programblad - Malmö Symfoniorkester

Malmö Konserthus
Malmö Konserthus
Brahms 2
Kammarkonsert
med MSO-musiker
Brahms 2
Kammarkonsert med
MSO-musiker
Torsdag
26 mars 2015
Tisdag
9 december
2014klkl19.00
19.00
Malmö SymfoniOrkester
Stefan Solyom, dirigent (ersätter Mario Venzago)
Dan-Olof Stenlund, dirigent
Jörgen Svensson,
konsertmästare
Malmö Kammarkör
Annika Amundsen, fagott
Henrik Halén, horn (1871-1927)
WILHELM STENHAMMAR
Serenad förMarika
orkester
F-dur
op 31 /40 min
Fältskog,
violin
JörgenOvertura
Svensson, violin
Lukasz Lisowski, viola
Canzonetta
Samuli Örnströmer, cello
Scherzo
Bo Håkanson,
slagverk
Rickard Sundstedt,
Notturno slagverk
Niklas Sivelöv, piano
Finale
Lennart Stenkvist, presentatör
PAUS
JOHANNES BRAHMS
(1833-1897)
Pianokvintett i f-moll
JOHANNES BRAHMS (1833-1897)
JOHANNES
Symfoni
nr 2 D-durBRAHMS
op 73 /40 min
À capella-sånger
Allegro non troppo
Adagio
non troppo
OLOF
LINDGREN
(f 1934)
Capriccio ed Epilago
för
valthorn
och blandad kör
Allegretto grazioso
AllegroLINDGREN
con spirito
OLOF
Samspråk för fagott och blandad kör
Kvällens blommor kommer
Kvällens blommor kommerfrån
frånBlomster
Blomsterpigan
Pigan
Torsdag
26 mars 2015
Tisdag
9 december
2014klkl19.00
19.00
WILHELM STENHAMMAR
Serenad
STEFAN SOLYOM
dirigent
Malmö Konserthus
Malmö Konserthus
Tisdag 9 december 2014 kl 19.00
Tisdag 9 december 2014 kl 19.00
Kammarkonsert
med MSO-musiker
Dan-Olof Stenlund, dirigent
Malmö Kammarkör
Annika Amundsen, fagott
Henrik Halén, horn
Marika Fältskog, violin
Jörgen Svensson, violin
Lukasz Lisowski, viola
Samuli Örnströmer, cello
Bo Håkanson, slagverk
Rickard Sundstedt, slagverk
Niklas Sivelöv, piano
Lennart Stenkvist, presentatör
Foto: Mats Bäcker
JOHANNES
BRAHMS
(1833-1897)
Stefan Solyom har stått
på dirigentpulten
framför Helsingborgs
Symfoniorkester regelPianokvintett
i f-moll
bundet sedan slutet av 1990-talet
och från och med
innevarande säsong gör han det
i egenskap av orkesterns chefdirigent. Slutet av 1990-talet var just tiden då Solyoms
BRAHMS
dirigentkarriär tog fart, hanJOHANNES
debuterade vid Kungliga
Operan 1999, vann 1:a pris i SibeÀ debuterade
capella-sånger
liustävlingen i Helsingfors 2000 och
på Komische Oper i Berlin (Rossinis
Barberaren i Sevilla) 2002.
OLOF
LINDGREN
(f 1934)
Som gästdirigent återkommer
Stefan
Solyom regelbundet
till bl a Kungliga
edGöteborgs
Epilago för
valthornLahtis
och Symfoniorkester,
blandad kör
filharmonikernaCapriccio
i Stockholm,
Symfoniker,
radioorkestrarna i Leipzig och Stuttgart samt Dresdner Philharmonie. Sedan 2009 är Stefan
Solyom chefdirigent för anrika OLOF
DeutschesLINDGREN
Nationaltheater und Staatskapelle Weimar,
Samspråk
för bland
fagott
och blandad
kör
en institution med stolta
anor där man
företrädarna
hittar
storheter som Johann
Sebastian Bach och Franz Liszt. Stefan Solyom har tidigare varit förste gästdirigent för
såväl BBC Scottish Symphony Orchestra som Norrköpings Symfoniorkester. På Kungliga
Operan i Stockholm har Stefan Solyom, efter debuten för ett och ett halvt decennium
sedan, dirigerat en lång rad uppsättningar. På Frankfurtoperan har han bl a gjort Gounods Romeo och Julia och Puccinis Tosca, den sistnämnda ledde han även vid sin debut
på Opéra National de Paris år 2009.
