorp där framförallt olika restprodukter från livsmedelsindustrin rötas tillsammans med en mindre del svingödsel, produceras ca 1500 m3 biogödsel per GWh med ett innehåll av 0,65 kg fosfor per ton gödsel. Det innebär att det behövs cirka 44 hektar per producerad GWh. I en gårdsanläggning som bara rötar gödsel (som har ett lägre energiinnehåll) behövs en betydligt större spridningsareal per producerad GWh. Med innehåll mellan 0,7 och 1 kg fosfor per ton gödsel blir behovet av spridningsareal mellan 210 och 270 hektar per producerad GWh. Här bör tilläggas att det för stallgödsel redan finns spridningsareal knuten till djurproduktionen. Rötslam Rötslam är restprodukten vid biogasproduktion vid våra vatten och avloppsanläggningar. Rötslammet har begränsade möjligheter att användas på åkermark. För att öka rötslammets 15 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 möjligheter att återföras till åkermark certifierar fem av Skånes kommuner sitt rötslam; Eslöv, Lund, Malmö, Höganäs och Kristianstad, enligt certifieringssystemet REVAC22. Användning av biogas Som tidigare nämnts kan biogas antingen användas direkt för produktion av el och värme eller uppgraderas och användas som drivmedel. Biogasen skulle också kunna ersätta industrins användning av naturgas i produktionen. Idag är priset för att använda biogas betydligt högre än för naturgas vilket begränsar användningen. Tidigare studier har visat att användning av biogas inom trafiksektorn är mer ekonomiskt och miljömässigt lönande än när biogas används för produktion av el och värme23. Den totala miljövinsten beror dock helt på vilka antaganden som görs av energiprofilen av den el och värme som kraftvärme från biogasförbränning ersätter. Inom el och värmeområdet finns dock i dagsläget fler alternativ till förnybara bränslen än inom transportområdet. Dessutom varierar behovet av framförallt värme starkt över året och det kan vara svårt att få en hundraprocentig avsättning för all energi som produceras vid ett kraftvärmealternativ. Den energi som inte får avsättning facklas och detta var en av orsakerna till att 10 procent av den producerade biogasen i Sverige 2010 facklas24. 2011 användes 38 procent av den producerade biogasen i Sverige för uppvärmning och 50 procent som drivmedel33. Andelen i Skåne ligger på samma nivå som i landet som helhet. Cirka 130 GWh biogas uppgraderades under år 2011, det vill säga cirka 46 procent av den samlade biogasproduktionen i Skåne. Kommunernas fordonsflotta År 2009 fanns det, inom offentlig verksamhet, 3 492 fordon i den skånska fordonsflottan. Av dessa var 24 procent miljöfordon, det vill säga 858 stycken25. 192, av de totalt 858 miljöfordonen i Skåne, körs på biogas. Region Skåne har flest andel miljöfordon i Skåne (77 procent miljöbilar varav 20 procent biogas)26. Högst andel biogas i fordonsflottan har Ystad, därefter Trelleborgs kommun. 13 kommuner har mindre än 5 procent miljöfordon i sin bilpark. I slutet av 2010 fanns det sammanlagt 574 107 personbilar i trafik i Skåne och 1 757 av dessa var taxibilar. Det fanns 1 525 bussar och 36 174 traktorer. Bränsleåtgången fördelade sig enligt följande tabell27. 22 REVAC Årsrapport, 2010. Hammarlund, 2006. 24 Energimyndigheten, rapport ES 2010:05 Produktion och användning av biogas år 2009. 25 Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009, Bilfakta. 26 Regionservice Region Skåne, 2012-01-23. 27 SCB, 2010. Kommuner 2010. 23 16 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Tunga och lätta lastbilstransporter För 50 år sedan gick 16 procent av godstrafiken mätt i tonkm med lastbil. 2010 var det 40 procent. Lastbilstransporterna är centrala för godstransporter och uppskattningsvis 80 procent av allt gods som transporteras inom Sverige körs någon sträcka med lastbil. Godstransporterna domineras helt av fossila drivmedel. År 2008 drevs 72 procent av de lätta lastbilarna i Sverige med diesel, 24 procent med bensin och 0,6 procent med ett alternativt drivmedel. Motsvarande fördelning bland de tunga lastbilarna var 98, 2 och 0,5 procent28. Flest lastbilar (tunga och lätta) finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I Skåne fanns år 2009 knappt 12 000 tunga lastbilar och knappt 52 000 lätta lastbilar. I Skåne körde lätta lastbilar cirka 1700 mil per år i genomsnitt 2009. Motsvarande siffra för tunga lastbilar var 5 900 mil. Den totala körsträckan i regionen uppgick därmed till 89 miljoner mil för lätta lastbilar och 69 miljoner mil för tunga. Skåne är därmed ledande i antal mil för tunga transporter29. Skånetrafiken har idag ansvar för cirka 1034 bussar (region och stadsbussar) och 400 servicefordon. Cirka 62 procent av fordonsgasen som används är biogas30. Region Skåne har som målsättning att samtliga stadsbussar år 2015 ska drivas på biogas och alla regionbussar 2018. 2020 ska samtliga fordon drivas av biogas. 28 Energimyndigheten. Förbrukningsdämpande åtgärder inom vägtransportsektorn i krissituationer. Beskrivning och översiktlig analys av åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel. ER 2009:02. 29 SIKA, 2009 30 . 17 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Distribution av biogas i Skåne Uppgraderad biogas kan distribueras på ett antal olika sätt. Skåne har sedan lång tid tillbaka ett gasnät längs västkusten. Möjlighet till distribution via naturgasnät kan underlätta utbyggnad av biogas starkt eftersom det då finns en ständig tillgång på naturgas som kan ersätta biogasen vid produktionsbortfall. Detta ökar leveranssäkerheten. Kostnaderna för distribution minskar även då redan befintlig infrastruktur kan utnyttjas. I dagsläget leds uppgraderad biogas med en tillsats av gasol ut på naturgassystemets distributionsnät från åtta svenska anläggningar i sydvästra delen av landet. I vissa områden med ett mindre antal anläggningar för produktion av biogas har dessa länkats samman i lokala gasnät där investeringskostnader för uppgraderingsanläggningar och tankstationer kan delas mellan flera aktörer. Då den uppgraderade gasen antas sätta normen för gaskvaliteten i systemet krävs inte heller någon propan eller gasoltillsats innan gasen kan levereras till användaren. Ett lokalt gasnät finns i Kristianstad, där biogas från samrötningsanläggningen i Karpalund leds till Allöverket för uppgradering tillsammans med biogasen som produceras i avloppsreningsverket. I nätet finns även sju uttagsställen för biogas, fyra långsamtankningar, två publika mackar samt en containerpåfyllning, därtill tankstationen i Åhus se figur 4. Den totala längden på gasnätet är ca 10 km31. Karpalund Biogasanläggning Värmeverk Bussde på Uppgraderingsanläggning Figur 4. Kristianstads lokala gasnät bestående av produktions, uppgraderings och distributionsanläggningar 32. År 2013 finns totalt 25? publika tankställen för fordonsgas i regionen33. Endast av Skånes 33 kommuner har i dagsläget en gasmack och de befintliga tankställena är i hög grad 31 Benjaminsson och Nilsson, 2009. Karta bearbetad från Google maps. 33 www.gasbilen.se, 2011. 32 18 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 koncentrerade till västra och mer tätbefolkade sidan av Skåne34. Koncentrationen av tankställen i västra Skåne förklaras delvis av den naturgasledning som löper längs Skånes västkust och vidare mot Stenungssund. Genom att ansluta ett tankställe till gasnätet kan det garanteras att det alltid finns tillgänglig fordonsgas. Tillgången till biogas för transportändamål är alltså dålig i regionens östra del, samtidigt som en stor del av det potentiellt rötbara materialet finns i detta område. Politiska beslut som påverkar produktion och användning av biogas Under de senaste åren har en rad incitament skapats för att öka både produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen var till och med årsskiftet 2010/2011 befriad från både energi- och koldioxidskatt. Ett undantag gällde dock för biogas som distribuerats via det stora gasnätet utmed den svenska västkusten som fortfarande var behäftad med koldioxidskatt. Från och med 2011 är den som framställer biogas skyldig att betala energioch koldioxidskatt, men den som använt eller sålt biogas kan ansöka om avdrag vilket gör att biogasen i praktiken fortsatt är befriad från dessa båda skatter. Förändringen genomfördes av administrativa skäl för att möjliggöra statsstödskontroller av den mängd biogas som säljs skattefritt och gäller all biogas som används som motorbränsle samt för uppvärmning – även i vätskeform35. Från och med den 1 januari 2010 behöver den som köper en personbil som uppfyller särskilda miljökrav inte betala fordonsskatt under de fem första åren. Skattebefrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien. Äldre bilar som kan drivas med fordonsgas har reducerad fordonsskatt. Grundregeln för äldre bilar är att skatten bland annat baseras på det deklarerade utsläppet av koldioxid. En koldioxidavgift på 20 kr/gram (över en grundnivå på 100 gram) tas ut från och med juli 2009. Bilar som drivs med biogas eller E85 betalar däremot 10 kr per gram. Förmånsvärdet för bilar som kan drivas med fordonsgas får sänkas med 40 procent i förhållande till närmast jämförbar fossildrivna modell. Maximalt tillåten nedsättning är 16 000 kr per år. Jämkning ska begäras av arbetsgivaren och kan göras till och med inkomståret 2011. Samma regler gäller för hybrid och elfordon medan sänkningen för etanolfordon endast uppgår till 20 procent36. Under 2006 infördes ett statligt stöd som möjliggjorde att aktörer (både privata företag och kommunala bolag) kan ansöka om ett investeringsstöd från Naturvårdsverket på upp till 30 procent av kostnaderna för etablering av tankställen för biogas. Stödet var inledningsvis tidsbegränsat till 31 december 2009 men förlängdes under 2008 ytterligare ett år. Samtidigt anslogs ytterligare 79 miljoner kronor till projektet. Det sammanlagda anslaget under de båda perioderna uppgår därmed till 229 miljoner kronor37. Totalt hade 123 ansökningar om stöd för 34 Region Skåne, 2009. Information från Skatteverket, 2010 12 01. 36 Miljöfordon, 2010. 37 Energimyndigheten, 2010. 35 19 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 utbyggnad av biogas inkommit till Naturvårdsverket under perioden september 2006 till december 200938. Våren 2006 infördes den så kallade ”pumplagen” som innebar att svenska tankställen med en viss försäljningsvolym måste kunna tillhandahålla biodrivmedel. Pumplagen avsågs vara teknikneutral, det vill säga den skulle inte främja användningen av ett specifikt förnybart drivmedel framför andra. I och med att etanolpumpar är billigast att installera har mackägare i praktiken i mycket stor utsträckning satsat på etanol. Pumplagen har därför enligt trafikutskottets utredning inte varit teknikneutral39. 