1. No category

Bedömning av djurplanktonsamhället i
Bolmen
Resultat från en provtagning i augusti 2010 samt från några tidigare
undersökningar
Jan-Erik Svensson
Ingrid Hårding
2010-09-17
Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031- 88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Version
Datum
1.1
2010-09-17
Titel
Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen
Författare
Jan-Erik Svensson
Ingrid Hårding
Framsidans foto: Bolmens tre olika Daphnia-arter
Foto: Medins Biologi AB.
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................ 5
1.
Inledning ................................................................................................................... 7
2.
Hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor ...................................................................... 8
3.
Djurplankton i Bolmen i augusti 2010 ..................................................................... 8
3.1 Fältmetodik ....................................................................................................... 8
3.2 Provanalys ........................................................................................................ 9
3.3 Resultat ............................................................................................................. 9
3.3.1 Djurplanktonsamhället i augusti 2010 ................................................. 9
3.3.2 Djurplanktonmängden jämfört med andra sjöar ................................ 12
4.
Eventuella förändringar de senaste åren ................................................................. 15
4.1 Metod.............................................................................................................. 15
4.2 Resultat ........................................................................................................... 15
4.2.1 Djurplanktonmängd i 25-µm håvdrag 2006-2010 ............................. 15
4.2.2 Artförekomst av hinn- och hoppkräftor 1998 jämfört med 2010 ....... 17
5.
Inventering av tidigare undersökningar i Bolmen .................................................. 18
5.1 Några riktigt gamla kvalitativa prover ........................................................... 18
5.2 Kvantitativa resultat från 1960-, 1970- och 1980-talen.................................. 19
6.
Slutsatser................................................................................................................. 19
7.
Referenser ............................................................................................................... 20
Fotobilaga ....................................................................................................................... 21
Bilaga 1. Resultat från analysen av djurplankton i de kvantitativa proverna ................. 25
Bilaga 2. Resultat från analysen av djurplankton i 25-µm håvdrag ............................... 31
Bilaga 3. Utdrag ur rapport om tidigare djurplanktonundersökningar ........................... 37
3
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
4
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Sammanfattning
Det finns indikationer på miljöförändringar i Bolmen. De senaste decennierna har siktdjupet minskat och enligt recipientkontrollens undersökningar domineras växtplanktonsamhället tidvis av den slembildande algen Gonyostomum semen. Detta har skapat en
oro för effekter på bl.a. djurplanktonsamhället och i förlängningen även på Bolmens
fiskproduktion. På uppdrag av Bolmens Fiskevårdsområdesförening har Medins Biologi
AB därför genomfört provtagning och analys av kvantitativa djurplanktonprover från
Norra och Södra Bolmen i augusti 2010. Dessutom har vi analyserat håvprover som
samlats in i andra sammanhang för att undersöka om det skett förändringar i sjöns djurplanktonsamhälle de senaste åren. Vi bilägger även en sammanställning av vilka tidigare kända djurplanktonundersökningar som genomförts i Bolmen.
I proverna från augusti 2010 var artrikedomen bland djurplankton normal och likvärdig
i Norra och Södra Bolmen. Däremot skilde sig tätheten något mellan lokalerna. Vissa
småvuxna kräftdjur var vanligare vid provpunkten i Norra Bolmen, med dominans av
näringsindikatorn Chydorus sphaericus, vilket antyder att näringstillgången är något
högre där än i Södra Bolmen. Djurplanktonantalet vid Bolmens båda provpunkter avviker dock inte på något anmärkningsvärt sätt jämfört med andra sjöar i södra Sverige,
men mängden hinnkräftor var relativt liten i Södra Bolmen.
Vi kan inte belägga några påtagliga förändringar under de senaste fem åren men en jämförelse med prover insamlade av Fiskeriverket 1998 antyder förändringar bland hinnoch hoppkräftorna. Bland arter som kan ha ökat finns framför allt hinnkräftan Chydorus
sphaericus i Norra Bolmen. Bland arter som tidigare rapporterats men som helt saknades i årets prover märks hinnkräftan Limnosida frontosa och hoppkräftan Eurytemora
lacustris. Den storvuxna Daphnia galeata är eventuellt inte lika vanlig längre. Det finns
således indikationer på att djurplanktonsamhället nu domineras mer av små kräftdjursarter än för 10-15 år. Förändringarna kan tyda på att predationstrycket från planktonätande fisk nu är mer påtagligt eller att det skett andra förändringar i näringsväven som påverkat djurplanktonsamhället.
Det pågick en omfattande och gedigen insamling av kvantitativa data om Bolmens djurplankton från mitten av 1960-talet och fram till ca 1985. En sammanställning och analys
av den informationen skulle vara värdefull för att bedöma dagens miljösituation i Bolmen.
5
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
6
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
1. Inledning
Vid en limnologisk undersökning i juni 2009 noterades att mängden djurplankton var
mycket liten vid provtagningsplatserna i nordvästra Bolmen (Annadotter & Forssblad
2009). Enligt rapporten påträffades inga hjuldjur i något av de tre prov som samlades in
och i ett av proven saknades även kräftdjursplankton helt. Observationerna reser flera
farhågor. För det första kan djurplanktonsamhällets sammansättning och mängd påverkas av olika kemiska och biologiska miljöförändringar, t.ex. miljögifter, metaller, försurning, humushalt, växtplanktontillgång, liksom av predation från fisk och olika typer
av evertebrater. En låg djurplanktonmängd skulle således kunna vara en effekt av någon
typ av negativ påverkan på Bolmens näringskedjor. I rapporten påtalades bl.a. att höga
tätheter av den slembildande algen Gonyostomum semen kan vara negativt för djurplankton. För det andra utgör djurplankton en viktig resurs för organismer högre upp i
näringskedjan. Således är yngelöverlevnaden hos de flesta fiskarter bl.a. beroende av
tillgången till djurplankton och åtminstone en av sjöns fiskar (siklöja) har djurplankton
som huvudföda under hela livet. En låg djurplanktonmängd skulle således kunna ha en
negativ effekt på fiskproduktionen i Bolmen.
I kommentarerna om tillståndet i norra Bolmen från berörda länsstyrelser (Carlsson
m.fl. 2009) noterades att undersökningen av djurplankton inte följde Naturvårdverkets
rekommenderade metodik. Dessutom poängterades att en provtagning vid ett enstaka
tillfälle kan ge en felaktig bild av djurplanktonmängden eftersom den kan variera påtagligt i tid och rum. Länsstyrelserna noterade också att det i viss mån kan finnas gamla
prover som kan ge information om Bolmens djurplanktonutveckling.
Föreliggande undersökning har genomförts på uppdrag av Bolmens Fiskevårdsområdesförening. Ovanstående båda rapporter är vår utgångspunkt. Avsikten med denna sammanställning är dels att bedöma om djurplanktontätheten är låg i Bolmen, dels att bedöma om det skett förändringar i djurplanktonsamhället under de senaste åren. Undersökningen/rapporten innehåller tre olika moment:
1. En insamling och analys av prov i augusti 2010 med standardiserad metodik.
Resultaten jämförs sedan med djurplanktondata från den nationella miljöövervakningen av sydsvenska sjöar.
2. En analys av ett antal tillgängliga håvprov insamlade under de senaste åren i
Norra och Södra Bolmen, dels i samband med recipientkontrollens växtplanktonundersökningar 2006-2010, dels i samband med sötvattenlaboratoriets provfiske 1998. Proven analyseras här framför allt för att skapa en bild av eventuella
art- och täthetsförändringar i djurplanktonsamhället.
