1. No category

ELITFOTBOLLSPELARES ATTITYDER TILL IDROTTSPSYKOLOGISK
RÅDGIVNING OCH IDROTTSPSYKOLOGISKA FÄRDIGHETER
Halmstad Högskola
Sektionen för hälsa och samhälle
Psykologi inriktning idrott, avancerad nivå, VT -10
Examinator: Urban Johnson
Handledare: Hansi Hinic
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tel vx
035 - 16 71 00
Box 823
Tel direkt 035 - 16 7……
301 18 HALMSTAD
Telefax
035 - 14 85 33
Författare
Martina Olsson
Besöksadress:
Kristian IV:s väg 3
Pg 788129 – 5
Olsson, M. (2010). Elitfotbollsspelares attityder till idrottspsykologisk rådgivning och
idrottspsykologiska färdigheter. (D- uppsats i Psykologi inriktning idrott 91-120 hp).
Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad.
Sammanfattning
I föreliggande studie undersöktes Allsvenska och Damallsvenska spelares attityder till
idrottspsykologisk rådgivning. Vidare undersöktes könsskillnader och hur tidigare erfarenhet
av idrottspsykologisk rådgivning var relaterat till attityd mot idrottspsykologisk rådgivning.
Dessutom studerades samband mellan användande av idrottspsykologiska färdigheter och
attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Medverkande var 126 fotbollsspelare, 56 män och
70 kvinnor (M = 23,77 år). Sport psychology attitudes revised form (SPA-R) och Ottawa
mental skills -3 användes som frågeformulär, utöver detta genomfördes intervjuer med två
herr- samt två dam- spelare. Resultatet visade att kvinnor hade större förtroende för
idrottspsykologisk rådgivning. Det framkom även samband mellan användande av
psykologiska färdigheter och positiva attityder till rådgivning. Intervjuerna påvisade positiva
attityder till idrottspsykologisk rådgivning men även motstridiga resultat framkom. I
diskussionen uttalades bland annat vidare förslag på forskning inom ämnet samt råd till
elitfotboll hur arbete med idrottspsykologiska rådgivare kan utvecklas.
Nyckelord: Attityder, fotbollsspelare, idrottspsykologisk rådgivare, idrottspsykologisk
rådgivning, psykologiska färdigheter
Olsson, M. (2010). Soccer players attitude to sport counselling and mental skills. (D- essay
in Sport Psychology 91-120 edc.). School of Social and Health Science: University of
Halmstad.
Abstract
In this current study the aim was to investigate the attitude to sport psychology counselling
among Swedish elite soccer players, furthermore gender differences, how previous use of
sport psychology influence attitudes toward sport psychology was covered in the study.
Moreover, relations between psychological skills and attitudes toward sport psychology were
examined. The study was based on 126 participants 56 from Swedish Male Premiere League
and 70 from Swedish Female Premiere League (M = 23, 77 years old). The Sport Psychology
Attitudes Revised form was used together with Ottawa Mental Skills Assesment Tool-3.
Additionally four interviews were conducted with two players from Swedish Female Premiere
League and two from Swedish Male Premiere League. The overall result showed a positive
attitude toward sport psychology, moreover that women showed greater confidence in sport
psychology. Also relations between psychological skills and attitudes toward sport
psychology were found. The interviews’ showed in general positive attitudes toward sport
psychology but some contradictory result among the soccer players appeared. In the
discussion suggestions about further research and advice how the relation between sport
psychologists and elite soccer could develop was highlighted.
Keywords: Attitudes, psychological skills, soccer players, sport psychologist, sport
psychology counselling
Introduktion
Fältet för tillämpad idrottspsykologi har tilldragit sig mer intresse, utvecklats och blivit mer
specifikt samt anpassat de senaste tjugofem åren (Fifer, Henschen, Gould, & Ravizza, 2008).
En stor bidragande orsak till ett ökat intresse är att empiriskt dokumenterade interventioner
som gjorts resulterat i positiva resultat (t.ex. Donohue, Dickens, Lancer, Covassin, Hash,
Miller, & Genet, 2004; Martin, Kellman, Lavallee, & Page, 2002). Även om intresset inom
tillämpad idrottspsykologi har ökat är det fortfarande ovanligt med heltidstjänster som
idrottspsykologisk rådgivare (Wilson, Gilbert, Gilbert & Sailor, 2009). Detta till trots håller
en stor del av tävlingsidrottare med om att psykologiska färdigheter spelar en viktig roll och
påverkar idrottsprestationen. Ytterligare har idrottare uttalat att samarbete med en
idrottspsykologisk rådgivare vore gynnsamt för prestationen (Ferraro & Rush, 2000). Ferraro
och Rush (2000) ställer frågan, då idrottare är i behov av psykologisk rådgivning samt
medvetna om behovet, varför söker inte fler hjälp? En anledning har att göra med att
satsningen inte är hundra procentig från alla idrottare (Ferraro & Rush, 2000).
Inom fotboll menar Kremer och Marchant (2002) att det kunskapsmässigt föreligger en brist
om vad tillämpad idrottspsykologi är, vidare vad för slags hjälp en idrottspsykologisk
rådgivare kan bistå med samt vilken roll en sådan rådgivare skulle ha i ett lag. Detta är inte en
gynnsam situation för en idrottspsykologisk rådgivare (Kremer & Marchant, 2002). Somliga
idrottare känner oro när de ska samarbeta med idrottspsykologiska rådgivare på grund av
omgivningens reaktioner (Martin, Wrisberg, Beitel & Lounsbury, 1997) exempelvis rädda att
bli stigmatiserade (Martin, Akers, Jackson, & Wrisberg, 2001). Ytterligare har det visat sig att
idrottare har en bristande motivation till idrottspsykologisk rådgivning då de finner det
ineffektivt (Martin et al., 1997). Idrottares attityder påverkar om denne a) söker rådgivning
(Martin et al., 1997) b) avser att utveckla och använda psykologiska färdigheter (Greaser,
1992, ref. i Martin et al. 2001) samt c) vidhåller med mental träning (Bull, 1995, ref. i Martin
et al., 2001). Forskning om attityder till idrottspsykologisk rådgivning har identifierat
barriärer exempelvis upplevelsen av andras tankar då en idrottare söker idrottspsykologisk
rådgivning (Martin, 2005). Därför är det av intresse att undersöka Allsvenska respektive
Damallsvenska fotbollsspelares attityder till idrottspsykologisk rådgivning samt deras
användning av psykologiska färdigheter.
Begreppsdefinition
Tillämpad idrottspsykologi
Tillämpad idrottspsykologi innebär att psykologiska teorier, metoder och strategier
används av idrottspsykologiska rådgivare, psykologer och psykoterapeuter inom olika
idrottskontexter för att förbättra idrottares prestationer (Williams & Straub, 2006).
Framtill nu har tillämpad idrottspsykologi fokuserat på idrottsliga
prestationsförbättringar, vissa talar nu även om en helhetsbild av individen som
inkluderar ett psykologiskt välmående för individen samt utveckling för varje individ vid
sidan om idrotten. (Bond, 2001; Danish, Petitpas, & Hale 1995; Gardner, 2001, ref. i
Gardner & More, 2004). Dessutom har tillämpad idrottspsykologi integrerat teorier,
forskning, och användning från organisationspsykologi sedan många år tillbaka (Bond,
2001; Danish, Petitpas, & Hale 1995; Gardner, 2001, ref. i Gardner & More, 2004).
Idrottspsykologisk rådgivare
En idrottspsykologisk rådgivare (IR) har i normalfall en akademisk utbildning med
tyngdpunkt i idrottspsykologi och kan ge råd inom olika tekniker t.ex. målsättning,
visualiseringsträning, anspänningsreglering, stresshantering, koncentration och
uppmärksamhetsträning, självförtroendeträning, prestationsförberedelser samt rutiner
inför träning och match (Kremer & Marchant, 2002). Rådgivningen syftar till att förbättra
idrottares prestationer genom att använda allmänna samt idrottspsykologiska teorier,
metoder och strategier (Wann, 1997). Dessutom kan rådgivare hjälpa idrottare att
utveckla färdigheter som kan användas inom idrott exempelvis kommunicera med
lagkamrater och tränare, stärka idrottares psykologiska välmående och hälsa,
skaderehabilitering, återhämtning, överträning, karriärövergång eller andra psykologiska
faktorer som påverkar välmående eller prestation (Kremer & Marchant, 2002).
Psykologisk färdighetsträning
Psykologisk färdighetsträning innebär att systematiskt och konsekvent träna för att
utveckla psykologiska färdigheter i syfte att förbättra prestationen i samband med tävling
och träning (Vealey, 2007). Det krävs ansträngning, engagemang och tid av idrottaren för
att ta tills sig kunskapen inom olika områden (Martens, 1987) samt förståelse att
psykologisk färdighetsträning inte bedrivs för att uppnå snabba resultat. Enligt Williams
och Straub (2006) är målet med psykologisk färdighetsträning att skapa ideala mentala
förutsättningar som gynnar individens fysiska kapacitet till att prestera på högsta nivå.
Attityder
Attityder handlar om upplevelser om andra personer, objekt eller föreställningar (Ajzen,
2001 ref. i Aronson, Wilson & Akert, 2007) och kan delas in i tre olika delar: En
emotionell del, som består av individens emotionella reaktioner. En kognitiv del, som
består av individens tankar och föreställningar. En beteendemässig del, som består av
individens handlingar eller observations handlingar (Aronson, Wilson & Akert, 2007).
Begreppet attityd är inte direkt iakttagbart dock kan det förutsäga beteenden för
individers beslut till handling (Hogg & Vaughan, 2005).
Teoretisk referensram
För att bättre förstå förhållandet mellan attityd och beteende har olika teoretiska
referensramar utvecklats. I föreliggande studie kommer ”Theory of reasoned action”
(TRA) och ”Theory of Planned Behavior” (TPB) som är utvecklad av Fishbein och Ajzen
(1975) ref. i Hogg och Vaughan (2005) respektive Ajzen (1985;1991) ref. i Anderson,
Hodge, Lavallaee och Martin (2004) att redogöras för.
Theory of reasoned action och theory of planned behaviour
TRA beskriver sambanden mellan attityd och beteende som kan förklara och förutse olika
mänskliga beteenden. Enligt teorin är beteenden inom individens egen kontroll och
inkluderar följande faktorer: subjektiva normer, attityder till ett beteende,
beteendeavsikter samt beteende (Hogg & Vaughan, 2005, se Figur 1). Subjektiva normer
handlar om individens upplevelser i samband med sociala händelser och resulterar i att
utföra eller att inte utföra ett beteende. Attityder till ett beteende innebär i vilken grad
utförandet av beteendet värderas positivt respektive negativt utifrån individen.
Beteendeavsikter handlar om en individs intention att utföra ett visst beteende.
Avslutningsvis handlar beteende om reaktioner från observationer i olika situationer
(Ajzen, 2006).
Utifrån TRA har ”Theory of Planned Behaviour” (TPB) utvecklats som integrerats i TRA
för att förklara avsikter och beteende i olika situationer (Anderson et al., 2004). TPB
avser att förklara individers tro på förmågan att utföra ett beteende samt kontrollera
beteendet, det vill säga upplevd beteende kontroll (se Figur 1) (Ajzen, 2002; 2006).
