Dokumentation av NÄT-rom 2010 Katrineholm
NÄTROM - Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad Landstingsförbundet och Rättspsykiatriska föreningen inbjöd till en rättspsykiatrisk vårdkonferens hösten 2001, med fokus på rättspsykiatrisk omvårdnad. Ur detta initiativ har det rättspsykiatriska nätverket NÄTROM vuxit fram och tagit ut som arrangör. Konferensen har sedan 2001 anordnats vår och höst varje år på flera orter runt om i landet. Varje konferens har haft ett särskilt fokus. De första konferenserna arbetade med att utforma en nationell värdegrund för den rättspsykiatriska omvårdnaden. Senare konferenser har haft innehållet i den rättspsykiatriska vården/omvårdnaden, etik, vårdkultur, brottsbearbetning och dynamisk säkerhet som tema. En av styrkorna med denna konferens är det stora antal kliniker, både stora och små, som är representerade på konferenserna. En annan styrka är att det är en arbetande konferens med syfte att skapa erfarenhetsutbyte och ge möjlighet att följa den nationella utvecklingen på området. Föreläsningar varvas med gruppdiskussioner där syftet är att deltagarna aktivt ska bidra med erfarenheter från den egna kliniken och få med sig andra erfarenheter tillbaka till den egna kliniken. Vår värdegrund ”Att se människan bakom brottet och ha modet att finnas kvar i alla situationer. Detta utgår från mellanmänsklig kärlek, äkthet och ur godhetsprincipen. Att som vårdare se sig själv som ett verktyg i uppbyggandet av vårdrelationen där tid, tillit och trygghet utgör basen, så att patienten ges möjlighet till försoning.” Innehållsförteckning Sid Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Kopia av programmet 3 Konferensvärdar/Föreläsare 4 Deltagarlista 5 Sammanfattningar av programpunkterna 7 Resultat av utvärderingar 12 Bilagor Bilaga 1 Åhörarkopior från Per Enarssons föreläsning 14 Bilaga 2 Goda exempel på hälsofrämjande arbete från klinikerna 33 Bilaga 3 Sammanställning av gruppdiskussion 39 Bilaga 4 Åhörarkopior från Lena Wiklund Gustins föreläsning 53 Program 2010-05-06 09.00-09.30 Registrering och kaffe 09.30-10.00 Öppnande av konferensen Kenth Persson förvaltningschef 10.10-12.00 Föreläsning Per Enarsson 12.00-13.00 Lunch 13 .00-13 .30 Promenad 13.30-14.30 Goda exempel på hälsofrämjande arbete 14.3 0- 16. 15 Kaffe och grupparbete utifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer ger och vidmakthåller hälsa? Hur finner vi patientens kapacitetsnivå och hälsoresurser? Hur får vi fram patientens upplevelse av hälsoresurser i dokumentation? Var börjar och slutar åtagandet, äger vi hela patientens problematik? Program 2010-05-07 08.30-09.15 Styrgruppen infonnerar 09.30-11.45 Föreläsning Lena Wiklund 11.45 Konferensen avslutas 12.00 Lunch Ansvariga konferensvärdar: Ros-Mari Sandfjord, eftervårdsföreståndare Regionsjukhuset Karsudden Tel: 070-65 79 207´ E-post: [email protected] Ann-Sofie Bredell, biträdande enhetschef, Regionsjukhuset Karsudden Tel: 0150-566 52 E-post: [email protected] E-post till föreläsare: Per Enarsson - [email protected] Lena Wiklund - [email protected] Nät-rom 6-7 Maj 2010 Katrineholm Förnamn Lena Per Lars Joakim Jörgen Elisabeth Tomas Nina Mia Håkan Anders Staffan Ros-Mari Christina Linda Anna-Karin Åse Robert Åsa Katharina Jenny Martin Birgitta Anna Malin Ann-Sofie Eva Jakob Leif Monica Malin Joakim Bodil Mia Anna Nancy Anette Angela Rolando Javiera Daniela Leif Efternamn Wiklund Gustin Enarsson Lindstedt Pårs Tranevik Palmeby Lindberg Helland Silvergren Berglund Nordström Hjelm Sandfjord Olsson Thollander Eriksson Wigerblad Westerberg Lundgren Lindqvist Lindgren Nilsson Karlsson Larsson Lotterberg Bredell Albertz Jansson Meyer Jansson Lindberg Jansson Asp Larsson Schönfeldt Jåfs-Persholt Sandberg Karlsson Cartagena Maluenda Vargas Sundvik Arbetsplats Föreläsare Föreläsare Gävle Gävle Gävle Gävle Gävle Huddinge Huddinge Jönköping Jönköping Jönköping Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Katrineholm Malmö Malmö Malmö Sala Sala Sala Sala Sala Sala Sala Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm E-post [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Förnamn Kent Meta Peter Tommy Bengt Ilona Elisabeth Ina Ove Anna-Karin Pähr Kenneth Tina Katarina Axel Johan Torbjörn Lillemor Axel Roger Johan Torbjörn Lillemor Linda Connie Roger Helena Ulrika Ida Ida Mats Martina Bukurije Anders Maria Annika Ewa Lena Susanne Jimmy Efternamn Öhlén Brolund Byström Haglund Eriksson Wadell Salestedt Pettersson Lif Olrems Wallin Forsberg Rydenlund Jacobsson André Björklund Vestbö Ederheim Johansson Björklund Lagergren Vestbö Ederheim Johansson Johansson Fröstell Palmqvist Seibold Bladh Olsson Johansson Sontén Vikerfors Kunushevci Lundblad Huveneers Mill Eriksson Staberg Ström Björkman Arbetsplats Stockholm Stockholm Sundsvall Sundsvall Sundsvall Sundsvall Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Vadstena Vadstena Vadstena Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Örebro Örebro Örebro Örebro [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] anders.lundblad@ltkronoberg@se [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Sammanfattning av programpunkter från NÄT-romkonferensen i Katrineholm 2010-05-06 Öppnande av konferensen: Moderator Åsa Lundgren, sjuksköterska på Regionsjukhuset Karsudden hälsar alla välkomna till de här dagarna. Kenth Persson, Förvaltningschef på Regionsjukhuset Karsudden inleder med att ställa frågan: Vad är viktigt i vården? Rättspsykiatri är myndighetsutövning och vi gör troligtvis väldigt olika inom rättspsykiatrin. Vi måste börja närma oss varandra. Relationer och struktur är viktigt för våra patienter. Vi måste även lyssna in vad patienterna har för behov. Riktlinjer som Regionsjukhuset Karsudden har bidragit med när det gäller hälsa är: ”Kliniska riktlinjer för hur metabol störning kan förebyggas och handläggas”. Överläkare Dan Gothefors, Regionsjukhuset Karsudden har varit drivande i att ta fram riktlinjerna. I Läkartidningen i Mars 2010 var det en artikel ang. detta, se länken för mer information: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14040 Vi behöver lära patienterna att ta mer ansvar. Risken idag är att vi i slutänden försvårar för patienten när de skrivs ut. De får mycket hjälp på kliniken, som de sedan ska klara helt själva när de kommer ut till samhället. Idag när alla patienter har tillgång till Internet och kan jämföra våra olika rättspsykiatriska kliniker på bl a våra hemsidor, är det ännu viktigare att vi inom rättspsykiatrin är enade. Kort återkoppling från Nät-rom i Varberg förra året. Torbjörn Ederheim och Roger Lagergren berättade att temat för förra året var Rädsla. Läs mer på Nät-roms hemsida: http://www.natrom.se/ Föreläsare Per Enarsson – (Se bilaga 1 för åhörarkopior) Per arbetar som Handikappomsorgschef i Katrineholms Kommun. Han har tidigare arbetat som mentalskötare och psykiatrisjuksköterska, högskoleadjunkt på Mälardalens högskola, Bitr. enhetschef i Nyköpings kommun. Vårdarens makt och patientens vanmakt en fråga om Hälsa? Hälsa är en individuell upplevelse, där en person kan erfara hälsa eller ohälsa oavsett närvaro av sjukdom. Det är svårt att dela upp hälsa som fysisk och psykisk, i en helhet är det människan men sina totala upplevelser som stiger fram. Mycket samhällsfokus ligger emellertid på fysisk hälsa. Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Känslan av sammanhang KASAM (Antonovski 1987) har betytt mycket för förståelsen av hur hälsa kan visa sig och förstås. Nyckelbegrepp som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hjälper oss att anta ett salutogent förhållningssätt i vården. Emellertid visar flera nyare studier att psykiatrisk vård snarare utgår från vårdarnas behov av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket förutom att skapa en maktobalans mellan vårdare och patient också motverkar den psykiatriska patientens upplevelse av hälsa. Forskning visar också att relationsinriktade vårdare föredras av patienten framför vårdare som fokuserar på struktur. Vårdare bör i större utsträckning utgå från patientens perspektiv och upplevelse av hälsa än egen upplevelse och behov. (Se bilaga 1 för åhörarkopior från Per Enarssons föreläsning) Goda exempel på hälsofrämjande arbete Håkan Eriksson, socioterapeut och Ulrika Pettersson, hälsopedagog på Regionsjukhuset Karsudden presenterar deras arbete: På socioterapin erbjuds 7 större aktiviteter/år: Vinterdag – pulkaåkning och grillning – 30-40 patienter deltog i år Sörmlandsleden – en gång om året går vi sörmlandsleden – 30 patienter deltog. Fiskedag anordnas en gång om året, 200 kg regnbågslax planteras in i sjön och så anordnar socioterapin bussresa till sjön. Ca 60 patienter brukar delta. Midsommarfirande Skördefest – med mat lagad av grönsaker och frukter som är odlade i trädgården på Karsudden Luciafirande Julbord Socioterapin erbjuder aktiviteter som promenader, motionscirklar, gruppaktiviteter, matlagningskurser, social träning m m. Varje tisdag är det öppet hus på socioterapin, då kan patienterna handla i kiosken, spela biljard, titta på TV m m. Alla avdelningar har tillgång till gymnastiksalen och styrketräningslokalen dit de kan gå med patienterna. Socioterapin och Aktivitetsenheten håller en bra kommunikation med avdelningarna och är med på vårdplaneringsmöten (VPM). Ulrika, hälsopedagog – arbetar mot både personal och patienter. Innan Ulrika började på Regionsjukhuset Karsudden gjordes fysisk funktionsbedömning av patienterna. Hon har nu ändrat inriktningen lite och förutom fysisk funktionsbedömning finns nu även kost, sömn och motion med. På Regionsjukhuset Karsudden har två läkare arbetat fram 12 olika processer som ska följa patienten från inskrivning till dess att patienten lämnar sjukhuset. En av processerna är hälsa och levnadsvanor. I korthet är det tänkt att när patienten kommer till intaget får han/hon fylla i ett hälsoformulär som sedan följs upp av Ulrika eller Håkan. Det ska finnas åtgärder för alla patienter. Sedan arbetar man med de åtgärderna och efter 1 år görs sedan samma enkät igen och då följer man upp vad som har hänt under året. Regionsjukhuset Karsudden ska även börja använda sig av FAR (Fysisk aktivitet på Recept). Sundare Liv – Susanne Ström, Örebro Susanne berättar om ett program som heter Sundare Liv och är framtaget av Lily läkemedel. Programmet är utarbetat för patienter inom psykiatrisk vård. Det syftar till att patienterna ska få en sundare livsstil. Programmet har även inriktning mot diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Programmet består av två delar, ett patienthäfte och ett avdelningshäfte. Det innehåller Hälsa och välbefinnande – vad vi äter Aktivt liv – alla patienter som var med fick en stegräknare. I Sundare Liv ingår en hel del formulär att fylla i för att kunna följa utvecklingen. Materialet måste omarbetas så att det passar just sin egen verksamhet. Efter avslutat program får patienten ett diplom. Se mer i bilaga från Rättspsykiatriska kliniken, Örebro läns landsting. (Se bilaga 2 för klinikernas hälsofrämjande arbete) Grupparbeten – Sammanställning – se bilaga 3 2010-05-07 Moderator Robert Westerberg inleder dagen med en sammanfattning av gårdagen. Information från styrgruppen Kenneth Rydenlund, Vadstena presenterar styrgruppen för NÄT-rom. Kenneth citerar även Kenth Persson från gårdagen ”vi behöver närma oss varandra”, vilket också är skälet till att NÄT-rom en gång bildades 1991. NÄT-rom ska även stå för en gemensam plattform och det ska finnas en röd tråd i träffarna. En av styrgruppens stadgar är att träffarna ska ha en arbetande karraktär. Styrgruppen består av 10 personer, och träffas 4 gånger per år. I höst (28-29 oktober) är det Sala som har konferensen. Läs mer på hemsidan, www.natrom.se Jörgen Tranevik informerar om NÄT-roms hemsida. Tanken är att hemsidan ska utvecklas och innehålla mer information än den gör idag. T ex länkar till klinikerna, länkar till aktuella utbildningar och olika utredningar kan publiceras på hemsidan. Även information från pågående projekt på de olika klinikerna kan publiceras där. Föreläsare Lena Wiklund Gustin Lena har arbetat som psykiatrisjuksköterska i Gävle och arbetar nu som lärare på Mälardalens högskola. Lena är även leg. Psykoterapeut. Hälsofrämjande omvårdnad – integration av KBT och vårdvetenskap, är det möjligt? KBT och vårdvetenskap har vetenskapsteoretiskt delvis olika utgångspunkter i sitt sätt att se på människan, hennes hälsa och lida. I en tid då KBT lyfts fram som Metoden med stort M är det således viktigt att reflektera över OM de kan integreras inom ramen för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad, och i så fall HUR. Föreläsningen lyfter fram att Man måste vara klar över sitt eget perspektiv och dess grundläggande värden för att integration ska vara möjlig. Sjuksköterska är ett yrke, och legitimationen vilar på att sjuksköterskan är specialist inom omvårdnad vars vetenskapliga grund utgörs av vårdvetenskap. Psykoterapeut är ett annat yrke, med en annan teoretisk grund. Så länge man inte är legitimerad psykoterapeut är man alltså skyldig att arbeta utgående från den egna vetenskapen, och man bör därför vara väl förankrad i den