1. No category

MAGASiNet
itpro
l
e
t
e
t
k
e
j
o
tet elitpr
k
e
j
o
r
p
t
i
l
tet e
elitprojek
NDet
tBollFÖrBU
Fo
A
k
S
eN
V
FrÅN S
eN tiDNiNG
2010
t
E
t
k
E
j
o
r
p
t
i
El
m tiderna«
o
n
e
g
g
in
n
ts
sa
ta
rs
ö
st
lls
o
tb
fo
»Svensk
Och vinnarna är:
Grattis alla leksugna knattar och hårdsatsande juniorer inom svensk barn- och ungdomsidrott. Även under 2009 har vi stöttat er med ett hisnande bidrag från vårt spelöverskott.
Pengar som inte bara gör nytta i vardagen utan också gör livet enkare för dig som ledare
och engagerad förälder. Tack för din insats! Tillsammans får vi svensk idrott att gå runt.
En stor investering för framtiden
>>
I början av 2000-talet identifierade
vi stora utvecklingsbehov när det
gällde vår elitfotboll. Klubbarna på
herrsidan fick allt svårare att kvalificera sig till
de stora internationella turneringarna. Allt fler
klubbar konkurrerade på allvar med svenska
damlag i motsvarande cuper. Vår tränarutbildning var på efterkälken och våra unga spelare
hade svårt att ta plats i våra främsta lag. Den
samlade synpunkten var att vi utan krafttag
skulle få stora problem i framtiden.
Vid ordförandekonferensen 2005 bestämdes att en stor analys skulle göras kring dessa
frågor. Projektgruppen som tillsattes fick till
uppgift att komma med konkreta förslag på
åtgärder.
På följande års ordförandekonferens visade
projektgruppen sina analysresultat och föreslog ett elitprojekt. Det skulle pågå mellan
2007–2010 och bestå av fem delar:
l Elitföreningarna skulle få utökad kompetens.
l Elittränarnas roll skulle vidgas och utvecklas.
l Talangutveckling i elitföreningarna skulle
bearbetas på nytt sätt.
lT
ränarutbildningen skulle göras om,
i samklang med UEFA:s utbildningar.
l Riksinstruktörs- och spelarutbildningsor-
ganisation skulle tillsättas – för att sy ihop
talangarbetet ute i distrikten och föra ut
den nya tränarutbildningen.
Fotbollsfamiljen var enad i sin strävan mot
förbättringar. Hela VM-överskottet på 60 miljoner kronor skulle satsas.
Nu är vi mer än halvvägs genom elitprojektet och än kan vi inte avkräva några resultat.
Däremot pågår ett intensivt arbete och på sina
håll kan man se att saker och ting rör på sig till
det bättre.
Ett bevis är att allt fler unga spelare får
chansen i såväl herr- som damallsvenskan.
U21-EM visade att våra unga herrspelare kan
mäta sig med de bästa i Europa.
Vårt F19-lag tog sig till VM 2010 genom att
vinna silver vid sommarens EM i Vitryssland.
Vår tränarutbildning är omfattande och
väldigt väl genomarbetad. Vi hör gott om
våra riksinstruktörer och spelarutbildare när
dessa, tillsammans med klubbar och klubbtränare, ute i distrikten arbetar med »spelaren i
centrum«.
Vi är övertygade om att investeringen är
riktig och även om alla mål ännu inte uppnåtts är vi på väg. Tidningen du har i din
hand innehåller en spännande genomgång
av en av våra viktigaste satsningar någonsin.
Tillsammans ska vi klara även framtidens frågor på bästa sätt för svensk fotboll!
Lars-Åke Lagrell
Ordförande
Svenska Fotbollförbundet
En guide genom fotbollslivet.................... 4
Katarina Olssons uppdrag är att hitta och förädla talanger. Jobbet handlar oftast om annat än fotboll.
omslagsfoto: martin lindeborg Foto denna sida: Bildbyrån, ulf lodin, martin lindeborg
4
Stjärnor får tränarutbildning.......... 10
Några av våra största spelarprofiler har satt sig på
skolbänken. Målet är att de ska bli framtidens tränare.
Sportcheferna sluter leden��������������������� 13
De är kollegor och konkurrenter på samma marknad.
Sedan drygt ett år träffas de för att lära av varandra.
14
10
talangfabriker delar med sig............... 14
BP, HIF och IFK har lyckats med sin talangutveckling.
Nu ska alla få ta del av deras hemligheter.
Damernas väg mot klubblicens........... 20
20 damlag i division 1 har synats i sömmarna. Jitex
har lärt sig vad som krävs för att stanna i toppen.
Film för flickorna���������������������������������������������24
I den nya spelarutbildningsplanen finns en dvd för
alla. Ingen ska längre tveka över hur man erövrar yta.
24
Hanna ska få fler systrar������������������������ 26
24 karat är satsningen som ska ge fler kvinnliga tränare. I dag finns en svenska på elitnivå, Hanna Höckert.
ekt
et elitproj
ojekt
ektet elitpr
et elitproj
elitprojekt
Svenska Fotbollförbundet Box 1216, 171 23 Solna // Telefon: 08 -735 09 00 // Fax: 08 -735 09 01 // www.svenskfotboll.se
Ansvarig utgivare Sune Hellströmer Redaktion Jonas Nystedt, redaktör SvFF // Juan Martinez, redaktör //
Camilla Lindahl, art director Produktion Tidningsmakarna AB, Västgötagatan 2, 118 27 Stockholm Telefon: 08 -545 12000 //
Fax: 08-54512011 // www.tidningsmakarna.se Repro Turbin Tryck AB Danagård Grafiska
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
3
Talangfulla, målmedvetna och tvivlande.
De behöver en instruktör även utanför planen.
– Om jag uppskattar min tid, ägnar jag 35 procent åt fotboll, resten
åt andra frågor, säger spelarutbildare Katarina »Cancan« Olsson.
Text Juan Martinez Foto Ulf Lodin
alltid pÅ
spElarEns sida
Det är en kall kväll i december och Bosön ser lite mindre
ut i mörkret. Inne i multihallen avslutar F93-landslaget träningen med en anfallsövning där tempot är
högt och kladd med bollen förbjudet.
En stund senare joggar tjejerna ner
och »Cancan« tar tre av tjejerna åt sidan. Det är deras första landslagsläger. En utbildningsplan sticks i handen på dem.
– Del A fyller ni i själva, i lugn och
ro, B med era föräldrar. C och D gör vi
tillsammans, säger »Cancan« och släpper tjejerna till en efterlängtad dusch.
Katarina Olsson är 38 år och uppvuxen i Borås. Bakom sig har hon en
lång spelarkarriär, där SM-guldet 1988
med dåtidens damgiganter Öxabäcks
IF sticker ut. Efter ett antal år, gick
flyttlasset till Stockholm med spel i
Hammarby, Nacka och AIK. Sedan
2007 är hon en av Stockholms heltidsansanställda spelarutbildare, som
ska se till att huvudstadens talanger mellan 15 och 19 år fångas upp och
utvecklas.
– de är rätt små i början. Det hand-
lar mycket om att hitta balans mellan
match och träning. Många talangfulla
tjejer gör fler matcher än träningspass
under en vecka. Tränarna vill vinna
sin serie och tjejerna vill spela matcher. Tyvärr tröttnar många efter ett år,
4
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
eller så ökar risken för överbelastning
säger »Cancan«.
För en ung människa, mitt i tonåren där studier, vänner och andra aktiviteter pockar på uppmärksamheten, hamnar fotbollen många gånger
i skymundan. Frågorna handlar ofta
om identitet och existens. »Cancan«
har träffat många lovande ungdomar
med vacklande självförtroende.
– Prestationsångesten är stor. Rädslan att misslyckas väger tyngre än viljan att vinna. Jag försöker få dem att
tänka positivt och se det roliga. Gilla
läget. Varför det är så här? Tja, hela
samhället ser väl ut så. Vi ska prestera överallt, säger »Cancan« och vänder
blicken mot planen.
En yngre kull från en elitklubb har
äntrat hallen. Tränaren låter pojkarna slå höga djupledspassningar där
mottagaren ska ta ner och avsluta
snabbt. »Gå in i boll! Se till att få rätt
tillslag!«, är instruktionerna. En min
av misstänksamhet röjer »Cancans«
ansiktsuttryck.
– Vad menar man när man säger så?
Vad då gå in i boll? Detta är ett stort
problem inom fotbollen. Den tekniska instruktionen på detaljnivå är ofta
bristfällig. Hur ska en ung grabb veta
vad det innebär att möta bollen rätt.
Min åsikt är att de bästa instruktörerna ska finnas i de yngre åldrarna. Man
bör tidigt lära sig att göra rätt. Men
frågan är också hur skolad en 12-åring
ska vara. Det måste vara kul samtidigt, säger »Cancan«, sliter blicken
från träningen och ber om ursäkt för
sin yrkesskada.
för att lyckas inom fotboll är talang och fysik två helt nödvändiga
egenskaper. Men det som slutligen
skiljer guldet från sandkornen är karaktär och inställning. Därför handlar
katarina »cancan« olsson
FÖDD: I Uppsala 1971. ARBETAR: Som en av Stockholms två spelarutvecklare.
