1. No category

INVENTERING
HÄCKANDE FÅGLAR
HOLMEVATTNET
DALS-ED
FÄRGELANDA
UNDERLAG FÖR
VINDKRAFTSETABLERING
PÅ UPPDRAG AV
RABBALSHEDE KRAFT AB
2012-10-01
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
Inventering, text och foto
Naturcentrum AB 2012
Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Tel. 0303-726160
[email protected]
Projektansvarig: Jonas Stenström
Fältinventering: Matti Åhlund
Framtagande av underlagsmaterial och rapport: Matti Åhlund
Beställare
Rabbalshede Kraft AB
Bertil Hjalmarsson
Kartmaterial
Underlagskartor från Rabbalshede Kraft AB
2 (16)
2012-10-01
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Innehåll
Uppdrag och undersökningsområde.................................................................................... 4
Metoder.................................................................................................................................... 5
Resultat..................................................................................................................................... 5
Bedömning och diskussion ................................................................................................. 11
Referenser.............................................................................................................................. 12
Bilagor .................................................................................................................................... 14
3 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Uppdrag och undersökningsområde
Naturcentrum AB har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB genomfört en sammanställning och fältinventering av de häckande fåglarna i ett skogsområde norr om
Holmevattnet på gränsen mellan Dals-Eds kommun och Färgelanda kommun. Den
aktuella vindparken omfattar omkring sex verk. Undersökningsområdets areal är
knappt 5 km2, se figur 1.
Undersökningsområdet utgörs av ett höglänt skogsområde öster om Örekilsälven,
några kilometer söder om Gesäter. Skogen består till stor del av talldominerad barrskog med inslag av små myrar och hällmark. I området finns spridda hyggen och
skogsvägar når även in i de centrala delarna. I söder finns tre små sjöar, varav Holmevattnet är den största.
Figur 1. Preliminärt förslag till utformning av vindpark Holmevattnet. Verksplaceringar
och vägdragningar är föremål för utredning och ändringar av förslaget kan komma att ske
under projekteringsprocessen. Parken markeras genom det så kallade vindområdet, vilket utgör gräns för område där ljud på 40 dB (A)eller högre kan uppstå. Från samrådshandlingen, Rabbalshede Kraft AB, december 2011.
4 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Metoder
Rapporten bygger framför allt på Naturcentrums inventering av häckande fåglar
2012. Vi har också sammanställt publicerat material, framför allt från Artportalen.se
och intervjuat ornitologer med god kännedom om regionen och aktuella arter.
De rapporteringspunkter (lokaler) som använts vid söket i Artportalen.se framgår av
bilaga 1 i denna rapport. För rödlistade arter och arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 gjordes dessutom särskilda sök i Artportalen.se upp till 3 km från undersökningsområdet. Sökperioden är 2000-01-01 till 2012-09-01. Resultatet finns sparat i
Excelfiler.
Ornitologerna som intervjuades var Sture Orrhult, Dals-Ed, Bengt Wiklund, DalsEd, Carl Jentzen, Hedekas, Ronny Charlesson, Ljungskile och Rune Hixén, Uddevalla. De fick framför allt frågor om de fågelarter som anses löpa risk att drabbas negativt av vindkraftverk, men också ombads också att komma med egna funderingar.
Inventeringen av de häckande fåglarna i området utfördes under fem dagar och en
natt 2012: 8 april och 13 maj med inriktning på skogshöns och rovfågel, samt besök
vid intressanta miljöer som sjöar, tjärn, våtmarker, branter och åsar; 14 juni genom
linjetaxering där rutten gick mellan de preliminära platserna för vindkraftverk (figur
1) – alla hörda och observerade fåglar antecknades, liksom spårtecken som spillning,
bon och hackmärken; 21–22 juni kartlades nattaktiva arter, framför allt nattskärra;
21 juli och 24 augusti gjordes uppföljande besök med inriktning på rovfågel.
Vid bedömningen av vilka arter som kan vara känsliga för vindkraftetablering har
framför allt följande källor använts: Ahlén (2010), Bright m fl (2006), Bright m fl
(2009), Dürr (2012), Eriksson (2010), LAG-VSW (2007), Langgemach & Dürr
(2012), Langston & Pullan (2003), Naturvårdsverket (2012), SOF (2009), Rees
(2011) och Rydell m fl (2011).