3. En inventering av vilka djurplanktonundersökningar som tidigare gjorts i Bolmen. Sammanställningen är inte nödvändigtvis heltäckande men ska ändå kunna
användas som utgångspunkt för en sammanställning av äldre information om
Bolmens djurplankton.
7
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
2. Hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor
Till djurplankton räknas här tre skilda djurgrupper: hjuldjur (Rotatoria), hinnkräftor
(Cladocera) och hoppkräftor (Copepoda) (se fotobilaga). Av dessa är hjuldjuren de mest
primitiva, de är närmast släkt med diverse grupper av maskar. I plankton kan hjuldjuren
vara mycket vanliga, i starkt näringsrika svenska sjöar har man uppmätt tätheter på mer
än 10 000 ind. l-1. Olika hjuldjursarter har dock olika roller i plankton. Några är rovlevande men de flesta lever av bakterier, växtplankton och småpartiklar i vattnet. Hjuldjuren kan ha en viktig roll för fiskynglens överlevnad, framför allt under de allra första
dagarna/veckorna efter att ynglen frigjort sig från gulesäcken. Dessutom är hjuldjur viktig föda för andra större djurplankton och därför är de indirekt viktiga för en sjös fiskproduktion.
Många hinnkräftor, t.ex. släktet Daphnia, är effektiva växtplanktonfiltrerare. Höga tätheter av storvuxna daphnier är därför ofta fördelaktigt t.ex. för sjöns siktdjup, eftersom
grumlande växtplankton effektivt äts upp. Tyvärr brukar det dock finnas ett omvänt
förhållande mellan fiskmängd och stora hinnkräftor – de är nämligen så attraktiva som
fiskföda att de har svårt att komma undan fisken, såvida de inte kan gömma sig, t.ex. på
djupt vatten under dagen. I grunda sjöar med mycket fisk saknas ofta gömställen och
där dominerar vanligen småvuxna hinnkräftor och algmängden kan vara stor. Alla hinnkräftor är dock inte växtplanktonfiltrerare. De rovlevande släktena Leptodora och
Bythotrephes kan också påtagligt påverka mängden av djurplankton, inklusive andra
hinnkräftor. Viktig fiskföda bland Bolmens hinnkräftor är framför allt släktena Daphnia
och Bosmina, men även Leptodora och Bythotrephes är betydelsefulla.
Även bland hoppkräftorna finns några viktiga bytesdjur för planktonätande fisk. Man
skiljer egentligen på två grupper av hoppkräftor i plankton. En grupp med långa antenner (Calanoida), där de flesta arterna lever på växtplankton och några är rovdjur, och en
annan grupp med korta antenner där de flesta lever som rovdjur, åtminstone i vuxen
ålder. Hoppkräftorna måste, som många andra kräftdjur, regelbundet ömsa skal när de
tillväxer: de kan genomgå upp till sex olika stadier som s.k. naupliuslarv, fem stadier
som s.k. copepoditlarv innan de når det fullvuxna och könsmogna adulta stadiet. I Bolmen är några hoppkräftor tidvis viktig föda för bl.a. siklöjan (Hamrin 1979). Även gösyngel har visat sig vara effektiva rovdjur på hoppkräftor (Westberg m.fl. 2001).
3. Djurplankton i Bolmen i augusti 2010
3.1
Fältmetodik
Ekologer skiljer på kvalitativa och kvantitativa prover. Kvalitativa djurplanktonprover
samlas i första hand in för att få kännedom om vilka arter som finns i en sjö. Den typen
av provtagning genomförs vanligen med en planktonhåv som dras från botten till ytan.
Kvantitativa prover har som syfte att förutom artförekomsten även ge så bra mått som
8
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
möjligt på hur många individer som finns av varje art, vanligen uttryckt i individer per
liter.
Den 23 augusti tog vi både kvalitativa och kvantitativa prov på djurplankton vid recipientkontrollens provpunkt i Norra Bolmen (6326180/1374200, djup = 13 m) och i Södra
Bolmen (6305840/1371270, djup = 35 m). De kvalitativa proven togs dels med en 25
µm håv (15 cm diameter), dels med en 90 µm håv (25 cm diameter).
Den kvantitativa provtagningen utfördes med en 4,3 liters Limnoshämtare. Vid varje
provpunkt togs två olika prover, ett från ytligt vatten (0-8 m) och ett från djupare vatten
(10-12 m i Norra Bolmen, 10-18 m i Södra Bolmen). För ytprovet samlades vatten in
från 0,5, 2, 4, 6 och 8 m djup (totalt 25,5 liter vatten) vilket slogs samman efter filtrering
genom 25 µm planktonduk. På motsvarande sätt sammanfördes vatten från 10 och 12 m
(totalt 8,6 liter) i Norra Bolmen och 10, 12, 14, 16 och 18 m (totalt 25,5 liter) i Södra
Bolmen till ett djupprov från respektive provpunkt.
Samtliga prov konserverades i fält med Lugols lösning (jodjodkalium).
3.2
Provanalys
Analysen gjordes med hjälp av ett omvänt mikroskop. Hela den insamlade provmängden analyserades med avseende på hinnkräftor, vuxna hoppkräftor och äldre larvstadier
av hoppkräftor (s.k. copepoditer) medan hjuldjur och yngre larvstadier av hoppkräftor
(s.k. nauplier) räknades i delprov som motsvarade 3,1-12,4 % av de totala proven. Analysförfarandet följde anvisningarna i handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) och den aktuella metodstandarden (SS-EN 15110:2006). Efter uttaget av delprov räknades och artbestämdes således minst 200 rotatorier i varje enskilt prov.
Som bestämningslitteratur användes i första hand Koste (1978) för hjuldjur, Flössner
(2000) för hinnkräftor, samt Kiefer & Fryer (1978) för hoppkräftor.
3.3
Resultat
3.3.1
Djurplanktonsamhället i augusti 2010
En fullständig lista över de identifierade arterna redovisas i tabell 1. Totalt påträffades
18 arter hjuldjur, 11 arter hinnkräftor och 5 arter hoppkräftor i håvdragen från Norra
Bolmen. Motsvarande siffror från Södra Bolmen var 17, 12 och 5 arter. Formella bedömningsgrunder för djurplankton saknas men enligt vår egen erfarenhet bör man påträffa ca 15-20 arter hjuldjur, 7-12 arter hinnkräftor och 4-7 arter hoppkräftor i sydsvenska sjöar vid den aktuella provinsatsen. Bolmens mångfald av djurplanktonarter var
således normal vid provtagningstillfället.
Några av de påträffade arterna är ovanliga i den svenska faunan eller har en intressant
utbredning eller biologi. Den ovanligaste arten på artlistan är hoppkräftan Heterocope
borealis (se fotobilaga), som är påträffad bara i ett 25-tal svenska sjöar. Den är en av
våra största sötvattenslevande hoppkräftor. Dess förekomst i Bolmen är känd sedan
1800-talet men dess ekologi och roll i svenska sjöar är mycket ostuderad – i vissa sjöar
är den påvisad endast från analyser av fiskarnas maginnehåll. På sydsvenska höglandet,
9
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
som tycks vara artens huvudutbredningsområde i södra Sverige, är arten troligen en
relikt från den tid då glacialsjöar täckte stora delen av landskapet. I denna undersökning
påträffades den med en individ, en hane, i ett 90-µm håvdraget från provpunkten i Södra
Bolmen.