KLUBBAR SOM SPELARE: Vänga BK, Kronängs IF, Öxabäcks IF, Hammarby IF, Nacka
och AIK (som spelande tränare). EN LEDARE: »Ulf Bergqvist som tränade mig
i Kronäng och Öxabäck. Det finns saker han sa som jag fortfarande säger till
mina spelare.« EN SPELARE: »Då Maradona, i dag Messi. På damsidan tveklöst
Victoria Sandell Svensson, en komplett och hängiven spelare med fantastisk
speluppfattning«. SÅ VILL JAG ATT ELITPROJEKTET BLIR IHÅGKOMMET: »Jag hoppas
att spelarna är nöjda. Att de känner att de fick chansen att utbilda sig så långt
det bara gick.«
»
Spelarutbildning
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
5
spElarutbildarE
l Två i varje
distrikt, en för
flickor och en för
pojkar.
l Ska följa upp
spelarna i åldern
15–19 år som
ingår i SvFF:s 40(flickor) respektive 60-grupper
(pojkar) i distriktet och utveckla
spelarna och
deras tränare.
l Vara distriktets
kontaktperson
mot bland annat
riksinstruktör och
förbundskapten.
l Rapportera spelarens utveckling.
»Cancans« arbete till stor del om att få
flickorna att sätta upp långsiktiga mål.
Att slå alla tankar om att vara bäst här
och nu ur hågen.
– Har spelaren en stark självkänsla
och ett bra självförtroende finns grunden för fotbollsutveckling. Givetvis
har en 15-åring eget ansvar för den.
Men det är vi vuxna runt omkring,
den så kallade »stötteapparaten«, som
med rätt verktyg och stöttning ger balans i utvecklingen. En duktig knatte som ständigt fått en klapp i ryggen och en dag möter spelare som är
minst lika bra kanske inte kan hantera detta. Balansgången är svår. Frågan
är hur vi hjälper utan att stjälpa, säger
»Cancan«.
ivern bland unga talanger att bli
bättre är stor. Ofta vill spelare med
en dålig fotbollsegenskap hitta en lösning på sitt problem. Något som tar
tid. »Cancan« brukar heller inte ge det
självklara svaret.
– De yngsta, 15-åringarna, är oerhört lyhörda. Jag brukar säga åt dem
att träna på det de är bra på och skaffa
sig en spetskvalitet. Att våga göra det
de är bra på och lära sig värdera. Jag
tycker träningarna är alltför generella
i dag. Alla ska göra allt. Jag ser vänsterbackar som tränar inlägg från höger. Visst är det bra på ett sätt, men vad
krävs för just den spelarens position?
säger »Cancan«
En del klubbar låter henne vara en
aktiv del av träningen. Några är mer
misstänksamma och ser en inkräktare
i förbundskläder. »Cancans« filosofi är
att vara öppen med att det alltid är spelarens väl som står i fokus.
»hur kan vi
hjälpa utan att
stjälpa?«
– Väldigt många tränare för yngre lag är män. Kanske att det sticker
i ögonen att det kommer en tjej som
har synpunkter på hur en spelare ska
träna. Men överlag tycker jag det funkar bra. Det optimala scenariot skulle
vara att få fungera som en slags mentor
kring träningen, säger »Cancan«.
Kritiken finns där, liksom hoppfullheten. Återväxten bland flickorna
är god och kullarna 93 och 94 klassas
som två av de senaste årens mest talangfulla. »Cancan« lyfter dock blicken ännu ett snäpp. Mot föreningarna
och den verksamhet som bedrivs utanför landslagen.
– Klubbarna är kvar för länge i isolerad träning, utan de rätta kraven.
Det går att lära ut både teknik och
passningar på ett lekfullt sätt, även
med motstånd. För dem som tas ut
till landslags- och regionsläger är det
en fantastisk förmån att få träna med
andra duktiga spelare och dessutom ha tillgång till en spelarutbildare. Tyvärr tycker jag det gullas lite för
mycket på flicksidan. Vi borde ställa högre krav. Det handlar mycket om
att bestämma vad vi vill stå för och vad
vi bör träna på ute i distrikten. Vi måste ut till föreningarna och skapa kvalitet i breddverksamheten.
På visitkortet borde det egentligen stå mentor och bollplank vid sidan om spelarutbildare. »Cancan« har
flickor som nästan aldrig hör av sig,
medan andra behöver stöd inom flera områden. Störst skillnad mellan de
15-åringar »Cancan« nyss fått ansvar
för och 19-åringarna hon släppt taget
om är den mentala styrkan de senare
byggt upp. En resa som torde passa en
tjänstledig gymnasielärare med psykologi på schemat som hand i handske.
– Jag har en känsla för människor och stor förståelse för vad tjejerna
går igenom i den här åldern. Många
är oroliga själar. Men vi får ju fram
världsstjärnor. Så nog måste vi varit
hyfsat bra på att ta hand om tjejerna,
säger »Cancan« och vandrar ut i den
kalla decemberkvällen. o
Vad vill du få ut av din spelarutbildare?
1 lovisa rickmEr, if
brommapojkarna
– Få reda på hur jag ska förbättra
mig rent fotbollsmässigt. Det är en
bra person att kunna vända sig till,
speciellt när man är skadad.
2 sonja Ericsson, boo ff
– Jag vill veta vad jag behöver
jobba med. Några andra frågor har
jag inte. Det är bra att kunna ha
någon att ringa när man undrar.
3 angElica ciucci,
2
1
6
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
3
brommapojkarna
– Det händer att jag ringer och
frågar om hur jag ska träna på ett
bättre sätt. Då går vi helt enkelt
igenom vad som finns att göra.
en norrländSk
katalysator
P-G Eliasson är fotbollens budbärare i norr.
Hans mål är att Malin Moström och Petter
Andersson får arvtagare.
– Morgondagens stjärnor finns i de små
klubbarna. Nu ska vi se till att de får bästa
förutsättningar för att skapa nya.
Text Juan Martinez Foto Ulf Lodin
För ett par år sedan fick P-G
Eliasson ta sig an yngre och
mindre motiverade elever.
Sedan snart två år tillbaka möter mellanstadieläraren heltaggade och äldre
elever bakom skolbänken.
– (Skratt) Det är en annan sak att
starta dagen 08.10 med en sömnig tioåring, än att undervisa sugna tränare som betalat avgift för att lära sig nå-
got. Att ha fått tjänsten och få betalt
för att jobba med sitt fritidsintresse är
väldigt hedrande och roligt, säger P-G
Eliasson.
Drygt en fjärdedel av sin arbetsdag
ägnar han åt utbildning av tränare.
Resterande tid läggs på en mängd olika projekt inom elitprojektetes ramar.
Han ser sig som en katalysator med
uppgift att starta processer och förmedla kunskap. Men det är skillnad på
att vara riksinstruktör med ansvar för
all fotboll norr om Sundsvall, jämfört
med kollegornas verklighet i söder.
– Hos oss i norr ser många fortfarande fotboll som en sommaridrott. Vi
måste ändra attityd och våga förändra.
För fotbollen utvecklas hela tiden, säger P-G Eliasson.
Med detta menar han inte att Norr-
land ska skapa sin unika fotbollssfär.
Men kanske behövs en del egna regionala grepp för att möta konkurrensen från ishockey, innebandy och
barns passion för datorer. Ett förslag
är till exempel att tillåta sjumannaspel
högre upp i åldrarna.
– Vi är ett stort område med få spelare. Det finns många talanger, men vi
har svårt att förädla dem. Därför är det
viktigt att förbättra såväl match- som
träningsmiljö. Många lag har ekonomiska problem, långa resor och svårt
att få ihop folk. Vi måste hitta alternativ som gör att spelarna fortsätter satsa. Det innebär att vi får vända på alla
stenar. Viktigast är att vi spelar fotboll
och inte att vi benhårt håller på alla
regler, säger P-G Eliasson.
Inte bara spelarsidan lider brist på
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
7
»
riksinstruktörEr
l Tolv till antalet,
varav tio ansvarar
för varsin region.
Dessutom finns
riksinstruktörer
med ansvar för
målvaktsträning,
fysiologi och beteendevetenskap.
l Huvudsakliga
uppgifter är att
stödja, införa och
medverka i den
nya tränarutbildningen, genomföra kurser,
samt delta i att
utveckla tränarutbildningen.
l Sprida elitprojektets erfarenheter och tankar i
respektive region.
l Sprida utvecklingstankar från
SvFF till elitföreningarna.
l Vara kontakt mellan
Tipselitprojektet
och elitföreningarna.
l Följa talangutvecklingen
l Stödja distriktets verksamhet
inom utbildning,
samt fortbilda
instruktörer i distrikt och skola.
folk. Även bland ledarna saknas manskap, men också kompetens. Liksom
i resten av landet är många barn- och
ungdomstränare så kallade »familjetränare«. En pappa eller mamma till en
aktiv, som utan förkunskaper, tar ansvar för träningen av sitt barns lag.