Resultat
Från undersökningsområdet finns nio arter som noterats under häckningstid och
uppmärksammats av naturvården på europeisk eller nationell nivå (det vill säga är listade i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv eller uppförda på den svenska rödlistan; se tabell
1). Av dessa har åtta klassats som känsliga för vindkraft; se tabell 1. Därtill förekommer också några arter som är aktuella i samband med tillämpningen av Artskyddsförordningen på grund att de minskat betydligt under senare år (se bilaga 3) – de arterna
är emellertid inte klassade som känsliga för vindkraft i litteraturen.
I Artportalen.se finns inga rapporter från lokaler i själva vindparksområdet. Sex lokaler finns emellertid i anslutning till området (se bilaga 1). De ligger emellertid alla på
jordbrukdominerade marker nedanför skogsplatån. Uppgifterna som presenteras från
själva vindparksområdet härrör således enbart från Naturcentrums inventeringar under häckningstid 2012.
Figur 2 visar fördelningen av Naturcentrums observationer av de mest vindkraftkänsliga arterna i vindparksområdet. Frånsett nattskärra har emellertid ingen av dessa
arter något tätare bestånd i området. En närmare presentation av de vindkraftskänsligaste arterna följer nedan.
5 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Några vanliga arter med flygvanor som gör att enstaka individer möjligen kan råka
illa ut vid etablering av vindparker har också registrerats: morkulla och korp (se bilaga
2); från omgivningarna kan också ormvråk, tornfalk och duvhök tänkas besöka området emellanåt. Resultatet av linjetaxeringen och nattinventeringen framgår av bilaga
2. Häckfågelfaunan i den aktuella miljön är ofta art- och individfattig, anmärkningsvärt är emellertid de många gökarna (4 ex) som hördes i området vid nattinventeringen.
Figur 2. Fördelningen av observationer för de mest vindkraftskänsliga arterna som
noterades i Naturcentrums häckfågelinventering 2012. Spillning avser högar med
minst 15–20 korvar. (De blekröda symbolerna markerar ”ljudkänsligt område”, dvs bebodd fastighet. Karta från samrådsunderlaget, Rabbalshede Kraft AB, december
2011.)
6 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Tabell 1. Särskilt skyddsvärda fågelarter som noterats under häckningstid i vindparksområdet (figur 1). De vindkraftskänsligaste arterna är markerade med fet stil och presenteras närmare nedan (bedömning efter bland annat Eriksson 2009, Rees 2011, Rydell m fl
2011, Dürr 2012 och referenser däri).
Listad i fågeldirektivet,
bilaga 1 a)
Status i Europa,
BirdLife International b)
Status i Sverige,
rödlistan 2010 c)
Storlom
X
Vulnerable
Livskraftig
Bivråk
X
(Secure)
Sårbar
Orre
X
Depleted
Livskraftig
Tjäder
X
(Secure)
Livskraftig
Trana
X
(Depleted)
Livskraftig
Nattskärra
X
(Depleted)
Nära hotad
Tornseglare
–
(Secure)
Nära hotad
Spillkråka
X
Secure
Livskraftig
Trädlärka
X
Depleted
Livskraftig
(a)
För de arter som är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv ska bl.a. "särskilda skyddsområden" upprättas (artikel 4). Direktivet föreskriver också att medlemsstaterna utanför
de skyddade områdena ska "sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer" (artikel 4.4).
(b) Den europeiska statusen är hämtad ur BirdLife Internationals rapport Birds in Europe:
population estimates, trends and conservation status (2004). ”Declining” betyder att arten minskat, t ex 10 % den senaste 10-årsperioden. ”Depleted” anger att arten inte har återhämtat sig efter en tidigare storskalig nedgång. ”Vulnerable” anger att arten helt enkelt betraktas som sårbar.” Rare” innebär att det europeiska beståndet anses stabilt och livskraftigt, men ändå är så litet att det inte kan anses helt utom fara. ”Secure” innebär att
arten bedöms ha gynnsam bevarandestatus, även om bestånden kan ha minskat i en del
länder. Parentes används när bedömningen är provisorisk.