Kvällens blommor kommer
från Blomster Pigan
Det är få i svensk musikhistoria, om ens någon, som kan uppvisa sådant mästerskap
i tre parallella musikaliska discipliner som
Wilhelm Stenhammar. Han var på en och
samma gång sin tids store dirigent, pianist
och tonsättare. Han studerade pianospel,
men var självlärd som tonsättare och dirigent. Stenhammar hade vid tiden för förra
sekelskiftet givit över 1.000 konserter i
Sverige, en makalös siffra för en musiker
som också gjorde karriär som tonsättare
och dirigent. Produktionen av verk var
omfattande med tre symfonier, två pianokonserter, operor, orkesterverk, stråkkvartetter, kantater och andra vokala verk
för olika besättningar, kammar- och pianomusik med mera. Tre olika perioder i hans
skapande kan skönjas: romantik följd av en
stramare klassisk hållning och avslutningsvis en mer kontrapunktiskt inriktad period,
men hela tiden med ett osvikligt nordiskt
tonfall och ett hantverk som inte lämnade
något övrigt att önska.
Det talas ibland om ”det svenska orkesterverket” och många skulle säkert skriva
under på att Stenhammars Serenad fyller
alla nödvändiga kriterier med sin briljanta
orkestrering och variationsrika form, sitt
tematiska och harmoniska detaljarbete
och stora omfång i tid. Allt detta tillsammans med det omedelbara tilltalet i ett romantiskt och öppet tonspråk ger verket en
mycket stark ställning i svensk musikhistoria. Serenadens friska öppning slår genast
an en ton av orkestral briljans som efterhand varvas med ett mer lyriskt berättande. Satsen slutar som den börjar med
en frisk flyktig gest i stråket, som spetsats
Kammarkonsert med
MSO-musiker
med höga flöjter. Sats två med sitt suckande ackompanjemang och klarinetten som
soloinstrument, inleds med långa mjuka
bågar. Första frasen upprepas i en sekvens och kulminerar tredje gången i den
vackra långsamma satsens första höjdpunkt. Soloviolinen gör sitt inträde i högt
register och svaras av ett cellosolo i djupt
läge innan inledningsmusiken återkommer, nu i full orkesterdräkt. Tredje satsens
rörliga scherzo tar upp den friskhet som
antyds i första satsen. Musiken utvecklar
sig otvunget och varierat. Plötsliga hornfanfarer leder in i en mer marschartad del
åtföljd av en lugn vacker mellandel. Snart
är den rörliga musiken åter i fokus och tematiken och harmoniken känns igen från
satsens inledning, om än i något varierad
Malmö Konserthus
form. Fjärde satsens notturno tar åter ner
tempot. Ett tema växer fram
i raka
Tisdag
9 notvärdecember 2014 kl 19.00
den, en soloflöjt lämnar över till en solistisk
stråkgrupp, oboen tar över och avrundar
i nedåtgående rörelser. Fanfarliknande
tematik i blåset följs upp av individuella
träblåsarinsatser innan satsens inledande
musik återkommer. Avslutningen är lika
stilla som inledningen. Sista satsens orkestrala elegans påminner om de tidigare
satsernas rörliga partier och hela serenaden slutar lika elegant som den börjar, men
Dan-Olof Stenlund, dirigent
nu med pizzicato i hela stråkorkestern,
Malmö Kammarkör
ackompanjerad av lätta blåsarinsatser.
Kammarkonsert
med MSO-musiker
Annika Amundsen, fagott
Henrik Halén, horn
© ROLF MARTINSSON
Marika Fältskog, violin
Jörgen Svensson, violin
Lukasz Lisowski, viola
Samuli Örnströmer, cello
JOHANNES BRAHMS
Bo Håkanson, slagverk
Symfoni nr 2 Rickard
Sundstedt, slagverk
Niklas Sivelöv, piano
I musikhistorien kan man läsa om WagneriStenkvist, presentatör
aner och Brahmsianer. DenLennart
exakta härledningen är oklar och har förmodligen aldrig
utretts i grunden. Det
handlar om två hisJOHANNES
BRAHMS (1833-1897)
toriskt betydelsefulla tonsättarePianokvintett
och deras
i f-moll
anhängare. Richard Wagner var den store
förnyaren, medan Brahms förvaltade
arvet
JOHANNES
BRAHMS
efter Beethoven och de andra klassikerna.
À capella-sånger
Brahms första symfoni har lite elakt kallats
Beethovens tionde. Wagner
reformerade
OLOF
LINDGREN (f 1934)
operagenren, utvecklade
de Epilago
harmoniska
Capriccio ed
för valthorn och blandad kör
progressionerna med hjälp av kromatik och
skapade på så sätt en evig fortspinning
OLOF av
LINDGREN
melodik och harmonik,Samspråk
en musikalisk
vandför
fagott och blandad kör
ring utan kadenser eller slut. Hos Brahms
däremot är kadensformerna fortfarande
mycket märkbara trots att han skapar variation och fortspinning med långa kedjor
av sekvenser, rytmiska förskjutningar och
synkoperingar och använder ackordkombinationer på tersavstånd, så kallade mediKvällens blommor kommer
från Blomster Pigan
Malmö Konserthus
Tisdag 9 december 2014 kl 19.00
Kammarkonsert med
MSO-musiker
anter, och inte bara ackordkombinationer
på de mer traditionella kvart- och kvintavstånden. Brahms orkestrala produktion var kanske inte så omfattande som
många andra tonsättares, men desto mer
gedigen och genomarbetad, tungt vilande
på musikhistoriens traditionella landvinningar. Hans fyra symfonier är orkestrala
milstolpar, frekvent framförda, och hans
piano- och violinkonserter tillhör de ledande verken i genren. Även hans vokalmusik
och sånger, kvintetter och kvartetter samt
hans pianomusik utgör alla betydelsefulla
inslag i romantikens kammarmusikaliska
genrer.