och reflektera över ”lånade metoder” med utgångspunkt i den egna vetenskapen. Det finns olika ansatser inom KBT, med delvis olika teoretiska grunder. Traditionell KBT har fokus mot att förändra beteenden, och kan innebära en risk för ”uppfostran” snarare än att utgå från patientens livsvärld. Etisk medvetenhet är därför A och O. Det finns likheter mellan den gren av KBT som i Sverige traditionellt benämnts KBT och Erikssons hälsomodell vad gäller förståelse av ohälsa. KPT fokuserar på ohälsa genom att vårdaren tillsammans med patienten utforskar hur patienten upplever och tolkar sin verklighet. Dessa tolkningar är upplevelsemässigt ”sanna” för patienten, men kan vara mindre hjälpsamma för patienten då de i förlängningen ger negativa konsekvenser för patienten. Behandlingen fokuserar då pat att hitta alternativa sätt att tillskriva saker och ting mening, och att agera i enlighet med detta. De nyare inriktningarna inom KBT – ACT och RFT – lyfter fram de svårigheter som finns med ”tanketerapier”. Det är inte alltid så enkelt att förändra sina tankar, och kan istället vara bättre att acceptera saker som de är, och istället för att kontrollera/fly från dem, försöka leva ett liv som man uppfattar som värdefullt trots svårigheter. Detta har likheter med Erikssons tankegångar om ”hälsa som uthärdligt lidande” och ”Lidandets drama”. Mindfulness är ett av inslagen i ACT och kan vara ett redskap för att bekräfta och vara i lidandet, medan kartläggning av värden och åtaganden att handla i enlighet med dessa värden kan hjälpa personen att leva ett gott liv. (Se bilaga 4 för åhörarkopior från Lena Wiklund Gustins föreläsning) Konferensen avslutas! Utvärdering av Nät-Roms konferens i Katrineholm 6-7/5-10 (1=dåligt, 2=mindre bra, 3=Bra, 4=mycket bra) 47 utvärderingar gjorda ca 75 utlämnade … Vad tycker du om konferensen som helhet? 1 2 3 4 1 1 36 9 Vad tycker du om föreläsare: Per Enarsson? 1 2 3 4 4 23 17 2 Vad tycker du om föreläsare: Lena Wiklund-Gustin? 1 2 3 4 5 14 27 Hur har gruppdiskussionerna fungerat? 1 2 3 4 5 21 21 Vad tycker du om hotellet och maten? 1 2 3 4 1 6 32 8 Vad tycker du om tidsschemat/”körschemat” på konferensen? 1 2 3 4 1 25 21 Övriga synpunkter: Något du vill förmedla som var mindre bra eller mycket bra med konferensen? Gruppdiskussion trögt alla inte med på banan, mer diskussioner, dålig sammansättning.. Grupperna borde varit klara tidigare.. Promenaden bra skön Konferenslokalen för liten Mer pauser under föreläsningarna… Se Karsudden positivt Önskar bordsplacering, blanda folk tvingas lära känna… Vässa återkopplingen från förra gången Mycket bra inledning av Kenth Persson Angeläget område livstilsfrågor Mer gruppdiskussioner och utbyte av information och arbetssätt på de olika klinikerna.. Föreläsningar som förmedlar ny kunskap är bra Hälsotemat mer tydligt mer frukt och nötter.. Socioterapin och promenad utmärkt.. Mer inramning Berätta om temat och hur det är tänkt runtikring.. Bra med info av styrgrupp och att hemsidan skall utvecklas.. Bilaga 1 Vårdares makt och patienters vanmakt en fråga om Hälsa? Vårdares makt och patienters vanmakt en fråga om Hälsa? Per Enarsson 2010-05-06 Hälsa Vad menar vi med hälsa? 1 Hälsan "Ett tillstJJnd av fullstimdigt fysiskt, psykisktoch 50CIaltviilbefinnande och Inte bara avsaknad av SJukdom", "Health is a state of complete physical, mental and SOCIal wellbeing and not merely the absence of i1lness or infinnJty". WHO 1946 Hälsan Kan man ha hälsa och ända vara SVärt sjuk? Hälsan Kan man ha hälsa och ändå vara svart sjuk? Subjektiv inre upplevelse är skild fr· n objektiv yttre "'fakta·,. 2 Folkhälsa Folkhälsoarbetets yttersta mål är en god hälsa för hela befolkningen. Det är dock ett känt faktum att det finns stora skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Därför är jämlik hälsa och vård ett prioriterat område för Socialstyrelsen. Socialstyrelsen Folkhälsa Orsakerna till skillnaderna är en komplex blandning av individuella förutsättningar. levnadsvanor och vad som kommit att kallas "sociala bestämningsfaktorer". Med detta menas olika förhållanden som sysselsättning. utbildningsnivå. etnicitet. social position, ekonomi, boendeförhållanden etc. Socialstyrelsen Förknippat med hälsa God och nyttiga matvanor 3 Förknippat med hälsa NatlJrprodukter Förknippat med hälsa Sköta sin kropp Förknippat med hälsa Motion 4 Förknippat med hälsa Avsaknad av sjukdom Psykisk Hälsa Men psykisk hälsa da? Psykisk Hälsa Har man det niir man nöjd med tillvaron och känna sig i balans? 5 Psykisk Hälsa Eller mestadels k1JOner sig glad och lycklig? Psykisk Hälsa Ar det meningsfullt att Indela hälsa i fysisk och psykisk halsa? Psykisk Hä sa Descartes indelad människan o kropp och själ (ande) 6 Psykisk Hälsa Psykisk hälsa vad ar det? Det behövs en klar gränsdragning mellan statens, kommunens och landstingets ansvar en ökad användning avevldensbaserade och utvärderade metoder elt ökat inflytande för patienter, brukare och anhöriga bra metoder för uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen Psykisk Hälsa Psykisk hälsa vad är det? "Det psykiska välbefinnandet i befolkningen har försämrats sedan 1980-talet, och under samma period har också besvären med värk ökat. Symtom som ångest, oro, ständig tröllhet och värk i nacken och skuldrorna har blivit vanligare." Socialstyrelsen Psykisk Hälsa Psykisk hälsa vad är det? "Psykisk hälsa handlar bland annal om all människor upplever sin tillvaro meningsfull, all de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva all de har förmåga att hantera livets normala motgångar." Sveriges kommuner och landsting 7 Psykisk Hälsa KASAM Antonovski "Hälsans mysterium" (1987.1991) Psykisk Hälsa KASAM Känsla av sammanhang Psykisk Hälsa KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 8 Psykisk Hälsa KASAM Stressorer Psykisk Hälsa KASAM Stressorer En stressar är en livserfarenhet kånnetedmad av bristande entydighet, under eller (iverbelastIllng utan möjlighet till självbe:stiimmande Psykisk Hälsa KASA M Salutogent förhållningssätt 9 Psykisk Hälsa Psykisk hälsa - Psykisk ohälsa Psykisk Hälsa Individuell upplevelsebaserad Generell - objektiva kriterier Psykisk Hälsa Psykisk ohälsa ~ psykisk sjukdom la - Tecken på psykisk ohälsa Svårt att minnas, förstå Svårt att fatta vardagsbeslut Nedstämdhet Oro, ångest Panikångest Svårt att kontrollera våldsamt beteende Ätstörningar Allvarliga Sömnproblem Tankar om att vara tvungen att göra vissa saker Höra röster Upplever hot från omgivningen Tankar om att ta sitt liv FörSök att ta sitt liv Psykiska besvär av annat slag Qjteborgs Stad Social resursf!jrvaltning. Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Patienternas/brukarnas/klienternas/ Vårdtagarnas perspektiv Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Sociala processer Relationer mellan människor i samhället. 11 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Sociala processer Relationer mellan manmskor i samhället. Goffman (1971) beskriver det som något som sker mellan människor i en komplicerad ritual med syfte att erhålla kontroll via kommunikation. Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Att avtäcka Vårdkulturen VtJrdkultur: ide'system som delas av vårdarna regler och tanksittt som paverkar den dagliga vården. (et 5alvun:.kJ & sand lin Benko, 1998) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Att avtäcka Vardkulturen 'Traditionell" psykiatrisk värdkultur präglas av hierarkiska uppgiftsorienterade möte mellan vårdare och patient/brukare j stället för relationsrelaterade skapande en maktobalans. (d. Foucault, 1983; 1987) 12 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Att avtäcka Vltrdkulturen Total institutionen: Hierarkisk Inordning Fasta regler och rutmer Belöning bestraffning Känsla av förnedring (GoffJnc!n 1991; 5}oStr m 1992 ) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Att avtäcka V rdkulturen IQ@unstit!JtiQ/lgj1: "'Moralisk karriär" - inordning av patienter/brukare j grupper ger vardare social kontroll. Tilldelar egenskaper. Gäller i dagens psykiatrisk Vare!. (Shepherd, ~. Dei!rl tio Cooney 1995; SWart 8< Sund'!en 1'R>; Znnmerman 1996; ~ 2003). Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Vårdarnas attityder Två olika riktningar: Relationsorienterade Uppgiftsorienterade (HeIIzen, Norberg & Sandman. 1995) 13 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Vardarnas attityder Vårdarnas fokus: Interaktion/möte med patienten förhandla. Regler pa Institutionen Isolera. medIcinera, IBunch 1983) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Patienternas/brukarnas perspektiv Jämlika relationer. Vårdarna ska vara genuina och mänskliga. (cf. Skovdahl, Kihlgren & Kihlgren 2003; Pejlert, Asplund & Norberg. 1995; Pejlert, Asplund, Gilje & Norberg 1998) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Patienternas/brukarnas perspektiv Förmedla hopp 14 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa "Jag hade penoder dl jag inte kunde tala. Jag var stum, sa inget. Jag g/c/( /fl i mig sjilv och tElade inte med en enda person. Men ch fUfSt;kte de [personalen} tvinga mig att tala PI deras villkor: Nej nu skiJ du tala! Om du inte pratar Sel kommer vi mte att Pfäta med dig. Men jag talade mte tiOOI Stl ingen talade med mig.. Ja jag var [bestraffad}.. det kändes hemskt. Jag var o!JnrJijgen att ra kontakt" P.atieat Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa "Hur Viktigt det Jr att alla Sliger samma sak hela tiden... Ja jag tycker det lirptt.ebfä, alla far h/fä det Att vi är stenhirda i dettiJ, att vi är eniga som personalgrupp" Personal Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa "Det var bara det att dom {personal} brydde sig. Jag kommer ih.lg att jag Inte kunde sova bfä Pi ()ittema. Och ch var jag inbjuden att sitta med nattpersonalen. Jag kunde sitta dir och dom skfättEde och skojade med mig, och VI hade trevligt. Och jag kiinde pi Slitt och vis att dom brydde sig om mlfl Ii ven om jag var patient." Patient 15 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Pu fllgOt Sött !i/g det vad jag behWde. Ja dom kan ha diskuterat det jag tror dom hade diskuterat det. Jag vet mte, men jag fick den kiinslan.. Patient Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Zygmunt Bauman - människan strävar efter ordning. Ordning innebär att vardarna bestammer och patienterna inordnar sig i ett hierar1<Jskt system. Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Social ordning kännetecknas en regelbunden stabil miijo. (Bauman 1995) Social ordning på institutioner inneb~r att händelser och människor sätts i ett hierarkiskt system som kan övervakas och kontrolleras. (Foucault 1983) 16 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Om oordning uppstlr fiirsuker vi korrigera detta. Vardarna vill da korrigera patientens/brukarens beteende. (EnarsSOll et al. 2007' 2008) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Rutiner som trycker ner den enskildes initiativ är osynliga I vardagen. (d Mumford, 1973) Risk för mekaniskt tänkande som Inte påverkar maktstrukturer I varden. (d. BenjdlTltn, 1999) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Trots att patienterna/brukarna har problem att klara samhällets sociala normer förväntas de underkasta sig de strikta normerna p institutionen normer som vardama satt utifran sina behov att trygghet och förutsägbarhet 17 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Patienter/brukare som bryter mot institutionens normer och "utmanar"' vardarna blir kompromlssl,st schemalagda av vårdarna I syfte att kontrollera patientens/brukarens handlingar, (Hel1zdl, 20(0) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Om vardaren mte ser den lidande patienten, blir denne fiJrvandlad till en Icke-person, ett objekt, en främling (d. Bauman 1995; Heflzcn, 2000) TypologIsering leder till distans, exempelvIs indelning I diagnoser. Sterotypa bilder av vad det Innebär att ha psykisk ohälsa. Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Om ingen h -r patientens/brukarens lidande fördjupas detta. (d. WeIl 1995) En miljö som är omojllg att kontrollera, anpassning kravs (d. u/Ja &: HeJtz..n, 20OS). 18 Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Makt existerar bara då den anvands. DäIfor r maktutövning SVar att upptäcka för den som maktutovningen inte är riktad mot (Fouca It, 1963) Vad stödjer/motverkar psykisk hälsa Patientens känsla av sammanhang är avgorande för om patienten upplever hälsa 19 Bilaga 2 Socioterapi I Grundläggande för ett Socioterapeutiskt bemötande är ett "Salutogent" synsätt. Med det menas att vi ser t/ll patientens "friska" sidor, försöker bearbeta och förstärka dessa. Rekreation Rekreation (av latin recreare, ge nytt liv) är bland annat vila, vederkvickelse samt stärkande eller upplivande miljöon1byte för att återhän1ta krafter. Utvidgad betyder rekreation även avkopplande aktivitet som främjar återhämtande av krafter såsom motion, skogspromenader, fiske och bedrivande av idrott och §Poli. Rekreation behövs exen1pelvis efter n1entalt krävande sysselsättning eller som behandling efter sjukdom eller medicinskt trauma. Bilaga 2 Arbetssättet syftar till: Att underlätta individens inställning till sin egen