(c) Kategorierna i den svenska rödlistan (Artdatabanken 2010) anger risken för utdöende i
landet till följd av till exempel liten utbredning, låg populationsstorlek eller minskande
population. ”Sårbar” innebär att arten enligt uppställda kriterierna bedöms löpa hög risk
att dö ut i vilt tillstånd. ”Nära hotad” (tidigare benämnt ”Missgynnad”) innebär att en
art inte uppfyller kriterierna för att vara hotad (dvs ”Sårbar” eller högre hotkategorier),
men ligger nära att göra det nu eller i framtiden. ”Livskraftig” anges för arter som inte
rödlistats.
Storlom
Förekomst. En lom sågs i sjön vid julibesöket, men inte vid övriga besök. Holmevattnet är en potentiell häckningssjö för ett storlomspar även om sjöns storlek är i
minsta laget för arten. Det finns emellertid inga uppgifter om häckning i sjön. Vid en
storlomsinventering i Munkedals kommun 2001 noterades ingen lom i sjön (Charlesson & Hixén 2001, samt i e-brev). I Västra Götalands län uppskattas beståndet till
500–600 par, varav 120 par i Dalsland och 60 par i Bohuslän (Eriksson 2007).
7 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Hotstatus. Arten är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Storlommen finns inte
med på den svenska rödlistan, däremot bedöms arten vara ”(vulnerable)” på europeisk nivå (tabell 2).
Känslighet. Lommar klassas som känsliga för störningar, barriäreffekter och kollisioner av (Langston & Pullan 2003, Eriksson 2009). Som storvuxna och snabbt flygande fåglar med begränsad manövreringsförmåga bör de beaktas i samband med
etablering av vindkraft. En skyddszon till vindkraftverk på minst 1 km runt häckningssjöar föreslås av Bright m fl (2006), SOF (2009) och Rees (2011). Storlommen
är långlivad (blir ofta över 20 år), häckar först vid en ålder av 5–6 år och har låg reproduktionstakt (1–2 ungar) och är därför känslig redan vid små ökningar i dödligheten hos vuxna individer.
Bivråk
Förekomst. Vid Naturcentrums inventering noterades en bivråk i norra kanten av
området 14 juni (figur 2), men häckning i själva vindparksområdet är inte sannolik
(opassande häckningsmiljö). Häckning har konstaterats vid två tillfällen drygt 1 km
norr om Västra Fjälla (Artportalen). I Västra Götalands län uppskattas beståndet till
600–880 par, varav 85 par i Dalsland och 70 par i Bohuslän (Ottosson m fl 2012).
Hotstatus. Bivråken är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. På den svenska
rödlistan klassas bivråken som ”sårbar”. På europeisk nivå bedöms bivråken vara
”(secure)”. (Se tabell 2.)
Känslighet. Stora rovfåglar är särskilt känsliga för vindkraft (Rydell m fl 2011 och
referenser däri) och verkar inte uppfatta snurrande rotorblad som en fara. SOF
(2009) rekommenderar en skyddszon på 1 km mellan boplats och vindkraftverk, medan Bright m fl (2009) och Rees (2011) föreslår en skyddszon på 3 km. Bivråken har
mycket stora födorevir och kan vara svår att ta hänsyn till i naturvårdsplanering genom att den har svårlokaliserade bon och ganska ofta byter boplats (i motsats till t ex
pilgrimsfalk och fiskgjuse som är mycket lokaltrogna).
Orre
Förekomst. Vid inventeringen observerades orre bara vid ett tillfälle: en tupp stöttes
under nattinventeringen (figur 2). Spillning påträffades bara som enstaka korvar söder om Holmevattnet. Med stor sannolikhet finns ingen stor lek inom vindparksområdet. Vimossen och omgivande hällmarker söder om Holmevattnet har däremot
förutsättningar att hysa ett tätare bestånd av orre.
Beståndet Dalsland skattas till 900 par och i Bohuslän till 700 par av Ottosson m fl
(2012).
