Dag 2: 13 mars

EcoMobility: Hållbara transporter och logistik för små och
medelstora företag i Öresundsregionen
Dag 2: 13 mars
Transport- och logistikmarknaden
- trender inom produktionen
o halverade partistorlekar
o kortare ledtider
o totalupplägg; ”säj aldrig nej”
- trender inom transportnäringen
o standardisering
o avreglering
o erbjudanden om differentierade transportupplägg
- transportköpare, transportsäljare, 3PL, 4PL, NSAB, Incoterms
Tredjepartslogistik (TPL eller 3PL). En tredje part åtar sig att utföra hela eller delar av
de logistiktjänster som krävs för att säkerställa materialflöden mellan ett företag och
dess kunder. Vanligen utför tredjepartsföretaget transporterna till kunderna eller svarar
för fysisk lagerhållning och administration, t ex som ett s.k. lagerhotell. Både små och
stora företag lägger ut sin logistik för att uppnå flexibilitet, kostnadseffektivitet och
större fokus på sin kärnverksamhet. Outsourcing av övergripande operativ verksamhet i
form av s.k. control tower-verksamhet synes bli mer frekvent.
Fjärdepartslogistik (4PL). När en fjärdepart går in och styr den logistiska strategin för en
hel försörjningskedja för att på så sätt skapa maximal effektivitet. Att styra en
försörjningskedja kallas på fackspråk Supply Chain Management. I många fall kan det
vara svårt att ha kontroll över en hel försörjningskedja, eftersom det enskilda företaget
(eller koncernen) ibland inte får tillräckligt med information kring tillverkningen och
logistiken. Huruvida det är det största företaget, t ex ursprungsleverantören, eller det
sista ledet innan kunden som ska ansvara för Supply Chain Management i hela eller delar
av försörjningskedjan avgörs från fall till fall.
Den juridiska anknytningen till logistik brukar ofta handla om transporter, men även
lagerhanteringen har juridiska konsekvenser. De lagar som brukar vara aktuella har i de
flesta fall med de olika transportlagarna att göra – internationella som nationella – samt
avtals- och köplagen. I många fall har företag olika standardiserade avtal när det gäller
transporter och varor; ett av dessa är NSAB 2000. En annan känd ram för standardavtal
är leveransvillkor, t ex Inco-terms. Dessa standardavtal står dock inte över
transportlagarna, då dessa ofta är av tvingande karaktär.
Nyckelord för transportköpare och transportsäljare
- ledtid och tillförlitlighet
- frekvens
- enhetslaster och kombinerade lösningar
- omlastningar och samlastningar; terminaler och hubbar
- resursutnyttjande
- fraktupphandling
Beräkning av skrymmande gods; s.k. ”skrymmeberäkningar”
De olika transportmedlen skiljer sig inte bara i transporthastighet, pris m.m., utan även
hur man förhåller sig till förhållandet vikt och volym. Alla transportslag har anpassat sig
efter sina förutsättningar och ”gör om” sändningens volym till en fraktbetalande vikt för
att på så sätt ta betalt för transporttjänsten ifråga. Detta är en faktor som ofta påverka
transportkostnaden.
Låt oss utgå från att en trailer i internationell trafik kan lasta 25 ton, eller lastkapaciteten uttryckt i EUR-pall; 34 st.
En modern trailer har ofta följande mått
- längd 13,60 meter
- bredd 2,40 meter
- höjd ca 2,30 meter
Detta ger en lastkubik på 13,60 * 2,40 * 2,30 = ca 75 kubikmeter (kbm). 25 ton fördelat
på 75 kbm innebär att varje kbm motsvarar ca 333 kg.
Observera att det finns fordon med helt andra mått specialbyggda för volymgods eller
tungt gods; dessa fordon ligger utanför dessa beräkningar.
Lastar vi 21 ton plåt på bilen är den nästan fylld vad gäller vikten, men bara till 10 % vad
gäller volymen. Transportören kommer då att fakturera efter 21 ton = verklig vikt.
Lastar vi 2 ton byggisoleringsmaterial är bilen nästan fylld vad gäller volymen, men bara
fylld till 10 % vad gäller vikten. Om transportören då fakturerar efter vikt = 2 ton
kommer han inte att kunna ta annat gods och han kommer att förlora på körningen.
Transportören räknar om volymen till vikt enligt en skrymmefaktor. Vid internationell
biltransport – s.k. trailertrafik - enligt ovan är faktorn 1 kbm = 333 kg. Denna faktor
varierar för olika typer av transporter och transportslag. Gods klassas enligt kbm om det
normalt kan samlastas. För inrikes biltrafik används i vissa fall ett annat mått; se
sammanställning nedan.
Ett annat i sammanhanget begrepp – åtminstone för biltrafiken – är flakmeter (flm).
”För gods som pga föremålets eller emballagets art är svårstuvat och ej
möjliggör normal samlastning med annat gods beräknas frakten, med
hänsyn till det lastutrymme godset kräver …” (ur Transportindustriförbundets ” … Fraktberäkningsregler …” punkt 2.4 tredje stycket).
En flm är en meter av flakets längd, hela flakets bredd och hela flakets lasthöjd. Volymen
och vikten av en flakmeter blir: 1 * 2,40 * 2,30 = 5,52 kbm. Detta motsvarar i
internationell biltrafik 5,52 * 333 = 1838 kg, vilket man räknar om till en vikt på 1850 kg
på en flakmeter.