2003 infördes ett stödsystem för el från förnybara källor som baseras på elcertifikat. För varje producerad MWh förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och genererar en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Genom en kvotplikt åläggs alla användare (elintensiv industri undantagen) att föra in eller köpa in en viss mängd certifikat. Systemet är förlängt till och med år 2030 och nya anläggningar får idag elcertifikat i 15 år. Beslut med negativ effekt för biogasen Under senare år har även en del politiska beslut fattats som motverkat en biogasutveckling i Sverige. Exempelvis avskaffandet av skatt på mineralgödsel vilket missgynnat användningen av biogödsel. Biogödsel är en högkvalitativ produkt och användning av biogödsel på åkermark ger inte bara god gödselverkan utan är även ett sätt att sluta kretsloppet och bidra till att uppfylla ett av de svenska miljömålen inom området ”God bebyggd miljö” (återförande av fosfor till åkermark). Dess värde har under senare år ytterligare ökat med hjälp av införande av certifiering av biogödsel. Naturgasen har tills nu haft en skattelättnad när den används som fordonsbränsle vilket gjort att koldioxidskatten uppgått till endast 60 procent av den som utgår för andra fossila drivmedel. Skatten för användning av naturgas till fordonsbränsle höjs i tre steg med början år 2011 för att år 2015 uppgå till samma nivå som gäller för andra fossila drivmedel. Detta skulle innebära en höjning från dagens ca 12,50 öre/kWh till drygt 20 öre/kWh år 201540. Naturgas som används i fordon skulle dock fortsatt vara befriad från energiskatt. Höjningen av koldioxidskatter på naturgas gör att kalkylen för den som överväger ett gasfordon blir mindre fördelaktig. Enligt många "bär" naturgasen fortfarande biogasen då fordonsgas fortfarande utgörs av naturgas till en viss del. När koldioxidskatten höjs på naturgas innebär det i praktiken höjda kostnader för den som väljer en gasbil. Höjningen skulle inte heller göra biogasen till ett mer intressant alternativ i relation till naturgasen inom andra områden än trafiksektorn, eftersom naturgasskatten inom dessa områden redan idag ligger på den högre nivån. 38 Naturvårdsverket, 2010. Riksdagen, 2009. 40 Skatteverket, 2010. 39 20 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Biogas i EU Biogasmarknaden i EU värderades 2006 till 2 miljarder Euro och förväntas öka till över 25 miljarder Euro år 2020. Den totala potentialen för biogasavsättning inom EU (motsvarande naturgaskonsumtionen 2007, angiven av Eurostat) skulle kunna uppgå till 3 020 TWh. Däremot visar Eurostats beräkningar att andelen biogas av den totala andelen förnybara bränslen för produktion av primärenergi endast uppgår till 4 procent. Som förnybart fordonsbränsle uppgår biogasbidraget till 0,3 procent. Primärproduktion – el och värme Den europeiska produktionen av biogas för el och värme uppgick 2008 till 87 TWh, vilket var en 4,4 procentig ökning sedan året innan. Dock motsvarar inte denna ökning målsättningarna i EU om 174 TWh år 2010. Biogas producerad från deponier utgjorde enskilt 39 procent av den totala produktionen. Den andra största framställningsformen var från vatten och avloppsanläggningar som producerade 13 procent. De andra källorna, till större delen produktionsenheter baserade på jordbrukssubstrat och gödsel samt samrötningsanläggningar utgjorde nästan hälften av Europas biogasproduktion. Följande tabell visar produktionen av biogas i Europa under 2007 och 2008. 21 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 De två ledande biogasproducenterna är Tyskland och Storbritannien som själva står för över 71 procent av den totala produktionen. Om Skåne skulle nå sitt mål om 3 TWh inom produktion av biogas för el och värme innebär det att regionen skulle bidra till drygt 3 procent av den totala produktionen inom EU. Skånes satsningar skulle därmed flytta upp Sverige från en tiondeplacering till det femte största enskilda biogasproducerande landet inom EU. Tysklands stora försprång utgörs av landets snabba etablering av småskaliga rötningsanläggningar på gårdsnivå. Tyskland har under lång tid subventionerat den småskaliga produktionen av el från biogas på flera olika sätt. Tyskland har gjort enligt följande; en ”feed-in tariff” ger en betalning till producenten om 1 krona och 17 öre för varje producerad kWh. För småskaliga anläggningar med en produktion under 500 kWe tillkommer dessutom en premie på 70 öre/kWh. En småskalig anläggning som använder mer än 30 procent flytande gödsel som substrat tillkommer ett bidrag med 1 öre/kWh. En småskalig anläggning där den primära substratkällan är röjnings- och 22 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 trädgårdsavfall från grönområden erhåller ett bidrag med 2 öre/kWh, en premie för kraftvärmeverk med mindre produktion än 20 MWe är utfäst med 3 öre/kWh, ett teknikbidrag för kraftvärmeverk med mindre produktion än 20 MWe med 2 öre/kWh. Storbritanniens största produktionskälla av biogas är uppsamling från deponier där gasen omvandlas till elektricitet. Landets system med gröna elcertifikat baseras på att leveranskvotens värde adderas till marknadspriset per kWh. En leverantör måste bevisa att ungefär 9 procent av leveransen härrör från förnybara bränslen. Straffavgiften för varje understigande megawattimme är ungefär 400 kronor. Detta system har gynnat utvinningen av biogas från deponier tack vare de fördelar denna kostnadseffektiva sektor ger. I övriga EU är systemet med biogasproduktion från jordbruksgrödor och avfall långt mindre utvecklat än i Tyskland och utgör en stor utvecklingspotential där Skåne kan bidra med kunskap och kapacitet. Det förutspås dock att de ökande priserna på biomassa från jordbruk kommer att ge en minskning av jordbrukssektorns biogasproduktion inom de kommande åren. Med avseende på styrmedel för att främja biogasproduktion har Sverige goda exempel i Tyskland att ta efter. Teknikerna för biogasproduktion är välutvecklade i Europa. Det finns även exempel på storskaliga anläggningar i Tyskland. I det avseendet är Skånes satsningar på storskalig biogasproduktion ett välkommet tillskott till Europa. Fordonsbränsle Användningen av biogas inom transportsektorn i EU är mycket låg till förmån för bioetanol och biodiesel. Den enda redovisade statistiken härrör från de svenskproducerade 280 GWh fordonsgas under 2007, vilket utgör endast procent av den totala biodrivmedelskonsumtionen inom EU. Potentialen för konsumtion av biogas som drivmedel i Europa uppgår enligt NGVA Europe for Sustainable Mobility41 till 87 TWh varav 24 TWh för bilar, 52 TWh för bussar och 10 TWh för lastbilar. Enligt Natural & bio Gas Vehicle Association42 är nära 1,4 miljoner gasfordon i drift och cirka 3 740 tankställen finns etablerade i de europeiska länderna, en marknad som har vuxit med 15 procent de senaste tio åren. 41 42 NGVA 2011a. NGVA 2011b. 23 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Figur 5. Antal gasfordon i de Europeiska länderna. Observera att de gamla Sovjetstaterna ingår i sammanställningen av antalet fordon och tankställen43. Sverige håller den fjärde största fordonsflottan av gasbilar i EU. Kombinationen av kunskaperna kring användning av biogas i fordon i Sverige Skåne samt de stora fordonsflottorna och antalet tankstationer på kontinenten ger en betydande potential för utvecklingen av biogas som fordonsgas inom EU. Där kan Skåneregionen spela en framträdande roll. Distribution och uppgradering I Europa finns ett välutvecklat gasnätverk i centrala och östra delarna samt i de flamländska länderna. Det senaste tillskottet är länken mellan Ungern och Rumänien. Detta nät utökar möjligheterna till distribution och konsumtion av biogas både som fordonsgas och som bränsle för produktion av värme och el. GasHighWay är ett EU-finansierat projekt som pågår där det etableras ett nätverk med tankstationer för naturgas och biogas från Italien i söder till Finland och Sverige i norr. Vid utvecklingen av distributionen av biogas i Skåne finns således många goda exempel på gasdistribution via nät att förhålla sig till. Teknikerna för uppgraderingsanläggningar är väletablerade och finns i ett flertal länder, bland annat Nederländerna, Island, Tjeckien, Tyskland, Schweiz och Frankrike. Sverige är framträdande med flest uppgraderingsanläggningar i Europa varav flertalet i Skåne44. Här kan Skåne bidra med kompetens kring gasuppgradering för vidare utveckling i Europa. 43 44 NGVA Europe for Sustainable Mobility. IEA Bioenergy, Task 37 - Energy from Biogas and Landfill Gas. 24 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Skånes mål kring förnybar energi och biogas Länsstyrelsen i Skåne län fattade år 2009, som regional miljömålsansvarig myndighet, beslut om nya klimatmål för Skåne i form av nya delmål under miljökvalitetsmålet: Begränsad klimatpåverkan. Målen har tagits fram i dialog med regionens aktörer och är baserade på nationella mål och skånska förutsättningar. Syftet är att målen ska vara vägledande, stödjande och stimulerande för det fortsatta klimatarbetet i Skåne. Delmål ur de regionala miljömålen som berör biogas och förnybar energi är: Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 TWh högre än år 2002. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 TWh år 2020. Region Skåne har tidigare antagit ett ambitiöst mål inom klimatområdet: År 2020 ska Skåne vara fossilbränslefritt både inom energiförsörjningssektorn och inom transportsektorn. Idag används ca ? TWh energi inom enbart transportsektorn i Skåne45. Region Skånes klimatberedning har i samarbete och genom dialog med kommuner, länsstyrelse, näringsliv och medborgare arbetat fram ett strategiskt program för Skånes klimatarbete. Klimatberedningens vision är ett fossilbränslefritt Skåne 2020. Regionstyrelsen har fattat beslut om att Region Skåne ska bli helt fri från fossila bränslen i både energianvändning, transporter och elanvändning senast år 2020. Region Skåne har som en del i detta arbete uppmanat och utmanat alla andra i Skåne att ta samma beslut. Biogas kan användas för produktion av el och värme eller uppgraderas och användas som drivmedel. Medan den svenska och skånska energimixen när det gäller el- och värmeproduktion blivit allt mindre fossilintensiv under senare år, är över 90 procent av energiförbrukningen på drivmedelssidan fortfarande baserad på fossila bränslen. Att minska fossilberoendet inom trafiksektorn kan därför ses som en större utmaning än inom energisektorn. Region Skånes delmål inom transportsektorn är att 50 procent av alla transporter i regionen ska ske med förnybara bränslen år 2012 och 75 procent år 2016. Biogasen kommer att vara en viktig del för att dessa mål ska nås. Ett flertal kommuner har motsvarande mål att bli fossilbränslefria eller klimatneutrala och har antagit ambitiösa planer på området. Biogasen är en viktig del i detta klimatarbete. Skånes nyckelaktörer Nyckelaktörerna i Skåne är viktiga för framtida biogasutveckling och på olika sätt. Många av våra nyckelaktörer har kommit långt och är unika i sina utvecklingsaktiviteter när det gäller biogas. I färdplan för biogas har några av dessa aktörer, processer och tekniker beskrivits. Färdplan för biogas fokuserar framförallt på sådana åtgärder som behöver stimuleras fram eller kräver regional samverkan. Åtgärder som kommer att genomföras av nyckelaktörer lyfts fram via faktabladen men är inte åtgärder som omfattas av färdplan för biogas. 45 Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. 