situation och skapa motivation för behandling. Att underlätta individens sociala, psykiska och fysiska hälsa. Att bistå och stödja individen till social gemenskap för att på så sätt minska risken för ohälsa. Att höja individens luotivation för motion och friskvård och upprätthålla den. Att uppmuntra vanor och attityder som tillåter individen att delta i samhällets aktiviteter. Att kompensera begränsningar och inspirera till att ta till vara egna möjligheter. Att uppmuntra individen att klara av de hinder som finns i samhället. Att stimulera till nya eller vilande intressen och talanger. Målsättning: På Karsuddens Sjukhus, där vi i stor utsträckning vårdar svårt psykiskt sjuka patienter, är vår målsättning: • Vi ska motverka den passiva livsstil och hospitalisering S0111 är vanlig vid långvarig sjukhusvistelse genom att aktivera patienten med fritidssysselsätt ning och friskvård som ökar möjligheten till återanpassning till samhället. • Vi ska verka för att bryta patientens isolering i sjukhusmiljö och skapa kontakter med samhället utanför så att en känsla av samhörighet med de människor bland vilka de ska vistas efter utskrivningen uppstår. • Vi ska höja patientens "sociala kompetens", dvs. förmåga att samspela med andra människor. Därmed lägger vi stor vikt vid gruppsamvaro. Bilaga 2 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE PÅ TALLÅSENS BEHANDLINGSENHET I UPPSALA När patienten kommer till Tallåsen ser vi över hälsan både fysiskt och psykiskt genom att först kartlägga patientens tidigare kontakter inom vården (psykiatrin, husläkare, tandläkare, syn och hörsel etc). Patienterna har bl a med anledning av medicinering samt passivitet, tröstätande etc kopplat till frihetsberövandet lättare att gå upp i vikt. Vägning inkl BMI görs 1gång per månad. För att underlätta för patientens fysiska/psykiska hälsa har vi sett över våra måltider och fikastunder för att göra näringsintaget mer hälsosamt. T ex har kaffebröd bytts ut till frukt. Tillgång till dietist finns. Vi erbjuder alla patienter att göra en hälsoprofil. Syftet är att tillsammans med patienten kartlägga problemområden utifrån ett speciellt bedömningsinstrument. Ständigt motivationsarbete bedrivs för att uppmuntra patienten till fysisk aktivitet såväl individuellt som i grupp. Exempel på aktiviteter är stavgång, bassängträning, lagsporter i gymnastikhall m m. Sjukgymnasten rekommenderar fysisk aktivitet på recept, bassängträning, motionsgymnastik, 1 eftermiddag per vecka där det alltid ska finnas medverkan av sjukgymnast. I startgroparna finns också ett projekt där vi ska använda oss av Nintendo Wii. En utvärdering kommer att ske huruvida detta är ett bra hjälpmedel avseende att aktivera patienten, höja graden av hälsa etc. På Tallåsen bedrivs pedagogisk verksamhet för patientgruppen. Flera av dessa kretsar kring kunskap om hälsa, mat/hälsa och hushållning. Patienten erbjuds att lära sig planera och tillaga nyttig och ekonomisk kost samt att ta hand om sitt egna hushåll. Tobaksavvänjning, individuellt eller i grupp, erbjuds varje patient. Äterfallsprevention enligt Saxons modell, 8 lektionstillfällen, som följs upp aven diskussionsgrupp där missbruket står i centrum. Bedrivs individuellt eller i grupp. Avdelningen erbjuder alla patienter, utifrån utfall av riskbedömning, att delta i behandlingsresor med socialt och rehabiliterande innehåll. Bilaga 2 Rättspsykiatriska regionkliniken Vadstena Hälsa Omvårdnadsarbetet på Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena strävar efter att ta sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt fundament med en formulerad värdegrund. I teorigrunden ingår en gemensam syn på människan, hälsan, vårdandet, världen (miljön) och lidandet. Den ontologiska hälsornodellens syn på människan som en enhet av kropp, själ och ande ligger till grund för formulerandet av patientens hälsohinder. Patientens upplevelser av illabefinnande är grunden för upprättandet av patientanalysen. Hälsan betraktas som en rörelse, vilket innebär att det hela tiden är möjligt att utvecklas i sina hälsoprocesser - det går alltid att må bättre. Patientens hälsoresurser ska inte glömmas bort. Dessa kan ses som ett mått på "kapacitetsnivån" och ger bland annat kunskap om patientens olika förmågor. När hälsoresurserna ökar kan det tolkas som att patientens hälsohinder gradvis har undanröjts. Psykiatrisk rehabilitering ska ses som en del i en triad av åtgärder riktade mot psykiatriska sjukdomar, förebyggande åtgärder samt behandlingar. Rehabiliteringens övergripande uppgift är att hjälpa människor med långvariga psykiska funktionshinder att förbättra sin förmåga att bli framgångsrika och tillfredställda i de miljöer de väljer, men med minsta möjliga professionella insatser. Samtidigt som man bör betrakta rehabiliteringen som en avgränsad metod ska den kunna arbetas med, både samtidigt och i samverkan, med andra metoder. Här urskiljer sig rehabiliteringen genom att enbart arbeta med färdigheter, resursutveckling och stöd. Detta kan sammanfattas som att rehabiliteringsfilosofin är hälsostärkande i kontrast till behandlingsfilosofin som anses vara sjukdomsreducerande. På kliniken finns en ansvarsgrupp som bedriver och utvecklar friskvårdsarbetet, så som exempelvis information, kost och motion. Detta arbete befinner sig i uppstartsfas och är ännu ej färdigutvecklat. Den yttre miljön utifrån ett hälsoperspektiv som finns i vårdarbetet ser ut så här lära sig leva i ett sammanhang metallverkstad, terapi för aktivering miljön tas i anspråk och planeras efter vad som kan beskrivas i hälsostärkande syfte, ex möjlighet till avkoppling, utevistelse osv. CAN är ett instrument att använda för att göra en omfattande skattning av personers behov. Den belyser olika behovsområden (25 st), i vilken grad behoven är tillfredsställda/otillfredsställda samt vem/vilka som är engagerade i processen. CAN-RPS är främst avsett att användas inom enheter/institutioner som vårdar patienter som dömts till sluten psykiatrisk vård men kan även användas på fängelser. Bilaga 2 Hälsoarbete avd 21 Varberg På avd. 21 så jobbar vi med patienternas hälsa från att de kommer in. Det är viktigt ur patienthänseende då man har sett att vår patientkategori är en mycket utsatt grupp då det gäller diabetes och hjärtJkärlsjukdomar. Vi gör fysiskt status vid hitkomsten där vi kollar ett antal olika saker, ex vikt, längd, midjemått samt tar ett antal olika blodprover (bilaga l) där vi t ex kollar risk för diabetes, hjärtJkärlsjukdomar etc. Vi gör en personlig genomgång av hur patienten mår utifrån vad dem själva tycker. Efter detta