Inkomna synpunkter vilka kommunen i princip
1(89) 2010-09-07 KS 2010/145 Översiktsplan, Kumla 25 000, Kumla kommun, Örebro län Samrådsredogörelse (enl. plan- och bygglagen kap 4 § 4) Planens syfte och huvuddrag Syftet med översiktsplanen är att lägga fast Kumla kommuns framtida användning av mark och vattenresurser. Planen redovisar utbyggnadsmöjligheter för ca 3 000 bostäder med nuvarande bebyggelsetäthet och trädgårdsstaden Kumla som underlag. Ca 85 procent av bostadsexploateringen planeras i Kumla tätort i centrala, halvcentrala delar och i utbyggnadsområden i norr och öster. Samråd Kommunstyrelsens arbetsutskott (ledningsgruppen för fysisk planering) beslutade den 30 mars 2010, § 113 att skicka förslag till översiktsplan på samråd. Samrådet pågick mellan den 19 april och den 7 juni 2010. Förslaget var utarbetat av miljö- och byggnadskontoret i samråd med styrgruppen för fysisk planering. Under samrådet genomfördes tre informationsmöten om den nya översiktsplanen. Möten ägde rum i Kumla bibliotek, Hardemo bygdegård samt Ekeby bygdegård. Sammanlagt var nästan 100 personer närvarande vid de tre mötena. Mest välbesökt var mötet i Ekeby med ca 65 personer. I biblioteket var ca 30 personer på plats och vid Hardemomötet var endast ett fåtal personer närvarande. Mötena och information om att samråd pågick annonserades i Nerikes Allehanda, på kommunens hemsida, och i informationsskriften Kumlan, som skickas till alla hushåll i kommunen. Anslag fanns även på ICA Maxis digitala tavla. Samrådsförslaget fanns att läsa på kommunens hemsida, i turistbyrån i Stadshuset och på Kumla bibliotek. Samrådsförslaget omfattade ca 130 sidor kartor och text bestod av tre delar. • Del 1 – Framtida mark och vattenanvändning • Del 2 – Planeringsförutsättningar • Del 3 – Kartbilagor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 692 80 KUMLA Stadshuset, Torget 1 019-58 80 00 019-58 81 15 [email protected] 2010-09-14 2(89) Utskicket hade 103 mottagare enligt sändlista och länk skickades via e-post om att planförslaget fanns att ladda ned på Kumla kommuns hemsida, vissa mottagare fick planen per post. Det förslag som skickades på samråd var inte i alla avseenden komplett utan tiden mellan samråd och idag har använts till att färdigställa planen. I samrådsförslaget fanns en del frågställningar som hjälp och underlag för diskussion. Sammanfattande kommentar och grundläggande frågeställningar Översiktsplanen huvudsakliga inriktning är hur Kumla kommun ska utvecklas föra att rymma 25 000 invånare. Helt naturligt har de flesta synpunkterna också varit invändningar mot redovisade utbyggnadsområden och andra väg- och järnvägsförslag. Det är alltid en avvägning hur långsiktiga planeringsfrågor ska redovisas och diskuteras. När och hur ska nya idéer, visioner och mål tas upp i en översiktsplan? Detta har blivit påtagligt i samrådsskedet när ganska exakta sträckningar av vägar och järnvägar har berört enskilda fastighetsägare som direkt ser konsekvenser vad gäller om, när och hur något ska ske, särskilt vid försäljningar och planerade investeringar. När det gäller stora infrastrukturplaner börjar man alltid med breda utredningsområden ofta med alternativa sträckningar. I vårt fall med en liten kommun där också redovisning sker i fördjupningar kan det medföra en osäkerhet hos ännu fler fastighetsägare. Så länge det inte finns något mer utvecklat utredningsmaterial, motiveringar, argument och mål med åtgärder är det tveksamt om konkreta redovisningar ska göras på kartan. I beskrivningen bör dock behovet av utredningar tas upp. Det viktigaste är att hålla översiktsplanen ”levande” så att kompletteringar, justeringar och tillägg görs allteftersom fullmäktige fattar beslut som rör översiktsplanen och därmed revidera och ompröva planen oftare än vart tionde år. På grund av detta föreslås att godsstråket, östligaste leden i Brånsta-Sånnersta, och Kvarntorpsspåret (västra läget) tas bort från kartan. En annan principiell fråga är hur många utbyggnadsområden som ska redovisas för att inte i onödan ”oroa” eller skapa osäkerhet hos fastighetsägare. Som underlag finns en mycket grov uppskattning av hur stora ytor som behövs för att klara målet 25 000 invånare utifrån dagens sätt att planera och bygga bostäder. Givetvis minskar behovet att ta i anspråk jordbruksmark m m om mer förtätad bebyggelse planeras inom tätorter och villatomterna görs mindre. De kommunala tomterna som tidigare var ca 750 kvm ökar nu till 1 000 och ibland 1 500 kvm det vill säga, en fördubbling. Även om ytbehovet bör ses över och fler mindre bebyggelsekompletteringar redovisas, behövs ”extra” ytor som reserv och alternativ för framtiden. Vad gäller utbyggnadsordning, etapper och tidplaner kan det göras en tydligare redovisning för de närmaste tre till fem åren för bostäder utifrån vad som tas upp i det årliga framtagna Plan-, bygg- och bostadsprogrammet. 2010-09-14 3(89) På vilket sätt medborgare m.fl. görs delaktiga i planprocessen kan alltid diskuteras. Mer resurser kan läggas på information, annonseringar, debatter, möten, studiecirklar, mediekontakter, ”förankring och ökad förståelse” m m. Även samrådstiden kan göras längre så att fler hinner upptäck materialet och få tid att lämna synpunkter. Det kan dock konstateras att mängden skrivelser visar ett mycket stort engagemang med många viktiga och värdefulla beakta i det fortsatta planarbetet och under utställningen. Samrådsförslaget har koncentrerats mer till utbyggnadsplaner än frågor kring bärkraftig utveckling och konsekvensbeskrivningar. Utställningsförslaget bör ta upp något mer av detta i konsekvensbeskrivningen. Ställningstagande Planförslaget bör justeras och kompletteras efter kommentarerna till yttrandena. Nedan redovisas en sammanfattning av de största förändringarna sedan samrådsförslaget. 1. Det eventuella godsstråket tas bort från kartan och beskrivs i texten som ett utredningsbehov i samverkan med berörda kommuner och myndigheter. I avvaktan på bättre utredningsmaterial kan schematiska kartskisser redovisas i texten. 2. Östra förbifarten öster om Brånsta-Sånnersta tas bort från kartan eftersom trafikfrågor mm kommer att diskuteras inom den fördjupade översiktsplanen för området. 3. Utredningsområde för verksamheter väster om motorvägen bör endast beskrivas i text där även alternativa lägen diskuteras. I avvaktan på bättre utredningsmaterial kan schematiska kartor redovisas i texten. 4. Utbyggnaden i norra Kumla (Norra Mos - Ekeby) justeras vad gäller utfartens läge och bostads- och verksamhetsområdets utbredning. 5. Komplettera med fler mindre utbyggnadsområden för bostäder i och i nära anslutning till Kumla tätort främst västerut. 6. Räkna och justera bostadsbyggnadsbehovet och om möjligt ange de närmaste årens utbyggnadsområden. 7. Beskriv eventuellt nytt läge för skjutbana i södra Yxhult. 8. Redovisa om möjligt klassning/värdering av jordbruksmark. 9. Ett alternativt Kvarntorpsspår redovisas bara söderut om det inte kommer i konflikt med reservat (ex Herrfallsäng) el dyl. 10. Bostäderna i västra delen av Pokerskogen tas bort. 11. Allt text- och kartmaterial justeras och kompletteras vad gäller felaktigheter mm som framförts i yttranden. Kartmaterial ses över beträffande tydlighet och att de stämmer. 12. Avfarten i Åbytorp - Sickelsta kan beskrivas med alternativ vid Fjugestavägen. 13. Övriga synpunkter som bör beaktas enligt kommentarerna till yttrandena som komplettering eller revidering. 2010-09-14 4(89) Kvarstående synpunkter. Den främsta kvarstående principiella synpunkter om utbyggnadsområdet för främst bostäder i Brånsta-Sånnersta, som bör behållas. Hur området kan bebyggas ut med bostäder, service, vägar m m och vad som bör bevaras som natur och fritidsområden m m bland annat på grund av natur- och kulturintressen måste diskuteras vidare med berörda (även fastighetsägare) i en fördjupad översiktsplan för området. Synpunkterna att inte bygga på värdefull åkermark eller att ta i anspråk vissa delar av tätortsnära skog är mycket svåra att tillmötesgå om kommunen ska planera efter målet om att bli 25 000 invånare. Hallsbergs kommun har erinringar mot det föreslagna järnvägsspåret söder om Kvarntorp. I övrigt finns en rad synpunkter av mer begränsad karaktär som inte har kunnat beaktas. Alla synpunkter om kompletterade text eller dylikt kan tillgodoses eftersom beskrivningen och planeringsförutsättningarna redan är på gränsen till alltför omfattande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att förslaget efter justeringar enligt ställningstagande kan ställas ut för granskning under minst två månader enligt plan och bygglagen 4 kap 6 §. Kurt Larsson 2010-09-14 2010-09-14 5(89) Innehållsförteckning ÖVERSIKTSPLAN, KUMLA 25 000, KUMLA KOMMUN, ÖREBRO LÄN ....................................................................................................... 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE (ENL. PLAN- OCH BYGGLAGEN KAP 4 § 4) ........................................................................................................ 1 Planens syfte och huvuddrag............................................................................................. 1 Samråd...................................................................................................................................... 1 Sammanfattande kommentar och grundläggande frågeställningar ......................... 2 Ställningstagande .................................................................................................................. 3 Kvarstående synpunkter...................................................................................................... 4 Förslag till beslut ................................................................................................................... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING................................................................ 5 SYNPUNKTER PÅ SAMRÅDSFÖRSLAGET....................................... 8 BILAGA 1- YTTRANDEN ..................................................................... 9 LÄNSSTYRELSEN ............................................................................... 9 Planeringsunderlag 3:19 .................................................................................................... 12 Miljö- och riskfaktorer......................................................................................................... 13 Grundvatten och dricksvattenförsörjning ..................................................................... 14 Totalförsvar ........................................................................................................................... 15 ANDRA KOMMUNER ......................................................................... 16 Örebro kommun ................................................................................................................... 16 Lekebergs kommun............................................................................................................. 17 Hallsberg kommun............................................................................................................... 19 Regionförbundet i Örebro.................................................................................................. 23 Miljö- och byggnadsnämnden .......................................................................................... 25 Kultur och fritidsnämnden................................................................................................. 26 Barn- och utbildningsnämnden........................................................................................ 29 2010-09-14 6(89) Socialnämnden ..................................................................................................................... 30 STATLIGA MYNDIGHETER ............................................................... 32 Trafikverket............................................................................................................................ 32 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerade ärende. ....................................... 35 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ............................................ 35 INTRESSEORGANISATIONER OCH POLITISKA PARTIER ............ 36 Socialdemokraterna ............................................................................................................ 36 Miljöpartiet de Gröna i Kumla ........................................................................................... 38 LRF Kumla kommungrupp. ............................................................................................... 41 Kumla Hyresgästförening .................................................................................................. 41 Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse ...................................................................... 42 Gruppen för Hardemoutveckling. .................................................................................... 45 Ryttarkamraterna i Kumla kommun ................................................................................ 48 Kumla skytteförenings ....................................................................................................... 49 Kumla sportskyttar .............................................................................................................. 49 Föreningen kanal regional................................................................................................. 49 ENERGIDISTRIBUTÖRER ................................................................. 51 E.on elnät ............................................................................................................................... 51 Vattenfall eldistribution AB ............................................................................................... 53 Vattenfall AB.......................................................................................................................... 54 BILAGA 2- SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN ENSKILDA .......................................................................................... 55 BILAGA 4 - SAMTLIGA YTTRANDEN FRÅN ENSKILDA I SIN HELHET .............................................................................................. 60 Synpunkter från enskilda angående Sånnersta - Brånsta östra förbifarten......... 60 Synpunkter från enskilda angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m 76 Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m .................. 82 Övriga synpunkter från enskilda...................................................................................... 84 2010-09-14 7(89) BILAGA 5 – FÖRTECKNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN ......... 87 Statliga myndigheter, regionala organ, andra kommuner, partier, nämnder, mfl. .................................................................................................................................................. 87 Föreningar och intresseorganisationer ......................................................................... 87 Enskilda - angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra förbifarten.87 Namninsamlingar -angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra förbifarten. ............................................................................................................................. 88 Angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m ................................................ 88 Namninsamlingar – påfart till motorvägen m m........................................................... 88 Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m .................. 88 Namninsamling angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby...................................................................... 88 Övriga synpunkter från enskilda...................................................................................... 89 2010-09-14 8(89) Synpunkter på samrådsförslaget Samrådsförslaget skickades på remiss till myndigheter, nämnder, föreningar, organisationer med flera till totalt 103 st enligt bifogad sändlista. Under och i anslutning till samrådet har 56 skrivelser inkommit till kommunen. Av dessa kommer 17 yttranden från offentliga organ, myndigheter, nämnder, politiska partier m fl., 9 stycken kommer från föreningar och intresseorganisationer och 23 yttranden kommer från enskilda. Dessutom kom under remisstiden sex namninsamlingar med sammanlagt 610 namnunderskrifter in. Synpunkterna från enskilda har främst berört utbyggnadsplaner för Sånnersta, Brånsta och Örsta samt utbyggnad av järnväg för godstrafik samt verksamhetsområde utmed E20. En sammanställning av vilka som lämnat synpunkter finns nedan. Externa myndigheter och andra kommuner Kommunala nämnder Enskilda Namninsamlingar Företag Intresseorganisationer, föreningar, politiska partier 8 4 23 6 med totalt 610 namnunderskrifter 3 11 Yttrandena finns bifogade i sin helhet. De synpunkter som lämnats från enskilda har kommenterats i grupp enligt tabell så sidan 86 men finns även i sin helhet sist i detta dokument. Länsstyrelsen, grannkommunerna, regionoförbundet och övriga myndigheter och intresseorganisationer kommenteras i nästa kapitel. 2010-09-14 9(89) Bilaga 1- Yttranden Länsstyrelsen Översiktsplan Kumla kommun, Kumla 25000 Kumla kommun har lämnat förslag till kommunomfattande översiktsplan för samråd enligt 4 kap 3 § plan- och bygglagen (PBL). Planförslaget har behandlats vid Länsstyrelsens plansamråd den 4 maj och 1 juni 2010. Enligt 4 kap 5 § PBL ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Allmänt Planen innehåller en gedigen sammanställning av utgångspunkter för planeringen och planeringsförutsättningar. En omfattande beskrivning av jämställdhetsaspekten i planarbetet finns med. Intressant är också analysen av styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Här nedan följer underlag för förbättringar i vissa avsnitt. Planen ger mer inryck av ett diskussionsunderlag än ett planförslag och är i delar inaktuell och ofullständig och dokument anges som inte längre är aktuella. Detta gäller till exempel avsnittet Mellankommunala och regionala intressen, där t ex Regional Utvecklingsstrategi nu är antagen av Regionfullmäktige, naturvård och de nedan nämnda avsnitten. Ytterligare områden som inte behandlas är prioriteringar mellan olika intressen, konfliktområden mellan exploateringar och natur, kultur och friluftsvärden och en omtalad efterfrågan om att bo på landet. Länsstyrelsen anser att dessa områden också ska behandlas i planen. Om konfliktområden finns behöver de lyftas fram och kommunen ska göra prioriteringar och beskriva grunderna för dessa. I planen utreds konsekvenser för samhällsplaneringen av den vision kommunen har om att expandera till 25 000 invånare till år 2050. Denna redovisning är intressant och bör vara ett bra beslutsunderlag för kommunens fortsatta utveckling. Kulturmiljö Det är glädjande att konstatera att Kumla kommun på flera sätt tagit ett kraftfullt tag om kulturmiljöfrågorna och detaljerat redogör för hur de kulturhistoriska värdena i kommunen skall tillvaratas. Översiktsplanearbetet 2010-09-14 10(89) innebär ett ypperligt tillfälle att på ett översiktligt plan ange de riktlinjer som skall gälla för kommunens kulturmiljöarbete. I detta fall kan det noteras att det finns en ansats till att identifiera en kulturhistorisk profil. Öp:n tar också upp frågan om hur en sådan profil ska mejslas ut och en diskussion om vilka ytterligare miljöer lyftas kan fram. Ett sådant arbete är viktigt för att öka kunskapen om länet som helhet. För Kumlas del kan ett sådant arbete utgöra grunden för hur en tydlig strategi för det kommunala kulturmiljöarbetet ska formuleras. I en sådan strategi bör framför allt frågan om hur kulturmiljöer kan utvecklas som en resurs för kommunen lyftas ytterligare. Som ett exempel på hur kulturmiljövärden kan utgöra en resurs för flera aspekter av kommunens strävan mot en god livsmiljö kan det utmärkta greppet att koppla samman miljöer som innehåller kultur-, natur och fritidsvärden genom gång- och cykelstråk lyftas fram. Genom sådana initiativ blir värdefulla miljöer verkningsfulla för hälsoarbetet, dels därför att de bidrar till identitetsbildningen i kommunen men också därför att de kan utgöra ett incitament till människors rekreation genom såväl fysisk aktivitet som kunskapsinhämtning. Kulturmiljöernas tillgänglighet är viktig inte bara ur fysisk bemärkelse, det är också viktigt att de görs begripliga genom t ex informationsinsatser och pedagogiskt arbete (barnperspektiv). Sådana insatser kan också genomföras så att kulturmiljövärdena blir en resurs för kommunens arbete med integrationsfrågor. På flera ställen framgår av Öp:n att stor vikt läggs vid vidmakthållande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och kopplingar görs också mellan kulturmiljöer och tillkommande bebyggelse, bland annat lämnas riktlinjer för hur sådana hänsyn skall tas. Att vidmakthålla värdefulla bebyggelsemiljöer och ta sådana hänsyn vid tillkommande bebyggelse är också värdefullt för att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Som på olika sätt framgår av dokumentet förändras synsättet på bevarande över tid. Det grundläggande dokumentet som kommunen hänvisar till är den bevarandeplans om antogs 1990. Den är för sin tid ett utmärkt dokument, men det finns ett stort behov av uppdatering av materialet vilket också framgår av Öp:n, som då särskilt lyfter behovet av komplettering av kunskapsunderlag och riktlinjer för efterkrigstidens bebyggelse. En punktinsats i denna riktning har bl a gjorts genom samarbete mellan Kumla kommun, Örebro länsmuseum och Länsstyrelsen genom projektet ”Y som i Yxhult”, men riktlinjer för hur bebyggelse som illustrerar denna del av Kumla kommuns historia ska tas tillvara återstår att utarbeta. I ett mer heltäckande kunskapsunderlag för 1900talets bebyggelsemiljöer behöver såväl bostadsbebyggelse, offentliga miljöer som industrimiljöer beaktas. Förutom kunskapsunderlag rörande bebyggelsen behöver landskapsbildens historiska dimension lyftas på ett tydligare sätt och riktlinjer för hur sådana kunskaps- och upplevelsevärden ska tillvaratas bör utarbetas. Här finns ett nära samband mellan natur- och kulturvärden i form av ett så kallat ”Grönt kulturarv”. Det gröna arvet är ofta knutet till stenmurar, alléer, diken och andra små biotoper samt till fornlämningsrika miljöer. Tillsammans bidrar natur- och 2010-09-14 11(89) kulturvärden på så sätt till möjligheten att uppleva och förstå landskapets kulturhistoriska utveckling. Sambandet mellan odling och bebyggelselägen och bebyggelsens betydelse för upplevelsevärden av odlingslandskapet är aspekter som kan beaktas i avsnittet om Jord och skogsbygd. Riksintresseområden för kulturmiljövården är korrekt redovisade. Förslag till säkerställande redovisas också, men kan utvecklas beträffande Drumlinområdet (s 59). Ett arbete med förbättring av kunskapsunderlaget och en precisering av de värden som kan knytas till de olika riksintressena har inletts med stöd av medel till kulturmiljövård, vilket i den första etappen berör Kumla kommun genom Drumlinområdet (T 10). Beträffande Drumlinområdet bör det framgå att samrådsförfarandet gäller vissa exploateringsföretag och förändringsföretag som rör kulturmiljövärden på samma sätt som för naturvärden ( Del 2, s 101). I detta område sammanfaller natur- och kulturmiljövårdens intressen på det sätt som ovan antyds. Det är också lämpligt att riksintresseområdets konsekvent benämns på detta vis, på s 99 används beteckningen Hardemo för den del av Drumlinområdet som ingår i Kumla kommun. Länsstyrelsen påpekar att kulturmiljövård är den aktuella term som ska användas för sakområdet. På några ställen förekommer det äldre begreppet kulturminnesvård i texten. Naturvård Länsstyrelsen föreslår att kapitel 3:8 arbetas om. Örebro läns naturvårdsöversikt från1984 är till stor del fortfarande ett viktigt planeringsunderlag, men kommunens naturvärden bör inte beskrivas utifrån den inventeringen. Det är lämpligt att presentera alla skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken såsom naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen (punkter och ytor) och biotopskyddsområden under egna rubriker. Nedanstående behöver stämmas av med redogörelsen av naturintressen i översiktsplanens del 3 – kartbilagor: Skyddade områden Naturreservat • Norra Mossby (även Natura 2000-område) • Björka