Brahms komponerade sin andra symfoni
på mindre än ett år. Ett anmärkningsvärt
faktum då första symfonin tagit honom
15 år att komponera. Men oket från klassikerna fick Brahms att tveka inför sin
första symfoni och istället omarbeta och
bearbeta den under lång tid tills den slutligen fann sin form. Andra symfonin är ett
fint exempel på musikalisk variation och
transformation. Det melodiska materialet
är som så ofta hos Brahms uppbyggt på
korta motiv som efterhand utvecklas och
bearbetas på fantasifulla sätt. Den tjugo
minuter långa första satsen inleds med ett
kort motiv följt av ett hornsolo och redan
inom de inledande 40 takterna har Brahms
exponerat hela orkesterns kolorit. En all-
varligare sida av Brahms framträder i den
långsamma andra satsen med sitt inledande tema i det mörkare mellanregistret instrumenterat för stråkinstrument. Tredje
satsens graciösa allegretto exponerar soloblåsarna för första gången i verket. Här
märks tydligt de metriska förskjutningar
som Brahms så ofta använder för att skapa
spänning. Sista satsens allegro är en överraskande musikalisk färd med många tvära
harmoniska kast innan den formar sig till
ett magnifikt slut.
© ROLF MARTINSSON
mozarMtFONIORKESTER
MALMÖ SY
ot, dirigent
Marc Soustr
ros bröllop
MOzART Figa
r
ty
uver
mfoni nr 41
MOzART Sy
r”
”Jupite
r
kekonserter
i
s
Malmö
Konserthus
s
a
l
Kommande
Mera K
Malmö Konserthus
Tisdag 9 december 2014 kl 19.00
kl 16:00
s
r
a
m
2
2
g
a
d
n
sö
Kammarkonsert
med MSO-musiker
Dan-Olof Stenlund, dirigent
Malmö Kammarkör
Annika Amundsen, fagott
Henrik Halén, horn
on stageK!oLan
KuLmtö uGäsrtsspelar i Kon- -
Marika
Fältskog, violin
i Mal
fyrver
t musikaliskt
serthuset. Et unga musJörgen
ikanter. Svensson, violin
av
keri framfört
Lukasz Lisowski, viola
Samuli Örnströmer, cello
Bo Håkanson, slagverk
Rickard Sundstedt, slagverk
® Sivelöv, piano
Niklas
Lördag 28 mars 11, 13 & 15
NALLEKONSERT
Lennart Stenkvist, presentatör
DJURSJUKHUSET
MALMÖ SYMFONIORKESTER
JOHANNES
BRAHMS (1833-1897)
Alexander Hanson,
dirigent
Pianokvintett
i f-moll
Niklas Riesbeck, presentatör
Tisdag 9 december 2014 kl 19.00
APRIL
Kammarkonsert med
Torsdag 16 april 19:00
ÖNSKVÄRD MINNESKONSERT PÅ
MALMÖ SYMFONIORKESTER
Dirigent Joachim Gustafsson
Solist Malin Nyström, violin
MSO-musiker
RICHARD WAGNER
Tannhäuser, uvertyr
ALBERT HENNEBERG
Romans för violin och orkester
JEAN SIBELIUS
Festivito ur Scenes Historiques
PAUS
FELIX MENDELSSOHN
Symfoni nr 4 "Italienska"
AUGUST SÖDERMAN
Jungfrun av Orléans
Inför flytten till Malmö Live ger sig Malmö SymfoniOrkester, MSO, ut på en liten retrospektiv konsertrunda i Malmö. En av konserterna äger då naturligtvis rum på Palladium, där många symfoniska
toner en gång klingade. Vi kommer att bjuda på
ett härligt nostalgiskt program med retromusik.
Arr: MSO & Musik i Syd
JOHANNES BRAHMS
À capella-sånger
OLOF LINDGREN (f 1934)
Capriccio ed Epilago för valthorn och blandad kör
Varje vår får Nalle rycka ut med
akutbilen. Kossan Rosa har
fått hösnuva, Kalle Kanin har
blivit morotsallergiker.
fagott
och blandad kör
Nalle måste hjälpa
alla skruttiga och
sjuka vänner.
OLOF LINDGREN
Samspråk för
Kvällens blommor kommer
från Blomster Pigan
6
7