programblad - Malmö Symfoniorkester
Malmö Konserthus Malmö Konserthus Brahms 2 Kammarkonsert med MSO-musiker Brahms 2 Kammarkonsert med MSO-musiker Torsdag 26 mars 2015 Tisdag 9 december 2014klkl19.00 19.00 Malmö SymfoniOrkester Stefan Solyom, dirigent (ersätter Mario Venzago) Dan-Olof Stenlund, dirigent Jörgen Svensson, konsertmästare Malmö Kammarkör Annika Amundsen, fagott Henrik Halén, horn (1871-1927) WILHELM STENHAMMAR Serenad förMarika orkester F-dur op 31 /40 min Fältskog, violin JörgenOvertura Svensson, violin Lukasz Lisowski, viola Canzonetta Samuli Örnströmer, cello Scherzo Bo Håkanson, slagverk Rickard Sundstedt, Notturno slagverk Niklas Sivelöv, piano Finale Lennart Stenkvist, presentatör PAUS JOHANNES BRAHMS (1833-1897) Pianokvintett i f-moll JOHANNES BRAHMS (1833-1897) JOHANNES Symfoni nr 2 D-durBRAHMS op 73 /40 min À capella-sånger Allegro non troppo Adagio non troppo OLOF LINDGREN (f 1934) Capriccio ed Epilago för valthorn och blandad kör Allegretto grazioso AllegroLINDGREN con spirito OLOF Samspråk för fagott och blandad kör Kvällens blommor kommer Kvällens blommor kommerfrån frånBlomster Blomsterpigan Pigan Torsdag 26 mars 2015 Tisdag 9 december 2014klkl19.00 19.00 WILHELM STENHAMMAR Serenad STEFAN SOLYOM dirigent Malmö Konserthus Malmö Konserthus Tisdag 9 december 2014 kl 19.00 Tisdag 9 december 2014 kl 19.00 Kammarkonsert med MSO-musiker Dan-Olof Stenlund, dirigent Malmö Kammarkör Annika Amundsen, fagott Henrik Halén, horn Marika Fältskog, violin Jörgen Svensson, violin Lukasz Lisowski, viola Samuli Örnströmer, cello Bo Håkanson, slagverk Rickard Sundstedt, slagverk Niklas Sivelöv, piano Lennart Stenkvist, presentatör Foto: Mats Bäcker JOHANNES BRAHMS (1833-1897) Stefan Solyom har stått på dirigentpulten framför Helsingborgs Symfoniorkester regelPianokvintett i f-moll bundet sedan slutet av 1990-talet och från och med innevarande säsong gör han det i egenskap av orkesterns chefdirigent. Slutet av 1990-talet var just tiden då Solyoms BRAHMS dirigentkarriär tog fart, hanJOHANNES debuterade vid Kungliga Operan 1999, vann 1:a pris i SibeÀ debuterade capella-sånger liustävlingen i Helsingfors 2000 och på Komische Oper i Berlin (Rossinis Barberaren i Sevilla) 2002. OLOF LINDGREN (f 1934) Som gästdirigent återkommer Stefan Solyom regelbundet till bl a Kungliga edGöteborgs Epilago för valthornLahtis och Symfoniorkester, blandad kör filharmonikernaCapriccio i Stockholm, Symfoniker, radioorkestrarna i Leipzig och Stuttgart samt Dresdner Philharmonie. Sedan 2009 är Stefan Solyom chefdirigent för anrika OLOF DeutschesLINDGREN Nationaltheater und Staatskapelle Weimar, Samspråk för bland fagott och blandad kör en institution med stolta anor där man företrädarna hittar storheter som Johann Sebastian Bach och Franz Liszt. Stefan Solyom har tidigare varit förste gästdirigent för såväl BBC Scottish Symphony Orchestra som Norrköpings Symfoniorkester. På Kungliga Operan i Stockholm har Stefan Solyom, efter debuten för ett och ett halvt decennium sedan, dirigerat en lång rad uppsättningar. På Frankfurtoperan har han bl a gjort Gounods Romeo och Julia och Puccinis Tosca, den sistnämnda ledde han även vid sin debut på Opéra National de Paris år 2009. Kvällens blommor kommer från Blomster Pigan Det är få i svensk musikhistoria, om ens någon, som kan uppvisa sådant mästerskap i tre parallella musikaliska discipliner som Wilhelm Stenhammar. Han var på en och samma gång sin tids store dirigent, pianist och tonsättare. Han studerade pianospel, men var självlärd som tonsättare och dirigent. Stenhammar hade vid tiden för förra sekelskiftet givit över 1.000 konserter i Sverige, en makalös siffra för en musiker som också gjorde karriär som tonsättare och dirigent. Produktionen av verk var omfattande med tre symfonier, två pianokonserter, operor, orkesterverk, stråkkvartetter, kantater