– Svensk fotboll bygger till stor del
på ideella krafter. Men nu är kraven
helt andra än när jag växte upp. Därför
måste tränarna få rätt verktyg att jobba
med. All yrkesfärdighet kräver utbildning vid sidan av beprövad erfarenhet.
p-g eliasson har under sina två
år som riksinstruktör bemötts positivt när han besökt klubbar och distrikt. Föreningarna har fullt upp med
sin dagliga verksamhet och tar tacksamt emot förslag på förbättringar.
Ett resultat han redan tycker sig märka är att många insett vikten av egen
talangutvecklig.
– Om inte IFK Göteborg har råd
att köpa spelare, hur ska då en klubb
i Norrland ha det? Där ser jag att man
»det handlar om
att utveckla och
undErhålla.«
gör en prioritering, säger P-G Eliasson
och fortsätter:
– Riksinstruktörerna ska komma
med olika tankar och funderingar på
hur det går att göra bättre. Men vi har
ju inget facit i hand. Vi är bara del i en
process.
8
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
pEr-göran Eliasson
SOM SPELARE: Moderklubben är Sandåkerns SK. Spelade som högst i division 2.
SOM TRÄNARE: Umeå FC (1988–1992), Gimonäs CK(1993–1996), Umeå IK(1997–
1999) och Ersboda SK (2004–). EN LEDARE: »Bengan Johansson i handboll.
Intressant ledarstil som gav fantastiska resultat«. EN FOTBOLLSTRÄNARE: »Arsene
Wenger, för att han knappt köpt en enda färdig spelare«. EN SPELARE: »Xavi, har
man den passningsprocenten match efter match …« DÅ HAR VI ETT SVENSKT LAG I
CHAMPIONS LEAGUE: »Med rätt lottning och ett starkt mästarlag är det inte omöjligt inom tre-fyra år«. ETT FOTBOLLSMINNE: »När jag var med om att slå ut (Solna)
AIK i Svenska cupen 1977. En av motståndarna är numera min riksinstruktörskollega (Göran Göransson)«.
Konkret innebär detta att skärskåda några traditionella inslag i den
svenska fotbollskulturen. Kanske har
vi inom ett par år en längre tävlingssäsong och en betydligt kortare försäsong. Åtminstone om P-G Eliasson
får som han vill.
– Jag förstår att ungdomar ruttnar
på fem månaders förberedande träning. Alla vill spela matcher. Därför
har vi bland annat startat en cup lokalt i Umeå i november, vilket gör att
spelarna entusiasmeras att träna lite
längre. En idé är att införa detta även
i serieform.
P-G Eliasson tror inte att Sverige någonsin kommer att spela som Spanien.
Inte heller att Norrland blir som resten av landet. Däremot menar han att
svensk och norrländsk fotboll måste ta
till sig nya impulser, utan att för den
skull förlora nedärvda värden.
– Där är den nya tränarutbildningen väldigt bra. Synsättet på passningsspel är helt annorlunda. Generellt sett
måste vi bli bättre på att kunna styra
matcherna och då krävs det bollinnehav. Dessutom får man inte underskatta underhållningsvärdet, inte minst om
vi ska få folk att gå på matcherna.
I norra Sverige finns i dag tre elitklubbar, två på dam- och en på herrsidan. Förutsättningarna är olika. Medan GIF Sundsvall åter missade att
ta sig till Allsvenskan, har Umeå IK
gått hårdare matcher mot en vacklande ekonomi.
– Men också damerna får svårare
att hålla kvar spelare. Konkurrensen
ökar, bland annat från USA. Men på
damsidan är man bra på fortbildning
av tränarna. Problemet är att många av
elitlagen saknar kontinuitet och blir av
med sina tränare.
Om ett år är elitprojektet över. P-G
Eliassons vision är att satsningen ska
leva vidare lång tid framöver. I historieböckerna vill han att det står att det
var en tid då svensk fotboll insåg att det
behövdes en skjuts i utvecklingen.
– Tre–fyra år är kort tid för att få
verkningsgrad. Jag hoppas att flera av
verksamheterna lever kvar. Ett av de
största bekymren gäller inställningen
hos framför allt yngre och den vinnarkultur som finns där. Fotboll är en tävlingsidrott, men man ska inte vinna till
varje pris. Det handlar om att utveckla och underhålla. Den bilden måste vi
förändra. o
Inom ramarna för elitprojektet har
Svenska Fotbollförbundet startat
en komprimerad tränarutbildning
för elitspelare. I skånska Eslöv
drillas Victoria Sandell Svensson,
Johan Mjällby och Pär Zetterberg
i spelsystem, träningslära och
ledarskap.
Text Göran Engström Bild Martin Lindeborg
Elitträ
här SkapaS
10
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
tränarutbildning
Frågan är om lilla Eslöv, för
inte så många år sedan utsedd
till Sveriges tråkigaste stad,
någonsin haft så många celebra gäster
på besök vid ett och samma tillfälle.
En sak är i alla fall säker: aldrig har
det spelats så attraktiv fotboll i stadens
inomhushall som under de tio dagar
i november och december då SvFF:s
nya tränarutbildning för elitspelare
hade premiär här.
– Vi räknade ut att deltagarna sammanlagt har 300 års erfarenhet av
elitfotboll, berättar Mats Svensson,
riksinstruktör och tillsammans med
förbunds- och tränarkollegan Roland
Larsson den som leder utbildningen.
johan mjällby, Pär Zetterberg,
narE
Victoria Sandell Svensson, Andreas
Jacobsson, Kicki Bengtsson, Olof
Persson och Jörgen Pettersson. Listan
med välkända och landslagsmeriterade namn är lång. Totalt deltar 24 aktiva eller före detta aktiva elitspelare i utbildningen. Men antalet sökande var
nästan dubbelt så många.
– Vi vet att många av de här spelarna har ett pressat schema. Syftet
med en komprimerad utbildning är
att fånga upp fler. Det är viktigt att ta
vara på den kompetens och erfarenhet
de har av elitfotboll både från Sverige
och utlandet.
Mats Svensson och Roland Larsson
beskriver den nya tränarutbildningen
som ett pilotprojekt. Det har visserliElitprojektet / Magasinet Fotboll
11
»
komprimErad
tränarutbildning
l Bedrivs för elitspelare inom ramarna för SvFF:s
elitprojekt.
l Ledarna för
utbildningen är
riksinstruktörer
på SvFF. När elitprojektet avslutas
2010 är tanken
att utbildningen
ska flyttas över
till förbundets
ordinarie organisation.
l Utbildningen
består av tre
nivåer: bas, avancerad och professionell. Varje nivå
innehåller ett
antal block och
avslutas med en
diplomkurs.
l Minimikrav för
att bli antagen
till elitutbildningen är fem års
erfarenhet av spel
i de två högsta
divisionerna,
antingen i Sverige
eller utomlands.
ing med fokus på olika typer av försvarsspel.
När deltagarna senare samlas i fotbollshallen bildas två grupper, en
på varje planhalva. Victoria Sandell
Svensson och Kenneth Storvik är först
ut att leda träningen. De delar upp spelarna – fyra försvarare i ett positionsförsvar mot lika många mittfältare och
anfallare. Efter en kort genomgång
sätts bollen i spel.
– Så här bra fotboll har det aldrig
spelats i den här hallen förut, skrockar
Mats Svensson.
gen funnits en komprimerad utbildning för elitspelare tidigare. Men det
här är första gången den genomförs i
enlighet med de riktlinjer som UEFA:s
medlemsländer kommit överens om.
Den nya tränarutbildningen är uppdelad i tre nivåer: bas, avancerad och
professionell. Varje nivå innehåller ett
antal olika block. Med hänsyn till deltagarnas bakgrund har en del avsnitt
modifierats och bantats något.
en av skillnaderna är att elitspe-
larna klarar av basnivån på tio dagar i
stället för normala 17. Dessutom har en
del tekniska moment valts bort.
– De har inte något större behov av
att lära sig passningsteknik och spelförståelse. I stället prioriterar vi ledarskap och förmågan att förmedla. Tio
års erfarenhet från Allsvenskan betyder
inte nödvändigtvis att man är bra på att
överföra sina kunskaper till andra.
Basutbildningen är uppdelad i tre
block. De två inledande är på vardera tre dagar och fokuserar, utöver ledarskap, även på spelförståelse, teknik, träningslära och målvaktsspel.
Det tredje blocket utgörs av en fyradagars diplomkurs.
– Den består av både teoretiska och
praktiska prov och ser likadan ut för
alla tränarutbildningar. När det gäller examen gör vi alltså ingen skillnad
mellan före detta elitspelare och andra
deltagare, förklarar Mats Svensson.
Före detta elitspelare utbildas till morgondagens elittränare i lilla Eslöv i Skåne.
»vi prioriterar
förmågan att
förmEdla«
Under hela utbildningen varvas teori och praktik. Det är intensiva och
långa arbetsdagar för deltagarna, från
halv nio på morgonen till sju på kvällen. Denna dag står det spelförståelse
på schemat. Efter en genomgång delas
deltagarna in i mindre grupper.