Teorin har tillämpats för att förstå och förutse beteenden inom fysisk aktivitet (Godin
1993, ref. i Anderson et al., 2004). Enligt Anderson et al. (2004) kan TRA och TPB bland
annat ge en förståelse för hur attityder påverkar idrottare att söka idrottspsykologisk
rådgivning. Idrottarens attityd till idrottspsykologi påverkar avsikten att använda sig av
idrottspsykologisk rådgivning (Anderson et al., 2004).
Attityd till ett
beteende
Subjektiv
norm
Beteende
avsikter
Beteende
Upplevd själv
kontroll
Figur 1. Theory of reasoned action och Theory of planned behaviour (Olsson, 2010, fritt
efter Fishbein & Ajzen, 1975, ref i. Hogg och Vaughan, 2005; Ajzen, 1985; 1991, ref. i
Anderson et al., 2004).
Tidigare forskning
Martin, Lavallaee, Kellmann och Page (2002) menar att även om intresset och förståelsen
för betydelsen av idrottspsykologi och för idrottspsykologiska rådgivare ökat på senare
tid har få studier undersökt attityder och upplevelser om idrottspsykologisk rådgivning
(t.ex. Martin, 2005). Genom att studera nuvarande idrottares attityder till
idrottspsykologisk rådgivning kan kunskap om hinder till idrottspsykologisk rådgivning
kartläggas (Wilson et al., 2009). Tidigare studier har bland annat undersökt 1)
könsskillnader, 2) tidigare erfarenheter, 3) idrottare i jämförelse med icke idrottare, 4) typ
av idrott (t.ex. Martin, 2005; Martin et al., 2001), 5) IR:s kompetens och expertkunskap
(Gant Ward, Sandstedt, Cox & Beck, 2005).
Könsskillnader
Resultat har visat att män är mindre accepterande mot IR än kvinnor och att män inte vill
uppfattas som att vara i behov av hjälp (Martin et al., 1997). De har också visat större oro
för att bli stigmatiserade av omgivningen exempelvis av tränare och lagkamrater i
samband med idrottspsykologisk rådgivning (Martin et al., 2004) och antar i större
utsträckning att en IR är kapabel att lösa problem snabbt (Martin et al., 2001). Enligt
Anderson et al. (2004) bör rådgivare lägga vikt på utbildningsaspekten under
interventioner för att belysa fördelar med idrottspsykologi speciellt i arbete med män.
Kvinnor är mera tillgängliga för idrottspsykologisk rådgivning och har större förtroende
till användande av idrottspsykologiska färdigheter än män (t.ex. Anderson et al., 2004;
Martin, Lavallaee, Kellman & Page, 2004; Martin, 2005; Wrisberg, Simpson, Loberg,
Withycombe & Reed, 2009). Resultat har visat att kvinnor är mer benägna att kontakta en
rådgivare vid behov av hjälp (Martin et al., 2005). Ytterligare förväntar sig kvinnor
dessutom mer positiva konsekvenser av rådgivningen och är mer optimistiska till
rådgivning än män (Jordan & Quinn, 1997 ref. i Martin et al., 2001). Det har framkommit
att kvinnor är intresserade av att arbeta med områden som självförtroende, press,
kommunikation, personliga områden, hantering anspänningsoro samt hantering av
känslor under tävling tillsammans med en IR (Wrisberg et al., 2009). Utöver detta är
kvinnor mottagligare än män till rådgivare med annan etnicitet, kultur eller ras än de
själva (Martin et al., 1997; Martin et al., 2004).
Martin et al. (2001) fastställde att det är betydelsefullt att vara medvetna om att varje
enskild individ är unik och att individuella tillvägagångssätt krävs för en lyckad och
professionell rådgivning. Martin et al. (20001) rekommenderade även att som IR använda
och utforma träningsprogram utifrån individens kön, vilket även Anderson et al., (2004)
påpekar betydelsen av. Termer som ”Psykologisk färdighetsträning” eller ”Psykologi och
Rådgivningstjänster” kan vara mindre tilldragande för manliga idrottare. Termer som
”Mental tuffhets strategier” eller ”Prestationsförbättrande tjänster” kan vara att föredra
(t.ex. Martin et al. 2004; Martin, 2005).
Tidigare erfarenheter
Gould, Murphy, Tammen och May, (1991) menar att chansen ökar att söka rådgivning i
framtiden om idrottarens tidigare erfarenheter av rådgivning varit positiva (t.ex.
Anderson et al., 2004; Martin, 2005; Wrisberg et al. 2009). Resultat visar att idrottare
som tidigare varit i kontakt med idrottspsykologi och har erfarenhet av rådgivning visat
större intresse för idrottspsykologi och idrottspsykologiska färdigheter (Martin et al.
2004; Martin, 2005; Wrisberg et al. 2009) och positiva upplevelser av rådgivning leder
också till en mer positiv attityd till idrottspsykologi (Anderson et al. 2004). Enligt
Andersson et al., (2004) visade idrottare som hade erfarenhet av idrottspsykologisk
rådgivning ett större förtroende för idrottspsykologi samt upplevde mindre nivå av
stigmatisering än idrottare som inte nyligen arbetat med en IR.
Idrottspsykologiska rådgivarens kompetens och expertkunskap
Gant Ward, Sandstedt, Cox och Beck (2005) genomförde en studie kring vilka
grundläggande kompetenser hos en IR som idrottare upplever är viktiga under
rådgivning. Resultatet visade att det var användbart men inte nödvändigt att IR har varit
aktiv inom idrott och inte heller på hög eller liknande nivå. Utöver detta framkom även
att det var användbart men inte nödvändigt att IR hade expert erfarenhet av rådgivning på
individ samt gruppnivå (Gant Ward, et al., 2005).
Idrottare och icke idrottare
Främst är det idrottare som tidigare varit i kontakt med idrottspsykologisk träning eller
rådgivning i form av mentala träningsprogram som deltagit i studier (t.ex. Martin et al.,
1997), men även icke idrottare har deltagit i studier (t.ex. Martin et al., 2001; Watson,
2005). Resultat har visat att idrottare har en mer negativ attityd än icke idrottare till
idrottspsykologisk rådgivning (Watson, 2005), vidare har en studie visat på endast
marginella skillnader mellan grupperna (Martin et al., 2001). Ytterligare påvisades att
uppfattningen idrottare har av en IR samt tillvägagångssättet för en process påverkar
attityden till idrottspsykologisk rådgivning (Martin, et al. 2001).
Typ av idrott
Även typ av idrott påverkar attityden till idrottspsykologisk rådgivning (Martin et al.
2004; Martin, 2005). Idrottare från lagidrotter visat en betydligt mer negativ inställning
till idrottspsykologisk rådgivning än individuella idrottare (Martin, 2005; Martin et al.,
2004). Martin (2005) menar att exempelvis fotbollsspelare kan vara i behov av
kompletterande information om fördelar med att integrera mental träning och fysisk
träning. Wrisberg et al., (2009) fann att lagidrottare var mer öppna än individuella
idrottare till mental träning för att förbättra kommunikationen med tränare och laget samt
för att skapa en lagkänsla. Vidare visade resultatet att individuella idrottare i högre grad
var intresserade av mental träning än lagidrottare för prestera bättre på träning och
tävling.
Påverkansfaktorer till idrottspsykologisk rådgivning
Maniar, Curry, Sommers-Flanagan och Walsh (2001) menar att flera faktorer kan
påverka individers villighet att söka idrottspsykologisk rådgivning a) titeln på konsulten,
b) fackspråket som används under interventionen, c) olika principer som följer med
interventionen, d) tidigare erfarenheter av idrottspsykologisk rådgivning, e) vem
kontakten initierats av t.ex. tränare eller annan betydelsefull person för idrottaren, samt f)
sociala faktorer som idrottarens kulturella bakgrund, kön samt individuell eller lagidrottare (se Figur 2). Martin et al. (2005) påpekar att ett förenklat språk och ytterligare
lockande språk kan bidra till att idrottare utvecklar psykologiska färdigheter och fortsätter
med systematisk träning samt att villigheten till att söka idrottspsykologisk rådgivning
ökar. Vidare föreslås att idrottspsykologi kan betraktas ytterligare positivt om
informationen kommer ifrån en förebild, t.ex. tränaren (Timlin-Scalera, Ponterotto,
Blumberg, & Jackson, 2003, ref. i Martin, 2005). Slutligen har en studie visat att en del
idrottare påverkas av IR:s etnicitet och att de således förespråkar IR med samma etnicitet
som sig själva (Anshel, 1990, ref. i Anderson et al., 2004).
Idrottares villighet till att söka
idrottspsykologisk rådgivning
Arbetstitel
Fackspråk
Interventions
principer
Tidigare
erfarenhet
Kontakt
initierats
av
Figur 2. Påverkansfaktorer till idrottspsykologisk rådgivning (Olsson, 2010, fritt efter
Maniar et al. 2001).
Psykologiska färdigheter
Inom fältet för tillämpad idrottspsykologi har effekterna av psykologisk färdighetsträning
för idrottsprestationer fått stor uppmärksamhet (Fournier, Calmels, Durand-Bush, &
Salmela, 2005). Uppmärksamheten grundar sig i att psykologisk färdighetsträning är en
bra metod att använda för att prestera bra och njuta av idrott (Holliday, Burton, Sun,
Hammermeister, Naylor, & Freigang, 2008). Blakeslee och Goff (2007) menar att
psykologisk färdighetsträning är effektivt att tillämpa för att prestera bättre genom att
t.ex. använda kognitiv-somatisk metod. I metoden ingår bland annat mental visualisering,
Sociala
faktorer
målsättning och inre samtalstekniker som samtliga används för att öka idrottarens
kompetens samt för att skapa tekniker att förbättra prestationsnivå genom. Vidare
tillämpar idrottsutövare olika psykologiska träningsprogram för att bland annat lära sig
att hantera stress i samband med tävling, bibehålla koncentration, stärka självförtroendet,
öka kommunikationsfärdigheter och stärka lagsammanhållning (Williams & Straub,
2006).
Viktiga faktorer för att psykologiska träningsprogram ska vara effektiva är mängd och
intensiteten i program (Blakeslee & Goff, 2007). Problem som identifierats av såväl
idrottare, tränare samt IR är a) idrottarens motvillighet till att medverka i mentala
interventioner, b) IR:s svårigheter att vinna idrottarens förtroende, c) säkerställa att
idrottaren systematiskt tränar färdigheterna samt d) att få fullständigt stöd från
tränarstaben och organisationen (Weinberg & Williams, 2006 ref. i Holliday et al., 2008).
Problemen har föreslagits kunna bemötas med att periodisera psykologiska
träningsprogram. Ytterligare lösningar för att effektivisera psykologiska interventioner är
t.ex. att kombinera fysisk och psykologisk träning för att främja effekterna av
psykologisk träning och konsekvent använda det i tävlingssituationer samt förbättra
engagerandet för psykologisk färdighetsträning hos idrottare. Weinberg och Gould (2006,
ref. i Holliday et al., 2008) menar att problemen kan lösas genom kreativa och
systematiska träningsprogram (t.ex. periodiserade träningsprogram). Periodiserad träning
handlar om att maximera träningseffekter genom en medveten variation med
nyckelvariablerna intensitet och mängd utspritt över olika cykler (Holliday et al., 2008).
