1. No category

ANLÄGGNING
Vanliga skadeorsaker
på nylagda va-ledningar
Under de senaste åren har ganska många problem med markförlagda avloppsrör uppmärksammats där problemen kan ha olika bakgrund. Med den
här artikeln vill vi ge några nyttiga råd och tips.
Jan J o h anss o n o c h S v e n L i e d b e r g , S k ans k a
Problem med rörledningar i ledningsgravar1) uppmärksammas idag ofta redan under bygg- och garantitiden. Detta har medfört att vissa rörmaterial
fått ett dåligt rykte när det i själva verket varit andra orsaker till felen.
Bakgrund
jan johansson
Marknadschef.
Skanska Sverige
AB. Region Väg
och Anläggning
Stockholm/Mälardalen
Skador på rörledningar i ledningsgravar1) yttrar sig
på olika sätt. Det kan vara sättningar, deformeringar, spruckna eller krossade rör, fogförskjutningar,
rotinträngningar och korrosion. Det är exempel på
kostsamma skador som medför driftstörningar och
läckage. Ofördelaktiga markförhållanden och dåliga äldre rör kan vara en skadeorsak men även nya
ledningar kan skadas om arbetet inte utförs på rätt
sätt. I figur 1 visas ett exempel på en längsgående
spricka i en nylagd ledning, figur 2 visar en tvärgående spricka och figur 3 en ovaliserad ledning av
PP-rör2). Samtliga tre fall är exempel på skador som
kan uppkomma som en följd av bristfälligt eller felaktigt läggningsutförande av ledningarna.
Hur länge och problemfritt en rörledning kommer att fungera bestäms bland annat i utformning
och utförande av jordschakt 3) , ledningsbädd4) ,
kringfyllning5) och i själva montaget av rörledningar
i ledningsgravar1). I denna artikel redogörs i korthet för orsaken till några av de skadetyper som är
vanliga hos nyförlagda rörledningar.
Fig. 1. Exempel på längsgående spricka i ledning
av betongrör.
Fig. 2. Exempel på tvärgående spricka i ledning
av betongrör.
Osaker till skador
Sven liedberg
Gruppchef
Geoteknik och
grundläggning,
Skanska Sverige
AB. Anläggning
och Geoteknik,
Göteborg.
42
En rörledning ska kunna bära den last som uppstår
av tyngden från ovanför- och kringliggande jord,
rörets egenvikt, vatten samt trafiklast från vägeller tågtrafik på markytan. Rörtillverkaren anvisar lämpligt läggningsdjup med hänsyn till lastförutsättningar. För att rör med aktuell hållfasthetsklass (betongrör) eller styvhetsklass (plaströr) skall
Fig. 3. Exempel på ovaliserad ledning av plaströr.
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
ANLÄGGNING
klara tillverkarens föreskrivna läggningsdjup krävs
att ledningen förläggs på rätt sätt. I annat fall kan
nylagd ledning i färdigbyggd anläggning få skador
i ringled, längsgående sprickor eller ovalisering, beroende på typ av rör.
Sprucken betong och oval plast
Bärförmågan för rörledningar är starkt beroende av
funktionen hos ledningsbädden4) och kringfyllningen5). Vid otillräcklig packning i kringfyllningen5)
eller en alltför stum (eller hårt packad) ledningsbädd4) ökar påkänningarna i ringled i röret, vilket
för betongrör kan leda till längsgående sprickbildning, så kallat belastningsbrott. Den brottfigur som
erhålls i ett betongrör då lasten på detta sätt blir
för stor kan schematiskt liknas vid den i figur 4.
Sprickorna öppnar sig inne i ledningen i hjässan och
vattengången medan de öppnar sig utåt vid rörets
höfter (se figur 5). Speciellt kan man notera att dåligt packad kringfyllning5) ger sättningar i jorden vid
sidan om röret, varför ovanförliggande jord i ett sådant fall vill ”hänga sig” på rörets hjässa (se figur 6).
Detta ger en stor extra lasteffekt på röret eftersom jord är tungt. Det dåligt packade materialet i
Resterande fyllning
Sättning i
kringfyllningen
på grund
av till
exempel dålig
packning


