Årsberättelse 2013 - Förbundet De Utvecklingsstördas Väl
1 FDUV 2013 FÖRBUNDET DE UT VECKLINGSSTÖRDAS VÄ L Å R S B E R Ä T T E L S E 2 OM FDUV FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. Vi arbetar också för dem som har andra svårigheter med inlärning och kommunikation. FDUV:s verksamhet började i den nuvarande formen år 1971 med en anställd. I dag har förbundet drygt 20 anställda och verksamhet i hela Svenskfinland. FDUV är en viktig plattform för personer med utvecklingsstörning, för anhöriga, personal inom omsorgen och personal inom skolvärlden. FDUV informerar, utbildar och påverkar attityder på svenska i Finland. Förutom att FDUV bevakar utvecklingsstördas och deras familjers intressen har förbundet utvecklats till en betydande serviceproducent inom handikappsektorn i Svenskfinland bland annat med verksamheterna fritid och läger, Lärum och LL-Center. Under de senaste åren har även projektverksamheten vuxit, vilket har en stor betydelse för hur servicen för personer med utvecklingsstörning utvecklas i framtiden. FDUV har över 2 600 medlemmar men erbjuder tjänster även till exempel till personer med stora stödbehov såsom personer med flerfunktionshinder eller personer med mindre stödbehov såsom läs- och skrivsvårigheter. FDUV:s verksamhet finansieras till stor del av RAY. Understödet möjliggör intressebevakning, informationsspridning och den administration som krävs för verksamheten och projekten. FDUV får även bidrag från flera finlandssvenska fonder för pedagogisk verksamhet och för kursoch sensoteksverksamhet. Kommunerna köper både läger- och fritidstjänster, och multisensoriska och pedagogiska tjänster. FDUV har under år 2013 fortsatt sitt sparprogram vilket lett till ett positivt resultat. regelbundet till föreningsaktiva, och förbundet hjälper föreningarna med medlemsregister och webbsidor. I början av februari arrangerades DUV-dagarna med fokus på fritidsverksamhet, såsom social cirkus, improvisation, friluftsliv och framtida utvecklingsmöjligheter. Läs mera om föreningarnas fritidsverksamhet på sidan 12. MEDLEMSANTAL PER FÖRENING 2011 jakobstadsnejden 295 302 308 karlebynejden 170 171 163 kimitonejden 80 78 82 mellersta nyland 357 289 297 nykarleby 204 205 209 steg för steg 136 136 130 sydösterbotten 230 239 244 vasanejden 333 337 342 västnyland 198 205 211 västra åboland 108 150 166 åland 336 332 359 Östra nyland 142 138 142 Medlemsantalet stiger Under år 2013 har medlemsantalet i DUV-föreningarna stigit med 70 personer. Medlemsantalet har stigit mest i lokalföreningen på Åland. Föreningarna är stommen i DUV-verksamheten och erbjuder våra medlemmar bland annat möjligheten till aktiv fritidsverksamhet och lokalt påverkansarbete. FDUV har 11 lokalföreningar och en nationell förening, Steg för Steg. Förbundet deltar i föreningarnas verksamhet genom att hålla kontakt och besöka föreningarna enligt önskemål. Aktuell information skickas 2012 2013 3 ÅRSBERÄTTELSE 2013 LÄTTLÄST innehålL Det här är FDUV:s årsberättelse. Här kan du läsa om det som hände under år 2013. Om fduv 2 år 2013 i korthet 4 samarbete 6 FDUV är en organisation med 20 anställda. Vi arbetar för att stöda personer med utvecklingsstörning, deras anhöriga och andra grupper som har svårigheter med inlärning och kommunikation. stöd i närsamhället 8 Det finns elva lokala DUV-föreningar. Föreningarna är medlemmar i förbundet FDUV. Steg för Steg är också med i FDUV. projekt och utveckling 10 fritid och läger 12 sinnesstimulans14 pedagogisk utveckling 16 lättläst på svenska 20 projekt och utveckling 22 förlagsverksamhet23 DUV-föreningarna ordnar olika slags fritidsverksamhet för sina medlemmar. FDUV stöder föreningarna i deras verksamhet. År 2013 har föreningarna till exempel fått hjälp med sina webbsidor. internationellt samarbete I februari 2013 ordnade vi DUVdagarna för alla föreningar. Där kunde man lära sig om friluftsverksamhet och social cirkus, och tillsammans diskutera vad man vill jobba för i framtiden. Föreningarna fick många nya medlemmar år 2013. Tillsammans hade föreningarna 2653 medlemmar i slutet av året, nästan hundra fler än år 2012. DUV på Åland blev under året den största föreningen med nästan 360 medlemmar. Hur många medlemmar de andra föreningarna har kan du se här bredvid. 24 information26 organisation o. personal 27 resultaträkning 28 balansräkning 30 förtroendevalda 31 Tack! Förbundsstyrelsen framför sitt varma tack för det stöd förbundet fått såväl av DUV:s medlemmar som av olika institutioner i det finländska samhället. Likaså framför förbundsstyrelsen sitt varma tack till alla dem som ekonomiskt bidragit till förbundets strävanden. 4 året 2013 diskussioner och arbete inför reformer År 2013 präglades av diskussioner kring kommande reformer av lagstiftning och vårdstrukturer. De viktigaste frågorna under år 2013 har varit social- och hälsovårdsreformen, förnyelser inom socialoch hälsovårdslagstiftningen och arbetet efter statsrådets principbeslut om boende för personer med utvecklingsstörning. Social- och hälsovårdsreformen Aktivt samarbete inom KVANK Under år 2013 har vårdreformen diskuterats på många nivåer i samhället. För oss finlandssvenskar är den centrala frågan att garantera tjänster på svenska. En livlig diskussion har förts om Kårkulla samkommuns framtid och FDUV har framfört sitt stöd för samkommunen men också poängterat behovet av alternativa lösningar och alternativ serviceproduktion. Under året har FDUV samarbetat aktivt med de finska systerorganisationerna, de finska handikapporganisationerna och de svenska social- och hälsovårdsorganisationerna för att diskutera aktuella frågor kring reformerna. Förbundet har utvecklat ett intensivt samarbete via Delegationen för boende för personer med utvecklings störning (KVANK), via RAY-projekt och via Handikappforums intressenätverk. Bra representation i nationell arbetsgrupp kring boende Gällande utvecklandet av boende för personer med utvecklingsstörning är den nationella planen att minska institutionsplatserna och öka stödet i närsamhället. Vice ordförande Ossian Wassborr representerar förbundet i den nationella KEHAS-arbetsgruppen och verksamhetsledaren är vidtalad som sakkunnig för arbetsgruppens beredning. Arbetsgrupp för sammanslagning av handikappservicelagen och specialomsorgslagen En arbetsgrupp för sammanslagningen av handikappservicelagen och specialomsorgslagen (VALAS) bildades under år 2013. SAMS juridiska ombud representerade de svenskspråkiga handikapporganisationerna. Juridiska ombudet har informerat FDUV:s personal om förnyelserna och FDUV:s intressebevakningsgrupp har delgivits planerna. FDUV:s personal har möjlighet att under processen kommentera förslagen. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete under år 2014. Samarbete på svenska De svenska social- och hälsovårdsorganisationerna samarbetar genom en återkommande träff mellan verksamhetsledarna, under år 2013 har verksamhetsledarna samlats fyra gånger. Svenska Finlands Folkting har engagerat organisationerna genom att bilda en arbetsgrupp kring upphandlingsfrågor. SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder har kommit igång i sin roll som koordinator för intressebevakningen för personer med funktionsnedsättning på svenskt håll. FDUV har aktivt tagit del av SAMS utlåtanden. Samarbete med Kårkulla samkommun Under år 2013 arrangerades två samarbetsträffar med Kårkulla samkommun. Träffarna har resulterat bland annat i ett tätare samarbete i förbundets projekt kring boende. året 2013 LÄTTLÄST Finland håller på att göra en social- och hälsovårdsreform. I framtiden ska så många som möjligt få tjänster så nära sitt hem som möjligt. Finland ska också ändra lagarna som gäller för personer med utvecklingsstörning. Dessutom har man bestämt att ingen ska behöva bo på institution efter år 2020. Under år 2013 har FDUV deltagit i många diskussioner om vad som ska ändras och hur det ska gå till. För FDUV är de svenska tjänsterna särskilt viktiga, och vi har påverkat för att de ska bli så bra som möjligt. FDUV har fortsatt sitt viktiga samarbete med olika organisationer och arbetsgrupper. Viktiga samarbetsparter är Kårkulla samkommun, SAMS, alltså Samarbetsförbundet kring funktionshinder och våra finska systerorganisationer. 