Vid utformande av psykologiska träningsprogram för att utveckla psykologiska
färdigheter är det viktigt att IR är uppmärksam på individuella skillnader fysisk teknik
som erfordras och psykologiska nödvändigheten för föreliggande idrott (Sadeghi, OmarFauzee, Jamalis, Ab-Latif & Cheric, 2010).
Sammanfattningsvis kan det utifrån tidigare studier konstateras att kvinnor har mer
positiv attityd till idrottspsykologisk rådgivning än män (t.ex. Martin, 2005), idrottare
med tidigare erfarenhet av idrottspsykologi är mer positiva än idrottare som har brist på
tidigare erfarenhet av idrottspsykologi (Martin et al., 2004). Det finns ytterligare faktorer
som påverkar attityden till idrottspsykologisk rådgivning som t.ex. vilken idrott som
utövas och förenklande av termer som används under en rådgivningsprocess (Martin,
2005). Martin et al. (2004) menar att lagidrottare visat en mer negativ inställning till
idrottspsykologisk rådgivning än individuella idrottare. Ytterligare kan konstateras att om
termer som används görs attraktivare och enklare, vore det underlättande för män då de
uppvisat negativa attityder enligt Martin, Lavallaee, Kellmann, och Page (2004). Vidare
kan det bidra till att idrottare utvecklar psykologiska färdigheter och fortsätter med
systematisk träning samt att villigheten till att söka idrottspsykologisk rådgivning ökar
(Martin et al., 2005).
Syfte och hypoteser
Studiens syfte är att undersöka Allsvenska respektive Damallsvenska fotbollsspelares
attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Vidare studeras könsskillnader samt om
tidigare erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning är relaterat till attityd angående
idrottspsykologisk rådgivning. Dessutom undersöks relationen mellan användande av
idrottspsykologiska färdigheter och attityd till idrottspsykologisk rådgivning
Följande hypoteser undersöks
(1) Kvinnor uppvisar en mer positiv attityd och är mottagligare till idrottspsykologisk
rådgivning än män (t.ex. Martin et al., 1997; Martin et al., 2001).
(2) Spelare som har tidigare erfarenhet och använt idrottspsykologi eller varit i kontakt
med idrottspsykologisk rådgivning tidigare har en mer positiv attityd till
idrottspsykologisk rådgivning (t.ex. Anderson et al., 2004).
(3) Spelare med höga värden på psykologiska färdigheter skattat med OMSAT-3, har en
mer positiv attityd till idrottspsykologisk rådgivning än de som uppvisar mindre
användande.
Metod
Kvantitativ metod
Undersökningsdeltagare
Studien omfattade åtta elitfotbollslag, fyra lag från Allsvenskan herrar respektive fyra lag
från Damallsvenskan sammanlagt kontaktades 150 spelare. Av dessa 150 genomfördes
totalt 126 enkäter från fotbollsspelarna, varav 72 från Allsvenskan herrar (m=24.71 år, s.
d 5.49) och 54 från Damallsvenskan (m= 23.3 år, s. d 4.19). Angående nivå på spelarna
så angav 40 stycken att de spelat på internationell nivå, 62 stycken i Allsvenskan samt 48
stycken i Damallsvenskan som högsta nivå. Sammanlagt hade 105 spelare av de 150
tillfrågade varit i kontakt med en IR tidigare varav 33 spelare hade arbetat med en IR som
juniorspelare samt 95 spelare som hade varit i kontakt med en IR som seniorspelare.
Instrument
I studien användes Psychology Attitudes – Revised (SPA-R) (Martin, et al., 2002) som
avser att mäta idrottares attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Initialt inkluderas
tjugofem påståenden i SPA-R inom följande fyra kategorier: stigmatolerans, förtroende
för idrottspsykologisk rådgivning, kulturella preferenser, öppenhet som person (se Bilaga
1). Instrumentet är en omarbetad version av Attitudes Toward Seeking Sport Psychology
Consultation Questionnaire (ATSSPCQ; Martin et al., 1997). Martin et al. (2002)
påvisade alfa värde på SPA-R stigmatolerans (.84), förtroende för idrottspsykologisk
rådgivning (.82), kulturella preferenser (.66) samt öppenhet som person (.61). Enkäten
vidareutvecklades för aktuell studie med ytterligare fem påståenden inom nytt område
betydelsen av att idrottspsykologiska rådgivare är experter inom fotboll (.42). Samtliga
påståenden besvarades på en sjugradig likertskala från instämmer inte alls till instämmer
helt, till exempel innebar höga värden på stigmatolerans en negativ attityd till
idrottspsykologisk rådgivning. Vidare användes Ottawa Mental Skills Assesment Tool-3
(se Bilaga 2) (OMSAT-3; Durand-Bush, Salmela, & Green-Demers, 2001). Instrumentet
avser att mäta psykologiska färdigheter innehåller fyrtioåtta påståenden inom tolv
psykologiska områden (Crăciun, Dobosi, & Rusu, 2009). Dimensioner som studeras med
respektive alfa värde är: målsättning (.74), självförtroende (.78), engagemang (.79),
stressreaktioner (.73), kontroll av rädsla (.68), avslappning (.83) aktivering (.79), fokus
(.72), återfokus (.81), visualisering (.88), mental träning (.76), samt tävlingsplanering
(.83) (Durand-Bush, et al., 2001).
Procedur
Kontakt togs med representant på Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) för att initiera ett
samarbete. Därefter valdes webbaserad enkätundersökning att genomföras med verktyget
Dialog Manager, ett webbaserat system som syftar till att samla in data via Quicksearch
(www.quicksearch.se, Idrottspsykologi inom Svensk Fotboll, 2010-04-12). Innan
datainsamlingen påbörjades genomfördes en pilotstudie med en Allsvensk fotbollsspelare
som besvarade enkäten via Internet. Resultatet visade att inga ändringar behövde göras.
Representanten för SvFF genomförde därefter lottning för att göra ett urval i Allsvenskan
och Damallsvenskan. Lottningen resulterade i åtta ordinarie lag varav fyra Allsvenska
samt fyra Damallsvenska samt tre reservlag. Därutöver tog representanten för SvFF
initiala kontakten med respektive huvudtränare, vartefter respektive huvudtränare ringdes
upp för att informeras noggrannare om studiens syfte och tillvägagångssätt. Dessutom
mottog varje tränare ett e-mail med information och ett bifogat informationsbrev för ge
fotbollspelarna information om studien samt en länk till enkätundersökningen. I studien
fullföljde 126 fotbollsspelare enkäterna, det vill säga ett bortfall 16 procent, detta på
grund av språksvårigheter samt ofullständiga enkäter. Datainsamling på plats
genomfördes med 20 spelare då det geografiskt var möjligt och genom pappersinsamling
med ett lag med hjälp av representanten för SvFF, allt för att underlätta och påskynda
insamlingen. Vidare togs ett lag bort ur studien och ersattes med ett av reservlagen för att
svarsfrekvensen var låg. I samband med datainsamling delgavs studiens syfte, att studien
var frivillig att medverka i, kontaktuppgifter om frågor uppstod, etiska principer i form av
en informationstext. Instrumentet inleddes med demografisk information som
inkluderade namn, kön, ålder, antal år som fotbollsspelare samt erfarenhet som
fotbollsspelare.
Dataanalys
Data har analyserats i SPSS (version 16.0). För att studera skillnader mellan kön och
attityder till idrottspsykologisk rådgivning huruvida tidigare erfarenhet av
idrottspsykologi och rådgivning hade inverkan på attityder till idrottspsykologisk
rådgivning användes multipel varians analys (MANOVA) och efterföljande envägs
varians analys (ANOVA). För att studera relationer mellan användande av psykologiska
färdigheter attityder till idrottspsykologisk rådgivning användes multipel linjär
regressionsanalys.
Kvalitativ metod
Undersökningsdeltagare
Kvalitativa metoden inkluderade fyra elitfotbollspelare, varav två från Allsvenskan
respektive två från Damallsvenskan. Informanterna var mellan 18 – 35 år och hade
tidigare erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning. Urvalet av spelare verkställdes
genom att lotta fram två herrlag respektive två damlag med en spelare från varje lag.
Spelare valdes efter deras erfarenhet av att ha träffat en IR, tre av fyra informanter hade
arbetat fyra till fem gånger med en IR och en informant hade arbetat tre gånger med en
IR.
Intervjuguide
En semistrukturerad intervjuguide (se Bilaga 3) konstruerades utifrån SPA-R (Martin, et al.,
2002) och innehöll då stigmatolerans (t.ex. vad är din uppfattning om att träffa en IR?),
förtroende för idrottspsykologisk rådgivning (t.ex. hur vilket förtroende har du för en IR?),
kulturella preferenser (t.ex. vad är din uppfattning om IR är från en annan
kultur/härkomst/invandrare?) samt öppenhet som person (t.ex. vad är din uppfattning om IR
är från en annan kultur/härkomst/invandrare?). För specifika studien vidareutvecklades SPAR och ytterligare en kategori lades till, betydelse för spelare att IR är expert inom fotboll (t.ex.
anser du det vara viktigt att IR har expertkunskap/kunskap/erfarenhet om fotboll).
Intervjuguiden inleddes med etiska aspekter vilka var samtycke till att spela in, att spelare
hade möjlighet att dra sig ur när som helst och studiens syfte återgavs. Därefter inkluderas
bakgrunds frågor (till exempel har du/ni någon pågående rådgivning?) innan intervjufrågorna
ställdes till informanterna.
Procedur
En semistrukturerad intervjuguide utarbetades och syftade till att följa upp kvantitativa
data för att ytterligare undersöka fotbollspelarnas attityder till idrottspsykologisk
rådgivning. En diskussion fördes med en annan student gällande intervjuguiden för att
minimera möjligheten att använda likartade frågor då studierna liknade varandra och
båda är på uppdrag av SvFF. Vidare kontaktades respektive tränare för att be om tillstånd
för att intervjua samt be om telefonnummer till informanterna. Spelarna kontaktades
genom ett telefonsamtal där tid bestämdes för intervju och kort information om intervjun
delgavs t.ex. syfte och tidslängd. Dessutom nämndes det att det var önskvärt att
informanten befann sig i en lugn miljö. Intervjuerna genomfördes via ett personligt möte
med en spelare och per telefon med resterande tre spelare på grund av geografisk
begränsning. Samtliga intervjuer spelades in på diktafon och varade mellan tretton och
tjugofem minuter. Informanterna delgavs etiska aspekter innan intervjun för att få ett
godkännande att genomföra intervjun. Efter att samtliga intervjuer var genomförda
transkriberades de och en dataanalysprocess påbörjades.
Dataanalys
Datamaterialet från intervjuerna varierade mellan 2 ½ - 5 sidor, analysen genomfördes i
form av citatplock. Kvale (1997) menar att det vanligaste sättet att presentera intervjudata
på är att framföra resultat genom citat, det ger en tydligare helhetsbild för läsaren av
intervjun. Ytterligare analyserades datamaterialet genom deduktiv induktiv
tillvägagångssätt, vilket innebär att det transkriberade materialet lästes noggrant flera
gånger för att förstå materialet vilket Graneheim och Lundman (2004) förespråkar.