Lertag (även Natura 2000-område) • Viaskogen • Hult • Kvismaren (även Natura 2000-område) Natura 2000-områden (7 kap 27-28 §§ miljöbalken) • Björka Lertag (även naturreservat) • Vissberga Lertag • Norra Mossby (även naturreservat) • Södra Mossby • Kvismaren (även naturreservat) 2010-09-14 • 12(89) Herrfallsäng (naturreservatet och Natura 2000-området ligger inom Hallsbergs kommun men kan komma att påverka planeringen i anslutning till Natura 2000-området inom Kumla kommun eftersom vissa verksamheter, även om de sker utanför Natura 2000-områden, kan vara tillståndspliktiga) Biotopskyddsområde • Beslutat av Skogsstyrelsen dnr 2000:15, äldre naturskogsartad skog SV om Vissberga vid Järsjö hällar. • Även åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen mm (det generella biotopskyddet) omfattas av skyddet i 7 kap 11 § miljöbalken (se 5 § och bilaga 1 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm.). Dessa biotoper behöver nämnas här och ingå som ett viktigt planeringsunderlag i den fortsatta kommunala planeringen. Naturminnen (punkter och ytor) • Blacksta (yta, område med Backsippa) • Södra Mossby (yta, torräng med stäppartad vegetation) • 5 st naturminnen punkter (enskilda träd) Ytterligare skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken som kan finnas med under 3:8 är Strandskyddsområden och Vattenskyddsområden. Samrådsområdet kring Hackvad i Hallsbergs, Kumla och Örebro kommuner behöver beskrivas under 3:8 eftersom vissa typer av arbetsföretag inom området är samrådspliktiga, se Örebro läns författningssamling 18FS 1981:22 samt Länsstyrelsens publikation 1983:1”Bygga och bo i Drumlinområdet”. Samrådsområdet och Riksintresset för naturvård har inte samma gräns och bör beskrivas separat eftersom de reglerar olika saker. Det är bra att fler planeringsunderlag lyfts fram som t.ex. Örebro läns naturvårdsöversikt och ängs- och hagmarksinventeringen. Det finns dock en nyare inventering av ängs- och betesmarker från 2002-2004 som bör finnas med i översiktsplanen. Denna inventering av natur- och kulturmiljövärden finns inmatad i Jordbruksverkets databas TUVA och är tillgänglig för allmänheten. Ett annat viktigt planeringsunderlag att lyfta fram är den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Planeringsunderlag 3:19 Drumlinområdet och riksintresset för naturvård bör inte blandas ihop, se ovan. Det bör tilläggas att alla Natura 2000-områden även är riksintressen enligt 4 kap miljöbalken. Följande bör ändras gällande beskrivningen riksintressen för naturvård: Norra Mossby är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område Södra Mossby är skyddat som Natura 2000-område och naturminne 2010-09-14 13(89) Kvismaren är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område Miljö- och riskfaktorer Enligt 4 kap 2 a § i Plan och bygglagen (1987:10), ska bestämmelserna i 6 kap 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas vid upprättande av översiktsplanen om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 § miljöbalken. Länsstyrelsen anser inte att översiktsplanen uppfyller kraven på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program i 6 kap 12 § miljöbalken. Översiktsplanen beskriver t.ex. inte hur relevanta miljökvalitetsmål har beaktats. Huvudsakligen odlingsmark kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse. Hur beaktas t.ex. miljökvalitetsmålet "Ett rikt odlingslandskap"? Enligt ett av de regionala delmålen till miljökvalitetsmålet "Ett rikt odlingslandskap", ska mängden småbiotoper i odlingslandskapet bevaras i minst dagens omfattning i hela Örebro län. De småbiotoper man syftar på är dessutom skyddade områden enligt 7 kap 11 § miljöbalken (det generella biotopskyddet: åkerholmar, stenmurar, diken, odlingsrösen, småvatten etc). I planförslaget saknas säkerhets- och riskbedömningar som beredskapshänsyn, skyddsavstånd kring anläggningar, ras- och skredrisker. Det finns tre stycken Sevesoanläggningar i Kumla kommun som bör redovisas i planen. Två är på den högre nivån och en på den lägre nivån. Skyddsavstånd för Sevesoanläggningar i Kumla bör tas med (Riskfyllda verksamheter kräver säkerhetsavstånd). Det är viktigt att riskaspekten lyfts fram mer när det gäller Sevesoanläggningarna. Akzo Nobel Functional Chemicals AB – högre kravnivå SAKAB AB – högre kravnivå Amixo AB – lägre kravnivå På s. 93 Skriver kommunen ”Enligt räddningstjänsten finns det några företag i Kvarntorp som har hög riskbild” Länsstyrelsen söker besked om det är Sevesoanläggningarna man syftar på? Under rubriken Civil beredskap saknas text helt, detta bör kompletteras. Kommunen planerar för ett utökat friluftsliv i Kvarntorp, ett av länets mest förorenade områden. Kommunen bör komplettera översiktsplanen med att redovisa vilken strategi kommunen har för att ett utökat friluftsliv inte ska påverkas negativt av föroreningssituationen. Vattenkapitlet är ganska kort och borde kunna utökas. Inom arbetet med EU:s vattendirektiv har vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendsitrikt tagit 2010-09-14 14(89) fram en åtgärdsplan som beskriver vilka åtgärder kommunerna m.fl. måste vidta för att vi ska uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Kommunens tillsyn, prövning m.m. ska alltså medverka till att MKN uppnås. Det är lämpligt att kommunen nämner detta i sin ÖP, genom att räkna upp de åtgärder de åläggs enligt åtgärdsprogrammet. Vattenkapitlet kan också utökas med en tydligare beskrivning av vilka miljöproblem som finns i "sjöar" och vattendrag i området. Övergödning t ex utgör ett stort problem. Information om detta finns i VattenInformationsSystem för Sverige, VISS: http://www.viss.lst.se/ Grundvatten och dricksvattenförsörjning Kommunen har i samrådsunderlaget både i text och på karta visat vilken vattentäkt som i dag används av kommunen (Tisaren och Blacksta) och utbredningen på vattenskyddsområdet (Blacksta). På sidan 39 i del 2 står nämnt att ett förslag till utvidgat skydd har upprättats i samverkan med Hallsbergs och Askersunds kommun. Det framkommer dock inte var detta skydd planeras, varken i text eller på karta. Kommunen har markerat områden (rullstensåsar) som är skyddsvärda, vilket Länsstyrelsen tycker är bra. Det får gärna tilläggas i texten på kartan att de är värdefulla områden för ev framtida uttag av dricksvatten. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har i sin rapport Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning, rapport 115 2004, pekat ut områden i vårt län som är av nationell betydelse. I Kumla finns sådana formationer (rullstensåsar) som bedömts vara viktiga. Länsstyrelsen bedömer att kommunen i huvudsak på karta fått med dessa områden. I SOU 2009:45 ”Områden av riksintressen och miljökonsekvensbeskrivningar” föreslås ett tillägg i 3 kap miljöbalken enligt följande: Mark- och vattenområden som innehåller förekomster av grundvatten eller ytvatten av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt minska områdenas betydelse för denna försörjning. Områden som innehåller förekomster av grundvatten som är av riksintresse för dricksvattenförsörjningen ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. För grundvattenförekomster gäller som miljökvalitetsnorm sedan 2009 att markanvändning mm inte får försämra kvalitet och kvantitet, utan år 2015 ska status God kvalitet respektive God kvantitet råda. För flera av grundvattenförekomsterna inom Kumla kommun föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna avseende kvalitet inte kommer uppnås 2015. Dessa bör redovisas på karta. Uppgifter om vilka de är finns på www.viss.lst.se I planen framkommer inte huruvida Blacksta vattenverk beräknas kunna förse de ytterligare 5 000 invånare som kommunen planerar för med dricksvatten. 2010-09-14 15(89) Totalförsvar Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Kumla kommun finns inga öppet redovisade områden som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. I kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort skall remitteras till Försvarsmakten. Information mm finns att hämta på forsvarsmakten.se (Remisser). Skyddsobjekt Det finns två skyddsobjekt som gäller under höjd beredskap. En ny skyddslag är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Nuvarande regler om vad som kan beslutas som skyddsobjekt behålls i huvudsak oförändrade. Ett antal nya skyddsobjekt föreslås dock, med fokus på vissa grundläggande samhällsfunktioner. Det är bland annat andra byggnader, andra anläggningar eller områden som använts eller är avsedda för Sveriges försörjning av sedlar och mynt, verksamhet till upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Kontaktperson för frågor rörande skyddsobjekt är Maria Nordqvist på Länsstyrelsen som lämnar ut information om dessa skyddsobjekt. Infrastruktur Länsstyrelsen vill poängtera vikten av att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Enligt yttrande från Hallsbergs kommun har ingen sådan samordning skett när det gäller föreslagen ny sträckning av järnväg för godstrafik vilket är allvarligt då den föreslagna sträckningen i högsta grad påverkar utvecklingsmöjligheterna för Hallsbergsterminalen. Planerad ny järnväg för godstransporter måste ses i ett större perspektiv än det kommunala. Godsterminalen i Hallsberg har stor betydelse för hela regionen och bör ses i ett nordiskt perspektiv. För övriga synpunkter beträffande väg och järnväg hänvisas till Trafikverkets bifogade yttrande. I ärendet har landshövding Rose-Marie Frebran beslutat och planhandläggare Björn Wendin varit föredragande. I handläggningen av ärendet har vattenvårdshandläggare Peder Eriksson, naturvårdshandläggare Marina 2010-09-14 16(89) Östergren, säkerhetshandläggare Maria Nordqvist, miljöskyddshandläggare Carina Regborn, miljöskyddshandläggare Peter Ekelund, vattenvårdshandläggare Daniel Bergdahl, vattenvårdshandläggare Marie Jonsson, antikvarie Mia Geijer, landskapsarkitekt Stig Svahnström och länsarkitekt Eva Kåverud deltagit. Rose-Marie Frebran Björn Wendin Kommentar: Synpunkterna bör beaktas enligt yttrandet. Vad gäller eventuella konflikter mellan olika intressen på landet så redovisas riktlinjer att ex värdefulla natur- kultur och rekreationsmiljöer ska beaktas vid ex nylokaliseringar. Avsnittet landsbygd i del 1 bör dock kompletteras med vissa riktlinjer. Andra kommuner Örebro kommun Översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun – samrådssvar från Örebro kommun Kumla kommuns förslag till översiktsplan har översänts till bl.a Örebro kommun för yttrande. I detta remissvar har vi koncentrerat oss på mellankommunala och regionala frågor. Förslaget till översiktsplan är omfattande och väl genomarbetat, med ett gediget fakta- och planeringsunderlag som ger läsaren bra insikt i vilka utgångspunkter och strategier som ligger till grund för kommunens förslag till framtida markanvändning. Huvuddragen som inleder del 1 ger en bra sammanfattning av översiktsplanen. Örebro och Kumla har mycket gemensamt; arbetsmarknad, bostadsmarknad, handel, läge längs E20, järnväg, logistikregionen osv. Örebro kommun ser positivt på att Kumla kommun tar upp frågor som har regional betydelse i översiktsplanen. Mätt i antal personer som inom en timme kan resa till regionala centrum bedöms Örebro bli ett av landets fem största regioncentrum. Örebro som centralort i Örebroregionen har stor betydelse för utvecklingen också utanför kommunens gränser, i Kumla såväl som i andra kommuner i regionen. Tack vare snabbare transportmöjligheter kan företag idag och i framtiden rekrytera kvalificerad arbetskraft från ett större geografiskt område. Det är viktigt att denna pendling sker på ett hållbart sätt. Kumla kommun lyfter fram goda tågförbindelser som viktiga, men nämner vad vi kan se inte något om framtida möjligheter till pendeltågstrafik Laxå/Hallsberg-Kumla-Örebro-Nora/Lindesberg/Hällefors, vilket Örebro kommun önskar att berörda kommuner gemensamt jobbar för att förverkliga. Örebro kommun ser mycket positivt på att Kumla kommun har planerat för en framtida godsjärnväg utanför tätorterna. Även om en sådan järnväg ligger långt 2010-09-14 17(89) fram i tiden så är det bra att hålla öppet för den möjligheten. Att hålla öppet för ytterligare spår eller andra kapacitetshöjande åtgärder genom tätorten kan också vara bra för framtida handlingsfrihet. Från Kumla tätort finns det goda tåg- och bussförbindelser till Örebro. Trots det är det idag väldigt låg andel som pendlar med kollektivtrafik mellan orterna. Då Kumla kommun planerar för bostadsutbyggnad är det mycket viktigt att det finns god tillgång till tåg eller buss till Örebro från de nya områdena. I framtiden kanske bilpendlingsalternativet av ekonomiska, miljömässiga eller av tid-/trängsel-skäl inte är lika attraktivt. Olika lokalisering av bostads- och verksamhetsutbyggnad ger upphov till olika mycket transporter för arbetspendling och fritidsresor osv. och ger olika förutsättningar för hur stor del av transporterna som kan utföras med hållbara transportslag som gång, cykel, buss och tåg. Vi saknar denna aspekt i konsekvensbeskrivningen av nya bostadsområden och av det nya verksamhetsområdet vid E20. Ekebymossen mellan Kumla och Mosås, och likaså Säbylundsbadet, kan kanske bli framtida samarbetsprojekt för att stärka tillgången till rekreationsområden för närboende i båda kommunerna. Både Örebro kommun och Kumla kommun har pekat ut ett område längs E20 nära kommungränsen som lämpligt för vindkraft. Vi önskar ett tätt samarbete med Kumla kommun för att de vindkraftverk som eventuellt uppförs placeras i symmetri över kommungränsen så bra som möjligt i landskapet. Örebro Stadsbyggnad önskar träffa Kumla kommun för att diskutera gemensamma samhällsbyggnadsfrågor inte bara när någon viss fråga är aktuell utan mer regelbundet än tidigare, t.ex. minst en gång per år. Vi träffas därför gärna snart i samband med arbetet med er översiktsplan. Ärendet har beretts av Anita Iversen, Stadsbyggnad, och Lennart Wiklund, Miljökontoret. För Örebro Stadsbyggnad Anita Iversen Kommentar: Som Kumla också anser är det alltmer viktigt att utveckla samarbete vad gäller gemensamma samhällsbyggnadsfrågor. Förslaget bör tills vidareenligt yttrandet i några detaljer justeras. Med anledning av många andra remissyttranden och att frågan inte bedöms vara tillräckligt belyst kommer godsstråket att tas bort från kartredovisningen. Lekebergs kommun Förslag till remissvar avseende samråd gällande översiktsplan för Kumla kommun Bakgrund 2010-09-14 18(89) Kumla kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan. Förslaget är nu ute på samråd och visar hur kommunen kan utvecklas under de kommande åren. Enligt plan– och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en kommunomfattande översiktsplan som ses över vart fjärde år och antas av kommunfullmäktige. Efter samrådet ställs planen ut och återigen finns möjligheter att påverka slutresultatet. Synpunkter ska vara Kumla kommun tillhanda senast 7 juni 2010. Remissvar: Regionsamarbete Vikten av att stärka och förstora vår arbetsmarknadsregion kan inte nog poängteras. Samverkan kan vara förutsättningen för det kommunala självstyret i syfte att säkerställa utveckling och kostnadseffektivitet. Tanken ansluter också till den av Regionförbudet nyligen framtagna bakgrundsanalysen RÖP (Regional översiktlig planering). Övriga kommuner måste ses som resurser för att expandera. Komplement istället för parallella verksamheter och värden bidrar till regionens attraktivitet. Vi bör gemensamt verka för ytterligare utbyggnad av infrastruktur och utveckling av alternativa bränslen för att bidra till långsiktighet. Infrastruktur Vi bör gemensamt verka för utbyggnad av infrastruktur som stärker vår region. Lekebergs kommun vill speciellt nämna: Utbyggnad av Nobelbanan med sträckning genom Lekebergs kommun mot Karlskoga – Karlstad. Flygplatsens bevarande och expansion. Tillgång till hamnar. Det mindre vägnätets säkerhet och standard och då specifikt mellan Kumla och Fjugesta. Samverkan Generellt bör behovet och vinsten med att samverka beaktas i framtida planer bl.a. gällande kommunalteknisk försörjning. Avfallshantering och vattenförsörjning är två områden där samverkan har påbörjats, men som bör utvecklas för att skapa en långsiktig hållbarhet avseende miljömålen. Gällande vattenförsörjningen bör speciellt samverkansprojektet ”Vätternvatten” nämnas där Kumla kommun är en av de deltagande kommunerna. Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslås besluta att avge ovanstående remissvar. Kommentar: Även med Lekeberg bör kontakter utvecklas om gemensamma samhällsbyggnadsfrågor. I övrigt finns inget direkt att justera utifrån yttrandet. 2010-09-14 19(89) Hallsberg kommun Yttrande över Kumla kommuns översiktsplan med fördjupningar, Samrådshandling Ärendet Från Kumla kommun föreligger för Hallsbergs kommuns yttrande, Kumla 25 000, översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun. Yttrande över planen skall vara Kumla kommun tillhanda den 7 juni 2010. Beskrivning av ärendet Kumla kommun har upprättat förslag till ny översiktsplan med fördjupningar. Kumla 25 000 är namnet på den nya planen och 25 000 invånare år 2025 är det strategiska mål kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför bland annat hur Kumla kommun behöver byggas ut för att nå målet. Översiktplanen med fördjupningar redovisas i tre handlingar 1. Framtida mark- och vattenanvändning 2. Planeringsförutsättningar och riktlinjer 3. Kartbilagor För att nå kommunens mål måste 100-150 nya lägenheter byggas per år vilket kan möjliggöra en befolkningsutveckling motsvarande 200-300 nya invånare per år. Plan- och markberedskap måste finnas som gör detta möjligt. Ca 85 % av dessa tillkommande bostäder planeras i Kumla tätort till större koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster. Nya verksamhetsområden planeras i Norra Mos och norr ut mot motorvägen samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och utvecklas åt söder. På längre sikt och för att exponera arbetsområden längs E20 redovisas ett möjligt arbetsområde väster om motorvägen vid Steningeskogen med ny anslutning till motorvägen vid Sickelsta rastplats. Vägreservat av betydelse för utvecklingen redovisas i översiktsplanen. Här kan nämnas en förlängning av Östra Leden. Reservat för utbyggnad av järnvägar redovisas. Dels redovisas ett reservat för den järnväg som i Örebro kommuns översiktsplan föreslagits väster om Örebro tätort. I Kumla kommuns översiktsplan föreslås ett reservat längs E20 och öster om riksväg 50. Denna järnväg föreslås vid Tälle ansluta till Västra Stambanan och godsstråket Hallsberg - Motala i en mer omfattande och komplicerad trafiklösning. Vidare redovisas två alternativa lösningar för att ge Kvarntorps industriområde en ny anslutning till det övergripande järnvägsnätet. Ett alternativ är att från Kvarntorp bygga ny järnväg till Västra Stambanan i höjd med Bresätter/Herrfallsäng. Ett annat alternativ är att från Kvarntorp, Hällabrottet bygga ny järnväg längs riksväg 51/52 till järnvägen vid Rala. Denna lösning innebär att industrispåret till Kvarntorp ansluts till Godsstråket genom Bergslagen, i det område där arbetsområdet vid södra Via också föreslås bli anslutet till järnvägen. 2010-09-14 20(89) Två områden föreslås vara lämpliga för utbyggnad av vindkraftverk, ett område i norr, öster om motorvägen och i södra delen av Kvarntorp. Överväganden Hallsbergs kommun väljer att i samrådsskedet lämna synpunkter på de förslag i Kumla kommuns översiktsplan som har mellankommunal betydelse. Begreppet mellankommunala frågor återfinns i plan- och bygglagen. Där föreskrivs att länsstyrelsen skall verka för att frågor som angår en eller flera kommuner skall samordnas på lämpligt sätt. Hallsbergs kommun förutsätter att mellankommunala frågor samordnas så som avses i plan- och bygglagen. Befolkningsutveckling och bostadsbyggande. Kumla kommun har i sin översiktsplan tydligt angett ett mål för kommunens befolkningsutveckling, från dagens 20 000 invånare till 25 000 invånare år 2025. Örebroregionens tillväxt med 25 000 invånare fram till år 2030 antas i regionens utvecklingsstrategi, i huvudsak vara beroende av ett positivt flyttningsnetto i förhållande till utlandet. I ett regionalt perspektiv innebär detta att Kumla kommun avser att upprätthålla plan- och byggberedskap för 30 % av länets prognostiserade befolkningstillväxt. Hallsbergs kommun stödjer de initiativ som tas för att öka regionens konkurrenskraft och befolkningsutveckling. Hallsbergs kommun vill, samtidigt som detta sägs, uppmärksamma betydelsen av att länets tillväxtkommuner för en balanserad bostadspolitik så att inte denna enbart resulterar i en omflyttning av länets befolkning, ökad segregering i boendet eller ökad trafik på grund av pendling mellan bostäder och arbetsplatser. Planering för nya järnvägar. Kumla kommun har i sin översiktsplan redovisat flera förslag till lokalisering/sträckning av ny järnväg. 1. Godsstråket genom Bergslagen. Trots att Kumla kommun i sitt yttrande över Örebro kommuns översiktsplan ansett att det föreslagna stråket väster om Örebro tätort inte är realistiskt och att Kumla kommun hellre ser en satsning på det befintliga stråket, så redovisar Kumla kommun i sitt förslag till översiktsplan en detaljerad sträckning av en ny järnväg. Denna ansluter till Örebro kommuns reservat och följer E20 och riksväg 50 för att ansluta till Västra Stambanan och Godsstråket genom Bergslagen vid Tälle, väster om HallsbergsTerminalen. Det redovisas inget som helst underlag för detta förslag till ny markanvändning, varken planeringsprocessen eller hur investeringar i järnvägsinfrastrukturen beslutas. Planeringsprocessen vid byggande av järnväg omfattar följande processteg, där planeringen successivt blir allt mer detaljerad, Idéskede, Förstudie, Järnvägsutredning, Tillåtlighetsprövning, Järnvägsplan. Medel för byggande av järnväg beslutas efter en omfattande flerårig process i en Nationell plan för infrastrukturen. Den som nu är aktuell har bärighet åren 2010 till 2021. 2010-09-14 21(89) Hallsbergs kommun beklagar att Kumla kommun inte redan under arbetet med att upprätta samrådshandlingen för samtal med Hallsbergs kommun. Det är också djupt olyckligt att Örebro kommun och Kumla kommun valt att redovisa reservat, i Kumla kommuns fall en detaljerad sträckning, för Godsstråket genom Bergslagen, utan något som helst beslutsunderlag avseende ekonomi, trafikunderlag, tekniska lösningar som t.ex. planskilda korsningar och hur den nya järnvägen ens teoretiskt skulle kunna ansluta till Västra Stambanan och Godsstråket vid Tälle, väster om HallsbergsTerminalen. Det redovisas inte ens något alternativ till denna sträckning! Så långt Hallsbergs kommun kan utvärdera förslaget skulle Kumla kommuns vision/förslag till ny järnvägssträckning helt omintetgöra den satsning som gjorts i HallsbergsTerminalen och den fortsatta utveckling av logistikområdet mot väster och riksväg 50 så som Hallsbergs kommun redovisat i sin översiktplan sedan slutet av 1980-talet och nu senast i den samrådshandling som Hallsbergs kommun ställt till förfogande för Kumla kommun. HallsbergsTerminalen är en etablerad, regionalt viktig och prioriterad investering av betydelse också för Sveriges utveckling av de intermodala godstransporterna. Översiktsplanens juridiska betydelse är att en av kommunfullmäktige antagen översiktsplan skall väga tungt vid efterföljande beslut enligt angränsande lagstiftning. Det är helt otillfredsställande att en fråga som möjligen idémässigt och visionärt diskuteras inom de två berörda kommunerna har fått genomslag i dessa kommuners översiktsplaner. Innan en sådan diskussion tillåts påverka markanvändningen så som den redovisas i en översiktsplan måste åtminstone någon form av grundläggande idéstudie genomföras. Särskilt som det nu redovisade förslaget i sin helhet omöjliggör en utveckling av logistikområdet väster om HallsbergsTerminalen. Och under alla förhållanden skapar en förtroendekris kring länets och regionens målsättning att stärka satsningen på hållbara transporter på det sätt som kombiterminalen lagt grunden till. Upplysningsvis redovisar vi här att planeringsprocessen vid byggande av järnväg omfattar följande processteg, där planeringen successivt blir allt mer detaljerad, Idéskede, Förstudie, Järnvägsutredning, Tillåtlighetsprövning, Järnvägsplan. Medel för byggande av järnväg beslutas efter en omfattande flerårig process i en Nationell plan för infrastrukturen. Den som nu är aktuell har bärighet åren 2010 till 2021. I denna plan finns inga medel till den vision om ny järnvägssträckning som redovisas i förslaget till översiktsplan. Hallsbergs kommun begär att Kumla kommun, grundat på det som framförts ovan reviderar sitt förslag till översiktsplan. Hallsbergs kommun begär också att länsstyrelsen tar initiativ till en planmässig samordning så som åligger länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen. 2. Kumla kommun redovisar också hur järnvägen kan byggas ut så att arbetsområdet Södra Via kan erbjuda järnvägsanslutning. Till detta område kan också anslutas en ny sträckning för industrispåret till Kvarntorp. Kumla redovisar ett alternativ till denna lösning, nämligen en helt ny järnvägssträckning mellan Västra Stambanan vid Herrfallsäng/Breslätt till Kvarntorp. 