så pratar vi om olika motionsformer och kost samt hur deras vanor ser ut i samband med kosten. Vad de själva skulle kunna tänka sig för åtgärder för att hålla vikten eller gå ner i vikt. Vi jobbar med att försöka motivera patienterna att vara rädda om sina kroppar och att sköta dem, motionera och äta rätt. Vi erbjuder patienterna att lära sig laga nyttig och billig mat samt vikten att äta på rätt tider och i lagom portioner. Motionen erbjuder vi patienterna att göra i grupp eller enskilt och då med instruktör som håller i övninganla. All träning är individ anpassad och den är planerad. Det är också viktigt att den är inplanerad varje vecka och har fasta tider. Detta för att framhålla att de är viktiga och det är en viktig del i deras liv. • • • • Vi jobbar med individuella scheman där all aktivitet planeras in. Avdelningen erbjuder promenader varje dag både enskilt och i grupp. Vi har planerade uttlykter en gång/vecka. Vi har löpband på avdelningen samt motionscykel, vi har även en del för träning av hela kroppen som skip snoddar, stavar för stavgång, etc. • Det finns även möjlighet till träning utanför avdelningen ex. gym eller annat, då inplanerat i det personliga schemat. • Vi har orienteringsfrågor varje fredag som en kul grej samt som ett bra sätt att se hur patienterna håller sig uppdaterad om det som händer ute i samhället. Det är även ett bra sätt att få upp ett intresse för omvärlden. Checklista på fysisk status ej bifogad, kan erhållas via mail i senare utskick Bilaga 2 • ~ Rättspsykiatriska kliniken Psykiatri och habilitering ÖREBRO LÅNS LANDSTING Hej här kommer lite om hälsobefrämjande åtgärder från Rättspsykiatriska kliniken i Örebro. På kliniken jobbar vi med att förstärka patientens egna förmågor att både behålla och förstärka de styrkor som de redan har. T ex. Att hålla sin dygnsrytm, personliga hygien, komma upp till frukost osv. Vi har även jobbat mycket med att patienterna ska röra sig aktivt detta med att gå på promenader ta sina frigångar och sina permissioner. Att bibehålla sin hälsa innebär också att patienten är adekvat medicinerad och rörstår behovet av att ta sin medicin. Detta jobbas det väldigt mycket med. En meningsfull vardag är något som det arbetas med. Detta blir en stor utmaning då vårdformen på rättspsykiatriska klinken hänvisas i många fall till avdelningen och där gäller det att både personal och patienterna har lite fantasi om vad som kan göras. Praktiska exempel på hälsobefrämjande åtgärder som det jobbas med: Ett Sundare Liv - ett material för ett aktivare och hälsosammare liv. Motionsgruppen - innebandy, fotboll, badminton m.m. Fysisk träning - träningsredskap i grupp i ändamålsenlig lokal. Promenadgrupp - på varje avdelning rmns detta varje dag. Dunderbäcksgruppen - en grupp som arbetar med renovering och trädgårdssysslor på ett torp som kliniken äger. Cyklar - Kliniken har ett antal cyklar samt hjälmar att låna ut till patienterna. Matlagningsgrupp -lära patienterna att laga rätt mat.· Frukt - rmns att tillgå på alla avdelningarna. Minska eller sluta gruppen - grupp som jobbar med att minska eller helt sluta att röka eller snusa. Motivationsgruppen - Missbruksgrupp Ekonomiskola - Patienterna har möjlighet att lära sig att hantera sin egen ekonomi efter ett pedagogiskt material. Förutom dessa specifIka grupper I aktiviteter gör hälsobefrämjande åtgärder på individnivå där behov finns som sysselsättning, boende, tandvård, somatiska insatser mm. Detta är en liten sammanställning kring vad vi arbetar med i Örebro. Bilaga 3 2010-04-26 Hälsofrämjande omvårdnad - integration av KBT och vårdvetenskap, är det möjligt? Lena Wiklund Gustin 17 NÄT-ROM konferensen Katrineholm 2010-05-07 L. Wiklund Gustin 10-05-07 Föreläsningens utgångspunkt • Vårdvetenskap som en vetenskap som fokuserar den lidande människan och hur vårdandet kan lindra lidande och främja hälsa. • Inte primärt bundet till ”sjuksköterskeri” utan till vad som är ä vårdande å d d - dvs. d lilindrar d lid lidande d och h ffrämjar ä j hälsa. • Omvårdnad - vårdvetenskaplig teori används som stöd i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. • Med denna utgångspunkt KAN psykoterapeutiska interventioner vara vårdande MEN det kräver en medveten reflektion i relation till vårdvetenskaplig teori och vårdvetenskapens ethos. L. Wiklund Gustin 10-05-07 Vårdvetenskapens människobild Människan ses som en kroppslig, själslig och andlig enhet som…. • … är relationssökande, meningsskapande och intentionell i sitt handlande • … samspelar med sin omvärld • … och inte bara re-agerar, utan agerar mot bakgrund av detta. L. Wiklund Gustin 10-05-07 1 2010-04-26 ”Människan plågas icke av tingen i sig, utan av sitt sätt att uppfatta dem” Epiktetos, ca 130 e.Kr. • Teori • Metod • Teknik L. Wiklund Gustin 10-05-07 Ett kroppsligt perspektiv • Vi erfar och tolkar världen med hjälp av biologiska processer • Vi har tillgång till världen genom kroppen (livsvärldsfenomenologiskt perspektiv) • Vi upplever och förmedlar vår identitet med hjälp av kroppen • Därför blir kroppen också bärare av hälsa och lidande. L. Wiklund Gustin 10-05-07 2 2010-04-26 Gilberts modell för affektreglerande system lust tröst/ trygghet endorfin oxytocin dopamin hot/skydd ANS - serotonin - noradrenalin - adrenalin Ett själsligt perspektiv • Affektiv och kognitiv förmåga • Självmedvetenhet • Strävan att skapa helheter och innebörder L. Wiklund Gustin 10-05-07 Hälsa … • …är att uppleva sig själv som en enhet • …är att uppleva sig förankrad i sig själv och i världen • …är att kunna inta ett aktivt förhållningssätt i relation till sig själv och till andra och därigenom kunna uppleva mening och sammanhang • …är att uppleva sundhet, friskhet och välbefinnande • …är rörelse mellan integration och desintegration, assimilation och ackommodation • … är förenligt med uthärdligt lidande L. Wiklund Gustin 10-05-07 3 2010-04-26 Den ontologiska hälsomodellen, hälsans och lidandets dimensioner (efter Eriksson, Bondas-Salonen et al. 1995) Hälsofrämjande omvårdnad kommer att handla om att få till stånd en rörelse människans hälsoprocesser som lindrar lidande och främjar hälsa som en upplevelse av enhet. Lidandets drama • Att bekräfta lidandet • Att vara i lidandet • Att försonas i lidandet • (Eriksson 1994) L. Wiklund Gustin 10-05-07 Försoning ≠ återhämtning Ny förståelse Nya sanningar Förena motsatser ”Hemma” och hel i sig själv och sin nya situation • Öppen för framtiden • • • • • (Gustafsson 2008) L. Wiklund Gustin 10-05-07 4 2010-04-26 KOGNITIV TRIAD Själv Situation/ Relation Framtid L. Wiklund Gustin 10-05-07 Scheman/grundantaganden • Filtrerar intrycken och avgör vad vi ser • Baserade på såväl tidigare erfarenheter som på förväntningar inför framtiden • Beskriver vår upplevelse av världen och oss själva och formar vårt sätt att se på verkligheten • Är inte alltid föremål för medveten reflektion • Aktualiseras i olika livssituationer och kan då skapa problem för oss • Är Ä möjliga öjli att tt fö förändra ä d Sekundära antaganden/livsregler Dikterar villkoren för hur vi skall fungera i världen, uttrycker vad vi skall/bör/måste göra och vara. ”Jag är en sådan person som alltid måste….” L. Wiklund Gustin 10-05-07 Automatiska tankar - vår spontana inre dialog • • • • • Uppstår i situationen och påverkas av den, av grundantaganden och sinnesstämning Består av tankar, minnen, bilder, tolkningar och fantasier Är en logisk följd av grundantaganden och sekundära antaganden och trovärdiga för personen Leder vidare till såväl känslomässiga som kroppsliga reaktioner och mer eller mindre funktionella handlingar Är mer eller mindre medvetna Kognitiva förvrängningar (”tankefällor”) • Har en tendens att förstärka grundantagandet och den tolkning det genererar L. Wiklund Gustin 10-05-07 5 2010-04-26 Hälsa/lidande som görande Automatiska tankar Problem Ångest Passivitet ”det här går åt skogen” Livsregler & strategier Hälsa/lidande som varande Behov Bekräftelse ”Jag måste alltid lyckas med allting” Hälsa/lidande som vardande Grundantaganden Begär Kärlek ”jag är värdelös, mig kan ingen älska” L. Wiklund Gustin 10-05-07 Vad kännetecknar ett kognitivt förhållningssätt? • • • • • • • • en humanvetenskaplig människobild ohälsa relateras till individuell sårbarhet normalitetsperspektiv samarbete b neutralitet målinriktning struktur pedagogiska inslag L. Wiklund Gustin 10-05-07 situation tankar känslor kropp handlingar Den kognitiva modellen enligt Padesky 6 2010-04-26 Schema/ohjälpsamma antaganden Hjälpsamma antaganden Jag är i grunden värdelös. Jag måste lyckas till 100% situation tanke Föreläser, någon gäspar, ett par viskar. Man kan ha ett värde även om man gör fel ibland känsla Dom tycker Osäker att jag är tråkig. kroppsupplevelse beteende Förhastade slutsatser S l kti Selektiv perception Jag gör bort mig. Jag klarar inte av att föreläsa. Jag får sparken. Rädd alternativ Klump i magen Stakar mig Hon kom Muntorr fast hon har Spänd arbetet natt De känner igen sig och får ideér Hjärtklappning Hyperventilerar Får panik och avHon är konslutar centrerad föreläsningen Katastrofiering L. Wiklund Gustin 10-05-07 ACT - Acceptance and Commitment Therapy • Utgångspunkter – behov av nytänkande i relation till psykiska ki k problem/psykisk bl / ki k ohälsa häl – RFT = Relational Frame Theory – Informationsprocess – Kontextualism – Funktionell analys L. Wiklund Gustin 10-05-07 ”The single most remarkable fact about human existence is how hard it is for human beings to be happy” (S. Hayes) ”The assumption of healthy normality” verkar vara en missvisande analogi för psykiskt lidande. Vi behöver inga psykiska virus för att må psykiskt dåligt. Slutsats inom ACT+RFT: vanliga, ordinära psykologiska processer kan leda till stort lidande och agerande som ter sig dysfunktionellt. L. Wiklund Gustin 10-05-07 7 2010-04-26 Relationsinramning • Är kopplad till vår språkliga förmåga • Gör att vi kan koppla samman saker och tillskriva företeelser mening och innebörd oberoende av faktiska relationer • Jfr t ex – Morgonstund har…… L. Wiklund Gustin 10-05-07 Vi kan förstå handlingar på två sätt • Form – det någon gör pp • Funktion/avsikt – vad vill man uppnå med det man gör • Människor gör i regel det de gör för att de upplever sig ha goda skäl att göra det L. Wiklund Gustin 10-05-07 Det mänskliga språkets välsignelse 1. Vi lär oss att handskas med händelser utan att vara i direkt kontakt med dem. • Skjuta på omedelbar behovstillfredsställelse. • Skapa och sträva mot långsiktiga, önskade konsekvenser • Planera 2. Självkännedom • Abstrakt resonerande • Reflektion 3. Konstruera och följa regler • Kommunicera regler • Genomskåda regler 8 2010-04-26 Det mänskliga språkets förbannelse 1. Ökad kontaktyta med lidandet 2. Språkets literalisering (kognitiv fusion) 3. Rigiditet 4. Regelstyrt beteende förstärks generellt Upplevelsebaserat undvikande Slutsats: Upplevelsebaserat undvikande är en direkt följd av det mänskliga språket och en viktig process i (all?) psykopatologi. En central poäng i psykologisk behandling är enligt ACT att hjälpa patienten till ökad frihet från språkets destruktiva kontroll. Upptagenhet med då och sen Undvikande Oklara värderingar Psykologisk rigiditet Passiv och/eller driven Kognitiv fusion Fastlåsta i bilder av oss själva (Efter Hayes 2009) Acceptans • Skall inte blandas ihop med resignation eller tolerans som är passiva • Acceptans är en hållning kännetecknad av ett icke dömande upplevande och ett villigt upplevande av tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som de dyker upp • ”Kostar” kontrollen av ”inre processer”, men….. …det är kontroll som är problemet inte lösningen. • Om man kan acceptera olika typer av upplevelser kan man också börja bekräfta lidandet… …acceptansen blir därigenom ett inre sammanhang som gör lidandets drama möjligt L. Wiklund Gustin 10-05-07 9 2010-04-26 Kognitiv defusion • Lära patienten att se tankar som tankar, känslor som känslor - kan liknas med en fenomenologisk attityd • Upptäcka att det är skillnad mellan att ha en tanke och att tro på en tanke • Minska språket ”bokstavlighet” till förmån direkt upplevande. • Används också för att minska patientens fusion med sitt konceptuella själv Medveten närvaro • Träning i medveten närvaro 1) observera 2) beskriva utan att värdera. • Gör det möjligt att vara i lidandet UPPMÄRKSAMHET • Stimulusdriven - styrs av omgivningen mot det som är mest relevant • Kontrollerad - fokus redan innan vi uppmärksammar något • Mindfulness - ett sätt att vara uppmärksam på sin egen uppmärksamhet och att lära sig att styra den dit där den gör mest nytta 10 2010-04-26 Mindfulness som medveten närvaro STOPP OBSERVERA ACCEPTERA REAGERA Själv som sammanhang • Istället för att identifiera oss med vår fasad så måste vi se oss som upplevande och tolkande personer • Medvetandegöra livsvärlden, och se att vi är personer som förhåller oss i relation till det vi möter, snarare än stöpta i en bestämd form. • Här- nu relaterande utgår alltid från den unika personen. L. Wiklund Gustin 10-05-07 Värden • Värden är kompasser för ett värdigt och rikare liv - i vilken riktning vill vi? • Värden är inte framresonerade beslut, utan kopplade till medvetna val. • Kan brytas ner