Hotstatus. Orren är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte med
på den svenska rödlistan. En kraftig minskning har emellertid skett under de senaste
30 åren även om beståndet varit stabilt de senaste 10 åren (Ottvall m fl 2008). På europeisk nivå bedöms orren vara ”depleted”. (Se tabell 1.)
Känslighet. Skogshöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003) respektive Eriksson (2009). Kunskapen om vindkraft och fåglar
i skogslandskapet är emellertid mycket begränsad. En skyddszon på 1 km kring stora
lekar (fler än 5–10 tuppar) kan därför vara befogad av försiktighetsskäl i väntan på
bättre kunskap om artens känslighet (Rees 2011, Rydell m fl 2011). En skyddszon på
1,5 km och mellan lekplats och vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006).
8 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Tjäder
Förekomst. Tjäderspillning påträffades framför allt i de centrala delarna av området
(figur 2) och här bör 1–3 spelande tuppar kunna påträffas. En större lek är osannolik
eftersom inga tuppar stöttes (de uppehåller sig nära lekplatsen under spelperioden)
och att förekomsten av spillning var ganska begränsad. Den enda tjädern som sågs
under inventeringen var en höna i maj (figur 2).
Beståndet i Dalsland skattas till 900 par och i Bohuslän till 600 par (Ottosson m fl
2012). Lekar med fem tuppar eller fler är numera ovanliga i södra Sverige.
Hotstatus. Tjädern är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte
med på den svenska rödlistan och på europeisk nivå bedöms tjädern vara ”(secure)”
(tabell 1).
Känslighet. Skoghöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003), medan Eriksson (2009) tar upp risk för störning och barriäreffekter för tjädern. Hönsfåglar är en av de fågelgrupper som kolliderar oftare med
vindkraftverk än förväntat (tillsammans med rovfåglar och måsfåglar; Rydell m fl
2011). På lekplatsen anses tjädern vara särskilt känslig för störningar (Hjort 1994).
För stora lekar (5 tuppar) föreslår SOF (2009), Rees (2011) och Rydell m fl (2011)
en skyddszon på 1 km mellan lekens yttre gräns och vindkraftverk. Naturvårdsverket
(2012) har också nyligen tagit ställning för en skyddszon på 1 km. Under speltiden
finns tupparna i regel inom just 1 km från lekplatsen (Hjort 1994). Stannfågel.
Trana
Förekomst. Häckning konstaterades vid Holmevattnet (figur 2). Markerna norr om
Holmevattnet bjuder inte på lämplig häckningsmiljö för trana. Antalet häckande tranor i Sverige har ökat kraftigt i Sverige under senare tid. Beståndet i Dalsland skattas
idag till 450 par och i Bohuslän till 500 par (Ottosson m fl 2012).
Hotstatus. Tranan är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte med
på den svenska rödlistan. På europeisk nivå bedöms tranan vara ”(depleted)” (Se tabell 1.)
Känslighet. Tranor klassas som känsliga för kollisioner och störningar (Eriksson
2009), samt även barriäreffekter (Langston & Pullan 2003). Arter som termikflyger
(använder uppvindar och seglar runt) riskerar att drabbas ofta negativt – tranan hör
till dessa. En skyddszon till vindkraftverk på 1 km och 2 km runt boplats föreslås av
LAG-VSW (2007) respektive (Bright m fl 2009), men från svenskt håll finns inga sådana förslag.
Nattskärra
Förekomst. Nio spelande nattskärror noterades vid inventeringen 2011 (figur 2).
Västra Götalands län beräknas ha omkring 1500 spelande individer (vilket motsvarar
ungefär 20 % av den svenska populationen), varav 500 i Dalsland och 550 i Bohuslän
(Ottosson m fl 2012).
Hotstatus. Nattskärran är listad i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten klassas som
”nära hotad” på den svenska rödlistan och som ”(depleted)” på europeisk nivå (tabell
1).
Känslighet. Nattskärran är en nattlig insektsjägare som dras till platser med hög täthet av insekter och insektstillgången tenderar att öka i anslutning till vindkraftverk.