25 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Kommunerna Kommunerna är mycket viktiga för att stimulera och driva på en biogasutveckling. Kommunerna har både en möjlighet att bidra till men även styra över framtida biogasproduktionsanläggningar. Kommunerna har möjlighet att styra användandet av den egna restprodukten som uppkommer i avfallsverk, via matavfall, park- och våtmarksavfall, samt tång och alger som samlas in. Vidare kan kommunerna styra och verka för en viss placering av framtida biogasanläggningar, hur infrastrukturen ska se ut och även underlätta ett framtida miljötillstånd för en anläggning. Kommunen har också underhållsplaner och genomför emellanåt förbättringsarbete av VA - ledningar, vilket skulle kunna kartläggas och vara en möjlighet för att minska kostnaden för en eventuell utveckling av ett lokalt gasnät. Kommunerna är också stora energikonsumenter och köper in el, värme samt naturgas till både bilar, fastigheter och bostäder. Vidare har kommunerna både information och kunskap om verksamheter och näringsliv i kommunen. I många av kommunerna finns övergripande planer, program, mål och åtgärder antagna för att öka användningen av förnybar energi, minska övergödningen och luftutsläpp, öka antalet miljöfordon osv. En ökad konsumtion och produktion av biogas skulle kunna bidra till måluppfyllelsen av många kommuners miljömål. Några av de skånska kommunerna driver och verkar för en biogasutveckling i kommunen genom att de: antagit en inköpspolicy för fordon där gas ska premieras, inventerat möjliga biomassekällor och aktörer för en biogasanläggning, bekostat lokalt gasnät för att kunna få in mindre biogasproducerande gårdsanläggningar, producerat biogas via vatten och avloppsverk eller andra anläggningar, genomfört marknadsförings- och informationsinsatser inom biogasområdet. Däremot saknas det i de flesta kommuner en tydlig plan eller strategi som täcker biogasen i alla dess delar, produktion, infrastruktur och konsumtion. Teknikföretag inom biogasområdet I Skåne finns ett antal företag både etablerade och under utveckling inom biogasområdet. I rapporten Fossilfritt Skåne 2020 – finns ett några av dessa beskrivna och vad de arbetar med samt vad de ser för behov i framtiden. Det är viktigt för Skåne att lyfta fram, stimulera samt stötta både befintliga och framtida företag. Skåne är bland de ledande i Europa när det gäller uppgraderingsteknik. Malmberg och Läckeby Water Group säljer sitt kunnande internationellt och kompletterar varandra med olika tekniker inom uppgraderingsområdet. Vidare har precis ett antal mindre innovationsföretag, däribland FLINGA Biogas AB startat upp en verksamhet inom småskalig torrötning. Compower har utvecklat en panna som kan producera både värme och el från biogas. Applikationen är avsedd för gårdsbaserad elproduktion eller hushållsproduktion. I Skåne finns intresset och aktörerna som har eller inom kort kommer att ha den ledande tekniken inom ett antal områden. I Skåne gäller det framförallt följande områden: Teknik och processer för att förbehandla och optimera biomassan (mer gas per enhet råvara), 26 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 matavfallsinsamling, sönderdelning av biomassa, optimering av gasutvinning, minskat metangasslip och gasrening, användning och utveckling av biogödselresten, biogasanvändning (nya användningsområden, traktorer, tunga fordon, färjor, mindre gaspannor osv.). Energibolag Energibolagen i Skåne har en nyckelposition i och med sitt ansvar och ägande av gasnätet. De både köper och säljer biogas och är ofta involverade i produktionen. I Skåne levererar Öresundskraft, E.ON och Lunds Energi naturgas och biogas, de äger tillsammans det existerande gasnätet. Flera av energibolagen utvecklar system och processer för att möjliggöra en ökad biogasproduktion genom investeringar i samrötningsanläggningar, gasmackar, depåer, nya användningsapplikationer och så vidare. Det innebär stora investeringar i ett område som är under utveckling. Nyckelaktörerna inom energibranschen har uttryckt att det behövs tydliga spelregler och incitament såsom beskattning av biogasen, förmånsvärde för biogasfordon, produktionsbidrag, investeringsbidrag och så vidare för att stimulera utvecklingen Det är också viktigt att allt fler aktörer, både inom och utanför regionen, satsar på biogas i Skåne. Det innebär att öppna upp för ökad konkurrens genom att låta externa aktörer komma in i Skåne med andra intressen, erfarenheter och kompetens inom området. Regionala aktörer Det finns ett antal regionala aktörer och organisationer som idag arbetar med biogasutvecklingen, några av dem är Biogas Syd, SBHub, Region Skåne, Cleantech Inn Sweden, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och Länsstyrelsen i Skåne län. Biogas Syds roll är att stödja lokala aktörer inom både produktion och användning samt att stimulera ökad samverkan i regionen. Biogas Syd genomför utbildningar och informationsinsatser, stödjer lokala aktörer och kommuner för att möjliggöra biogasutvecklingen. Biogasen är fortfarande under utveckling. Kommuner och andra nyckelaktörer behöver därför även fortsättningsvis en organisation som både driver på och utvecklar biogasen i alla dess delar. Biogas Syd är idag lokaliserade till Energikontoret Skåne under Kommunförbundet Skåne. Biogas Syd är huvudfinansierat av Region Skåne och delfinansierat av medlemsföretagen. Antalet medlemmar 2013 är 2746. Biogas Syds roll behöver förstärkas och tydliggöras framöver. Tillsammans med identifierade nyckelaktörer bör Biogas Syd utveckla och genomföra ansökningar i vissa strategiskt utvalda utlysningar. Många av de identifierade åtgärderna kräver politiskt engagemang och finansiering, såsom framtagande av en biogasstrategi i kommuner eller lobbyarbete genom att verka för skattelättnader för biogasen. Biogas Syd bör också framöver strategiskt och regelbundet identifiera möjligheter för extern finansiering till processer, aktörer och system. 46 Biogas Syd, 2010. 27 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 SBHubs identifierade ansvar inom biogasområdet är att exportera och marknadsföra skånsk teknik och kunnande inom biogas. Detta bör fortgå och vidareutvecklas och styras in mot de områden där Skåne redan idag är eller skulle kunna ligga i framkant. Redan idag finns ett såkallat kluster inom SBHub för biogas som med stor fördel skulle kunna arbeta med identifierade nyckelområden. Vidare finns ett behov att samordna teknikupphandlingar vilket skulle kunna genomföras av SBHub och Biogas Syd. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan SBHub och Biogas Syd för att kunna hjälpa våra aktörer och lyfta fram teknik, processer och aktörer. Region Skåne ansvarar för den regionala utvecklingen i Skåne. Under 2009 togs en strategi och åtgärder fram inom klimatområdet. Klimatsamverkan Skåne, bestående av organisationerna Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, bildades. Samverkan med denna organisation är viktig och bör därför utvecklas. Cleantech Inn Sweden är till för att hjälpa företag och aktörer som vill kommersialisera sin affärsidé. Ett antal företag som arbetar med biogasutveckling finns idag inom inkubatorns organisation såsom BioprocessControl AB. Länsstyrelsen i Skåne län ser biogas som ett nyckelområde i det fortsatta klimat- och energiarbetet. Länsstyrelsen har tagit fram en klimat- och energistrategi för Skåne där arbetet med att göra Skåne till pilotlän för biogas är en viktig åtgärd. Länsstyrelsen är också regional miljömålsansvarig myndighet. Länsstyrelsen har i och med landsbygdsprogrammet möjlighet att hjälpa till att finansiera biogasinvesteringar på landsbygden. Pengar kan även sökas till kompetensutveckling som sprider kunskap och stimulerar biobränslebaserad energiproduktion. Vidare är det Länsstyrelsen som prövar tillstånd om en biogasanläggning klassificeras som miljöfarlig B-verksamhet enligt miljöbalken. Detta innebär anläggningar som har framställning av mer än 150 000 m3 gasformiga bränslen per år. Det vill säga biologisk behandling av avfall där den tillförda mängden är större än 500 ton och upp till 100 000 ton per år, en förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 men högst 300 MW. Lunds Universitet och SLU bedriver idag omfattande forskning inom biogasområdet. I ett antal av projekten samverkar och samfinansierar det privata näringslivet. Inom Lunds Universitet har en strategisk forskningssatsning inom biodrivmedel bildats, LU Biofuels, vilken bland annat arbetar med biogasforskning. Satsningen är ett samarbete mellan institutionerna Miljö- och energisystem, Bioteknik och Kemiteknik på Lunds Tekniska Högskola. På SLU finns även ett antal forskningsprojekt inom biogasområdet. LTJ-fakulteten (Lantbruks-, Trädgårds-, och Jordbruksfakulteten) utbildar exempelvis lantmästare som kommer att driva egna företag samt vara verksamma som driftsledare på gårdar och företag där biogasproduktion är aktuell. LTJ-fakultetens utbildning och forskning avseende växt- och djurproduktion är därför generellt sett av betydelse för utvecklingen av biogasproduktion. Biogasens roll i klimatsmart djurhållning och utnyttjande av gödsel som rötsubstrat är av betydelse i utbildning som rör djurhållning. Men även ifråga om integration i växtodlingssystem med återföring av rötrester, utnyttjande av rötrester och uthållig effektiv produktion av växtråvara för användning som substrat. Forskningsprojekten är många och viktiga även framöver. 28 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 I Helsingborg har en biogasutbildning startats som kvalificerad yrkesutbildning, KY47. Kursen ska ge grundläggande kunskaper om metan, propan och koldioxid samt gasernas uppförande och egenskaper samt sambandet mellan temperatur, tryck och volym. Vidare ska kursen ge kunskap om vilka gaser som bildas i en biogasanläggning. Kursen ska ge kunskap om gassäkerhet och ge behörighet att arbeta som gasföreståndare dvs. ansvarig för biogasproduktionen. Vidare ska kursen ge kunskaper i hur olika gaser påverkar miljön som till exempel växthuseffekten, samt dagens lagstiftning för att förhindra oönskade utsläpp till luft och vatten. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en opolitisk intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRF Skåne representerar majoriteten av de drygt 9 500 företagen i regionen med mer än 2 hektar åkermark. LRF erbjuder medlemmarna rådgivning i riktade projekt för biogasaffärer på gårdsnivå och tar fram informationsmaterial med mera. 47 KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning och är en eftergymnasial utbildningsform på högskolenivå som sedan 2002 är en del av det svenska utbildningssystemet. 29 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Framtida insatsområden och åtgärder för Skåne Skåne är av många anledningar redan en pilotregion för biogas; här finns aktörerna, företagen, kunskapen och viljan. Intressanta och unika försök, projekt och idéer som är av intresse både nationellt men även internationellt, pågår redan. För att ytterligare kunna satsa och utveckla biogasen i regionen behöver insatser och projekt samordnas samt aktörer samverka. Insatser och åtgärder behöver lyftas fram samt prioriteras. Åtgärderna i Skånes färdplan för biogas omfattar 2010 till 2014. Åtgärdslistan kommer att revideras och uppdateras varje år så att den ständigt är aktuell. Resurser angivna i denna åtgärdslista är till för att samordna, initiera, göra gemensamma utredningar eller analyser. Själva resurserna till genomförandet av åtgärden (t.ex. starta en biogasanläggning) är inte omnämnda i färdplan för biogas utan tillkommer och är oftast en kostnad för någon av nyckelaktörerna. Extern finansiering och bidrag För att många av de planerade insatserna och projekten ska lyckas komma igång har förutsättningarna varit att det kräver extern finansiering eller bidrag. Både nationella medel (framförallt LIP och KLIMP) men även EU-finansiering har regionen fått till både biogasanläggningar, teknik och biogasfordon. En stor del av LIP- och Klimpmedel har avsatts till biogasprojekt. Förutom Klimp avsätts idag nationella bidrag till förstudier inom biogas och investeringsbidrag till biogasanläggningar baserade på mer än 50 procent stallgödsel. Därutöver finns möjligheten att söka pengar till projekt som gynnar landsbygdsutvecklingen och där har även projekt inom biogas har fått medel. Projekt och aktörer har även fått medel inom EU-program som Interreg, Life, Intelligent Energy – Europaprogrammet, IEE, och EU:s 7e Ramprogram för forskning, 7:E RP. Vidare ska möjligheten att söka medel från banker (investering/bidrag) som Europeiska Investeringsbanken undersökas. 