Kringfyllning
Stödpackningszon
Ledningsbädd
Naturligt lagrad jord
Fig. 6. Illustration av hur dåligt packad kringfyllning påverkar lasteffekt på ledning.
Fig. 7. Illustration av hur strömmande vatten kan
påverka kringfyllning och därmed lasteffekt på
ledning.
kringfyllningen5) ger även röret ett dåligt sidostöd.
Konsekvensen kan bli att betongrör spricker eller
att plaströr ovaliseras.
Fig. 4. Schematisk illustration av hur längsgående
sprickor kan uppstå i betongrör på grund av för
högt tryck i ringled, så kallat belastningsbrott.
Fig. 5. Exempel på längsgående sprickor i ledning
av betongrör.
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
Samkross
bättre än makadam
Orsaken till att kringfyllningen5)
sätter sig kan även bero på så kal�lad inre erosion (materialvandring), vilket kan inträffa då till
exempel ledningsbädden4) består
av grovt relativt ensgraderat material (exempelvis makadam). Då
jord från kringfyllningen5) vandrar ner i hålrummen i den ensgraderade ledningsbädden4) resulterar detta i en sättning. I figur 7
illustreras hur strömmande vatten

Hänvisningar till koder och rubriker i
Anläggnings AMA 98 med texter om
material och utförande:
1)
PBB Rörledningar i ledningsgrav
2)
PBB.5215 Ledning av PP-rör
3)
CBB.31 Jordschakt för rörledning
4)
CEC.21 Ledningsbädd för rörledning
5)
CEC.31 Kringfyllning för rörledning
6)
CEG.22 Materialskiljande lager
7)
CEE.125 Tätning och avjämning av bergterass i ledningsgrav
43
ANLÄGGNING

tvättar ur finmaterial ur kringfyllningen och hur detta flyttas av vattnet ner i de relativt sett stora hålrum
som finns mellan makadampartik1)
larna i ledningsbädden. KonsekvenPBB Rörledningar i ledningssen blir att kringfyllningen5) blir lögrav
2)
sare och sättningar uppstår med risk
PBB.5215 Ledning av PP-rör
3)
för att ledningen skadas.
CBB.31 Jordschakt för rörledning
4)
Ett bättre alternativ till makadam
CEC.21 Ledningsbädd för rörledning
5)
som ledningsbädd är att till exempel
CEC.31 Kringfyllning för rörledning
6)
använda en väl graderad samkross,
CEG.22 Materialskiljande lager
7)
exempelvis 0–16 mm. Denna graCEE.125 Tätning och avjämning av
bergterass i ledningsgrav
derade samkross lämpar sig även
väl som material i stödpackningszon och kringfyllning5). Finjordshalten (silt och ler)
bör dock inte överskrida 15 procent för att material i stödpackningszon och kringfyllning5) ska vara packningsbart. Vid ökande mängd finjord, och
speciellt vid dåligt väder eller vid inströmmande
grundvatten i schakten, minskar packningsbarheten av materialet.
Material i stödpackningszon och anslutande ledningsbädd4) ska utgöras av samma material (av typ
2 eller 3B), se figur 8. Att även använda samma material till kringfyllning5) ger i regel det bästa resultatet. Vid avvikande kornstorlek mellan naturligt
lagrade jordar eller fyllningsjordar ska materialskiljande lager6) av geotextil användas.
Hänvisningar till koder och rubriker i
Anläggnings AMA 98 med texter om
material och utförande:
Se upp med byggtrafiken
En annan vanlig orsak till ovan nämnda typ av
sprickor eller ovalisering av plaströr är att ledningen