Det finns därför en potentiell risk för störningar vid spelplatser och för kollisioner
vid födosök (och eventuellt vid spelflykt). Kunskapen om vindkraft och fåglar i
skogslandskapet är emellertid mycket begränsad. Nattskärror kan röra sig ganska
9 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
långt från häckningsplatsen vid födosök (i genomsnitt 3 km i en brittisk studie, Alexander & Cresswell 1990). En skyddszon på minst 1–2,5 km mellan spelplatser och
vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006), medan Rees (2011) förespråkar en
skyddszon på 3 km kring lokaler med 3 spelande nattskärror. SOF (2009) och
LAG-VSW (2007) har däremot inte föreslagit några skyddszoner för nattskärra.
Tornseglare
Förekomst. Häckar tämligen allmänt i anslutning till bebyggelse, jagar regelbundet
bland annat kring höjder i skogsmiljö, så också i undersökningsområdet. Tornseglaren är en allmän fågel som emellertid minskat kraftigt under senare tid (Gärdenfors
m fl 2010).
Hotstatus. Arten klassas från 2010 som ”nära hotad” på den svenska rödlistan. På
europeisk nivå bedöms tornseglare vara ”(secure)”. (Se tabell 1.) Tornsvalan är inte
med i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.
Känslighet. Tornseglare har inte tagits upp som känsliga för vindkraft i de översikter
som presenterats, men förhållandevis många fynd av döda seglare vid vindkraftverk
(Dürr 2012) antyder att de kan löpa en något förhöjd risk (särskilt som insekter kan
samlas kring vindkraftverk och tornseglaren uteslutande lever på att jaga insekter i
luften). Eftersom tornseglare jagar över mycket stora arealer är det svårt att t ex identifiera verkningsfulla skyddszoner för arten.
Trädlärka
Förekomst. Häckar förmodligen något enstaka par i området Vid inventeringen
2012 noterades arten på en lokal (figur 2). Beståndet i Västra Götalands län uppskattas till 1 600 par av Ottosson m fl (2012), varav 200 par i Dalsland och 1 000 par i
Bohuslän.
Hotstatus. Trädlärkan är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, men finns inte
med på den svenska rödlistan. På europeisk nivå bedöms trädlärkan vara ”depleted”
(se tabell 1).
Känslighet. Trädlärka har inte tagits upp som känslig för vindkraft i de översikter
som presenterats, men förhållandevis många fynd av döda lärkor vid vindkraftverk
antyder att de kan löpa en något förhöjd risk (Dürr 2012).
Flyttande och övervintrande fåglar
Fågelsträcket över vindparksområdet sker sannolikt huvudsakligen på bred front.
Örekilsälven bör däremot fungera som en ledlinje för flyttande fåglar – om fåglarna
som följer älvdalen också delvis kommer in över vindparksområdet är inte känt. Riskerna för flyttfåglar generellt anses vara små i förhållande till häckande eller övervintrande fåglar (Rydell m fl 2011).
Skogarna kring Stora Le är ett viktigt övervintringsområde för kungsörn, delvis beroende på organiserad ideell utfodringsverksamhet. Så är också fallet för skogarna på
Kynnefjäll. Om vindparksområdet har fler örnbesök än ett genomsnittligt västsvenskt skogsområde är inte känt, men markerna norr om Holmevattnet bör inte ha
någon förhöjd tillgång på föda för örnarna. I rapporterna till Artportalen finns två
observationer av kungsörn nära undersökningsområdet, båda från samma dag: 4 ex
vid Näs och 1 ex vid Kolsäter 23 nov 2004.
10 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Bedömning och diskussion
Vid den översiktliga analysen har nedanstående faktorer i bedömts ha särskild betydelse:
Viktiga häckningsplatser för särskilt känsliga arter med rimlig skyddszon enligt de rekommendationer som ges av SOF (2009), samt tillämpliga delar av Bright m fl (2006, 2009), LAG-VSW
(2007) och Rees (2011). Då avses arter som riskerar att påverkas och som är rödlistade eller bedömts hotade på annat sätt.
Viktiga rastplatser, övervintringsplatser eller sträckleder för flyttfåglar där det finns en tydligt förhöjd risk för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk.
