FM FoU-strategi - Försvarsmakten Blogg
HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2009-02-18 21 000:52385 Sida 1 (2) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS UTV, öv Mats Olofsson 08-788 8453 [email protected] Strategi för Försvarsmaktens forskning och utveckling (FoU) U (1 bilaga) Beslut Bifogade Strategi för Försvarsmaktens forskning och utveckling, benämnd Försvarsmaktens FoU-strategi, fastställs att gälla fr o m beslutets datum. Från samma dag upphävs Försvarsmaktens FoT-strategi från 2002 (HKV 2002-02-08, 21 100:60627). Samråd avseende innehållet i denna strategi har lämnats av generaldirektören för Totalförsvarets forskningsinstitut, Madelene Sandström, generaldirektören för Försvarets Materielverk, Gunnar Holmgren samt rektor för Försvarshögskolan, Mats Ericson, för tillämpning inom respektive organisation. Allmänt om strategin Strategin är styrande för genomförandet av forskning och teknikutveckling, studier, konceptutveckling och övrig utvecklingsverksamhet som beskrivs i strategin och utförs åt eller inom Försvarsmakten. Arbetet med framtagandet av strategin har genomförts i nära samverkan med FOI, FMV och FHS samt med utnyttjande av en referensgrupp med representanter även från UoH (universitet och högskolor) och industrin. FoU-strategin har utformats för att utnyttjas parallellt med Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning, fastställd 2007-02-02. Beslut i detta ärende har fattats av general Håkan Syrén. I den slutliga beredningen har deltagit generallöjtnant Sverker Göranson, generalmajor Michael Moore och konteramiral Leif Nylander samt som föredragande överste Mats Olofsson. Håkan Syrén Mats Olofsson Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet 107 85 STOCKHOLM Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 [email protected] www.hkv.mil.se HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2009-02-18 21 000:52385 Sida 2 (2) Sändlista LG, I 19, K 3, P 4, P 7, A 9, Lv 6, Ing 2, LedR, TrängR, 1. ubflj, 3. sjöstriflj, 4. sjöstriflj, Amf 1, MarinB, F 7, F 17, F 21, Hkpflj, FMLOG, FMTM, MHS K, MHS H, MSS, SSS, LSS, HvSS, FMTS, SWEDEC, SkyddC, FMUndSäkC, HR C, FömedC, FöMusC Försvarets materielverk Totalförsvarets forskningsinstitut Försvarshögskolan För kännedom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) Försvarets radioanstalt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Folke Bernadotteakademin Vetenskapsrådet Verket för innovationssystem (VINNOVA) OFR SACO-S SEKO Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) Industriföreningen SME-D 0B Inom Högkvarteret Enligt intern sändlista Datum HÖGKVARTERET 2009-02-18 Bilaga 0 till 21 000:52385 Sida 1 (2) HKV interna sändlista U U Inom HKV 0BU ÖB GD SÄKINSP MARKI SJÖI FLYGI GL LEDS C LEDS LEDS SC LEDS LED LEDS LED Samo LEDS LED Prot LEDS STRA LEDS UTV LEDS UTV FoU LEDS UTV Förmågeutv LEDS UTV FMKE LEDS INT LEDS VHU LEDS CIO INS C INSATS STF C INSATS INSATS SC INSS STAB INSS J0 INSS J1 INSS J2 INSS J3 INSS J4 INSS J5 INSS J6 INSS J7 INSS J8 INSS J9 AI ATS MI MTS (Oo) HÖGKVARTERET Datum Bilaga 0 2009-02-18 Sida 2 (2) FVI FTS C PROD C FÖRBPROD C MTRLPROD PROD SC PROD MTRLLED PROD INFRA PROD MILJÖ PROD ARMÉ PROD MARIN PROD FLYG PROD LED PROD LOG PROD OPS MUST C MUST STF C MUST MUST SC MUST LED MUST UNDK MUST SÄKK MUST KSI MUST Utv PERSS PERSS SC PERSS PLAN/UTV PERSS ARBMILJÖ EKS EKDIR EKS SC JURS INFOS OFR/O HKV OFR/S HKV SACO HKV SEKO Försvar HKV Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 1 (13) Försvarsmaktens strategi för Forskning och Utveckling (FM FoU-strategi) Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 2 (13) 1 Försvarsmaktens FoU-strategi i kortform 0B Övergripande mål 1) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall stödja den fortsatta realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar. 2) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall bidra till handlingsfrihet inför framtida beslut. 3) Nyttiggörande av FoU-verksamheten inom Försvarsmaktens insatsverksamhet skall stärkas. Medel och metoder 4) Försvarsmakten skall process- och ansvarsmässigt organisera en integrerad FoUverksamhet för att kunna prioritera innehåll samt skapa en spårbarhet från behovsidentifiering till resultatavtappning. 5) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall omfatta en medveten och tydliggjord avvägning mellan områden, eller en kombination av områden, som är individ-, teknik-, metod- och organisationsrelaterade. 