Därefter valdes meningsenheter ut från varje intervjuperson inom följande områden:
stigmatoleransnivå, förtroende för idrottspsykologi, kulturella preferenser, personlig
öppenhet samt betydelse för spelare att IR är expert inom området. Nästa steg i processen
var att skapa en profil för varje informant med rådata inom nämnda områden. Därefter
lästes de noggrant igenom för att hitta liknelser de emellan för att ha möjlighet till att dela
in de i grupper (rådataenheter). Vidare klassificerades de till underordnade grupper, varav
de underordnade klassificerades till överordnade teman. Slutligen skapades
sammanfattade koder i de olika områdena.
Resultat
Tabell 1. Medelvärde och standard avvikelse för männen i studien
Ålder
Antal
Minimum
Maximum
Medelvärde
St.d
72
18
37
24.71
5.49
Tabell 2. Medelvärde och standardavvikelse för kvinnorna i studien
Ålder
Antal
Minimum
Maximum
Medelvärde
St.d
54
16
33
23.30
4.19
Tabell 1 och 2 redogör för deltagarnas medelvärde och standardavvikelse i studien.
Männen var 72 till antalet och hade ett medelvärde på 24.71 och standardavvikelse på
5.49. Vidare var kvinnor 54 till antalet där medelvärdet var 23.30 och standardavvikelsen
4.19.
Hypotes 1
Kvinnor uppvisar en positivare attityd och är mottagligare till idrottspsykologisk
rådgivning än män
Resultatet av MANOVA visade signifikanta skillnader på beroende variablerna
stigmatolerans, kulturella preferenser, förtroende för idrottspsykologisk rådgivning,
öppenhet som person samt betydelse för spelare att IR är expert/har erfarenhet och
faktorn kön, Wilks Lambda (5,120)=.890, F (2,884), p=.017. Efterföljande envägs
ANOVA redovisade att kvinnor uppvisade ett större förtroende för idrottspsykologisk
rådgivning än män F(1,124)= 9,485, p=.003.
Hypotes 2
Spelare som har tidigare erfarenhet och använt idrottspsykologi eller varit i kontakt med
idrottspsykologisk rådgivning tidigare har en mer positiv attityd till idrottspsykologisk
rådgivning
Resultatet påvisade inga signifikanta skillnader på beroendevariablerna stigmatolerans,
kulturella preferenser, förtroende för idrottspsykologisk rådgivning, öppenhet som person
samt betydelse för spelare att IR är expert/har erfarenhet och faktorn tidigare erfarenhet
av idrottspsykologisk rådgivning.
Hypotes 3
Spelare som uppvisar användande av psykologiska färdigheter i större grad subjektivt
skattat med OMSAT-3, har en mer positiv attityd till idrottspsykologisk rådgivning än de
som uppvisar mindre användande
Resultaten av regressionsanalysen (Backwards eliminering) visade signifikanta relationer
mellan beroende variabel stigmatolerans (se figur 3) samt prediktorerna (fokus, mentala
föreställningar och rädsla), R2 adj. =.201, F (3, 128)= 11, 951, p =.0001. Signifikanta
prediktorer var rädsla (Beta =.321 P <.05), fokus, (Beta =.248 P <.05) samt mentala
föreställningar (Beta =.189 P <.05). Ju högre värden på beroende variabel
(stigmatolerans) desto högre av rädsla och fokus samt mentala föreställningar
rapporterades.
Stigmatolerans
Fokus
(.248)
Mentala
föreställningar
(.189)
Rädsla
(.321)
Figur 3. Förhållandet mellan faktorn stigmatolerans och psykologiska färdigheter
(Olsson, 2010).
Vidare påvisades i regressionsanalysen (Backwards eliminering) signifikanta relationer
mellan beroende variabel kulturella preferenser samt prediktorern (fokus), R2 adj. =.086,
F (3, 128)= 5,091, p =.002. Signifikant prediktor var fokus (Beta =.235 P <.05) Ju högre
värden på beroende variabel (stigmatolerans) desto högre av fokus rapporterades.
Dessutom visade regressionsanalysen (Backwards eliminering) signifikanta relationer
mellan beroende variabel förtroende för idrottspsykologisk rådgivning (se Figur 4) samt
prediktorerna (stress, rädsla, mentala förberedelser, avslappning), R2 adj. =.308,
F(5,125)=12,584 p =.0001. Signifikanta prediktorer var stress (Beta =.220 P <.05), rädsla
(Beta =.180 P <.05, mentala förberedelser (Beta =.254 P <.05) samt avslappning (Beta =
-.242 P <.05). Ju högre beroende variabel (förtroende för idrottspsykologisk rådgivning)
desto högre av mentala förberedelser, stress, rädsla samt lägre av avslappning
rapporterades.
Förtroende för
idrottspsykologisk rådgivning
Stress (.220)
Rädsla
(.180)
Mentala förberedelser
(.254)
Avslappning
(.-242)
Figur 4. Förhållandet mellan faktorn förtroende för idrottspsykologisk rådgivning och
psykologiska färdigheter (Olsson, 2010).
Även signifikanta skillnader påvisades i regressionsanalysen (Backwards eliminering)
mellan beroende variabel öppenhet som person samt prediktorerna (engagemang samt
rädsla), R2 adj. =.043, F(2,129)=3,942 p =.022. Signifikanta prediktorer var rädsla (Beta
=.194 P <.05) samt engagemang (Beta =.180 P <.05). Ju högre beroende variabel
(öppenhet som person) desto högre av engagemang och av rädsla rapporterades.
Avslutningsvis visade regressionsanalysen (Backwards eliminering) signifikanta
relationer mellan beroende variabel betydelse för spelare att IR är expert inom fotboll/har
erfarenhet (se Figur 5) samt prediktorerna (engagemang, rädsla, avslappning), R2 adj.
=.097, F(3,125)= 5,609=.001. Signifikant prediktorer var rädsla (Beta =.239 P <.05),
engagemang (Beta =.187 P <.05) samt avslappning (Beta=.-176 <.05). Ju högre beroende
variabel (betydelse för spelare att IR är expert/har erfarenhet) desto högre av rädsla och
engagemang samt lägre av avslappning rapporterades.
Betydelse för spelare att IR är expert
inom fotboll/har erfarenhet
Engagemang (.187)
Rädsla (.239)
Avslappning (.-176)
Figur 5. Förhållandet mellan faktorn betydelse för spelare att IR är expert inom
fotboll/har erfarenhet och psykologiska färdigheter (Olsson, 2010).
Resultaten av intervjuerna genererade i ett övergripande tema (Elitfotbollsspelares
attityder till idrottspsykologisk rådgivning). Vidare framkom tre underordnande teman
(extern hjälp, idrottspsykologiskt engagemang samt kvalificerad IR). Under extern hjälp
påvisades kategorierna utvecklas samt specifik händelse. Under idrottspsykologiskt
engagemang framkom kategorierna föreningsutveckling samt individuell/grupp
rådgivning. Under kvalificerad IR påvisades kategorierna expertkunskap/utbildad,
erfarenhet samt förtroende (se Tabell 1.)
Tabell 3. Kategoriprofil över Elitfotbollspelares attityder till Idrottspsykologisk
rådgivning
För att prestera
bättre (2)
Må bättre när
jag tränar och
tävlar
Hjälpmedel (3)
Icke specifik
händelse
Enskild
händelse som
gör att man
kommer ur
balans
Osäkert,
stressad på
planen
Tappar
självförtroende
(2)
Intresse från
klubbar
Information till
klubbar
Individuellt
och kollektivt
(4)
Uppföljning
(2)
Viktigt (2)
Inte
nödvändigt (2)
Viktigt (2)
Inte
nödvändigt (2)
Jätteviktigt
Ger förtroende
till IR
Fungerar
samarbetet
ökar
förtroendet
Kategorier
Underordnande
tema
Tema
Extern hjälp
Elitfotbollspelares attityder till idrottspsykologisk rådgivning
Rådata
meningar
Utvecklas
Specifik händelse
Föreningsutveckling
Idrottspsykologiskt
engagemang
Individuell/grupp
rådgivning
Expertkunskap/utbildad
Erfarenhet
Kvalificerad IR
Förtroende
Extern
Det underordnade temat Extern hjälp påvisade kategorierna utvecklas, samt specifik
händelse.
Utvecklas
Resultatet visade att det fanns behov av att utvecklas som fotbollsspelare genom att
uppsöka en IR då den psykologiska färdigheten ansågs vara en stor och viktig del av
utvecklingen inom fotboll som fotbollsspelare.”… Speciellt den mentala biten i idrott
över huvudtaget är en viktig del”. Ytterligare framkom att användandet av mental träning
upplevdes som positivt. ”Det är ju ett hjälpmedel (… ) Jag tycker det bara är bra att
träffa rådgivare, även också privat” (IP 4). Vidare påvisades att om fotbollspelare hade
möjlighet att få hjälp var det väldigt uppskattat. ”Om jag då kan få hjälp är det jättebra”
(IP 2). Därutöver nämndes att uppsöka en rådgivare kunde bidra till en förbättrad
prestation samt ett ökat välbefinnande under träning och match. ”Alltså ja… för att
prestera bättre, må bättre när jag tränar och spelar match” (IP 3). Dessutom påpekades
att det vore av intresse att kontakta en IR som ett hjälpmedel för att utvecklas samt att
något specifikt inte behövde ligga som grund för kontakten. ”Någon speciell händelse
behöver inte ha inträffat i mitt liv (…) Jag skulle kunna ta hjälp ändå för att få råd om
hur jag kan bli bättre” (IP 2).
Specifik händelse
Resultatet visade även att specifika händelser kunde vara en avgörande faktor då behov
fanns att söka sig till idrottspsykologisk rådgivning. ”Säg att man hamnar i enskild
händelse som gör att man kommer ur balans” (IP 4). Vidare påvisades även att osäkerhet
och andra psykologiska faktorer som upplevdes som eventuella svagheter kunde avgöra
huruvida rådgivning var aktuellt. ”… Men om det inte är helt säkert ute på planen. Blir
stressad i alla situationer, tappar självförtroende. Då börjar man tänka på det” (IP 1).
Idrottspsykologiskt engagemang
Det underordnade temat Idrottspsykologiskt engagemang påvisade kategorierna
föreningsutveckling samt Individuell/grupp rådgivning.
Föreningsutveckling
Resultatet visade att undersökningar som genomförs i föreningar upplevs som positivt
samt betydelsen av att få ut informationen till medverkande klubbar. ”Just som det görs,
undersökningar och att informationen kommer ut till klubbar (…) Men också att få ut
kunskapen om det till klubbarna, det skulle lyfta området också ” (IP 2). Vidare framkom
att föreningarna behöver visa ett större intresse för användandet av idrottspsykologisk
rådgivning och att träffa IR ett par gånger om året. ”Det är klubbarna, de måste bli
intresserade och kanske två eller tre gånger om året träffas med någon psykolog och
snacka med hela truppen” (IP 1).