och andra vokala verk för olika besättningar, kammar- och pianomusik med mera. Tre olika perioder i hans skapande kan skönjas: romantik följd av en stramare klassisk hållning och avslutningsvis en mer kontrapunktiskt inriktad period, men hela tiden med ett osvikligt nordiskt tonfall och ett hantverk som inte lämnade något övrigt att önska. Det talas ibland om ”det svenska orkesterverket” och många skulle säkert skriva under på att Stenhammars Serenad fyller alla nödvändiga kriterier med sin briljanta orkestrering och variationsrika form, sitt tematiska och harmoniska detaljarbete och stora omfång i tid. Allt detta tillsammans med det omedelbara tilltalet i ett romantiskt och öppet tonspråk ger verket en mycket stark ställning i svensk musikhistoria. Serenadens friska öppning slår genast an en ton av orkestral briljans som efterhand varvas med ett mer lyriskt berättande. Satsen slutar som den börjar med en frisk flyktig gest i stråket, som spetsats Kammarkonsert med MSO-musiker med höga flöjter. Sats två med sitt suckande ackompanjemang och klarinetten som soloinstrument, inleds med långa mjuka bågar. Första frasen upprepas i en sekvens och kulminerar tredje gången i den vackra långsamma satsens första höjdpunkt. Soloviolinen gör sitt inträde i högt register och svaras av ett cellosolo i djupt läge innan inledningsmusiken återkommer, nu i full orkesterdräkt. Tredje satsens rörliga scherzo tar upp den friskhet som antyds i första satsen. Musiken utvecklar sig otvunget och varierat. Plötsliga hornfanfarer leder in i en mer marschartad del åtföljd av en lugn vacker mellandel. Snart är den rörliga musiken åter i fokus och tematiken och harmoniken känns igen från satsens inledning, om än i något varierad Malmö Konserthus form. Fjärde satsens notturno tar åter ner tempot. Ett tema växer fram i raka Tisdag 9 notvärdecember 2014 kl 19.00 den, en soloflöjt lämnar över till en solistisk stråkgrupp, oboen tar över och avrundar i nedåtgående rörelser. Fanfarliknande tematik i blåset följs upp av individuella träblåsarinsatser innan satsens inledande musik återkommer. Avslutningen är lika stilla som inledningen. Sista satsens orkestrala elegans påminner om de tidigare satsernas rörliga partier och hela serenaden slutar lika elegant som den börjar, men Dan-Olof Stenlund, dirigent nu med pizzicato i hela stråkorkestern, Malmö Kammarkör ackompanjerad av lätta blåsarinsatser. Kammarkonsert med MSO-musiker Annika Amundsen, fagott Henrik Halén, horn © ROLF MARTINSSON Marika Fältskog, violin Jörgen Svensson, violin Lukasz Lisowski, viola Samuli Örnströmer, cello JOHANNES BRAHMS Bo Håkanson, slagverk Symfoni nr 2 Rickard Sundstedt, slagverk Niklas Sivelöv, piano I musikhistorien kan man läsa om WagneriStenkvist, presentatör aner och Brahmsianer. DenLennart exakta härledningen är oklar och har förmodligen aldrig utretts i grunden. Det handlar om två hisJOHANNES BRAHMS (1833-1897) toriskt betydelsefulla tonsättarePianokvintett och deras i f-moll anhängare. Richard Wagner var den store förnyaren, medan Brahms förvaltade arvet JOHANNES BRAHMS efter Beethoven och de andra klassikerna. À capella-sånger Brahms första symfoni har lite elakt kallats Beethovens tionde. Wagner reformerade OLOF LINDGREN (f 1934) operagenren, utvecklade de Epilago harmoniska Capriccio ed för valthorn och blandad kör progressionerna med hjälp av kromatik och skapade på så sätt en evig fortspinning OLOF av LINDGREN melodik och harmonik,Samspråk en musikalisk vandför fagott och blandad kör ring utan kadenser eller slut. Hos Brahms däremot är kadensformerna fortfarande mycket märkbara trots att han skapar variation och fortspinning med långa kedjor av sekvenser, rytmiska förskjutningar och synkoperingar och använder ackordkombinationer på tersavstånd, så kallade mediKvällens blommor kommer från Blomster