SEMINARIEPROGRAM FÖR INSPIRATION OCH GULDKORN na Dag 4 – fredag 30 mars 2012 rna den iera gä SEMINARIUM L nr 1-18 kl 8.30 – 10.00 L1 Kop till sänd ut del och a rn nhete arbetse SEMINARIUM N nr 41-59 kl 13.15 – 15.00 SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass) Tomas ”stressdoktorn” Danielsson N41 Måltid, lek och hälsa Carl Jan Granqvist L2 Måltid, lek och hälsa Carl Jan Granqvist N42 Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Morgan Alling L3 Så har vi blivet framgångsrika på våra förskolor Marianne Andersson, Lotta Larsson, Skinnskatteberg N43 Film och animation – Europa i framtiden Lotta Jokiniemi, Eva Åkerberg, Fagersta L4 Struktur är viktigt för oroliga barn Maria Blomberg, Andrea Persson, Örebro N44 När pojkar vill brodera blommor: Köns(av)kodning i waldorfförskolan Sara Frödén, Örebro L5 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Kristina Drageryd, Hallsberg N45 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Kristina Drageryd, Hallsberg L6 Från ord till Handling Ing-Marie Pettersson, Kathrin Thomas, Askersund L7 Hälsa och lärande i samspel Gunilla Hedman, Magnus Brolin, Stora Mellösa L8 Nattis – barnomsorg kvällar och helger Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro L9 Läsläxor för äldre elever Anna Unosson, Lindesberg L10 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – barnen får det bästa ur två världar Helena Hagman och Carina Jönsson-Wallin, Sala L11 Boksamtal och läsengagemang Katarina Hart, Surahammar L12 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Helene Blomgren, Fagersta L13 Ett interkulturellt arbetssätt i skolan Annechatrin Brandén, Hallstahammar L14 Ny Skola nya Möjligheter Ylva Åkerberg, Skinnskatteberg L15 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Motala L16 Praktiskt arbete med Likabehandlingsplanen Jenny Ollén och Jarna Parkkila, Torshälla L17 It i lärandet för att nå målen Morgan Henricson, Örebro L18 Naturkunskap och teknik för alla – NTA Bertil Bresell, Ulf Carlsson, Arboga SEMINARIUM M nr 21-38 kl 10.40 – 12.00 M21 SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass) Tomas ”stressdoktorn” Danielsson M22 Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Morgan Alling M23 Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3 Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette Frank, Örebro M24 Lära för livet Erica Rosenkvist, Jens Andersson, Kumla M25 ”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk” Hans Wågbrant, Ödeshög M26 Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, Sunne M27 Utvecklingssamtal i form av samtals kväll Per Palmgren, Mjölby M28 Nära, tidigt och på tvärsen Maja Sandberg, Christina Alster, Randi Bräck Aldrin, Karlstad M29 Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse Anna Fransson, Sunne M30 Hållbarhetsråd Elenor Spetz-Ramberg, Gullspång M31 Forskningen tar plats i skolan Bodil Båvner, Stockholm M32 Välutbildade studie- och yrkesvägledare, en styrka i skolans ansvar Ingrid Båve, Örebro, Annika Davidsson, Karlstad M33 ”Växa utan läxa” Agnetha Sjöholm, Anna Robertsson Hallberg, Linda Wingmark, Jessica Gärdebring, Upplands Bro M34 Kompetensutveckling för utökad behörighet Mikaela Zelmerlööw, Stockholm M35 Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusningsdrickande Lisen Sylwan, Östersund M36 Linje 14 från Vivalla till Örebro universitet Åsa Wedholm-Olsson, Muamer Sepic, Örebro M37 Struktur är viktigt för oroliga barn Maria Blomberg, Andrea Persson, Örebro M38 Nattis – barnomsorg kvällar och helger Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro N46 Från ord till Handling Ing-Marie Pettersson, Kathrin Thomas, Askersund N47 Läsläxor för äldre elever Anna Unosson, Lindesberg N48 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Helene Blomgren, Fagersta N49 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Motala N50 Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3 Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson, Anette Frank, Örebro N51 Lära för livet Erica Rosenkvist, Jens Andersson, Kumla N52 ”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk” Hans Wågbrant, Ödeshög