Tabell 1. Identifierade arter av djurplankton i kvalitativa håvprover från Norra och Södra Bolmen 23 augusti
2010. De 500 första individerna av hjuldjur artbestämdes i ett 25-µm håvdrag medan alla vuxna kräftdjur
artbestämdes i ett 90-µm håvdrag.
Norra Bolmen
Södra Bolmen
23 augusti 2010
23 augusti 2010
HJULDJUR (ROTATORIA)
Ascomorpha ovalis Carlin
Asplanchna herricki Gosse
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Euchlanis dilatata Ehrenberg
Kellicottia bostoniensis (Rousselet)
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Ploesoma hudsoni (Imhof)
Ploesoma truncatum (Jennings)
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Polyarthra euryptera/major
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
HINNKRÄFTOR (CLADOCERA)
Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni Baird
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina Leydig
Bosmina longirostris (O F Müller)
Bythotrephes cederstroemi Schoedler
Ceriodaphnia quadrangula (O F Müller)
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Holopedium gibberum Zaddach
Leptodora kindti (Focke)
Sida crystallina (O F Müller)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
HOPPKRÄFTOR (COPEPODA)
Eudiaptomus gracilis (G O Sars)
Heterocope appendiculata G O Sars
Heterocope borealis (Fischer)
Mesocyclops leuckarti (Claus)
Thermocyclops crassus (Fischer)
Thermocyclops oithonoides (G O Sars)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
ANDRA ZOOPLANKTON
Chaoborus flavicans Meigen (=larv av tofsmygga)
10
x
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Den rovlevande hinnkräftan Bythotrephes cederstroemi (se fotobilagan) är en relativt
ovanlig art men den finns i enstaka sjöar spridda över hela Sverige. Den kan ha en viktig ekologisk funktion där den förekommer. Den kännetecknas av ett långt spröt som har
en taggig böj mitt på. Sprötet är delvis ett försvar mot rovdjur men som en bieffekt av
den taggiga böjen kan B. cederstroemi även fastna på fiskeredskap och spridas mellan
sjöar med sportfiskeutrustning. Arten är ursprunglig i Europa men har förflyttats med
människans hjälp till sjöar i Kanada där den starkt påverkar sjöarnas näringsväv och
t.o.m. konkurrerar med fiskyngel om födan. Bythotrephes är dock själv viktig föda för
vissa fiskar, under vissa tider på året är den t.ex. ett viktigt byte för siklöjan i Bolmen
(Hamrin 1979).
I Bolmen finns även en djurplanktonart som kan ha spridits från Nordamerika till Sverige. Det är hjuldjuret Kellicottia bostoniensis (se fotobilagan) som påträffades med enstaka individer i Norra Bolmen i årets prov men som tidvis varit mycket vanlig i tidigare
undersökningar. Artens påträffades för första gången i Sverige på 1930-talet och dess
förekomst i Lagans avrinningsområde är känd åtminstone sedan flera decennier (Arnemo m.fl. 1968). Den är nu ett av de vanligaste planktonlevande hjuldjuren i södra Sverige. Det finns indikationer på att arten gynnas på något sätt av en ökad humustransport,
således verkar den förekomma i högst tätheter i brunvattenssjöar. Det finns även indikationer på att K. bostoniensis kan livnära sig på Gonyostomum.
Vid båda lokalerna var djurplanktontätheten avsevärt högre i ytvattnet än i djupvattnet.
Dessutom fanns det skillnader i vissa arters täthet och därmed i djurplanktonsamhällets
sammansättning (Tabell 2 och 3). Hjuldjurstätheten var något högre och hinnkräfttätheten något lägre vid lokalen i Södra Bolmen. Bland hjuldjuren var det samma arter som
dominerade i ytvattnet men förekomsten av näringsindikerande arter, t.ex. bland släkte
Trichocerca, var större i Norra Bolmen, särskilt i bottenvattnet. Bland hinnkräftorna var
framför allt tätheten av Chydorus sphaericus avsevärt högre i Norra Bolmen. Djurplanktonsamhällets sammansättning bekräftar recipientkontrollens resultat att Norra Bolmen
är en näringsrikare lokal än Södra Bolmen
I bilaga 1 finns resultaten från de kvantitativa proverna redovisade i detalj med täthetsvärden för samtliga identifierade arter.
Tabell 2. Tätheten av de tre djurplanktongrupperna (individer per liter) i kvantitativ prov från Norra Bolmen
och Södra Bolmen den 23 aug 2010.
Norra Bolmen
Södra Bolmen
Ytvatten
Djupvatten
Ytvatten
Djupvatten
HJULDJUR
260,8
106,3
379,1
170,8
HINNKRÄFTOR
18,7
7,7
4,9
2,6
HOPPKRÄFTOR
102,8
52,3
71,9
42,9
11
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Tabell 3. De antalsmässigt tre viktigaste arterna i respektive djurplanktongrupp i kvantitativa prov från
Norra Bolmen och Södra Bolmen den 23 aug 2010.
Norra Bolmen
Södra Bolmen
Ytvatten
Djupvatten
Ytvatten
Djupvatten
HJULDJUR
Polyarthra remata
Keratella cochlearis
Trichocerca rousseleti
Keratella cochlearis
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca porcellus
Polyarthra remata
Keratella cochlearis
Trichocerca rousseleti
Polyarthra remata
Keratella cochlearis
Trichocerca rousseleti
HINNKRÄFTOR
Chydorus sphaericus
Daphnia cristata
Bosmina l. kessleri
Daphnia cristata
Ceriodaphnia quadrangula
Bosmina l. kessleri
Diaphanosoma brachyurum Diaphanosoma brachyurum
Daphnia cristata
Daphnia cristata
Bosmina longispina
Daphnia longispina
Thermocyclops oithonoides Thermocyclops oithonoides
Mesocyclops leuckarti
Mesocyclops leuckarti
Eudiaptomus gracilis
Eudiaptomus gracilis
Thermocyclops oithonoides Thermocyclops oithonoides
Mesocyclops leuckarti
Mesocyclops leuckarti
Eudiaptomus gracilis
Eudiaptomus gracilis
HOPPKRÄFTOR
3.3.2
Djurplanktonmängden jämfört med andra sjöar
I Figur 1 och 2 jämförs djurplanktonmängden i Bolmen i augusti 2010 med andra sjöar i
södra Sverige. Alla sjöar i Götaland vars data finns redovisade hos den nationella datavärden (Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU) är illustrerade. Eftersom datavärdens data
från 2010 ännu inte är tillgänglig har jämförelsen gjorts med data från 2009 (förutom
Vättern där den sista egna analysen av SLU gjordes 2003).
Den generella slutsatsen är att djurplanktonmängden i Bolmen i augusti 2010 inte avvek
på ett anmärkningsvärt sätt. Tätheterna är ungefär lika höga eller högre i Bolmen än i de
flesta andra sjöarna på sydsvenska höglandet som ingår i dataunderlaget. Den djurplanktongrupp som avviker något i negativ mening är hinnkräftorna i Södra Bolmen. Där var
tätheten jämförelsevis låg i ytvattnet och i viss mån även i djupvattnet. En jämförelse
med de tre stora svenska sjöarna visar dock hade att båda Bolmenlokalerna hade högre
djurplanktontäthet än Vänern och Vättern men vanligen lägre än den näringsrika Mälaren.