Vid bedömningen av känsligheten för vindkraft i olika delar av ett område använder
Naturcentrum tre nivåer: (1) mycket förhöjd känslighet. (2) förhöjd känslighet och
(3) normal känslighet. Klassningen är en avvägning mellan arternas känslighet för
vindkraft, deras hotstatus/bevarandevärde i regionen, landet eller EU och deras frekvens i undersökningsområdet.
I undersökningsområdet förekommer en eller två häckande fågelarter som skulle
kunna medföra att delar av området kan anses ha förhöjd känslighet för vindkraft vid
en strikt tillämpning av föreslagna skyddszoner: nattskärra och storlom.
Nattskärran är en rödlistad art vars förhållande till vindkraft inte är klarlagt. Sättet
att söka föda (jagar insekter i luften under natten) och förekomsten av spelflykt gör
att den är potentiellt känslig för vindkraft.
Undersökningsområdet hyser <1 % av nattskärrebeståndet i Dalsland och Bohuslän.
Även om nattskärrorna skulle försvinna i området på grund av vindparken hotas inte
det regionala beståndet av detta. Skogsområden lämpade för vindkraft sammanfaller
emellertid ofta med miljöer där det finns gott om nattskärror, åtminstone i Västsverige. Sammantaget kan därför en kraftig utbyggnad av vindkraft i skogsmiljö komma
att påverka nattskärrebeståndet negativt i regionen (om nu nattskärran är känslig för
vindkraft). Till dess artens förhållande till vindkraft inte är utrett och så länge en regional riskanalys inte utförts, bör kanske områden med höga tätheter av nattskärra i
stabila miljöer av försiktighetsskäl klassas som områden med ”Förhöjd känslighet”.
Frågan är om tätheten är så hög eller beståndsstorleken så stor av nattskärra i undersökningsområdet att det bör få etiketten ”Förhöjd känslighet” (en skyddszon på 1
km kring spelande nattskärror täcker in i stort sett hela området.) Varken tätheten
(2 spelande per km2) eller beståndet i området (9 spelande) är hög jämfört med andra
områden med samma miljö och förekomsten gynnas delvis tillfälligt av de unga hyggen som nu finns i området.
I en studie av nattskärror i en tysk vindpark verkade nattskärrorna flytta reviren från
de närmaste 200–300 m kring vindkraftverken, men utan att antalet revir inom 1 km
från verken påverkades (totalt ca 25 revir; Kaatz m fl 2007, 2010 i Langgemach &
Dürr 2012). Studien omfattade emellertid bara ett årföre och tre år efter etablering
och för långlivade arter kan effekter på beståndsnivå visa sig först långt senare.
Om storlom mot förmodan skulle häcka i Holmevattnet (inga uppgifter tyder på detta) hamnar den sydligaste preliminära verkplatsen inom den skyddszon på 1 km kring
häckningssjöar som föreslagits. Måttet på skyddszonen är schablonartat och i praktiken är det förmodligen inte alltid nödvändigt att alla avsnitt runt en storlomsjö har en
zon på 1 km. Sjöns utseende och topografin i omgivningarna borde påverka vilka
flygvägar lommen väljer för start och landning. Förmågan att manövrera är troligen
sämst vid starten innan lommen fått upp farten. Den föreslagna vindparken borde
11 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
inte väsentligt påverka storlommens möjligheter att häcka i Holmevattnet, då det är
fria flygvägar i de flesta väderstreck.
Det finns risk för störning av enskilda häckningar av naturvårdsintressanta arter (t ex
trana) eller att enstaka par av mer vanliga arter riskerar att drabbas (t ex ormvråk,
sparvhök, korp). Dessa är idag vanliga arter som finns över hela landet och det är
inte realistiskt att låta deras förekomst styra etableringen av enskilda verk. Vid en
massiv utbyggnad av vindkraften kan emellertid även ganska vanliga, vindkraftskänsliga arter råka illa ut. I Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien finns till exempel
misstanke att vindkraftsutbyggnaden påverkat beståndet av röd glada negativt (Ahlén
2010). Så långt har inte utbyggnaden eller utbyggnadsplanerna nått i Sverige (Rydell
m fl 2011).