Uppgift: att förbereda en spelövn-
efter ett par minuter går Roland
Larsson in och bryter.
– Jag tyckte ni var bra på att förklara vad övningen gick ut på och varför
ni genomförde den. Däremot kunde ni
ha varit tydligare när ni förklarade hur
den skulle gå till.
Att visa på alternativ och motsatsförhållanden kan vara ett bra pedagogiskt
knep när man vill förklara något, påpekar Roland Larsson när deltagarna
samlas för teorigenomgång. Gruppen
nickar instämmande. Någon kommer
med en synpunkt, en annan berättar
om sina erfarenheter från sin klubb
och så är diskussionen i full gång.
– En tydlig skillnad mellan denna
och övriga tränarutbildningar är att det
diskuteras mycket mer här. Man berättar om sina erfarenheter och så hakar
andra på, förklarar Mats Svensson. o
Några röster om utbildningen:
pEr ZEttErbErg:
Meriter som
tränare?
– Jag tränar P-94:orna i
Falkenbergs FF
och har fotbollsundervisning för
högstadieelever på
en friskola.
Vad tycker du om utbildningen?
– Mycket bra. Jag tar till mig saker
som jag inte var så tydlig med tidigare,
främst när det gäller ledarskap. Med
så mycket erfarenhet samlad blir det
intressanta och givande diskussioner.
Hur tänker du använda dina nya kunskaper?
– Jag vill fortsätta träna på ungdomsnivå. Det ger så mycket tillbaka.
12
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
victoria
sandEll
svEnsson:
Meriter som
tränare?
– Engelbrektsskolans fotbollsakademi, klass 4–5,
under förra året.
Varför vill du bli
tränare?
– Jag har precis avslutat min aktiva
karriär och har inte bestämt mig än för
vad jag vill göra.
Vad tycker du om utbildningen?
– Det komprimerade formatet
passar mig bra, men det är väldigt
intensivt med mycket information på
kort tid. Kul också att det är fler tjejer
här.
johan mjällby:
Meriter som
tränare?
– Tränare för en
fotbollsklass, årskurs 6–8, i Uppsala.
Vad tycker du om
utbildningen?
– Positivt så här
långt. Det blir bra
diskussioner när så många elitspelare
är samlade. Vi har massor av erfarenheter att dela med oss av, men
saknar en del kunskaper kring ledarskap.
Din framtid som tränare?
– Jag har en ganska hög kravbild.
Om jag blir tränare blir det antingen
på elitnivå eller bland ungdomar som
är beredda att satsa hårt på fotboll.
Föreläsningar, grupparbeten och intensiva diskussioner.
Så ser schemat ut på Sef :s efterlängtade sportchefsutbildning.
– Och på morgonen dagen efter spelar vi fotboll tillsammans,
säger Stefan Lundin.
Text och bild Kristofer Sandberg
Att vara sportchef i en elitklubb liknar inget annat
jobb. Arbetsuppgifterna varierar från att boka bussar till att köpa
och sälja spelare. Varje förening och
sportchef har sitt sätt att jobba på.
– I Sverige har vi ingen lång tradition av sportchefer. Tidigare var
det lagledaren eller kanslichefen som
gjorde det en sportchef gör i dag, säger Stefan Lundin, Sef.
Gemensamt för de flesta sportchefer är att de ansvarar för spelaravtal och sköter kontakten med utländska klubbar. Ett område som växer för
varje år.
– På 80-talet hade man samma trupp
från januari till november. Sen bytte
man spelare. Efter Bosmandomen förändrades förutsättningarna. I dag är
handeln med spelare en dygnet runtsysselsättning, säger Stefan Lundin.
för drygt ett år sedan arrangera-
de Stefan Lundin ett antal sammankomster med elitklubbarnas sportchefer. Han upptäckte att det fanns ett
stort behov av att ta ett större grepp –
en sportchefsutbildning. Full av idéer
och tillsammans med Lennart Sjögren
(Örebro), Lukas Syberyjski (Väsby
United) och Stefan Andreasson (IF
Elfsborg), satte han ihop ett utbildningspaket som bestod av sex block.
– De två första utbildningsblocken handlade om vad en sportchef är.
Vi definierade yrkesrollen. Vi talade
också om ledarskap och målsättningar. Block tre fokuserade på tävlingsoch agentfrågor och det fjärde på talangutveckling, säger Stefan.
I slutet av januari i år är det dags för
de två avslutande blocken. Då står ju-
ridik, avtal och hur man arbetar med
media på schemat.
Thomas Andersson-Borstam har
just avslutat sitt första år som sportchef
i Mjällby. Han tycker att sportchefsutbildningen är bra. Främst för att man
tagit fram en arbetsbeskrivning. Men
också för att tillfälle ges att utbyta erfarenheter med andra sportchefer.
– Vissa frågor är vi helt eniga om.
Andra ser vi på lite olika sätt, beroende på om man är nykomling eller tillhör en etablerad toppklubb. Men alla
har stor förståelse för att vi har olika
förutsättningar. Och vi är lika mycket kollegor som konkurrenter, säger
Thomas.
Han menar att den viktigaste
egenskapen hos en sportchef är
att vara allmänbildad och ha ett
stort kontaktnät.
– Man vet egentligen inte hur
dagen ser ut när man åker till
jobbet på morgonen. Arbetsuppgifterna spretar och det är
många människor inblandade, säger han.
Stefan Andreasson har varit
sportchef i Elfsborg i tio år.
Även om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan klubbarna, menar han att det är
många frågor som förenar.
– Ibland kan man känna
sig ganska ensam i sin roll.
Därför är det bra med ett forum där vi kan utbyta erfarenheter.
Ibland kan vi till exempel prata ihop
oss om ett gemensamt förhållningssätt
inom en viss fråga, säger han.
Någon rivalitet mellan klubbcheferna är det inte tal om.
– Man pratar ju inte om vilka spela-
re man jagar, men vi har ett öppet och
ärligt klimat.
Sef:s sportchefsutbildning är frivillig och vänder sig till sportcheferna i Allsvenskan
och Superettan. Alla
klubbar får skicka
en representant.
Träffarna sker på
Bosön i samband med en
landskamp. o
Sportchefsutbildning
»VI lär av vARANDRA«
»Det fanns ett
stort behov av en
utbildning för
sportchefer«,
säger Stefan
Lundin.
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
13
Hur gör man för att få fram fler och bättre elitspelare?
Ja, snart kan hela fotbolls-Sverige i alla fall få veta hur IFK
Göteborg, Helsingborgs IF och IF Brommapojkarna gör.
Under tre år har dessa pilotklubbar i detalj dokumenterat
sitt arbete med talangutveckling.
Text Jakob Lundberg Bild Bildbyrån
de Sitter pÅ
En hEmlighEt
ifk götEborg
ANTAL SPELARE:
330.
ELITSATSNING:
Från 16 år.
SKOLSAMARBETE:
IFK är delägare
i ett bolag som
driver Nordens
enda skola där
alla elever har
fotbollsprofil. 65
av eleverna är
från IFK, övriga
220 från andra
klubbar. Killar och
tjejer är blandade,
även i fotbollsträningen. Ett elitinriktat samarbete finns med en
gymnasieskola.
14
Brasilien och Argentina tränar passningsspel på en blöt
och nertrampad konstgräsplan i nordöstra Göteborg.
– Inlevelse, uppmanar Niclas Alexandersson när han sätter igång övningen.
Den 109-faldiga landslagsmannen
är lärare. Hans elever är killar och tjejer i nian på Änglagårdskolan.
– Om det är en svår passning kan vi
ta två tillslag! hojtar Alexandersson.
Klasserna har fått namn av länderna i toppen av FIFA:s världsrankning.
Denna ljusgrå och milda decembermåndag saknas så många elever att
Brasilien och Argentina fick slås samman och ha lektion tillsammans.
På Nordens enda skola med fotbollsprofil för samtliga elever har barnen fotboll på schemat tre lektioner i
veckan.
Aven om 80 procent av eleverna
kommer från andra klubbar är skolan en del av IFK Göteborg och IFK
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
ben. Vi får en jättekoppling
Göteborg en del av skolan.
till elevernas liv och vi vuxÄnglagårdskolan och Blåna kan hjälpa dem bättre.
vitts ungdomsakademi ÄngVi försöker få ihop det så att
lagården flyter delvis ihop
idrottsledaren, läraren och
och delar lokaler.
föräldern kan ha samma
– Det är en enorm förbudskap till barnen.
del. Vi utnyttjar ju lokalerna
I skolans fotbollsunderdygnet runt i princip, säger
visning används till stor del
Roger Gustafsson.
samma spelarutbildningsHan är chef för IFK:s aka- Niclas
Alexandersson
material som har funnits i
demi och sitter i ett minimalt
arbetsrum i samma byggnad som fot- IFK Göteborgs ungdomsverksamhet sedan 1999. Det som kallas »fotbollshallen och skolmatsalen.
