2014-01-15
Älgar, foder, betestryck & skador
Ekosystemtjänster & avvägningar
Doc. Fredrik Widemo
Inst. för vilt, fisk & miljö
SLU
Vilt- & naturvårdsstrateg
Svenska Jägareförbundet
Foto © Fredrik Widemo
Foto © Fredrik Widemo
Intensifiering av skogsbruket
Fodret starkt klumpat i tid och rum
Enskiktad skog
Tät
Mörk
Fattig på arter
Fattig på foder
Fattig på skydd
Foto © Fredrik Widemo
Foto © Fredrik Widemo
Klövviltstammarnas utveckling
Resultat av förvaltning av foder och älg
450000
200000
50%
180000
45%
Älg
160000
40%
Rådjur
140000
35%
120000
30%
100000
25%
400000
350000
300000
Kron
250000
200000
Dov
Vildsvin
80000
20%
150000
60000
Moose harvest
15%
100000
40000
Adult females %
10%
50000
20000
5%
0
0%
1939
1941
1943
1945
1947
1949
1951
1953
1955
1957
1959
1961
1963
1965
1967
1969
1971
1973
1975
1977
1979
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
0
1
2014-01-15
Betestryck= klövvilt/foder
Foto © Fredrik Widemo
Mängd foder viktigare än mängd älg
Från Fakta Skog 2007: 7 Månsson m.fl.
Adaptiv förvaltning
Både fodermängd och älgar spelar roll
Från Fakta Skog 2007: 7 Månsson m.fl.
Mängd foder viktigare än mängd älg
Från Fakta Skog 2007: 7 Månsson m.fl.
Älg- & rovdjursobs
Foto © Fredrik Widemo
2
2014-01-15
ÄBIN, Syd-ÄBIN, SKOBI
Dålig överensstämmelse älg & ÄBIN
18
Data från Uppsala län
16
14
12
10
Skador
Obs/h*100
8
6
4
2
0
År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Kjellander, SLU: ” enbart andelen skadade stammar kan omöjligt
ligga till grund för beslut i älgförvaltningen”
Foto © Fredrik Widemo
Foderinventeringar & -prognoser
Fodret måste förvaltas aktivt!
Skadeinventeringar säger mer om hur mycket
foder som bör skapas än älg som bör skjutas
Foto © Fredrik Widemo
Foto © Fredrik Widemo
Vad kan vi göra för att skapa foder?
Vad kan vi göra för att minska skadorna?
Viltanpassad röjning
Självföryngring
Ståndortsanpassat skogsbruk
Många stammar
Gynna bärris
Snabb höjdtillväxt
Ökad flerskiktad lövandel
Jämn, god fodertillgång
Risseparering & anpassad avverkning
Landskapsperspektiv
Sluttande bryn och vägkanter
Anpassad utfodring
Viltåkrar
Avvägning klövvilt-foder
3
2014-01-15
Kraftledningsgator ger potential
Sammanfattning foder-skador
Sammanfattning
• Betestryck beror både på mängd vilt och mängd foder
• Mängd foder viktigare än mängd vilt
• Anpassad röjning viktigast
• Stabil fodernivå viktigt
Förvalta fodret och viltet aktivt för acceptans!
Foto © Fredrik Widemo
Negativa effekter på biologisk mångfald
Foto © Fredrik Widemo
Vetenskapligt stöd för negativa effekter
• svårt rekrytera triviallöv
Ex.
Pastor m.fl. 1993
Ericsson m.fl. 2001
Cote m. fl. 2004
Persson m. fl. 2009
• ev. utarmad fauna
• ev. utarmad markfauna
Biologisk mångfald
• ev. utarmad flora
Klövviltstäthet/1000 ha
Foto © Fredrik Widemo
Positiva effekter
Vetenskapligt stöd för positiva effekter
• ”strukturell variation”
Ex.
Suominen m.fl. 2003
Melis m. fl. 2007
Härkönen m. fl. 2008
Van Uytvanck m. fl. 2010
• skadade stammar
Biologisk mångfald
• variation i livsmiljöer
• viltberoende arter
Klövviltstäthet/1000 ha
• födounderlag rovdjur
Foto © Fredrik Widemo
4
2014-01-15
Betestryck, inte klövviltstäthet
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald
Medelhårt betestryck optimalt
-
+
+
Klövviltstäthet/1000 ha
Biologisk mångfald
”Normala” älgtätheter inte negativa
-
Betestryck
Skogsbete
-
+
?
Klövviltstäthet/1000 ha
Foto © Fredrik Widemo
Positiva effekter rödlistade arter
Mul- & kvistbete
250
Antal rödlistade arter
200
150
Bete våtmark & strand
Tamdjur i skogen
Tamdjur i odlingslandskapet
100
50
0
Stark -
Viss -
Viss +
Stark +
Foto © Fredrik Widemo
5
2014-01-15
Tamdjurens utveckling
Viltstammarnas utveckling
1927
2008
2 900000
1 400000
Hästar
620000
Får & lamm
700000
65000
?
4 285 000
2 205000
Nötkreatur
Getter
1939
2008
Älg
30 000
250 000
280000
Rådjur
25 000
360 000
525000
Kron
300
20 000
Dov
200
80 000
55 500
710 000
Vetenskapligt stöd för positiva effekter
Medelhårt betestryck optimalt
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald
Ex.
Suominen m.fl. 2003
Melis m. fl. 2007
Härkönen m. fl. 2008
Van Uytvanck m. fl. 2010
-
+
Klövviltstäthet/1000 ha
+
”Normala” älgtätheter inte negativa
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald
Betestryck, inte klövviltstäthet
Klövviltstäthet/1000 ha
-
Betestryck
-
+
?
Klövviltstäthet/1000 ha
6
2014-01-15
Vilt ersätter boskap
Bete röjer…
Foto © Fredrik Widemo
Foto © Fredrik Widemo
Sammanfattning biologisk mångfald
Sammanfattning
Förvaltning av RASE
• Positiva och negativa effekter av bete
• Olika arter har olika miljökrav
• Variation på landskapsnivå
• Medelhårt betestryck gynnar flest arter
• Normala älgtätheter positivt
Foto © Fredrik Widemo
Viktigare bärare av mångfald
Foto © Fredrik Widemo
ÄFO-mallar
RASE i älgmallar
Foto © Fredrik Widemo
7
2014-01-15
Hårt bete i hyggesfasen
Foto © Fredrik Widemo
Trädbildning av RASE beror på skötseln
Foto
Foto ©
©Fredrik
FredrikWidemo
Widemo
Skadade bestånd bär mångfald
Skogsstyrelsens inventeringar
Foto © Fredrik Widemo
Nyttja fysiskt skydd
Foto © Fredrik Widemo
Sammanfattning RASE
Sammanfattning
• Smakliga & värdefulla bärare av mångfald
• Ofta hårt betestryck i hyggesfasen
• RASE rekryterar in senare under omloppstiden
• Skogsskötseln viktigare än betestrycket
• Saknas måltal, kunskap, inventering, uppföljning av stammar
• RASE ska inte styra älgförvaltningen (än i alla fall)
Foto © Fredrik Widemo
Foto © Fredrik Widemo
8