Flera av sjöarna i Figur 1 och 2 ingår i projekt där störda sjöar övervakas. Bland sjöarna
med mycket låga djurplanktontätheter finns t.ex. den försurade Härsvatten (O-län), den
sura Lillesjö som har mycket höga aluminiumhalter (M-län), samt flera tidigare försurade men numera kalkade sjöar, t.ex. Gyltigesjön (N-län). Sjöarna i Figur 1 och 2 är således inte ett slumpmässigt urval men sjöarna längst till höger illustrerar hur låga tätheter
av djurplankton som kan mätas upp i störda miljöer. Data om sjöarna finns tillgänglig
via hemsidan hos Institutionen för Vatten och miljö, SLU (www.slu.se/vatten-miljo).
12
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Hoppkräftor i ytvatten, ind./liter
120
80
40
0
Brunnsjön (H)
Lillesjö (M)
Norra Bolmen (F)
Ejgdesjön (O)
Stora Ålagylet (K)
Nässjön (O)
Stengårdshultasjön (F)
Södra Bolmen (G)
Mälaren, S Björköfj
Geten (E)
Rotehagstjärnen (O)
Lillasjön (K)
Gyslättasjön (G)
Västra Hultasjön (K)
13
Motjärn (O)
Stora Silevattnet (O)
Gyltigesjön (N)
Fräcksjön (O)
Fräcksjön (O)
Stora Vrångtjärnet (O)
Lillesjö (M)
Blanksjön (K)
Stora Vrångtjärnet (O)
Gyltigesjön (N)
Motjärn (O)
Lillesjö (M)
Stora Härsjön (O)
Vättern, Jungfrun
Stora Härsjön (O)
Härsvatten (O)
Gärsjön (O)
Fräcksjön (O)
Härsvatten (O)
Vänern, Tärnan
Gärsjön (O)
Algjuttern (H)
Algjuttern (H)
Motjärn (O)
Algjuttern (H)
Stora Vrångtjärnet (O)
Vänern, Tärnan
Stora Silevattnet (O)
Ejgdesjön (O)
Vättern, Jungfrun
Härsvatten (O)
Härbillingen (N)
Rotehagstjärnen (O)
Blanksjön (K)
Gyltigesjön (N)
Stora Skärsjön (N)
Stora Härsjön (O)
Södra Bolmen (G)
Ejgdesjön (O)
Fiolen (G)
200
Blanksjön (K)
0
Brunnsjön (H)
20
Hagsjön (F)
40
Vättern, Jungfrun
60
Stora Skärsjön (N)
Hinnkräftor i ytvatten, ind./liter
Västra Hultasjön (K)
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Gyslättasjön (G)
Stengårdshultasjön (F)
Brunnsjön (H)
Stora Silevattnet (O)
Geten (E)
Norra Bolmen (F)
Hagsjön (F)
Fiolen (G)
Gärsjön (O)
Härbillingen (N)
Mälaren, S Björköfj
100
Stengårdshultasjön (F)
Lillasjön (K)
Fiolen (G)
Stora Skärsjön (N)
Vänern, Tärnan
Rotehagstjärnen (O)
Södra Bolmen (G)
Geten (E)
Härbillingen (N)
Hagsjön (F)
Västra Hultasjön (K)
Gyslättasjön (G)
Stora Ålagylet (K)
80
Norra Bolmen (F)
Nässjön (O)
160
Lillasjön (K)
Nässjön (O)
1200
Stora Ålagylet (K)
Mälaren, S Björköfj
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
1400
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Hjuldjur i ytvatten, ind./liter
1000
800
600
400
200
0
Figur 1. Täthet av hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor i Bolmens ytvatten (0-8 m) den 23 augusti 2010
jämfört med ytvattentätheter (vanligen 0-8 m, vissa grunda sjöar 0-6 m eller 0-4 m) i samtliga av SLU:s
undersökta sjöar i Götaland i augusti 2009 (data från www.slu.se/vatten-miljo). Några av sjöarna med låga
tätheter är försurade medan några av sjöarna med höga tätheter är grunda och starkt brunfärgade. Bolmens ytvatten har inte anmärkningsvärt avvikande tätheter av djurplankton men den relativt låga tätheten
av hinnkräftor i Södra Bolmen ytvatten bör noteras.
Mälaren, S Björköfj
14
Gyltigesjön (N)
Stora Silevattnet (O)
Hagsjön (F)
Nässjön (O)
Stora Härsjön (O)
Stora Skärsjön (N)
Ejgdesjön (O)
Fräcksjön (O)
Algjuttern (H)
Blanksjön (K)
Härsvatten (O)
Härbillingen (N)
Vättern, Jungfrun
Vänern, Tärnan
Gyltigesjön (N)
Algjuttern (H)
Stengårdshultasjön (F)
Blanksjön (K)
Vänern, Tärnan
Hagsjön (F)
Stora Skärsjön (N)
Vättern, Jungfrun
Ejgdesjön (O)
Södra Bolmen (G)
Stora Härsjön (O)
Nässjön (O)
Härsvatten (O)
Härbillingen (N)
Fräcksjön (O)
Stora Silevattnet (O)
80
Stengårdshultasjön (F)
160
Norra Bolmen (F)
Mälaren, S Björköfj
Fräcksjön (O)
Gyltigesjön (N)
Blanksjön (K)
Ejgdesjön (O)
Stora Skärsjön (N)
Nässjön (O)
Härsvatten (O)
Stora Härsjön (O)
Algjuttern (H)
Stengårdshultasjön (F)
Vänern, Tärnan
Mälaren, S Björköfj
Hagsjön (F)
Stora Silevattnet (O)
Härbillingen (N)
Norra Bolmen (F)
Vättern, Jungfrun
Södra Bolmen (G)
1200
Södra Bolmen (G)
Norra Bolmen (F)
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
1400
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Hjuldjur i djupvatten, ind./liter
1000
800
600
400
200
0
100
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Hinnkräftor i djupvatten, ind./liter
60
40
20
0
200
Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug 2009
Hoppkräftor i djupvatten, ind./liter
120
80
40
0
Figur 2. Täthet av hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor i Bolmens djupvatten (10-12 m i Norra och 10-18 m
i Södra Bolmen) den 23 augusti 2010 jämfört med djupvattenstätheter (vanligen 10-18 m, ibland grundare)
i samtliga av SLU:s undersökta sjöar i Götaland i augusti 2009 (data från www.slu.se/vatten-miljo). Några
av jämförelsesjöarna med låga tätheter är försurade. Bolmens djupvatten har inte anmärkningsvärt låga
tätheter av djurplankton.
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
4. Eventuella förändringar de senaste åren
4.1
Metod
För att analysera eventuella sentida förändringar har vi utnyttjat prov som insamlats i
två olika sammanhang:
1) Kvalitativa växtplanktonhåvdrag insamlade inom den ordinarie recipientkontrollen
inom Lagans avrinningsområde. Dessa prover tas årligen i augusti i många sjöar och
finns sparade sedan 2006. Provtagningen har sedan dess genomförts av samma konsult
med samma metodik. Håvning har gjorts med 20 eller 25-µm planktonhåv (diameter 15
cm) som dragits från 10 meters djup till ytan vid båda lokalerna i Bolmen. Som jämförelse har vi här även analyserat några av motsvarande prover insamlade i två andra av
recipientkontrollens sjöar, Vidöstern och Allgunnen. Kräftdjur fångas inte lika lätt som
hjuldjur vid håvning med 25-µm håv. Speciellt om håvens sätts igen vid provtagningen,
t.ex. av Gonyostomum, filtreras vattnet dåligt och stora djurplankton kan lättare fly undan vid provtagningen än små plankton. Metoden underskattar därför de sanna tätheterna av djurplankton påtagligt. Eftersom metoden har varit densamma borde ändå eventuellt stora förändringar under jämförelseperioden ge sig till känna som förändrade djurplanktontätheter i dessa prover.