– Så här skulle det vara på fler stäl- bollens hemligheter« och skapades
len. De flesta skolorna står ju tomma av Sveriges meste guldtränare Roger
på kvällar och helger, och samtidigt Gustafsson.
– Fotbollens hemligheter är lite av
finns det klubbar som har svårt med
ekonomin och risiga små klubbhus. ett experiment. Om det lyckas så har
Vi märker här vilken oerhörd effekt vi ett utbildningsprogram som är användbart för alla klubbar i Sverige,
samordningen har.
Lärarrummet på Änglagårdskolans inte bara för elitklubbarna. Det är det
unika med vårt program. Och ju fler
blir idrottsledarnas rum på kvällen.
– Där träffas lärarna och idrottsle- ungdomar i landet som får bra trädarna i en överlappningsfas och kan ning, desto bättre blir bredden och
diskutera de elever som är med i klub- desto bättre blir eliten.
»
pilotklubbarna
Roger Gustafsson, chef för IFK Göteborgs
ungdomsakademi, bland fotbollseleverna
under en samling på Änglagårdsskolan.
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
15
hElsingborgs if
ANTAL SPELARE:
350.
ELITSATSNING:
Från tolv år.
SKOLSAMARBETE:
Både med en
grundskola och
en gymnasieskola. HIF väljer
ut vilka spelare
de erbjuder att
gå i dessa skolor
där man har fotboll på schemat.
Klubbens egna
ungdomstränare
sköter fotbollsundervisningen
i skolan.
helsingborgs IF ligger långt
framme när det gäller utbildning av
sina ledare.
– Att träna tränarna är viktigt. En
hög kvalitet på ungdomstränarna ger
bra spelare. Åtta
av våra tränare för
12–19-åringarna
har gått »advanced level« (avancerad nivå) som är
näst högsta steget
i UEFA:s tränarutbildning, säger
Hans Carell
Hans Carell.
Han var tidigare assisterande A-lagstränare i HIF,
har varit sportchef och är nu ansvarig
för akademin.
– Våra tränare ska också passa in i
den fotbollssyn klubben står för. Vi vill
ha en passningsorienterad fotboll. I
matcherna vill vi vara spelförande och
försöka vinna tack vare våra egna offensiva kvaliteter. Vi ser matchen som
Erik Edman
har också gått
på Filbornagymnasiet.
ett utvecklingstillfälle. Ofta finns det
för mycket seniortänk i coachningen
av ungdomslag i Sverige. Visst vill vi
i HIF vinna också, men det viktigaste
är att individerna utvecklas.
HIF har sedan 15 år tillbaka ett samarbete med Filbornagymnasiet.
– Det har varit en nyckelfaktor för att
få fram elitspelare. Där har spelare som
Erik Edman, Christoffer Andersson
och Andreas Granqvist gått.
16
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
Det speciella är att spelarna/eleverna får möjlighet att tänja ut gymnasieprogrammet från tre år till fyra. Det
ger dem chansen att klara en elitsatsning på fotbollen utan att det går ut
över skolan.
– Rasmus Jönsson går där nu och
han kan vara med på A-lagsträningarna klockan 10, för det står med
på hans skolschema, berättar Hans
Carell.
Rasmus Jönsson är ordinarie i Helsingborgs
IF:s allsvenska lag och kan träna på dagtid
som professionell fotobollsspelare utan att
missa lektioner i Filbornagymnasiet.
På vilka områden behöver HIF
främst förbättra sin ungdomsverksamhet?
– I dag har vi väldigt många tekniskt
skickliga unga spelare i svensk fotboll.
Utmaningen blir att lära sig att använda tekniken i högre tempo och på ett
mer funktionellt sätt. Och vi behöver
jobba mer med »människan bakom
spelaren«. Vad finns ovanför axlarna?
Vad rör sig i huvudet? Då tänker jag
inte på mental träning utan på personligheten och vår förmåga att ta hand
om människorna. Våra ungdomsledare ska ha bra ledaregenskaper och
samtidigt vara duktiga tränare.
BP:s Åke Kallenberg har liknande tankar.
– Vi har gott om duktiga fotbollsinstruktörer i klubben, men jag vill att
vi ska börja se oss mer som ledare och
inte bara instruktörer. När jag som
förälder lämnar bort mina ungar är det
viktigt att jag gör det till en ledare. Då
känner jag mig trygg. Vi behöver mer
och bättre ledarskapsutbildning.
Åke Kallenberg har arbetat med
ungdomsfotboll i 28 år, varav 22 år i
Malmö FF. Han är projektanställd av
BP i tre år för att ansvara för klubbens
utvecklingscentra.
– Under det första halvåret jobbade
Utvecklingscentra
l Inom elitprojektet finns tre herrallsvenska pilotklubbar. Under tre
år ska de ta fram
varsitt dokument
som detaljerat
beskriver hur de
bedriver sin ungdomsverksamhet
(8–19 år).
l IF Brommapojkarna, IFK
Göteborg och
Helsingborgs
IF har fått 1,2
miljoner kronor
vardera för att utföra detta arbete
2008–2010.
l Dokumentationen ska sedan
göras tillgänglig, ge hjälp och
inspiration till
andra föreningar
att utveckla sin
ungdomsverksamhet. Syftet
är att höja kvaliteten på spelarutbildningen för
att svensk fotboll
i förlängningen
ska bli mer konkurrenskraftig
internationellt.
l Det ska också
hjälpa SvFF att i
framtiden ta
fram en klubblicens eller certifiering av ungdomsverksamhet.
En klubb som
uppfyller alla krav
blir en licensierad
ungdomsförening. Dessa krav
kan i framtiden
också komma att
ingå i elitlicensen.
»
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
17
brommapojkarna
ANTAL SPELARE:
3 800.
ELITSATSNING:
Från åtta år. I
varje åldersgrupp
tas ett förstalag
ut. Vid sidan
av eliten finns
mängder av ungdomar i breddverksamheten.
SKOLSAMARBETE:
Med en mellanstadieskola och
en högstadieskola. Klubben
tipsar utvalda
spelare att söka
till skolorna.
BP:s egna ledare
sköter fotbollsträningen som ingår
i skolschemat. Till
hösten startar ett
nytt projekt med
en gymnasieskola.
Åke Kallenberg tränade bland andra Zlatan Ibrahimovic under sina många år som ungdomstränare i Malmö FF. Nu är han, tack vare
Elitprojektet, anställd i tre år som chef för Brommapojkarnas utvecklingscentra.
vi med att ta fram en utbildningsplan
på ett hundratal sidor. Den är uppdelad i fyra block: teknik, taktik, fysik
och det mentala. Den innehåller också en beskrivning av hur BP vill spela fotboll i sju- och elvamannafotboll,
berättar Kallenberg och fortsätter:
– Det mesta har funnits i fem–sex
ledares huvud sedan tidigare. Tack
vare det här projektet har vi kunnat
formulera det och skriva ner det i ett
dokument.
Vilka saker gör BP:s verksamhet
ovanlig?
– Vi är en oerhört stor klubb med
3 800 aktiva ungdomar. Vi förenar elit
och bredd i alla åldersgrupper. Det
tror jag är ganska unikt. Klubbens tek-
niska utbildning av unga spelare ligger
klart i framkant. Här finns en väldigt
offensiv och positiv syn på hur man
ska spela fotboll.
BP har samarbete med olika skolor i
dag. Visionen är att inom fem år samordna klubbträningen och skolgången
på ett och samma ställe vid Solvalla.
Där kommer BP:s nya träningsanläggning att ligga intill en nybyggd
skola. Först ska eleverna kunna träna
fotboll på lektionstid. När skoldagen
är slut tar klubbträningen vid.
– Från klockan 17 har de tid för läxläsning, umgänge med familjen eller annat, berättar Åke Kallenberg. Eftersom
det inte kommer att bli träningar på
kvällstid kommer mycket stress att för-
»ju fler klubbar som är bra på
att utveckla talanger, desto fler
bra fotbollsspElarE.«
18
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
svinna och barnen blir inte lika beroende av transporthjälp från föräldrarna. Åkandet kräver annars mycket tid i
Stockholm där avstånden är stora.
ifk göteborg, HIF och BP tävlar
med varandra och med 13 andra klubbar i Allsvenskan. Att vara skicklig på
talangutveckling är en konkurrensfördel.
Finns det inte en konflikt i att lämna ut sina arbetsmetoder svart på
vitt för alla att läsa?
– Nej, vi tycker inte det, säger Roger
Gustafsson. Ju fler klubbar som är bra
på att utveckla talanger, desto fler bra
fotbollsspelare kommer det fram. IFK
är beroende av det. Vi kan inte leva bara
på vår egen verksamhet. Vi vill att 50
procent av spelarna ska komma via akademin, men resten måste komma från
andra klubbar. Och det är ju jättebra
om många svenska klubbar blir bättre.
Om vi ska ha en chans i Europa måste
vi ha konkurrens på hemmaplan. o
Jitex ser om
20
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
Sex SM-guld på 70- och 80-talet – men Jitex är
inte bara dåtid. Mölndalslaget är tillbaka i Damallsvenskan och tänker bli kvar. Klubbens utvecklingsarbete har fått en extra kick av Elitprojektet.