Individuell/grupp rådgivning
Resultatet visade att det vore utvecklande om ytterligare idrottspsykologisk rådgivning
användes inom Svensk elitfotboll både på individuell samt grupp nivå. ”Alltså att fler
spelare samarbetar med en rådgivare, för det är inte jätte många som gör det idag. Men
även att man har det på någon gruppnivå för att få hjälp med rådgivning till hela
gruppen det tror jag också är viktigt. Det är ingenting som vi har idag” (IP 3). Dessutom
framkom även att det i framtiden vore betydelsefullt med uppföljningar, speciellt av
grupp rådgivning. ”Jag har haft det i grupp, vi jobbade lite med grupper och mål
bilder… Det blev väl tyvärr ingen uppföljning på det” (IP 3). Vidare påvisades det vara
utvecklande för individen att använda idrottspsyklogisk rådgivning och att det i sin tur
kan leda till en utveckling som fotbollsspelare. ”Jag tror att fler skulle behöva träna på
de bitarna, alltså det som sitter i skallen helt enkelt… för att prestera bättre… det är
många som är duktiga men som inte får ut det liksom på grund av andra bitar som
kanske handlar om inställning” (IP 3). Därutöver påvisades att kollektiv rådgivning vore
lämpligt inom viktiga områden som koncentration, lära sig att använda mål bilder och att
planera in det under säsong beroende på schema. ”Det är framförallt det här med mål
bilder och koncentration som är användbart (…) just dem här lite stora delarna kollektivt
tror jag kan vara viktiga att få genomgång i” (IP 4).
Kvalificerad IR
Det underordnade temat Kvalificerad IR påvisade kategorierna Expertkunskap/utbildad,
erfarenhet samt förtroende.
Expertkunskap/utbildad
Resultaten angående expertkunskap/utbildning visade motstridiga resultat. Å ena sidan
framkom att det inte var nödvändigt för genomförandet av rådgivningen att IR hade en
expertkunskap. ”Det kan vara bra att IR har en kunskap om själva idrotten men det är
inte nödvändigt egentligen tror jag inte” (IP 2). Å andra sidan påvisades att det var
väldigt viktigt att IR hade en expertkunskap inom fotboll. ”Jag tycker det är viktigt
eftersom alla sporter är olika” (IP 1). Vidare påvisades att det vore underlättande om IR
hade expertkunskap samt att intresset hos fotbollspelarna eventuellt kan växa om IR har
en expertkunskap. En viktig åsikt var betydelsen av att rådgivaren hade kunskap om vad
denne pratade om. ”Nej men det är klart, det är ju ett expertområde och då är det som
vilket yrke som helst att man behöver ha den rätta utbildningen och veta vad man pratar
om” (IP 4). En annan synpunkt var att interaktionen mellan spelare och IR underlättades
om det förelåg en expertkunskap och att beskrivningar och exempel ifrån IR:s sida blev
tydligare för spelare. ”Det klart det kanske skulle vara lättare om… måla upp bilder och
beskriva saker om man är fotbollsexpert” (IP 3). Därutöver nämndes betydelsen av att
IR hade god utbildning och kunde påvisa problem som förelåg samt vara duktig på att ge
lösningar som kan hjälpa framtida prestationer. ”IR måste bli duktig på att visa att du har
problemet och hjälpa till med lösningar” (IP 1).
Erfarenhet
Resultatet gällande erfarenhet inkluderade både betydelsen av att IR hade tidigare
erfarenhet av rådgivning och tidigare erfarenhet som fotbollspelare. I resultatet framkom
det att det var viktigt att IR hade erfarenhet av rådgivning. ”Det är väl klart att det är
viktigt att ha kunskap och veta vad man pratar om och så sett är det viktigt att ha
erfarenhet” (IP 3). Därutöver påvisades att IR:s karriär behöver starta någon gång och att
det i sig inte behöver vara till en nackdel för spelaren. ”Visst är det viktigt med en
erfarenhet men alla måste ju starta någon gång” (IP 1). Gällande IR:s tidigare erfarenhet
som fotbollspelare framkom motstridiga uppgifter, bland annat visade resultatet att det
inte var av betydelse. ”… Så länge IR har kunskap om kroppen och psykologin så spelar
det nog ingen roll tycker jag, om den spelat fotboll” (IP 2). Ytterligare visade resultatet
att det vore positivt om IR hade erfarenhet av fotboll men att det inte var ett krav. Vidare
framkom att en IR som tidigare varit engagerad som fotbollspelare kan ha lättare att
förstå fotbollens psykologi. ”Det kan vara dåligt för honom också, då det kan ta längre
tid för honom att förstå killarna, deras fotbollspsykologi” (IP 1).
Förtroende
Resultatet visade att då samarbete fungerar optimalt växer förtroendet för IR. ”Tycker det
funkar med vad han säger så växer förtroendet” (IP 1). Vidare framkom att förtroendet
är det som är av störst betydelse under ett samarbete. ”Förtroendet är jätte viktigt, det är
A & O… så att man känner att man har ett förtroende för den man pratar med” (IP 4).
Dessutom framkom att då IR är utbildad och har annan kunskap än fotbollspelare ges de
förtroende för att utveckla spelare inom psykologisk områden. ”De har en kunskap som
jag inte har och då har jag förtroende för att de gör sitt bästa för att jag skall få den
hjälp jag vill eller behöver ha” (IP 2).
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka Allsvenska respektive Damallsvenska fotbollsspelares
attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Vidare studerades könsskillnader samt om
tidigare erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning var relaterat till attityder till
idrottspsykologisk rådgivning. Dessutom undersöktes relationen mellan användande av
idrottspsykologiska färdigheter och attityd till idrottspsykologisk rådgivning. I
föreliggande studie framkom skillnader mellan män och kvinnor i deras attityd till
idrottspsykologisk rådgivning. Resultatet visade bl.a. att kvinnor visade större förtroende
för idrottspsykologi än män. Dessutom påvisades bl.a. relationer mellan användande av
idrottspsykologisk rådgivning subjektivt skattat samt attityder till idrottspsykologisk
rådgivning.
Könsskillnader
Hypotes 1
Kvinnor uppvisade en mer positiv attityd och var mottagligare för idrottspsykologisk
rådgivning än män (t.ex. Martin et al., 1997; Martin et al., 2001).
Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnor i attityder till idrottspsykologisk
rådgivning. Specifikt att kvinnor hade större förtroende till IR således indirekt till
idrottspsykologi, ett resultat som stärks av tidigare forskning (t.ex. Anderson et al., 2004;
Martin, Lavallaee, Kellman & Page, 2004; Martin, 2005; Wrisberg, Simpson, Loberg,
Withycombe & Reed, 2009). Överlag visar tidigare forskning att kvinnor har en mer
positiv attityd till idrottspsykologisk rådgivning än män (Martin et al., 2001). Det kan
konstateras genom studiens resultat samt genom egna reflektioner att kvinnor har
förtroende för idrottspsykologisk rådgivning i större grad än män då de inte är oroliga för
omgivningens reaktioner utan gärna tar emot hjälp och vill utvecklas med hjälp av en IR.
Kvinnor ser det inte som ett svaghetstecken att ta hjälp av en IR för att utvecklas som
idrottare och person. Dessutom kan det vara så att kvinnor i större grad än män insett
vikten av att använda idrottspsykologiska färdigheter för att utvecklas som idrottare och
som person, vilket kan vara ett resultat av en medvetenhet om den idrottspsykologiska
rådgivarens tjänster och dess positiva inverkan.
Tidigare erfarenhet
Hypotes 2
Spelare som hade tidigare erfarenhet och använt idrottspsykologi eller varit i kontakt med
idrottspsykologisk rådgivning tidigare hade en mer positivare attityd till
idrottspsykologisk rådgivning (t.ex. Anderson et al., 2004).
Resultatet av studien visade inga skillnader mellan de två olika grupperna (erfarenhet av
idrottspsykologisk rådgivning och icke erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning).
Tidigare studier har påvisat skillnader (t.ex. Martin et al., 2004; Martin, 2005; Wrisberg
et al., 2009) då idrottare som tidigare varit i kontakt med idrottspsykologi och rådgivning
visade mer positiv attityd. Anderson et al. (2004) menar att idrottare som har tidigare
erfarenhet av idrottspsykologisk rådgivning och upplevt rådgivning som positiv sannolikt
påvisar en mer positiv attityd till idrottspsykologi jämfört med idrottare som inte träffat
en IR. Orsaker till att resultatet i studien skiljer sig från tidigare forskning (t.ex.
Anderson, et al., 2004; Martin, 2005) går bara att spekulera i. Bland annat kan det
härledas från att objektiva uppfattningar föreligger oavsett erfarenhet av att träffat en IR
eller inte. Det kan å andra sidan vara att spelare som träffat rådgivare anser att det finns
brister i rådgivningssituationen. Som således leder till att förtroende för IR sjunker som
t.ex. att rådgivningen inte utvecklar lag eller spelare som målsättningen var, vilket
påverkar attityden. Vidare är det svårt att jämföra studiens population med tidigare
studier inom samma område då många andra studier haft betydligt större population (t.ex.
793 stycken Martin, 2005). Dessutom är denna studie speciell i det avseendet att enbart
elitfotbollsspelare medverkat, i flera andra liknande studier har många olika idrotter (t.ex.
brottning, golf, simning, Martin, 2005) representerats vilket kan ha påverkat resultatet.
Användande av psykologiska färdigheter
Hypotes 3
Spelare som uppvisade användande av psykologiska färdigheter i större grad subjektivt
skattat med OMSAT-3, hade en mer positiv attityd till idrottspsykologisk rådgivning än
de som uppvisade mindre användande.
Tidigare forskning om samband mellan användande av psykologiska färdigheter och
attityder till idrottspsykologisk rådgivning är mycket begränsad om inte obefintlig. Dock
konstateras i studier att psykologisk färdighetsträning används av idrottare för att prestera
bättre och för att utvecklas. (t.ex. Blakeslee & Goff, 2007). Resultatet visade positiva
samband mellan stigmatolerans och prediktorerna fokus, mentala föreställningar samt
rädsla, vilket innebar att fotbollspelare som angav höga värden av fokusering, mentala
föreställningar samt av rädsla i samband med fotbollsutövande visade positiva attityder
till idrottspsykologisk rådgivning. Vilket vidare visade att fotbollsspelarna inte kände oro
inför omgivningens reaktioner i samband med samarbete med en IR i syfte att utveckla
nämnda psykologiska färdigheter. Resultatet stämmer delvis överens med tidigare
forskning (Blakeslee och Goff, 2007) som bland påpekar att visualisering är effektiv för
att prestera bättre. Då studien visade att idrottspsykologi användes indikerar det i sin tur
på att fotbollsspelarna är intresserade av att utvecklas genom psykologiska färdigheter
och bli bättre inom olika områden. Dessutom påpekar Williams och Straub (2006) att
idrottare tillämpar psykologiska träningsprogram för att bland annat hålla fokus. Det är
dock svårt att hitta en direkt koppling till tidigare forskning mellan nämnda psykologiska
färdigheter och attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Intresset för att arbeta med
idrottspsykologiska färdigheter inom svensk elitfotboll behöver utvecklas och inom idrott
i ett generellt perspektiv, då tidigare studier inte existerar inom ämnet. Men det bör lyftas
fram att fotbollsspelarna som använder mer idrottspsykologiska färdigheter förmodligen
har en bättre och öppnare syn på IR och är villiga att arbeta med en IR för att utvecklas
och prestera bättre.