2) Kvalitativa djurplanktonprov som samlades in av Olof Filipsson, Fiskeriverkets sötvattenlaboratorium, vid ett provfiske i juli 1998. Proven togs med 75-µm håv som drogs
fem gånger från 10 m till ytan i Norra Bolmen sydost om Bökkullen och fem gånger
från 25 m till ytan vid sjöns djupaste del i Södra Bolmen. Beroende på håvens maskvidd
kan dessa prover inte användas till analys av hjuldjur. De har här analyserats endast vad
gäller artförekomst av hinn- och hoppkräftor och resultaten jämförs med artförekomsten
i augusti 2010.
4.2
Resultat
4.2.1
Djurplanktonmängd i 25-µm håvdrag 2006-2010
I Figur 3, 4 och 5 redovisas tätheten av de olika djurplanktongrupperna uttryck som
individer per håvprov. En generell slutsats är att värdena varierar mycket mellan åren
och att det är svårt att utläsa några konsekventa förändringar under perioden. Variationen mellan åren tycks eventuellt vara något större i Norra Bolmen än i Södra Bolmen
och de båda referenssjöarna. Det kan tyda på att miljöförhållandena är instabilare i Norra Bolmen än på övriga lokaler.
De flesta resultaten tyder också på att 2010 var ett normalår under jämförelseperioden.
Således fanns det vanligen andra år med högre tätheter och andra år med lägre tätheter
vad gäller alla de tre djurplanktongrupperna. Jämförelsen visar också att djurplanktontätheten inte varit lägre i Bolmen än i Vidöstern och Allgunnen, möjligen med undantag
av en något lägre mängd hinnkräftor i Södra Bolmen.
15
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Hjuldjur, Norra Bolmen, ind./prov
Hjuldjur, Allgunnen, ind./prov
20000
20000
15000
15000
10000
10000
5000
5000
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
Hjuldjur, Södra Bolmen, ind./prov)
2008
2010
Hjuldjur, Vidöstern, ind./prov
20000
20000
15000
15000
10000
10000
5000
5000
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
2008
2010
Figur 3. Täthet av hjuldjur i 20-25 µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till ytan.
Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att testa om
det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren.
Hinnkräftor, Norra Bolmen, ind./prov
Hinnkräftor, Allgunnen, ind./prov
500
500
400
400
300
300
200
200
100
100
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
Hinnkräftor, Södra Bolmen, ind./prov
2008
2010
Hinnkräftor, Vidöstern, ind./prov
500
500
400
400
300
300
200
200
100
100
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
2008
2010
Figur 4. Täthet av hinnkräftor i 20-25 µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till
ytan. Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att
testa om det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren.
16
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Hoppkräftor, Norra Bolmen, ind./prov
Hoppkräftor, Allgunnen, ind./prov
2500
2500
2000
2000
1500
1500
1000
1000
500
500
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
Hoppkräftor, Södra Bolmen, ind./prov
2008
2010
Hoppkräftor, Vidöstern, ind./prov
2500
2500
2000
2000
1500
1500
1000
1000
500
500
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2006
2008
2010
Figur 5. Täthet av hoppkräftor i 20-25 µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till
ytan. Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att
testa om det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren.
I bilaga 2 finns resultaten från 25-µm håvproven redovisade i detalj med täthetsvärden
för samtliga identifierade arter. En detaljgranskning visar att några enskilda arter varierat extra mycket i täthet. I Norra Bolmen var några hjuldjur (Anuraeopsis fissa och Kellicottia bostoniensis) vanligare under 2005 än senare. Båda arterna är troligen gynnade
av låga syrehalter, jämfört med andra hjuldjur. Hoppkräftan Thermocyclops tycks ha
ökat under perioden. Arten är liten och gynnas, jämfört med sina konkurrenter, av högt
predationstryck från fisk. I Södra Bolmen har eventuellt hjuldjur inom släktet Synchaeta
minskat medan flera nya arter inom det näringsgynnade släktet Trichocerca påträffats
efter 2006. Bland kräftdjuren är det svårt att se tecken på entydiga förändringar i Södra
Bolmen.
Sammantaget visar således inte analysen av håvproverna från 2006-2010 på några stora
förändringar i djurplanktonsamhället under perioden. Den stora variationen i data antyder dock att metoden kanske ger en relativt osäker beskrivning av utvecklingen.
4.2.2
Artförekomst av hinn- och hoppkräftor 1998 jämfört med 2010
En jämförelse med håvdragen insamlade 1998 visade dock på mer entydiga skillnader i
djurplanktonsamhällets artsammansättning (Tabell 4). Den mest påtagliga skillnaden är
den idag större dominansen av den lilla hinnkräftan Chydorus sphaericus i Norra Bolmen. En annan hinnkräfta, Diaphanosoma brachyurum, tycks också ha ökat, medan den
storvuxna Daphnia galeata var vanligare 1998, åtminstone i provet från Södra Bolmen.
I proverna från 2010 saknas dessutom två arter som påträffades 1998, Limnosida frontosa och Eurytemora lacustris. Flera av dessa skillnader antyder att det skett förändringar
mot ett näringsrikare planktonsamhälle i Bolmen sedan 1998. Orsaken går inte att säkerställa utifrån dessa enstaka provtagningar. Potentiellt skulle skillnaderna kunna bero
17
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
på ett kraftigare predationstryck från planktonätande fisk idag än för 12 år sedan eller att
tillförseln av näringsämnen (fosfor, kväve, humusämnen) ökat.
Det är viktigt att komma ihåg att de skillnader, som illustreras i Tabell 4, grundar sig på
provtagning vid endast ett tillfälle respektive år. Djurplanktonsamhällen kan variera
mycket mellan åren och under säsongen varför upprepade provtagningar vore bra för att
ge en så trovärdig beskrivning av eventuella förändringar som möjligt.
Tabell 4. Förekomst av hinn- och hoppkräftor i håvdrag insamlade av Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 1998 (75-µm håvdrag) jämfört med håvprov insamlade 2010 (90-µm håvdrag). Arternas absoluta täthet
har inte kunnat jämföras eftersom mängden genomhåvat vatten skilde sig åt mellan 1998 och 2010. Däremot har arternas skattats enligt en relativ femgradig skala enligt standardiserad metod, BIN PR01 (Naturvårdsverket 1986). 1=sparsam , 2=måttlig , 3=riklig , 4=mycket riklig , 5=dominerande förekomst . Arters
vars relativa täthet förändrats mer än två frekvensklasser har markerats.