Text Jakob Lundberg Foto Björn Larsson Rosvall
Klubbchefen Ronny Thörnqvist och hans Jitex har
som uttalat mål att etablera sig i Damallsvenskan.
klubblicens
sitt hus
En septemberdag stannade
en husbil vid Idrottsvägen 1
i Mölndal. Här bor Jitex
BK på 43 kvadratmeter i en långsmal
byggnad, vägg i vägg med en badmintonhall, intill en ishall och elva
fotbollsplaner.
Ut ur husbilen klev Roland Arnqvist, före detta klubbdirektör i Umeå
IK. Damelitprojektets ledare AnnaLena Kjellman anslöt från sitt hotell.
På turnén runt Sveriges damföreningar i division 1 var de framme vid en
klassisk klubb. Jitex har näst flest SMguld (sex) efter Umeå (sju).
Den deltidsanställde klubbchefen
Ronny Thörnqvist berättar om mötet som han och fyra andra Jitexledare
hade med Kjellman och Arnqvist.
– Vi började med en nulägesanalys.
Vi gick igenom medlemmar, ekonomi
och annat. Sedan gick vi in på vad som
är klubbens starka och svaga sidor. Vi
poänggraderade sakerna i en tabell.
några dagar senare kom ett mejl
från Roland Arnqvist. Han skrev att
Jitex har en stabil grund och mycket att
bygga på – och att klubben »har alla
chanser i världen att på sikt utmana de
stora i svensk fotboll«. Med mejlet bifogade han ett ifyllt formulär på tio sidor som med text och ikryssade rutor
summerade läget i Jitex.
Där framgick att klubben är bra
på många saker och mindre bra på
bland annat scouting/spelarrekrytering,
medlemmarnas delaktighet och på
marknadsföring.
– Det var bra att få allt dokumenterat och sammanställt. Det viktigaste var att någon utomstående tittade
på klubben. De ser med andra ögon än
vad vi hemmablinda gör. Det blir mer
objektivt och på så sätt mer angeläget
för klubben att ta itu med förändringarna, säger Ronny Thörnqvist.
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
21
»
förEningsutvEckling och
klubblicEns
l En viktig del av
damelitprojektet är att hjälpa
elitföreningarna
att utveckla och
stärka organisationen. Alla klubbar i division 1 har
gjort en nulägesanalys. Förslag på
åtgärder för att
stärka respektive
klubb har lagts.
l Ett övergripande mål är att
införa en nationell klubblicens
som kvalitetssäkring av de
damallsvenska
klubbarna inom
områdena organisation, personal/
administration,
det sportsliga,
ekonomi och
arena.
l Licensen kommer att införas
stegvis och först
vara vägledande
men på sikt obligatorisk.
Sophia Lindorsson och Jitex gick upp i Damallsvenskan och åkte ur direkt 2006. »Då visste vi inte riktigt vad det innebar. »Den här
gången vet vi vad som krävs och kunde börja bygga redan innan förra säsongen var slut«, säger hon.
Jitex behöver bli bättre på att få ut
sitt varumärke. Detta ska bland annat
göras med hjälp av en nytryckt sponsorfolder och en kommande klubbfolder som ska beskriva vad Jitex är och
vilka värden klubben står för.
– Presentationsfoldern är absolut
ett resultat av damelitprojektet. Den
hade vi inte gjort annars.
Projektet har också inspirerat klubben att organisera om styrelsearbetet.
– Förut behandlade styrelsen alla
frågor och delade upp dem lite efter
»vi behöver
få en riktig
klubbkänsla.«
dagsform. Nu strukturerar vi arbetet bättre och har bildat en marknadsgrupp, en infogrupp, en evenemangsgrupp, en ekonomigrupp och en
sportgrupp.
jitex kanslilokal är fylld av po-
kaler, tröjor och långa bord som skulle behöva mer golv. Ytorna kommer
snart.
22
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
jitEx bk
BILDAD: 1971.
SM-GULD: 1974, 1976, 1979, 1981, 1984 och 1989.
2010: Gör comeback i Damallsvenskan. Var uppe senast 2006 och åkte ur direkt.
HEMMAARENA: Åbyvallen.
VERKSAMHET: 22 flick- och damlag, totalt 350 spelare. Föreningen satsar på bredd
och elit parallellt. Bredden finns även på seniornivå genom division 2-laget Jitex
DFF och division 4-laget Jitex FC.
– Ett hus som var påbyggt på hockeyhallen kommer att lyftas hit och sättas
ihop med nuvarande kansliet. Det blir
dubbelt så stort som i dag.
Då blir det lite mer plats för Jitex
22 lag att ha matchgenomgångar och
möten.
Högerbacken Sophia Lindorsson
är 24 år och har spelat i Jitex sedan
1990-talet.
– Det har blivit som ens andra hem.
Jag har vuxit upp i Jitex och är väldigt trygg i klubben. Det känns som
om jag kommer att avsluta min karriär här också.
Vad vill du främst att Jitex ska utveckla förutom det rent sportsliga?
– Vi behöver få en riktig klubbkänsla, att man känner att det är hela klubben som har gått upp i Allsvenskan,
inte bara A-laget. Nu är det många
lag som arbetar på eget håll. Det vore
kul om småtjejerna kom och tittade på
våra matcher.
Sophia Lindorsson och de andra
A-lagsspelarna ska nu försöka knyta
ihop klubben genom att bli mentorer
för varsitt flicklag.
Hon önskar också ett bättre samarbete med Mölndals kommun.
– Jag skulle vilja att vi fick träna på
den bästa planen och slippa träna på
leråkrar.
Utanför kanslilängan står en hop
målburar som är mer eller mindre
trasiga.
Söderledens tunga trafik bullrar precis bortom fotbollsfälten. På andra sidan motorvägen ryker skorstenarna på
Riskulla industriområde.
En av fotbollsplanerna har stängsel runt sig och läktare på ena långsidan. Där ska Jitex spela allsvensk fotboll i år. o
damerna stärker
Glädje, känsla och respekt.
Tre kärnvärden som svensk
damelitfotboll står för.
Och som ligger till grund
för att Damallsvenskan ska
förstärka sin position som en
av världens bästa ligor.
Text Juan Martinez Foto Ulf Lodin
2007 startade SvFF inom ramen för elitprojektet tillsammans med Elitföreningen
damfotboll (EFD) en kartläggning av
de tolv damallsvenska föreningarna.
Samtliga klubbar besöktes och fokus
sattes på marknad, ekonomi, anläggning och organisation.
– Klubbarna måste få verktyg för
att kunna marknadsföra sig bättre.
Många känner till Damallsvenskan,
men vi måste öka kunskapen om klubbarna och spelarna. En profilering är
nödvändig för att nå mer publik och
ett högre marknadsvärde, säger Sara
Jöngren, generalsekreterare i EFD.
I samband med analysen genomfördes en omfattande kunskap- och
attitydundersökning. Några specifika yrkesgrupper, exempelvis journalister, har enskilt fått svara på frågor.
Resultaten därifrån har bland annat
resulterat i att en kommunikationsoch marknadsplan, »100 procent fotboll«, nu är framtagen.
– Damallsvenskan är en av världens
bästa ligor, men vi måste också påvisa det för fler människor. Fler måste få
en »relation« till Damallsvenskan och
uppleva matcher, säger Sara Jöngren.
En konkret åtgärd är att ta fram en
mediabank för samtliga föreningar. På
så sätt görs klubbarna mer tillgängliga för exempelvis journalister och därmed ökar chansen för exponering. En
annan åtgärd är också att tydligare lyfta fram vad varje enskild förening bidrar med vid sidan av de 90 minuter
det är match.
– Vi måste helt enkelt bli bättre på
att visa vad klubbarna betyder för sina
orter och allt engagemang som läggs
ned inom andra områden. Till exempel
klubbarnas arbete med «sociala projekt«, från hälsa till skolprojekt. Värden
som såklart måste framhållas när vi säljer Damallsvenskan. Traditionell marknadsföring funkar inte alltid riktigt lika
bra, menar Sara Jöngren.
Som exempel på lyckade samarbeten mellan klubb och ort pekar hon på
Kif Örebros samverkan med universitetet, samt Linköpings FC:s samarbete med stadens ishockeylag.
– Det är detta som gör damfotbollen
så spännande. Man hittar andra sätt
att jobba på för att stärka verksamheten. Inte minst vårt gemensamma arbete ihop med SvFF inom elitprojektet är väldigt givande. o
foto: bildbyrån
profilEn
hallå där
Sara Jöngren
i EFD vill öka
kunskapen om
Damallsvenskan.
ROLAND
ARNQVIST …
… som åkt 380 mil i husbil till
20 damklubbar i division 1.
Vad är det du har gjort?
– Jag och elitprojektets Anna-Lena
Kjellman har besökt klubbarna och
analyserat deras styrkor och svagheter
utifrån ett arbetsdokument jag tagit
fram. Målsättningen är att få klubbarna att definiera sin egen vision och
sätta upp en tidsram inom vilken den
uppfylls.