Vidare erhölls ett positivt samband mellan kulturella preferenser och prediktoren fokus,
Således spelade kulturella preferenser inte någon roll för att uppsöka en IR, det vill säga
en IR:s etnicitet, kultur eller ras påverkade inte samarbetet. Till skillnad från resultatet i
denna studie finns t.ex. nordamerikansk forskning som visar att idrottare föredrar en IR
som är av samma etnicitet och ras som de själva (Anshel, 1990, ref. i Anderson et al.,
2004). Det kan påvisa kulturella skillnader mellan Nordamerika och Sverige i den här
frågan, men några långtgående slutsatser är svåra att dra. En ömsesidig förståelse ger en
bra utgångspunkt för samarbeten mellan idrottare och IR, vilket verkar finnas bland den
undersökta populationen. För att framgång ska uppnås krävs samförstånd och respekt för
varandra samt dess kulturer.
Dessutom fanns positiva samband mellan förtroende för idrottspsykologisk rådgivning
och predikatorerna stress, rädsla, mentala förberedelser samt negativt samband med
predikatoren avslappning. Eftersom flera av spelarna uppgav ett högt värde för stress,
rädsla och mentala förberedelser i samband med fotbollsutövande innebär det att positiva
attityder till idrottspsykologisk rådgivning fanns inom gruppen. Konkret innebar det att
dessa fotbollspelare hade ett förtroende för idrottspsykologisk rådgivning och var öppna
för att vända sig till en IR. Vidare anses förtroendet höra till en av de viktigaste
grundstenarna i en rådgivningssituation och att det behövs för ett optimalt resultat. Just
faktorn förtroende mellan parterna ligger till grund för att förbättring inom olika
psykologiska områden kan ske, då idrottaren behöver känna sig bekväm i situationen.
Utöver detta framkom positivt samband mellan öppenhet som person och prediktorerna
engagemang och rädsla, detta resultat kan konstatera att fotbollspelare som upplever hög
nivå av engagemang och av rädsla påvisade en positiv attityd till idrottspsykologisk
rådgivning. En öppenhet erhölls i studien för att dela med sig av problem och diskutera
dem med en IR, både personlighets- och prestationsrelaterade problem. Flertalet studier
har undersökt öppenhet som person i relation till attityder till idrottspsykologisk
rådgivning, dock i förhållande till könsskillnader vilket således inte kan kopplas till detta
resultat. Resultatet i föreliggande studie är relaterat till helhetsaspekten av
idrottsutövandet och att det finns en medvetenhet hos deltagarna i studien av behovet att
må bra samtidigt som målet är att prestera optimalt och utvecklas.
Slutligen framkom positiva samband mellan betydelsen för spelare att IR är expert inom
fotboll och har erfarenhet och predikatorerna rädsla, engagemang samt ett negativt
samband med avslappning. Det är dock av betydelse att lyfta fram att det är spelarnas
subjektiva åsikter, vilket i verkligheten kan sakna betydelse för effekten av rådgivningen.
Resultatet kan delvis relateras till en studie av Gant Ward et al. (2005) som dock inte
indikerar på positiva attityder till idrottspsykologisk rådgivning utan endast till
kompetensen och expertkunskap hos en IR. Eftersom positiva attityder erhölls i resultatet
är det en stabil utgångspunkt för IR, oavsett vilka erfarenheter eller expertkunskaper som
IR erhåller.
Kvalitativ
Resultatet av intervjuerna visade överlag positiva attityder till idrottspsykologisk
rådgivning, vidare framkom ett par motstridigheter. Tre olika teman framkom (extern
hjälp, idrottspsykologiskt engagemang samt kvalificerad IR) med underkategorier som
representerade informanternas uppfattning om idrottspsykologisk rådgivning.
Resultatet visade att om möjlighet fanns till idrottspsykologisk rådgivning var det
önskvärt att få hjälp vilket belyser en medvetenhet bland fotbollspelarna gällande
betydelsen för användande av idrottspsykologi. Delvis kan resultatet relateras till
Holliday et al. (2008) som menar att idrottspsykologi är en bra metod att använda för att
utvecklas och prestera bättre. Det är intressant och viktigt att spelarna är medvetna om
betydelsen av att använda idrottspsykologi för att bli bättre. Vidare kan psykologiska
delen ha stor betydelse för framgång och utveckling, att fotbollsspelarna var intresserade
och generellt sett öppna för samarbete med en IR villiga att arbeta ses som en viktig och
spännande del av resultatet.
Det framkom att somliga fotbollsspelare var öppna att söka sig till en IR för att utvecklas
som spelare, vilket delvis stämmer överens med Blakeslee och Goff (2007) som menar att
psykologisk färdighetsträning är effektivt för att utvecklas och för att prestera bättre. Då
deltagarna var öppna för att ta emot rådgivning och söka sig till en IR visar det på
positiva attityder till idrottspsykologisk rådgivning. Med hjälp av arbete mellan IR och
klient kan nätverk mellan klubbar och IR skapas och genom positiva attityder till
rådgivning kan samarbeten stärkas. Således är det viktigt att uppföljningar genomförs och
att feedback ges till båda parter i processen för en vidareutveckling och därmed förstärka
positiva attityder till idrottspsykologisk rådgivning för såväl fotbollsspelares som tränares
överlag.
Vidare fanns det spelare som menade att specifika händelser bidrog till att uppsöka en IR
exempelvis när självförtroendet minskar eller om stress upplevs under match, situationer
som kan leda till psykologisk obalans samt oförmåga att prestera optimalt. Ett resultat
som kan kopplas till William och Straub (2006) som menar att idrottsutövare använder
idrottspsykologi bland annat för att hantera stress i samband med idrottsutövande och för
att stärka självförtroendet. I dagsläget är rådgivning vanligast vid specifika händelser då
ett lag eller en individ behöver hjälp att hantera en situation eller utveckla en färdighet.
Idrottspsykologi behöver utvecklas och integreras som en del av fotbollsutövandet. En IR
behöver arbeta med ett lag under längre perioder för att uppnå framsteg dels på grund av
förtroendeprocessen och för att uppnå långsiktiga och bestående beteendeförändringar.
Det påvisades att det var bra men inte nödvändigt att en IR hade expertkunskap av
fotboll, likadant resultatet visade sig gällande erfarenhet som IR. Vidare fanns det spelare
som menade att det spelade stor roll för utgången av rådgivningen. Vilket är i likhet med
tidigare forskning (Gant Ward et al., 2005). Det framkom även att det var betydelsefullt
att förtroende skapades mellan idrottare och IR, förtroende existerade från en spelares
sida då IR ansågs företräda en annan typ av kunskap och utgångspunkten var att hjälpa
spelaren. Sammanfattningsvis bör rådgivare eftersträva förtroende för klienterna och visa
relevant kunskap till klienter för att utveckla förtroende, vilket kan utveckla individen till
en bättre fotbollspelare som i sin tur kan leda till positivare attityder till
idrottspsykologisk rådgivning från fotbollsspelares sida. En annan viktig faktor som kan
relateras till förtroendet är betydelsen för IR att fås sig ett bra rykte, som skapas bland
annat genom förtroenden med tidigare klienter och rekommendationer.
Sammanfattat visade fotbollsspelarna intresse för idrottspsykologi vilket är viktigt att ta
till vara på genom att erbjuda rådgivare och idrottspsykologisk rådgivning. Vidare är det
betydelsefullt att tillmötesgå fotbollsspelarnas krav och behov, vilka kan handla om
planering av schemaläggande av idrottspsykologi. Dessutom menade fotbollsspelare att
genom uppsöka en IR finns möjligheter till ytterligare utveckling för fotbollsspelare som
inte får ut all sin kompetens. Detta resultat kan härledas till att individer men även lag
presterar bättre då det finns självförtroende respektive team känsla samt en tro på
genomförandet.
Metoddiskussion
Studiens design var tvådelad, både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt
användes. Kvantitativt för att nå ut till ett större urval och för att samla in urvalets åsikter.
Det kvalitativa angreppssättet användes för att få ytterligare information om upplevelser,
erfarenheter samt tankar om idrottspsykologisk rådgivning från respondenterna. Dyer
(2006) menar att kvalitativ metod kan tillämpas tillsammans med kvantitativ. Urvalet i
studien representerar fyra lag från Damallsvenskan respektive fyra lag från Allsvenskan,
vilket innebär att resultatet inte kan generaliseras och uttala sig om situationen i generellt
sett i Damallsvenskan respektive Allsvenskan.
Gällande kvantitativa delen var en Internetbaserad datainsamling fördelaktig med tanke
på lättillgängligheten för spelarna. Enligt Dyer (2006) kan upplevelsen av anonymitet via
Internet bidra till större respons, en erfarenhet som inte delas i föreliggande studie. Det
kan summeras då datainsamlingen drog ut på tiden att det finns faktorer som påverkat
insamlingen. Studien kunde med fördel genomförts tidigare som innan säsongen startade
för att spelarna med alla sannolikhet borde varit mer lättillgängliga då. I studien har det
enbart funnits tillgång till telefonnummer till huvudtränare och att han i sin tur ansvarat
för ifyllandet av enkäterna vilket inte varit optimalt då det varit svårt att kontrollera
insamlingen. En stor del energi och tid har ålagts för att kontakta huvudtränare för
påminnelser genom telefonsamtal och mail. Det har påverkat studien negativt att
enkäterna skickades ut till föreningarna efter säsongsstart. Eftersom datainsamlingen
påbörjades efter säsongsstart var spelarna och tränarna upptagna under denna period med
matcher och träningar. Ett lag besöktes för att tidseffektivisera insamlingen då det
geografiskt var möjligt, vilket visade sig vara framgångsrikt då samtliga som förstod
svenska genomförde den på plats. Enkäten skickades i pappersform till två lag för att
vidare påskynda insamlingen. Ett bortfall förekom på 24 stycken (16 %) som inte
genomförde enkäten och inte kunde användas som datamaterial. Vilket var på grund av
språksvårigheter, det vill säga att de var av annan nationalitet än svenska samt
ofullständiga enkäter.
Instrumenten i kvantitativa delen, en omarbetad version av SPA-R gjordes för att
ytterligare anpassas till svenska förhållanden. Fem frågor utvecklades och skapade
kategorin betydelsen för spelare att IR är expert inom fotboll/har erfarenhet för att få
fram ytterligare relevant data. Ett reliabilitets test genomfördes i SPSS för att få fram
kategorins Cronbach alphavärde (.42). Slutgiltig enkät inklusive OMSAT-3 testades
genom att en Allsvenskspelare ombads att besvara den, detta för att stärka reliabiliteten
för omarbetade versionen av SPA-R. Pilotstudien visade att det inte krävdes några
justeringar och med den feedbacken av pilotstudien beslutades det att gå vidare och starta
data insamlingen.
I kvalitativa delen beslutades att använda fyra informanter, två från Allsvenskan
respektive två från Damallsvenskan att genomföra intervjuer med. Antalet informanter
beslutades med tanke på tidsbegränsning och resurser. Intervjuguiden konstruerades för
att få ytterligare information om fotbollspelares attityder till rådgivning. En nackdel i
studien kan vara att intervjuguiden inte använts tidigare eller testades i en pilotstudie
innan genomförandet vilket kan påverka reliabiliteten i studien. Dock bearbetades
intervjuguiden med hjälp av handledare för att passa in i studien. Tre intervjuer
genomfördes via telefon därav kunde inte informanternas ansiktsuttryck samt
kroppsspråk iakttagas vilket är betydelsefullt att vara ta hänsyn till (Kvale, 1997). Under
transkriberingen arbetades det noggrant med att lyssna efter olika uttryck då merparten av
intervjuerna skedde via telefon. En förutsättning för en god intervju är att bakgrundsljud
inte förekommer (Kvale, 1997) vilket är en faktor som möjligtvis kan spela roll för
kvaliteten av intervjuerna därför påtalades inför intervjuerna till informanterna att det var
önskvärt att befinna sig en lugn miljö. Det kan uppkomma en viss problematik gällande
överföra resultat till andra grupper och studier menar Granheim och Lundman (2004).