belastats av tung trafik då till exempel fyllningshöjden över hjässan är liten. Speciellt ska man tänka
på att inte under byggtiden köra med tung trafik
över rörledningen innan erforderlig fyllningshöjd
erhållits. Rörtillverkaren bistår med information
om minsta tillåtna fyllningshöjd innan marken
över ledningen får trafikeras. Av samma anledning
är det av största vikt att tänka på vilken typ av rörledning (hållfasthetsklass, styvhetsklass lämpad för
aktuellt läggningsdjup) som läggs i industri- och
hamnområden, där ofta mycket tunga specialfordon hanterar material, varor och gods. Ofta ligger
rörledningar ytligt i dessa områden, vilket ställer
mycket speciella krav på grundläggning. Det krävs
speciella åtgärder för att lasten från trafiken ska reduceras på rörledningen.
Kringfyllning
Stödpackningszon
Ledningsbädd
Fig. 8. Illustration av användning av samma
material i ledningsbädd och stödpackningszon.
Fig. 9. Arbete med kringfyllning med lera.
44
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
ANLÄGGNING
Vid kringfyllning5) med lera (se figur 9) är det extra viktigt att man kontrollerar med rörtillverkaren
att rätt hållfasthetsklass eller styvhetsklass används.
Leran kan inte packas och är sättningsbenägen, vilket ger rörledningen ett dåligt sidostöd.
Varning för rör på hylla!
Ytterligare en vanlig orsak till belastningsbrott är
då flera ledningar förläggs i samma rörgrav men på
olika nivåer på så kallade hyllor. De ledningar som
ligger grundlagda på en hylla, kan på grund av sättningar i fyllningsjorden över de djupare förlagda
ledningarna, resultera i att dessa utsätts för lasteffekter som är flerfaldigt större än det som normalt
skulle vara fallet för det aktuella läggningsdjupet.
Grundläggning på hylla ska undvikas (se figur 10),
men i de fall sådan ändå utförs ska avstämning
göras med rörtillverkaren för ett riktigt utföran-
Felaktigt utförande
Sättning
de och val av rör med riktig hållfasthetsklass eller
styvhetsklass.
Vid grundläggning av rör på flera nivåer i en rörgrav ska schakt utföras till fullt djup (se figur 10)
för hela ledningsgravsbredden. Därefter grundläggs
i tur och ordning ledningarna nerifrån och upp på
ledningsbäddar4) skiktvis med kringfyllningen5) och
packning ska utföras enligt Anläggnings AMA 98.
Beroende på vilka jordartsförhållanden som råder
på platsen samt huruvida överytan skall utföras som
hårdgjord yta, till exempel för väg eller dylikt kan
eventuellt kringfyllning5) utföras med befintligt material förutsatt att det är packningsbart.
Tvärgående sprickor
och svackor i vattengång
Vid ojämna grundläggningsförhållanden (se figur 12),
sättningar, materialvandring, ojämn fasthet i ledningsbädden eller otillräcklig lokal urgrävning för
muffar, kan tvärgående sprickor uppkomma (se
figur 13). Dessa kan liknas vid balkböjbrott enligt figur 2. Ledningen böjer nedåt mellan stöden
som en balk och en spricka uppstår och öppnar sig
från underkanten av rörledningen och uppåt. I det
fall ledningen utgörs av något plastmaterial såsom
PVC (polyvinylklorid), PE (polyeten) eller PP (po-