5 6 intressebevakning samarbete med andra organisationer FDUV samarbetar aktivt med många olika organisationer för att få information och bedriva intressebevakning kring aktuella frågor. Det mest omfattande samarbetet bedrivs via styrelseuppdrag eller samarbetsgrupper. SAMS, Samarbetsförbundet kring funktionshinder Arbetsgrupper för stödpersoner, fritid och sysselsättning FDUV är medlem i SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder. Under 2013 var FDUV:s ordförande medlem i styrelsen och verksamhetsledaren ersättare. FDUV arbetar även aktivt via SAMS intressentnätverk och samarbetar kring utlåtanden. Verksamhetschefen för förenings-, fritids- och kursverksamheten representerar förbundet i arbetsgruppen inom stödpersonsprojektet 4BT, i insamlingsdelegationen för En liten gest, för arbetsgruppen kring Första informationen (Ensitietoverkostoryhmä) och i styrgruppen för VATES-stiftelsens svenskspråkiga projekt Aktivera resurser. Verksamhetchefen representerar förbundet inom arbetsgruppen Svenska nätverket för anpassad idrott och motion. Nationell arbetsgrupp jobbar med boende Vice ordförande Ossian Wassborr representerar förbundet i social- och hälsovårdsministeriets KEHAS-arbetsgrupp kring boende. Förbundets verksamhetsledare valdes in i social- och hälsovårdsministeriets KEHAS-arbetsgrupp som sakkunnig i slutet av året. Styrelseplats i RAY ger inblick i hela sektorn Förbundets verksamhetsledare är styrelsemedlem i penningautomatföreningen RAY från och med år 2013, vilket har haft en stor betydelse för förbundet. Förbundet får på ett helt nytt sätt inblick i social- och hälsovårdsfrågor och kan påverka stödet för personer med funktionsnedsättning. KVANK:s, Aspas och Fididas styrelser Verksamhetsledaren ingår i ledningsgruppen för Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) som representerar alla större aktörer inom boendeservice i Finland. FDUV deltar aktivt i nätverkets arbete kring hur exempelvis arbets- och dagverksamhet bör utvecklas för personer med utvecklingsstörning. Verksamhetsledaren har ingått i två arbetsgrupper som berör upphandling, den ena via Svenska Finlands Folkting och den andra via Handikappforum. Verksamhetsledaren är även styrelsemedlem i Aspa-stiftelsen och Aspa Palvelut samt i föreningen för utvecklingssamarbete Fidida. Dessutom representerar verksamhetsledaren förbundet i Kehitysvammaliittos fullmäktige. Samarbete för lättläst Verksamhetschefen för Lärum och LL-Center representerar förbundet i LL-Bladets redaktionsråd och i Papunets ledningsgrupp. FDUV:s pedagogiska utvecklare är medlem i ledningsgruppen för SPERES. LL-Centers planerare och verksamhetschef är medlemmar i delegationen för lättläst litteratur (Selkokeskuksen neuvottelukunta). Övriga medlemskap och samarbeten FDUV är medlem i styrgruppen för VATESstiftelsens svenskspråkiga RAY-finansierade projekt, Aktivera resurser, som bevakar och samlar kunskap om svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och deras ställning på arbetsmarknaden. Dessutom deltar FDUV:s personal i Handikappforums träffar kring aktuella politiska frågor och i arbetsgrupper kring daglig verksamhet och boendefrågor inom Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK). FDUV är medlem i en finskspråkig arbetsgrupp som funderar på hur man kunde få kvalitetskriterier för Första information i Finland enligt en modell från Irland. 7 LÄTTLÄST FDUV samarbetar med många organisationer och grupper som arbetar för samma saker som vi. Via andra organisationer får vi viktig information och kan ge information till dem. Ett viktigt sätt att samarbeta är förtroendeuppdrag, alltså att FDUV har en representant i olika styrelser och arbetsgrupper. Under 2013 var vår ordförande Nils Torvalds med i SAMS:s styrelse. Vice ordförande Ossian Wassborr var med i en nationell arbetsgrupp kring boende, och verksamhetsledare Lisbeth Hemgård var sakkunnig i arbetsgruppen. Lisbeth Hemgård har också haft många andra förtroendeuppdrag. Till exempel är hon från år 2013 styrelsemedlem i penningautomatföreningen RAY. Det här ger oss möjlighet att påverka RAY:s sätt att stöda personer med funktionsnedsättning. Också FDUV får bidrag från RAY. Också många andra i FDUV:s personal sitter med i olika styrelser och arbetsgrupper. 8 intressebevakning Stöd i närsamhället Ett av förbundets mål är att visa på möjligheterna för personer med utvecklingsstörning och anhöriga att påverka sina egna levnadsförhållanden. Tanken med verksamheten Stöd i närsamhället är dels att påverka för att få bättre tjänster i framtiden, dels att sprida kunskap om aktuella frågor i dag. Seminarier och kurser På kurser och seminarier får våra medlemmar, personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga men också yrkespersoner och samarbetspartners aktuell och nyttig kunskap. Seminarier och föreläsningar ordnas delvis i samarbete med andra organisationer. Målgruppen för FDUV:s kursverksamhet är familjer i Svenskfinland, men också yrkesgrupper som ger vård eller service till familjer där det finns ett barn, en ungdom eller en vuxen med utvecklingsstörning eller andra inlärningssvårigheter. De flesta kurser som ordnades under verksamhetsåret ingick i något projekt vid FDUV. Handikappolitik och personlig assistans För femte året i följd arrangerades en svenskspråkig dag kring handikappolitik och personlig assistans. Dagens centrala frågeställning var hur kvalitativa tjänster i Svenskfinland ska tryggas. Huvudarrangör var SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder. FDUV var en av medarrangörerna. Nätverksträffar och familjekurser Under år 2013 ordnades även nätverksträffar för äldre föräldrar och anhöriga som har vuxna barn med funktionsnedsättning. Informationsträffar om arv, testamente och intressebevakning hölls i Ekenäs, Helsingfors och Vasa. I juli ordnades en anpassningskurs finansierad av FPA på Päiväkumpu i Karislojo. Målgruppen var familjer med barn i åldern 0–8 år, 8 familjer deltog. Under verksamhetsåret ordnades två språkträningskurser enligt Karlstadmodellen, så kallade sommarskolor, en i Pargas i juni och en i Mariehamn i november. Målgruppen var familjer med barn med språkstörning. I samarbete med Folkhälsans förbund ordnades rekreationsdagar för föräldrar och samtidigt ett barnläger för familjerna som deltog i rekreationsdagarna. Personalen har även hållit föreläsningar på yrkeshögskolan Arcada om första information för blivande barnmorskor. En välbesökt dansgala ordnades i Vörå på hösten i samarbete med DUV i Vasanejden. En friluftsdag ordnades i Vasa. I april deltog FDUV, i samarbete med 20 andra finlandssvenska aktörer, i arrangemangen kring en kulturdag för alla barn på Annegården i Helsingfors. FDUV deltog med Sensotekets mörka rum. Under verksamhetsåret fortsatte samarbetet med Natur och Miljö rf, med Svenska semesterförbundet och med Finlands Handikappidrott och -motion VAU rf. Etiskt forum FDUV:s Etiska forum har i uppgift att medla vid konflikter och lyfta fram etiskt viktiga frågor inom specialomsorgen. Anhöriga, personer med utvecklingsstörning och personal kan kontakta forumet kring bland annat frågor om rättigheter och bemötande. Forumet kan även stödja med samtal, diskussioner och vid behov hjälp att skriva utlåtanden. För att upprätthålla en pågående dialog kring etiska frågor ordnar forumet föreläsningar och diskussioner. Etiskt forum ordnade en kväll kring tystnadsplikt och sekretess för anhöriga, personal och brukare i Helsingfors i april. I maj var Etiskt forum medarrangör tillsammans med Helsingfors kyrkliga samfällighet och Kyrkostyrelsen i ett föreläsnings- och diskussionsmöte kring fosterdiagnostik som hölls i Domkyrkans krypta i Helsingfors. I Etiskt forum finns representanter för FDUV, föreningen Steg för Steg, Kårkulla samkommun, Borgå Stift/Kyrkans central för det svenska arbetet och Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening. FDUV:s projektkoordinator är sekreterare i Etiskt forum. 