2010-09-14 22(89) Hallsbergs kommun förordar den lösning som utgår från Godsstråket och som kan samordnas med utbyggnad av järnvägen vid Södra Via. Det vore mycket olyckligt om Kumla kommun skulle redovisa ett reservat för utbyggnad av järnväg mellan Breslätt och Kvarntorp/SAKAB. Järnvägen ligger inom Kumla kommun men likt en udde med bara 1 km bredd, sträcker sig detta område in i Hallsbergs kommun som således har gräns på tre sidor om ”udden”. En ny järnväg skulle olyckligt skära igenom en kulturbygd och förorsaka betydande bullerstörningar. Befintliga bostäder berörs i båda kommunerna och på samma avstånd från en tänkt järnväg. Hallsbergs kommun motsätter sig att en ny järnväg mellan Breslätt vid Västra Stambanan och SAKAB vid Kvarntorp, redovisas i Kumla kommuns översiktsplan innan någon form av utredning som klarlagt grunderna för en sådan järnvägslösning har upprättats. Om Kumla kommun anser att denna sträckning skall utredas ytterligare begär Hallsbergs kommun att länsstyrelsen tar initiativ till en planmässig samordning så som åligger länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen. Områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Kumla kommun redovisar två områden inom vilka en utbyggnad av vindkraft kan vara möjlig. Ett område längs E20 och ett område söder om Kvarntorp. Hallsbergs kommun noterar att en utbyggnad av arbetsområdet Kvarntorp med SAKAB mot söder föreslås innefatta en utbyggnad av vindkraftverk. Inom Hallsbergs kommun har vi inte funnit att vindförhållandena är sådana att vindkraftutbyggnad skall förordas före andra markanvändningsintressen. Vid utbyggnad av vindkraftverk och vid kommande planläggning förutsätter Hallsbergs kommun att samråd kommer att ske med såväl kommunen som markägare och boende i anslutning till den gemensamma kommungränsen. Förslag till beslut Kommunkansliet föreslår kommunstyrelsens strategiutskott besluta att anta stadsarkitektens yttrande som sitt eget och överlämna detta till Kumla kommun Kommunkansliet Hans Lindberg Stadsarkitekt Kommentar: Vad gäller godsstråket finns flera skäl, som bla framgår i yttrandet att ej redovisa detta på plankartan. Det krävs utredningar som visar behovet och samverkande diskussioner mellan berörda kommuner, Trafikverk mfl innan någon ny redovisning av eventuellt stråk görs i översiktsplan. Vad gäller Kvarntorpsspåret finns stora behov att i nuläget ta upp diskussionen om alternativa sträckningar i planen. Även om det finns kulturoch naturvärden samt enstaka bostadsbebyggelse bedöms de samlade 2010-09-14 23(89) konflikterna vara mindre med ett nytt spår söderut jämfört med nuvarande eller ett nytt västligt alternativ. Frågan ska dock utredas under närmaste tiden med en översiktlig idestudie som visar möjligheter och konfliktrisker. Eftersom det är en angelägen fråga för Kumla bör det södra alternativet vid Kvarntorp vara kvar i redovisningen. Om det kan bli intressant med större vindkraftverk i Kvarntorp nära gränsen blir det samråd enligt då gällande lagstiftning. Regionförbundet i Örebro Samråd gällande förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun Regionförbundet i Örebro län har fått ett förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun på samråd. Regionförbundet finner överlag att planen är bra och intressant med många strategiska överväganden. Övergripande synpunkter Regionförbundet har till uppgift att samordna ett antal regionala program i regionen. Regionförbundet vill informera Kumla kommun om att det finns nya versioner på det regionala utvecklingsprogrammet och det regionala tillväxtprogrammet som Kumla hänvisar till i översiktsplanen. Regionförbundet ser även att det skulle vara intressant att lyfta fram några ytterligare regionala program. Följande program har ersatts av en ny version: • Regionalt utvecklingsprogram , RUP, har ersatts av The Heart of Sweden Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (antagen av regionfullmäktige den 29 april 2010). I utvecklingsstrategin för Örebroregionen finns även regionens gemensamma vision, The Heart of Sweden. I samrådsförslag del 1 s 34 sker en blandning av ovannämnda dokument. I samrådsförslaget del 2 s. 97 anges felaktigt att regionförbundet driver arbetet RUP sedan våren 2004 i samråd med Utvecklingsrådet. • Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 har ersatts av Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling 2009-2013 I del 2 s. 38 refereras till det tidigare programmet som inte är aktuellt längre. Vad gäller regionala översiktlig planering så finns idag en bakgrundsanalys med namnet Regional översiktlig planering, rapport 2010:01. Under hösten kommer själva huvuddokumentet regional översiktlig planering att gå ut på remiss. Dokumentet Länsöversikt för Örebro län tillhörde det tidigare regionala utvecklingsprogrammet och är inte längre aktuellt. 2010-09-14 24(89) Följande regionala program/dokument anser regionförbundet skulle kunna lyftas fram i del 1 avsnittet om övergripande mål och strategier. • Regional strategi för klimat och energi i Örebro län, 2007 • Målbild 2015-2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen, 2008:4 • Levande kultur i en pulserande region – Kulturpolitiskt program för Örebroregionen, 2010. • Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län 2010-2021 • En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011, Örebro läns landsting. Del 1 – Framtida mark och vattenanvändning Omvärldsavsnittet och SWOT är intressant (s.20ff). Regionförbundet ser att avsnittet skulle kunna kompletteras med regionala utmaningar, Exempelvis skulle omvärldsspaningen i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen kunna användas. Gällande bebyggelse anser regionförbundet att det är bra att planen inriktar sig mot en sammanhållen bebyggelsestruktur (s.31). Det är också av godo att merparten av nybyggnationen planeras till tätorten. Det bör stärka förutsättningarna för att fler väljer att tågpendla. Ur miljöaspekter är det också positivt att man avser att koncentrera övrig nybyggnation till befintlig bebyggelse, och tonar ner den spridda bebyggelsen (s. 40, 49). Regionförbundet anser det är tveksamt om det finns någon forskning som visar att goda kommunikationer skulle stimulera flytt från kommunen. Snarare är förhållandet det motsatta, där de orter och kommuner som har de sämsta pendlingsmöjligheterna drabbas av den största utflyttningen. Skriften Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik som planen refererar till på andra ställen antyder att så är fallet (s. 42). Transporter Vägar och järnvägar Förslaget till översiktsplan ger en bra och tydlig bild av Kumla kommuns planer och önskemål avseende transportinfrastruktur i kommunen. Detta är till stor nytta för regionförbundets arbete. Flera av förslagen till förändringar av transportinfrastrukturen berör staten som väg- eller spårhållare och regionförbundet som länsplaneupprättare. Detta gäller bl.a: • Nytt spår väster om Örebro - Kumla • Nytt spår till Kvarntorp. Befintligt spår Kumla –Närkes Kvarntorp är ett statligt spår. I ÖP:n benämns detta felaktigt som ett industrispår. Industrispår är per definition är i privat eller kommunal ägo. • Ny trafikplats Sickelsta och anslutande ”ltp”-väg 542 • Ny väg i Ekeby mellan ”ltp”-vägarna 641 och 646 • Ett stort antal gc-vägar längs med ”ltp”-vägar samt planskilda korsningar mellan gc-vägar och ”ltp”-vägar. Regionförbundet är intresserade av fortsatt dialog om dessa förslag. 2010-09-14 25(89) Kollektivtrafik I del förs ett bra resonemang om kollektivtrafik och det faktum att Kumla har en snabb och bekväm kollektivtrafik med tåg, men som nyttjas av endast en liten andel av pendlarna. Här tas också problematiken upp kring att SJ kanske inte kommer att stanna i Kumla i framtiden. Såvitt Regionförbundet kan se matchas detta resonemang inte på något tydligt sätt i del 1. Det skulle stärka planen om det fanns någon strategi för hur man genom den fysiska planeringen (eller annan planering för den delen) kan öka andelen resande med kollektivtrafik. Om man anser att det är viktigt att tågen stannar i Kumla, så bör det väl också lyftas fram i del 1. Detta kan betraktas som viktigt både för Kumla kommun och för möjligheterna att tätare integrera arbetsmarkanden ur ett regionalt perspektiv. Att tågen stannar är således inte en angelägenhet bara för Kumla utan för hela Örebroregionen. I beslutet har Fredrik Idevall, utvecklingsledare för infrastruktur, samt Fredrik Eliasson, omvärldsbevakare, deltagit. Kommentar: Yttrandet ska beaktas vad gäller uppdateringar och felaktigheter. I övrigt förs redan en rad diskussioner i andra sammanhang med bla regionförbundet om transporter, kollektivtrafik mm. Miljö- och byggnadsnämnden Miljöavdelningen har fått i uppdrag att yttra sig över miljöaspekterna i Kumla kommuns förslag till ny översiktsplan - Kumla 25 000. Yttrande Miljöavdelningen lämnar följande synpunkter på den föreslagna planen: Miljökonsekvensbedömningen i del 1, behöver utvecklas ytterligare. För att kunna uppfylla förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anser vi att det vore lämpligt att en separat miljökonsekvensbedömning görs. Det som miljöavdelningen anser sankas i konsekvensbeskrivningen är bland annat följande: - Vilka direkta och/eller indirekta effekter kan den/de planerade åtgärderna medföra dels på människor, djur, växter, vatten luft, klimat, landskap, naturmiljö osv.? - Hur påverkas hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön? - En redovisning saknas där alternativa platser/åtgärder och utformningar, om sådana är möjliga, presenteras. Motivet för den valda platsen/åtgärden bör även framgå samt vilka konsekvenserna blir om åtgärden inte kommer till stånd. - En beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att undvika, minska eller avhjälpa att en av miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. MB överträds saknas. - Nollalternativ, där det framgår vad som händer om inte åtgärden kommer till stånd, saknas i allmänhet i planen. Exempel på nollalternativ finns dock på s. 87 i del 1 av översiktsplanen. 2010-09-14 26(89) Miljö- och byggnadsnämnden anser att den så kallade östra förbifarten, öster om det planerade bostadsområdet i Sånnersta - Brånsta, ska strykas från förslaget till översiktsplan. Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningen ska ses över med hjälp av miljöavdelningen. Östra läget av östra förbifarten tas bort i planen. Kultur och fritidsnämnden Samråd – Kumla 25 000 Översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun Miljö- och byggnadsnämnden har upprättat förslag till ny översiktsplan med fördjupningar över kommunens tätorter. Planen har fått namnet Kumla 25 000 där det strategiska målet är att uppnå 25 000 invånare år 2025. Planen visar bl a hur kommunen behöver byggas ut för att nå det målet. Förslaget har remitterats till kultur- och fritidsnämnden för samråd. Samrådstiden är mellan den 19 april och den 7 juni 2010. Översiktplanens syfte är att skapa ett långsiktigt instrument som utifrån idéer och visioner beskriver hur Kumla ska utvecklas. Planen visar hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas och bevaras. I planen vägs också olika intressen mot varandra. För att uppnå visionen om 25 000 invånare krävs enligt planen bl a en översyn av trafiksystemet, nya bostadsområden, nya verksamhets-områden och mer social samhällsservice. Visionen beskriver också Kumla kommun som den mest attraktiva småstaden i regionen genom att vara ”den gröna, sköna, stora småstaden för alla”. Yttrande Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter bidrar i första hand till kvaliteten i den miljö och det liv som levs mellan husen. Av stor betydelse i detta sammanhang är tillgången och kvalieten i utemiljön för människors möten, upplevelser och rekreation. Detta yttrande utgår från detta perspektiv. Den attraktiva småstaden Den snabba utbyggnadstakten till 2025 i senario A kan innebära svårigheter att klara långsiktig hållbarhet och risk finns att man inte kan uppfylla förutsättningen att vara attraktiv som samlad livsmiljö. Vid förtätning måste helheten uppmärksammas så att småstadens inneboende kvalitet inte går förlorad. Närhet till gröna områden Förvaltningen vill framhålla satsning på sammanhängande gröna strukturer som led i strategin att förverkliga visionen. Närhet till grönområden för promenader och naturupplevelser värderas högt för lek, hälsa och välbefinnande. Kumla stad är till stora delar omgiven av öppen jordbruksmark. Ett vackert öppet landskap men inte tillgängligt. De relativt få 2010-09-14 27(89) trädbevuxna/skogbevuxna områdena är därför värdefulla som bostadsnära och tätortsnära natur. Konflikt uppstår mellan att bygga på högklassig jordbruksmark alt skogbevuxna partier som ger attraktiva boende och vistelsemiljöer. Vid komplettering och förtätning måste detta beaktas. Den antagna grönplanen ger viss vägledning. Det nu aktuella planförslaget anger i planeringsförutsättningarna kompensationsmöjligheter som ett alternativ. Förvaltningen vill lyfta fram två områden där förslag finns till utbyggnad i befintlig skogsmark med uppvuxen skog. Dels förslaget till bostäder och verksamhetsområde i Pokerskogen och dels ett stort nytt verksamhetsområde i Steneskogen. Zonen närmast vägen i Pokerskogen är bullerstört. En skärm med bebyggelse kan utgöra en dämpning. Resten av skogen bör lämnas som bostadsnära natur för redan utbyggda och planerade bostäder i skogstorpsområdet och med Mossbanan som en länk till det i planen prioriterade grönområdet ”Säbylundsmossen och sjön”. Förvaltningen värderar Steneskogen högt som tätortsnära skog och ställer sig mycket tveksam till förslaget till utredningsområde av ett stort verksamhetsområde i Steneskogen. Tanken med att öppna ännu en infart till Kumla med en rondell och industrier i ett exponerat och strategiskt läge vid motorvägen är förståligt, men Steneskogen är också en tätortsnära skog som genom tunneln under motorvägen i stort sett har direktkontakt via Sickelsta, Sörby till Skogstorp och Kumla. Dessa tillsammans med Vargavrån lyfts fram som särskilt prioriterade tätortsnära grönområden i planens planeringsförutsättningar. Även Åbytorp har skogen som sin bostadsnära skog. Möjligheten till friluftsliv Friluftslivets utvecklingsbehov och möjligheter till såväl organiserade som egenorganiserade aktiviteter behöver uppmärksammas och belysas ytterligare. Friluftslivet kombineras ofta med frågor om grönstruktur, kultur och besöksnäring som medför att kommunens rika fritidsutbudet inte får den genomlysning den egentligen behöver. Kultur och fritid som led i strategin att förverkliga visionen Förvaltningen vill lyfta fram konst- och kultur som viktiga resurser för tillväxten och som profilfrågor för Kumla, dess invånare och besöksnäringen. I planen visas konst- och kulturstråket mellan Konst på Hög i Kvarntorp till Konst på Stan i Kumla. På motsvarande sätt redovisas en Grön-blå kil i nordsydlig riktning genom Kumla stad med Kumla Sjöpark som den sammanhållande länken i. Dessa stråk byggs redan idag upp av ett antal värdefulla aktiviteter och anläggningar men utvecklingspotential är mycket stor. Stråket Österut Kumla,Yxhult och Kvarntorp Områdets geologiska förutsättningar i Yxhult och Kvarntorp som människor nyttiggjort i århundraden i stenindustrin och sedan i oljeutvinning har format ett landskap byggt på en unik industrihistoria. Exempelvis det kulturarv som lyfts idag fram och synliggörs i Stenarbetarmuseet och Hyvlarverkstaden bör 2010-09-14 28(89) utvecklas och kopplas samman med industrimiljön och spåren i det omgivande landskapet och den natur som utvecklats när området ”läkts”. Yxhult- och Kvarntorpsområdet ser förvaltningen som ett viktigt utvecklingsområde för natur, konst, kultur och rekreation. Det är ett kärnområde för en rad intressen för tätortbor, turism och friluftsliv. Det finns redan idag en bra kombination med pågående och nya aktiviteter och verksamheter i ett levande industrihistoriskt landskap. Möjlighet att samla området värdefulla kvaliteter till ett Natur- och kulturreservat med en samlad utvecklingsplan bör undersökas vidare. Utrymme finns för utveckling och entreprenörskap. Stråket Norr- Söder genom Kumla Kumla har vuxit norrut med såväl bostäder som verksamhetsområden. Planen visar på fortsatt utbyggnad i den riktningen. Stråket med Sjöparken som sammanhållande länk i centrum är ett prioriterat grönområde och kommer att utvecklas under många år framöver. Stråket Västerut från Kumla I planen redovisas inte någon idé om en koppling mot väster genom någon form av stråk. Den västra kommundelen bör ges en form av anknytning till Kumla utifrån sin kulturhistoria och karaktär av jordbruksbygd med inslag av skogar ex Steneskogen. Turism Kommunen har ett kulturellt arv och en konstprofil som har stora potentialer till utveckling i besökssammanhang. Förvaltningen efterfrågar en tydligare satsning på områdets besöksnäring där kommunen och andra intressenter ex entreprenörer utvecklar vissa områden. Avslutningsvis vill förvaltningen att det i den omfattande och väl genomarbetade planen ges möjlighet att återspegla styrkan och tillgången i att Kumla är en mångkulturell kommun. Kommentar: Många av synpunkterna måste beaktas i den fortsatta detaljplaneringen och genomförandet. En fortsatt väl utvecklad samverkan främst mellan miljö och bygg, kultur och fritid och tekniska kontoret är nödvändig för att synpunkterna ska kunna beaktas. Mycket viktigt att vid ianspråktagande av grönytor, natur mm tillräckliga resurser ges för kompensation till nya ytor, växtlighet mm så den ”attraktiva småstadens” värden efterhand inte förstörs. Som påpekas finns risker vid alltför snabb utbyggnad. Steneskogen och större delen av Pokerskogen föreslås att inte exploateras. 2010-09-14 29(89) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande, samråd – översiktsplan Kumla kommun Miljö- och byggnadsnämnden inkom den 19 april 2010 med förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun. Namnet på den nya planen är Kumla 25 000 eftersom 25 000 invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför bland annat hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet. Nedan följer barn- och utbildningsnämndens synpunkter på förslaget. Yttrande Barn- och utbildningsnämnden menar att förlaget till översiktsplan har utarbetats på ett förtjänstfullt sätt men har ett antal förslag till förbättringar/kompletteringar. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har stor betydelse för kommunens attraktionskraft. Att barnfamiljer eller familjer i familjebildande ålder väljer att flytta till Kumla är avgörande för att nå målet 25 000 invånare år 2025. Ett koncernöverskridande tänk krävs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att locka dessa familjer. Översiktsplanen anger i SWOTanalysen i del 1, sid. 27, att en av kommunens möjligheter utgörs av ”Staden med inriktning på barnfamiljer och äldre”. Detta perspektiv kan med fördel integreras mer i översiktsplanen. Exempelvis saknas Kumla kommuns skolplan 2008-2011 i redovisningen av viktiga kommunala mål i ÖP del 1 sid. 35. I ÖP del 1, kapitel 7 ”Kvarntorp – Kvarntorp idag”, sid. 72, saknas uppgifter om att både Naturskolan och John Norlandergymnasiet har verksamheter i området. Av översiktsplanen framgår att en ny förskole- och skollokal är inplanerad i det tilltänkta nya bostadsområdet i Brånsta/Sånnersta, vilket barn- och utbildningsnämnden välkomnar. Nämnden anser dock att det är en brist i planförslaget att ingen förtätning av bostadsområden är inplanerade kring kommunens samtliga 6-9-skolor. Barn- och utbildningsnämnden anser även att det är viktigt att öka trafiktillgängligheten till Kumlabyområdet. Detta skulle öka områdets attraktivitet för alla boende och medverka till att höja elevtillströmningen till Kumlaby skola. Forskning visar att segregationen har ökat i den svenska skolan (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009). Etnicitet och i synnerhet föräldrars utbildningsnivå är två faktorer som Skolverket särskilt har uppmärksammat som betydelsefulla för elevernas prestationer i skolan. Detta kan även iakttas i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har därför i tidigare yttranden till miljö- och byggnadsnämnden påpekat vikten av att inte bygga in sig i en stadsmiljö som skapar segregation. Således välkomnar nämnden de resonemang som förs om att motverka segregering i ÖP del 1, kapitel ”Kumlas vägval och motiv”. 2010-09-14 30(89) Av ÖP del 1, sid. 55, framgår att det finns funderingar kring Vialundskolans utveckling. Eventuellt kan det vara lämpligt att flytta Kulturskolans verksamheter till skolan. Barn- och utbildningsnämnden avser att äska medel för en förstudie över hur området kan utvecklas. Slutligen vill barn- och utbildningsnämnden påpeka att Kulturskolans verksamhet med fördel kan omnämnas i ÖP del 2 kapitel 9 ”Kultur”. Kommentar: I planen har man försökt beakta behovet av fler bostäder runt ex Kumlabyskolan, Vialund, Malmen m m. I en del fall är det svårt att få fram större ytor för ex nya småhus för barnfamiljer. Samtidigt kan det vara viktigt att spara ytor i utbyggnadsområden som Skogstorp till framtida kompletteringar. Frågorna om risk för segregering och kompletteringar runt äldre skolor får också tas upp i det årliga Plan- bygg- och bostadsprogrammet där tidplaner och innehåll för närmaste årens bostadsbyggande redovisas. Socialnämnden Översikstplan för Kumla kommun, del 2: S. 54 Byt ut texten under rubrikerna till: Äldreomsorg Kumla kommun bedriver idag äldreomsorg idag gentemot ca 500 brukare. Av dessa är ca 300 boende i sin ordinära bostad. Övriga är vårdtagare boende på särskilt boende. Äldreomsorgen har ett tydligt mål om att arbeta förebyggande och rehabiliterande för att kvarhålla möjligheten för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet och därmed förskjuta behov av att flytta till särskilt boende. Inom en tioårsperiod beräknas andelen av befolkningen i Kumla kommun som är 65 år och äldre öka från 16 till 20 procent. Det är främst de yngre pensionärsgrupperna som ökar initialt. Behovet av ytterligare vårdboendeplatser på särskilt boende kommer ändå successivt att öka med en förväntad tyngdpunkt på demensplatser. Det viktigt att kommunen mobiliserar inför förändrade strukturer. I denna omstrukturering behöver kommunen tillsammans med fastighetsägare planera för bostadsfrågan för att klara av att bemöta det kommande vård- och omsorgsbehovet och för att nå samsyn samt ekonomiska fördelar för alla parter. Behov föreligger om successiv utveckling och anpassning av våra särskilda boenden både inom äldreomsorgen och inom boendealternativ för funktionshindrade. Vid nybyggnation av boenden skall faktorer såsom tillgänglighet, trygghet och framtida behov tas i beaktning. Det är därför av vikt att nybyggnation lokaliseras såväl till stadens centrala kärna som till omgivning med grönområden och möjlighet till promenader. Rubriken ”Handikappomsorg” föreslår vi ersätts med rubrik enligt nedan 2010-09-14 31(89) Omsorgen för funktionshindrade och socialpsykiatri Inom funktionshinderområdet möter Kumla kommun nationella betänkanden om stöd och service till personer inom livets viktiga områden. Omsorgen för funktionshindrade har insatser som är riktade till såväl yngre som äldre personer fördelat på boende, sysselsättning och personlig assistans (även avlösarservice, ledsagning och kontaktperson enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). En väl utbyggd omsorg för funktionshindrade ska utgöra en viktig del av kommunens medborgarperspektiv och syftar till delaktighet och tillgänglighet för alla invånare oberoende av personlig funktionsnivå. En i grunden förändrad syn på funktionshinder ställer höga krav på de kommunala insatserna. Socialpsykiatrins insatser ska vara varierade och i hög utsträckning individuellt anpassade. I huvudsak återverkar det på målgruppens boendeformer som ska motsvara de variationer som återfinns i behovs- och problemformuleringar, varför behovet av bostäder förmodligen kommer att öka. Individuella utformningar av insatser förmodas återverka inom hela området socialpsykiatri. Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorgen ska erbjuda befolkningen råd, hjälp, stöd- och vårdinsatser till människor som tillfälligt behöver hjälp i sin livsföring. Individ och familjeomsorgen omfattar områdena: • Barn- och familj • Försörjningsstöd • Missbruk Kumla 25 000 invånare år 2025 innebär stora utmaningar för individ och familjeomsorgen. Utmaningarna rör främst boendefrågan samt de människor som av olika anledningar har svårt att få ett eget kontrakt till bostad. Alternativa boenden för de mest utsatta grupperna måste finnas tillgängliga. I Kumla kommun finns en boendestege som är ett stöd för gruppen som främst har en missbruksdiagnostik. Behovet av fler bostäder i främst det första steget som är mer av typen lågtröskelboenden, är stort. Ovanstående innebär att det även behöver finnas alternativa billigare boenden, utöver boendestegen, som uppfyller målgruppens behov av bostäder. I takt med att befolkningen växer behövs även en förstärkt och utökad öppenvård som bland annat möter behoven av vård- och stödverksamhet dygnets alla timmar. Övriga synpunkter: S. 9 Ersätt rubriken Äldreomsorgsplan med Plan för Socialtjänsten antagen 2002 S. 54, Kartan bör ses över alternativt tas bort, då markeringar för boenden inte är korrekt. Följande förändringar föreslås: 2010-09-14 32(89) Psykiatrivård (orange) – namnbyte föreslås eftersom kommunen endst bedriver boendestöd och sysselsättning inom socialpsykiatrin. Psykiatrivård är landstingets uppdrag. Byt till: boendestöd socialpsykiatri (orange). Organge markering på kartan vid Södra Kungsvägen tas bort. Omsorgsboende (grönt)– lägg till markering för gruppbostad Höganäsgatan. Äldreboende(rosa)- ta bort markering Kjellingatan och Skolvägen. Eftersom kartan endast visar Kumla tätort saknas omsorgsboende Kappelgatan i Hällabrottet samt Rosinasväg i Åbytorp. Dessutom saknas två äldreboenden i Sannahed. S. 57, Under rubriken Nationella mål för äldreomsorgen: • Nationella demensriktlinjer Kommentar: Kompletteringar och justeringar enligt yttrandet ska tas med i utställningsförslaget. Statliga myndigheter Trafikverket Kumla 25 000, Översiktsplan för Kumla kommun, Samråd Trafikverket har mottagit förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun för samråd. Kumla 25 000 är namnet på den nya planen och 25 000 invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Trafikverket har tagit del av förslaget och har följande synpunkter: Övergripande synpunkter. Trafikverket ser positivt på kommunernas ambition att arbeta för en bilsnål samhällsplanering med en tät bebyggelse vid utbyggnad och en förtätning i den befintliga samt extra tätt i stationslägen och i de centrala delarna. Detta skulle enligt förslaget bidra positivt för underlaget till en effektiv kollektivtrafik och tätheten innebär kortare avstånd inom staden. Utöver ambitionen för en utbyggnad som bygger på cykelavstånd till arbetsplatser och centrum så framhålls även betydelsen av bättre samordning och samutnyttjande av olika trafikslag, detta genom att utveckla befintliga och framtida knutpunkter för att underlätta byte mellan bil, buss, tåg, cykel. Trafikverket delar kommunens uppfattning om vikten av ett sådant ”hela-resan-tänkande”. Nationella och regionala infrastrukturplaner Planförslaget framhåller en rad angelägna förbättringar inom transportsystemet. När det gäller planering, finansiering och tidsplan för genomförande av om - 2010-09-14 33(89) och nybyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet och järnväg styrs av detta Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län 2010-2021. Länstransportplanen omfattar även statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar och trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. Åtgärder på det nationella och regionala vägnätet I översiktsplanen redovisas några större planerade vägprojekt. Dessutom föreslås åtgärder avseende ”gång- och cykelvägar” inom kommunen. Planerna berör kommunala vägar/gator men även vägar där Trafikverket är väghållare. Som nämnts ovan så styrs Trafikverkets om - och nybyggnadsåtgärder av Nationell plan och Länsplanen. Trafikverket kan notera att det saknas stöd i dessa planer för finansiering av många av de föreslagna åtgärder sin redovisas i översiktsplanen. Även det finansiella utrymmet i för mindre typer av åtgärder så som nya gång- och cykelvägar är starkt begränsat.Gods på järnväg I översiktsplanen redovisar kommunen ett reservat för ett nytt godsstråk på sträckan Örebro – Hallsberg. Trafikverket ser positivt på att kommunen planerar för ett godsstråk som avlastar tätorten på tung trafik. Det är bra att kommunen har tittat på en helhetslösning som sträcker sig utanför kommungränsen. Det är viktigt att ett bra samarbete sker mellan Kumla, Örebro och Hallsberg så åtgärden är kommunöverskridandet. Trafikverket ser ett behov av att på sikt utöka kapaciteten på sträckan. Hur lösningen ser ut har Trafikverket ännu inte utrett och ingen finansiering för någon åtgärd finns ännu med i den långsiktiga planeringen. I översiktsplanen är nya industrispår till Kvarntorp och Via inlagda som reservat. Trafikverket ser positivt på att kommunen planerar för industrispår, vilka möjliggör en ökad överflyttning av gods till järnväg. Trafikverket förutsätter att industrispåren finansieras av kommunen eller privat intressent. Del 2. Planeringsförutsättningar och riktlinjer Riksdagens transportpolitiska mål I översiktsplanen, kap 4 ”transporter”, redovisas riskdagens transportpolitiska mål det övergripande målet, samt sex delmål. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är som tidigare att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De tidigare sex delmålen har dock ersatts av ett funktionsmål och ett hänsynsmål (mål för framtidens resor och transporter Prop. 2008/09:93). Texten skall därför ändras och kompletteras med de nya transportpolitiska målen. Buller och vibrationer Det är viktigt att bullerfrågan alltid studeras i samband med nylokalisering av bebyggelse, i synnerhet bostäder utmed stora trafikleder och järnvägar. Trafikverket anser i likhet med översiktsplanen att krav ska ställas i den fysiska planeringen på att riktvärden för trafikbuller klaras vid nybyggnation och större ombyggnader samt att trafikberäkningar ska genomföras i samband med detaljplaneringen. 2010-09-14 34(89) I kap 14 ”Miljö- och riskfaktorer” står att banverkets riktlinjer för buller och vibrationer från 1997 ska beaktas. Trafikverket vill förtydliga att det de bullerriktlinjer avseende trafikbuller (väg och järnväg) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder är nedanstående riktvärde (enligt riksdagsproposition 1996/97:53, Infrastrukturinriktning för framtida transporter): 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad) 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena för trafikbuller kan med fördel redovisas i planen. För vibrationer från järnväg tillämpar Trafikverket 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz) som den nivå som ska tillämpas vid nybyggnation. Ny bebyggelse längs järnväg och väg För att skydda ny bebyggelse från en eventuell urspårning av tåg anser Trafikverket att ingen ny bebyggelse ska uppföras inom ett avstånd av 30 meter från järnvägen. Dock är observationsområdet, inom vilket särskilda analyser behövs för att utreda om framtida bebyggelse kan bli olämplig med hänsyn till järnvägen, större än så. Buller kan exempelvis påverka områden upp emot ett par hundra meter från järnvägen. Trafikverket saknar ett resonemang kring hur kommunen ser på närhet mellan ny bebyggelse och befintlig (och planerade) vägar. Utifrån trafiksäkerhetsaspekter är det angeläget att tydliga regler för byggnation finns längs våra vägar och att främst större och viktigare vägar skyddas mot alltför närliggande bebyggelse. När det gäller byggnadsförbud utefter det allmänna vägnätet enligt 47 § väglagen, har Länsstyrelsen föreskrivit att avståndet 12 meter ökas för vissa vägar i Örebro län enligt beslut 2008-08-21. Detta innebär att europavägarna har utökat byggnadsförbud på 50 meter och att riksvägarna och de primära länsvägarna har utökat byggnadsförbud på 30 meter. Kumla kommun berörs av utökat byggnadsförbud enligt följande: 50 meter för väg E20 30 meter för väg 50, 51, 51.01 Trafikverket anser att kommunens översiktsplan bör innehålla anvisningar om dessa skyddsavstånd som bör tillämpas oavsett detaljplan. Transporter av farligt gods I kapitel 14 ”miljö- och riskfaktorer” anges ett antal primära transportvägar för farligt gods. Inom Kumla kommun är E20 samt väg 51 primära transportvägar för farligt gods. Vägarna 529, 641, 534, 628, och väg 639 är sekundära transportvägar för farligt gods vilket bör förtydligas i texten. 2010-09-14 35(89) Trafikverket saknar ett vidare resonemang kring transporterna med farligt gods kopplat till hur kommunen hanterar risker med farligt gods i sin fysiska planering. Vid exploateringar intill transportvägar för farligt gods kan exempelvis en riskanalys behövas och lämpligt skyddsavstånd mellan väg och verksamheten utredas med tanke på risken för olyckor med farligt gods. Skyddsavstånd kan variera beroende på vilken typ av verksamhet och kan minskas med hjälp av skyddsåtgärder så som skyddsvall eller andra barriärer mellan väg och verksamhet. Kommunens tankar kring detta bör föras fram i planförslaget. Vägar av riksintresse I Kumla kommun klassas E20, väg 50, väg 51, väg 51.01 sant väg 629 som vägar av riksintresse. Tillägg till kap. 4 ”Transporter” samt kap 17 ”Riksintressen” ska därför göras med väg 629 som riksintresse. I kap 4 ”Transporter” ska väg 52 tas bort då den ej sträcker sig genom Kumla kommun. För att förtydliga den kartan i bilagan som illustrerar riksintressen kan vägnummer med fördel skrivas ut. Ett område för planerad nysträckning av väg 51 redovisas i planförslaget som vägreservat. Trafikverket arbetar för närvarande med den första etappen av ombyggnad av väg 51: sträckan väg 633 – Kvarntorpskorset. (Nästa etapp blir sträckan Olsgården – väg 633). Byggstart för den första etappen är planerad till 2014 i enlighet med Länstransportplan för Örebro län 2010-2021. I och med att projekteringsläget för sträckningen kommit längre bör nuvarande område för vägreservat minskas ned i översiktsplanen. Kommentar: Planen bör justeras och kompletteras enligt yttrandet. Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerade ärende. Inkom tillsammans med länsstyrelsens yttrande, se länsstyrelsens yttrande ang. totalförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Översiktsplan med fördjupningar, Kumla kommun. Samråd I förslaget till översiktsplan berör kommunen frågan om översvämningsområden och lämpligheten att anlägga ny bebyggelse invid vattenområden på ett otydligt sätt. Även frågor som berör transporter av farligt gods och s.k. säkerhetsavstånd vid riskfyllda verksamheter beskrivs utan en tydlig inriktning på hur dessa frågor bör hanteras i kommunens fortsatta planering. Vid revidering av PBL 2008-01-01 har risken för olyckor, översvämningar och erosion lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 § PBL. Det innebär att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen och beaktas vid detaljplanläggning samt vid bygglovprövning. MSB anser att dessa aspekter bör utvecklas i förslaget till översiktsplan för Kumla kommun. Dessa aspekter bör även följas av särskilda slutsatser och tydliga riktlinjer eller rekommendationer. 2010-09-14 36(89) MSB avstår i övriga frågor att yttra sig i ärendet. Kommentar: Yttrandet ska beaktas Intresseorganisationer och politiska partier Socialdemokraterna Svar på remiss gällande – ”Kumla 25 000” Översiktsplan för Kumla kommun Socialdemokraterna i Kumla För Socialdemokraterna i Kumla kommun Katarina Hansson Vi har följande synpunkter att ge på ”Översiktsplanen för Kumla kommun”. Vi tycker att kommunen bör titta nämnare på godsstråkets dragning. Detta för att påverka befintligt bebyggelse och natur som lite som möjligt. Dragningen av den planerade nya järnvägen mellan centrala Kumla och Kvartorp, dras över en vattentäkt och detta behöver ses över. Att den nyinritade övre östra/östra förbifarten som har sin infart mittemot infarten till Hällabrottet, ska tas ut överskitsplanen Att vid planeringen av fortsättningen av den nya stadsdelen Skogstorp, är det viktigt att tänka på att det planeras för flera in – och utfarter, till de större genomfartsvägarna inom kommunen. Detta för att inte belasta vissa stråk så tungt. Kvarntorps fritidsområde: För att möjliggöra en utveckling av friluftsområdet runt sjöarna i Kvarntorp bör områden vid framförallt Söderhavet läggas in som utvecklingsområde. Motiv för markeringen är att området kan utgöra en framtida utveckling som möjliggör övernattningsmöjligheter i ex. stugor eller genom campingmöjligheter i sjönära lägen där vi behöver lämna dispens för strandskyddets 100m samtidigt som underlaget för framdragning av VA kanske kan underlättas för närboende. Att avvakta bostadsbebyggelse i den sk. Pokerskogen/Viaskogen och endast ta det planerade verksamhetsområdet. Översiktsplanen del 1. Sid 22 – Kumla idag… Uppdatera namnet ICA profilen som heter ICA nära Sid 26-27 Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi ifrågasätter en del punkter i analysen som inte alls stämmer med läget idag. Ska analysen vara med? 2010-09-14 37(89) Sid 28 – Visionen – vilken typ av vision är detta? Översiktsplanen del 2. Avsnitt 1 – Gällande planer och program Sid. 9 – Tillgänglighetsplanen fattas. Avsnitt 4 – Transporter Sid. 22 – Uppdatera farliga skolvägar. Länsväg 534 Åbytorp – Hagavallen är åtgärdad. Sid. 26 – Restiden till Stockholm är kortare än 2 tim. Avsnitt 5 – Näringsliv Sid 35. – Uppdatera förteckningen på med stora arbetsgivare så att rätt namn finns med. Vilka arbetsgivare saknas? Avsnitt 6 – Tekniska försörjningssystem Sid. 40 – Fel bild till texten. Sid. 42 – Uppdatera texten om avfallshanteringen. Avsnitt 8 – Kommersiell och offentlig service Sid. 55 – Stryk i sista stycket ”Varje avdelning rymmer 20 barn”. Sid. 56 – Skolområdesindelningen är fel. Hagaskolan, Malmen och Vialund saknas Sid. 56 – Lyft upp vår egen gymnasieskola, så att den står första under rubriken. Detta för att förtydliga John Norlander gymnasiets roll, för kommunens attraktivitet nu och i framtiden. Sid. 57 – Nationella mål för skolan och äldreomsorgen saknas. Avsnitt 9 – Kultur Sid. 6 – Biblioteket är inte omnämnt. Avsnitt 10 – Turism Sid. 68 – Besöksmål fattas – biblioteket, Folkets hus, Kvarngården, och Idrottsparken. Sid. 73 – Karta över grönområden sammanfaller med karta över framtida etableringar i bilaga 3 sid 3. Avsnitt 14 - Allergier Sid. 92 – Fråga: stämmer rekommenderat avstånd mellan bostäder och hästar? Det har på senare år ändrats. Lägg till att det är viktigt att tänka på vilka växter som planteras utifrån allergisynpunk t.ex nyplantering av björkar. Kommentar: Synpunkterna ska beaktas. 2010-09-14 38(89) Miljöpartiet de Gröna i Kumla Övergripande Det är bra att det kommer fram ett nytt förslag till ÖP för Kumla som har det positiva dilemmat att vi växer när det gäller innevånarantal. En ohämmad tillväxt kan liknas vid cancer då den ödelägger det befintliga, ett problem som samhällsdebatten sällan handlar om. Miljöpartiet de Gröna i Kumla vill nedan föra fram ett antal övergripande synpunkter och några nedslag i detaljer som tangerar synen på tillväxt och hållbar utveckling. De kortsiktiga vinsterna får inte ödelägga möjligheterna för framtida generationer. Mycket av det som skriva i förslaget till plan är bra men det blir mycket långt svar om vi skall kommentera allt som är bra i detalj. Övergripande kan dock sägas att materialet ger mycket faktaunderlag och är lättläst. Att rita ut en cirkel 3 km från Järnvägsstationen är också bra för att synliggöra en sorts inre zon där många resor kan göras per cykel. Möjligen skulle den kompletteras med en cirkel på fyra eller fem kilometer som därmed kunde visa på möjliga nya områden för bostäder där man eftersträvar viss lantlighet men fortfarande kan nå centrum på 15-20 minuter per cykel. I största möjliga utsträckning bör ny bebyggelse ha blandade upplåtelseformer. Ensidiga villaområden och dito områden med hyreslägenheter ökar segregationen som redan är ganska tydlig i Kumla och många andra kommuner. Jordbruksmarken - Livsmedelsproduktion En fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet i förslaget är framtidens behov av bra jordbruksmark. Dagens matproduktion bygger på mycket storskalig drift där konstgödsel och långa transporter har en viktig funktion. I framtiden kommer vår matförsörjning att ställas inför mycket stora utmaningar. När den billiga fossila energin tryter kommer produktionen av konstgödsel och de långa transporterna att bli mycket dyrare. Dessutom kräver dagens konstgödsel mineraler som bryts och är ändliga resurser. I kostnadsjakten på billig mat väljs ofta konstgödsel med högre innehåll av kadmium som är en mycket skadlig tungmetall och på sikt kan göra jorden obrukbar. Därför är det av största vikt att vi ser över vilken jordbruksmark som ger bäst avkastning idag och har en bra potential för framtida matproduktion. Många markområden i Kumla är gammal havsbotten och senare sjöbotten. Sådan mark kan inte återskapas på konstgjord väg. Önskan om nya villaområden på kort sikt kan ta bort viktiga ytor för livsmedelsproduktion. Att ödelägga bra jordbruksmark motverkar också de klimatmål som fullmäktige beslutat om tidigare. God jordbruksmark är på många sätt en resurs som borde jämställas med andra skyddsvärda resurser som räknas upp sidan 86, kapitel 13 (mineraler m.m.) Kommunen bör inte bygga på ett sätt som omöjliggör framtida nyttjande. Miljöpartiet anser att • En klassificering av jordbruksmarken avseende dess lämplighet och avkastning tillförs planen innan slutgiltigt beslut fattas. 2010-09-14 • • 39(89) En konsekvensbeskrivning bör utarbetas utifrån klassificeringen och visa på var olika byggalternativ ger minst negativ effekt på möjligheten att producera mat i framtiden. Kolonilotter, smarta hyresbostäder med odlingsutrymme och villaträdgårdar ger ett mer hållbart samhälle där kretsloppstänkande kan ersätta långa och många transporter. Detta saknas i det fokus som ligger på att snabbt ordna mycket utrymme för nya bostäder. Buller I kapitel 14 behandlas bullerfrågan. Nya studier visar på att buller har en större hälsopåverkan än vad som antagits (se tex rapport från Socialstyrelsen). Buller har effekter på många viktiga kroppsfunktioner som sömnen och stressnivån. Det påverkar därigenom blodtrycket vilket i sin tur medför höjda fall av livshotande och dödliga sjukdomar. Det skapar också problem för människor med nedsatt hörsel och ger fler hörselskador i framtiden. *1 Miljöpartiet anser att • Kumla bör beakta bullerproblematiken i större grad i all nybyggnation • Kumla bör överväga att anta lägre bullervärden än de som staten tidigare angett för sin egen planering av framtida byggnation. • Söka lösningar på järnvägens buller oavsett vilka statliga gränsvärden som idag råder. Brånsta- Sånnersta området Viktigt att genomföra analys av jordbruksmarkernas kvalité innan en så stor del av den åkermarken tas i anspråk. Vi är mycket tveksamma till att ta marken närmast bäcken till bostäder, både av tidigare nämnda skäl och tveksamt underlag att bygga på. Ny skola, återuppliva Brånstaskolan, bevara nuvarande gamla skolbyggnaden och bygg ut i samma stil, behåll bystrukturen, borde vara lättare att ordna småtomter i närområdet samtidigt som Folkatorp kommer ”närmare”, likadant Fåglahagen. Därmed kan det också på sikt bli lättare att få fram en vägförbättring Brånstavägen mot Ekeby. Ekeby skulle då komma ”närmare” Kumla, intressantare med kollektivtrafik den vägen osv. Men oavsett vad man gör i Brånstaområdet börja med att bredda vägen, den är smal en hel del hästtransporter åker den vägen till Örsta kulle, lägg samtidigt till cykelväg. Centrala Kumla Viktigt att utveckla området runt järnvägsstationen med åtgärder som uppmuntrar byte av färdsätt från bil och cykel till buss eller tåg. Ändamålsenliga lokaler för cykelparkering under tak och ”överdagenservice”, bilparkering med bra vinterförhållanden m.m. Spara småhusen nordnordost om biblioteksparkeringen, sälj dem eller hyr ut med förbehållet att ev ombyggnation inte bryter karaktären i området. Det är några av de få småhus som finns kvar från skoindustriepoken i centrala Kumla. Bygg gärna i stället efter V:a Bangatan hyreshus, terasshus närmast järnvägen, kanske radhus framför dem, centralt i alla fall, definitivt förtätat. 2010-09-14 40(89) Principiellt är Miljöpartiet tveksamma till att skära av grönområdet bakom Kumlabyskolan med en bilväg. Syftet sägs vara att få en anslutning från Köpmangatan till Kumlabyskolan för att öka intresset för skolgång där bland de boende på västra sidan om grönområdet. Idag innebär en bilkörning från detta området till kumlaby att bilen måste in ända fram till rödljuset på köpmangatan eller tag vägen söderut förbi silon och ut på väg 51. I Kumla har vi inte prövat några speciella insatser för att stimulera familjer att låta barnen gå till skolan (vilket inte är speciellt långt i detta fall). Någon bra lösning vad avser ny vägdragning finns nog inte men den minst dumma är att ”gå” in vid Skogsbacken tangera Viaskogen (som egentligen ska heta Skottvallaskogen,) och svänga ner mot Kumlaby. Cykelvägen till Sannahed måste i sådant fall ”säkras” på lämpligt sätt. Om det skulle öka integrationen och minska skadegörelsen på Kumlabyskolans baksida kan det vara argument för en ny väg. Polisen bör tillfrågas om denna fråga innan man väljer lösning. Hörsta – Nya norra Kumla Den kraftiga expansion som planeras norrut på jordbruksmark är tveksam av många skäl. Dels med hänvisning till resonemanget om behovet av god jordbruksmark i framtiden men också i relation till infrastruktur och skoltillgänglighet. Det ökar trycket på den skola som redan är fullbelagd. Brånsta Den väg från 52:an vid Hällabrottet, över gärdena i Brånstra, över järnvägen och anslutning till vägen som går till motorvägen känns inte så nödvändig att den motiverar det kraftiga ingreppet. Ekeby För att Ekeby skall kunna få tillgång till Kumlas serviceutbud måste vägen förbättras liksom kollektivtrafiken mellan Kumla centrum och Ekeby. Kommunen bör bygga hyresrätter även i Ekeby och göra mer reklam för de möjligheter som finns att bygga där. Ökad samverkan Nutidens och framtidens arbetsmarknad slutar inte vid kommungränsen. Därför är det viktigt också ur resurshushållningssynpunkt att öka samverkan med närliggande kommuner i framtidsplaneringen. Vi förutsätter att synpunkter från Hallsberg, Örebro och Lekeberg tas med i planeringen men också att samtal bör föras med andra kommuner och regionförbundet. Ur infrastruktursynpunkt krävs ökad samverkan med både kommuner och regioner, ända till sthlmmälardalen, Göteborg och Värmland- Oslo. *1 En mycket djupgående forskning har genomförts under tio år med flera stora aktörer. Där uppmärksammas hälsoproblem som tidigare inte har kopplats samman med buller så direkt. http://www.soundscape.nu/download/18.5f70f696125498bca9b80009024/Rapport+Lju dlandskap.pdf Kommentar: En blandning av upplåtelseformer och hustyper är viktigt att diskutera mer i det årliga upprättade Plan- bygg- och bostadsprogrammet. 