Vilka slutsatser kan du dra efter er
rundresa?
– Jag trodde att ekonomin var det
stora problemet. Men alla föreningar
brister i organisationen, såväl på den
ideella som på tjänstemannasidan.
Dessutom behöver man jobba en hel
del med PR och marknadsföring. Inte
minst med profilering av klubb och
spelare utåt.
Och klubbarnas styrkor?
– Engagemanget som finns är helt
fantastiskt och i division 1 är 99 av 100
ideella. En enorm styrka.
Hur reagerade man på att du kom i
husbil?
– En del tyckte nog det var exotiskt.
Resan tog nästan fem veckor, men
det var det värt. Framtiden för svensk
damfotboll är ljus, bara man sätter sig
ner och bestämmer sig för vad man vill
göra. o
Juan Martinez
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
23
filMen SoM ViSar Vägen
till blågult
Hur slås en bredsida med precision?
Ingen landslagsspelare behöver längre undra.
Bara att ladda datorn och kolla hur det ska gå till.
Text: Juan Martinez Bild Ulf Lodin
Samtliga förbundskaptener,
från F15 till damlandslaget,
men också riksinstruktörer
och en klubbtränare har medverkat i
den nya spelarutbildningsplanen. Ett
nydanande inslag är en dvd-skiva som
tagits fram för alla landslag.
– Med rörliga bilder blir det lättare
att tala samma språk. Alla ska veta vad
som menas med exempelvis en pass24
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
ning med precision i en internationell match, säger Lilie Persson, assisterande förbundskapten och ansvarig
för spelarutbildning på flicksidan.
ytterligare en pärm kändes för-
legat, menar Lilie Persson. Inte bara
innehållet krävde en uppgradering.
För trovärdighetens skull behövdes
också en modern presentation. Med
ett förflutet inom eventbranschen har
hon ofta använt sig av filmsekvenser.
– Rörliga bilder inspirerar på ett helt
annat sätt, också på fotbollsspelare.
Hela utbildningsplanen har tagit ett
år att få fram. Nästan 20 personer har
varit involverade, inklusive externa
experter. Råmaterialen till dvd-filmen
har bestått av mellan 30–40 inspelade landslagsmatcher. Lilie och matchanalytikern Ulf Kristiansson har gått
igenom och klippt ihop lämpliga moment specifika för varje årskull. En
dvd för målvakter har också producerats av Elisabeth Leidinge.
– Allt blir väldigt tydligt på detta
sätt. Ta ett sådant moment som att driva boll och erövra yta. Först kan man
i maj i fjol var dvd och tillhörande
utbildningshäfte klart. Materialet består av fyra delar: teknik, spelförståelse/speluppfattning, fysik och karaktär. De två första momenten är i
stort sett oförändrade, medan fysdelen uppgraderats successivt.
– Här tog vi ett större grepp och
samlade alla fysansvariga under riks-
instruktör Helena Andersson. Fysisk
träning är ju inget man hinner lägga
så stor vikt vid i landslagssammanhang. Laget ses under så få dagar.
Men det är viktigt att det görs rätt, säger Lilie.
flick- och damlandslagen är
först med det moderinserade utbildningspaketet. Tanken är att materialet
ska uppdateras varje år. Lilie tror att
skälen är flera till varför det gått snabbare att genomföra på tjejsidan.
– Killarna är ju på gång med sitt
material. Men jag hävdar att vi har lite
öppnare kultur mellan de olika landslagen. Framgångsfaktorn för oss på
tjejsidan är att vi jobbar gemensamt,
från F15 till damlandslaget. Men så
är det för damfotbollen, vi måste hålla
ihop för att lyckas, säger Lilie.
Det stora arbetet blir nu att fortsätta implementera spelarutbildningsplanen bland alla ledare och tränare
som arbetar med talanger. Det görs
»rörliga bilder inspirerar på
ett helt annat sätt, också på
fotbollsspElarE.«
hallå där
ElisabEth
lEidingE
Spelarkarriär:
112 landskamper,
EM-guld -84,
VM-brons -91,
6 SM-guld.
Klubbar: Kema
Nord, GIF Sundsvall, Jitex BK,
Malmö FF.
l Riksinstruktör
på dam- och flicksidan. Instruktör
på riksgymnasiet
i Sundsvall.
l Anställd i
Sundsvalls
Damfotbolls
Förening.
ELISABETH
LEIDINGE …
... riksinstruktör för målvaktErna.
Vad måste målvakterna bli bättre på?
– Anfallsspelet och spelet med fötterna. Det handlar inte bara om att
göra kanonräddningar. I omställningsskedet är det också viktigt att man har
bra precision i utkasten och utsparkarna. För en målvakt handlar det i dag
om 70 procent anfallsspel.
Vilka andra moment måste svenska
målvakter jobba med?
– De måste bli snabbare i sidledsförflyttningarna. Inläggssituationerna
går allt snabbare, ofta med flacka
bollbanor. Det går inte längre att fånga
en brännbollslyra. Dessutom har man
kortare tid på sig i de flesta momenten.
Vilken är den största förändringen
sedan du själv spelade?
– Spelet med fötterna. En målvakt i
vid elitprojektets olika träffar med tränarna i Damallsvenskan och division
1, samt under spelarutbildningsdagar
och andra förbundsträffar.
Håller utbildningsplanen måttet ska
de sportsliga målsättningarna infrias.
För damlandslaget är visionen guld
och minst medalj vid varje mästerskap. U20-tjejerna ska kvalificera sig
till VM. Även om Damallsvenskan
fortfarande räknas som en av världens bästa ligor, och Sverige varit rankat topp fem de senaste åren, hårdnar
konkurrensen.
– Vi måste vara på tårna. Det finns
26 miljoner damspelare i dag och
sporten växer. I Asien jobbar de stenhårt med ungdomarna vilket självklart
kommer att visa sig snart. Länderna i
Sydeuropa går framåt. Sedan har vi
Tyskland, USA, England och våra
nordiska grannar. Men jag var på
elitflicklägret senast och såg fantastiska spelare och ledare. Framtiden är
ljus. o
daM/Spelarutbildning
klicka på en sekvens från F16, sedan
F19 och slutligen när Lotta Schelin
gör samma moment. Då ser man stegringen i aktionen, säger Lilie Persson.
Responsen från spelare och ledare, inom SvFF och distrikten har varit god. »Äntligen kan vi visa utåt hur
förbundet jobbar«, är en vanlig kommentar. Samtidigt är Lilie tydlig med
att hon inte vill skriva någon på näsan
om hur fotboll ska bedrivas. SvFF har
sin verksamhet och sina krav, medan
klubbarnas målsättning och utbildning kan se annorlunda ut.
– Självklart kan även föreningarna
använda sig av vår modell. Men varje miljö är unik. Detta är utbildningsplanen för landslagets spelare, inte
Hammarbys eller Sunnanås. Det är
helt enkelt vad som krävs av den som
vill ta på sig en blå-gul tröja, säger
Lilie Persson.
dag ska ha max tre tillslag, inte fler. Vi
måste se till att bli jäkligt bra på de tre
tillslagen.
Sneglar ni på något annat land?
– Som fotbollsnörd tittar man på alla
länder. Men på flicksidan lite extra på
Frankrike, som är otroligt skickliga med
boll i alla lägen. De utstrålar säkerhet
när bollen kommer mot fötterna. De
är också duktiga på att föra spelet och
spelar längre ut i straffområdet. Där
tycker jag Hedvig Lindahl är ett bra
exempel, hon jobbar ofta långt ut.
Det är ont om långa målvakter, är det
ett problem?
– Bakom Hedvig har vi haft ganska
korta målvakter. Problemet är att man
får ändra försvarsspelet om man har
en kortare målvakt. Ur ett internationellt perspektiv kan man inte vara
under en och sjuttio om man ska till
yttersta toppen, det går inte.
Varför behövs det en ny målvaktsutbildning?
– Så att man får en enad bild av vad
en tjej i 15–19-årsåldern bör kunna
innan de drar på sig landslagströjan.
Det är otroligt viktigt med en utbildningsplan som förbundet står bakom.
Det är också bra att kunna visa bilder
som visar hur det går till i en landskamp, där man till exempel kan se hur
lång tid man har på sig att ta emot en
boll. o
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
25
24 karat
Tjejer,
ta rygg på hanna!
De är bara två, en isländska och en svenska.
Resten av damernas elitlag tränas av män.
– Tragiskt. Därför är det bra att man startat
24 karat, säger Östers tränare Hanna Höckert.
Text Juan Martinez Bild Ulf Lodin
Fakta
Flera profiler
går 24 karatutbildningen.
Caroline Seger,
Frida Östberg och
Hedvig Lindahl
är några av de 45
tjejer som på sikt
ska bli tränare.
26
Sedan Pia Sundhage lämnade Sverige har det varit ont
om kvinnliga tränare. Därför
har SvFF initierat 24 karat, en satsning där damspelare på elitnivå ska
lockas att fortsätta sin karriär som ledare inom fotbollen.