6) FoU för Försvarsmakten skall utföras av en breddad leverantörsbas, men med fortsatt utnyttjande av huvudleverantörer med särskilda förutsättningar att anpassa och integrera resultat. Förvaltning av framtagen kunskap skall stärkas som ett led i effektivt utnyttjande av redan gjorda FoU-investeringar. 7) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall i ökad grad värdera och nyttja civilt driven FoU samt etablera god samverkan med aktörer såsom andra forskningsfinansiärer, industri, institut samt universitet och högskolor, såväl nationellt som internationellt. 8) Internationell samverkan inom Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall ske inom väl avvägda områden och med prioriterade samverkansländer och aktörer. 9) Försvarsmakten skall skapa och driva egna starka FoU-områden när det finns särskilda skäl. I övriga för Försvarsmakten angelägna kunskapsområden skall FoUverksamhet främst stödja förmågan till värdering på högre systemnivåer och där så är tillämpligt främst bedrivas genom samverkan nationellt och internationellt. 10) Studieverksamhet skall genomföras i syfte att ta fram beslutsunderlag och ge kunskapsuppbyggnad avseende Försvarsmaktens utveckling både på kort och längre sikt. 11) Konceptdriven utveckling skall vara ett sätt att öka nyttiggörandet av forskningsoch studieresultat och leda till att lösningar snabbare kan tas fram för insatsförbandens behov. 12) Demonstratorer, demonstrationer och experiment skall användas som metod för att testa och värdera ny och oprövad teknik och tekniklösningar samt nya koncept. Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 3 (13) 2 Inledning 1B Försvarsmaktens FoU-strategi skall inrikta och styra den samlade FoU-verksamheten i syfte att stödja den fortsatta utvecklingen av insatsförsvaret. Den föreliggande FoU-strategin är framtagen i samverkan med Försvarets Materielverk (FMV), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). 2.1 FoU-strategins syfte 3BU Försvarsmaktens FoU-strategi syftar till att: • Inrikta kompetens- och kunskapsuppbyggnaden inför framtida behov. • Inrikta etablerandet av nya former för nyttiggörande av FoU-resultaten i insatsverksamheten samt i förbands- och materielutvecklingen. • Inrikta utarbetandet av planer för och utförande av kommande FoUaktiviteter. • Inrikta Försvarsmaktens internationella FoU-samarbete. • Stödja vid beskrivning och kommunikation av Försvarsmaktens inriktningar och avgränsningar inom FoU-verksamheten. 2.2 Övergripande syfte med Försvarsmaktens FoU-verksamhet 4BU Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet har som övergripande syfte att både på kort och lång sikt stödja den fortsatta realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar. Pågående och planerade insatser skall stödjas genom tidig och effektiv avtappning av resultat från FoU. Verksamheten bidrar till att ge Försvarsmakten den handlingsfrihet som krävs för att kunna möta framtida osäkerheter, förändrade förmågebehov samt de möjligheter och risker som nya teknologier skapar. Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 4 (13) 2.3 Omfattning 5BU Strategin omfattar forskning och teknikutveckling (FoT) 1 , kunskapsutveckling för samtliga faser av materielförsörjningsprocessen 2 , prov och försök inom ramen för förbandsutveckling samt studier och konceptutveckling för såväl operativ som taktisk nivå. FoU-strategin tillsammans med strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning (MFS) 3 utgör Försvarsmaktens övergripande inriktning för utveckling och materielförsörjning. FoU-strategin skall inrikta och styra alla FoU-aktiviteter 4 inom Försvarsmakten samt av Försvarsmakten finansierad extern FoU-verksamhet. F F F F F F F F 2.4 Begrepp 6BU Som utgångspunkt för innebörden av forskning respektive utvecklingsverksamhet inom Försvarsmakten har OECD:s definition använts och getts nedanstående betydelse och avgränsningar. OECD:s definition av forskning: ”ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte" 5 . F F Inom Försvarsmakten finns oftast en bestämd militär tillämpning i sikte för forskningssatsningar. Försvarsmakten bedriver behovsmotiverad forskning vilket i dessa fall innebär att forskningens frågeställningar skall vara relevanta för den aktuella tillämpningen genom att spårbarhet finns mellan operativa behov eller krav och forskningsfrågan. OECD:s definition av utvecklingsverksamhet: ”ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana" 5 . X X Med begreppet utvecklingsverksamhet avses i denna strategi primärt kunskapsutveckling i en vid bemärkelse, som underlag för förmågeinriktning och materielförsörjning. Forskning och utveckling (FoU) för Försvarsmaktens behov bedrivs i varierande omfattning vid förband, skolor och centra samt via externa beställningar, främst till FMV, FHS, FOI och FORTV samt industri/företag. Objektbunden materielutveckling vid industrin, i de fall sådan beslutas efter tillämpning av MFS principer, omfattas av FoU-strategin endast i de fall verksamheten är nyskapande och ej detaljspecificerad i upphandlingen. 