N53 Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, Sunne N54 Nära, tidigt och på tvärsen Maja Sandberg, Christina Alster, Randi Bräck Aldrin, Karlstad N55 Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse Anna Fransson, Sunne N56 Hållbarhetsråd Elenor Spetz-Ramberg, Gullspång N57 ”Växa utan läxa” Agnetha Sjöholm, Anna Robertsson Hallberg, Linda Wingmark, Jessica Gärdebring, Upplands Bro N58 Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusningsdrickande Lisen Sylwan, Östersund N59 Konsten att få Dalai lama att hoppa! Stina Lundberg Dabrowski, Dramatiska Högskolan PROGRAM FÖR Inspiration och guldkorn Ange i rutorna på anmälnings blanketten vilka seminarienummer ni väljer på förmiddagspassen L och M samt eftermiddagspass N (OBS! Ange även reservalternativen) enna gärna d Kopiera nd ut till sä del och a nhetern arbetse Dag 4 – fredag 30 mars 2012 SEMINARIUM L nr 1-18 kl 8.30 – 10.00 L1 SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass) Vad skiljer ”utmattade” från dem som bara blir naturligt trötta och som återhämtar sig över en långhelg. Kan vi lära hjärnan att i tid stoppa farlig överansträngning med hjälp av enkla levnadsråd. Följ med på en resa bland stressens snubbeltrådar och där du får verktyg till förändring både hemma och på jobbet Tomas Danielsson ”stressdoktorn”, expert på TV 4 och radio, författare L2 Måltid, lek och hälsa Matens betydelse för sinnen och barns utveckling. Hur lyckas man få skolbarnen att älska skolmaten. Hur kan matsituationen på förskolan och skolan skapa glada och lyckliga barn. Carl Jan Granqvist, professor, krögare, vinexpert, underhållare. L3 Så har vi blivet framgångsrika på våra förskolor. Vi har lyckats nå en ”vikänsla” och en yrkesprofession, genom ett för kommunens förskolor gemensamt skolutvecklingsarbete under en längre tid. Personalen har fått en motivation och drift att hela tiden bli bättre vilket resulterat i högre måluppfyllelse. Marianne Andersson, förskolechef, Lotta Larsson, specialpedagog Skinn skatteberg L4 Struktur är viktigt för oroliga barn Hur vi arbetar målstyrt, ej läromedelsstyrt och kvalitetssäkert i både matte och svenska i ett ”invandrarområde”. Maria Blomberg, Andrea Persson, grundskolelärare, Örebro L5 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Fem högstadielärare har utvecklat sin matematikundervisning genom att filma och analysera sin undervisning. Med före och efter tester har lärarna sett vad i undervisningen som är effektivt för elevernas lärande. Kristina Drageryd, lärare och matematikutvecklare, Hallsberg L6 Från ord till Handling Många pratar om vikten av samarbete skola och socialtjänst – här genomför vi och låter samverkan bli synlig kring barn som riskerar att fara illa. Ing-Marie Pettersson, Socialtjänsten, Kathrin Thomas skolan, Askersund L7 Hälsa och lärande i samspel Vår skola har under flera år haft ett aktivt och dagligt arbete kring hälsa och rörelse i dagligt samspel med lärandet. Hälsa och välmående för barn och vuxna är en av förutsättningarna för den höga måluppfyllelsen i såväl kunskaps- som värdegrundsuppdraget på skolan. Gunilla Hedman, rektor, Magnus Brolin, lärare, Stora Mellösa skola, Örebro L8 Nattis – barnomsorg kvällar och helger Väster parks förskola har barnomsorg för barn till föräldrar som arbetar kvällar, nätter och/eller helger. På dagen fungerar Väster parks förskola som vilken förskola som helst. Hur är det för små att sova på ”nattis”, hur lägger man upp pedagogiken, är det någon skillnad på lokalerna/personal bemanningen – erfarenheter i stort och smått. Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro L9 Läsläxor för äldre elever Att införa läsläxor även för äldre elever kan medföra goda resultat och är ett annat sätt för eleverna att inhämta kunskap. Elever blir mer förberedda och föräldrarna mer insatta. Här kommer ni praktiskt få prova på hur jag genomfört detta ”läxprojekt” och ni kommer att få med er konkreta tips och idéer. Anna Unosson grundskollärare, Lindesberg L10 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – barnen får det bästa ur två världar Ett annorlunda arbetssätt där vi utgår från en ”liten” avdelning med fyra barn. Struktur och rutiner ger barnen trygghet. Barnen får möjlighet att utvecklas i en liten grupp och sedan i ett större sammanhang. Det gör vi mycket individuellt, beroende på vilket barn det är. Resultatet är mycket positivt. Helena Hagman och Carina Jönsson-Wallin, Förskollärare, Sala L11 Boksamtal och läsengagemang Hur man genom ”gemensam” bänkbok och strukturerade boksamtal kan stimulera till läsengagemang och läsförståelse. Katarina Hart och medarebetare, klasslärare, Surahammar L12 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Risbroskolan – en skola i nuet med sikte mot framtiden som allt fler elever väljer och där lärarna är inspirerade och kreativa. Hur kommer det sig? Helene Blomgren rektor, Fagersta L13 Ett interkulturellt arbetssätt i skolan. Vi vill berätta om våra erfarenheter av hur elever integreras direkt i sin klass och tack vare inskolningslärare och studiehandledare lär sig språket och utvecklar sitt kognitiva lärande. Tack vare detta arbetssätt ser vi att eleverna utvecklas i mycket god takt och mot målen i skolan. Annechatrin Brandén, rektor, Hallstahammar L14 Ny Skola nya Möjligheter Går det att vända en skola med höga kostnader, svaga elevresultat och en stökig miljö? Vi är säkra på att det går! Följ med på vår skolutvecklingsresa, Ny Skola Nya Möjligheter där vi beskriver mer! Ylva Åkerberg, rektor, Skinnskatteberg L15 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling För att kvalitetssäkra undervisningen krävs ibland nya och tydliga redskap för oss pedagoger! Vi har aktivt arbetat med samsyn i arbetslaget. Detta har givet en tydlig ”röd tråd” i arbetet kring läs- och skrivutveckling. Utifrån konceptet Språkbiten har vi funnit en metod som gör oss pedagoger säkrare och tydligare i vår profession. Detta för att nå ökad måluppfyllelse hos eleverna. Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Österstads skola, Motala L16 Praktiskt arbete med Likabehandlingsplanen Vi berättar om vårt pågående utvecklingsarbete med att förvandla vår likabehandlingsplan från hyllvärmare till ett levande verktyg i vardagen. Jenny Ollén och Jarna Parkkila förskolechefer, Torshälla L17 It i lärandet för att nå målen It är ett nödvändigt verktyg för alla elever i skolan. För elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är It extra värdefullt och kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen. Hur får alla möjlighet att nå målen för sina studier. Här beskrivs flera bra lösningar och goda exempel. Morgan Henricson, Rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten L18 Naturkunskap och teknik för alla – NTA NTA och teknikföretaget Saab Aerotech – ett koncept för lyckad skol utveckling. Känner du dig inte helt säker på hur ni ska nå målen i NO och teknik, så är NTA-konceptet med temalådor helt rätt för er skola. Kom och ta del av hur vi gör. Praktiskt arbete med temamaterialet ingår. Bertil Bresell samordnare NTA Arboga, Ulf Carlsson skolchef, Arboga SEMINARIUM M nr 21-38 kl 10.40 – 12.00 M21SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass) Tomas Danielsson ”stressdoktorn”, expert på TV 4 och radio, författare M22Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Jag berättar om min resa från det besvärliga barnhemsbarnet till den jag är idag. Min personliga resa där jag lyckats bryta mitt låga självförtroende till att vara nöjd med mig själv. Psykologi och Praktiska råd blandas med humor och mer allvarliga personliga reflektioner. Morgan Alling, artist, skådespelare, M23Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3 Hur ska datorn användas i skolan? Hur använder vi detta verktyg i skolan i arbetet med de yngre eleverna? De bearbetar, hjälper och lär av och med varandra – i skrivpar och med hela klassen. Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette Frank, Örebro M24Lära för livet Vi vill precis som våra elever ha roligt i skolan och vara en del av vår pulserande värld, av samhället vi lever i. Vi är två pedagoger som brinner för internationalisering och entreprenöriellt lärande och bjuder på en pedagogisk godispåse a la skola 2011 för skolutvecklingssugna. Vi lever som vi lär. Erica Rosenkvist, Jens Andersson, lärare och egna företagare, Vialundskolan, Kumla M25”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk” I Ödeshög har utvecklingen mot en förändrad pedagogik med hjälp av digitala resurser satt fart genom en bred satsning F-9. Internet, ljud och bild i klassrummen, många interaktiva tavlor och utbildning av pedagoger. Nu finns intresse och mod att göra något nytt: Blogga, skapa nya former av presentationer, använda Google Apps, kunskapstesta med mentometerknappar. Hans Wågbrant m fl, Ödeshög M26Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor. Sunne har tre uppdragspedagoger (karriärtjänst inom förskolan) som hjälper rektorerna/förskolecheferna. Dessa tre personer kommer berätta om sitt uppdrag där de utmanar, coachar och stödjer förskolans personal. Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, uppdrags pedagoger, Sunne M27Utvecklingssamtal i form av samtals kväll Blåklintsskolan genomför utvecklingssamtal som samtalskvällar för hela skolan. Elever håller i vissa samtal oavsett ålder. Det ges också möjlighet för elever och föräldrar att samtala med alla undervisande lärare direkt. En ny arbetsform som gett energi till alla inblandade. Per Palmgren, rektor, Mjölby M28Nära, tidigt och på tvärsen! Förskoleteamet Tummen är en gemensam satsning från Karlstad kommun och landstinget i Värmland. Tre olika yrkeskompetenser i teamet jobbar tätt tillsammans med föräldrar och personal i förskola och på BVC i ett riktat förebyggande arbete för barn som behöver litet mer. Maja Sandberg, socionom, Christina Alster, specialpedagog, Randi Bräck Aldrin, psykolog, Karlstad M29Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse. Räknehändelser är en metod som används i Sunne för alla elever från förskoleklass och upp till år 3. Den hjälper eleverna att bygga en förståelse för sambandet mellan det matematiska symbolspråket och verkligheten. Lärarnas erfarenhetsutbyte bidrar till skolutveckling. Anna Fransson, matematikutvecklare, Sunne M30Hållbarhetsråd Alla skolor och förskolor har utmärkelsen ”Hållbar utveckling”. I ett led att utveckla detta arbete på förskola-skola har ett hållbarhetsråd bildats. Nyfikenhet och nya arbetssätt har blommat upp. Ett miljöinriktat arbete som gett stor inspiration. Elenor Spetz-Ramberg, rektor, Gullspång M31Forskningen tar plats i skolan Det är både spännande och utvecklande att forska och samtidigt fortsätta att arbeta som lärare. Aktiva forskare/lärare berättar hur de har gjort och vad de har fått för resultat av forskningen. Är det lättare för skolan att ta till sig och omsätta resultaten i den egna undervisningen när forskaren är en kollega? Bodil Båvner, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm M32Välutbildade studie- och yrkesvägledare, en styrka i skolans ansvar Hela skolans ansvar – för att eleverna skall bli bättre rustade för att välja utbildning och arbete. Samarbetet med rektor och lärare på varje skola en viktig motor. Ett utvecklingsprojekt som skall kvalitetssäkra vägledningsinsatserna. Ingrid Båve, utvecklingsledare, Örebro, Annika Davidsson, projektledare, Karlstad M33”Växa utan läxa” Ingenstans i vare sig skollag eller läroplan sägs något om att skolan ska ge läxor. Ändå är det nog för de flesta självklart att eleverna får det. Men inte på Finnstaskolan. Där har man i stort sett avskaffat läxorna. Vad det inneburit för skolans sätt att arbeta och vilka reaktioner det väckt. Agnetha Sjöholm rektor, Anna Robertsson Hallberg speciallärare, Linda Wingmark lärare samt Jessica Gärdebring fritidspedagog, Upplands Bro M34Kompetensutveckling för utökad behörighet! Vad innebär Lärarlyftet II? Syfte och innehåll. Här får du veta mera om den fleråriga satsningen som ska erbjuda kurser för lärare som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, Skolverket, Stockholm M35Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusnings drickande Ju senare alkoholdebuten sker, desto lägre är risken för framtida alkoholproblem. Handboken Tonårsparlören stöttar föräldrar med kunskap och vardagsnära råd om hur man pratar om alkohol med sina barn och säger nej på