2010-09-14 41(89) Olika ”cykelcirklar” finns redovisade i den antagna gång- och cykelvägsplanen. Konflikten mellan utbyggnad och värdefull åkermark är redovisad i planen. Om målet 25000 invånare ska klaras, en stor del villatomter kunna planeras, tätortsnära skog bevaras, närhet till service, infrastruktur och kollektivtrafik mm ska finnas är det närmast omöjligt att undvika i anspråkstagande av värdefull jordbruksmark. Det finns enbart en gammal klassning av jordbruksmarken från 70-talet som visar att nästan all åker runt Kumla tätort är av högsta klass. Kolonilotter planeras norr om tekniska förrådet. Någon utbyggnad av Sånnersta-Brånsta i närheten av ån planeras inte pga låga läget och sämre grundförhållanden. I fördjupade översikts planen för området får man utreda närmare hur värdefulla delar ska bevaras och nybyggelse med bostäder, service mm och vägar ska lokaliseras. LRF Kumla kommungrupp. Vi vill att Kumla Kommuns byggplanering tar hänsyn till att åkermarken som omger Kumla stad är en ändlig resurs och inte kan ersättas. I planeringen av byggnation så ska man ta reda på alternativa lösningar att alternera med innan byggnation genomförs på åker. Ett konkret förslag är att ytterligare förtäta kumla city med höghus genom att köpa in centrala tomter med äldre, låga hus på för nybyggnation av höghus. Likaså motsätter vi oss planerna på byggnation norrut mot motorvägen på åkermark då dessa områden kommer ligga långt från centrum och får närmre till Marieberg (tidsmässigt) för den service av affärer och dyl. de behöver och avståndet till buss/tåg-stationen blir orimligt långt. Även expansionen österut på åkermark måste beaktas i planeringen så att alternativ övervägs så att inte bättre alternativ inom bef. stad missas. En östlig expansion kräver mycket nya vägar och dessa tar en ansenlig yta/bosättare av åkermark. Vi tycker att förslaget på järnvägsdragning efter motorvägen kan slopas helt i översiktsplanen. Därför att den är helt beroende av "nobelbanans" dragning och den är som bekant inte utredd än om den behövs, kostnad, slutgiltig dragning, etc. Vi tycker att samråd kan ske med Örebro Kommun så att avstickaren söderut till Hallsberg kan slopas tills en ev. utredning visar om avstickaren kanske behövs. Då detta av erfarenhet tar tid och inga behovsutredningar är gjorda så är det inte nödvändigt med någon ny järnvägsplanering i denna översiktsplan. Kommentar: Se föregående kommentar angående värdefull åkermark. Godsstråket tas bort från förslaget. Kumla Hyresgästförening Att Kumla ska bli större och fler boenden ska skapas bejakas av hyresgästföreningen. 2010-09-14 42(89) Nybyggnation är dock en dyr boendeform. Frågan som kvarstår finns det plats för dem som inte är kapitalstarka och som kan sakna resurser vart blir de hänvisade att bo. Det handlar om funktionshindrade ungdomarna, ensamstående mammor och pappor med barn, arbetslösa, de långtidssjukskrivna. De som har en svacka i sin privata ekonomi och inte vet när det kan vända för dem ekonomiskt. Det bör beaktas. Kommentar: På vilket sätt boendemarknaden är tillgänglig för alla är en central politisk fråga som är svår att hantera inom översiktsplanens ram. Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse Kommentar till översiktsplan 2010 A. Allmänt Om kommunen vill ha reda på vad kommunens invånare tycker om planen, så måste den vara ute på längre tid, för att i synnerhet en del organisationer och liknande ska ha möjlighet att gå igenom den på ett seriöst sätt. En förening måste ha tid på sig att genomföra en granskning och sämsta tiden på året för detta torde vara på senvåren och försommaren. I planen om talas att kommunen skall nå ett bestämt innevånareantal år 2025 på 25.000 innevånare. Till dess är det 15 år och hur detta skall gå till förstår inte vi, då Kumla under de sista 15 åren har ökat med ca 1200 innevånare och för att nå 25.000 så behövs det en ökning på 4800 innevånare de kommande 15 åren för nå det satta målet. Målet torde vara helt orealistiskt både ut innevånareantal och satt mål för bostadsbyggande. Det lämpliga hade varit att klart och tydligt tala om, att detta är en plan för framtiden och inte sätta ut några datum när målet skall uppnås. Effekten med att sätta ut ett måldatum är, att den del av befolkningen som idag bebor de områden, som man i framtiden tänker sig att expropriera för framtida byggnation av bostäder m m” stirrar sig blinda” på datumet 2025 och grips av panik när de utbyggnadsplaner, som kanske kan bli aktuell om 40-50 år eller aldrig. En tidsplan bör därför sättas upp för de närmaste 5 åren och i den skall omtalas, vad man har tänkt sig för projekt och i vilken ordning de skall komma. Klarar man det inte under dessa 5 år, så vet man i alla fall hur kommunen har tänkt sig tidsordningen på projekten. Eventuellt bör även en sådan tidsplan förses med en ekonomisk plan om det är möjligt att genomföra projekten under tidsperioden. B. Bostadsområden Enligt planen tas hela d s k Pokerskogen i anspråk för bebyggelse och så har inte varit tänkt enligt tidigare planering. Skogen utgör ett av de få skogspartier som finns kvar i kommunen och bör bevaras åt framtiden. Detta gäller också skogsområdet öster om vägen. Det innebär givetvis att några vägar ej skall dras inom området förutom den nu planerade cykelvägen. 2010-09-14 43(89) När det gäller områdena öster om Kumlaån i Sånnersta och Brånsta, bör man senarelägga dessa områden i planen, för att överhuvudtaget se om de behövs inför framtiden. Området består av jordbruksmark och angränsade skogsmark och bör behållas i nuvarande skick så länge som möjligt. Ej heller bör några vägar i området anläggas i området innan man vet om det behövs inför framtiden. Vi vill också påpeka risken med bebyggelse för nära Kumlaån ifall den ev klimatomställning, som nu befaras, kan leda tills större nederbörd i framtiden och då ganska ojämnt fördelat under året vilket kan leda till stora översvämningar på slättområdena kring Kumla som avvattnas av Kumlaån med biflöden. Den tidigare nämnda tidsplanen för femårsperioder indelad i projekt, kan även leda till att man kan skjuta på att ta i anspråk marker i norra Ekeby mot mossen och motorvägen en nära framtid. Dessa områden består av jordbruksmark och så länge som möjligt bör man använda dessa områden för jordbruksändamål. Samtidigt bör man tänka på buller från motorvägen och störning från de planerade vindkraftverken på västra sidan av mossen. När det gäller utbyggnad av Sannahedsområdet, bör man beakta störningar av kulturområdet och Sannahed och även ianspråktagande av jordbruksmark. C. Industriområden Som tidigare nämnts i föregående stycke bör ingenting förläggas i pokerskogen. Området närmast motorvägen vid norra infarten bör man vänta med att bebygga, så länge som möjligt. Kommer att vara ett störande inslag i jordbruksbygden (risk för splittring) och fel användning av jordbruksmark. Skogsområdet väster om motoranläggningarna bör utbyggas först i sista hand, i likhet med tidigare omnämnda områden i föregående stycken. När det gäller utbyggnaden om kring Sakab måste man undersöka detta bolags framtida behov av deponi. När det gäller utbyggnader av industri och liknande, bör detta inte få ske utspritt på områden, som man kanske kan behöva använda i framtiden, utan avser man att utbyggnad skall ske på ett område så använder man detta i första hand innan man börjar med ett nytt område. Detta förenklar och förbilliga också utbyggnaden av infrastrukturen och splittrar inte landskapsbilden. D. Natur – och vattenområden Det med grönt markerade området vid Gränby bör förlängas, så att det innefattar Kumlaån fram till Blacksta. Fd Skarbysjön bör på sikt kunna bli ett naturreservat och genom vattenreglering (som inte stör jordbruket) få en vattenyta under hela året. 2010-09-14 44(89) Ev framtida skydd av Öjamossen bör tas med i planen. I dagsläget finns det troligtvis ingenting som hotar naturen i mossen. Det är viktigt att idag befintliga smådammar inte läggs igen. I övrigt hänvisar vi till de områden, som vi gärna se vill bli skyddade som naturreservat under de närmaste åren. Dessa finns dock i princip med i planen, utom de i ovanstycke nämnda. Vi ser också gärna att kommunen bidrar till att hjälpa till med anläggande av småvatten i kommunen och stimulerar till detta. Bidrag finns i regel att få hos statliga myndigheter, E. Infrastuktur Någon dragning av järnväg mellan Viaskogen och Gränby bör inte ske. I det fall nuvarande järnväg till Kvarntorp skall göras om så vore det nog bättre att lägga med järnvägen från Kumla till Kvarntorp och i stället öppna för en ny järnväg till Katrineholmspåret. Några planerade vägar genom Brånsta-Sånnersta bör inte planeras innan man vet om detta område skall behöva bebyggas i framtiden. Ej heller bör någon ytterligare planering ske av området väster om motorvägen, benämnt ”utredningsområde” innan man ser om detta kommer till användning. Ett antal bensinmackar finns markerade på kartan. Vi antar att dessa ersätter befintliga mackar i innerområdet, i annat fall blir det säkert en framtida överetablering. F: Avslutning Vi hoppas att ni i möjligaste mån tar hänsyn till vårt svar i ert arbete med översiktplanen. Kumla den 7 juni 2010-06-15 Kommentar: Översiktsplanen kan enbart redovisa vilka områden som kan behöva byggas ut för att nå målet om 25 000 invånare. Om och när målet kan uppfylls beror på en rad andra faktorer utanför planens ram. En större del av Pokerskogen ska bevaras tills vidare. Sånnersta-Brånsta bedöms inte ligga inom närmaste fem- till tioårsperioden. De lägre områdena ska inte bebyggas. De nordligaste delarna av Kumla-Ekeby reserveras för framtida verksamhetsområden. Kulturintressen ska beaktas i Sannahed. 2010-09-14 45(89) De stora trafikmängderna, bullerstörningarna, strategiska lägen m m gör områdena intill infarten från motorvägen till Vägtorget lämpliga för olika verksamheter. När exploatering kan ske beror helt på näringslivets intresse. För att kunna locka nya företag med olika önskemål och krav behövs en bra planberedskap och alternativa läggen att erbjuda. Området vig Gränby bör förlängas till Blacksta. Hur värdefull natur- och kulturvärdena i västra Hardemo bör beskrivas och skyddas ska länsstyrelsen utreda i samverkan med berörda kommuner. Spårdragningen vid Viaskogen tas bort från kartan. Den östligaste leden i Sånnersta-Brånsta tas bort. Gruppen för Hardemoutveckling. Gruppen har 6 representanter för Företagarna, Hembygdsföreningen, Bygdegården, LRF, Centerpartiet och Socialdemokraterna enligt tidigare insänd förteckning. Man har delegerat samrådssvaret till övertecknad men gruppens arbete kan följas på www.hardemo.info 1 Kommentar till planskrivningar Gruppen för Hardemoutveckling ser positivt på de möjligheter till ökat boende och verksamhet som beskrivs i översiktsplanen angående Hardemo/Brändåsen, del 1sid 76-77. Vi bekräftar att markägare i Hardemo nu inventerar och vidtar åtgärder för möjligheten att marknadsföra friliggande tomter för att öka boendet. Ett viktigt motiv härför är att grundskolans elevantal hösten 2010 är mellan 30 och 40 från att ha varit 60-80. Förskolan däremot har haft rekordmånga barn i vår, ca 30 i lokaler avsedda för 17. Befolkningsprognosen anger ca 9 st nya barn per år i Hardemo och i år säger förskolepersonalen att det redan fötts 10 st. Samråd med kommunal personal har skett beträffande de möjliga nya friliggande tomterna, t ex är en översiktskarta inlämnad till miljöchefen för vatten och avloppsfrågan. Ca 10 tomter kommer under resten av 2010 marknadsföras genom en uppgörelse med SWEDBANK Fastighetsbyrån. Vidare har vi till stadsarkitekten lämnat in ett förslag till gång, cykel häst och hundväg (GCHH-väg) utmed åsen från Brändåsen till Skyberga. Vi bekräftar skrivningen i översiktsplanen att GC-väg på sikt bör sträcka sig från Åbytorp via Hardemo-Brändåsen till Hallsberg. Vägen på åsen är visserligen nyasfalterad men smal och gångare samt cyklister och beridna måste vid möte gå ned i dikeskanten. Därför är utbyggnad vid åsen prioriterad. Häst och hundtillägget motiveras av att Hardemo har många invånare med djur som fritidssyssla och därför bör möjliggöra motion med dessa . 2010-09-14 46(89) 2 Friliggande tomter Gruppen har påbörjat en inventering av möjliga friliggande tomter för en kategori boende som inte vill ha så nära till grannar. Drygt 10 sådana lägen finns för påbörjad marknadsföring i år. Vi hoppas att fler markägare skall ställa sig positiva så småningom och att boendet på detta vis kan öka med kanske 30 hus. Grundskolan skulle ändå inte bli full men däremot kan omsorgen om 15åringar behöva ökas ut, kanske som en utbyggnad av förskolan invid gymnastiksal och skola. 3 Villaområden Två möjliga byar/villaområden har identifierats, Hardemo kyrkby söder om skolan och Brändåsens villaby norr om motorväg E20. Hardemo kyrkby som id´e är inte ny utan Jerk Alton och Tomas Nilsson har tidigare skissat på detta. Nilssons föräldrar äger marken sydväst om Lundmarkska skolan. En ny företagare och markägare, Mikael Born, ingår i gruppen och vill som ägare till mark sydöst om skolan också se en möjlig utbyggnad. Vi tror det kan bli svårt med kommunalt vatten och avlopp i Hardemo kyrkby så någon form av samfällighet för detta bör planeras. Vidare behöver en detalplan för boendeutveckling och vägar göras för kyrkbyn, hjälp från stadsplane-avdelningen i kommunen behövs. Kontakta i detta Mikael Born som samarbetar med Tomas Nilsson. Flera tänkbara lokaliseringar för Brändåsens villaby finns , t ex den i översiktsplanen skissade väster om vägen norrut fån Brändåsen. Gruppen har också identifierat en del av marken på södersluttningen av Nälbergshammaren ( fastighet Mårsta 3:2) som lämpligt för en grupp av villor med vacker utsikt och nära till E20. Emellertid tror vi att kommunalt vatten och avlopp vore att föredra i denna by, möjligt genom en ev förlängning av anslutningen fram till McDonalds/Statoil norrut under motorvägen. Fastigheter mellan lokalvägen Brändåsen –Hidingsta och motorväg E20 kan användas som verksamhetsområden med någon form av bullerskydd mot E20. Det behöver upprättas en detaljplan för Brändåsens utveckling med hjälp av stadsplaneavdelningen. Markägare till Nälberg 1:20, 3:16 och Mårsta 3:2 är positiva. 4 Kollektivtrafik Gruppen har samrått med kommunens utvecklare Ulrik Öhman om en möjlig utökning av kollektivtrafikservicen i Hardemo. Arbetet pågår men i nuvarande läge med besparing för Länstrafiken är utsikterna små. I en ev framtid med matningsbussar till ett resecentrum i Kumla är det självklart angeläget att turer planeras även i Hardemoområdet. En ev utökning av beställningstrafik finns också i diskussionen, färdtjänst finns idag men utnyttjas lite , tur för kommunen eftersom det är en dyr form. 2010-09-14 47(89) 5 Bredbandsfiber Gruppen har undersökt möjligheter till ökad fibertillgänglighet i Hardemo dels i samband med en ny elkabel Skyberga –Hidingsta, dels utmed åsen vid en ev GCHH-väg. Kumla Stadsnäts offert inkl borträknat stadsbidrag hamnar på drygt 29000 kr /anslutning t ex i Berga och Hidingsta vid den nya elkabeln. Samtidigt hör folk om Telia Scanovas utbyggnad i Hallsberg där anslutningspriset ligger på 8-9 tusen. Så vi tror inte att tillräckligt många kommer ansluta sig för att det skall bli möjligt nu i år. Telia Scanova säger att de inte är intresserade inom några år, förhoppningsvis är detta ändrat när vi bygger GCHH-vägen vid åsen och att då t ex företagandet där kan få bättre service till rätt pris. 6 Vägar En breddning av vägen på åsen skulle underlätta möten med tunga fordon. Tung lastbilstrafik har ibland tagit genvägen över åsen från Brändåsen till Lekeberg/E18. Vi efterlyser möjligheten att styra bort sådan genomfartstrafik utan att hindra nödvändig lastbilstrafik till bygden. Läget i korsningen E20-väg 50 vid Brändåsen är ”nära till” för många verksamheter. Vi efterlyser att Kumla kommun i ev samarbete med Hallsberg planerar för att denna möjlighet utnyttjas. Om Hardemo ökar från 700 till 800 invånare är det ett bidrag till Kumla 25000 om 14 % av behövda 25%. En järnvägsdragning utmed E20 är inget som hardemoborna önskar sig p g a det ökade bullret etc. Å andra sidan, om järnvägen ändå måste komma om 2030 år är det bättre att redan nu rita in dess sträckning på sätt som minst stör möjligheten till en bra utveckling för Hardemobygden. Den föreslagna GCHH-vägen utmed åsen är en prioriterad önskan och friliggande tomter samt villabyar måste ju i viss mån förhålla sig till denna nya sak. Vi efterlyser därför en plan från kommunens sida även för denna väg. Sammanfattning Kumla 25000 är bra översiktsplan och Hardemogruppen vill gärna bidra till de mål som där skissas. Vi föreslår olika former för ökat boende i Hardemo men med viss bibehållen landsbygdskaraktär, ny GCHH-väg, bättre kollektivtrafik, billigare bredbandsfiber och förbättring beträffande vägar och dess nyttjande. Gruppen planerar ett fortsatt arbete efter avslutande av LEADER-förstudien nu i sommar. I detta fortsatta arbete ser vi fram mot nya kontakter med kommunpersonal för förverkligande av ovan beskrivna mål. Kommentar: De flesta synpunkterna är redan beaktade i förslaget. Bebyggelsen på Nälbergs hammare bör avvakta till läget kan bedömas lämpligt. I övrigt är Hardemogruppen arbete ett intressant sätt att utveckla bygden tillsammans med översiktsplaneprocesserna. 2010-09-14 48(89) Ryttarkamraterna i Kumla kommun I den detaljplan som är publicerad ser vi stora brister. En stor anledning till att man flyttar till Kumla är för att komma i närheten av naturen och landsbygden. Den landsbygd som man nu tänker ta bort i Sånnersta, Brånsta och Ekeby. Det är viktigt med närheten till naturen och väldigt många har valt att bosätta sej i detta område för att få närhet till naturen, skogen och ridanläggningen vid Örsta kulle. Många av våra medlemmar har valt att bosätta sej i detta område både på befintliga gårdar och nybyggda gårdar. Kumla kommun verkar bara intresserade av att familjer med pojkar ska bosätta sej i Kumla kommun – är det kommunens vision att vi skall vara en pojkkommun eftersom man bara fokuserar på pojkidrotter såsom ishockey, fotboll och speedway? Kumla kommun behöver en ridskola så att även familjer med döttrar vill flytta till Kumla! Därför bör man sats på att bygga ridskolan i anslutning till Örsta kulle så att det blir Kumlas ”Häst mecka” vilket även passar bra eftersom det ligger i anslutning till sjöparken som skall gynna friluftslivet i Kumla. Med en ridskola, tävlingsanläggning för hoppning och dressyr samt en oval bana för islandshästar vid Örsta kulle, skulle det vara en god idé att lantbebyggelsen utökas med flera hästgårdar i Brånsta, Sånnersta och Ekeby. Vidare skulle man även anlägga motionsspår, vandringsleder och ridvägar ovanför skjutbanan som skulle kunna nyttjas både av den nya ridskolan och Folketorps ridskola. Vidare skulle man kunna utöka villabebyggelsen i Sörby på det tänkta området för ridskola samt ut mot motorvägen. Detta för att Kumla även skall synas för dom som passerar ute på motorvägen. Med den närheten till centrum som vi föreslår, blir det lätt för våra ungdomar att ta sej ut till det nya hästcentrumet och den bevarade landsbygden. Vi tror också att det kanske inte vara är villor som behövs utan också lägenheter för våra ungdomar som flyttar hemifrån. Kommentar: Många väljer att bo nära natur och landsbygd men de flesta efterfrågar tomter i tätorterna nära service m m. Om detta ska tillgodoses blir områdena Sånnersta-Brånsta och Kumla-Ekeby så småningom berörda. Även om det kan innebära konflikter med målet till framtida boende reserveras mark vid och runt Örsta för ridverksamhet. Exakt hur området ska utformas ska diskuteras i nya samråd när den fördjupade planen över Sånnersta-Brånsta arbetas fram. 2010-09-14 49(89) Kumla skytteförenings Efter att vi tagit del av Kumla kommuns översiktsplan vill Kumla Skytteförening med skjutbana i Sånnersta påpeka att det är mycket olämpligt med bebyggelse i så nära anslutning till en skjutbana. Kommentar: I likhet med andra kommuner kan skjutbanor ligga ganska tätortsnära. Det kommer också att dröja innan den nya bostadsbebyggelsen kommer alltför nära skjutbanan. Om och när skjutbanan behöver flyttas får diskuteras i den fördjupade planen för området. Kumla sportskyttar Hej ! Skickar härmed lite frågor och synpunkter angående översiktsplanen Kumla 25 000 från Kumla Sportskyttar som har vår anläggning inom detta område. Är det verkligen lämpligt att bygga bostäder så nära redan befintliga skjutbanor. Kommer den planerade vägen att gå som den var ritad på kartan, det kommer betyda att den i stort sett kan komma att korsa skjutbanorna. Är det med i planerna att skjutbanorna skall läggas ned inom en snar framtid så vore det väldigt lämpligt att informera oss skytteklubbar om detta. Är det tänkt att våra skjutbanor skall ersätta med andra markområden, Var och när . Det har tidigare varit tal om detta , att flytta till kvarntorpsområdet (södra fabriksområdet ) Kan det förslaget återigen erbjudas. Det var lite om detta. Kommentar: Se föregående kommentar Föreningen kanal regional Information en blind fläck En avgörande faktor för om Kumla ska kunna blomstra även om tio-tjugo år är att det finns en samhörighet i kommunen där medborgarna, från de minsta till de äldsta, vet vad som händer och har chans och vilja att påverka. Därför behövs en gemensam berättelse om lokalsamhället, en löpande krönika om stort som smått, den delade kunskap som faktiskt utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Lokaltidningen har länge stått för den gemensamma krönikan, helt visst kompletterad med kommunal information liksom det utbyte som sker mun mot 2010-09-14 50(89) mun. Men mediernas roller är i stark förändring. Lokaltidningen har inte samma plats i medvetandet som tidigare, allt färre prenumererar, unga avstår från morgontidning – antalet hushåll med bredband överstiger antalet med morgontidning. Det finns heller inga garantier för att dagens lokaltidning fortsätter bevaka Kumla. När lönsamhetsskruven dras åt på en tidning brukar lokalredaktionerna vara de första som ryker. Hur ska Kumla i sådant icke alls otänkbart läge kunna fortsätta att ha en gemensam berättelse? Översiktsplanen berör inte alls frågan, det är som oftast en blind fläck i planerarnas huvuden. Man är jättebra på gator och vägar, hus och miljö, väger in massor av faktorer, producerar kartor och välavvägda idéer, försöker ta hänsyn till det mesta men missar ändå delaktigheten. Kommunens förmåga att kommunicera måste helt enkelt utvecklas. Kommunen måste de kommande åren själv ta ansvar för att med hjälp av olika media - skrift, radio, tv, webb, sms - levandegöra samhället och skapa delaktighet för medborgarna. Föreningen Kanal Regional har sen våren 2007 i huvudsak med frivilliga krafter försökt utveckla en modell för hur lokal journalistik kan bedrivas där Kumla är centrum i tillvaron. Vi säger inte att vårt sätt att arbeta är allena saliggörande men vi har visat att det går att få ny belysning på en mängd olika aspekter av livet i Kumla som en traditionell lokaltidning inte klarar. Vi gör detta för att vi anser att det mesta som är stort finns i det lilla – och tvärtom. Se bara på miljöfrågorna. Översiktsplanen borde kompletteras med ett avsnitt om kommunens framtida information. Medborgarna har rätt att bättre få reda på vad som sker i stadshuset i form av idéer, planer, utredningar – innan de är klara! - förslag till beslut, hela denna ständigt växande massa av åtgärder som en kommun hanterar. Om kommersiella medier av lönsamhetsskäl inte förmår att upprätthålla den sortens information måste ”det gemensamma” kliva in och ta det ansvaret. Vårt förslag är att kommunen startar ett mediecentrum som kan verka på flera plattformar. Likväl som kommunen bekostar revisorer med självständig ställning kan man bekosta en motsvarande redaktion, som dessutom kan fungera som en utbildningsresurs för ungdomar. Så att den gemensamma berättelsen om vårt samhälle Kumla utvecklas och lever vidare in i nästa översiktsplan. Kumla 7 juni 2010 Kommentar: Hur kommunen ska informera och göra medborgarna delaktiga är mer en central policyfråga. Samtidigt är planprocessen enligt plan- och bygglagen en väl utvecklad form för dialog m m i samråds- och utställningsskedet. Detta kan dock utvecklas ännu mer med hjälp av exempelvis Internet och nya sociala medier som beskriv i yttrandet. 