Därför är det av vikt att beskriva tillvägagångssätt, urval, deltagare samt dataanalys
noggrant. I föreliggande studie har denna process bland annat stärkts genom att urvalet
slumpvis tagits fram med hjälp av representant på Svenska Fotbollsförbundet. Vilket givit
tillgång till alla intressanta målgrupper.
Implikationer
På basis av resultatet i föreliggande studie kan följande råd ges:
1) Då resultatet visar på intresse för idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning,
vore det utvecklande om ytterligare ekonomiska resurser åläggs inom Svensk elitfotboll
till samarbete med idrottspsykologiska rådgivare. Vilket kan bidra till att kontinuerliga
samarbeten genom hela säsongen utvecklas istället för när akuta behovet uppstår. En av
de viktigaste grundpelarna i ett samarbete mellan en IR och ett lag/individ handlar om
förtroende. Därför är det betydelsefullt med långsiktighet och att idrottare trivs i
situationen som klient samt öppnar upp för samarbete. Långsiktighet är viktigt för att
förtroende skall byggas upp och bra relationer skall skapas mellan IR och lag/spelare,
med tanke på att spelare ansåg att förtroendet var av stor betydelse. Vidare kan IR arbeta
som en mentor till tränare och ha samtal med samtliga spelare och även tränarestab för att
följa utvecklingen.
2) Att satsa resurser inom klubbar för att manliga elitfotbollsspelare skall ta till sig
idrottspsykologi som ett användbart verktyg att tillämpa, detta då männen visade ha en
mer negativ attityd till idrottspsykologisk rådgivning. Här handlar det inte bara om
ekonomiska resurser, utan även att visa på fördelar genom goda exempel på tidigare
lyckade interventioner. De manliga fotbollsspelarna visade på ett mindre förtroende för
idrottspsykologisk rådgivning och här är det extra viktigt att ålägga resurser för att skapa
förtroenden sinsemellan.
Konklusion
Sammanfattningsvis kan konstateras att könsskillnad förelåg gällande attityder till
idrottspsykologisk rådgivning vilket stöds av tidigare forskning (t.ex. Martin, 2005;
Martin et al., 1997). Vidare påvisades ingen skillnad mellan idrottare med erfarenhet av
tidigare idrottspsykologisk rådgivning och de som inte hade tidigare erfarenhet om
attityder till rådgivning. Resultatet upplevdes överraskande då tidigare forskning menar
motsatsen (t.ex. Martin et al., 2004; Martin, 2005). I studien undersöktes även samband
mellan olika psykologiska färdigheter och attityder till idrottspsykologisk rådgivning.
Studien är den första som behandlar dessa ämnen och därför finns det inte möjlighet att
jämföra resultatet med något. Samband påvisades mellan stigmatolerans och fokus,
mentala föreställningar och rädsla. Vidare erhölls samband mellan förtroende för
idrottspsykologisk rådgivning och stress, rädsla, mentala förberedelser samt negativt
samband med avslappning. Nästa samband erhölls mellan kulturella preferenser och
fokus. Utöver detta framkom samband mellan öppenhet som person och engagemang och
rädsla. Slutligen framkom samband mellan betydelsen för spelare att IR är expert inom
fotboll och har erfarenhet och rädsla, engagemang samt ett negativt samband med
avslappning.
Ur det kvalitativa resultatet framkom att fotbollsklubbar behöver visa ytterligare intresse
för rådgivning samt satsa på samarbeten med IR, då fotbollsspelare var positivt inställda
till rådgivning överlag indikerar det på en öppenhet ifrån fotbollsspelarna till
idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning. Det upplevdes positivt att studier
genomförs i svensk elitfotboll och att resultat framförs i form av feedback för att utveckla
och lyfta klubbarna ytterligare. Dessutom framkom att spelarna upplevde
idrottspsykologisk rådgivning som utvecklande, där individuell rådgivning användes
mest frekvent. Vidare påpekades att rådgivning på gruppnivå vore utvecklande inom
grundläggande områden som koncentration och mål bilder.
Framtida forskning
Framtida forskning kan utveckla och göra uppföljning av föreliggande studie, där ett
intressant perspektiv vore att studera hur samarbete mellan elitfotbollsklubbar och
idrottspsykologiska rådgivare kan optimeras. I denna studie har olika attityder till
idrottspsykologisk rådgivning konstaterats med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ metod
och om det kan uppföljas i enbart en kvalitativ studie med liknande målgrupp samt i
andra idrotter vore det intressant. Studien kunde få fram idrottarnas syn på ett optimalt
samarbete och målgruppens önskemål på hur rådgivningen skall genomföras. Resultatet
vore till nytta för idrottspsykologiska rådgivare i framtida samarbete med
elitidrottsföreningar.
En brist i undersökningen är att det inte kontrollerades för innehåll eller omfattning av
idrottspsykologisk rådgivning i undersökningspopulationen (bland spelarna). Vilket
också sannolikt försvårat analysen av materialet. Därför vore det av intresse att en
uppföljningsstudie inom samma ämne genomförs. En viktig del en i sådan studie vore att
inför studien veta populationens erfarenhet och omfattning av tidigare rådgivning och
samarbeten med en IR.
Studien påvisade att kvinnor hade större förtroende för idrottspsykologisk rådgivning
vilket indirekt innebär att kvinnor har en mer positiv attityd till att använda rådgivning
och idrottspsykologi. Framtida forskning kan utvecklas och undersöka huruvida inre
respektive yttre motivation är relaterat till attityder till idrottspsykologisk rådgivning och
vilka könsskillnader som där föreligger. Dessutom vore det intressant att undersöka hur
personligheten är relaterat till attityder till idrottspsykologisk rådgivning och på vilket
sätt det skiljer sig mellan könen. För att studera personlighet kan TRA (theory of
reasoned action) och TPB (theory of planned behavior) tillämpas i designen. Tidigare
forskning har visat utifrån TRA och TPB att personer kan påvisa positiv attityd till ett
visst beteende gällande fysisk aktivitet (Anderson et al., 2004).
Ytterligare ett perspektiv på framtida studier är att inkludera sportchefer och
föreningsstyrelser för att hitta lösningar och förslag på hur idrottspsykologiska rådgivare
kan implementeras i elitfotbollsföreningar samt studera sportchefer och
föreningsstyrelsers attityd till idrottspsykologisk rådgivning. Detta vore intressant då
viktiga beslut som att anställa en idrottspsykologisk rådgivare fattas på högre nivåer i
föreningen. Även ekonomiska aspekter kan undersökas och hur föreningar även på lägre
nivåer kan budgetera för idrottspsykologiska rådgivare, genom till exempel förenings
bidrag.
I framtida interventionsstudier med fotbollsspelare vore det av intresse att använda
naturligt språk och påvisa goda exempel på tidigare idrottare/lag som använt sig
idrottspsykologi med framgångsrika resultat. Detta då i syfte att få fotbollsspelare
använda idrottspsykologi som en naturlig del i spelet. Vilket styrks av Martin (2005) som
menar att det är av stor betydelse att förenkla svåra termer för att idrottare skall ta till sig
kunskapen, särskilt bland för manliga fotbollsspelare. För intresserade föreningar eller
tränare är det betydelsefullt att diskutera med spelarna gällande deras syn på
idrottspsykologisk rådgivning samt skapa ett optimalt klimat för att utvecklas genom
psykologiska färdigheter.
Referenser
Ajzen, I. (2002; 2006). Constructing a TPB questionnaire: conceptual and
methodological considerations. 23 Mar, 2010,
http://people.umass.edu/aizen/pdf/tpb.measurement.pdf.
Ajzen, I. (2006). Theory of Planned Behaviour Diagram. 26 Mar, 2010.
http://www.people.umass.edu/aizen/tpb.diag.html
Anderson, A. G., Hodge, K., Lavallaee, D., & Martin, S. B. (2004). New Zealand
athletes' attitudes towards seeking sport psychology consultation. 18 Mar, 2010,
http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3848/is_200411/ai_n9467753/
Aronson, E., Wilson, T. D., & Akert, R. M. (2007). Social psychology. 6th edition.
Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall/ Pearson Education.
Blakeslee, M. L., & Goff, D. M. (2007). The effects of a mental skills training
package on equestrians. The Sport Psychologist, 21, 288-301.
Crăciun, M., Dobosi, S., & Rusu, F. (2009). Confirmatory Factor Analysis of the Ottawa
Mental Skill Assessment Tool (OMSAT–3*) – Romanian Version 2009. European
Journal of Physical & Health Education: Social and Humanistic Perspective, 2, 87-96
Donahue, B., Dickens, Y., Lancer, K., Covassin, T., Hash, A., Miller, A., & Genet, J.
(2004). improving athletes perspectives of sport psychology consultation: a controlled
evaluation of two interview methods. Behavior Modification, 28, 182-193.
Durand-Bush, N., Salmela, J. H., & Green-Demers, I. (2001). The Ottawa mental skills
assessment tool (OMSAT-3). The Sport Psychologist, 15, 1-19.
Dyer, C. (2006). Research in psychology. Oxford: Blackwell Publishing.
Ferraro, T., & Rush, S., (2000). Why athletes resist sport psychology. 18 Mar, 2010,
http://www.athleticinsight.com/Vol2Iss3/Resistance.htm.
Fifer, A., Henschen, K., Gould, D., & Ravizza, K. (2008). What works when working
with athletes. The Sport Psychologist, 22, 356-377.
Fournier, J. F., Calmels, C., Durand-Bush, C., & Salmela, J. H. (2005) Effects of a
season-long PST program on gymnastic performance and on psychological skill
development. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 3, 59-77.
Gant Ward, D., Sandstedt, D. S., Cox, R. H., & Beck, N. C. (2005). Athlete-Counselling
Competencies for U.S. Psychologists Working With Athletes. The Sport Psychologist, 19,
318-334.
Gardner, F. L., & Moore, Z. E. (2004). The multi-level classification system for sport
psychology (MCS-SP). The Sport Psychologist, 18, 89-109.
Gould, D., Murphy, S., Tammen, V., & May, J. (1991). An evaluation of U.S. Olympic
sport psychology consultant effectiveness. The Sport Psychologist, 5, 111-127.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procesdures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Holliday, B., Burton, D., Sun, G, Hammermeister, J., Naylor, S., & Freigang, D. (2008).
Building the better mental training mousetrap: Is periodization a more systematic
approach to promoting performance excellence? Journal of Applied Sport Psychology,
20, 199-219.
Hogg, M., & Vaughan, G. (2005). Social psychology. Upper Saddle River, NJ: Prentice
Hall/ Pearson Education
Kremer, P. J., & Marchant, D. B. (2002). Reflections and considerations of providing
sport psychology services with professional football players. I W. Spinks, T. Reilly & A.