30 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Genomförande Processledning för genomförande av Färdplanen År 2014 är målet att: Etablera en effektiv och strategisk processledning som samordnar insatser och åtgärder i regionen. Regionen årligen erhålla ca 50 miljoner kr i externa bidrag för olika försök och projekt inom biogasområdet. Ett Center of Excellence finns etablerat och varje år kommer ca 200 besök till Skåne för att studera våra biogasprojekt. En enkel, tydlig och synlig statistik finns för att kunna följa biogasutvecklingen i Skåne. En kommunikations- och informationsplan finns antagen för regionen. En hemsida med all data om projekt och nyckelaktörer finns framtagen. Det behövs en tydlig struktur för ledningen av färdplansarbetet. För en stark och drivande organisation behövs resurser både till processledning och koordination och att starta och genomföra de definierade åtgärderna i färdplan för biogas. Regionala tillväxtnämnden (RTN) beslutade 2011-12-02 § 117 att ställa sig bakom ett förslag till genomförande av Skånes färdplan för biogas med ny organisation (se skiss nedan) och anslog utökade medel för arbetet. Region Skåne har det övergripande ansvaret för genomförandet av färdplanen, tar aktiv del i processledning och ansvarar för strategiska utvecklingsfrågor. Biogas Syd är en central aktör för biogasarbetet i Skåne och har rollen att samordna och koordinera insatser, projekt och aktörer. Figur 6. Organisationsstruktur för Skånes färdplan för biogas 31 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Processledare Region Skåne Region Skånes processledare ansvarar för det strategiska arbetet med färdplan för biogas. Processledaren samordnar Region Skånes biogasarbete och arbetar aktivt med färdplan för biogas både in mot Region Skåne och utåtriktat. Processledaren ansvarar för lobbyverksamheten, övergripande strategier och Region Skånes åtgärder. Genom att processledaren arbetar tätt ihop med Biogas Syd blir denne person länken mellan Biogas Syd och Region Skåne. Politisk ledningsgrupp Arbetet med färdplanen leds på övergripande nivå av en politisk ledningsgrupp som består av nyckelpersoner i biogasarbetet på högsta politikernivå från Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Den politiska ledningsgruppen har till uppgift att förankra biogasarbetet på hög (nationell) nivå och hålla ihop färdplanens insatser. Gruppen har till uppgift att besluta om övergripande inriktning för de utvecklingsmedel som Regionala tillväxtnämnden tillför. Ett av syftena med gruppen är att diskutera utmaningar och möjligheter för biogasens utveckling samt strategiska frågor som rör färdplan för biogas. Gruppen är viktig för ett enat lobbyarbete. Vid behov bjuds andra nyckelaktörer in till gruppen. Styrgrupp Styrgruppen beslutar om operativ verksamhetsinriktning och budget samt följer och driver verksamheten med hjälp av Region Skånes processledare och Biogas Syds verksamhetsledare. Styrgruppen bereder också förslag till fördelning av utvecklingsprojekt. Region Skånes utvecklingsdirektör leder styrgruppen. Deltagare i styrgruppen tillsätts enligt Biogas Syds övergripande verksamhetsplan för att säkerställa rätt deltagare i styrgruppen i enlighet med intentionerna i Skånes färdplan för biogas. Biogas Syds verksamhetsledare har huvudansvaret för att förbereda och kalla till möten. Region Skånes processledare ansvarar för Region Skånes utvecklingsmedel. Biogas Syd Biogas Syd är kärnan i det skånska biogasarbetet och därmed också färdplanearbetet. Organisatoriskt är Biogas Syd en del av Energikontoret Skåne med Kommunförbundet Skåne som huvudman. Biogas Syds har i dagsläget 22 betalande deltagare och 3 associerade deltagare (universitet och högskola). Region Skåne är huvudfinansiär och 5 av deltagarna bidrar extra till specifika projekt. Biogas Syds årliga omsättning ligger på cirka 4 miljoner kronor varav Region Skåne bidrar med 1 miljon kronor. Koordination av genomförandegrupper och färdplanens kommunikatör Region Skåne anlitar Biogas Syd för koordination av genomförandegrupper, utvärdering, ansökningar med mera och kommunikationsaktiviteter som hemsida, nyhetsbrev, pressreleaser och övrig extern kommunikation. Koordinatorn är länken mellan alla genomförandegrupper. En strategisk kommunikationsplan ska tas fram där övergripande kommunikationsinsatser finns. Arbetet med koordinering och kommunikation ska kontinuerligt stämmas av och kommuniceras med Region Skånes processledare. 32 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Genomförandegrupper Dagens arbetsgrupper ombildas till genomförandegrupper som svarar för det operativa genomförandet av färdplanen. Samtliga färdplanens deltagare ska vara representerade i någon av grupperna utifrån kompetens, ansvar och befogenheter och delta aktivt i genomförandet av färdplanens åtgärder. Region Skåne finns representerad i varje genomförandegrupp. Varje genomförandegrupp har en samordnare med uppgift att delta i samordningsgruppen, strukturera mötena, vara sammankallande och föra vidare resultaten av åtgärderna till processledningen. Samordningsgrupp för färdplanen Samordningsgruppen består av Region Skånes processledare, Biogas Syds verksamhetsledare, koordinator och kommunikatör samt samordnare för respektive genomförandegrupp. Gruppen samordnar genomförandegrupperna, bereder utvecklingsmedel samt föreslår ändringar vid revideringar av färdplanen. 33 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärder Färdplanen har identifierat åtgärder där regional samverkan behövs och där enskilda aktörer kan ha svårt att själva påverka utvecklingen. Hur åtgärderna ska genomföras beskrivs i texten nedan. I bilaga 1a finns alla åtgärder listade där ansvarig och tidsplan finns angivet. För någon åtgärd finns nyckelaktör angivet och inom parentes Biogas Syd. Om ingen nyckelaktör kan/är intresserad att ta ansvar för en åtgärd, kommer Biogas Syd att ta ansvar för att åtgärden genomförs. Förslag på budget för åtgärderna är framförallt kostnader för att kunna driva processen framåt, exempelvis genomföra utredningar, förstudier, söka om externa medel och så vidare. Kostnaden för att genomföra en åtgärd, till exempel starta en växtbaserad biogasanläggning, finns inte medtaget i budgeten för färdplanen. Det ska också poängteras att framtagande av forskningsplanen ska göras i samverkan mellan Lunds Universitet och andra näringslivsaktörer och kommuner. Respektive aktörs forsknings- och utvecklingsplaner bör komma i beaktande av arbetsgruppen för FoU. Processledning För att lyckas genomföra åtgärderna i färdplanen och framgångsrikt samordna åtgärder och aktörer behöver det finnas en kompetent och drivande processledning. Region Skåne har det övergripande ansvaret för genomförandet av färdplanen. Region Skånes processledare för färdplanen ansvarar för det strategiska arbetet, samordnar Region Skånes biogasarbete och arbetar aktivt med färdplanen både inom Region Skåne och utåtriktat. Det är dock identifierade nyckelaktörer som driver och ansvarar för genomförande av specifika åtgärder, se bilaga 1a. Åtgärd 1.1: Kommunikation En kommunikations- och informationsplan behöver tas fram. Det bör initialt analyseras hur Skåne som biogasregion bör marknadsföras och kommuniceras nationellt och internationellt. Ett flertal övriga insatser finns redan identifierade och beskrivs nedan som åtgärder men andra insatser måste identifieras och tidsättas i planen. Detta kan vara utbildningar och informationsdagar, en film om biogasregionen Skåne nu och år 2020, nationella och internationella workshops och konferenser m.m. Det bör också tas fram pedagogiskt material i kombination med att kunna visa praktiska exempel på miljöeffekterna av biogas. Informationsinsatser behöver riktas mot de olika målgrupperna årsvis. Målgrupperna för biogas är flera och för att kunna stimulera en biogasutveckling behöver informations- och kommunikationsinsatser riktas mot var och en av dessa. Målgrupperna för biogas är bl.a. följande: - Tjänstemän och politiker inom kommuner, regionen och Länsstyrelsen i Skåne län Invånare Lantbrukare och markägare Transportörer Fordonsindustrin och återförsäljare Företag och organisationer som redan arbetar med biogas eller kan komma att arbeta med biogas. 34 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 - Kommuner och aktörer utanför vår region Organisationer och företag i EU En bra och uppdaterad hemsida underlättar information till aktörer både i och utanför regionen. På hemsidan ska resultat från pågående projekt och insatser finnas. Vidare ska det finnas information om intressanta och aktuella projekt, aktiviteter och konferenser både i och utanför regionen. Hemsidan finns både på engelska och svenska. På sidan bör information kunna hittas om både våra befintliga och kommande biogasanläggningar, aktörer, pågående insatser och projekt samt kontaktpersoner. Viktigt är att utveckla en hemsida så att Skånes varumärke och Center of Excellence för biogas lyfts fram och lockar till besök, investerare, etablering av teknikföretag osv. För att ytterligare nå ut skrivs även en biogasbulletin som informerar om aktuella biogashändelser i Skåne och omvärlden. Bulletinen skickas regelbundet ut till Skånes biogasaktörer och andra intresserade Åtgärd 1.2: Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktigt för att kunna åskådliggöra regionens utveckling när det gäller biogasen. Vidare är det viktigt att synliggöra och visa upp resultat från pågående projekt och insatser, inklusive kommunikationsinsatser. Indikatorer och nyckeltal behöver tas fram som kan visa upp en lokal men även regional utveckling. Resultat från dessa ska systematiseras och läggas in på den gemensamma hemsidan. Här åskådliggörs även hur resterande arbete med färdplanen fortskrider. Färdplanen och dess åtgärder ska årligen följas upp och förslagsvis presenteras i en kort och enkel skrift som kan användas både internt och externt mot olika intressenter och målgrupper. Färdplan för biogas och vår vision är fram till år 2020. Mål och åtgärder för respektive insatsområde är satta till år 2014. År 2014 arrangeras en större internationell konferens för att följa upp arbetet med färdplanen och demonstrera resultat och metoder. Färdplan för biogas revideras då och nya mål och åtgärder per insatsområde föreslås. I samband med revisionen bör liknande inventering genomföras som gjordes i samband med framtagandet av färdplanen. Åtgärd 1.3: Finansiering För att många idéer och projekt ska bli verklighet behövs externa medel och resurser. Lip och Klimp har finansierat många av pågående biogasprojekt i regionen. Det är därför viktigt att identifiera, stödja och ansöka om externa medel till olika projekt och aktörer. Idag finns bidrag att söka ur regionala-, nationella- och EU- fonder. Regelbundet kommer olika utlysningar och det måste finnas en aktiv och kompetent bevakning av dessa fonder som kan användas för biogasområdet. Att göra ansökningar är en risk och i många fall komplicerat och därför behövs en gemensam insats och samverkan ske via Biogas Syd. Medel för att skanna av och till viss del agera bollplank och vara stöd i ansökningar behöver finnas inom Biogas Syd. Därutöver bör ansökningskostnader delfinansieras av de ingående parterna själva. Förutom fonder och program bör andra investeringsmöjligheter såsom Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken undersökas och analyseras. 