9 LÄTTLÄST För att hjälpa personer med utvecklingsstörning och deras familjer ordnar FDUV kurser, seminarier och föreläsningar. Under år 2013 ordnade vi till exempel en så kallad anpassningskurs och två språkträningskurser enligt Karlstadmodellen. Vi ordnar också kurser för dem som arbetar med personer med utvecklingsstörning. Etiskt forum finns inom FDUV men är ett samarbete mellan flera organisationer. Personer med utvecklingsstörning, deras anhöriga och personal kan ta kontakt med Etiskt forum om de undrar över etiska frågor eller vill ha hjälp att lösa konflikter. Man kan till exempel kontakta Etiskt forum om man undrar vilka rättigheter man har, eller om man har blivit dåligt behandlad. Etiskt forum ordnar också föreläsningar och diskussioner kring etiska frågor. År 2013 har vi till exempel ordnat en föreläsning om tystnadsplikt och sekretess. Vi var också med och ordnade en föreläsning om fosterdiagnostik. 10 Bättre förberedd för flytt Projektet Skräddarsydd boendeservice har under det andra verksamhetsåret kommit i gång med fart. Under året ordnades flera kurser och två större seminarier. Sammanlagt nådde man ut till över 290 personer och 40 familjer i huvudstadsregionen. Flyttningsförberedelse och lokala lösningar Tanken med FDUV:s boendeprojekt är att utveckla en modell för flyttnings- och boendeförberedelse och för det stöd som behövs i anpassningsskedet. Målgruppen är personer som ska flytta, deras anhöriga och boendepersonal. På lång sikt är målet att stödja och uppmuntra kommunerna att utveckla sådana lokala lösningar som familjerna vill ha och som i enlighet med FN-konventionen främjar delaktighet i närsamhället. Diskussionsgrupper och kurser Under verksamhetsåret 2013 arrangerades fem kurser i form av diskussionsgrupper. Projektpersonalen samarbetade med Prakticums närvårdarlinje och stödpersonsverksamheten vid SAMS kring en kurs om vuxenliv. I februari och juni ordnades seminarier för anhöriga och anställda om aktuella frågor inom boende, serviceplanering i Finland samt egna val. I maj ordnades på de anhörigas begäran en informationskväll om tjänster med inbjudna föreläsare från Kårkulla samkommun och Helsingfors stad. Under året arrangerades även tio verkstäder för studerandena på Optimas yrkesförberedande linje kring teman såsom ett eget hem och steg mot vuxenlivet. Seminarium I november ordnades i samarbete med andra organisationer ett seminarium om flyttningsförberedelse i Helsingfors. En serieteckningsverkstad hölls på Steg för Stegs storträff i november. I slutet av verksamhetsåret rekryterades sju timanställda som utbildas och kommer att fungera som en tilläggsresurs. Under året deltog projektledaren i en studieresa till Skottland och de projektanställda har även besökt beslutsfattare i de kommuner som omfattas av projektet. Projektet finansieras av RAY och beräknas pågå åren 2012–2016. projekt och utveckling Nätverk ger styrka Styrka genom nätverk har lyckats engagera omkring 70 föräldrar i sju nätverksgrupper i Svenskfinland. I grupperna får familjerna utbyta erfarenheter, information och bättre färdigheter att påverka sin egen situation och bli delaktiga i de beslut som rör dem själva. Träffar varje månad Föräldranätverksgrupperna har under året träffats ungefär en gång per månad. Två nya grupper bildades under verksamhetsåret. Grupperna finns i norra, mellersta och södra Österbotten, Helsingfors, Raseborg, Borgå och Åboland. Grupperna arbetar med olika frågor utgående från de behov som finns i gruppen och i regionen. Erfarenheter, tips och råd I nätverksgrupperna får föräldrarna dela med sig av sina tankar och upplevelser med andra föräldrar i en liknande situation. I grupperna får föräldrarna även tips och råd om sina rättigheter. Nätverksgrupperna har under året bjudit in sakkunniga, bland andra pedagogiska handledare, datapedagoger, jurister, chefer för handikappservice, skoldirektörer och politiker. Påverkansarbetet har gett konkreta resultat, till exempel resulterade ett möte mellan föräldrar, politiker och tjänstemän i förbättrade förhållanden för familjerna gällande skolfrågor. Aktivitetsdagar och studiebesök Aktivitetsdagar för hela familjen ordnades i Österbotten på våren och hösten och en familjehelg ordnades i södra Finland. Grupperna i Österbotten har gjort studiebesök till Mussor skola, Lärum, Sensoteket och Optima yrkesinriktade specialundervisning. Projektet uppmärksammade Barnkonventionens dag, vars tema 2013 var barn med funktionsnedsättning. Nätverksgrupperna har samarbetat i de olika regionerna med Folkhälsan, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Lärum, DUVföreningar och Bamsegruppen. Projektet finansieras av RAY och pågår 2011– 2014. Samarbetspartner är Hjärnförbundet, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Folkhälsan och projektet Vaikuttava vertaistoiminta vid Kehitysvammaisten Tukiliitto. LÄTTLÄST FDUV:s projekt Skräddarsydd boendeservice och Styrka genom nätverk fortsatte 2013. Projektet Skräddarsytt boende stöder personer med utvecklingsstörning som funderar på eller håller på att flytta till ett eget hem. Under år 2013 ordnade man flera kurser och två seminarier för dem som ska flytta och deras familjer. Sammanlagt har nästan 300 personer deltagit i projektet. Styrka genom nätverk ger stöd åt familjer som har ett barn med utvecklingsstörning. Det finns sju grupper av föräldrar som träffas runtom i Svenskfinland. Totalt är 70 föräldrar med i nätverket. Föräldrarna träffas ungefär en gång i månaden. De berättar för varandra om problem de har i vardagen och tipsar varandra om hur man kan lösa problemen. Ibland gör de studiebesök eller bjuder in experter till träffarna. Under år 2013 har grupper i Österbotten till exempel besökt Mussor skola och yrkesskolan Optima. 