i mål och konkreta handlingar. L. Wiklund Gustin 10-05-07 11 2010-04-26 Att kartlägga värden • Lista viktiga värden, t.ex. familj, hälsa, arbete osv. • Skatta hur viktiga dessa är på en skala mellan 0 - 10 • Skatta i hur hög grad man upplever att dessa värden blir tillgodosedda • Reflektera över i hur grad man lever som man skulle önska L. Wiklund Gustin 10-05-07 Ett åtagande till handling • Åtaganden är ett sätt att definiera mål i en värderad riktning, handla i enlighet med den riktningen och samtidigt göra plats för de hinder och obehag som kan dyka upp. • Gradvis ökande aktivitet och balans mellan att förändra det som är möjligt, och acceptans/mindfulness där förändring inte går. L. Wiklund Gustin 10-05-07 Åtagande och beteendeförändringsprocess/ Rörelseriktning (commitment) Medveten närvaro Acceptans/ villighet Värden Psykologisk flexibilitet Riktad handling/ åtagande till handling Kognitiv defusion Själv som sammanhang/perspektiv Mindful och accepterande process/ Arbete med hinder (Acceptans) (Efter Hayes 2009) 12 2010-04-26 Interventioner syftar till … • Att kunna förhålla sig till saker som de är och inte som de säger sig vara. • Att skapa ökad flexibilitet och sensitivitet för att vi ska kunna uppmärksamma pp när våra beteenden fungerar, och när de inte gör det. • I stället för att lära sig vinna ett spel man förlorat hela sitt liv, byta spelet till ett som är relativt ”lätt” att vinna. Behandlingsstrategier • För att undvika språkets fallgropar undviker man att göra ACT till en ”prat-behandling” som utgår från logisktsekventiellt tänkande. • Istället försöker man ge patienter nya erfarenheter, insikter och aha-upplevelser genom att använda sig av olika metaforer, liknelser, övningar etc. som delvis går ”förbi” de språkliga processerna och fokuserar upplevande Funktionell analys • Syfte: Att utforska och förstå det patienten gör som grund för vårdandet • Vad gör patienten? Varför? – – – – – Hur är situationen/omständigheterna/vad har skett? Vad gör du i den situationen? Vad undviker man? (situationer, tankar, känslor?) Vad får du? (konsekvenser/kostnader) Vad skulle du vilja få?(önskade konsekvenser) 13 2010-04-26 Från utforskande till vårdande 1. Skapa kreativ hopplöshet (patienten har inte upptäckt det omöjliga i sitt nuvarande sätt att försöka lindra sitt lidande) 2. Förstå att kontroll är problemet (patienten förstår inte upplevelsemässigt de paradoxala effekterna av kontroll)) 3. Bekräfta och vara i lidandet genom defusion och acceptans (Patienten är rädd för att ändra beteende pga. tankar om konsekvenserna av att utsätta sig för det plågsamma) 4. Skapa upplevelsen av ”själv som sammanhang” för att underlätta mötet med livet (patienten kan inte skilja mellan sig själv och sina reaktioner, minnen, otrevliga tankar, och behöver en trygg ”plats” för det) L. Wiklund Gustin 10-05-07 Från utforskande till vårdande (forts) 5. Skapa en direkt kontakt med nuet (patienten lever i en tänkt framtid dvs. oro, där han/hon inte är i kontakt med resurser och möjligheter som finns nu) 6 Kartlägga värden 6. (patienten förmår inte att uppmärksamma och/eller ha kontakt med det som är viktigt) 7. Engagera patienten i ett åtagande att handla med utgångspunkt i egna värden (hjälp att handla medvetet i en för klienten värderad riktning) L. Wiklund Gustin 10-05-07 6) …just nu, i den här situationen. 2)..kan du då tänka dig att möta det utan att försvara dig/fly.. Medveten närvaro Acceptans/ villighet Värdering Psykologisk flexibilitet Riktad handling/ åtagande till handling Kognitiv defusion 3) … som det är och inte som det säger sig vara… 5)… det i livet som är viktigt för dig… Själv som sammanhang/perspektiv 4)…och göra det som krävs för att du skall komma närmare… 1) Tänk om det är skillnad mellan dig och det du kämpar med… 14 Bilaga 4 Sammanställning av grupp diskussioner Vid Nätromskonferens 6-7/5-10 Katrineholm. Antal grupper: 14st. Vilka faktorer ger och vidmakthåller hälsa? Viktigt med KASAM dvs att känna en mening med tillvaron samt att känna framtidstro. Att som patienten känna inflytande och kunna påverka sin vård. Miljön runt patienten är av vikt liksom en struktur och balans i tillvaron. Att kartlägga patientens behov/problem och resurser för att kunna arbeta hälsofrämjande och kunna följa upp tex somatiska sjukdomar och viktproblem. Personals motiverande samtal kring hälsa för att tex få patienten att sluta röka. Motiverande samtal är även viktiga för att få till en varaktig förändring hos patienten och därmed förmedla hopp och bekräfta patienten. Undvika hospitalisering genom att uppmuntra patienten till egna göromål. Ge patienten en lugn säker och trygg vårdmiljö undvika isolering… Relationer byggs och stärks i gemenskapen med bl.a. pedagogiska mat och fikastunder där personal ses som förebilder. Kartläggning av stödjande nätverk. Viktigt med organisationens och ledningens syn på arbetet med hälsa, vilka resurser finns och hur satsas det på hälsoarbetet. Hur finner vi patientens kapacitetsnivå och hälsoresurser? Utgår från patientens berättelse. Låt patienten göra och pröva själv använd humorn i vårdarbetet. Ge patienten en känsla av trygghet och förtroende för att motivera och locka fram patientens resurser. Ha en helhetssyn på patienten och se de ”små” resurserna vilka kan byggas vidare på, samt att medvetandegöra patientens egenheter. Arbeta på vårdrelationen, en god vårdrelation kan underlätta arbetet med kartläggning via olika skattningsskalor och hälsoprofil. Genom att arbeta utifrån en omvårdnadsteoretisk bas och med inslag av KBT, använder Sokratiska frågeställningar. Hur får vi fram patientens upplevelse av hälsoresurser i dokumentation? Genom att dokumentationsansvariga skötare och dokumentationsskyldiga sjuksköterskor observerar och dokumenterar patientens egen upplevelse av hälsa och välbefinnande. Att i samtalen med patienten kan det vara bra att använda sig av ett förtryckt material men även använda sig av patientens självskattning och objektiva mätinstrument?? Samtal som dokumenteras enligt vårdprocessen. Var börjar och slutar åtagandet, äger vi hela patientens problematik? Det finns inga klara gränser för var börjar och slutar åtagandet för patienten det är beroende av patienten själv, kommun, ekonomi etc. mycket handlar dock om ett samarbete i vårdrelationen. Mycket handlar om samarbete där det till en början ligger ett större ansvar på vården men med fokus på att återlämna ansvaret till patienten själv. Att ha ansvar för sitt liv är hälsobefrämjande. Undvika hospitalisering genom att inte ta över patientens problematik …
© Copyright 2024