Pigan Malmö Konserthus Tisdag 9 december 2014 kl 19.00 Kammarkonsert med MSO-musiker anter, och inte bara ackordkombinationer på de mer traditionella kvart- och kvintavstånden. Brahms orkestrala produktion var kanske inte så omfattande som många andra tonsättares, men desto mer gedigen och genomarbetad, tungt vilande på musikhistoriens traditionella landvinningar. Hans fyra symfonier är orkestrala milstolpar, frekvent framförda, och hans piano- och violinkonserter tillhör de ledande verken i genren. Även hans vokalmusik och sånger, kvintetter och kvartetter samt hans pianomusik utgör alla betydelsefulla inslag i romantikens kammarmusikaliska genrer. Brahms komponerade sin andra symfoni på mindre än ett år. Ett anmärkningsvärt faktum då första symfonin tagit honom 15 år att komponera. Men oket från klassikerna fick Brahms att tveka inför sin första symfoni och istället omarbeta och bearbeta den under lång tid tills den slutligen fann sin form. Andra symfonin är ett fint exempel på musikalisk variation och transformation. Det melodiska materialet är som så ofta hos Brahms uppbyggt på korta motiv som efterhand utvecklas och bearbetas på fantasifulla sätt. Den tjugo minuter långa första satsen inleds med ett kort motiv följt av ett hornsolo och redan inom de inledande 40 takterna har Brahms exponerat hela orkesterns kolorit. En all- varligare sida av Brahms framträder i den långsamma andra satsen med sitt inledande tema i det mörkare mellanregistret instrumenterat för stråkinstrument. Tredje satsens graciösa allegretto exponerar soloblåsarna för första gången i verket. Här märks tydligt de metriska förskjutningar som Brahms så ofta använder för att skapa spänning. Sista satsens allegro är en överraskande musikalisk färd med många tvära harmoniska kast innan den formar sig till ett magnifikt slut. © ROLF MARTINSSON mozarMtFONIORKESTER MALMÖ SY ot, dirigent Marc Soustr ros bröllop MOzART Figa r ty uver mfoni nr 41 MOzART Sy r” ”Jupite r kekonserter i s Malmö Konserthus s a l Kommande Mera K Malmö Konserthus Tisdag 9 december 2014 kl 19.00 kl 16:00 s r a m 2 2 g a d n sö Kammarkonsert med MSO-musiker Dan-Olof Stenlund, dirigent Malmö Kammarkör Annika Amundsen, fagott Henrik Halén, horn on stageK!oLan KuLmtö uGäsrtsspelar i Kon- - Marika Fältskog, violin i Mal fyrver t musikaliskt serthuset. Et unga musJörgen ikanter. Svensson, violin av keri framfört Lukasz Lisowski, viola Samuli Örnströmer, cello Bo Håkanson, slagverk Rickard Sundstedt, slagverk ® Sivelöv, piano Niklas Lördag 28 mars 11, 13 & 15 NALLEKONSERT Lennart Stenkvist, presentatör DJURSJUKHUSET MALMÖ SYMFONIORKESTER JOHANNES BRAHMS (1833-1897) Alexander Hanson, dirigent Pianokvintett i f-moll Niklas Riesbeck, presentatör Tisdag 9 december 2014 kl 19.00 APRIL Kammarkonsert med Torsdag 16 april 19:00 ÖNSKVÄRD MINNESKONSERT PÅ MALMÖ SYMFONIORKESTER Dirigent Joachim Gustafsson Solist Malin Nyström, violin MSO-musiker RICHARD WAGNER Tannhäuser, uvertyr ALBERT HENNEBERG Romans för violin och orkester JEAN SIBELIUS Festivito ur Scenes Historiques PAUS FELIX MENDELSSOHN Symfoni nr 4 "Italienska" AUGUST SÖDERMAN Jungfrun av Orléans Inför flytten till Malmö Live ger sig Malmö SymfoniOrkester, MSO, ut på en liten retrospektiv konsertrunda i Malmö. En av konserterna äger då naturligtvis rum på Palladium, där många symfoniska toner en gång klingade. Vi kommer att bjuda på ett härligt nostalgiskt program med retromusik. Arr: MSO & Musik i Syd JOHANNES BRAHMS À capella-sånger OLOF LINDGREN (f 1934) Capriccio ed Epilago för valthorn och blandad kör Varje vår får Nalle rycka ut med akutbilen. Kossan Rosa har fått hösnuva, Kalle Kanin har blivit morotsallergiker. fagott och blandad kör Nalle måste hjälpa alla skruttiga och sjuka vänner. OLOF LINDGREN Samspråk för Kvällens blommor kommer från Blomster Pigan 6 7
© Copyright 2024