11 12 fritid och läger Sköna sommarläger och en aktiv fritid FDUV:s sommarläger uppskattas av både deltagare och anhöriga. På våra läger får personer med utvecklingsstörning en möjlighet till meningsfull sommarvistelse och semester. De får också träna att vara borta hemifrån. Sommarverksamheten ger anhöriga en möjlighet till avlastning. Nästan 30 sommarläger Under 2013 arrangerades 29 lägerperioder för personer med utvecklingsstörning. Verksamheten omfattade barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor och avlastningsläger. Målet med mindre lägergrupper uppnåddes samtidigt som ledarantalet ökade från tidigare år. Det här beror på att grupper med större hjälpbehov deltog flitigt i lägerverksamheten. Under år 2013 gavs de deltagare som inte fick understöd från sin hemkommun möjlighet att delta mot en förhöjd avgift. I Österbotten deltog alla och i södra Finland nästan alla trots de förhöjda avgifterna. Omtyckt militärläger Den 19–22 september arrangerades i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen ett militärläger i Syndalen med deltagare från Nyland, Åboland och Österbotten. I samband med en rekreationshelg för föräldrar 4–6 oktober arrangerades på Högsand ett veckoslutsläger för barn med särskilda behov och deras syskon. På lägret deltog fem barn. Det sammanlagda antalet deltagare i läger, resor och veckoslutsaktiviteter under 2013 var cirka 449 och antalet ledaranställningar var cirka 276. Verksamheten finansierades med kommunala medel, fondmedel och deltagaravgifter. Anpassningsträning och fritid Samtliga DUV-föreningar har under året haft ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Strävan har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Samarbetet med olika sektorer i samhället är viktigt då man ger personer med utvecklingsstörning tillgång till fritids- och kulturutbud i samhället. De kommunala sparåtgärderna har under det gångna året på vissa orter påverkat möjligheterna att utveckla fritidsverksamheten. Stödpersoner och fritidsverksamhet för personer med grav utvecklingsstörning har uppmärksammats. Likaså har idrott och motion fått större uppmärksamhet i DUV-föreningarna. Folkdansverksamheten VI KAN har fortsatt. Vid utgången av år 2013 fanns fyra fungerande folkdanslag bestående av folkdansare med utvecklingsstörning. På folkdansveckoslutet i mars i Åbo deltog 27 personer från fyra folkdanslag. VI KAN-verksamheten har genomförts med stöd av bidrag från Svenska kulturfonden. Under år 2013 fick cirka 1200 personer med utvecklingsstörning något slag av fritidsservice. Cirka 180 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. Verksamheten finansierades med kommunala medel via FDUV, fondmedel och föreningarnas egna medel. Idrott och Motion FDUV arrangerade ett vinterveckoslut för familjer och personer med utvecklingsstörning på Peurunka badhotell den 22–24 februari 2013. I veckoslutet deltog 48 personer från Nyland och Österbotten. De vanligaste aktiviteterna i föreningarna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och dans. Friidrottsdagarna ordnades av DUV i Västnyland 10–11.8.2013. FDUV har representation i centralorganisationen för handikappidrotten i Finland, Finlands Handikappidrott och -motion VAU rf. En handbok, Motostationer, om motoriska övningar och träning av färdigheter enligt Special Olympics Motor Activity Training Program MATP skrevs och finns till försäljning. projekt och utveckling LÄTTLÄST FDUV ordnar varje sommar nästan 30 sommarläger. I lägren deltar flera hundra personer med utvecklingsstörning. FDUV ordnar också läger för föräldrar och syskon. Populära läger år 2013 var konst- och dramalägret, ungdomslägret och skärgårdslägret. DUV-föreningarna ordnar fritidsaktiviteter för sina medlemmar, till exempel klubbar och utfärder. År 2013 har föreningarna satsat mycket på idrott och motion. Populära grenar är dans, simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy och friidrott. Också idrottsdagarna och friluftsdagarna är populära. FDUV ordnade ett vinterveckoslut för familjer och personer med utvecklingsstörning på Peurunka badhotell i februari. DUV i Västnyland ordnade friidrottsdagar i augusti. FDUV samarbetar också med VAU, alltså centralorganisationen för handikappidrotten i Finland. 13 14 multisensoriskt Sinnesstimulans FDUV:s sensotek i Vasa och i Helsingfors erbjuder sinnesstimulans till personer med flerfunktionshinder, begåvningshandikapp, autism eller autismliknande tillstånd. Sensoteken sprider också information om och hyr ut produkter som främjar sinnesstimulans. Över 500 besökare i Vasa Sensoteket i Vasa har haft cirka 530 besökare. Trots att utrymmena minskades ökade antalet enskilda besök från tidigare år. Fyra av fem besökare hade funktionshinder, vilket är en stor ökning från tidigare år. En del smågrupper har kommit på regelbundna besök. På Barnkonventionens dag i november hade Sensoteket i Vasa öppet hus med många besökare. Sensoteket i Vasa besöktes under året av lite färre studerandegrupper och personalgrupper än åren innan. Studerande besöker sensoteket i Helsingfors Sensoteket i Helsingfors har haft nästan 200 besökare. Sensoteket besöktes av elever, studerande inom pedagogik, samhällspedagogik, social- och hälsovård samt ungdomsarbete, barn, unga och vuxna med olika funktionshinder och deras närstående, daghemsgrupper och personalgrupper från både äldreomsorgen och olika handikapporganisationer. Under verksamhetsåret besöktes sensoteket även av många finskspråkiga grupper. Bollvästen ny produkt Sensoteken hyr ut och sprider information om bolltäcket, bolldynor och bollvästar i hela Finland. Bolltäcket är ett rogivande och sinnesstimulerande hjälpmedel som ökar kroppsmedvetenheten. Den genomsnittliga uthyrningstiden för täcket har varit mellan två och tre veckor. Ingen av uthyrningarna i Helsingfors har lett till försäljning under verksamhetsåret. Årets nya produkt, bollvästen, uppskattades av användarna. Bollvästen fungerar enligt samma princip som bolltäcket och finns att hyra från Sensoteket i Vasa i två olika barnstorlekar. LÄTTLÄST FDUV har sensotek, alltså rum där sinnena får stimulans, i både Helsingfors och Vasa. Sammanlagt hade sensoteken över 700 besökare under år 2013. Sensoteket i Vasa besöktes mest av personer med funktionshinder. Sensoteket i Helsingfors besöktes också mycket av studerande. I sensoteken kan man träna sina sinnen, där finns till exempel sådant man kan lyssna på och sådant man kan känna på. I sensoteken finns också vita rum och svarta rum. Alla får komma och titta på rummen och prova hur det känns att vara i dem. I det vita rummet kan man ligga under ett bolltäcke och lugna ner sig. Man kan också hyra bolltäcken och bollvästar, om man vill prova dem hemma. 15 16 specialpedagogiskt från lärum PEDAGOGISK UTVECKLING VID Lärum Lärum erbjuder lättläst litteratur, läromedel för elever i behov av stöd, facklitteratur om olika funktionshinder, sinnesstimulerande material samt pedagogisk utveckling. En av Lärums viktigaste uppgifter är att visa på möjligheter till goda undervisningsarrangemang för elever i behov av stöd. Mässor och läromedelsutställningar Nytt projekt kring läsförståelse Viktiga händelser under år 2013 var Educamässan och mässan kring alternativ och kompletterande kommunikation. Det samnordiska läsförståelseprojektet kom i gång under hösten. Lärum hade huvudansvaret för att organisera AKK-mässan i början av 2013 i Vasa. Mässan besöktes av 200 personer. Under Educamässan hade Lärum en egen monter, och nådde cirka 400 lärare och annan pedagogisk personal. Tillsammans med Schildts och Söderströms förlag ordnades en turné med läromedelsutställningar i de finlandssvenska regionerna. Våra pedagogiska utvecklare besökte under turnén 11 orter och träffade över 400 lärare och annan personal. Lärum deltog i de Nationella elevvårdsdagarna i Korsholm med en materialutställning. Elevvårdsdagarna besöktes av cirka 150 lärare och personal från skolorna i Svenskfinland. År 2013 inledde Lärum ett tvåårigt samnordiskt forskningsprojekt. Projektet riktar sig främst till elever med utvecklingsstörning och kommer att stärka Lärums kunnande inom en viktig disciplin – läsförståelse för elever i behov av stöd. Forskningsprojektet utprövar och jämför två olika metoder att