– När tjejer slutar spela lägger de oftast av helt med fotboll och är svåra att
locka tillbaka. Många tror att de inte
ska få det att gå ihop. Men ju fler vi
är som visar att det går att vara tränare
och ha familj, desto fler blir vi på sikt.
Mycket handlar om könsroller och det
är inget man förändrar över en natt, säger Hanna Höckert.
Hon är i dag den enda svenska kvinnliga huvudtränaren för ett elitlag. På
sikt ska de bli fler. Från starten 2008
fram till i dag har 23 tjejer påbörjat sin
utbildning inom elitprojektets 24 ka-
Magasinet Fotboll / Elitprojektet
rat. Nästa år kommer ytterligare en
grupp att starta. Antalet nya deltagare är inte bestämt ännu.
– Det är bra att de kommer ut i
klubbfotbollen, även i lägre serier. På
förbundsnivå är det mycket mer jämställt. Det positiva i det här projektet är
att de får se alla möjligheter. Man behöver inte nödvändigtvis bli tränare,
det behövs kvinnliga ledare på andra
poster också, menar Hanna Höckert.
fotbollen har fortfarande männen
som måttstock. När en spelare framhålls är det i regel en man. Så också på
tränarsidan. Men ett smygande trendbrott kan vara på gång. Paradoxalt nog
kan en man ha brutit isen.
– Det var kul och bra för damfotbollen att André Jeglertz höll Djurgården
kvar i Allsvenskan. Men mitt mål är
inte att se Damallsvenskan enkönad.
Vi har mycket att lära av männen. Och
till sist handlar det om människor, inte
kön, säger Hanna Höckert.
Under 24 karat-mötena har tjejerna fått mentorer, utbytt tankar och
erfarenheter. Hanna Höckert tror att
träffarna kommer att leda till ett ökat
»nätverkande«. Själv har hon etablerat
kontakt med Maria Bergqvist, Umeås
assisterande tränare.
– Vi har bestämt att vi nästa gång
ska träffas i varandras ordinarie verksamheter och inte på Bosön.
En programpunkt inom utbildningen är »Personlig stil«. Ett område
Hanna Höckert lägger stor vikt vid.
– Det handlar om make up och …
(skratt). Nej, men man måste bli medveten om vilken ledarstil man har. För
många tjejer är det inte lika självklart
med ledarskap. Framför allt på högre
nivå. Det är viktigt att bestämma sig
för vem man vill vara och försöka definiera det i samtal med sin omgivning.
Hennes förebilder är flera. Om hon
måste nämna namn blir det två. I bägge fallen män.
– Agne Bergwall, Carolina Klüfts
tränare, pratar jag mycket med. Han
är övertygad om att ingenting är omöjligt. Och Jörgen Petersson, LdB:s tränare. Två män, jag vet. Men det kanske ändras med 24 karat. Vi tjejer
kanske kan hitta fram till varandra. o
Så satsar vi på damerna
>>
>>
Vi gick ut något kaxigt med målsättningen
att ett svensk herrlag skulle nå kvartsfinal i
Champions League senast 2010. Dit har vi inte
nått. Men vad är ett projekt utan visioner? Dessutom är
nästan alla utbildningsinsatser långsiktiga. Därför är det
svårt att se någon effekt av dessa redan nu.
En av de stora satsningarna på herrsidan är dokumentationen av arbetet som pågår i BP, HIF och IFK. Snart
ska hela fotbolls-Sverige få veta hur tre framgångsrika
talangfabriker gör. Därmed inte sagt att alla ska utveckla
en trupp egna toppspelare och sikta på Allsvenskan. Det
är viktigt att klubbarna hittar sin roll i »näringskedjan«.
En liten förening som levererar en pojklandslagsspelare
gör ett enormt arbete för svensk elitfotboll. Men den kanske inte har resurser att bedriva elitverksamhet.
För att nå så många som möjligt satsar vi hårt på att
lyfta tränarnas kompetens. En stor del av elitprojektets
resurser har lagts på den nya tränarutbildningen. På sikt
är min förhoppning att vi får fler specialister bland dem
som utbildar våra spelare, där någon är expert på fysträning och en annan på teknik eller analys.
Jag ser optimistiskt på framtiden. Konstgräsplaner
poppar upp som ogräs överallt i landet, inte minst i
storstäderna. Samtidigt är våra pojklagsspelare betydligt
bättre i dag än för fem år sedan.
Fotboll är världens mest komplexa idrott. 22 man som
alla ska vara kloka, starka och skickliga, springer åt olika
håll på en yta som begränsas av
få regler. Enda hotet mot vår
vision om den där kvartsfinalen i Champions League,
är att våra konkurrenter
hela tiden blir bättre. Men
det kan vi inte göra så
mycket åt, annat än att bli
bättre själva.
Claes Eriksson
Projektledare
herrelitprojektet
Det övergripande målet är att ta vara på våra
talanger och skapa förutsättningar för att de ska
lyckas i såväl klubb- som landslag. För att åstadkomma detta krävs ett samarbete mellan alla berörda
parter: SvFF, elitföreningarna och EFD.
På damsidan fokuserar vi på tre områden:
Elitföreningar, tränarutveckling och spelarutbildning.
Dessa kräver var för sig olika insatser, men är samtidigt
avhängiga av varandra för att vi ska nå målen.
För att tydliggöra processen inom damelitprojektet använder vi oss av modellen »Från nuläge till önskat läge«.
Det är bland annat en visuell beskrivning av framgångsfaktorer i en elitförening. Den synliggör aktiviteter som
pågår och genomförts för att nå önskat läge. Samt vilka
resurser som finns och det vi idag upplever som hoten
mot att nå vår vision.
De »hinder« vi identifierat på damsidan är främst tre:
Ekonomi, personella resurser och attityder. Inte minst det
sistnämnda jobbar vi hårt med för att damfotbollen ska
få den uppmärksamhet och det erkännande den faktiskt
förtjänar.
Arbetet som startat inom ramen för damelitprojektet ska inför 2011 fasas över och fortsätta i den ordinarie
verksamheten inom SvFF och EFD. Med kvalitetssäkringar
som klubblicensen, tränarutbildningen och spelarutbildningsplanen är jag övertygad om att vi även i framtiden
kommer att tävla om medaljer i stora mästerskap, både
med flicklandslagen och damlandslaget. Och icke att förglömma
på klubbnivå, där vi ska delta
i finalerna i UEFA Women’s
Champions League. Jag är
förvissad om att vi med detta
arbete stärker svensk damfotboll, även på den internationella
arenan.
proJektledarna har ordet
Så satsar vi på herrarna
Anna-Lena Kjellman
Projektledare
damelitprojektet
Svensk fotbolls största projekt någonsin
>>
Elitprojektet är den största enskilda
satsningen någonsin när det gäller
fotbollsverksamhet i Sverige.
Representanter för föreningar och distrikt
beslutade 2006 att det överskott som blev
kvar från VM-deltagandet i Tyskland skulle
användas till att förbättra svensk fotboll.
Totalt har över 60 miljoner kronor investerats i elitprojektet på följande sätt:
l Anställningar inom SvFF – totalt 36,1 mil-
joner kronor (9 mkr/år). Tio riksinstruktörer med regional placering, samt två med
central placering.
l Spelarutbildare i distrikten – 14 miljoner
kronor (3,5 mkr/år). En för pojk- respektive
flicksidan i varje distrikt.
l Damelitprojektet – 4 miljoner kronor.
Projektledare anställs centralt i fyra år,
men summan finansierar också olika aktiviteter inom projektet.
l Herrelitprojektet – 4 miljoner kronor.
Finansierar projektledning, samt ytterligare SvFF-anställda.
Budget vid starten var 58,1 miljoner kronor.
Sedan 2007 har en del kostnader tillkommit.
Kostnaden var i december 2009 drygt 60 miljoner kronor.
Projektet kommer även till vissa delar bestå
2011–2012 (ej beslutat i skrivande stund).
Elitprojektet / Magasinet Fotboll
27
Magasinet Fotboll
Svenska Fotbollförbundet
Box 1216
17123 SOLNA
Post
tidning
B
begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan.
Hur tar vi hand om våra talanger?
1992 startades projektet TipsElit. Uppdraget var och
om att arrangera studieresor för tränarna, ordna fler
är att trygga svensk fotbolls framtid med en kvali-
tävlingsmatcher under en längre säsong, utöka det
ficerad tränarkår, som kan ta fram och utveckla ta-
internationella utbytet och genomföra fortbildningar,
langer. Fredrik Ljungberg, Olof Mellberg, Christian
till exempel en målvaktstränarutbildning. Allt för att
”Chippen” Wilhelmsson, Lars Lagerbäck och Jörgen
skapa fler framgångar för svensk fotboll. Läs mer på
Lennartsson är några av de som har kommit fram
svenskaspel.se/tipselit.
genom TipsElit. Mycket av TipsElits arbete handlar
www.svenskaspel.se/tipselit
28
Magasinet Fotboll / Elitprojektet