Ytterligare ett mått som används är pallplats (pp). Och med detta menas i regel icke
stapelbara pallar. Om pallen är stapelbar räknar men i regel utifrån kbm. En pallplats är
1,20 * 0,80 * fordonets höjd; alltså 1,2 * 0,8 * 2,3 = 2,2 kbm vilket ger en vikt av 2,2 * 333
= 733 kg. Normalt räknar man med 740 kg per pallplats.
Sammanställning
Inrikes biltrafik
Internationell biltrafik
Lufttransport
sjötransport
kbm
flm
pp
280 kg/kbm
333 kg/kbm 1850 kg/flm 740 kg/pp
167 kg/kbm
1000 kg/kbm
En måhända i sammanhanget relevant fråga är varför vi inte har ett motsvarande tal för
järnvägen?
Prissättning.
- Om verklig vikt är större än den framräknade skrymmevikten prissätter vi efter
verklig vikt, dvs. godset är inte att betrakta som skrymmande.
- Om den framräknade skrymmevikten är större än den verkliga vikten prissätter
vi efter skrymmevikten.
- Den vikt man kommer fram till skall gälla som grund för prissättningen och kallas
för fraktdragande vikt.
Uppställning
- verklig vikt
- skrymmevikt
- fraktdragande vikt
(vv)
(sv)
(fv)
Men … denna, såväl som annan prissättning sker utifrån marknadsmässiga bedömningar
och villkor. I detta fall betyder det att varje företag som sätter priser utifrån
skrymmeberäkningar själv sätter villkoren. Självklart kan dessa villkor även avtalas med
respektive kund.
ÖVNINGAR
1 En stor maskin väger 4,5 ton och kräver 3,5 flm.
a. Vad blir fraktdragande vikt vid internationell biltrafik?
b. Vilka blir följderna om vi inte använder oss av i sammanhanget korrekt
fraktdragande vikt?
Frakttariff med brytpunkt
Avstånds- (kilometer) och vikt- (kilogram) baserad
Pris i öre per 100 kg
KG
10002499
25004999
50006999
70009999
1000014999
1500020999
21000 och
över
KM
- 20
6910
1,3
3634
2,9
2125
5,7
1721
7,8
1339
12,1
1080
17,8
915
- 40
7143
1,3
3830
3,0
2276
5,7
1849
7,8
1438
12,2
1170
17,9
998
- 60
7376
1,4
4033
3,0
2427
5,7
1970
7,8
1544
12,3
1261
18,0
1081
- 80
7610
1,4
4229
3,0
2578
5,7
2091
7,9
1650
12,3
1352
18,0
1158
- 100
7843
1,4
4424
3,1
2729
5,7
2219
7,9
1748
12,4
1443
18,1
1241
- 120
8077
1,4
4620
3,1
2872
5,7
2340
7,9
1854
12,4
1534
18,1
1323
Exempel;
- en sändning på 1100 kg som skall transporteras 18 km prissätts till 11 *
6910/100 = 760,10 kr
- en sändning på 1500 kg som också skall transporteras 18 km prissätts till 18 *
6910/100 = 1036,50 kr
Men om samma sändning på 1500 kg stället prissätts efter nästa vikttabell – den som
börjar vid 2500 kg – blir resultatet följande: 25 * 3634/100 = 908,50 kr, alltså lägre!
Och det är bästa pris mot kund som gäller!
Upphandling av transporttjänster
o Upphandling görs på årsbasis. Tidsåtgång ca 1-3 månader
o Förberedelser
 Sammanställning av statistik och prognoser
 Synpunkter och erfarenheter från organisationen
 Bedömning av transportörer vad gäller kapacitet och kvalitet
o Offertförfrågan, inklusive flöden och krav skickas till transportörer
 Nuvarande
 De vi fått tips om
 De som visat intresse
o Offert anländer
 Viktigt att den kommer i tid
 Viktigt att transportören har svarat på vad som begärts
o Rimlighetsbedömning
 Pris
 Kvalitet
o Slutförhandling
o Informera organisationen om nya prisnivåer, arbetsrutiner och
samarbetspartners.
Kvalitetsaspekter
Flexibilitet – transportörens förmåga att hantera ändringar i flödet
Marknadstäckning – transportörens marknadstäckning, d v s om han täcker
endast enskilda marknader eller klarar alla transportrelationer
Transporttid – ledtid för utförande av transporten
Precision i leveranstid – mått på hur väl utlovad tid uppnås
Prisnivå – jämfört med andra transportörer och med hänsyn till kvaliteten
Godsskadefrekvens – andelen godsskador; godskomfort
Transportsäkerhet; skydd mot stöld och svinn
Kontrollerbarhet; trackingsystem, spårbarhet
Logistikförmåga; eller kringtjänster förutom basutbudet transport
Frikopplingsförmåga; att transporten kan genomföras med minskande insats av
avsändarens/mottagarens hanteringsutrustning
Utrustning – skötsel och modernitet av utrustning som fordon och truckar
Frekvens – antal avgångar per tidsenhet
Avvikelserapportering – transportföretagets rapportering vid förseningar,
skador …
Administrativa rutiner – hur fakturor, kreditnoter mm hanteras
Kvalitetssäkring – certifiering enligt ISO eller annat standardiserat system
Miljöhänsyn – certifiering enligt ISO eller annat standardiserat system
Statistik – transportörens möjligheter att ta fram kundstatistik
Tillgänglighet – möjlighet att nå transportören, öppettider, upptagen i telefon
Bemötande och inställning – företagets bemötande av kund i olika situationer
Kunnig personal – transportföretagets säljare och operativa personals kunskap