35 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärd 1.4: Påverkan Den nyinrättade strategiska ledningsgruppen har som uppgift att föra fram regionens förslag på lösningar och ge förslag på framtida system för skatter, incitament och bidrag inom området. Biogasens fördelar måste tydliggöras både i regionen, nationellt och inom EU. Här ingår lobbying för att även biogasens andra samhällsekonomiska fördelar medräknas i kommande skatter, subventioner, incitament osv. Biogasutvecklingen är fortfarande i stort behov av bidrag, styrmedel och incitament. Effekter av tidigare bidrag bör utvärderas. Förändrade villkor för investeringar i gasmackar, koldioxidskatt på biogas i naturgasnätet och borttagande av möjlighet för skattelättnader för tjänstefordon skapar en osäkerhet för nyckelaktörer att starta biogasanläggningar. Det är idag tillräckligt svårt att få lönsamhet i biogasanläggningar speciellt om gasnät eller gasmack saknas. Det måste vara möjligt att på längre sikt kunna se en lönsamhet i anläggningen. Eftersom spelreglerna för biogas förändrats under åren blir kalkylen osäker och därför tvekar många nyckelaktörer inför investeringar. Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och Biogas Syd har en viktig roll att tillsammans med regionens nyckelaktörer tydliggöra vad som behövs och krävs för en ökad biogasproduktion i Skåne. Regionen bör agera för att påverka regler, skatter och incitament både på lokalt, regionalt och nationellt plan. Ett produktionsbidrag, ”metanreduceringsersättning”, för biogasen har identifierats som viktigt, vidare att återinföra bidrag eller skattelättnader för biogasfordon, alternativt skattelättnader för biogas eller öka koldioxidskatten för naturgas samt undersöka möjligheten för drivmedelscertifikat. Viktigt är att de stödformer som finns är långsiktiga och förutsägbara och därmed ger en klar bild av vad som gäller för den som vill investera i biogasproduktion och användning. Regeringen bör också sätta upp ett planeringsmål för biogasens expansion fram till år 2020 i Sverige. Produktion Figur 7. Biogasproduktionsanläggning i Helsingborg, NSR. År 2014 är målet att: - 5 nya biogasanläggningar som totalt tillsammans med befintliga anläggningar producerar 1,5 TWh biogas har byggts. 36 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 - Det finns anläggningar som rötar restprodukter från jordbruket, grödor, blåmassa (alger, tång, musslor osv.), våtmarksgrödor, matavfall, slam och avisningsvätska. Ett flertal gasproduktionstekniker används såsom vanlig rötning, torrötning, förgasning och förvätskning. Teknik och metod för att underlätta och effektivisera spridning av biogödselresten finns framtaget. Biogödselresten är en egen kommersiell produkt som konkurrerar med handelsgödsel. 100 procent av Skånes biogödsel används som växtnäring. Efterfrågan på biogas ökar och redan under 2010 fanns det inte tillräckligt med biogas utifrån efterfrågan. Biogasproduktionen måste således öka för att möta det behov som finns. För många av de befintliga och framtida biogasproducenterna är det viktigt att marknaden fungerar och att spelregler, det vill säga skatter och incitament är tydliggjorda. Rötning av olika substrat kommer att ge upphov till stora mängder rötrester och biogödsel och för att kunna sluta kretsloppet behöver biogödsel kunna användas som gödningsmedel på våra åkermarker. Viktigt är att biogödsel får ett ekonomiskt värde, ökar i användning och därmed ger intäkter för biogasanläggningen, se bilaga 3 - Nuvarande och framtida biogasproduktion. Den stora potentialen för en ökad biogasproduktion finns inom förbehandling och uppgradering. Effektivare förbehandling som underlättar system- och processoptimerad anaerob rötningsprocess kan dramatiskt öka produktiviteten i en anläggning. Antag att man skulle kunna halvera uppehållstiden i rötkammaren och ändå få ut lika mycket gas. Då skulle man med befintliga anläggningar kunna producera dubbelt så mycket energi. Tekniken för gasuppgradering (borttagning av CO2 ur rågasen) skulle kunna utvecklas mycket mer för att öka effektiviteten. En intressant fråga för biometan som inte matas in i naturgasnät är om det skulle räcka med 90-92 procent biometan istället för 97 procent. Trots den lägre metanhalten så skulle det ändå fungera utmärkt som fordonsbränsle. Lägre krav på att ta bort CO2 skulle minska investeringskostnaden för gasuppgraderingen. Åtgärd 2.1: Kommuninventering av möjliga biogassubstrat Kommunerna i Skåne har en nyckelposition i att producera och konsumera biogas. Vidare har kommuner bra kontakt med lokala aktörer och styr till viss del markanvändning och tillstånd. En biogasinventering per kommun behöver genomföras för att tydliggöra var potentiella källor för biomassa finns, vilka aktörerna är och hur efterfrågan ser ut. Det behöver även undersökas hur källor till biogasproduktion kan utnyttjas på kort och lång sikt samt se var möjligheter och begränsningar finns. Viss information finns redan idag men kommer att behöva kompletteras och uppdateras med lokala inventeringar och förfrågningar i kommunen som t.ex. industriernas framtida biogasbehov. Inventering bör genomföras kommunvis och kommunen bör ha huvudansvaret för inventeringen. Det är dock viktigt att stimulera till samarbete över kommungränser för att kunna göra en effektivare planering av nya produktions- och distributionsmöjligheter. Detta möjliggörs genom att Biogas Syd koordinerar kommuninventeringen. Biogas Syds roll i inventeringen är att ta fram mallar, tillhandahålla information och sammanfatta inventeringen. Biogas Syd fungerar även som rådgivare och informatör i kartläggningen. En bra kartläggning av möjliga källor för biogasproduktion och -konsumtion hjälper nyckelaktörer att ta nästa steg och besluta om exempelvis en biogasanläggning. Vidare 37 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 blir det betydligt lättare att kunna ta beslut om var en eventuell utbyggnad av gasinfrastrukturen bör förläggas. Den kommunala inventeringen bör minst omfatta följande områden: - - Möjliga restprodukter och aktörer i kommunen, exempelvis jordbruk, skogsbruk, industri restavfall, matavfall, vatten och avloppsverkens slam, park- och trädgårdsavfall från kommunens egen skötsel. Möjliga placeringar för biogasanläggning utifrån översiktsplanen, infrastrukturen, möjliga substrat och nuvarande gasinfrastruktur. Pågående och framtida projekt och planer som kan ha påverkan på en biogasproduktion, t.ex. att kommunen lägger om vatten och avloppsledningar. Behov av el, värme och gas i den egna verksamheten, det vill säga fordon, kommunala bostadsbolaget och el i verksamheten. Använd mängd konstgödsel i kommunen. Industriers och andra större organisationers framtida behov av biogas till värme, el och till produktion. Förekomst och behov av gasfordon hos slutkonsumenter och allmänhet. Inventeringen bör göras etappvis och startas med de kommuner som redan idag är engagerade och intresserade av biogasutvecklingen. De första 10 kommuninventeringarna kommer att genomföras under 2011-2012. Målet är att samtliga kommuner genomfört en inventering före 2014. Möjligheten att få externt bidrag via landsbygdsprogrammet eller nationellt bör undersökas för dessa inventeringar. Åtgärd 2.2: Ökad källsortering och renhet av hushållens matavfall Nationellt mål är att senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinns genom biologisk behandling! I vissa kommuner återvinns ca 50 % av matavfallet och det går till biogasproduktion (Helsingborg). Olika insamlingssystem finns som resulterar i varierande mängd insamlat material. Förbehandlingsanläggningar finns hos några avfallsbolag som har olika processer för att finfördela avfallet. Tekniken för att sortera bort oönskat material, exempelvis plast och batterier, varierar också. Biogödsel som innehåller matavfall från hushåll får av mjölkproducenternas organisation inte spridas på mjölkgårdarnas åkermark. Det begränsar arealen för återföring av växtnäringsämnen. Dessutom finns det en risk att deras inställning till biogödsel påverkar andra livsmedelsproducenter. När det gäller renheten har fokus legat på tungmetaller. Lantbrukare och livsmedelsorganisationer vill även ha säkerställt att det inte finns läkemedelsrester i avfallet. Det finns alltså olika frågeställningar: Hur kan källsorteringen förbättras och vilka system och investeringar krävs för att lyckas? Hur förbättras/garanteras renheten på materialet som dels samlas in, dels går till biogas-/ biogödselproduktion. Vilka förebyggande åtgärder, vilka kontroller och uppföljningar krävs för kvalitetssäkring av renhet från såväl tungmetaller som annat oönskat, till exempel läkemedelsrester? En handlingsplan behöver tas fram och fler pilotförsök behöver utföras. Kommunal kommunikationsstrategi för förbättrad insamling av matavfall är framtagen och arbetet med samverkan kring kommunikation och matavfall fortsätter 38 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärd 2.3: Ökad biogasproduktion i anslutning till VA-verk I kommuninventeringen genomförs en separat analys av möjligheten för kommunernas vatten- och avloppsverk att starta upp eller utöka biogasproduktionen. Analysen ska även undersöka hur samrötning med annat restmaterial i vatten och avloppsverken kan ske, alternativt om producerad rågas kan sammanföras med andra närliggande rötningsanläggningar och gemensamt uppgraderas till biogas. Det är viktigt att undersöka hur avsättningen för rötslammet kan ske om samrötning blir aktuellt För att intensifiera arbetet behöver samverkan mellan VA-verken ökas. För att åstadkomma detta kan ett VA-nätverk skapas i Skåne. Åtgärd 2.4: Initiera och verka för pilot- och storskaliga demonstrationer av olika typer av biogasanläggningar I Skåne pågår diskussioner och planer av ett antal olika typer av biogasanläggningar, mindre som större, enskilda och som samrötar från olika biomassor. Det är viktigt att dessa pilotanläggningar kommer igång och regionen bör på olika sätt stimulera, stödja och hjälpa till i denna process. Biogasanläggningar som kan röta alger, tång, musslor, restprodukter, grödor samt spill från industrin är av stort intresse. Vidare bör stor- som småskalig produktion stimuleras och olika tekniker såsom torrötning och förgasning. NSR planerar att bygga världens största anläggning för flytande biogas vilket kommer att ha stor betydelse för biogasproduktionen i Skåne. Medel behöver avsättas för att framförallt kunna identifiera och söka externa medel till dessa demoanläggningar, -system eller -tekniker. En pilotanläggning drivs sedan 2000 av Lunds Universitet där man bedriver demonstrationsoch forskningsprojekt. Anläggningen har fyra rötkammare för torr- och våtrötningsteknik i 210 m3-skala. Denna anläggning skulle kunna användas för studiegrupper både från olika länder och från exempelvis naturbruksgymnasier i regionen. Åtgärd 2.5: Ökad biogasproduktion från energigrödor och mellangrödor Energigrödor används idag endast i mindre utsträckning för biogasproduktion i regionen, trots att potentialen enligt många utredningar är stor. Här krävs en utredning av möjligheter och problem med biogasproduktion från energigrödor. Arealeffektiviteten samt effekterna av en förändrad markanvändning på växthusgasemissioner och långsiktig hållbarhet bör utvärderas för olika produktionskedjor. För att öka skördeutbytet och därmed minska konkurrensen med livsmedelssektorn bör biogasproduktion från mellangrödor undersökas och utvecklas. De ekonomiska och tekniska förutsättningarna samt olika odlingsmetoder för denna typ av produktion bör utvärderas. Nyckelaktörer och förutsättningar för ekonomiskt och miljömässigt hållbar produktion bör identifieras samt effekten av olika styrmedel. Det är dessutom, som nämndes ovan, av stor vikt att identifiera och initiera pilot- och storskaliga försök med energigrödor som substrat. Åtgärd 2.6: Ökad medvetenhet och användning av biogödsel Det finns ett behov av att öka förtroendet