Murphy, (Eds.). Science and Football IV pp. 295-299. London: Routledge.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Maniar, S. D., Curry, L. A., Sommers-Flanagan, J., & Walsh, J. A. (2001). Student
athlete preferences in seeking help when confronted with performance problems. The
Sport Psychologist, 15, 205-233.
Martens., R. (1987). Coaches guide to sport psychology. Champagin IL: Human Kinetics.
Martin, S. B., Wrisberg, C. A., Beitel, P. A., & Lounsbury, J. (1997). NCAA Division I
athletes’ psychological skills and attitudes toward seeking sport psychology consultation:
the development of an objective instrument. The Sport Psychologist, 11, 201–218.
Martin, S. B., Akers, A., & Jackson, A. W. (2001). Male and female athletes’ and nonathletes’ expectations about sport psychology consulting. Journal of Applied Sport
Psychology, 13, 18-39.
Martin, S. B., Kellmann, M., Lavallee, D., & Page, S. (2002). Development and
psychometric evaluation of the sport psychology attitudes–revised form: A multiple
group investigation. The Sport Psychologist, 16, 272–290.
Martin, S. B., Lavallee, D., Kellmann, M., & Page, S. (2004). Attitudes toward sport
psychology consulting of adult athletes from the United States, United Kingdom and
Germany. Journal of Sport and Exercise Psychology, 2, 146-160.
Martin, S. B. (2005). High school and college athletes' attitudes toward sport psychology
consulting. Journal of Applied Sport Psychology, 17: 2, 127-139.
Quicksearch, Skapad 2010- 02- 16, https://www.quicksearch.se/dm/index.asp
Sadeghi, H., Omar-Fauzee, M.S., Jamalis, M., Ab-Latif, R. & Cheric, M.C. (2010). The
mental skills training of university soccer players. International Education Studies, 3, 2.
Vealey, R. S. (2007). Mental skills training in sport. I G. Tenenbaum & R.C. Eklund,
(Ed.) s 287-309. Handbook of Sport Psychology. (3rd edition). Wiley: Chichester.
Wann, D. L. (1997). Sport Psychology. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall/ Pearson
Education
Watson, J. C. (2005). College student-athletes’ attitudes toward help-seeking behavior
and expectations of counseling services. Journal of College Student Development, 4, 442449.
Williams, J. M, & Straub, W. F. (2006). Sport Psychology; Past, present and future. In J.
M William, (Eds.), Applied Sport Psychology: Personal growth to peak performance. (p
1-14). 4th Ed. Mayfield, Ountain View, CA.
Wilson, K. A., Gilbert, J. N., Sailor, S. R., & Gilbert, W. (2009). College athletic
directors’ perceptions of sport psychology consulting. The Sport Psychologist, 23, 405424.
Wrisberg, C. A., Simpson, D., Loberg, L. A., Withycome, J. L., & Reed, A. (2009).
NCAA division-I student-athletes’ receptivity to mental skills training by sport
psychology consultants. The Sport Psychologist, 23, 470-486.
Intervjuguide
Kan jag spela in intervju?
Du har rätt att avbryta när som helst
Konfidentiellt – inga namn kommer användas i resultatet
Syfte: Undersöka attityder mot idrottspsykologisk rådgivning
Bakgrundsfrågor
Hur många år har du spelat i nuvarande lag?
Vilka är dina tidigare lag?
Hur länge har du spelat fotboll på elitnivå?
Vad sysselsätter du dig med utanför fotbollen?
Har ni/du någon pågående rådgivning?
________________________________________________________________
Definition av idrottspsykologisk rådgivning: IR/mental tränare utbildar spelare eller tränare i
kunskap om idrottspsykologi och utvecklar dem för bättre prestationer.
Stigmatoleransnivå/Acceptans till idrottspsykologisk rådgivning (upplevelsen av hur
andra bedömer mig om jag söker rådgivning)
- Vad är din uppfattning om att träffa en IR?
Förklara närmare? Hur menar du?
- Vad är din uppfattning om att omgivningen får reda på att du arbetar med en IR?
Hur menar du? Förklarar närmare!
- Vad skulle få dig att söka hjälp från en IR?
Förtroende för idrottspsykologisk rådgivning (hur användbar idrottspsykologi upplevs)
- Vilket förtroende har du till en IR?
Berätta mer? Hur menar du?
- Är idrottspsykologisk rådgivning användbart inom fotboll?
Berätta mer? Hur skulle den kunna utvecklas?
Kulturella preferenser (om olika etniciteter, raser, kulturer påverkar attityden)
- Vad är din uppfattning om IR är från en annan kultur/härkomst/invandrare?
Förklara mer? Hur menar du då? Skulle detta medföra problem? Förklara mer?
Personlig öppenhet (till att dela med sig till IR)
- Beskriv hur du känner för att dela med dig av relationsbekymmer till en IR (familje, partnerförhållanden)
Beskriv hur du känner för att dela med dig av prestationsbekymmer till en IR
- Vilka faktorer är det som påverkar om du kan eller vill dela med dig av antingen relations
eller prestationsbekymmer till en IR?
Betydelse för spelare att IR är expert inom fotboll
- Anser du det vara viktigt att IR har expertkunskap/kunskap/erfarenhet om fotboll?
Förklara varför? Hur menar du?
- Anser du det vara viktigt att IR har erfarenhet av rådgivning?
Berätta mer! Förklara varför?
SPA–Revised
SPA–R
Översatt och bearbetat av Fallby, J. (2010), Svenska Fotbollsförbundet.
Efter en enkät av Martin, S. B., Kellmann, M., Lavallee, D., & Page, S. J. (2002), University of North Texas,
Department of Kinesiology, Health Promotion, and Recreation
Det här är en undersökning som kommer att genomföras under 2010 i Allsvenskan och Damallsvenskan. Syftet
är att undersöka attityderna gentemot idrottspsykologisk rådgivning i svensk elitfotboll samt förmågan att
tillämpa idrottspsykologiska färdigheter. Inga individuella svar kommer att framgå i sammanställningen eller
redovisningen. Alla svar som lämnas kommer att behandlas med största försiktighet och konfidentialitet. Detta är
en frivillig studie och du har möjlighet att när som helst dra dig ur studien genom att kontakta Johan eller mig.
En rapport kommer att författas baserat på resultaten som du kommer att få tillgång till. Personlig data samlas
endast in för att ha möjlighet att möjliggöra kontakta med dig för eventuell uppföljning och ytterligare
information.
Har du frågor eller kommentarer vänligen kontakta Johan Fallby på [email protected], 0703-55 95
21, eller
Martina Olsson på [email protected], 0733-44 87 75.
Sektion 1: Personlig information
1) Namn:……………………………………………………………………………………
3) Kön: Man  Kvinna 
2) Ålder:……..
4) Erfarenhet som fotbollsspelare? Högsta nivå du spelat på (ringa in ditt alternativ)
Internationellt
Allsvenskan
Damallsvenskan
Definition av en idrottspsykologisk rådgivare: (IR)
En IR är en utbildad person som arbetar med idrottspsykologiska frågor och är i detta sammanhang
samlingsnamn för idrottspsykolog, mental tränare, mental rådgivare, personlig coach etcetera
5) Hur många gånger har du träffat en IR? (Ringa in ditt svar)
0
1-3
4-5
Mer än 5
6) Om du har träffat en IR tidigare, uppskatta hur nöjd du har varit med din upplevelse (ringa in)
Inte alls
Ganska
Väldigt mycket
7) Hur villig är du att träffa en IR gällande personliga frågor (t.ex. relationsbekymmer)
Inte alls
Ganska
Väldigt mycket
8) Hur villig är du att träffa en IR gällande prestationsrelaterade frågor (t.ex. behålla fokus under
match)
Inte alls
Ganska
Väldigt mycket
Sektion 2: Attityder gentemot att ta hjälp av en Idrottspsykologisk Rådgivare
instämmer
inte alls
1. En IR kan hjälpa till att förbättra mental tuffhet ..................... 1
2
instämmer
delvis
3
4
5
instämmer
helt
6
7
2. Jag respekterar åsikter från min egen kultur mer än åsikter
från andra kulturer ...................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
3. Om en lagkamrat frågade mig om råd, skulle jag kanske
rekommendera att gå till en IR.................................................... 1
2
3
4
5
6
7
4. Jag skulle känna mig mer bekväm med en IR
som är kunnig i fotboll liksom jag själv ...................................... 1
2
3
4
5
6
7
5. Vissa problem borde inte diskuteras utanför familjen ............ 1
2
3
4
5
6
7
6. Spelare som jag umgås med har samma etniska bakgrund
som jag ........................................................................................ 1
7. En god idé för att undvika bekymmer är att fokusera på
en speciell uppgift ....................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
2
3
4
5
6
7
8. Jag skulle vilja ha hjälp från en IR för att förstå
mig själv bättre ........................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
9. Det känns olustigt att gå till en IR eftersom andra personer
kan tycka illa om det ................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
10. Det är bra och anständigt att försöka hantera konflikter ...... 1
2
3
4
5
6
7
11. Det är stora skillnader mellan människor av olika
etnisk härkomst ........................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
12. Jag skulle känna mig väldigt säker om jag fick hjälp
från en IR .................................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
13. Att träffa en IR är dåligt för en spelares rykte ...................... 1
2
3
4
5
6
7
14. En IRs fotbollskunskaper är avgörande för att
hon/han skall kunna hjälpa mig i rådgivningen .......................... 1
2
3
4
5
6
7
15. Jag skulle ta hjälp från en IR om jag blev upprörd över
min idrottsprestation ................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
16. Känslomässiga svårigheter brukar gå över av sig själv
med tiden ................................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
17. Det skulle underlätta att umgås med en IR
som kan fotboll ........................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
18. Jag vill inte att någon vet om att jag får hjälp av en IR ........ 1
2
3
4
5
6
7
19. En IR skulle kunna hjälpa mig att finjustera
min idrottsprestation .................................................................. 1
2
3
4
5
6
7
20. Jag vill inte att andra spelare ska veta att jag gått till en IR .. 1
2
3
4
5
6
7
21. Jag har känt mig vilsen och skulle ha välkomnat
professionellt stöd ...................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
22. Jag har större respekt för en IR om denne har stora
kunskaper i fotboll ...................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
23. Spelare med en stark karaktär övervinner konflikter själva .. 1
2
3
4
5
6
7
24. Jag skulle känna mig mer bekväm med en IR som är av
samma etniska ursprung som jag själv........................................ 1
2
3
4
5
6
7
25. Tränaren skulle tycka sämre om mig om jag gick till en IR . 1
2
3
4
5
6
7
26. En IR skulle hjälpa mig att prestera bättre under press ......... 1
2
3
4
5
6
7
27. Jag skulle inte gå till en IR eftersom en annan spelare
skulle trakassera mig ................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
28. Jag vill inte att min tränare vet om att jag får hjälp
av en IR ....................................................................................... 1
2
3
4
5
6
7
29. Om en IR hjälpa mig är det nödvädnit att denne kan fotboll 1
2
3
4
5
6
7
30. Det finns erfarenheter i mitt liv som jag aldrig skulle
diskutera med någon ................................................................... 1
2
3
4
5
6
7