genom strukturerade textsamtal stärka textförståelsen och kommunikationsförmågan hos 13–16 åriga skolelever med utvecklingsstörning och/eller autism. Genom projektet vill man få en första inblick i metodernas möjlighet att stärka inlärningsmöjligheterna allmänt för barn med behov av stöd. Projektet är en uppföljning av ett liknande forskningsprojekt som genomförts i skolor i Sverige. Projektet koordineras av en anställd vid FDUV/Lärum och pågår åren 2012–2015. Projektledningen är dansk och forskningsledare är Dorthe Klint Petersen. Under våren och sommaren 2013 möttes projektkoordinatorerna i de tre länderna för att planera det praktiska arbetet. Lärums andel av planeringsarbetet bestod bl.a. i att under professor Monica Reichenbergs ledning utarbeta de texter som utgör underlag för textsamtalen. Utförandefasen började under hösten 2013 och fortgår till 2014. Arbetet inleddes med en workshop kring läsförståelse för de deltagande lärarna. Efter detta genomfördes strukturerade textsamtal i elevgrupper samt pre- och posttestning av de deltagande eleverna. Några textsamtal i varje grupp videofilmades. Projektet har fått finansiering från TrygFonden i Danmark och Nordplus vilket möjliggjort Lärums deltagande. Deltagandet förutsätter en egen finansieringsdel. Expertis, föreläsningar och handledning Lärums pedagogiska utvecklare har medverkat som sakkunnig inom lättläst och specialpedagogik i Utbildningsstyrelsens läroboksprojekt för högstadiet inom kemi och historia. Lärums pedagogiska utvecklare har hållit föreläsningar kring IT och kompensation, faciliterat möten mellan lärarkollegier, faciliterat en föräldra- skoldirektörsträff, informerat föräldragrupper, ansvarat för läromedelsutställningen i Vasa, skapat digitala övningar och handlett lärare och föräldrar. Under 2013 publicerades alla digitala övningar till den lättlästa läromedelsserien Solklart. Serien omfattar läroböcker och övningar i matematik, fysik, kemi, geografi och biologi. Uppdaterade versioner av Solklarts basmaterial publicerades likaså. Den lättlästa serien i samhällslära, Jag i samhället, publicerades till Educamässan 2014. 17 LÄTTLÄST Lärum är en del av FDUV och arbetar med skolor och utbildning. Lärum stöder barn som har svårt att lära sig vissa saker. Lärum ger information till lärarna om hur de kan hjälpa sina elever. Under 2013 ordnade Lärum till exempel kurser om datorprogrammet Symwriter och om lättläst it. Lärum gör också böcker och annat material som lärarna och eleverna kan använda i skolan. Lärum deltar i olika evenemang för att visa vilka böcker och andra produkter som finns. Viktiga händelser år 2013 var Educamässan och AKK-mässan kring alternativ och kompletterande kommunikation. Många lärare och andra intresserade besökte Lärums utställningar i Helsingfors och Vasa. Lärum är också med i ett nordiskt forskningsprojekt som började 2013. I projektet undersöker man hur barn med utvecklingsstörning och autism lär sig läsa. 18 Lättläst på svenska i finland LL-Center har under året producerat lättlästa texter till flera informativa broschyrer för bl.a. justitieministeriet och FPA. Dessutom har centret gett ut LL-Bladet, gjort flera bearbetningar, erbjudit konsultation kring lättläst, deltagit i mässor, arrangerat kurser i att skriva lättläst och drivit utvecklingsprojekt kring läsombud och finlandssvenska bearbetningar. Tillgänglighet till information LL-Bladets digitala version förnyades LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland. Målet för verksamheten är att öka målgruppernas delaktighet i samhället genom ökad tillgång till information och kultur. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, demens, afasi eller dyslexi, invandrare, skolelever och språkstuderande. LL-Bladets nya digitala webbversion utarbetades under år 2013 och publicerades i början av år 2014. Tidningens upplaga är omkring 1000 exemplar och stiger till 3000 via samarbetet med nätverket för det svenska språket och kulturen i Finland, Svenska nu. Digitaliseringen av tidningen förbereddes under år 2013 enligt modellen för den finska systertidningen Selkosanomat. Under året fortsatte samarbetet mellan LL-Bladet och Svenska nu. LLBladet deltog genom att distribuera tidningar till ett stort antal svensklärare i finska skolor samt tilläggsmaterial via nätet. Informationsbroschyrer och webbinnehåll Under 2013 har lättlästa svenska texter producerats bland annat till broschyrer om hälsa, matlagning, pengar och FPA-tjänster. Dessutom har LL-Center granskat broschyrer för LL-märkning, bearbetat publikarbetsmaterial för Svenska Teatern och gett stöd till Kyrkostyrelsens översättare. LL-Center informerar om lättläst via flera olika kanaler och ansvarar för innehållet på de svenska lättlästa sidorna på portalen för alternativ kommunikation, Papunet. Bokmässan och övriga evenemang I oktober deltog LL-Center i Helsingfors bokmässa med en utställning och scenprogram om läsombud och om att skriva lättläst. LL-Center deltog också i Educamässan och har haft bokbord och informerat om lättläst på ett tiotal andra evenemang. Under verksamhetsåret ordnades även två kurser i att skriva lättläst. LL-Center har under 2013 föreläst om lättläst på en klarspråkskonferens i Kanada, tack vare ett resestipendium från Svenska folkskolans vänner. Många har nytta av lättlästa nyheter LL-Bladet prenumereras till flera av Kårkullas boendeenheter och arbetscentraler där man läser tidningen i grupp. Tidningen prenumereras även hem av personer med utvecklingsstörning. En stor del av läsarna är skolelever och vuxna i finskspråkiga skolor och läroinrättningar, som använder tidningen i undervisningen i svenska. I många svenskspråkiga skolor används LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning och en källa till aktuell information. Till läsarna hör även invandrare och flyktingar, finländare som bor utomlands, personer med dyslexi eller afasi, äldre personer och personer med syn- eller hörselskada eller andra funktionsnedsättningar. LL-Bladet kommer ut regelbundet varannan vecka sedan år 1990 med 23 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. På finska heter tidningen Selkosanomat. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av RAY och med ett mindre bidrag från Konstsamfundet. lättläst på svenska i fniland LÄTTLÄST LL-Center arbetar för att det ska finnas lättlästa böcker och andra lättlästa texter på svenska i Finland. För att det ska finnas fler som kan skriva lättläst ordnar vi kurser i att skriva lättläst. Man kan också få hjälp av oss när man skriver en lättläst text. Under år 2013 har vi varit med och gjort lättlästa broschyrer om till exempel hälsa, matlagning och vardagsekonomi. Vi besöker ofta skolor och olika evenemang och berättar om lättläst. Under år 2013 var vi till exempel med på Helsingfors bokmässa. Vi ger ut den lättlästa tidningen LL-Bladet som kommer ut varannan vecka. I den kan man läsa nyheter och andra artiklar på lättläst svenska. Under 2013 planerade vi en ny webbplats för LL-Bladet. Den öppnade i januari 2014 på www.ll-bladet.fi. 19 20 Lättläst på svenska Läsombud blir tvåspråkigt Lukutuki påbörjas Trots att det treåriga projektet Läsombud i Svenskfinland avslutades under år 2013 fortsatte verksamheten i form av ett nytt tvåspråkigt projekt. Läsombudsverksamheten har redan under tidigare år fått ett gott mottagande och väckt efterfrågan på utbildning av nya läsombud och spridning till flera enheter. Bland annat ansåg läsombud med förmän att verksamheten hade många goda effekter, och att den är konkret och relativt lätt