Referenser
Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4): 8-11.
Alexander, I. & Cresswell, B. 1990. Foraging by Nightjars Caprimulgus europaeus away from
their nesting areas. Ibis 132: 568-574.
BirdLife International. 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and con-servation
status. – BirdLife Conservation Series No. 12, Cambridge.
Bright, J. A., Langston, R. H. W., & Anthony, S. 2009. Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England. RSPB Rese-arch Report
No 35, The Royal Society for the Protection of Birds, Bedfordshi-re.Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006.
Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. –
RSPB Reseach Report No. 20.
Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. &
Wilson, E. 2006. Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind
farms in Scotland. – RSPB Reseach Report No. 20.
Charlesson, R & Hixén, R. 2001. Storlommen i Sotenäs, Lysekils och Munkedals kommuner
2001. Fåglar på Västkusten 35: 122-126.
Dürr, T. 2012. Vogelverluste an Windenergieanlagen/bird fatalities at windturbines in Europe. Stand: 19 Mai 2012. Landesumweltamt Brandenburg.
http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbm1.a.2334.de/wka_voegel_eu.xls
Eriksson, M O G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra
Götalands län, rapport 2009: 70.
Gärdenfors, U (ed). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU. Uppsala.
Hjort, I. 1994. Tjädern – en skogsfågel. Skogsstyrelsen, Jönköping. 182 s.
LAG-VSW (Länder-Arbeitsgemeinschaft der Vogelschutzwarten). 2007. Abstandsregelungen
für Windenergieanlagen zu bedeutsamen Vogellebensräumen sowie Brutplätzen ausgewählter Vogelarten. Berichte zumVogelschutz 44: 151-153.
Langgemach, T. & Dürr, T. 2012. Informationen über Einflusse der Windenergienutzung
auf Vögel. - Stand 10.07.2012. Landesamt für Umwelt, Gesundheit und Verbraucherschutz. Staatliche Vogelschutzwarte, OT Buckow.
http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbm1.a.2334.de/vsw_dokwind_voeg
el.pdf
Langston, R. & Pullan, J. 2003. Windfarms and birds: an analysis of the effects of wind farms
on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues.
Report T-PVS/Inf (2003) 12 by BirdLife International to the council of Europe, Bern
Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats.
RSPB/BirdLife in the UK.
Naturvårdsverket. 2012. Yttrande i mål nr M 116-12 angående tillstånd att anlägga och driva
upp till 314 vindkraftverk inom etapp 1 i Markbygden, Piteå kommun.
http://www.naturvardsverket.se/upload/20-om-
12 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
naturvardsverket/yttranden/2012/Provning-Markbygdens-vindkraftsparketapp1/Markbygden-till-mark-och-miljodomstolen-120511.pdf
Ottosson, U m fl. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. Sveriges ornitologiska förening, Halmstad. 592 s.
Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström,
Å., Tjernberg, M. & Pärt, T. 2008. Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige.
Naturvårdsverket, Rapport 5813. 123 pp.
Petersen, I.K., Christensen, T.K., Kahlert, J., Desholm, M. & Fox A.D. 2006. Final results of
bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns rev, Denmark. – Danmarks
Miljøundersøgelser (NERI), Köpenhamn (rapport beställd av DONG energy och Vattenfall A/S).
Petersen, I.K. & Fox A.D. 2007. Changes in bird habitat utilisation around the Horns Rev 1
offshore wind farm, with particular emphasis on Common Scoter. – Danmarks Miljøundersøgelser (NERI), Århus (rapport beställd av DONG energy och Vattenfall A/S).
Rees, J. 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Länsstyrelsen i Värmland,
rapport 2011:05/Länsstyrelsen i Västra Götaland, rapport 2011:17.
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, K. J., Pettersson, J. & Green, M. 2011.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – en syntesrapport. Naturvårdsverket,
rapport 6467.
SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mörbylånga, september
2009.
13 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Bilaga 1. Lokaler i Artportalen.se i vindparkens omgivningar som ingår i faktainsamlingen, samt antalet observationer från varje lokal. Gröna symboler visar vad som i
Artportalen kallas allmänna lokaler, gula symboler avser så kallade personliga lokaler.