Norra Bolmen Norra Bolmen Södra Bolmen Södra Bolmen
21 juli 1998
23 aug 2010
1
3
1
3
2
21 juli 1998
23 aug 2010
HINNKRÄFTOR (CLADOCERA)
Bosmina (Eub.) coregoni coregoni Baird
Bosmina (Eub.) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eub.) longispina Leydig
Bosmina longirostris (O F Müller)
Bythotrephes cederstroemi Schoedler
Ceriodaphnia quadrangula (O F Müller)
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Holopedium gibberum Zaddach
Leptodora kindti (Focke)
Limnosida frontosa
Sida crystallina (O F Müller)
1
1
3
3
1
1
1
2
1
1
5
4
2
1
3
2
1
2
2
1
2
2
3
2
1
1
2
2
2
3
1
2
1
3
1
2
3
2
2
1
HOPPKRÄFTOR (COPEPODA)
Eudiaptomus gracilis (G O Sars)
Eurytemora lacustris
Heterocope appendiculata
Heterocope borealis (Fischer)
Mesocyclops leuckarti (Claus)
Thermocyclops crassus (Fischer)
Thermocyclops oithonoides (G O Sars)
4
3
2
1
3
3
1
3
3
4
2
2
1
3
3
3
4
1
1
3
5. Inventering av tidigare undersökningar i
Bolmen
5.1
Några riktigt gamla kvalitativa prover
Det finns kvalitativa prover från Bolmen i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet i
Stockholm. Det rör sig om prover insamlade redan 1872. Materialet är i mycket dåligt
skick men vi har tittat i proverna och kunde konstatera förekomst av flera djurplanktonarter som ännu idag är viktiga i sjön, t.ex. olika former av Bosmina, Daphnia galeata,
Daphnia cristata och Eudiaptomus gracilis. Proven togs troligen med en grovmaskig
18
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
håv eftersom de inte innehåller några rester av hjuldjur och mindre kräftdjur. Proven
konserverade troligen med sprit men organismerna är starkt upplösta. Det finns dock
ännu skal eller skalrester kvar från några av ovanstående arter.
Den första dokumentationen av Bolmens djurplanktonarter, som vi känner till, gjordes
av zoologiprofessorn Wilhelm Lilljeborg. Han hade två stora intressen, fisk och hinnkräftor. I sitt stora verk om Sveriges hinnkräftor, Cladocera Suecica, illustrerade han
bl.a. Bythotrephes cederstroemi från Bolmen och han angav förekomst t.ex. av de arter
som vi i denna rapport kallar Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri, Bosmina (Eubosmina) longispina och Daphnia longispina s.l.
Lilljeborgs information är egentligen hämtad från prover som samlades in av andra och
särskilt fiskeribiologen Filip Trybom verkar ha varit honom behjälplig i sammanhanget.
Lilljeborgs material finns bevarat på Evolutionsmuseet på Uppsala universitet och enligt
katalogen över proverna dokumenterade han i Bolmen förekomst av flera andra djurplanktonarter, t.ex. hoppkräftorna Eurytemora lacustris och Heterocope borealis.
5.2
Kvantitativa resultat från 1960-, 1970- och 1980-talen
Tidigare kvantitativa provtagningar av djurplankton fram till ca 1990 har beskrivits i en
särskild rapport (Persson & Svensson 2004). Vi återger i bilaga 3 relevanta avsnitt ur
den rapporten. Sammanfattande kvantitativ information om Bolmens djurplankton finns
redovisad, t.ex. i olika rapporter från Sydvatten AB, Limnologiska institutionen i Lund,
samt i Stellan Hamrins doktorsavhandling. Materialet är mycket omfattande.
I Hamrins avhandling presenteras genomsnittstätheter för ett antal arter från undersökningarna under 1970-talets början (Hamrin 1979, sid 84-85). Siffrorna antyder att släktet Bosmina var avsevärt vanligare på den tiden, att även Daphnia spp kan ha varit vanligare i Norra Bolmen, medan Chydorus och Diaphanosoma är vanligare nu.
Bedömningen av informationen från 60-80-talet kompliceras av att flera olika provtagningsstrategier och metoder användes varför data från olika tidsepoker kan vara svåra
att jämföra (se figur i bilaga 3). Å andra sidan var det en person med hög ambition vad
gäller artbestämning (Bruno Berzins) som gjorde merparten av analyserna. Informationen finns delvis lagrad på tejp (ref. Gunnar Persson, SLU) men det är osäkert om det går
att få fram rådata med tätheter för olika arter för hela tidsperioden. En sammanställning
av informationen i tidsserier, för att kunna jämföra med dagens situation, vore dock
värdefull.
6. Slutsatser
Utifrån ovanstående resultat och information drar vi följande slutsatser:

I augusti 2010 var artrikedomen normal bland djurplankton.
19
Djurplankton i Bolmen





Medins Biologi AB 2010
I augusti 2010 var även djurplanktontätheten normal, jämfört med andra sjöar i
södra Sverige. Mängden hinnkräftor var dock något låg i Södra Bolmen.
I augusti 2010 dominerades djurplanktonsamhället i Norra Bolmen av en liten
art av hinnkräfta (Chydorus sphaericus) som brukar vara vanlig under näringsrika förhållanden.
Förändringar i djurplanktonsamhällets sammansättning, med en större dominans
av småvuxna arter, antyder näringsrikare förhållanden 2010 än 1998. Utifrån informationen i denna undersökning går det inte att avgöra varför förändringarna
skett.
Enligt analys av djurplankton i växtplanktonhåvdrag har det inte skett några påtagliga förändringar efter 2006 men variationen mellan åren var stor och slutsatsen osäker.
Det vore värdefullt med en sammanställning av den omfattande information om
Bolmens djurplankton som samlades in 1965 till ca 1985.
7. Referenser
Annadotter, H. & Forssblad, J. 2009. Limnologisk studie av norra Bolmen 2009. Rapport från Regito Research Centre on Water and Health. 26 s.
Arnemo, R., Berzins, B., Grönberg, B. & Mellgren, I.1968. The dispersal in Swedish waters of Kellicottia
bostoniensis (Rouss.) (Rotatoria). Oikos 19: 351-358.
Carlsson, M. m.fl. 2009. Tillståndet i norra Bolmen. Meddelande från Lst Jönköping, Halland och Kronoberg. 502-14872-09 (Lst F-län). 8 s.
Hamrin, S. 1979. Populationsdynamik, vertikalfördelning och födoval hos siklöja, Coregonus albula L., i
Sydsvenska sjöar. Doktorsavhandling, Limnologiska Institutionen, Lunds universitet.
Kiefer, F & Fryer, G. 1978. Das Zooplankton der Binnengewässer. 2. Teil. Die Binnengewässer, band
XXVI. E. Schweizerbart’sche Verlagsbuchhandlung. Stuttgart.
Koste, W. 1978. Rotatoria. Die Rädertiere Mitteleuropas. Gebrüder Borntraeger, Berlin.
Lieder, U. 1996. Crustacea Cladocera/Bosminidae. Süsswasserfauna von Mitteleuropa Band 8/Heft 2-3.
Gustav Fischer, Stuttgart.
Lilljeborg, W. 1900. Cladocera Suecica.
Persson, G. & Svensson, J-E. 2004. Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige. Institutionen för
Miljöanalys, SLU. Rapport 2004: 21.
Naturvårdsverket, 2003. Handledning för miljöövervakning. Djurplankton i sjöar, version 1:1 2003-05-27.
Naturvårdsverket, 1986. Recipientkontroll vatten : metodbeskrivningar : Del 2, Undersökningsmetoder för
specialprogram. SNV Rapport 3109.
SS-EN 15110:2006. Vattenundersökningar – vägledning för provtagning av djurplankton i sjöar.
Westberg. E., Bergström, S.E. & Svensson, J-E. 2001.Dietary differences between juvenile perch and
pikeperch in an eutrophic lake. Verh Internat Verein Limnol. 27: 3329-3332.
20
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Fotobilaga
Exempel på hjuldjur i Bolmen
Från vänster till höger: Asplanchna priodonta (en rovlevande art), Trichocerca capucina och Keratella
cochlearis.