att genomföra. Samarbetspartnerna såg verksamheten även som en viktig kvalitetsfaktor i vården och visade stort intresse för att sprida den till flera enheter. Målen med det nya projektet är att sprida och befästa läsombudsmodellen inom special- och äldreomsorgen i hela Svenskfinland, sprida modellen inom den finskspråkiga special- och äldreomsorgen på ett begränsat område och slutligen att utbilda frivilliga högläsare. På lång sikt ska läsning bli en regelbunden och bestående verksamhet på boenden och dagliga verksamheter för personer med utvecklingsstörning, personer med minnessjukdomar och äldre som har förlorat förmågan att läsa själva. Den finskspråkiga verksamheten sköts som en köptjänst av Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. En projektplanerare anställdes i maj för att påbörja spridningen av verksamheten till finska omsorgsenheter i Vasa- och Björneborgsregionerna. Läsombudsmaterialet översattes från svenska till finska och verksamheten marknadsfördes till förmän inom äldre- och specialomsorgen i Vasa och Björneborg. Projektet finansieras av RAY och pågår åren 2013–2015. Kurs för frivilliga högläsare Projektets svenska verksamhet tog vid där det förra projektet slutade med planering av kurser för nya läsombud, förhandlingar med enheter för vuxenutbildning om samarbete kring kurserna och marknadsföring av läsombudsverksamheten och kurserna till chefer och förmän inom omsorgen. Under hösten planerades även en kurs för frivilliga högläsare i samarbete med Folkhälsans förbund. Lokala läsombudsarbetsgrupper Under år 2013 har representanter för specialoch äldreomsorgen, biblioteken, föreningar och utbildningsenheter medverkat i lokala läsombudsarbetsgrupper i Kimito och Närpes. En kurs för bibliotekarier hölls i Nyland och läsombudsverksamheten presenterades för en större allmänhet bland annat på FN:s läskunnighetsdag och under bokmässan. Tidigare utbildade läsombud fick stöd i form av tips om nytt lättläst material. Finlandssvenska romaner bearbetas till lättläst Första gången någonsin bearbetas tre finlandssvenska romaner till lättläst. Under år 2013 har arbetet med bearbetningarna fortsatt enligt plan och målet är att under år 2014 ge ut de tre första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna någonsin. Under 2013 har tre manus bearbetats: Tusenblad av Birgitta Boucht, Där vi en gång gått av Kjell Westö och Orgelbyggaren av Robert Åsbacka. LL-Center har stött författarna i sitt arbete, samt arbetat med grafiker som gör omslag, illustrationer och ombrytning. Projektet stöds av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Lisi Wahls stiftelse samt Brita Maria Renlunds minne och drivs av en projektansvarig vid FDUV/ LL-Center. projekt kring lättläst LÄTTLÄST LL-Center arbetar för att det ska finnas fler läsombud. Läsombud är personer som läser tillsammans med dem som har svårt att läsa själv. Vi ordnar kurser för dem som vill bli läsombud. Vi ordnar också föreläsningar för dem som redan är läsombud och hjälper dem att hitta bra böcker att läsa. Vårt projekt Läsombud i Svenskfinland avslutades i februari 2013, men verksamheten fortsatte genast med ett nytt tvåspråkigt projekt, som kallas Läsombud-Lukutuki. Nu utbildar vi läsombud också på finska, tillsammans med Kehitysvammaliitto. Under år 2013 fortsatte också vårt projekt Finlandssvenska LL-bearbetningar. Inom projektet görs de första finlandssvenska återberättade romanerna: Tusenblad av Birgitta Boucht, Där vi en gång gått av Kjell Westö och Orgelbyggaren av Robert Åsbacka. Böckerna kommer ut på Lärumförlaget hösten 2014. 21 22 projekt och utveckling Lättläst om informationsoch kommunikationsteknologi Mångprofessionell fortbildning för personal inom undervisning Under år 2013 har projektet Lättläst it resulterat i tre nya publikationer för lärare och elever med stora inlärningssvårigheter. Förutom en längre kurs i IKT för personer med utvecklingsstörning har några kortare kurser och en klubb kring internet arrangerats. Idén med projektet Lättläst it är att öka den digitala delaktigheten i samhället och öka möjligheterna för personer med stora inlärningssvårigheter, till exempel personer med utvecklingsstörning, att använda dator och internet. I första hand produceras ett undervisningsmaterial för inlärning av dator- och internetkunskaper baserat på Opikes Tikas koulutusmalli. Projektet Kom i kapp har under 2013 erbjudit fortbildning för yrkesgrupper inom utbildningssektorn som it arbetar med barn som är i ip behov av särskilt stöd. Lärare och annan utbildningsperkom i kapp fortbildning inom specialpedagogik sonal har fått lära sig om datorprogrammet Symwriter och om lättläst it. Målet med projektet har varit att stärka det mångprofessionella samarbetet mellan grupperna och öka kunskaperna om att skriva och använda lättlästa texter, att använda informationsteknologi i undervisningen och att introducera internetanvändning för elever i behov av stöd. Det yttersta målet är att ge varje individ tillgång till information i en sådan form att informationen kan tillgodogöras samt att ge individen möjlighet att själv ge information till sin omgivning. Under 2013 avslutades första delen av projektet genom att deltagarna i kurserna om att skriva lättläst lämnade in sina texter och fick feedback av kursledaren. I mars 2013 ordnades kurser i att använda datorprogrammet SymWriter och i november startade den mera omfattande lärarutbildningen inom lättläst it. Kurserna ordnades i Helsingfors, Åbo och Vasa. Projektet koordineras av personal vid FDUV/ Lärum, finansieras av Utbildningsstyrelsen och pågår under åren 2012–2014. Tre nya publikationer Under 2013 utkom tre publikationer: instruktionsboken Lättläst om internet, lärarhandledningsmaterialet Lättläst it–Lärarhandbok och undervisnings- och planeringsverktyget Lättläst it–Utvärderingsblanketter i november. Under 2013 översattes och bearbetades även den lättlästa instruktionsboken Lättläst om e-post som publiceras år 2014. Flera kurser under året Det kursmaterial som produceras inom projektet testas innan det publiceras. För detta ändamål ordnades en sex dagar lång IKT-kurs för personer med stora inlärningssvårigheter på Lehmiranta i Salo den 1–6 juli. IKT-kurser hölls även på Steg för Stegs storträff, för Steg för Stegs blivande erfarenhetstalare och en internetklubb som arrangerades i samarbete med DUV i Mellersta Nyland. Under hösten 2013 arrangerades även en fortbildningskurs för lärare och handledare som en del av fortbildningsserien Kom i Kapp. Projektet finansieras av RAY och pågår åren 2011–2014. man älskar skriva P E D A G O G I S K U T V E C K L I N G v i d LÄRUM förlaget Lärum-förlaget Lärum-förlaget erbjuder produkter och läromaterial inom specialundervisningen på svenska i Finland. Förlaget förmedlar även rikssvenska produkter som kan användas i den finlandssvenska skolan. Den egna produktionen har bestått av tre produkter inom Lättläst it: Lättläst it – Lärarhandledning, Lättläst om internet samt Lättläst it – Utvärderingblanketter, och två material inom serien finlandssvenska kartläggningsprodukter: KSS Diktamen 2 och 5. Samarbetet med läromedelscentralen Opike har fortsatt under året. Under 2013 började Lärum-förlaget distribuera Opikes nya produkt Hundkorten med svenska instruktioner. I slutet av 2013 knöt förlaget kontakter med Argasso förlag, för att börja distribuera deras så kallade läsvänliga ungdoms- och barnböcker. Lärum-förlagets produktkatalog har distribuerats till alla svenskspråkiga skolor i Finland tillsammans med Serholts och Nypons produktkataloger. Dessutom gjordes ett separat utskick till alla språkbadsskolor på hösten 2013. LÄTTLÄST Lärums projekt Lättläst it fortsatte år 2013. I projektet jobbar vi för att alla ska kunna lära sig använda dator och internet. Under 2013 har vi gett ut en ny bok om it och dessutom olika slags material för lärarna. Vi har också testat materialet genom att använda det på en kurs för personer med inlärningssvårigheter, på Steg för Stegs storträff och på en internetklubb. Klubben ordnade vi tillsammans med DUV i Mellersta Nyland. Under året fortsatte även Lärums projekt Kom i kapp. I projektet har vi ordnat kurser för lärare och andra som jobbar i skolor. De har fått lära sig att skriva lättläst, använda datorprogrammet SymWriter och om lättläst it. Kurserna har hållits i Helsingfors, Åbo och Vasa. Lärum-förlaget hör också ihop med FDUV. Förlaget ger ut lättlästa böcker och läromedel. Under 2013 har förlaget till exempel gett ut lättlästa böcker om it. Man kan också köpa böcker och annat material från Sverige via Lärum-förlaget. 