för biogödsel som ett högkvalitativt gödningsmedel. Genom att intervjua de lantbrukare som nu tar emot och använder biogödsel kartlägga vilka restriktioner som finns idag och från vem, vilken dialog de har med sina köpare och vilka som 39 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 tar emot biogödslade grödor. Därefter sker kontakt med några företag inom livsmedelsindustrin som idag inte godkänner biogödsel för en dialog om vad som krävs för godkännande från industrin. Biogas Syd och LRF anordnar informationsmöten och coachning för anläggningar som vill certifiera sina restprodukter. Samarbete söks även med Länsstyrelsen i Skåne län och andra relevanta aktörer. Informationskampanjer samordnas och riktas mot relevanta aktörer. Rötning av olika substrat kommer att ge upphov till rötrester och biogödsel. För att kunna sluta kretsloppet och återföra näringen i form av biogödsel behöver metoder och tekniker undersökas för att kunna effektivisera spridningen av biogödsel och produktifiera denna. Som exempel på teknik för spridning av biogödsel kan nämnas att NSR har en unik anläggning för återföring av biogödsel till jordbruk genom pipelines En utredning krävs för att veta hur biogödseln kan utformas och anpassas så att denna kan ersätta mineralgödsel och därmed få ett ekonomiskt värde för anläggningsägaren. Teknik för att skilja bort tungmetaller, utan att bränna slammet skulle ha stort värde. Åtgärd 2.7: Ny teknik, nya substrat Forskning och utveckling kring användandet av nya rötningsmaterial, och förbättrat utnyttjande av redan befintliga råvaror pågår. Fler projekt bör initieras där man utreder möjligheter och begränsningar i användandet av nya rötningsmaterial. Här kan exempelvis rötning av betblast undersökas kring potential, teknik och ekonomi. Vidare bör fler projekt som kan öka gasutbytet för de råvaror som redan idag används för biogasproduktion initieras, som till exempel slam och gödsel. Detta kan exempelvis ske genom optimerad samrötning eller förbehandling. Utvärderingarna bör även beakta aspekter som ekonomi, energibalanser och övergripande miljöeffekter. För gödsel och andra lantbrukssubstrat behöver även pilotoch storskaliga försök identifieras och initieras. Ytterligare föreslagna åtgärder inom detta område innefattar bland annat: - Stödja arbetet i utveckling av Skånes demonstrationsanläggningar (identifiera hinder, finansiering mm) Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med alger, tång och våtmarksgrödor Kraftsamling kring gårdsbaserad och småskalig torrötning Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med förvätskning Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med förgasning Småskalig förgasning i Skåne Lokalisering av småskaliga förgasningsanläggningar Åtgärd 2.8: Övrigt Det finns ett stort behov av att minska kostnader för tjänster och teknik i samband med uppförande av biogasanläggningar. Det är inte kostnadseffektivt att varje nyckelaktör behöver göra denna inventering. Dessutom kan priser pressas om en gemensam upphandling genomförs. SBHub tar fram en produktkatalog för möjliga tekniker, processer och kompetenser inom biogasområdet som kan finnas både i och utanför regionen. Vidare 40 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 initieras gemensam upphandling för att få fram bra priser på teknik, processer och system för biogasanläggningar Metanläckage från produktions-, uppgraderings-, och lagringsanläggningar för biogas måste minimeras. I första hand krävs en utredning kring situationen idag. Seminarier på temat bör anordnas för större såväl som mindre biogasproducenter och distributörer. En checklista för kontrollprogram upprättas. I de fall där läckage upptäckts vidtas åtgärder snarast. Erfarenheterna från insatserna samlas i en kunskapsbank för spridning bland andra aktörer. Landsbygdsprogrammet i Skåne handläggs av Länsstyrelsen i Skåne län. Landsbygdsprogrammet har bland annat som mål att skapa sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Inom landsbygdsprogrammet har biogas identifierats som viktigt och speciella medel kan till exempel sökas för förstudier för biogasanläggningar48. Ansökningsförfarandet kan anses vara komplicerat och detta kan vara en anledning till att bidraget idag inte används fullt ut. Detta bör ses över och utredas hur bidrag lättare kan komma nyckelaktörerna till godo för identifierade områden och biogasinsatser i färdplanen. Tillståndsprocessen för biogasanläggningar behöver ses över och förslag på åtgärder som kan snabba upp tillståndsprocessen bör tas fram. Figur 8. Befintliga produktionsanläggningar i Skåne 49. 48 Vissa villkor såsom medverkan av offentliga aktörer och lantbruk behöver uppfyllas för att kunna söka bidraget. 49 Bild: Biogasportalen, 2012. 41 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Gasinfrastruktur och gastransport År 2014 är målet att: - En gasmacksstrategi finns antagen för regionen. En strategi och handlingsplan för utvidgning av det lokala gasnätet finns framtagen för 2011-2020. Flytande biogas produceras vid minst två anläggningar i regionen och används både inom den tunga vägtrafiken och inom färjetrafiken. 80 nya gasmackar för privatfordon samt 20 nya bussdepåer har byggts i regionen. Biogas kan distribueras i separata ledningar eller via ett större gasnät, men också transporteras som komprimerad gas eller i flytande form. Enligt Länsstyrelsen i Skåne län är svårigheten att nå en marknad för gasen som långsiktigt kan trygga avsättningen till ett pris som gör biogasproduktionen lönsam ett avgörande hinder för en utbyggnad av biogasproduktion i regionen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2009). Då distribution via regionala/nationella eller lokala gasnät både miljömässigt och säkerhetsmässigt är fördelaktigt i jämförelse med vägtransporter av gas, är satsningar på nätutbyggnad motiverade. Att distribuera biogas på gasnät ökar även leveranssäkerheten. Det är viktigt att, innan en gasutbyggnad sker, ha en uppfattning om var framtida biogasproducenter, den marknad som finns i regionen och vad gasen ska användas till. Förvätskas gasen och används till tunga fordon eller färjor krävs inte direkt samma utbyggnad av gasnätet. Det är därför viktigt att den kommunala utredningen (steg 1) genomförs så att en regional utbyggnad sker på det mest ekonomiska och effektivaste sättet. Kombinationen lokala gasnät kopplade till större distributionsledningar är intressant i ett skånskt perspektiv med många jordbruksfastigheter och reningsverk. Sedda en och en kan sådana anläggningar inte alltid ge ekonomisk lönsamhet i biogasproduktion eller uppgradering av producerad gas, men om investeringskostnaderna kan delas på fler och avsättningen garanteras är det lättare att få kalkylen att gå ihop. Flera utbyggnadsmöjligheter av det idag befintliga gasnätet kan vara intressanta. En utredning gjord 2010 undersökte möjligheten att sammanlänka näten mellan Klippan och Kristianstad. Detta skulle skapa en större avsättningsmöjlighet för den biogas som redan idag produceras i Kristianstadområdet. Samtidigt skulle det göra det möjligt för ett antal produktionsanläggningar att koppla in sig på nätet och därigenom skapa förutsättningar för ekonomiskt intressanta investeringar i uppgradering av den biogas som produceras i området. Med hjälp av lokala gasnät och gemensamma uppgraderingsanläggningar skulle gårdsbaserad biogasproduktion kunna bli mer ekonomiskt intressant för lantbrukare. En annan möjlig utbyggnad är att fortsätta sträckningen från Lund längs med E22 mot Eslöv där produktionen av biogas redan idag är stor. 42 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Figur 9. Befintligt naturgasnät 201150. Åtgärd 3.1: Gasnät En ökad biogasproduktion förutsätter att gasen kan transporteras till kunden antingen via flakning (transport med lastbil) eller via gasnätet. Förutom naturgasnätet i västra Skåne har E.ON investerat i ett lokalt gasnät i Kristianstad, för att kunna transportera gasen, vilket kan användas som ett bra exempel om fler lokala gasnät ska utvecklas. En utvidgning av gasnätet är av många skäl att föredra eftersom detta skapar en leveranssäkerhet och en buffringsmöjlighet när en överproduktion finns och avsättning lokalt är mättad. Dock är en utvidgning av gasnätet en kostsam investering och inte alltid det mest fördelaktiga alternativet. I vissa fall kan flakning av gas eller vätska vara det bästa alternativet beroende på mängden gas som produceras och vart den ska transporteras. Marknaden för biogasen bör analyseras så att den mest optimala gastransporten väljs utifrån både produktion och marknad. Sammanställning från kommuninventeringen, åtgärd 2.1, är viktig som underlag för denna analys var gasnät eller flakning är att föredra, samt om gasen ska uppgraderas vid varje produktionsenhet eller först sammanlänkas och därefter uppgraderas. I analysen bör ett flertal parametrar vägas samman såsom ekonomi, framtida produktionsanläggningar, marknad, kostnad för utvidgning av gasnät, uppgradering och flaktransporter. I ett lokalt distributionssystem kan det vara svårt att anpassa utbud och efterfrågan och det finns behov av någon typ av lagringsmöjlighet i systemet. Om lokala gasnät kopplas till gasdistributionsnätet undviks sådana risker och kostnader förknippade med utbyggnad av lagringskapacitet. Även riskerna för att gas måste facklas vid ett överskott av gas i nätet kan undvikas. En separat analys behöver genomföras för att utreda och ge förslag på, om och hur lagring av gasen kan ske. 50 Karta: SGC, Svenskt gastekniskt centrum 43 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärd 3.2: Gasmackar Om 25 procent av personbilarna i regionen skulle använda biogas 2020 och om varje tankställe distribuerar 15 GWh/år skulle det krävas nära 120 tankställen i regionen för att förse samtliga bilar med drivmedel. Detta kan jämföras med dagens 24 tankställen. Det innebär att antalet gasmackar måste växa med 10 tankställen/år under kommande åttaårsperiod. Många befintliga gasmackar har kapacitet kring 5 GWh/år. Att öka kapaciteten på befintliga mackar genom utbyggnad är ofta möjlig. För att även bussar ska kunna drivas med biogas i högre utsträckning krävs ytterligare utbyggnad av tankställen. Med antagandet att varje tankställe kan distribuera ca 15 Nm3 biogas/år skulle det krävas drygt 30 tankställen i regionen för att förse Skånetrafikens bussar med biogas. De tankställen som finns i regionen idag är koncentrerade till den sydvästra delen samt till Kristianstadområdet. För att biogas ska vara ett attraktivt alternativ krävs en förbättrad tillgänglighet. De befintliga tankställena är i dagsläget lokaliserade till undangömda platser som kan ses av lokalbefolkning men missas av förbipasserade - om det inte ligger i anslutning till genomfartsleden. Möjligheten går därför förlorad att skapa kundunderlag i mindre tätorter. En publik biogasstation i var kommun är en rimlig service gentemot gasbilägare. Det är idag svårt att få ekonomi i en biogasmack, framförallt i de publika mackarna. För lite biogas säljs vilket innebär att det tar för lång tid innan investeringen lönar sig. 4-5 GWh bör säljas per gasmack och i många av mackarna säljs idag mindre än 1 GWh51. Behovet är stort att utreda framtida ägarskap av bussdepåer. Idag upphandlar Region Skåne och Skånetrafiken transportören som därefter själv upphandlar bränslet. Den som levererar biogasen idag är ansvarig för att se till att gasen kan tankas på depån, vilket gör att om transportören förlorar kommande upphandling och ny transportör får avtalet kan val av depå förändras. Detta innebär att gastankningen behöver flyttas och nya investeringar behöver göras. Idag är det framförallt energibolagen som investerar och sätter upp biogastankställen. Framöver är det viktigt att fler aktörer stimuleras att sätta upp tankställen t.ex. befintliga fordonsbränslebolag. En sammanställning av förutsättningar och var framtida gasinfrastruktur ska utvidgas bör tydliggöras för eventuella investerare eller operatörer. Vidare bör regionen och nyckelaktörer verka för att investeringsbidrag för gasmackar återinförs, då det fortfarande är svårt att få ekonomi i biogasmackar. En gasmacksstrategi behöver tas fram som kan tydliggöra förutsättningar, villkor, ekonomi o.s.v. för en utveckling av antalet publika gasmackar och bussdepåer. I denna strategi bör även möjligheten att kunna tanka flytande biogas inkluderas. Åtgärd 3.3: Upphandling Skånetrafiken har satt som mål att samtliga 900 bussar ska gå på biogas 2020. Detta är ett stort åtagande som kräver betydligt mer biogas än vad som finns idag (ca 500-600 GWh). I dag upphandlas de regionala och lokala transporterna vart åttonde år och transportörerna har möjlighet att själva välja bränsleleverantör. Eftersom investeringar för en biogasanläggning, dess gasinfrastruktur och gasdepå är stora, behöver upphandlingen ses över och förslag tas 51 Framkommet vid intervjuerna från inventeringen, genomförd i samband med framtagandet av Skånes färdplan för biogas 2010. 