(De blekröda symbolerna markerar ”ljudkänsligt område”, dvs bebodda fastigheter.)
Kartan är från samrådsunderlaget, Rabbalshede Kraft AB, december 2011.
Nr
Lokal
Koordinater RT90
Antal
obs
1 Kasene, Gesäter kyrka
Norr
Ost
4
1269310
6524350
243
1269710
6523960
3
1269380
6523640
25
1269550
6523170
5 V. Fjälla, Gesäter kyrka
2
1271570
6524480
6 St. Furved, Gesäter
1
1272210
6523490
2 Näsvägen, Gesäter kyrka
3 Töftedalsån, Gesäter kyrka
4 Näs, Gesäter kyrka
14 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Bilaga 2. Lista över arter som rapporterats till Artportalen.se 1 jan 2000–1 sep 2012
från lokalerna i figur 2 och bilaga 1. Siffran anger antalet observationer. Arter i fet stil
är med på svenska rödlistan och/eller är listade i fågeldirektivets bilaga 1.
Björktrast
4
Ormvråk
6
Blåmes
7
Pilfink
3
11
Ringduva
8
Blåmes
5
Rödhake
7
Duvhök
1
Rödstjärt
2
Entita
2
Rödvingetrast
1
Fiskmås
7
Rosenfink
3
Forsärla
3
Sädesärla
19
Gärdsmyg
2
Sånglärka
7
Gök
5
Skata
Grönfink
3
Skogsduva
1
Grönsiska
2
Stare
7
Gulsparv
18
Större hackspett
3
Hussvala
7
Svarthätta
6
Kaja
5
Svartvit flugsnappare
4
Kattuggla
2
Talgoxe
8
Koltrast
7
Taltrast
2
Korp
3
Tofsvipa
11
Kråka
14
Tornfalk
3
Björktrast
10
Kungsörn
1
Törnsångare
8
Ladusvala
11
Tornseglare
8
Lärkfalk
1
Törnskata
5
Mindre hackspett
1
Trädgårdssångare
1
Näktergal
1
Trädkrypare
1
Nötväcka
2
Trana
3
15 (16)
Holmevattnet, Dals-Ed/Färgelanda. Fåglar, inventering, Naturcentrum AB
2012-10-01
Bilaga 3. Resultat av linjetaxeringen 14 juni 2012 och nattinventeringen 21–22 juni
2012, samt andra arter påträffade under övriga besök (markerade med ”x”). Siffran
anger antalet hörda eller observerade vuxna individer. Arter som är är med på svenska rödlistan (R), är listade i fågeldirektivets bilaga 1 (EU) eller aktuella i samband med
Artskyddsförordningen (A; se Handbok för Artskyddsförordningen) är markerade.
Bilaga 3. http://www.naturvardsverket.se/upload/
handbok/1/Bilaga3_Nyckelbegrepp_hackning.pdf (hämtad 2012-05-15).
Linjetaxering
Lövsångare
Övriga arter
Bofink
42
34
Bivråk (R, EU)
Blåmes
x
x
Trädpiplärka
15
Gulsparv
x
Talgoxe
8
Ladusvala
x
Grönsiska
8
Ob. Korsnäbb
x
Rödhake
7
Ormvråk
x
Tofsmes
6
Orre (EU)
x
Kungsfågel
5
Ringduva
x
Taltrast
5
Storlom (EU)
x
Koltrast
5
Tornseglare (R, EU)
x
Talltita (A)
5
Trana (EU)
x
Järnsparv (A)
3
Dubbeltrast
3
Skogssnäppa
3
Kanadagås
3
Trädkrypare
2
Trädlärka (EU)
2
Större hackspett
2
Gärdsmyg
2
Svartmes
2
Korp
2
Svarthätta
1
Domherre
1
Nötskrika
1
Ärtsångare
1
Sädesärla
1
Knipa
1
Rödstjärt
1
Spillkråka (EU)
spår
Tjäder (EU)
spår
Nattinventering
Nattskärra (R, EU)
9
Morkulla
8
Gök (A)
4
16 (16)