Kellicottia bostoniensis
Exempel på hinnkräftor i Bolmen
Bythotrephes cederstroemi med sitt långa spröt är en viktig rovlevande hinnkräfta i Bolmen. Till höger
närbild på den taggförsedda böjen på spinan, som gör att denna hinnkräfta ofta fastnar på fiskeutrustning.
21
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Det finns åtminstone tre arter Daphnia i Bolmen. Från vänster till höger: Daphnia galeata, Daphnia
longispina s.l. och Daphnia cristata.
Hinnkräftan Chydorus sphaericus (till vänster) är rund och småvuxen. Arten tycks ha ökat påtagligt i
Bolmen senaste decenniet vilket kan tyda på förändringar i fisksamhället eller en ökad näringsbelastning.
Till höger Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri.
Bolmen är känd för den stora formrikedomen bland släktet Bosmina. Här ett antal former i ett prov från
1872. Individerna ovan har plockats fram och fotograferats med anledning av denna sammanställning.
Provet är i övrigt är i dåligt skick, det är framför allt de robusta skalen av Bosmina som bevarats bra, men
även rester av andra arter som än idag är viktiga i Bolmen finns i provet, t.ex. Daphnia galeata, Daphnia
cristata och Eudiaptomus gracilis.
22
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Exempel på hoppkräftor i Bolmen
Hoppkräftan Heterocope borealis är den ovanligaste djurplanktonarten i Bolmen. Den är känd från ca 2530 svenska sjöar, många av dem på sydsvenska höglandet. Arten kan bli mycket stor för att vara ett djurplankton, individen på bilden är 3 mm (!).
Från vänster till höger: hoppkräftorna Thermocyclops oithonoides, Eudiaptomus gracilis och en naupliuslarv av en copepod.
23
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
24
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Bilaga 1. Resultat från analysen av djurplankton i
de kvantitativa proverna
25
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
26
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Norra Bolmen, ytvatten
Provdatum: 2010-08-23
Sjökoord: 629511 / 136866
Lokalkoord: 6326180 / 1374200
Län: Jönköping
Djup på platsen: 13 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: Medins Biologi AB
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvantitativ djurplanktonanalys
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Limnos 0,5+2+4+6+8 m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm såll
Täthet
Individer per liter
ROTATORIA
Ascomorpha ovalis Carlin
Asplanchna priodonta Gosse
Conochiloides sp
Conochilus sp
Filinia sp
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
1,00
2,01
5,02
6,02
1,00
3,01
55,17
72,22
11,03
8,02
21,06
1,00
1,00
23,07
48,14
2,01
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Leptodora kindti (Focke)
1,40
0,05
0,33
9,16
6,79
0,14
0,23
0,60
0,05
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Calanoida nauplier
0,19
0,42
1,21
7,02
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida, obestämd
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
0,19
0,84
0,28
1,44
0,19
12,84
78,23
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA, totalt
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
260,78
18,74
102,84
1,81
15,77
85,26
ZOOPLANKTON, totalt
382,36
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller
kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
27
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Norra Bolmen, djupvatten
Provdatum: 2010-08-23
Sjökoord: 629511 / 136866
Lokalkoord: 6326180 / 1374200
Län: Jönköping
Djup på platsen: 13 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: Medins Biologi AB
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvantitativ djurplanktonanalys
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Limnos 10+12 m, 8,6 l sammanslaget, 25 µm såll
Täthet
Individer per liter
ROTATORIA
Ascomorpha ovalis Carlin
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia bostoniensis (Rousselet)
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
0,94
1,88
2,82
0,94
0,94
0,94
0,94
45,14
2,82
0,94
15,99
0,94
15,05
11,28
4,70
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina longirostris (O F Müller)
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
1,16
0,12
1,40
0,93
3,02
0,23
0,81
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Calanoida nauplier
0,12
2,82
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
0,12
0,12
0,12
0,35
1,63
47,02
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA, totalt
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
106,26
7,67
52,28
0,12
2,33
49,84
ZOOPLANKTON, totalt
166,21
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller
kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
28
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Södra Bolmen, ytvatten
Provdatum: 2010-08-23
Sjökoord: 629511 / 136866
Lokalkoord: 6305840 / 1371270
Län: Kronoberg
Djup på platsen: 35 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: Medins Biologi AB
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvantitativ djurplanktonanalys
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Limnos 0,5+2+4+6+8 m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm såll
Täthet
Individer per liter
ROTATORIA
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Polyarthra euryptera Wiersejski
Polyarthra major Burckhardt
Polyarthra remata Skorikov
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
1,50
6,02
1,50
1,50
1,50
7,52
124,87
6,02
10,53
150,45
1,50
1,50
1,50
9,03
52,66
1,50
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina
Bosmina longirostris (O F Müller)
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Holopedium gibberum Zaddach
0,09
0,28
0,05
0,09
0,05
1,16
0,05
0,14
2,88
0,09
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Calanoida nauplier
0,33
0,28
1,26
4,51
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
0,14
0,37
0,47
2,56
25,91
36,11
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA, totalt
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
379,14
4,88
71,92
1,86
29,44
40,62
ZOOPLANKTON, totalt
455,94
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller
kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
29
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Södra Bolmen, djupvatten
Provdatum: 2010-08-23
Sjökoord: 629511 / 136866
Lokalkoord: 6305840 / 1371270
Län: Kronoberg
Djup på platsen: 35 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: Medins Biologi AB
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvantitativ djurplanktonanalys
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvant. prov: Limnos 10+12+14+16+18 m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm såll
Täthet
Individer per liter
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Polyarthra euryptera Wiersejski
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
0,75
6,77
2,26
2,26
0,75
1,50
41,37
2,26
65,45
8,27
2,26
0,75
0,75
9,03
21,82
4,51
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longispina
Bythotrephes cederstroemi Schoedler
Ceriodaphnia sp.
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
0,19
0,05
0,19
0,47
0,23
1,44
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Calanoida nauplier
0,09
0,33
0,42
1,50
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
0,33
0,05
0,33
14,28
25,58
ANDRA ZOOPLANKTON
Chaoborus flavicans Meigen
0,05
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA, totalt
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
170,76
2,56
42,90
0,84
14,98
27,08
ZOOPLANKTON, totalt
216,21
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller
kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
30
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Bilaga 2. Resultat från analysen av djurplankton i
25-µm håvdrag
31
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
32
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Norra Bolmen
Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag
Rotatorier (prov
1) och crustacéer
(prov 2) frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
Sjökoord:
629511
/ 136866
Lokalkoord: 6326180 / 1374200
RAPPORT
Djup på platsen: 13 m
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Provtagning: Medins Biologi AB
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter
22-aug-06
21-aug-07
26-aug-08
26-aug-09
23-aug-10
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
ROTATORIA
Anuraeopsis fissa Gosse
Ascomorpha ecaudis Perty
Ascomorpha ovalis Carlin
Ascomorpha saltans Bartsch
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Euchlanis sp
Filinia sp
Gastropus hyptopus (Ehrenberg)
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia bostoniensis (Rousselet)
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Keratella cochlearis tecta (Gosse)
Ploesoma truncatum (Jennings)
Ploesoma sp
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Polyarthra euryptera/major
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
679
32
97
32
97
129
32
38
11
11
11
3526
32
65
59
11
1197
194
1617
27
108
226
388
485
938
65
65
32
32
97
1035
65
259
129
65
113
32
16
518
194
259
1488
65
16
372
16
5
108
194
65
27
113
199
11
5
32
75
8184
129
259
194
518
32
97
485
615
2879
582
194
129
65
3752
1100
194
3364
323
1553
65
97
65
129
582
1747
11
21
1
1
1
53
18
1
4
1
13
50
1164
49
194
32
146
275
16
194
728
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina
Bosmina longirostris (O F Müller)
Bythotrephes cederstroemi Schoedler
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Leptodora kindti (Focke)
49
2
2
2
1
160
173
17
17
10
40
21
68
128
1
9
10
3
4
108
108
1
9
5
3
9
49
1
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Calanoida nauplier
5
4
14
129
1
1
15
43
1
1
13
4
4
29
65
6
7
1
10
2
3
6
25
2
20
113
54
1208
230
271
58
97
7407
87
203
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops crassus (Fischer), hanar
Thermocyclops crassus (Fischer), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida, obestämd
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
SUMMA: ROTATORIA
SUMMA: CLADOCERA
SUMMA: COPEPODA
8
1
8
1
104
356
18114
470
630
33
1
7
59
1
296
1617
15850
98
2088
16
1
2
3
34
139
679
3364
239
935
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Södra Bolmen
Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag
Sjökoord: 629511 / 136866
Lokalkoord: 6305840 / 1371270
RAPPORT
Djup på platsen: 35 m
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Provtagning: Medins Biologi AB
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter
Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende
av varandra.