2010-09-14 51(89) Energidistributörer E.on elnät Översiktsplan för Kumla kommun E.ON Elnät Sverige AB har studerat de inkomna remisshandlingarna och har följande synpunkter. E.ON Elnät önskar att utställningshandlingen för översiktsplanen översänds till [email protected] Elförsörjning Elförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion. Knappast någon samhällsverksamhet kan fungera utan tillgång till el. Ett omfattande och långvarigt elavbrott kan lamslå samhället som få andra händelser. Tillgången till el är också av stor betydelse för den fredstida krishanteringen. Dels kan långvariga och omfattande elavbrott i sig leda till svåra påfrestningar för samhället, dels kan elavbrott försvåra samhällets krishanteringsinsatser. För näringsidkare kan ett avbrott leda till att verksamheten stannar vilket orsakar ekonomiska förluster. För enskilda personer kan strömavbrott leda till påverkan på säkerhet och välbefinnande genom att det blir problem med värme, matlagning, trygghetslarm, vatten och avlopp mm. Utöver de rent fysiska konsekvenserna finns det idag också en syn på eltillgången som en självklarhet och det är en låg acceptens mot avbrott. Samhällets syn på elförsörjning innebär höga krav på leveranssäkerhet. Riksdagen har tydligt markerat leveranssäkerhetens stora vikt för samhället, genom att lagstifta att elkunder har rätt till ersättning efter längre än tolv timmars sammanhängande avbrottstid. Det har också beslutats att det under 2011 kommer att träda ikraft bestämmelser som innebär att nätkoncessionsinnehavare ska se till att avbrott vid överföring av el till en elanvändare aldrig överstiger 24 timmar. Elnätets uppbyggnad Det svenska elnätet kan delas in i tre olika typer: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Det består av ledningar med spänning på 220 eller 400 kV som är de kraftigaste ledningarna. Region- och lokalnäten ägs av elbolagen. Regionnätet består av mellanstora ledningar som har en spänning mellan 40 och 130 kV, och varje ledning förser stora områden med el. Frågan om huruvida en specifik ledning ska utföras som luftledning eller jordkabel måste avgöras från fall till fall. Med tanke på samhällets och lagstiftarens syn på strömavbrott, är det av avgörande betydelse att avbrottstid på denna typ av ledningar minimeras. Trädsäkra luftledningar skadas sällan, är lätta att inspektera och är möjliga att reparera inom lagstadgade 24 timmar. Jordkablar är skyddade mot vind, snö och is men riskerar att skadas vid exempelvis åska. Om fel uppstår på en jordkabel tar det lång tid att lokalisera och åtgärda felet jämfört med en luftledning. Hur nätstrukturen ser ut i området där den aktuella 2010-09-14 52(89) ledningen är belägen är också betydelsefullt, samt vilken roll och betydelse ledningen har inom området. Lokalnätet består av mellanspänningsnätet som har en spänning mellan 10 och 20 kV och lågspänningsnätet som har en spänning på 0,4 kV. Lokalnätet är den yttersta delen av nätet och förser kunderna med el. En skada på lokalnätet får inte samma konsekvenser på samhället som en skada på regionnätet, och man bör därför kunna utforma detta som jordkabel om det inte föreligger särskilda skäl. Magnetiska fält Alla elektriska apparater och ledningar omges av magnetiska fält. Det innebär att magnetiska fält inte bara förekommer kring kraftledningar och ställverk utan finns nästan överallt i vår miljö och i hemmen. Oklarhet beträffande dessa frågor kan orsaka oro och rädsla. I denna typ av frågor där det kan vara svårt för den enskilde att bevaka forskningsläget är det extra viktigt att myndigheter och innehavare av elektriska anläggningar agerar sakligt, balanserat och ansvarsfullt. E.ON Elnät vill vidare påtala myndigheternas försiktighetsprincip, som är avsedd att vara ett underlag för beslutsfattare som i varje enskilt fall måste göra en skälighetsbedömning där eventuella risker från magnetiska fält vägs mot tekniska och ekonomiska förutsättningar. Ur försiktighetsprincipen framgår bland annat följande: ”De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för och kan inte heller sägas motivera några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält” samt vidare ”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.”. Med bakgrund av detta rekommenderar E.ON Elnät Kumla kommun att beakta försiktighetsprincipen inom den fysiska planeringen. Elnätets utveckling Där E.ON Elnät har nätkoncession enligt ellagen är vi skyldiga att ansluta nya elektriska anläggningar. Elnätet byggs alltså ut i samverkan mellan de privata och allmänna exploatörerna och nätbolaget. Det innebär att E.ON Elnät ensamt inte kan styra eller förutse utvecklingen framåt i tiden, utan att utvecklingen av elnätet sker i takt med samhällets utveckling. E.ON Elnät har nätkoncession för område i Kumla kommun. De ledningar som omfattas av denna typ av nätkoncession är de som under rubriken elnätets uppbyggnad kallas för lokalnät. Lokalnätet berörs i regel när ett område detaljplaneras och för att elnätet ska få en lämplig utformning i området, är det viktigt att E.ON Elnät involveras i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen. 2010-09-14 53(89) Byggnation nära kraftledning Det är viktigt att byggnader lokaliseras på ett betryggande avstånd från kraftledningar. Byggnation eller annan exploatering nära en kraftledning medför att vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i det aktuella området. Dessutom skall arbete i närheten av starkströmsledning utföras i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid yrkesmässig verksamhet samt de av elbranschen framtagna Elsäkerhetsanvisningarna. Det är därför viktigt att en dialog mellan byggherren och ledningsägaren kan komma till stånd på ett så tidigt stadium som möjligt. Med bakgrund av detta önskar E.ON Elnät att få möjlighet att framföra yttrande i ärenden utanför detaljplanerat område, där byggnad avses att uppföras inom 50 meter från E.ON Elnäts högspänningsledningar (>1 kV). Master och vindkraftverk För att E.ON Elnät ska kunna efterleva lagstiftarens krav på att avbrott aldrig får överstiga 24 timmar, är det nödvändigt att snabbt kunna lokalisera var ett tillbud på elnätet har skett. Detta görs lämpligast med helikopter som flyger över ledningarna. Helikopter används också för att på ett effektivt sätt kunna utföra det föreskrivna kravet på besiktning av alla ledningar med spänning på 10 kV och uppåt. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar enligt ovan anser Transportstyrelsen det önskvärt ur flygsäkerhetssynpunkt att master och vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag. E.ON Elnät kan konstatera att avståndet 200 meter nämns i samrådshandlingen, det är dock viktigt att förtydliga att avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från den yttersta delen av rotorbladet på vindkraftverket. När det gäller mindre master och vindkraftverk, med en totalhöjd mellan 15 och 25 meter, anser Transportstyrelsen att minsta avstånd mellan kraftledning och vindkraftverk bör vara vindkraftverkets totalhöjd x 1,5. När vindkraftverk uppförs anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta nätägaren i god tid. Då vindkraftverk planeras i närheten av E.ON Elnäts anläggningar är det på grund av de skäl som angivits ovan viktigt att E.ON Elnät underrättas och får möjlighet att framföra synpunkter i ärendet. Kommentar: Det mesta sin sägs i yttrandet är i möjligaste mån beaktat. I alla planer och vissa bygglov är EON också en samrådspart så att intressen kan bevakas. Vattenfall eldistribution AB Samråd översiktsplan Kumla kommun Vattenfall eldistribution AB, vattenfall har anläggningar inom kommune, tranformatiorstationer, luftlednignar, 40kV (grön he,dragen linje)upp till 130 2010-09-14 54(89) kV (lila heldragen linje). Vattenfall behöver troligen bygga fler anläggningar i och med Vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Enligt gällande Starkströmsföreskrifter skall säkerhetsavståndet till byggnad från spänningsförande ledare vara minst 5 m från yttersta fasen för en 40kV ledning och minst 10 m för en 130 kV ledning. På grund av den allmänna opinionen tillämpas den av myndigheterna rekommenderade försiktighetsprincipen. Det övergripande syftet med denna är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken för att människor eventuellt skadas. ”När det gäller nya anläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att placera dessa så att exponeringen begränsas”. Ur ” Allmänna intressens behandling ” i översiktsplanen Boverket. O det behövs någon förändring på Vattenfalls anläggningar står exploatören för kostnaden. Arbete beställs minst 12 månader innan arbetets start hos Kundtjänst på telefon 020-82 10 00. Angående texten på sid 44 i del 2 är Vattenfalls synpunkter att vi absolut inte vill kablifiera 130 kV nätet i och med att det innebär sämre tillgänglighet. De är 130 kV ledningarna är en del i en mycket stor och viktig slinga för matningar i hela området. Reparationstiden på kablar är mycket längre än för luftledningar och felen är alltid permanenta i kablar medan hos ledningar är det oftast övergående fel. Under förutsättning att Starkströmsföreskrifterna följs angående säkerhetsavstånd till byggnad så tillstyrker Vattenfall översiktsplanen. Vattenfall AB Kommunikation Norden Hej, Vattenfall har fått möjlighet att kommentera översiktsplanen för Kumla kommun. Vattenfall har inga synpunkter på översiktsplanen Kommentar: Kumla kommun önskar att fortsätta diskussion om bland annat 130 kVledningen som delvis är en begränsning av Kumlas tätortsutbyggnad. 2010-09-14 55(89) Bilaga 2- sammanställning av synpunkter från enskilda Synpunkter från enskilda kommenteras i tabellen nedan. Anledningen till att synpunkter som lämnats av enskilda redovisas i tabellform är synpunkterna kan grupperas, eftersom många synpunkter i stor utsträckning rör samma område. Förhoppningen är att tabellen ska ge en bättre överskådlighet på vilka områden erinringarna berör. Yttranden i sin helhet finns att läsa i bilaga 4. Sånnersta-Brånsta m m Kommentar Exploatera inte SånnerstaBrånsta. Eftersom kommunen har målet att fortsätta utvecklas och byggas ut med nya bostäder finns det flera skäl till framtida exploatering av Sånnersta-Brånsta. Det är korta avstånd till befintlig infrastruktur (vägar, ledningar mm), service, grönområden mm. Området har många boendekvaliteer och andra bra förutsättningar bygga i. Planer för utbyggnad har också funnits med sedan 70-talet. Även om det finns ett visst intresse för hästgårdar är det största intresset och behovet att få fram nya småhustomter. Vid en fortsatt översiktlig planering av området kan det om så prövas lämpligt finnas delar som är till för hästgårdar. Det är först i samband med denna översiktsplan som frågan om eventuell ny östra förbifart blivit aktuell att informera om. I föreliggande utställningsförslag har dock det östligaste alternativet tagits bort. Oklart vilket område som avses. Satsa på hästgårdar i Sånnersta Brånsta istället för villaområde Dålig information om planerat vägbygge (östra förbifarten) Bygg mellan Kumla och Örstavägen Bevara det kulturhistoriskt intressanta byggnaderna i Brånsta. Exploatera inte naturnära boendeformer utan erbjud varierade boendeformer Låt bebyggelsen stanna söder om Brånsta/Folkatorpsvägen Vid en fortsatt planering av området kommer största möjliga hänsyn tas till värdefulla miljöer och byggnader. Varierande boendeformer kommer att planeras. För att skapa attraktiva boendemiljöer kan närhet till naturen vara viktig. Den exakta avgränsningen av området kommer att studeras i den kommande fördjupade översiktsplanen. 2010-09-14 Ta bort Östra förbifarten genom Sånnersta-Brånsta Örsta Bygg tunnel för genomfartstrafik (istället för Östra förbifarten) Dra Östra förbifarten längre bort från Brånsta eller utveckla den andra vägen från reningsverket. Istället för Östra förbifarten, välj den kortare sträckan från Norra Mos ner till Östra leden i anslutning till järnvägen. Skapa natursskyddsområde från Kumlaån ända upp till Folkatorp. Bevara det naturliga istället för att bygga berg och sjöar. Bevara skjutbanan 56(89) Det östra alternativet av förbifarten kommer inte att tas med i utställningsförslaget. Se föregående kommentar. I utställningsförslaget tas endast en förlängning av förbifarten vid reningsverket med. Endast en förlängning av nuvarande östra leden norrut till Norra Mos tas med i förslaget. Exakt sträckning får prövas ex i en fortsatt förstudie. Gröna korridorer från Kumlaån mot Folkatorp bör tas med i det fortsatta arbetet med en fördjupad översiktsplan. Skjutbanan bör kunna ligga kvar under längre tid. Norra Kumla Kommentar Led inte genomfartstrafiken mot Örebro genom Skogstorp. På vilket sätt onödig genomfartstrafik ska begränsas måste utredas särskilt i samband med planeringen av en ny utfart mot riksväg 641 nära motorvägen. Lägre skyltad hastighet och fartdämpande hinder kan minska intresset för annan trafik än från själva området. Trafik via Carlbarkbör studeras för att ge ytterligare möjlighet till in- och utfart från Skogstorp mm. En nordlig utfart kan ändå behövas. En fortsatt utbyggnad åt norr kommer förr eller senare att beröra värdefull åkermark. Utbyggnaden av den västra delen har dock begränsats i utställningsförslaget jämfört med samrådet. Utbyggnad planeras i området Led trafiken via Carlbarksrondellen istället för genom Skogstorp Bygg utan att förstöra jordbruksmark i norra Kumla. Bevara åkermark mellan östra och västra Kumla-Ekeby Bygg bostäder utmed de lokala vägarna i området där vatten och avlopp planeras i Kumla -Ekeby. Om utfart byggs i området, ta hänsyn till samfällt avlopp, Myrgraven. Planera inte för fler bostäder i området Kumla Ekeby. Utfartsvägen har flyttats åt öster med hänsyn till ”Myrgraven”. Med hänsyn till efterfrågan, närhet till motorväg och Örebro, service, infrastruktur mm samt andra boendekvaliteer gör att fler bostäder bör planeras i området. 2010-09-14 57(89) Järnvägsstråk, Steneskogen, Skickelsta –Hörsta – Sörby mm Kommentar Bygg ingen motorvägsanslutning/bygg motorvägsanslutning vid Sickelsta Bygg inte på Sörbybacken Exploatera inte Steneskogen Anslutningen bör finns kvar i förslaget för att kunna fortsätta diskussionen med Trafikverket Angående godsstråk (järnväg) – bygg inte godsstråket Planlägg för godsstråket så att minsta möjliga mark tas i anspråk. Dra järnvägen från norr efter kommungränsen (KumlaLekeberg) förbi friluftsområdet vid Hörstabacken och rakt ner mot Hardemo. Järnvägen kan korsa motorvägen strax norr om avfarten till Askersund. Dra spåret förbi flygplatsen Placera järnvägen (godsstråket Örebro-Hallsberg-Degerön) så att den ej delar bygden mer än nödvändigt, Låt den följa gränsen Kumla-Kräcklinge där marken är fastare Om järnvägen (godsstråket Örebro-Hallsberg-Degerön) ska gå på åkermark kan den följa gränsen mellan byarna EkebyVallersta. Övriga synpunkter infrastruktur Dra inte järnvägen (från Kvarntorp) enligt alt 1 i planen. Bymiljön bör kunna förtätas. Verksamhetsområdet i Steneskogen tas bort från kartan i utställningsförslaget. Godsstråket tas inte med i utsällningsförslaget. Se ovan kommentar. Se ovan kommentar. Se ovan kommentar. Se ovan kommentar. Se ovan kommentar. Kommentar Alternativet via Älvesta-Rösavi tas ej med på kartan i utställningsförslaget. Möjligheten till ett västligt alternativ ska dock utredas. Satsa på alternativ 2 (Kvarntorp) Alternativet från Kvarntorp och söderut av järnvägssträckningen. förefaller i dagsläget som lämpligast. Frågan behöver dock utredas mer. 2010-09-14 58(89) Övriga synpunkter – bebyggelse Bygg utanför Korsta Bygg utanför Åbytorp Bygg i västra Kumla, där närheten till motorvägen finns. Bygg på höjden i Kumla. Ta hänsyn till hållbarhetsdimensionerna i planeringen. Den gröna, sköna stora småstaden för alla. Innebär att hänsyn måste tas till alla medborgare som idag bor i Kumla kommun. Bygg ut Kumlabyområdet och mot Åbytorp. Bygg ut lite på flera ställen, sprid utbyggnaden. Renovera och bygg ut de skolor som redan finns. Bygg inte ut Kumla till 25 000 invånare. Förtäta bebyggelsen i centrala Kumla i stället för att bygga på landsbygden. Förtäta redan tätt befolkade områden. Förstärk Hällabrottet, Åbytorp och Ekeby Minska ”cykelringen som redovisar förtätningsområden, 1 km istället för 3 km. Utbyggnad vid Korsta föreslås redan i förslaget. Området öster om Långgällagatan bör kunna redovisas med förtätning. I utställningsförslaget redovisas ytterligare utbyggnader i västra Kumla. Planering av bostäder sker även genom förtätning av centrala delar av kommunen och då även genom höghus. Enligt beskrivningen ska hänsyn tas till dessa frågor. Enligt förslaget ska Kumlabyområdet och västra delarna byggas ut. Målet om 25000 invånare är nyligen antaget av kommunfullmäktige. Behov av förtätad central flerbostadsbebyggelse finns liksom glesare småhusbebyggelse i ytterområdena. Se ovan. Utbyggnad i de mindre tätorterna föreslås också. Dock avgör efterfrågan och ”marknaden” var det faktiskt byggs. Den mer centrala förtätningen kommer att ligga inom ca 1 km. Nya mer glesa småhusområden klaras bara inom ca 3 km. Övriga synpunkter Kommentar Fler krogar behövs i Kumla Detta är ingen översiktsplanefråga. Dock kan förmodas att underlaget för nya krogar förbättras om det blir 25000 invånare. Se den sammanfattande kommentaren inledningsvis. Samrådsförfarandet är torftigt Jippo på torget, utdelning av planen till samtliga hushåll, arrangera studiecirklar, informera skolklasser om planen. Samrådet bör ske under vintern. 2010-09-14 Gör om samrådet enligt förslag. Belastningen på Kumlaån bör begränsas. 59(89) Med nya dagvattendammar, våtmarker och buffertzoner utmed ån bör belastningen kunna begränsas. 2010-09-14 60(89) Bilaga 4 - samtliga yttranden från enskilda i sin helhet Synpunkter från enskilda angående Sånnersta - Brånsta östra förbifarten Ronny Noren Jag vet inte hur jag ska börja men vi har i dagarna fått tagit del av "översiktsplan 25000" och våra liv har precis upphört att fungera normalt. En ny genomfartsled planeras tydligen rakt utanför vårt hus, är detta ett skämt???? Lilla kommunen kumla har fått storhetsvansinne eller??? vad jag kan se så ökar befolkningen med 1378 personer på 10 år och nu ska ett markområde nästa lika stort som tätorten exploateras, jag tror inte ni fattar hur viktiga våra gårdar och avskildhet är. Vi har precis köpt till mark för att starta en mindre djurverksamhet samt gjort omfattande renoveringar av fastigheten under många år och nu har någon dragit ett godtyckligt vägstreck förbi och mitt i våran fastighet och dragit ett streck över våra liv. Vi har till och med slutat pensionsparat för att vi vet att värdet på gården ökar kraftigt med åren och vi har känt enorm trygghet med detta tänkande, men översiktsplan 25000 förstör detta värdet totalt nu när den är officiell för alla, vi kan inte direkt backa och börja spara igen. Hur tänker ni?? en ny väg måste väl vara den mest onödiga kostnad i våran lilla pluttkommun. Jag tror inte ni förstår hur långt människor är beredda att gå för att försvara sina hemman.. Hur ska vi nu göra?? sälja? vem vill Köpa?? vem ska förklara för barnen att vi inte kan bo kvar?? vart ska vi flytta?? hur ska vi kunna fortsätta leva ,jobba mm????ni har förstört allt , hoppas det känns bra..... /bevarandet av Sånnersta , Brånsta och Örsta Camilla Johansson Protest mot översiktsplan Kumla 25000 Jag vill härmed protestera mot utbyggnaden i Brånsta, Sånnersta och Örsta som presenteras i översiktsplanen Kumla 25000. Jag köpte min avstyckade gård tillsammans med min sambo för precis ett år sen. Vi ville bosätta oss mer lantligt och ändå ha nära till Kumla stad. Vi flyttade från ett livligt och väldigt centralt villaområde i Kumla eftersom vi önskade att få mer utrymme att leva, att få vara mer för oss själva och att få mer lugn och ro. Den stora fördelen med flytten som jag känner är den harmoniska känsla som infunnit sig. Om det beror på lugnet, på fågelsången, på de gröna skogarna eller på det minskade trafiktempot vet jag inte. Men det jag däremot vet är att för mig innebär det enorm livskvalité att exempelvis få komma hem från jobbet och höra fåglarna, se grannarnas får och hästar, se de vilda djuren och insupa de härliga dofterna som skogs- och lantlivet bjuder på. Nu är jag rädd att allt detta ska slås undan i och med det eventuella bygget av 1000 villor/radhus/kedjehus som ni presenterar i den nya översiktsplanen. Att bo i detta område känner jag är en ynnest. Jag hoppas innerligen att ni inte bara 2010-09-14 61(89) har de nya potentiella invånarna i åtanke när ni planerar Kumla kommun utan att ni kanske framförallt tänker på dem som redan bor här. I förlängningen tänker jag då att Kumla som stad endast kommer bli en betongstad med planerade trädpartier och med prefabricerade hus. Känslan av att vara i Kumla tänker jag mig då kommer vara som det skulle vara att befinna sig i en IKEA- eller Eksjöhus katalog. En stad utan skog, lantliv och åkermark med bostäder som är byggda exempelvis i slutet av 1800 talet känner jag är själslös. Jag förstår att städer "måste" växa. Och jag förstår också att ingen vill ha de nya områdena vid sin egen bakgård, hörde begreppet NIMBY på samrådet på biblioteket. Men, måste städer växa på så sätt som nu är föreslaget? Genom att mosa ner en massa skog och bygga på åkermark och därmed förstöra försörjningen för både skogsägare och lantbrukare? Om man nu måste bygga på åkermark så föreslår jag att man fortsätter att bygga ut runt Ericsson. Mellan Shell och pizzerian Semurg finns mycket mark att bygga på och där är påfarten till Örebro mer tillgänglig. Jag är medveten om att min röst förmodligen inte påverkar så mycket men jag vill ändå göra er medvetna om att det är människor boende i områdena Brånsta, Sånnersta och Örsta som inte vill bo i ett sönderexploaterat landsbygdsområde. Jag tänker också att om man inte hör av sig till er så kanske ni antar att alla tycker att den nya översiktsplanen är allmänt accepterad. Jag hoppas att det inte råder någon slags skendemokrati i Kumla utan att kommunens politiker och tjänstemän på riktigt tar till sig de synpunkter och förslag som ges angående Brånsta, Sånnersta och Örsta. Jag vet att fler har skickat in sina synpunkter till er och jag har även startat en Facebookgrupp till förmån för att Bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd där än så länge 96 medlemmar (klockan 22,00 söndagen den 30 maj) motsätter sig förslaget att göra om nämnda område till ett enormt villa/radhus/kedjehus-område. Länk till Facebookgruppen: http://www.facebook.com/?ref=logo#!/group.php?gid=129242073754084 Helena Sterner Låt Brånsta, Sånnersta o Örsta vara en levande landsbygd, en nära landsbygd för kommunens invånare. Även nyinflyttade i Kumla kan väl tänkas uppskatta ett stadsnära naturstråk för cykelturer, promenader, svamp- o bärplockning. Är redan nu många som använder områdets alla vägar för motion. Ända från Säbylund förbi Brånsta, Sånnersta, Örsta och ut mot Hjortsberga o Alm – Låt hela sträckan vara! Så fin natur, så mycket småvägar i skogen upp mot FolkatorpFåglahagen o mot Säbylund. Utnyttja det, gör ett naturområde där i stället för att göra en väg rakt igenom hela området o förstöra för så många människor. Några nybyggnationer är väl okey, men inte 1000 villor på hela området. Kanske hästgårdar? nära Ryttarkamraterna anläggning. Lägg ridskolan där 2010-09-14 62(89) också. Nära till skogen för ridturer, vilket även en ridskolas hästar behöver. Vid Sickelsta är det ju ingen skog i närheten. Hrimfaxis (islandshästföreningens) nya bana kommer ju också att vara där. Alla kommunens ridande ungdomar har ju hamnat i kläm väldigt mycket. Nu har ni chansen att göra en insats för dem i stället. Satsa på ridningen i Kumla kommun i stället för att driva det åt andra hållet, som är på väg nu. Min mamma bor på gård Örsta 312 precis där den nya vägen skall börja vid Hällabrottet. Känns som vår gård i och med den här nya översiktsplanen helt rasat ekonomiskt. Lagom stor gård, med stall för 9 hästar, mark runtomkring för hagar, ridbana, men nu ?!?!? Om vi vill sälja om några år – Vem vill köpa när det kanske planeras en väg rakt över tomten om 15 år ??? På den lilla grusvägen förbi vårt hus - Vet ni hur många Hällabrottsbor som har den vägen som promenadstråk ?? Från kl 5-6 på morgnarna till sena kvällarna är det alltid nån som kommer gående. ”Hästsvängen” som de kallar den, barnen stannar o tittar när vi rider på vår ridbana, hälsar på hästarna, sitter o fikar vid vår rastplats vid ridbanan ibland. Berättade för en 10-årig flicka fr Hällabrottet som kommer o rider hos oss vad som var tänkt framöver : ”Så kan man väl bara inte göra!” var hennes reaktion. Jag känner en som håller på med politik, jag ska prata med henne. Härligt ! Bygg där det inte ändrar bygden så mycket, mer utanför Korsta ? Utanför Bondgårdsgatan mot Åbytorp? men varför kan inte Kumla räcka som det är ?? Ta hand om och bevara det som redan finns i stället. Örsta 10-05-31 Ingalill Sanfridsson, PROTEST MOT ÖVERSIKTSPLAN KUMLA 25 000 Vill härmed anmäla mina protester angående det eventuella vägbygge som kommer att passera utanför min fastighet 3:04 i Brånsta. Enligt karta som jag har tagit del av så betyder det att jag kommer att ha en stor motortrafikled precis runt hörnet, vilket innebär att hela syftet med att bo på landet försvinner. I dagsläget så är det en idyll här ute men befarar att det kommer att försvinna i samband med denna väg? 2010-09-14 63(89) Odlar idag mina egna grönsaker men ur miljösynpunkt så kommer det att vara otänkbart eftersom utsläppen från bilar och lastbilar kommer att omintetgöra detta. Har ni verkligen kontrollerat hur detta kommer att påverka naturen här runtomkring? Är det meningen att man ska behöva ha bullerplank lika höga som Berlinmuren för att man ska kunna fortsätta att njuta av denna tillvaro. Känner mig så förkrossad över detta så jag flyttade ut på landet av medicinska skäl. Trodde att våra öppna landskap skulle bevaras istället för att exploateras och förstöras. Vet ej var ni bor men jag lovar er att inga av er vill ha en motortrafikled rund hörnet. Skulle kunna fortsätta att argumentera varför denna väg EJ ska byggas här utanför men jag avlutar härmed med ett rungande NEJ TACK till detta vägbygge. Roland och Helen Thörner För ungefär ett år sedan fick vi bygglov för vårt hus som ligger i Brånsta. Vi ville bosätta oss utanför staden, vi ville inte bo i områden som Skogstorp och Smedstorp utan ville få njuta mer av naturen. Vi tycker att det är under all kritik att kommunen inte har bättre framförhållning och då kunde informera oss om dessa planer på en ny vägsträckning direkt utanför vår altan i tomtgräns, vi hade då haft möjligheten att välja en annan plats att bygga vårt hus. Vi har nu satsat flera miljoner och jättemycket arbete på denna bostad och har precis flyttat in. Vi är helt emot denna nya vägdragning och tycker att befintliga vägar kan nyttjas. Tommy Sanfridsson, Brånsta 4:7 Vill lämna några synpunkter på den översiktsplan Kumla 25 000 som kommunen har ute för samråd våren 2010 Det är snart dags för mig att återvända till Kumla efter mer än tjugo år i huvudstaden med allt vad det innebär… När mina grannar i brånsta skolgata deklarerar att det planeras en trafikled över våra tomter så är det med skräck och frustration som jag känner. Det är balsam för mig att tillbringa min lediga tid i brånsta långt ifrån stora genomfartsleder och dylikt. Vid min nuvarande adress på Lindhagensplan i Stockholm passerar de ca 30 000 bilar med buller och avgaser som stinker och förgiftar miljön. Husägarna har försökt att reglera med treglasfönster som ger ett skralt resultat balkongen, duger till endast att förvara cyklar på. Vi kostar på skolfastigheten så mycket som ekonomin tillåter vilket åtminstone räcker att föra renoveringen framåt med tanke på att huset fyller hundra år 2014. 