23 24 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE I NORDEN OCH INTERNATIONELLT FDUV är medlem i de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd (Nordiska Samarbetsrådet) NSR. Under år 2013 har förbundet fungerat som ordförandeland för gruppen vilket inneburit ett extra uppdrag, genom beredning av mötena och ansökningar för stöd. Dessutom har förbundet insamlat uppgifter om tjänster i de olika nordiska länderna. Nordiskt samarbete Utvecklingssamarbete i Kenya Under år 2013 har Nordiska samarbetsrådet NSR sammankommit två gånger. Den 18–21 april möttes rådet på Island och den 1–3 november i Stockholm. Förbundets ordförande och verksamhetsledare deltog i bägge mötena. Frågor om boendekvalitet, tjänster och ekonomi har diskuterats, dessutom gjordes flera intressanta studiebesök på Island och under vårt besök i Sverige fick vi bekanta oss med antroposofiska miljöer. De nordiska mötena är värdefulla eftersom våra samhällen liknar varandra och vi får idéer om hur vi kan påverka och utveckla vår verksamhet. FDUV har inlett ett nytt samarbetsprojekt med KAIH under år 2013. Projektet riktar sig till familjer och personer med utvecklingsstörning i KAIH, eller Kenya Association for Intellectually Handicapped. Projektet är en fortsättning på ett långvarigt utvecklingssamarbete. Under år 2013 har KAIH bevakat sina medlemmars intressen på flera politiska plan för att personer med utvecklingsstörning skall få tillgång till skola, hälsovård och en skälig inkomst. Föräldrar har fått utbildning i Kenyas nya konstitution och de nya maktstrukturerna till följd av decentraliseringen i landet. Föräldrarna har även fått träffa parlamentariker. Under året har man utbildat ungdomar och unga vuxna med utvecklingsstörning till erfarenhetstalare. På FDUV:s initiativ besökte Leif Packalén från World Comics KAIH:s huvudkontor i Nairobi och berättade om påverkningsmöjligheter via serieteckning. Under året har KAIH via sin verksamhet nått ut till 2800 familjer och verkat i sju regioner i Kenya, vilket innebär en märkbar ökning från föregående år. FDUV är från och med år 2013 medlem i det finländska partnerskapsprogrammet Vammaiskumppanuus (via Fidida). Partnerskapsprogrammet finansieras via Utrikesministeriet för tre år i taget. Den grundläggande principen för projektsamarbetet är att partnerorganisationen i Kenya bär huvudansvaret för att planera och genomföra verksamheten. FDUV står för kamratstöd och expertis, ansvarar för finansieringen av verksamheten och följer upp hur projektet framskrider. Under verksamhetsåret har en projektkoordinator vid FDUV arbetat med projektets administration (20%). Inclusion Europe och International FDUV är medlem i Inclusion Europe och i Inclusion International – båda intresseorganisationer för familjer och personer med utvecklingsstörning. FDUV har delat medlemskap i respektive organisationer med Kehitysvammaisten Tukiliitto. Förbundet deltog inte i Inclusion Europes möte i Slovenien i maj, men Kehitysvammaisten Tukiliitto representerade Finland på mötet. 25 LÄTTLÄST FDUV samarbetar med organisationer i många andra länder. Vi har kontakt med organisationer som gör liknande arbete som vi i Norden, Europa och nästan hela världen. Under 2013 har vi satsat extra mycket på det nordiska samarbetet, eftersom FDUV varit ordförande för de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd NSR. FDUV:s samarbetspart i Kenya som heter KAIH började under år 2013 ett nytt projekt för att sprida information. Till exempel har familjer och personer med utvecklingsstörning fått lära sig vad den nya grundlagen i Kenya innebär för personer med utvecklingsstörning. 26 INFORMATION OCH personal INFORMATION OCH PUBLIKATION År 2013 planerades en förnyelse av förbundets, föreningarnas, Lärums och LL-Centers visuella profiler. Arbetet med den förnyade medlemstidningen fortsatte enligt plan, och förbundet stärkte också sin närvaro i de sociala medierna. Förnyelse påbörjas Att öka medvetenheten om utvecklingsstörning, bevaka medlemmarnas intressen och lyfta fram rätten till ett fullvärdigt medborgarskap för alla är centrala mål för FDUV. Våra viktigaste informationskanaler är webbplatsen, medlemstidningen Gula Pressen, månadsbrevet till föreningarna och sociala medier. Under år 2013 fortsatte arbetet kring förnyelsen av den visuella profilen som planerades tas i bruk från och med början av år 2014. Under året fortsatte även arbetet med att förnya förbundets samtliga webbplatser. Arbetet med Gula Pres�sens innehåll har fortsatt och med ett bidrag från Konstsamfundet och reklamintäkter kunde artiklar och fotografier köpas in av frilansjournalister. Tidningen utkom under året med fyra nummer med olika teman och upplagan var 2 600. Nya material och sociala medier På hösten 2013 producerades en väggkalender för år 2014 som föreningarna kunde sälja till sina medlemmar. Omkring 370 kalendrar såldes via föreningarna. En ny basbroschyr för medlemsvärvning producerades och skickades ut till föreningarna. På hösten 2013 öppnades Facebooksidor för Lärum och LL-Center. Under året har förbundet fått synlighet i både nationella och lokala media bland annat om sommarskolan i språkträning i Pargas, militärlägret i Dragsvik och barnens rättigheters dag 22.11. Specialbiblioteket FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors innehåller mångsidig facklitteratur, lättläst litteratur och ett varierande urval av filmer på DVD, rapporter, avhandlingar och nordiska facktidskrifter. Biblioteket har besökts av studerande vid yrkeshögskolor och yrkesinstitut, personer från arbetscentraler och boendeenheter och föräldrar och anhöriga till barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Tack vare ett årligt understöd från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond har det varit möjligt att förse biblioteket med aktuellt material och att prenumerera på tidningar och facktidskrifter. Administrationen av biblioteket sker med biblioteksprogrammet PrettyLib, som förutom normala biblioteksfunktioner som katalogisering och utlåning också möjliggör webbaserad sökning i bibliotekets databas för bibliotekets användare. LÄTTLÄST FDUV berättar om sin verksamhet och om aktuella frågor till exempel via Gula Pressen, via vår webbplats och via vår Facebooksida. Under år 2013 jobbade vi mycket med att planera en ny logo och en ny webbsida. År 2013 gjorde vi också en snygg väggkalender för 2014. DUV-föreningarna sålde kalendern, tillsammans 370 stycken! Under 2013 har vi satsat på att använda sociala medier mer än tidigare. Sociala medier är till exempel Facebook och Twitter. På Facebook finns nu egna sidor för FDUV, Lärum och LL-Center. FDUV har ett eget bibliotek i Helsingfors. Där kan alla låna lättlästa böcker och faktaböcker. 