1=sparsam, 2=måttlig,
3=riklig, 4=mycket
riklig, 5=dominerande
förekomst.
22-aug-06
21-aug-07
26-aug-08
26-aug-09
23-aug-10
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty
Ascomorpha ovalis Carlin
Ascomorpha saltans Bartsch
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Euchlanis sp
Gastropus hyptopus (Ehrenberg)
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Ploesoma sp
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Polyarthra euryptera/major
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Synchaeta spp (stora, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski)
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Trichocerca sp
32
11
32
65
32
32
11
65
22
11
22
97
65
453
11
32
151
183
140
313
32
226
259
65
32
32
226
1391
86
151
1650
744
431
550
129
97
97
11
86
658
11
248
399
22
496
22
194
11
11
32
464
162
129
1132
32
2103
226
32
2297
259
162
550
43
11
162
496
259
453
259
48
96
96
224
80
64
1201
1281
144
64
16
64
192
784
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni, ad
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina
Bosmina longirostris (O F Müller)
Bythotrephes cederstroemi Schoedler
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Holopedium gibberum Zaddach
1
1
5
20
1
1
2
1
27
2
8
5
45
7
7
29
1
12
35
12
1
3
2
30
2
6
81
5
5
27
162
2
9
97
3
6
11
2
3
26
259
1
4
7
16
2
1
1
17
427
582
7699
100
1229
1
7
3
21
151
119
2987
101
410
1
1
3
19
229
388
6469
172
929
4
9
37
259
144
4387
44
481
15
32
1
12
1
1
1
2
2
8
1
27
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Calanoida nauplier
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
SUMMA: ROTATORIA
SUMMA: CLADOCERA
SUMMA: COPEPODA
34
2
96
151
2221
33
271
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Allgunnen
Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag
Sjökoord: 634690 / 142635
Lokalkoord: 6343600 / 1427500
RAPPORT
Djup på platsen: 33 m
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Provtagning: Medins Biologi AB
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter
Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende
av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig,
3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande
förekomst.
24-aug-06
27-aug-08
30-aug-10
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty
Ascomorpha ovalis Carlin
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochilus sp
Gastropus hyptopus (Ehrenberg)
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia bostoniensis (Rousselet)
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Ploesoma hudsoni (Imhof)
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Polyarthra euryptera/major
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Obestämd art
97
32
550
86
129
11
129
162
162
129
323
1003
54
97
16
32
16
81
16
65
388
11
226
399
140
108
86
86
97
22
86
119
291
566
68
1
66
3
30
11
13
131
36
35
9
18
22
7
1
40
1
20
7
12
30
13
40
1
9
5
60
1
1
16
22
65
1
3
12
2
40
248
2243
106
400
100
356
3429
102
544
2847
226
65
65
3073
65
65
97
776
226
113
404
81
32
679
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina longirostris (O F Müller)
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia galeata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Heterocope appendiculata, copepoditer
Calanoida nauplier
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida, obestämd
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
SUMMA: ROTATORIA
SUMMA: CLADOCERA
SUMMA: COPEPODA
1
18
3
19
2
166
323
8960
323
616
35
3
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Vidöstern
Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag
Sjökoord: 631841 / 138929
Lokalkoord: 6321427 / 1390176
RAPPORT
Djup på platsen: 26 m
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Provtagning: Medins Biologi AB
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Analys: Jan-Erik Svensson
Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter
Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende
av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig,
3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande
förekomst.
24-aug-06
26-aug-08
30-aug-10
(Ind./prov)
(Ind./prov)
(Ind./prov)
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty
Ascomorpha ovalis Carlin
Asplanchna priodonta Gosse
Collotheca sp
Conochiloides sp
Conochilus sp
Gastropus hyptopus (Ehrenberg)
Gastropus stylifer Imhof
Kellicottia bostoniensis (Rousselet)
Kellicottia longispina (Kellicott)
Keratella cochlearis (Gosse)
Keratella cochlearis tecta (Gosse)
Polyarthra remata Skorikov
Polyarthra vulgaris Carlin
Polyarthra euryptera/major
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca cylindrica (Imhof)
Trichocerca porcellus (Gosse)
Trichocerca rousseleti (Voigt)
Trichocerca sp
Obestämd art
32
32
16
16
65
32
162
129
65
16
49
16
49
809
744
178
550
615
356
129
1456
857
81
178
404
16
49
16
421
437
65
146
226
1116
16
501
162
275
210
178
32
97
162
16
81
32
32
2232
6049
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin
Bosmina (Eubosmina) longispina
Bosmina longirostris (O F Müller)
Ceriodaphnia sp.
Chydorus sphaericus (O F Müller)
Daphnia cristata G O Sars
Daphnia cucullata G O Sars
Daphnia longispina s.l.
Diaphanosoma brachyurum (Liévin)
Leptodora kindti (Focke)
Limnosida frontosa G O Sars
19
27
1
12
2
2
78
3
4
115
3
105
12
13
1
1
3
175
106
14
86
1
34
51
3
5
5
3
12
2
1
2
1
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar
Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor
Eudiaptomus sp., copepoditer
Eurytemora lacustris (Poppe), hanar
Eurytemora lacustris (Poppe), honor
Eurytemora lacustris, copepoditer
Heterocope appendiculata, copepoditer
Calanoida nauplier
11
10
9
2
21
1
3
65
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar
Mesocyclops leuckarti (Claus), honor
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar
Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor
Cyclopoida, obestämd
Cyclopoida copepoditer
Cyclopoida nauplier
SUMMA: ROTATORIA
SUMMA: CLADOCERA
SUMMA: COPEPODA
17
33
2
12
23
24
1
102
194
12745
287
369
476
485
3461
217
1065
36
2
10
1
10
163
259
3396
365
534
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
Bilaga 3. Utdrag ur rapport om tidigare
djurplanktonundersökningar
Ur: Persson, G & Svensson, J-E. Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige.
Inst Miljöanalys, SLU. Rapport 2004: 21. De här återgivna avsnitten med anknytning
till Bolmen (sid. 75-78) sammanställdes av Gunnar Persson.
37
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
38
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
39
Djurplankton i Bolmen
Medins Biologi AB 2010
40