44 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 fram på hur denna bättre kan stimulera biogasproduktionen i regionen. I samband med detta bör det även utredas och ges förslag på vem som i framtiden ska äga bussdepåer. Användning År 2014 är målet att: - Pilotförsök med biogas i färjor är igång. Kommunala och regionala handlingsplaner för att öka biogasanvändningen är framtagna. 50 procent av den offentliga fordonsflottan är biogasfordon. Det finns 10 tunga dual fuel-fordon i Skåne. Det finns 5 dual fuel-traktorer i Skåne. Pilotförsök med småskaliga gasapplikationer pågår i 5 villaområden och 5 flerbostadsområden. 20 procent av hushållen väljer biogas framför andra bränslen vid nybilsköp. Åtgärd 4.1: Inventering och analys av konsumtion av biogas i kommunen Som beskrivs i 2.1 är det viktigt att även inventera framtida behov av biogas i den kommunala inventeringen. Hur mycket biogas skulle kunna användas till uppvärmning, el, i industrin eller till fordonsgas? Framkomna resultat infogas i det planeringsunderlag (GIS-verktyg) som tas fram i regionen (åtgärd 5.3). Även denna del av inventeringen utförs etappvis där de tio första kommunerna redovisas 2013 och de resterande 2014. Åtgärd 4.2: Nya fordon, test och demonstration För att öka marknaden av nya fordon behöver tekniker testas och demonstreras. Detta kan gälla mindre gasmotorer och andra gasdrivna applikationer samt effektiviseringsteknik, och kan utöver fordonssektorn vara aktuellt i privata hushåll där el och värme produceras småskaligt från biogas. Även framtidens färjor kan drivas med flytande biogas. Arbetsmaskiner som används i kommunal och regional förvaltning bör också undersökas om och hur dessa kan drivas med biogas. Biogas Syd bör involveras och hjälpa nyckelaktörer identifiera vad som behövs, identifiera eventuella hinder och möjliga resurser för att kunna starta ett pilotförsök. Vidare hjälpa till i utvecklingen och ansöka om finansiering till dessa pilotförsök. Ett exempel på lämplig maskin är gatusopare där test, demonstration och inköp bör ske. Åtgärd 4.3: Konvertering av fordon, färdtjänstfordon och låggolvsbussar Genom att vara delaktiga i ”Klimatsamverkan Skåne” har Region Skåne som mål att ställa om organisationen till att bli fossilfri 2020. Detta kommer inte kunna åstadkommas enbart genom inköp av ny, fossilfri teknik utan innebär att utvecklig av konverteringsteknik blir nödvändig. Åtgärd 4.4: Tunga transporter Skånes geografiska placering gör det till ett transitlän med mycket tung trafik som passerar. Även den stadsnära tunga trafiken är betydande, och sammanlagt leder dessa transporter till utsläpp av stora mänger koldioxid och partiklar (bland annat) samt störningar i form av buller. 45 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 När biogas ersätter diesel i tung trafik reduceras koldioxid- och partikelutsläppen avsevärt och bullernivån minskas. En utredning kring de viktigaste transportrutterna i regionen genomförs. Baserat på detta väljs strategiska platser för placering av depåer och rastställen. Åkerierna involveras från start för att få med deras önskemål och erfarenheter kring lämpliga lokaliseringar. Konvertering av tunga fordon för att kunna köra på biogas och diesel har varit av intresse länge men ännu inte kommit igång som pilotförsök i Skåne. De tunga fordonen är många och sträckan de kör är lång, vilket gör att en marknad för tunga fordon är mycket intressant. Volvo kommer under 2011 lansera sin nya biogaslastbil. Efterkonvertering av lastbilar har testats och bör även det undersökas och kunna användas som ett alternativ. För tunga transporter (Large-XL) genomförs en marknadsinventering och kampanj. Gasdrift i stora lastbilar (Large-XL) bör utvärderas och den erhållna informationen sprids därefter till intressenter. Lite mindre lastbilar, i klassen medium och large, testas och utvärderas i kommunal drift. Åtgärd 4.5: Invånarkampanj Vision 2020 En kampanj för att belysa biogasens fördelar som fordonsbränsle, riktad till invånarna i Skåne. I kampanjen involveras kända personer som tar sig fram i biogasbil genom Skåne. Media och beslutsfattare inbjuds att åka med. Fordonsproducenter involveras i kampanjer. En förstudie för, och en marknadskampanj för gasbilar riktad mot företag och bilhandlare genomförs. Här är målet att öka kunskapen och intresset för gasbilar som tjänstefordon då försäljningen av dessa (och andra miljöbilar) har minskat de senaste åren. En utredning kring förutsättningarna för vad som krävs för att göra biogasen konkurrenskraftig i Skåne genomförs. Där utreds de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna. Utveckling År 2014 är målet att: - - 25 kommunala handlingsplaner för lokal biogasutveckling finns framtagna. Skåne upplevs som ett föredöme vad gäller potentialberäkningar och planeringsunderlag för biogas och ett flertal län och regioner i Sverige har2013 påbörjat liknande arbete. Skåne som ett världskänt forskarcentrum inom biogas är etablerat. I Skåne arrangeras utbildningar inom biogasområdet på alla nivåer från gymnasieskola till forskarutbildning. 46 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärd 5.1: Kommunal handlingsplan för att öka produktion och användning av biogas (steg 3) När inventeringen av det framtida biogasbehovet, inom produktion och användning, är slutförd, ska kommunerna ta fram handlingsplaner för att stimulera en ökad biogasutveckling. Exempelvis kan det vara att starta upp en gasproduktion vid vatten och avloppsverken och vid denna möjliggöra att fler restprodukter kan tas emot. Det kan även innebära att en inköpspolicy tas fram för att öka antalet biogasfordon i kommunen eller att kommunen finansierar en gasinfrastruktur. Handlingsplanerna bör innehålla mål och åtgärder för att öka produktionen och användningen av biogas. Den bör innehålla information om var biogasanläggningar kan etableras i kommunen och vilken roll kommunen bör ha i framtida satsningar. De kommunala handlingsplanerna och deras åtgärder bör antas politiskt i respektive kommun. Åtgärd 5.2: Forskning och utveckling Inom samtliga områden finns ett behov och intresse av att starta olika forskningsprojekt. I Skåne finns en samverkan mellan forskning och näringsliv och i många projekt delfinansieras forskningen av medel från näringslivet. Detta bör fortsätta och vidareutvecklas. I början av projektet tas en forskningsplan fram i samverkan mellan näringsliv och universitetet. En tvärvetenskaplig och mångfasetterad forskningsbas krävs och flera olika lärosäten och institutioner ingår i arbetet. Inför framtagande av planen arrangeras en workshop där nyckelaktörer tillsammans med universiteten diskuterar och planlägger regionens biogasforskning, hur denna kan finansieras och när den kan genomföras. Det är viktigt att forskningen inte bara har ett tekniskt perspektiv, utan också tittar på området ur ett systemperspektiv när det gäller systemintegrering, klimatprestanda, resurseffektivitet, innovationskraft, entreprenörskap, ekonomisk potential, sociala faktorer med mera. Forskningsplanen är långsiktig och sträcker sig precis som färdplanen till 2020. Planen uppdateras varje år och inför den årliga uppföljningen anordnas en konferens där resultat från pågående forskning presenteras och nya forskningsprojekt diskuteras. Många av de pågående forskningsprojekten kräver test i labbskala, i storskala och i fält. Idag förläggs dessa försök både på Lunds Universitet, SLU och ute hos markägare och anläggningsägare. Detta innebär att försök som pågår ute hos anläggningsägare inte är möjliga att tillgå för andra intressenter och branschaktörer. Utveckling av ett forskningscentrum som drivs av Lunds Universitet, men samfinansierat av det privata näringslivet är av intresse och bör utredas. Förslag ges på hur ett sådant kan se ut och samfinansieras. I centrumbildningen bör så väl teknisk expertis som ekonomiskt, politiskt och juridiskt sakkunniga och beteendevetare ingå. Åtgärd 5.3. Framtagande av GIS-databas som planeringsunderlag för biogasutveckling För att kunna planera en framtida utveckling och utvidgning av biogasen krävs bra underlag kring möjliga substratkällor och aktörer, befintligt och planerat gasnät samt framtida marknad. Målet är att ta fram ett GIS-verktyg som ska användas som planeringsunderlag för framtida biogassatsningar. Befintlig information och information från de kommunala inventeringarna läggs in i GIS-databasen. Planeringsunderlaget läggs ut på en gemensam hemsida och kompletteras och utnyttjas av regionens aktörer. 47 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 Åtgärd 5.4: Stimulera och verka för ett skånskt Innovatum I Skåne finns ett antal organisationer som verkar inom biogasområdet såsom SBHub, Invest in Skåne och Cleantech Inn Sweden. Dock framkommer många idéer och innovationer som är av intresse för biogasutvecklingen men som av aktören själv aldrig kommer att bli en affärsidé eller patentlösning. Dessa idéer behöver samlas upp och få kraft och stöd för att kunna vidareutvecklas och kommersialiseras. Biogas Syd har en viktig roll i att bidra i arbetet med ett Skånskt Innovatum med avseende på de delar som rör målen för färdplanen. Ett gott exempel på detta är Göteborg stad som bildat Innovatum Teknikpark. Deras vision är att bli ett internationellt erkänt utvecklingscentrum inom tre fokusområden (Produktionsteknik, Audiovisuell teknik och Energi- och miljöteknik). En analys behöver genomföras för att utreda om och hur ett sådant Innovatum kan bildas i eller utanför någon av de befintliga organisationerna i Skåne. Åtgärd 5.5: Utbildning För närvarande pågår en process inom Sveriges energisystem som syftar till att fokusera på alternativa källor som komplement till dagens mer fossilt baserade. Biogas är ett intressant alternativ med stor potential, som kan utnyttjas bland annat till fordonsbränsle. För att lyckas med denna omställning krävs det kompetensförsörjning till biogas- och kretsloppsbranschen. Fortfarande är biogasens unika möjligheter att få dubbla och ibland trippla miljöeffekter inte alltid kända. Biogasen jämförs oftast rakt av med andra förnybara energislag såsom etanol och dess indirekta effekter tas inte fram i en sådan analys. Det finns ett behov av kunskapsöverföring på olika utbildningsnivåer, vilket omfattar korta