ett schysst sätt. Attityderna till alkohol förändras och skolan har en viktig roll. Här får pedagogerna ett framgångsrikt verktyg. Lisen Sylwan, informationssamordnare, Statens folkhälsoinstitut, Östersund M36Linje 14 från Vivalla till Örebro universitet Linje 14, som är ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun, arbetar för att intressera ungdomar att gå vidare till högre studier efter gymnasiet. Sedan 2003 arbetar ungdomar, studenter, lärare, föräldrar och forskare tillsammans vilket har resulterat i många erfarenheter och goda resultat. Åsa Wedholm-Olsson, Örebro universitet, Muamer Sepic, studentambassadör samt en elev M37Struktur är viktigt för oroliga barn Hur vi arbetar målstyrt, ej läromedelsstyrt och kvalitetssäkert i både matte och svenska i ett ”invandrarområde”. Maria Blomberg, Andrea Persson, grundskolelärare, Örebro M38Nattis – barnomsorg kvällar och helger Väster parks förskola har barnomsorg för barn till föräldrar som arbetar kvällar, nätter och/eller helger. På dagen fungerar Väster parks förskola som vilken förskola som helst. Hur är det för små att sova på ”nattis”, hur lägger man upp pedagogiken, är det någon skillnad på lokalerna/personalbemanningen – erfarenheter i stort och smått. Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro SEMINARIUM N nr 41-59 kl 13.15 – 15.00 N41 Måltid, lek och hälsa Matens betydelse för sinnen och barns utveckling. Hur lyckas man få skolbarnen att älska skolmaten. Hur kan matsituationen på förskolan och skolan skapa glada och lyckliga barn. Carl Jan Granqvist, professor, krögare, vinexpert, underhållare. N42 Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Jag berättar om min resa från det besvärliga barnhemsbarnet till den jag är idag. Min personliga resa där jag lyckats bryta mitt låga självförtroende till att vara nöjd med mig själv. Psykologi och Praktiska råd blandas med humor och mer allvarliga personliga reflektioner. Morgan Alling, artist, skådespelare, N43 Film och animation – Europa i framtiden Skapat nyfikenhet för andra europeiska elevers framtidsvisioner. Hur skapar och behåller man vänner via IKT? Nyfiken på Europa och bildande av nätverk? Lotta Jokiniemi, Eva Åkerberg lärare, Fagersta N44 När pojkar vill brodera blommor: Köns(av)kodning i waldorfförskolan Konkreta exempel på att det är möjligt att ha genuspedagogiska strategier som utgår från att kön inte är relevant i förskoleåldern, utan att det allmänmänskliga och unikt individuella betonas i stället. Det visar sig i verksamheten genom hur lokalerna är utformade och val av teman, arbetssätt, leksaker och lekmaterial. Sara Frödén, lärare, doktorand i pedagogik, Örebro N45 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Fem högstadielärare har utvecklat sin matematikundervisning genom att filma och analysera sin undervisning. Med före och efter tester har lärarna sett vad i undervisningen som är effektivt för elevernas lärande. Kristina Drageryd, lärare och matematikutvecklare , Hallsberg N46 Från ord till Handling Många pratar om vikten av samarbete skola och socialtjänst – här genomför vi och låter samverkan bli synlig kring barn som riskerar att fara illa. Ing-Marie Pettersson, Socialtjänsten, Kathrin Thomas skolan, Askersund N47 Läsläxor för äldre elever Att införa läsläxor även för äldre elever kan medföra goda resultat och är ett annat sätt för eleverna att inhämta kunskap. Elever blir mer förberedda och föräldrarna mer insatta. Här kommer ni praktiskt få prova på hur jag genomfört detta ”läxprojekt” och ni kommer att få med er konkreta tips och idéer. Anna Unosson grundskollärare, Lindesberg N48 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Risbroskolan – en skola i nuet med sikte mot framtiden som allt fler elever väljer och där lärarna är inspirerade och kreativa. Hur kommer det sig? Helene Blomgren rektor, Fagersta N49 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling För att kvalitetssäkra undervisningen krävs ibland nya och tydliga redskap för oss pedagoger! Vi har aktivt arbetat med samsyn i arbetslaget. Detta har givet en tydlig ”röd tråd” i arbetet kring läs- och skrivutveckling. Utifrån konceptet Språkbiten har vi funnit en metod som gör oss pedagoger säkrare och tydligare i vår profession. Detta för att nå ökad måluppfyllelse hos eleverna. Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Österstads skola, Motala N50 Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3 Hur ska datorn användas i skolan? Hur använder vi detta verktyg i skolan i arbetet med de yngre eleverna? De bearbetar, hjälper och lär av och med varandra – i skrivpar och med hela klassen. Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette Frank, Örebro N51 Lära för livet Vi vill precis som våra elever ha roligt i skolan och vara en del av vår pulserande värld, av samhället vi lever i. Vi är två pedagoger som brinner för internationalisering och entreprenöriellt lärande och bjuder på en pedagogisk godispåse a la skola 2011 för skolutvecklingssugna. Vi lever som vi lär. Erica Rosenkvist, Jens Andersson, lärare och egna företagare, Vialundskolan, Kumla N52 ”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk” I Ödeshög har utvecklingen mot en förändrad pedagogik med hjälp av digitala resurser satt fart genom en bred satsning F-9. Internet, ljud och bild i klassrummen, många interaktiva tavlor och utbildning av pedagoger. Nu finns intresse och mod att göra något nytt: Blogga, skapa nya former av presentationer, använda Google Apps, kunskapstesta med mentometerknappar. Hans Wågbrant m fl, Ödeshög N53 Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor. Sunne har tre uppdragspedagoger (karriärtjänst inom förskolan) som hjälper rektorerna/förskolecheferna. Dessa tre personer kommer berätta om sitt uppdrag där de utmanar, coachar och stödjer förskolans personal. Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, uppdragspedagoger, Sunne N54 Nära, tidigt och på tvärsen! Förskoleteamet Tummen är en gemensam satsning från Karlstad kommun och landstinget i Värmland. Tre olika yrkeskompetenser i teamet jobbar tätt tillsammans med föräldrar och personal i förskola och på BVC i ett riktat förebyggande arbete för barn som behöver litet mer. Maja Sandberg, socionom, Christina Alster, specialpedagog, Randi Bräck Aldrin, psykolog, Karlstad N55 Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse. Räknehändelser är en metod som används i Sunne för alla elever från förskoleklass och upp till år 3. Den hjälper eleverna att bygga en förståelse för sambandet mellan det matematiska symbolspråket och verkligheten. Lärarnas erfarenhetsutbyte bidrar till skolutveckling. Anna Fransson, matematikutvecklare, Sunne N56 Hållbarhetsråd Alla skolor och förskolor har utmärkelsen ”Hållbar utveckling”. I ett led att utveckla detta arbete på förskola-skola har ett hållbarhetsråd bildats. Nyfikenhet och nya arbetssätt har blommat upp. Ett miljöinriktat arbete som gett stor inspiration. Elenor Spetz-Ramberg, rektor, Gullspång N57 ”Växa utan läxa” Ingenstans i vare sig skollag eller läroplan sägs något om att skolan ska ge läxor. Ändå är det nog för de flesta självklart att eleverna får det. Men inte på Finnstaskolan. Där har man i stort sett avskaffat läxorna. Vad det inneburit för skolans sätt att arbeta och vilka reaktioner det väckt. Agnetha Sjöholm rektor, Anna Robertsson Hallberg speciallärare, Linda Wingmark lärare samt Jessica Gärdebring fritidspedagog, Upplands Bro N58 Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusnings drickande Ju senare alkoholdebuten sker, desto lägre är risken för framtida alkoholproblem. Handboken Tonårsparlören stöttar föräldrar med kunskap och vardagsnära råd om hur man pratar om alkohol med sina barn och säger nej på ett schysst sätt. Attityderna till alkohol förändras och skolan har en viktig roll. Här får pedagogerna ett framgångsrikt verktyg. Lisen Sylwan, informationssamordnare, Statens folkhälsoinstitut, Östersund N59 Konsten att få Dalai lama att hoppa! Stina Lundberg Dabrowski som träffat Khadaffi, Madonna, Travolta, Thatcher och Mandela. Berättar om hur hon gjort för att få dem att öppna sig. –De vill bli sedda, precis som dagisbarn och skolbarn. Stina Lundberg Dabrowski, journalist, programledare TV, professor vid Stockholm Dramatiska Högskola