2010-09-14 64(89) Skolhuset bredvid är från 1870-talet som sedan blev lärarbostad. Dessa skolfastigheter har ju bidragit med bildning till bygden. Det borde vara kulturhistoriskt intressanta miljöer i Kumla kommun? En av fastigheterna har smyckats av konstnären Bertil Bagare såväl exteriört som interiört. Vi sätter oss inte emot att utveckla Kumlabydgen men det få inte vara till varje pris och att andra husägares livssituation försämras drastiskt. Det bör finnas möjlighet att dra fram den nu föreslagna vägen på ett annat sätt längre bort från Brånsta eller utveckla den andra vägen från reningsverket. En tanke som slog mig är att bygga en tunnel med det blir väl svårt att realisera en finansiering om det inte går att äska pengar från statligt håll eller liknande.? Sören Larsson Yttrande till Översiktsplan för Kumla kommun 2010. I mål och styrdokument från Kumla kommun uttrycks att ”Kumla kommun ska vara en blomstrande kommun”. Kumla kommuns riktning formuleras i tre dimensioner; Ekonomisk-, Sociokulturell och Miljömässig dimension. Målsättningen för Kumla är att utvecklas till ”regionens mest attraktiva småstad. Den gröna, sköna stora småstaden för alla”. Denna formulering innebär krav på hänsynstagande till alla medborgare som idag bor i Kumla kommun. Angående föreslagen utfart från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv 641; Förslaget, som anges i Översiktsplan för Kumla kommun 2010, innebär att ”den av Kumla kommuns nya väg” direkt kommer ligga på och korsa helt min fastighet, vilket jag helt motsätter mig. Driver sedan 10 år lantbruk som är i drift. Detta lantbruk har varit i drift under fem generationer och varit i familjens ägo sedan mitten av 1800- talet. En praktisk detalj som är betydande är att vår fastighet har jordvärme. Den stora jord-värmekabeln ligger ner mot ”Myrgraven”, vilket innebär att den skulle brytas sönder om Kumla kommun verkställer sitt förslag på föreslagen utfart för Lv 641. Förslaget som skulle innebära minst förändringar för alla boende i området och möjliggöra fortsatt lönsamt skatteunderlag för kommunen är att dra vägen på ett annat sätt. Om vägen dras enligt mitt förslag så innebär detta att aktuella lantbruksföretag kan fortsätta att vara i drift ytterligare tid vilket ger skatteunderlag och företagsamhet, gröna områden för rekreation Mitt förslag är; Lv 641 dras i gränsen mellan fastighet som ägs av Kumla kommun och min egen fastighet, Kumla, Kumla- Ekeby 6:2. Dvs detta innebär att min fastighet volymmässigt är fortsatt sammanhängande som idag och ej behöver delas på något sätt samt att jag kan driva mitt företag vidare och bidra till ökande skatteintäkter och gynnsamt företagande. Ett annat förslag är att i samråd med boende i området och Kumla kommun diskutera ett annat alternativ till dragning av väg Lv 641, t ex att vägen från 2010-09-14 65(89) Täbyvägen, nära Husargatan, till den nya vägen från Carlbarksrondellen genom industriområdet, ut till Kumla tillfarten. Detta alternativ förstör inte god åkermark som ger god avkastning. Kumla kommun har redan mindre vägar som kan ytterligare breddas och förbättras, vilket innebär mindre kostnader för kommunens befintliga budget. Angående den planerade ny produktionen av bostäder i området Ekeby och att området kommer att tillhöra Kumla tätort så motsätter jag mig detta. För de boende i nuvarande tätorten Kumla, som vill ha närhet till naturområden, levande lantbruk, rekreation för barn och unga, innebär en ny produktion av bostäder att dessa förmåner inte kommer starkt begränsas. Därmed gäller inte Kumla kommuns vision om att vara ”regionens mest attraktiva småstad. Den gröna, sköna, stora småstaden för alla” ”Vi ville bara visa var ungefär var vi ville ha en väg och drog en linje på kartan, sedan får man diskutera närmare hur en väg skulle gå genom området” säger statsarkitekten Kurt Larsson angående Kumla kommuns nya översiktsplan, som inte innehåller text eller siffer information som tydliggör läsandet under samrådstiden. Som skattebetalande medborgare ställer jag mig frågande till vilka fakta grunder som utgör beslutsunderlag för politiska beslut. Kumla den 5 juni 2010 Jenny Norén Hej Man blir inte så glad när man får se de nya planerna i "Kumla 25000". Jag har en del synpunkter på att det eventuellt kommer att byggas en ny väg och att det under en oviss framtid kommer att byggas 1000 nya villor. Våran landsbygd. Jag är själv uppvuxen här ute på landet, nära till skogen. Här finner jag ro och trygghet, jag vill inte bo i ett tätbebyggt område. Jag vill kunna ge mina barn samma upplevelser och möjligheter som jag hade när jag var liten, det är därför jag bor här. Barnen upplever så mycket nära naturen och alla "vilda" djur som finns runt omkring oss. Natur och djur. Jag undrar vad som händer med alla våra vilda djur som finns runt oss, några av dem fridlysta arter som tex huggormen och många lite ovanliga fåglar som har sina revir här som kattugglan och ormvråken. Hästfolket Många här i området har hästar och här finns underbara ridvägar. En fin ridklubb på Örsta Kulle och Islandshästföreningen har en planerad ridanläggning som ska byggas. Mina funderingar är då, att villaområdet är planerad att gränsa ridanläggningarna och då får jag en känsla av att samma sak kommer att hända som med Hagaby ridskola, tätbyggden kommer för nära och hästarna motades så småningom bort. Det finns för nuvarande ingen ridskola i Kumla för alla hästintresserade flickor i kommunen. Jag tycker att det vore dumt att bygga där man har en bra fungerande ridklubb och en till 2010-09-14 66(89) anläggning på gång. Vart ska man bo om man har häst? Lantbrukarna. Det är sorgligt att se att de stora bönderna och lantbrukarna i området säljer mark.Vart tog charmen vägen? Lantbrukarna blir allt färre och nu kommer kohagarna att bebyggas. Den nya vägen. Den nya vägen för extern trafik finns med på kartan, flera gårdar blir berörda. Bara av den finns med på kartan minskar gårdarna radikalt i värde. På mötet lät det att det är bara ett streck på kartan men för oss är det så mycket mycket mer. Ännu värre om den blir verklighet, då några av mina grannar blir tvingade att sälja och flytta. Man kan inte bo kvar på en gård som blir delad av en riksväg, kommer de husen att rivas? Ett av dem är mitt familjehem där jag är uppvuxen. Att leva i denna ovisshet är fruktansvärt och det påverkar hela familjer. Det bästa vore att sudda ut den från kartan helt. Många boende i Hällabrottet har sitt promenad stråk här igenom Örsta, härligt lantligt Många promenerar och låter barnen cykla. Att Örsta delas mitt itu av en stor väg förstör möjligheten för många att enkelt ta sig ut på landet. Det finns så många andra ställen att bygga på varför förstöra befintliga byar där människor bor och trivs med att bo på landsbygden. Det finns många gärden utanför Kumlabyområdet och även mot Åbytorp med närhet till motorvägen.Att bygga ut de större "förorterna" till Kumla Hällabrottet, Sannahed och Åbytorp om de så måste byggas varför inte bygga lite på varje ställe så blir inte förändringen så stor! Renovera och bygg ut de skolor som redan finns. Jag hoppas att ni tar till er av våra synpunkter, det är våra liv och våran framtid som påverkas. Vi som bor här, jag ber er lyssna på oss! Mvh Jenny Norén, Örsta 202. Jenny Magnusson & Joacim Svanberg Angående föreslagen översiktsplan för Kumla, Sånnersta/Örsta/Brånsta. I all enkelhet vill vi uttrycka vår ovilja till alltför massiv exploatering i form av ett nytt bostadsområde samt anläggande av en genomfartsled i ovan nämnda område. Kumla kommun siktar mot 25000 invånare. Det är naturligt; 20000invånarmålet är uppnått och nu siktar man mot än fler invånare. För att uppnå detta krävs stadsnära attraktiva boendeformer, med snabb motorvägsanslutning. Vi förstår det. Vår rädsla för stor exploatering av den lantliga del av Kumla som under de senaste åren varit vårt hem är dock stor. Vi hade en dröm, och letade länge efter en gård placerad så att våra barn kunde cykla till centrum, skola och kompisar, samtidigt som de kunde växa upp på en 2010-09-14 67(89) gård med djur och natur inpå knuten, en gård där vi kunde förena vårt intresse för djur med allt en familj behöver. Vi fann den gården i Torp. Visst måste fler boenden byggas, men bygg på höjden i Kumla centrum. I jämförelse med andra städer har Kumla långt ifrån nyttjat höjdutrymmet. Visst måste fler boenden byggas, men bygg på åkrarna mellan Kumla och ”Örstavägen”, där ett fåtal gårdar drabbas. Detta kan till och med leda till positiva effekter för oss boende i området i form av cykelvägar och viss belysning. Dock bör stor försiktighet iakttagas vad gäller ridhuset och hästsportverksamheten i hela området, annars riskerar ridsporten att helt dö ut i kommunen. Visst måste fler boenden byggas, men fortsätt vid de områden som påbörjats i de västra delarna av Kumla, där närheten till motorvägen redan finns! Påpekas bör att vi har förstått att boende i ett eventuellt nytt bostadsområde smidigt måste kunna nå motorvägen, men utgå från de vägar som redan finns! De ansvariga i Kumla kommun bör tänka på kostnaderna, både vad gäller ekonomi och väljarstöd, innan de lägger pengar på en väg som ska anläggas tvärs över människors gårdar och marker, något som i så fall inte kommer att ske i tysthet. Om en ny utfart till motorvägen över huvud taget måste byggas torde det finnas bättre alternativ än att bygga föreslagen väg. Östra leden är relativt nyanlagd, och mycket av den trafik som använt den nyttjar numera Örebro kommuns nyanlagda vägar för att ta sig till motorvägen. Att förlänga Östra leden mellan järnvägen och ån, anlägga en järnvägsövergång och därmed öppna möjligheter för en snabb motorvägspåfart är ett mer hållbart alternativ. Avslutningsvis; att exploatera de få naturnära boendeformer som finns kvar i Kumla är att grusa människors drömmar, både vad gäller oss som redan bor här och de som nu letar efter boende med närhet till naturen. Låt Kumla bli kommunen som attraherar nya invånare med varierade boendemöjligheter! Ta vara på det som fortfarande finns att vårda och låt drömmarna blomstra i Kumla Kommun! Lars Saxin och Pernilla Bergman, Torp 103, 962 91 Kumla Angående översiktsplanen i Brånsta byar Efter att tagit del av informationen om vad planen är med utbyggnad av Kumla och dess tätort har vi och många med oss en hel del klagomål. Som ex. den stora genomfartsleden som är planerad att riva upp skog och mark för en hel del människor och inte för att tala om alla djur i den otroligt vackra natur som omger Kumla tätort. Den iden är för oss helt befängd, då alternativet borde att vara att fixa till befintlig väg. Bredda Kumla åt Åbytorpshållet istället där borde det vara lättare att ta sig ut på dom stora trafiklederna. När vi köpte våran gård i Torp, hade vi ett jätteprojekt med kommunen om vad för material vi skulle få bygga med, eftersom vi låg tydligen med i nåt område för ett bevarandehetsprogram. Nu undrar man ju vad det var bra för. 2010-09-14 68(89) Vi hoppas att ni kommer på andra tankar och stoppar dessa planer… så att vi och våra barn får bo i Kumlas landsbygd och dess unika miljö… Lars Widarsson, Sånnersta 405, 692 91 Kumla Yttrande över Kumla 25 000 Socialdemokraterna i Kumla kommun har drabbats av storhetsvansinne och har satt mål att Kumla kommun ska växa till 25 000 inv. Följderna av detta blir att de gamla byarna Sånnersta och Brånsta skall utplånas genom att 1 000 st hushåll är inplanerade på dessa marker. Dessa byar har varit befolkade sedan stenåldern vilket dokumenteras genom fynd av stenyxor, åkermarken i dessa byar är en av de bördigaste i Närke. Dessa marker är Socialdemokraterna beredda att förstöra med bostäder och asfalt samtidigt som den växande befolkningen i världen ropar efter mat. För att komma upp i 25 000 inv är Socialdemokraterna i desperat behov av invånare och tar därför hit mängder invandrare vilket gör att man tror sig förflyttad till Afrika när man besöker kommunens centrala delar. Vid kommunens informationsmöten i Kumla och Ekeby har jag frågar om var kommunen har planerat att bygga en moské för dessa nysvenskar utan att fått något svar. I Kumla tätort finns flera platser där det vore lämpligt att förtäta bebyggelsen med hyreshus istället för att breda ut bebyggelsen kilometervis åt alla håll, samtidigt är det bästa för kommunen att befolkningen ökar i normal takt. Det har visats sig att Kumla kommun inte klarar av nuvarande befolkningsökning när det gäller skolor och barnomsorg. Låt Kumla växa i normal takt och avstå byggnation på åkermark i Sånnersta och Brånsta. Ingrid Lagerfelt och Johan Lagerfelt Samråd Översiktsplan för Kumla kommun ”Kumla 25 000” I och med samrådsförfarandet lämnas härmed synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan. Våra allmänna synpunkter gällande bebyggelseplaneringen 1 000 bostäder i Brånsta/Sånnerstaområdet är en del i fördubblad ökningstakt mot tidigare 25 års befolkningsutveckling för Kumla kommun. Hela den utbyggnaden är ca 30 % av den totala ökningen och sker i ett område där gårdarna, ibland byarna, kännetecknas av 18-1900 talets småbrukargenerationer. Dessutom finns naturligtvis många äldre spår av gammalt odlingslandskap på höjden. Nya bostäder har byggts vid de gamla gårdarna för att ge nästa generation möjlighet till boende på landet men nära till tätort. Nu finns en nu befolkningsgrupp som har valt ett lantligt boende framför villastaden. Det är helt begripligt att invändningar finns mot bebyggelseplaneringen och dess trafiklösningar. Även en planering, om än avlägsen, påverkar ju i nutid människors investeringar. En så stor villabebyggelse betyder också att nästan varje hushåll betjänas av minst en bil, om inte för arbetsresa så för att åka och handla mat. Om inte detta 2010-09-14 69(89) görs tillgängligt i Kumla kommer boende att vända sig till andra orter för handeln. 1 000 nya bostäder kräver ju också en otrolig satsning på infrastrukturen, vatten, avlopp, vägar etc. Vi ifrågasätter om ökningstakten behöver vara så stor och koncentrerad till samma plats. Varför planeras inte mer byggnation väster om Kumla? Där finns ju också närheten till motorvägen för avlastning av trafik. En förtätning runt centrum och söderut torde också vara möjlig där behovet av mindre lägenheter för äldre och yngre finns med behov av närhet till affärer och kommunikationer. Våra lokala synpunkter Vårt utgångsläge är att vi är fastighetsägare och jord/skogsbruksföretagare vid Säbylund, Kumla med mark som gränsar i söder till den nya planerade bebyggelsen i Brånsta/Sånnerstaområdet. I vår affärsidé ingår att åstadkomma bästa möjliga resultat med gårdens befintliga resurser, både jord och skog, bostäder och företagslokaler. Vi strävar hela tiden efter att minimera vår miljöpåverkan och kan tex med nuvarande arrondering begränsa och effektivisera transporterna inom lantbruket. Såsom ett tätortsnära lantbruk med jord och skog har påverkan gentemot oss vid tidigare stadsplanering varit minimal. Vi har kunnat sköta våra marker och samtidigt välkomna Kumlabon ut i naturen i en miljö med mångfald som finns där på ett naturligt sätt. Förutom all nedskräpning som följer av allmänhetens nyttjande av skog och mark sker detta i god balans med vårt företagande och de boende och företagshyresgäster vilka finns på Säbylund. När det gäller planens markeringar för utbyggnadsområdet i Brånsta/Sånnersta så ser det olika ut på olika kartblad, bifogar två kopior. Har tidigare uppfattat det som att stadsplaneringen av bebyggelsen skulle stanna söder om Brånsta/Folkatorpsvägen, nuvarande planering över vägbanan norrut mot skog och åker har vi invändningar emot. Det borde väl kommunen kunna ändra på. En stor del av Säbylunds skogsinnehav finns i området begränsat av Brånsta/Folkatorpsvägen i söder och länsväg 647, Brånsta till Ekeby. På skogsfastigheten finns en betydande del av vår produktiva skogsmark och åtskilligt arbete är nerlagt för att bestånden skall vara diversifierade och ekonomiskt/biologiskt hållbara för framtida skogsbruk. Skogsbruk kräver utkörnings- och uppläggningsmöjligheter vid avverkning och gallringar, i omedelbar närhet vid transportväg. Särskilt vill vi poängtera att detta tas hänsyn till vid planeringen av bostadsområdet. Det är svårt att se skillnader på de presenterade kartorna i översiktsplanen, vad gäller nämnda skogsinnehav. Om det är så, att avsikten i översiktsplanen är, att skogsområdet skall tas i anspråk för ett ”anlagt” sk friluftsliv så har vi starka invändningar. I vårt jordbruksföretag är skogsbruket en helt integrerad och viktig del av ekonomin vilket med självklarhet innefattar naturvård för vilt och växtlighet. Störst påverkan för oss är de planerade trafiklederna öster om Kumla. 2010-09-14 70(89) Den kortare sträckan från N Mos ner till nuvarande ”Östra leden” skulle kunna minimera ianspråktagande av jordbruksmark genom att dras omedelbart i närheten av järnvägen och bebyggelsen. Det är svårt att se att någon som helt hänsyn till lantbruket har tagits enligt miljöbalkens intentioner där det skall byggas trafikleder. Vi kräver för framtida företagande ersättning med motsvarande, likvärdigt avkastande åkermark. Den yttre planerade leden, vilken under det sk Samrådsmötet i Ekeby hembygdsgård 21 maj, hänvisades till som ett ”pennstreck” i sista planeringsstund är det som mest negativt påverkar våra marker och brukningen av dessa. Det är verkligen anmärkningsvärt hur kommunen kan planera en stor trafikled där lantbruket skall svälja hela trafikproblemet. Jordbruksmark skärs av och tas till trafikmiljön. Denna sida av Kumla som har en något sånär ”tyst” miljö skall nu drabbas av ett omfattande trafikbrus. Hela vägsträckningen skär av kontakten mellan skog och fältkant där viltet, älgar och rådjur mfl ständigt strövar för att söka sin föda. Det blir verkligen ett anmärkningsvärt intrång i naturmiljön, för att inte nämna hur den förstör jordbruksmarken. Det är också vårt absoluta krav att jordbruksmark skall ersättas med likvärdig jordbruksmark. Förutom ovanstående synpunkter är det också av stor betydelse att belastningen på Kumlaån begränsas så att tillflödena till vattendraget inte ökar i hastighet vid regn. Många hårdgjorda ytor påverkar farten på vattnet. Dessutom har vattendraget ständigt behov av rensningar och det måste finnas jordbruksmark innanför skyddszonerna där rensmassor kan placeras före nedbrukning. 2010-09-14 71(89) 2010-09-14 72(89) 2010-09-14 73(89) Roger Eriksson Brånsta Kumla 20100529 Med anledning av förslagen översiktsplan i Kumla och dess närhet har jag några synpunkter eller klagomål kanske är rättare sagt. Den stora genomfartsleden rakt igenom Brånsta by är helt orimlig OCH onödig, det finns redan fungerande vägar och skulle det i framtiden behövas pga en trafiktätning så är alternativet med att den räta befintliga genomfarten så den går mellan ån och järnvägen där det dessutom redan är en bullerstörning och inte drabbar någon enskild ett mycket bättre alternativ. Att bygga ut Kumla åt Brånsta/sånnersta verkar också fel med tanke på att dom flesta kumlabor jobbar i Örebro och ska således ta sig ut till motorvägen. Skogstorpsskolan har också redan nu ett högt elevtryck så skulle det bli bebyggelse i Brånsta kommer det att bli tvunget med en ny skola också ganska omgående vilket kommunen slipper om det byggs väster om Kumla. Jag köpte min gård 2004 och det är väldigt svårt att hitta något som liknade mitt med stora uthus och ca 4 ha mark, som ligger i närheten av samhällen som är ganska unikt här. Det har varit en föryngring här och nästan alla mina grannar har bott här under samma tidsperiod som jag och köpte sina ställen här pga den unika platsen. Jag hoppas av hela mitt hjärta att den östra vägen suddas ut från översiktsplanen. Maria Johansson, Lars Johansson Synpunkter på översiktsplan Kumla 25 000 Vi motsätter oss planerna på ytterliggare en ringled öster om den befintliga östra leden. Vet att det ännu ”bara” är ett streck på ett papper med detta streck går över/genom ett antal fastigheter precis utanför husen. Detta medför ångest och oro för de aktuella fastighetsägarna! Detta streck drar även der värdet på alla fastigheter som strecket berör. Kostnaden i förhållandet till användningen kan inte vara rimlig då det finns en fungerande ringled redan. Och snart öppnar tvärleden som ska ta hand om trafiken mellan E20 och Norrköpingsvägen. Denna ringled skulle även bli en stor fara frö allmänheten då den skulle skära av alla befintliga vägar i öst-västlig riktning. (Kan ej tro att det planeras för tunnlar och broar för dessa vägar) Man skapa plats för större hästverksamhet i Örsta men tänker förstöra möjligheterna till att rida till anläggningarna. Finns massor av hästägare som idag har den möjligheten. En stor väg skulle antagligen dessa möjligheter. Känns inte heller så genomtänkt att ta bort möjligheterna till hästhållning i områdena Örsta, Sånnersta och Brånsta genom att bebygga betesmarkerna med småhus. Låt dessa unika byar och dess djurliv finnas kvar. 2010-09-14 74(89) Om nu trycket på vägtorget blir för stort anser vi att förslaget med en förlängning på den befintliga östra leden skulle vara ett bättre val då den inte skulle inkräkta på annat än åkermark. Även kostnaden för det förslaget måste vara betydligt mindre. Vi önskar att tankarna på Östa östraleden läggs ner och att strecket tas bort från översiktsplanen. Namninsamling Från: [email protected] Skickat: den 7 juni 2010 14:25 Till: Miljö Byggnadsnämnd Ämne: Namnlista från namninsamling.se http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4721 Hämta namnunderskrifterna i PDF Namninsamlingen har 73 digitala underskrifter från 49 IP-adresser Bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd Jag vill att Kumla kommuns översiktsplan Kumla 25000 ändras så att området Örsta, Sånnersta, Brånsta får förbli egna byar utan större förtätning. En bättre idé än att bebygga området vore att etablera ett naturskyddsområde från Kumlaån ända upp till Folkatorp med gammelskog och djurliv skyddat tillsammans med gammal bebyggelse och vandringsleder. Dalen upp från ån är ju i princip det enda område nära Kumla som naturligt inte är helt platt och har själen intakt. De små betesmarkerna ca 300 meter öster om Brånstavägen är också naturliga tillhåll för olika djurarter. Kumla bör bevara det naturliga som finns istället för att försöka bygga billiga kopior på naturliga tillgångar så som sjöar och berg. Jag anser att förtätning bör ske i re dan tätt befolkade områden där möjlighet till livskraftiga serviceställen finns eller kan uppstå om de respektive områdena förstärks. Att bygga ytterligare ett nytt område som är separerat från Kumla tätort riskerar att bara utöka Kumla kommun med ytterligare ett område som inte ensamt klarar av att skapa livskraft för till exempel närbutiker. Hällabrottet, Åbytorp och Ekeby behöver förstärkas så att förutsättningar för serviceställen skapas. Direktlänkar till motorvägen från Åbytorp eller en ny påfart skulle stärka den redan etablerade förtätningen där. Den nya ringvägen i öst anser jag inte har någon logisk nytta då östra länken byggdes för bara några få år sedan med i princip samma syfte. 