                
Kringfyllning
Fig. 10. Illustration av utförande av ledning på
hylla som kan ge ogynnsamma belastningar på
ledning.
Rätt utförande
Ledningsgraven schaktas ur till fullt djup varefter återfyllning och packning sker skitvis
enligt Anläggnings AMA. Den övre ledningen
grundläggs på ledningsbädd i de återfyllda
och packade massorna.
Fig. 11. Illustration av rekommenderat sätt att
utföra ledningsgrav med flera ledningar.
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
Ledningsbädd
Naturligt lagrad jord
Schaktbotten
Urgrävt och återfyllt material
Fig. 12. Illustration av ojämna grundläggningsförhållanden, som kan ge balkböjbrott på ledning.
Fig. 13. Tvärgående spricka i ledning av betongrör.
45
ANLÄGGNING

Hänvisningar till koder och rubriker i
Anläggnings AMA 98 med texter om
material och utförande:
1)
lypropen) blir konsekvensen av en
lokal sättning att ledningen böjer
ner, vilket leder till en lokal svacka
i vattengången.
PBB Rörledningar i lednings-
Stora vinkeländringar och deformationer leder till otäta fogar. I fi2)
PBB.5215 Ledning av PP-rör
gur 14 visas hur sand och sediment
3)
CBB.31 Jordschakt för rörledning
samlats i vattengången på ett parti
4)
CEC.21 Ledningsbädd för rörledning
där ledningens vattengång avviker
5)
CEC.31 Kringfyllning för rörledning
mot teoretisk linje på 12 cm. Led6)
CEG.22 Materialskiljande lager
ningens hydrauliska förmåga kan på
7)
CEE.125 Tätning och avjämning av
sikt bli kraftigt nedsatt allteftersom
bergterass i ledningsgrav
ledningens flödesarea fylls igen med
sediment. Ledningar med dåligt fall
är speciellt känsliga.
grav
Punktbelastningar
från maskiner, stenar med mera
Motsvarande typ av brott och deformationer kan
uppstå då ledningsschakten i längdled övergår från
att vara utförd i lösa sediment såsom lera och silt
till fast sandigt grusigt material eller berg, se figur
15. Då är risken stor att sättningar i de lösare sedi-
Fig. 14. Ansamling av sand och sediment i ledning av plaströr.
menten leder till böjeffekter i ledningen som kan
deformeras eller spricka sönder.
En väl utförd utspetsning enligt Anläggnings
AMA 98 Figur CBB/6 är lösningen i detta fall. En
annan viktig detalj är att tätning och avjämning av
bergterrass i ledningsgrav7) utförs före utläggning
av ledningsbädden4) på den utsprängda schaktbottnen. Stor risk finns annars för sättningar då materialet i ledningsbädden4) tränger ner i sprickor och
hålrum.
Vid kringfyllning av rörledningar är det av yttersta vikt att utföra kringfyllningen5) symmetriskt, det
vill säga lika mycket fyllning på båda sidor om röret,
så att ledningen inte förskjuts i sidled. Likaså skall
materialet i kringfyllningen5) läggas ut och packas
i skikt med hänsyn till typ av jord och val av packningsutrustning enligt Anläggnings AMA 98.
Observera att packning av materialet i kringfyllningen5) aldrig får utföras med grävmaskin. Detta
skulle leda till mycket dålig och inhomogen packning. Risken är dessutom stor att ledningen trycks
sönder eller flyttas i sidled av grävmaskinen. Vid
kringfyllning5) ställs dessutom krav på största til�-
Fig. 16. Buckling i hjässa på ledning av plaströr.
                
Kringfyllning
Sätt ni ng
Ledningsbädd
Be
Berg
rg
yt
a
Schaktbotten
Lösa jordar
Fig. 15. Illustration av sättningsrisk för ledning i rörgrav
som övergår från berg till lösa jordar.
46
Fig. 17. Genomstansning av rörvägg i ledning av
betongrör.
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
ANLÄGGNING
låtna kornstorlek i materialet. Olycklig hantering
med grävmaskinen samt för stora partikelstorlekar
i materialet för kringfyllning5) kan ge upphov till
punktbelastning med kraftig buckling (se figur 16)
av plaströrsledningar och genomstansning av rörväggen i fallet med betongrör (se figur 17).
Förteckning över
litteratur som
berör området.
Anläggnings AMA 98, AB
Svensk Byggtjänst, 1999.
Längdförskjutning i skarvar
RA 98 Anläggning, AB
Svensk Byggtjänst, 1999.
Artikeln Skador på rörledningar - orsaker och förebyggande åtgärder i
AMA-nytt nr 1/1993
Fig. 18. Längdförskjutning i skarv i ledning av
betongrör.
Artikeln Rörledning skall
läggas mjukt i AMA-nytt
nr 2/1996
Artikeln Fel på rör i mark.
Riktig va-projektering och
rörläggning ger hållbara
rörledningar i AMA-nytt
nr 2/2004
Rapport Framtidens rörläggning SBUF NR 0106
(3320.851) 1994.
Fig. 19. Längdförskjutning i skarv i ledning av
plaströr.
lösningen på problemet. Vidare bör för stora nivåskillnader mellan återfyllda och ännu ej återfyllda
partier av ledningsschakten undvikas.

En annan vanlig skadeorsak är längdförskjutning i
skarvar (se figur 18 och 19). Konsekvensen av detta
blir naturligtvis otäta skarvar. Detta fenomen kan
orsakas av många skäl. Det vanligaste är säkert att
fogning inte utförts enligt rörtillverkarens instruktioner. Vid installation av betongrör tillhandahåller
rörtillverkaren utrustning för lyft och fogning. Använd alltid sådan utrustning, så underlättas förläggning och arbetsergonomin blir den bästa. Speciellt
viktigt är hopdragningen av rören.
Vid läggning av betongrör med så kallad moment­
anpassad armering, vilket är mycket vanligt, är det
extra viktigt att använda tillverkarens lyftverktyg så
att rören vänds rätt vid montering. Rören i ledningen kan även dras isär genom ett oförsiktigt fyllningsoch packningsutförande. Är schaktbotten lös, till
exempel på grund av inläckande grundvatten eller så
kallad hydraulisk bottenupptryckning, kan fyllning
och packning dra isär rören. Grundvattensänkning
och länshållning före schakt till fullt djup kan vara
f oto : E r i k B e ng t ss o n , ODE N A nläggnings e n t r e p r e na d A B
Rörläggning med rätt läggningsredskap.
AMA-nytt – Anläggning 1/2007
47