mer praktiska utbildningar och längre mer teoretiska på universitetsnivå. De framtida utbildningarna ska ha en tydlig förankring i branschen, vilket ger möjligheter för studenter att knytas till moment under praktiska realistiska förhållanden. Det är viktigt i detta arbete att alla parter kan vara delaktiga och bidra med sina respektive erfarenheter och kompetenser. Det behövs en kartläggning av utbildningsaktiviteter, befintliga och nya som är på gång, inklusive utbildning på olika nivåer. Även en analys av arbetstillfällen kring en utbyggnad av biogasområdet är viktigt. Åtgärd 5.6: Utveckling av nya substrat Som nämnts i stycke 2.7 behöver nya substrat bli tillgängliga för att öka produktionen av biogas i Skåne. Exempel på möjliga sådana är cellulosarika material (exempelvis park- och trädgårdsavfall) och marina substrat, så kallad ”blåmassa”. Halm är ett annat substrat som har en stor potential. För att utnyttja halmen krävs utveckling av förbehandlingsmetoder och teknik. Åtgärd 5.7: Ökad samverkan inom lantbrukssektorn Såväl produktion som användning av biogas berör ett stort antal områden och företeelser i vårt samhälle. Trots detta bedrivs utbildning, information och rådgivning kring biogas som en egen isolerad företeelse utan djupare förankring i olika specialområden. Exempel på sådana specialområden är: olika slag av animalieproduktion, växtodling, teknik och marklära. Genom att rådgivare, lärare, forskare och specialister bereds möjlighet att mera ingående förstå hur deras respektive ämnesområden påverkas när produktion och/eller användning av biogas 48 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, version 3, 2013 "kopplas till" deras verksamhet. Genom detta angreppssätt tror vi att biogasen skulle vinna ett antal fördelar som exempelvis: - Ytterligare ökad acceptans. Ökade förutsättningar för positiv ekonomi i produktionen. Ökade förutsättningar för att tillvarata och optimera positiva miljöeffekter. Ökade förutsättningar för att finna nya applikationer för såväl produktion som användning av biogas. Denna Förstudie ska identifiera och kartlägga de olika intressenter som har vilja och förutsättningar att bidra till skapandet av ett Regionalt centrum för uthållig biogasproduktion i lantbruket, ett forum för interaktion mellan olika aktörer och kunskapskällor. Kartläggningen syftar till: - Att bidra med kunskap. Att ta fram ny kunskap som efterlyses i plattformen. Att "paketera" kunskaper så att de passar olika målgrupper och deras arbete. Att utgöra avnämare av olika kunskaper inom området. Att bidra med kompetens i övrigt. Att bidra med ekonomiska eller organisatoriska resurser. Förstudien avslutas i januari 2014 och arbetet med att starta upp det regionala centrat bör påbörjas i anslutning till detta. 49 Bilaga 1. Åtgärdslista Skånes färdplan för biogas Åtgärdslista Åtgärd Område Ansvarig aktör Start Stopp 1 Processledning 1.1 Kommunikation 1.1.1 Framtagande av informations- och kommunikationsplan för biogas Projektledning Biogas Syd 2010 2012 1.1.2 Hemsida Projektledning Biogas Syd 2010 2014 1.1.3 Biogasbulletin Projektledning Biogas Syd 2013 2014 1.2 Uppföljning och utvärdering 1.2.1 Löpande uppföljning av indikatorer Projektledning Biogas Syd 2012 2014 1.2.2 Halvlek för 2020 Projektledning Region Skåne 2014 2014 1.2.3 Uppföljning av biogasen åskådliggöras på hemsidan Projektledning Biogas Syd 2013 2014 1.3 Finansiering 1.3.1 Externa finansieringsmöjligheter Projektledning 2010 2014 1.3.2 Finansiering av identifierade åtgärder Projektledning 2012 2014 1.4 Påverkan 1.4.1 Påverkansarbete för biogasens utveckling Projektledning Region Skåne 2012 2014 1.4.2 Undanröja hinder, identifiera incitament och styrmedel regionalt, nationellt och i EU Projektledning Region Skåne 2012 2014 Produktion Malmö Stad, Kristaianstad, Helsingborg, Eslöv, 2010 Trelleborg, Örkelljunga, Lund, Simrishamn, Ystad, Tomelilla 2013 Biogas Syd/Region Skåne Biogas Syd/Region Skåne 2 Produktion 2.1 2.1.1 Kommuninventering av möjliga biogassubstarat Kommuninventering (steg 1) 10 kommuner Produktion Kommuner 2013 2014 Produktion Biogas Syd i samverkan med 2013 avfallsbolagen 2013 Tillskapandet av ett VA-nätverk i Skåne Produktion Biogas Syd 2013 2014 2.3.2 Ökad biogasproduktion från slam med ozonbehandling Produktion NSVA 2013 2014 2.3.3 Ökad medvetenhet och användning av rötslam Produktion De skånska VA2011 verken 2014 2.4 Initiera och verka för pilot- och storskaliga demonstrationer av olika typer av bioasanläggningar 2.5 Ökad biogasproduktion från energigrödor och mellangrödor 2.5.1 Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med energigrödor Produktion SLU /LTH 2010 2014 2.5.2 Utveckling av biogasproduktion från energigrödor Produktion 2011 2011 2.5.3 Energigrödor- kostnadseffektivitet och styrmedel Produktion 2013 2014 2.5.4 Biogas från energigrödorproduktionskostnader och effekt av olika styrmedel Produktion 2013 2014 2.5.5 Biogas från mellangrödor, odlingsmetoder, teknik och ekonomi Produktion 2013 2014 2.6 Ökad medvetenhet och användning av biogödsel 2.6.1 Ökad medvetenhet och användning av biogödsel LRF /Biogas Syd 2011 mfl 2014 2.6.2 Kommersialisering och utveckling av teknik för Produktion spridning av biogödsel ? 2012 2014 2.6.3 Rådgivningsmaterial biogödsel Produktion HIR Malmöhus AB 2013 2014 2.6.4 Effektivare strategier för avsättning av biogödsel Produktion Grontmij 2013 2017 2.7 Ny teknik, nya substrat 2.7.1 Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med gödsel och andra restprodukter från lantbruket. Produktion Biogas Syd 2011 2014 Utveckling Lunds Universitet 2013 2014 Produktion Biogas Syd 2012 2013 Produktion SBHub Green Tech Visits / Biogas Syd 2011 2014 2.1.2 Kommuninventering (steg 2) övriga 2.2 Ökad källsortering och renhet av hushållens matavfall 2.2.1 Kommunal kommunikationsstrategi för förbättrad insamling av matavfall 2.3 Ökad biogasproduktion i anslutning till VAverk. 2.3.1 2.7.2 2.7.3 2.7.4 Biogasproduktion från betblast- potential, teknik och ekonomi Nya rötningsmaterial och mer effektiv användning av redan befintliga Stödja arbetet i utveckling av Skånes demonstrationsanläggningar (identifiera hinder, finansiering mm) Produktion SLU Alnarp och Lunds Universitet SLU Alnarp och Lunds Universitet SLU Alnarp/Lunds Universitet SLU Alnarp /SB3 2.7.5 Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med alger, tång och våtmarksgrödor. Produktion Trelleborg 2011 2013 2.7.6 Fullskaleanläggning för alger, tång och våtmarksgrödor Produktion Trelleborg 2013 2014 2.7.7 Kraftsamling kring gårdsbaserad och småskalig Produktion torrötning Hushållningssäll 2012 skapet Krisitanstad 2013 2.7.8 Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med förvätskning Produktion NSR/Biogas 2011 Sydöstra Skåne 2014 2.7.9 Identifiera och initiera pilot- och storskaligt försök med förgasning Produktion Eon 2011 2020 2.7.10 Småskalig förgasning i Skåne Produktion BioMil AB/Renewtec 2013 2014 2.7.11 Lokalisering av småskaliga förgasningsanläggningar Produktion BioMil AB/Renewtec 2014? 2.8 Övrigt 2.8.1 Produktkatalog av tjänster och tekniker och genomförande av gemensam upphandling Produktion Region Skåne/SBHub 2012 2012 2.8.2 Utredning kring metangasläckage Produktion Energigas Sverige 2012 2013 2.8.3 Förenkling av tillståndsprocessen Produktion Länsstyrelsen 2011 2014 3 Gasinfrastruktur och gastransport 3.1 Gasnät 3.1.1 Utredning och förslag på gasnät, lokalt och/eller utvidgning av regionala naturgasnät. Infrastruktur Eller alternativ till gasnät, t.ex. flakning. Utreda framförallt de ekonomiska konsekvenserna Region Skåne 2011 2014 3.1.2 Underlag till beslut om eventuell gasnätsutbyggnad Infrastruktur Region Skåne 2013 2014 3.1.3 Nätstudie för ökad biogasproduktion och distribution i sydöstra Skåne Infrastruktur Region Skåne 2013 2013 3.1.4 Utreda framtida lagringskapacitet Infrastruktur Lunds Energi/Region Skåne 2012 2014 3.2 Gasmackar 3.2.1 Utvidgning av antalet gasmackar, framtagande av gasmackstrategi Infrastruktur Region Skåne 2012 2013 3.2.2 Vad kostar det att driva en gastankstation och hur påverkar marknadsföring och etablering tankstationens omsättning? Infrastruktur Biogas Ystad Österlen 2013 ? 3.3 Upphandling 3.3.1 Se över upphandlingen för Skånetrafiken av biogas och bussar. Verka för att två upphandlingar genomförs, en för bränslet och en för transporten. Infrastruktur Region Skåne 2012 2013 4 Användning 4.1 Kommunstrategi, steg 2: Inventering och analys av konsumtion av biogas i kommunen 4.1.2 Inventering och analys av konsumtion av biogas i kommunen (10 första kommunerna) Användning Malmö Stad, Kristaianstad, Helsingborg, Eslöv, 2013 Trelleborg, Örkelljunga, Lund, Simrishamn, Ystad, Tomelilla 4.1.2 Inventering och analys av konsumtion av biogas i kommunen (övriga) Användning Övriga kommuner 2013 2014 4.2 Nya fordon, test och demonstration 4.2.1 Möjliggöra test av ny teknik, mindre gasmotorer, gasdrivna applikationer, effektiviseringsteknik. Användning Eon 2010 2013 4.2.2 Verka för användning av dualfuel traktorer Användning Biogas Syd 2011 2013 4.2.3 Identifiera och initiera biogasdrivna arbetsmaskiner Användning Trafikverket 2011 2013 4.2.4 Test/demo/inköp av gatusopare Användning Biogas Syd 2013 2014 4.3 Konvertering av fordon, färdtjänstfordon och låggolvsbussar Användning Biogas Syd 2013 2014 4.4 Tunga transporter 4.4.1 Kartlägga rutterna för de tunga fordonsflottorna i Skåne Trafikverket 2011 2012 4.4.2 Identifiera och initiera att dual fuel projekt startas upp kring tunga fordon och att externa medel ansöks till pilotprojekt. Användning Trafikverket 2011 2013 4.4.3 Tunga transporter (LargeXL).Marknadsinventering och kampanj Användning Biogas Syd 2013 2014 4.4.4 Lastbil (Large-XL). Utvärdering och informationsspridning Användning Biogas Syd 2013 2014 4.4.5 Lastbilar, medium och large, test och utvärdering i kommunal drift Användning Biogas Syd 2013 2014 4.5 Invånarkampanj Vision 2020. 4.5.1 Förstudie: Marknadskampanj för gasbilar Användning Biogas Syd 2013 2014 4.5.2 Gasbilskampanj Användning Biogas /Skånes gasbolag 2013 2014 4.6 Biogasmarknaden i Skåne – en ekonomisk framtidsstudie Användning Biogas Syd 2012 2012 5 Utveckling 2014 5.1 Kommunal handlingsplan för att öka produktion och användning av biogas (steg 3) 5.1.1 Kommunal handlingsplan för att öka biogasproduktionen och -användningen (steg 3), 10 kommuner Utveckling Malmö Stad, Kristaianstad, Helsingborg, Eslöv, 2011 Trelleborg, Örkelljunga, Lund, Simrishamn, Ystad, Tomelilla 5.1.2 Kommunal handlingsplan för att öka biogasproduktionen och -användningen (steg 3), övriga kommuner Utveckling Övriga kommuner 2013 2014 5.1.3 Biogas i Lundalands kommuner Utveckling Lunds Kommun 2013 2014 5.2 Forskning och utveckling 5.2.1 Planering av FOU inom biogasområdet 5.2.2 Utveckling av Skåne som ett forskningscentrum Utveckling för biogas Lunds Universitet, SLU 2011 och Kristianstad Lunds 2011 universitet 5.3 Framtagande av GIS-databas som planeringsunderlag för biogasutveckling Utveckling Länsstyrelsen/B 2010 iogas Syd 2014 5.4 Stimulera och verka för ett skånskt Innovatum Utveckling Region Skåne 2012 2013 5.5 Utbildning Utveckling Högskolan Kristianstad 2012 2013 5.6 Utveckling av nya substrat 5.6.1 Karaktärisering och potentialbestämning av park- och trädgårdsavfall för energiutvinning Utveckling Lunds kommun 2013 5.6.2 Biogas från sjöpungar- en ekonomisk, teknisk och juridisk utvärdering Utveckling Grontmij AB 2013 2014 5.7 Ökad samverkan inom lantbruksektorn 5.7.1 Förstudie - Centrum för hållbara biogassystem i Utveckling lantbruket Biogas Syd 2013 2013 5.7.2 Uppstart av regionalt centrum Utveckling Biogas Syd Utveckling 2013 2014 2011
© Copyright 2024