27 ORGANISATION OCH PERSONAL Personal i helsingfors FDUV:s styrelse sammanträdde fyra gånger under år 2013 och fullmäktige hade ett vårmöte och ett höstmöte. Intressebevakningsgruppen där representanter för föreningarna deltar sammanträdde tre gånger under 2013. Ledningsgruppen som består av verksamhetscheferna för teamen, ekonomichefen och verksamhetsledaren har samlats åtta gånger under året. De olika teamen har samlats enligt behov. Personalens planeringsdagar hölls i Vegahuset den 28–29 augusti med fokus på projektarbete och den nya organisationsstrukturen med team. Personalen i Helsingfors och i Vasa har haft personalmöten ungefär var tredje onsdag, mötena har protokollförts. Elin Andersson, t.f. verksamhetssekreterare, Steg för Steg Solveig Arle, t.f. LL-redaktör Monica Avellan, verksamhetschef Martin Bengtström, ekonomichef Carina Frondén, projektkoordinator Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare Jon Jakobsson, fritidskoordinator Kari Lautjärvi, kanslibiträde Carl Lindgren, projektkoordinator, Steg för Steg Isa Moisio, kanslibiträde Marita Mäenpää, projektkoordinator Emelie Möllerström, t.f. verksamhetssekreterare, Steg för Steg Laura Rahka, informatör Johanna Rutenberg, projektledare Elina Sagne-Ollikainen, projektkoordinator Annette Tallberg, projektledare Anne Wetterhoff, administrativ planerare Maria Österlund, redaktör för LL-Bladet LL-CENTER LÄRUM FDUV 11 LOKALFÖRENINGAR personal i vasa STEG FÖR STEG PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD PERSONER MED INLÄRNINGSSVÅRIGHETER ÖVRIGA GRUPPER Marlene Ahlberg, verksamhetschef Lärum Ann-Christin Hagstrand, försäljningssekreterare Tina Holms, projektkoordinator Annika Martin, regional koordinator Sofie Vikström, pedagogisk handledare Ulla Stina Åman, pedagogisk handledare 28 Resultaträkning Ordinarie verksamhet Intäkter Ersättning från kommunerna RAY Statsbidrag FPA Övriga bidrag Kurs- och deltagaravgifter Sålda tjänster Övriga intäkter Fakturerade kostnader Intäkter totalt 1.1-31.12.2013 1.1-31.12.2012 197 270,00 512 058,97 44 200,00 28 051,20 452 185,63 130 931,97 10 395,92 19 885,42 169 329,59 1 564 308,70 226 572,00 476 495,13 25 300,00 47 969,75 397 984,00 130 027,07 4 312,00 20 630,52 119 329,43 1 448 619,90 -1 038 840,71 -186 619,57 -39 763,79 -1 265 224,07 -983 552,02 -176 140,77 -38 210,98 -1 197 903,77 -4 532,07 -6 043,55 -38 551,95 -707 015,61 -199 040,31 -944 607,87 -38 428,30 -730 437,52 -179 566,15 -948 431,97 -2 241 364,61 -2 152 379,29 -650 055,91 -703 759,39 2 582,00 8 736,24 11 318,24 2 589,00 8 735,64 11 324,64 Kostnader Personalkostnader Löner Pensionsförsäkringar Övriga personalkostnader Personalkostnader totalt Avskrivningar Övriga kostnader Materialkostnader Köpta tjänster Övriga kostnader Övriga kostnader totalt Kostnader totalt Ordinarie verksamhet totalt Tillförda medel totalt Medlemsavgifter Avgifter och andelar Resultaträkning Placerings- och finansieringsverksamhet 1.1-31.12.2013 Intäkter Hyresintäkter Dividender Återtagen nedskrivning av aktier Försäljningsvinster Övriga intäkter 1.1-31.12.2012 99 420,00 49 150,85 30 490,63 0,0 3 054,29 182 115,77 93 591,00 50 556,88 14 641,50 56 354,74 3 985,76 219 129,88 -63 777,16 -20 326,48 -10 533,55 -359,26 -94 996,45 -56 924,30 -10 735,00 -12 768,13 -436,31 -80 863,74 87 119,32 138 266,14 -551 618,35 -554 168,61 310 000,00 310 000,00 5 555,91 12 893,85 255 000,00 273 449,76 7 494,34 27 266,92 250 000,00 284 761,26 583 449,76 594 761,26 Verksamhetens resultat 31 831,41 40 592,65 Fristående fonds resultat Desiree Grotenfelts fond Intäkter Donationer Återtagen nedskrivning av aktier Försäljningsvinster Beviljade stipendier Nedskrivning av aktier Övriga kostnader Räkenskapsårets resultat Förändring i fondens kapital 2 340,71 12 140,66 3 938,97 0,00 -1 400,00 -315,00 -103,22 16 602,12 16 602,12 2 158,42 0,00 7 125,74 0,00 -1 062,00 -171,00 -99,50 7 951,66 7 951,66 Räkenskapsårets resultat 31 831,41 40 592,65 Kostnader Bostadsvederlag Nedskrivning av aktier Räntekostnader Övriga kostnader Placerings- och finansieringsverksamhet totalt Resultat före extraordinära poster Allmänna understöd Offentliga understöd RAY Donationer och understöd Kollekter Valinsamling Understöd Allmänna understöd totalt 29 30 Balansräkning BALANSRÄKNING 31.12.2013 31.12.2012 Bestående aktiva Materiella tillgångar Fastighetsaktier Materiellla tillgångar totalt 13 597,99 431 960,00 445 557,99 18 130,66 431 960,00 450 090,66 962 233,14 982 068,99 1 407 791,13 1 432 159,65 0,00 103 493,43 105 311,24 208 804,67 1 000,00 121 843,66 62 797,92 181 641,58 42 789,86 20 176,88 62 966,74 39 165,89 7 198,73 46 364,62 1 679 562,54 1 664 165,85 1 349 805,86 1 349 805,86 -782 682,88 31 831,41 -750 851,47 -823 275,53 40 592,65 782 682,88 50 000,00 -3 630,08 16 602,12 62 972,04 50 000,00 -11 581,74 7 951,66 46 369,92 Eget kapital totalt 661 926,43 613 492,90 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital totalt 550 000,00 467 636,11 550 000,00 500 672,95 1 679 562,54 1 664 165,85 Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Förskottsbetalningar Fordringar totalt Kassa o bank totalt Rörliga aktiva totalt Fristående fonds tillgångar Desiree Grotenfelts fond Placeringar totalt Bank totalt Fristående fonds tillgångar totalt Aktiva Totalt Passiva Eget kapital FDUV:s fonder totalt Över- / underskott från tidigare år Årets resultat Tidigare års resultat Fristående fonds kapital Desiree Grotenfelts fond Eget kapital Tidigare års över-/underskott Årets över/underskott Fristående fonds kapital totalt Passiva totalt förtroendevalda FDUV:S FÖRBUNDSSTYRELSE 2012–2014 Ordförande: Vice ordförande: Nils Torvalds Beatrice Wahlström Ossian Wassborr Ordinarie medlem Susan Enberg Gunilla Sandelin Christel Granholm-Hagen Benita Ivars Inger Karlsson Åsa Krook Gösta Höijer Birgitta Spåra Gun-Britt Östman Jonne Tallberg Ersättare Benita Johans Robert Helin Majvor Wärnå Katarina Källberg Ant Simons Nanny Sundström Sylvan Höijer Lars-Erik Backman Margit Westerlund Ulrica Sund FDUV:S FULLMÄKTIGE 2012–2014 Från föreningar inom FDUV Ordinarie Ersättare Östra Nyland Gunvor Flykt, ordförande Göran Sjöström Mellersta Nyland Mauri Nyqvist Sarah Rizzo Västnyland Leif Ekholm Krister Stenroos Kimitonejden Leila Sundqvist Harriet Mattsson Västra Åboland Gunilla Fröberg Susanne Agge Åland Mikael Holm Ann-Britt Alén Sydösterbotten Ann-Charlotte Åkerman Gunvor Gullans Vasanejden Majvor Neuman Monica Johnson Nykarleby Ralph Ström Mirja Sundqvist Jakobstadsnejden Mikaela Asplund Micaela Svenlin Karlebynejden Chistina Omars Jarl Haga Steg för Steg Erik Weyand Anders Ranta-Aho Från kommunsektorn, den kyrkliga verksamheten inom Borgå stift och områden inom undervisning och sociala tjänster Maria Helsing Björn Öhman Sixten Snellman Stefan Näse Kristina Jansson-Saarela Petra-Mari Kaske 31 32 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL FÖRBUNDSKANSLIET | Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 HELSINGFORS (09) 43 42 36 0 | [email protected] VASAKANSLIET | Handelsesplanaden 20 A 65100 VASA (06) 319 56 52 | [email protected] LL-CENTER | Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 HELSINGFORS (09) 43 42 36 0 | [email protected] LÄRUM | Handelsesplanaden 20 A 65100 VASA (06) 319 56 59 | [email protected] fduv.fi larum.fi ll-center.fi
© Copyright 2024