2010-09-14 75(89) Namninsamling 239 underskrifter Begäran om ändring i föreslagen översiktsplan Kumla 25 000 Jag vill att Kumla kommuns översiktsplan ändras så att området Örsta, Sånnersta, Brånsta får förbli egna byar utan större förtätning. Det är orimligt att detta område ensamt skall svara för byggandet av 1 000 bostäder när Kumla framförallt saknar höjd och förtätning i kärnan och övervägande del av Kumlas bil- och kollektivtrafik går i nordvästlig riktning. Områdets användning för djur, boende och arbetande kommer helt att förändras om förtätning sker. Områdets värden för rekreation riskerar att försvinna. Landskapet förändras totalt även sett från Kumla tätort som mister utsikten med sin vackra dalgång och skogskant. Djurlivet påverka radikalt då bland annat de stora mängder rovfåglar som finns kräver både skog och stora öppna ytor att jaga på. En bättre idé än att bebygga området vore att etablera ett naturskyddsområde från Kumlaån ända upp till Folkatorp med gammelskog och djurliv skyddat tillsammans med gammal bebyggelse och vandringsleder. Dalen upp från ån är ju i princip det enda område nära Kumla som naturligt inte är helt platt och har själen intakt. De små betesmarkerna ca 300 meter öster om Brånstavägen är också naturliga tillhåll för olika djurarter. Kumla bör bevara det naturliga som finns istället för att försöka bygga billiga kopior på naturliga tillgångar så som sjöar och berg. Vidare kräver jag att ett separat samrådsmöte hålls för dessas byar om de inte undantas då ingen ordentlig information skickas till markägare och boende. Exempelvis har Ekeby och Hardemo bjudits in till egna möten. Jag önskar också att kommunen tar bort ”ringen” om 3 km som felaktigt till stor del styr hela tänkandet om förtätning. Gör istället som i Örebros senaste samråd om översiktsplan kom fram till: Punkt 5.2 Samrådsredogörelse Örebro kommun ”principen om förtätning kvarstår, även om femkilometerscirkeln som tidigare visade på begränsningar i stadens tillväxt är borttagen. Istället döljer principer om förtätning en analys av lokaliseringen av arbetsplatser, service samt kollektivtrafik! Om den förlegade idén om en ring ändå inte väljs bort bör den återspegla befolkningsmängden 25 000 invånare relativt till Örebros 130 000 invånare. Storleken blir då under en kilometer i diameter där fokusering på förtätning bör ske enligt idén om att förtätning främst bör ske i kärnan, vilket staden tjänar på. En större yta tyder på mycket oförsiktig markanvändning. Jag anser att förtätning bör ske i redan tätt befolkade områden där möjlighet till livskraftiga serviceställen finns eller kan uppstå om de respektive områdena förstärks. Att bygga ytterligare ett nytt område som är separerat från Kumla tätort riskerar att bara utöka Kumla kommun med ytterligare ett område som inte ensamt klarar av att skapa livskraft för till exempel närbutiker. Hällabrottet, Åbytorp och Ekeby behöver förstärkas så att förutsättningar för 2010-09-14 76(89) serviceställen skapas. Direktlänkar till motorvägen från Åbytorp eller en ny påfart skulle stärka den redan etablerade förtätningen där. Den nya ringvägen i öst anser jag inte har någon logisk nytta då östra länken byggdes för bara några få år sedan med i princip samma syfte. Namninsamling för att bevara skjutbanan 16 namnunderskrifter Namninsamling för att bevara skjutbanan och i förlängningen bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd. Vi protesterar mot Kumla kommuns nya översiktsplan, Kumla 25 000, som hotar skjutbaneverksamheten. Vi som har undertecknat detta upprop kräver att översiktsplanen Kumla 25 000 ändras Lars-Erik Johansson, Eva Haglund, Jonas Johansson (Brånsta) Invändning mot översiktsplan Kumla 25 000 Namninsamling 35 namn Vi invänder mot att översiktsplanen visar en så stor förtätning av småhus i Örsta, Sånnersta och Brånsta. Förtäta istället redan tätt befolkade områden där det finns serviceställen, skolor m m. Vi tycker att vägsträckningen (alt 2) bör strykas från översiktsplanen. Översiktsplanen ”Kumla 25 000” Från berörda fastighetsägare som gärna vistas i området och vill att det ska bevaras. Synpunkter från enskilda angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m Karl-Axel Larsson + ytterligare fem namn Synpunkter på den utställda översiktsplanen över Kumla kommun Gäller den norra delen av kommunen; 1. Järnvägen bör planeras så att den ej delar bygden mera än nödvändigt. Om möjligt kan den följa gränsen Kumla - Kräcklinge i skogspartiet där marken är fastare. 2. Om den skall gå på åkermark kan den följa gränsen mellan byarna Ekeby-Vallersta. Den sträckning som kommunen har föreslagit har dymark och botten av blålera. Den åkermark som ligger mellan östra och västra Kumla-Ekeby bör bevaras som åker för lantbruk, bostäder kan byggas utmed de lokala vägarna i området där vatten och avlopp planeras. Om en utfartsväg ska byggas i detta område bör den taga hänsyn till det öppna avloppsdiket ”Myrgraven” ett samfällt avlopp. Kommunen äger marken på den östra sidan om diket. För att då en utfart från villaområdet i norra delen av kommunen borde det påbörjade vägnätet färdigställas vilket är en ringa kostnad, och till stor del redan är färdigt, vägbelysningen har lyst hela vintern 09-10. 2010-09-14 77(89) Det är min förhoppning att få tro att Kumla kommun tager hänsyn även till de som bott i kommunen i flera generationer och hoppas att våra barn och barnbarn även barnbarnsbarn får bo kvar i Kumla. Jag som skrivit detta är så gamla att jag ej får uppleva att vår by utplånas, men min sorg är stor då jag levt mitt liv här, och strävat till att vår bygd skall vara trivsam. Med förhoppning att kommens planerare lyssnar. Kumla-Ekeby 2010-05-19 2010-09-14 78(89) 2010-09-14 79(89) Bengt-Olov Persson, Kumla Ekeby 4:4 + ytterligare fyra namn Synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan 25 tusen Den jordbruksmark som finnes i västra och östra Ekeby böra vara avsedd för lantbruk och ej byggas, en utfartsväg från det villaområde som nu finnes och utvidgas kan ansluta vid rondellen vid Carlbarks eller där den nybyggda vägen går ut på Kumlainfarten men ännu ej ansluten. Det anser vi som bor, driver lantbruk eller vill bevara landskapet för framtiden. Anette Larsson och Kenneth Fylkehed Kumla 100603 Till kommunen angående samtycke i norra Kumla Med stor oro har vi tagit del av de nya planerna för norra Kumla. Som boende i Skogstorp, med förskolan Loviselund och Skogstorpsskolan, undrar vi vad politiker i Kumla tänker angående den nya avfarten till Örebro. På det sätt som vägen är ritad inbjuder man till att Skogstorp blir ett genomgångsstråk för trafiken från Örebro. Varför vill ni leda in 6 000 fordon per dygn i vårt bostadsområde med förskolor och skolbarn? Varför planerar ni inte en väg där det finns möjlighet att leda ut trafiken på ett lugnt och säkert sätt, exempelvis till rondellen vid Carlbarks, där ingen skada sker och som heller inte inbjuder till genomfart vid skolor och bostäder. Om trafiken leds ut längre norrut så blir vårt bostadsområde en genomfartsled för trafiken i sydvästlig riktning på ett mycket olyckligt vis. Vi vill inte att trafiken skall öka med 6 000 fordon per från på Täbyvägen. Att bebygga Sveriges bördigaste kambrosilurjordar verkar heller inte vara något som Kumla kommuns politiker tvekar över i en tid där vi vill ha närproducerade och ekologiska varor. Bevara jordbruket som finn kvar i Kumla, med tanke på framtida generationers behov. Ni har utlyst till samråd. Kommuninvånarna skall ge sin syn på de kommunala planerna. Vi ber er att lyssna. Tänk på vilka oåterkalleliga värden som förstörs av alltför vidlyftiga planer. Naturen kan inte tala. Det är vårt amsvar att förvalta naturen i Kumla i våra barns ställe. Att låta människor bygga hus och sedan förstöra miljön med kraftig genomgångstrafik är inte heller rätt mot oss. Låt sunt förnuft råda genom att hitta en balans där trafiken kan avledas från området. Bygg utan att förstöra jordbruksmark. Visa att ni som politiker och tjänstemän tar ert ansvar och planerar för framtiden utan att förstöra för de boende och arbetande i norra Kumla. Visa att ni kan lyssna på oss som är måna om att kunna bo och leva i Kumla. Tänk på naturen och jorden vi lever på. Inte bli naturen som slår tillbaka. Ta ansvar för framtiden. Lantbrukarna i Kumla-Ekeby (7 namnunderskrifter) gnm Erik Arvidsson Yttrande över Kumlas översiktsplan 25 000 2010-09-14 80(89) Angående föreslagen utfart från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv641. Där protesterar vi mot att vägen skall gå genom Ekeby och skära sönder åker och förstöra brukningsstrukturen. Vi tycker att alternativet från Täbyvägen, nära Husargatan till, den nya vägen från Carlbaarksrondellen genom industriområdet ut till Kumlatillfarten är betydligt kortare och förstör inte god åker. Den ger också nära anslutning från Ryttartorpet. Och marken ägs redan nu av kommunen. Och borde räcka många år framåt. Vi protesterar också mot att hela byn Ekeby, utanför 3-kmgränsen från järnvägsstation skall tas till bostadsbyggnation. Sådan här god åkerjord måste bevaras för framtida produktion av livsmedel och energi till den höga befolkningstillväxten. I jämförelse med andra områden är vår åkermark högavkastande och kan sås tidigt. Vi tycker att den arrenderade marken är lika viktig som den ägda. Vi kommer med fler synpunkter senare. 2010-09-14 81(89) 2010-09-14 82(89) Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m Bengt Johansson Angående godsstråket bakom min fastighet i Brändåsen Åstorp 202 har jag synpunkter. Vill ej utsättas för mer buller än tidigare, mackbygge, MC Donalds, start/stopp med långtradare m m. Ett järnvägsstråk bakom huset också blir som att sitta fast in en myrstack. Husets värde rasar ännu mera. Ett engågångsbelopp som kompenserar skadan? Ser helst att det inte blir någon järnväg!!! Torsten Karlsson, Vallersta Synpunkt på översiktsplan Kumla 2010-06-10 Den planerade järnvägssträckningen kommer att ta mycket jord i anspråk för sin byggnation. Jordbruksmarken är en viktig samhällsresurs som endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för betydelsefulla samhällsintressen osv. Jag vill uppmana kommunen att planlägga denna infrastrukturutbyggnad så att minsta möjliga mark tas i anspråk. Miljöbalken ger god vägledning i sådana frågor. Bernt-Inge Johansson Samråd 19 april -7 juni 2010 Synpunkter på Kumlas nya samhällsplan – Kumla 25 000 Angående de nya utbyggnadsplanerna i Långgälla, Sörby. Samt skogen tillhörande Stene, Långgälla, Sörby och Hörsta. Jag heter Bernt-Inge Johansson och bor på fastigheten Långgälla 1:5. Det är min familjegård sedan snart 200 år tillbaka. Den ligger på landsbygden i norra Långgälla med hundratalsmeter till grannarna i en än så länge lugn och skön miljö. Jag bedriver ett ekologiskt lantbruk med nötköttsuppfödning samt håller höns och tuppar. Skulle det bli som ni planerar kommer det bli stora problem för mig då lantbruk och villaområden sällan kommer bra överens. Även flera grannar skulle få samma problem så de håller hästar och även skulle få beten förstörda av bebyggelsen (det senare gäller även mig). Då ni även vill bygga på Sörbybacken och en anslutning till motorvägen(!) lär det inte bli mycket kvar av den nuvarande miljön. Som om inte ovannämnda nybyggnadsplaner vore nog vill ni förstöra hela skogen med exploatering. Det är ju helt fantastiskt vilken förstörelselusta det måste finnas hos er. En fråga: Vad vill ni egentligen – Kumla 25 000 – varför vill ni inte värna om oss som redan bor här och vår miljö än att för allt får att få hur mer folk? Det 2010-09-14 83(89) måste ni väl ändå förstå att vi som bor här gör det för att det är glest bebott och inte ett konglomerat av bostadsområden, motorvägspåfarter, industrier och järnvägar. Det ni kallar utveckling kallar jag avveckling. Med totalt desillusionerade förväntningar om en framtida bra miljö hälsar Namninsamling med 229 namnunderskrifter. Synpunkter på översiktsplanen för Kumla kommun Härmed översänder vi våra synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan ”Kumla 25 000”. Våra synpunkter gäller främst för området kring Sickelsta, Hörstabacken, Hörsta och Åbytorp. Järnväg De planerade järnvägen från kommungränsen i norr, som fortsätter ner efter motorvägen förbi Hörstabacken och Åbytorp, kommer att påverka många fastighetsägare som bor efter sträckningen. Ett klart bättre alternativ vore att dra järnvägen från norr efter kommungränsen (Kumla-Lekeberg) förbi friluftsområdet vid Hörstabacken och rakt ner mot Hardemo. Järnvägen skulle då kunna korsa motorvägen strax norr om avfarten till Askersund. Detta alternativ skulle innebära en sträckning som går genom ett mer glesbefolkat område och skulle därmed få mindre störande effekt på omgivningen. En fundering finns även angående översiktsplanen för Örebro som visar att det eventuellt kan bli ett industrispår till flygplatsen. Man frågar sig då genast varför inte den ordinarie sträckningen kan gå förbi flygplasten istället, då det inte skiljer på mer än ett par kilometer till den tänkta nya sträckningen genom Örebroområdet. Friluftsområde – Utredningsområde – Industriområde Skogsområdet väster om motorvägen mellan Hörstabacken och Åbytorp är idag ett fritids- och rekreationsområde och även markerat på kartorna över mark- och vattenanvändning som sådant. På kartorna har huvuddelen av nämnda område markerats som planerat utredningsområde. Vid mötet med kommuntjänstemännen den 11 maj i Kumla bibliotek sa Kurt Larsson att planer finns på att utredningsområdet eventuellt skulle kunna bli ett framtida industriområde. Det befintliga skogsområdet är idag mycket väl frekventerat för promenader, bär- och svampplockning, jogging, cykling och orientering. Detta naturnära området utgör en mycket viktig ”lunga” för människor pga av sin närhet till Kumla. Om en stor del av skogen skulle försvinna skulle det innebära svårigheter för många att komma ut i och känna närhet till naturen. På nästintill alla fastigheter i Hörstabacken finns det hästar inhysta, liksom på många ställen i Sickelsta, Hagaby och Åbytorp. Skogen används i stor utsträckning till motion och träning av både rid- och travhästar. Detta skulle inte bli möjligt om ett industriområde blir verklighet då hästar och lastbilar inte är någon lyckad kombination. Även med tanke på den planerade 2010-09-14 84(89) ridanläggningen, vid Ericsson, vore det väldigt olyckligt om den största delen av skogsområdet försvann. Det skulle även bli svårt att ta sig förbi den planerade järnvägen med hästarna samt öka olycksrisken Berörda fastighetsägare samt några av dem som gärna vistas i området och vill att det ska bevaras. Övriga synpunkter från enskilda Thomas Adolfsson och Anette Andersson Industrijärnväg från Kvarntorp Synpunkter – Ny översiktsplan Kumla 25000 I den nya översiktsplanen Kumla 25000 finns planer på att dra en ny industrijärnväg från sydvästra Kumla till Kvarntorps industriområde. Denna kommer då att passera kalkstensbrottet i Älvesta och där svänga nordöst för att anslutas till befintligt spår precis väster om Romarebäckens bostadsområde. Vi kan inte acceptera en sådan placering av järnvägen då den kommer mycket nära vår tomtgräns som dessutom kommer att tangeras i nordöstra hörnet. Vi anser att vår fastighet (Älvesta 3:5) då skulle bli osäljbar och värdet därmed obefintligt. Vi anser också att trevägskorsningen Yxhultsvägen – Älvestavägen blir mycket riskfylld med ett järnvägsspår tvärsöver. Dessa vägar är väl trafikerade då många boende i Hällabrottet åker denna väg till och från arbetet. Framförallt drabbas alla skolbarn/skolungdomar som dagligen cyklar och går till och från Hällabrottet – Kumlaby skola samt Älvesta – Tallängens och Romarebäckens skolor. Spåret måste ju också korsa Friskens väg som även denna trafikeras på samma sätt som ovan. Med vänlig hälsning Rolf och Margareta Ullfjord Vi bor på Älvesta 3:34 och fick se att ni har tänkt att dra om järnvägen precis bakom vårat hus. Vi tycker inte att det är någon bra lösning vi kommer att bli störda och vårat hus kommer säkert att sjunka i värde. Angående: Kumla 25 000 översiktsplan Ärende: förändrad sträckning av industrispår till Kvarntorp Intressenter: Anette och Kjell Invald, fastighetsägare Älvesta 3:73 Alt 1 Vi har uppmärksammat att industrispåret är tänkt att få förändrad sträckning väster om Galleri Örsta mot Björka för anslutning mot Banverket Alt 2 Samtidigt har vi noterat en helt ny sträckning i planen söderut från Kvarntorps industriområde mot Bredsätter och herrfallsäng för anslutning på stambanan Stockholm-Göteborg. 2010-09-14 85(89) Vi förutsätter att av dessa två alternativ väljer Kumla kommun att satsa på alt 2. Den naturliga orsaken är att industrispåret kommer bort från all tätbebyggelse. Man slipper korsning med Yxhultsvägen där många barn skall passera på väg till och från Kumlaby skola Lars Litzén Mer krogar i översiktsplanen Om Kumla ska kunna utvecklas måste det finnas fler krogar med sång och dans. Ungdomar i 20-årsåldern tycker ofta att Kumla är ”skittrist”. Vad ska man gå om man vill träffa andra killar och tjejer? Det finns ett, säger ett, disco i stan. I hotellets källare. Hur kan framväxten av fler mötesplatser med nöjen stimuleras för dom som inte nöjer sig med allsång och en kopp kaffe? Det handlar faktiskt om livskvalitet för en viktig grupp i samhället att kunna gå ut en fredag-lördag och ha skoj inklusive måttfull – givetvis! - förtäring av alkoholhaltiga drycker. Ett rikt nöjesliv bidrar till skapa samhörighet och en lust att stanna i Kumla. Det borde åtminstone nämnas i översiktsplanen. Med vänlig hälsning Lars Litzén Ämne: Samrådet för översiktsplanen är för torftigt Hej, jag har nu börjat sätta mig in i det omfattande och intressanta förslaget till översiktsplan och inser att min tid inte räcker till för att greppa de olika frågeställningarna tills samrådstiden går ut den 7 juni. Jag är inte ensam om det. Man kan naturligtvis från dem som utarbetat förslaget påpeka att medborgarna haft tid sen den 19 april att sätta sig in i planerna. Men jag vill hävda att samrådsförfarandet är mycket torftigt. För det första har informationen om att översiktsplanen nu finns ute mest varit pliktskyldig. Vad jag förstår har tre offentliga möten hållits riktade till allmänheten: på biblioteket, i Hardemo och i Ekeby utan någon imponerande uppslutning. Fråga 100 kumlabor i olika åldrar vad de tycker om översiktsplanen och 93 kommer svara att de inte har en aning. Detta är inte bra för delaktighet och demokrati och jag tror att långt fler kumlabor är intresserade av att vara med och tycka om planerna och komma med idéer om framtiden. Det paradoxala är att i planförslaget skriver man mycket om hur viktig själva processen är och citerar till exempel råd från Länsstyrelsen i Örebro: "Det är viktigt att arrangera informationsmöten vid olika tidpunkten för inte systematiskt missgynna kvinnor eller mäns deltagande. Att erbjuda olika typer av möten, med mer eller mindre formell karaktär gör även att fler personer "vågar göra sin röst hörd". Sedan följer man inte dessa råd. Varför blir det så? Varför inser inte tjänstemännen i Stadshuset att folk måste få bättre tid och chans att sätta sig in i planerna, ja, överhuvud veta att de finns. 2010-09-14 86(89) Planförslaget är ju riktigt pedagogiskt uppställt och ger öppningar för rader av intressanta diskussioner. En demokratisk process kring översiktsplanen skulle se ut så här: 1) Slå på stora trumman för att nu är den här! Med jippo på torget och presskonferens. 2) Utdelningen av planen till samtliga hushåll 3) Arrangemang av studiecirklar i mindre grupper där kommunens samtliga sammanslutningar mobiliseras. Tre-fyra möten i en cirkel med trimmade studieledare. 4) Samtliga skolbarn får genomgång i sina klasser av en förkortad version med några tydliga frågeställningar Allt detta ska givetvis ske under hösten-vintern. Som bekant(?) är våren fylld av rader av andra aktiviteter. En sådan planprocess skulle garanterat ge mångdubbelt fler åsikter, bredda beslutsunderlaget och skapa delaktighet och förståelse för den framtida planeringen. Mitt förslag är att ni gör om hela samrådsförfarandet enligt ovanstående. Det finns tid för det. 2010-09-14 87(89) Bilaga 5 – förteckning över inkomna yttranden Statliga myndigheter, regionala organ, andra kommuner, partier, nämnder, mfl. 1. Länsstyrelsen 2. Regionförbundet 3. Trafikverket 4. Försvarsmakten 5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 6. Miljö- och byggnadsnämnden 7. Kultur- och fritidsnämnden 8. Barn- och utbildningsnämnden 9. Socialnämnden 10. Örebro kommun 11. Lekebergs kommun 12. Hallsbergs kommun 13. Socialdemokraterna 14. Miljöpartiet de gröna 15. Eon elnät 16. Vattenfall eldistribution AB 17. Vattenfall AB Föreningar och intresseorganisationer 1. Thorbjörn Johnson ordf. LRF Kumla kommungrupp. 2. Marianne Toutin Ordf Kumla Hyresgästförening 3. Synpunkter från Kumla Hyresgästförening 4. För Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse, Åke Teljå, ordförande 5. Gruppen för Hardemoutveckling 6. FÖRENINGEN KANAL REGIONAL, Lars Litzén, ordförande, Erik Lodetti, sekreterare 7. Ryttarkamraterna i Kumla – Gunilla Öberg – Törnblad 8. Kumla skytteförenings styrelse genom sekreterare Jens Nielsen 9. Kumla sportskyttar . Genom Johan Gullberg v ,ordförande Enskilda - angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra förbifarten. 14 skrivelser, 4 namnlistor med totalt 363 namnunderskrifter 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Ronny Noren Camilla Johansson Helena Sterner Ingalill Sanfridsson Roland och Helen Thörner Tommy Sanfridsson, Brånsta 4:7 Sören Larsson Jenny Norén Jenny Magnusson & Joacim Svanberg 2010-09-14 88(89) 10. Lars Saxin och Pernilla Bergman, Torp 103, 962 91 Kumla 11. Lars Widarsson, Sånnersta 405, 692 91 Kumla 12. Ingrid Lagerfelt och Johan Lagerfelt 13. Roger Eriksson 14. Maria Johansson, Lars Johansson Namninsamlingar -angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra förbifarten. 1. Namninsamling - Namninsamlingen har 73 digitala underskrifter från 49 IP-adresser. Bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd. 2. Namninsamling 239 underskrifter. Begäran om ändring i föreslagen översiktsplan Kumla 25 000. Sånnersta, Brånsta, Örsta. 3. Namninsamling för att bevara skjutbanan 16 namnunderskrifter 4. Lars-Erik Johansson, Eva Haglund, Jonas Johansson (Brånsta) Invändning mot översiktsplan Kumla 25 000 Namninsamling 35 namn Angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m 1 skrivelse och 3 namnlistor med totalt 18 underskrifter. 1. Anette Larsson och Kenneth Fylkehed Namninsamlingar – påfart till motorvägen m m 1. Sex underskrifter. Synpunkter på den utställda översiktsplanen över Kumla kommun. 2. Fem underskrifter, Kumla Ekeby 4:4. Synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan 25 tusen. Den jordbruksmark som finnes i västra och östra Ekeby böra vara avsedd för lantbruk och ej byggas, en utfartsväg från det villaområde som nu finnes 3. 7 namnunderskrifter gnm Erik Arvidsson Lantbrukarna i Kumla-Ekeby 4. Yttrande över Kumlas översiktsplan 25 000 Angående föreslagen utfart från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv641. Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m 1. 3 skrivelser och 1 namnlista med totalt 229 underskrifter. 2. Bengt Johansson 3. Torsten Karlsson, Vallersta 4. Bernt-Inge Johansson Namninsamling angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby 1. Namninsamling med 229 namnunderskrifter. Synpunkter på översiktsplanen för Kumla kommun. Härmed översänder vi våra synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan ”Kumla 25 000”. Våra synpunkter gäller främst för området kring Sickelsta, Hörstabacken, Hörsta och Åbytorp. 2010-09-14 Övriga synpunkter från enskilda 5 skrivelser 2. Thomas Adolfsson och Anette Andersson 3. Rolf och Margareta Ullfjord 4. Anette och Kjell Invald, fastighetsägare Älvesta 3:73 5. Lars Litzén - krogar 6. Lars Litzén - torftigt samråd 89(89)
© Copyright 2024