1 Tidigare utgiven FoT-strategi utgår därmed, Försvarsmaktens strategi för Forskning och Teknikutveckling, HKV 21 100:60627, 2002-02-08 2 Materielförsörjningsprocessen innehåller faserna: Konceptgenerering - konceptvärdering - definition och demonstration - anskaffning - vidmakthållande - avveckling 3 Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning, HKV 23 383:61994, 2007-02-02 4 För definitioner av forskning och utveckling se avsnitt 2.4 5 Översättning gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB). Forskning och utveckling i Sverige 2005, SCB-2007UF 16 SM 0701, 2007-05-28 Datum Bilaga 1 till 21 000:52385 2009-02-18 Sida 5 (13) TRL (Technology Readiness Level) används inom såväl EDA som NATO för att beskriva mognadsnivå hos teknologier samt sedan några år även inom Försvarsmaktens FoUverksamhet. Den 9-gradiga TRL-skalan kan schematiskt beskrivas enligt nedan. FoUverksamhet för Försvarsmakten bedrivs främst på TRL-nivåerna 2-7, och i mycket begränsad omfattning på TRL-nivå 1. TRL 1 TRL 3 TRL 5 Grundläggande forskning TRL 7 Teknikdemonstratorer Forskning för tillämplighet Teknikutveckling TRL 9 Tekniskt system, kvalificering och drift Tekniskt system, utveckling Schematisk förklaring av TRL-nivåer. Försvarsmakten strävar efter att också kunna beskriva human- och samhällsvetenskaplig forskning i ett anpassat mognadsnivåsystem av motsvarande karaktär. 2.5 Försvarsmaktens kunskapsuppbyggnad genom FoU 7BU Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall möjliggöra både långsiktig handlingsfrihet och stöd för att hantera dagens behov. Ny kunskap och kompetens måste tillföras och tillämpning av tidigare resultat underlättas för att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att lösa Försvarsmaktens behov, bl.a. i syfte att korta ledtiderna från beslut till färdig produkt. Detta innebär såväl att driva FoU-aktiviteter som att anpassa det som redan tagits fram i andra sammanhang. En viktig uppgift är också att på ett strukturerat sätt förvalta befintliga resurser och resultat så att en effektiv återanvändning möjliggörs. Kunskapsuppbyggnad genom FoU skall även ge förutsättningar för en högkvalitativ utbildning av Försvarsmaktens personal. En förståelse för kunskapsuppbyggnadens villkor är avgörande för hur framgångsrikt detta kommer att ske. Det är en iterativ process där långsiktiga relationer och tät interaktion mellan användare/beställare och leverantör är grundläggande förutsättningar. För att maximera nyttan av Försvarsmaktens FoU-satsningar krävs att beställaren (Försvarsmakten) och leverantörerna (institut, universitet och högskolor, myndigheter och industri) skapar gemensamma och effektiva processer och samverkansformer för att överföra kunskap och erfarenhet. Resurser från hela FoU-organisationen skall snabbt kunna nyttjas för att lösa uppkomna behov vid insatsförbanden. Det är viktigt att styrning och värdering av FoU-verksamheten inte bara görs utifrån Försvarsmaktens redan identifierade eller uttryckta behov 6 . Styrningen måste också snabbt kunna beakta nya behov utifrån nyttjarerfarenheter (såsom ”lessons identified/learned” från insatser och konceptutveckling) samt nya förutsättningar och möjligheter som identifieras genom forskning och teknikutveckling samt studier, inom och utanför Försvarsmakten. F 6 F Behov finns uttryckta i exempelvis Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 6 (13) 3 FoU-strategins element 2B Försvarsmaktens FoU-strategi består sammantaget av tolv element eller delar som övergripande beskriver inom vilka områden FoU-verksamheten skall bedrivas, hur FoUverksamheten skall genomföras samt hur samverkan och samarbeten skall ske med aktörer utanför Försvarsmakten, nationellt och internationellt. Dessa är grupperade under rubrikerna övergripande mål, som består av element 1-3, och medel och metoder som består av elementen 4-12. Strategin ligger bl.a. till grund för en årlig FoU-planering med en process där avvägningar och bedömningar skall göras för FoU-verksamheten. 3.1 Övergripande mål 8BU 1 Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall stödja den fortsatta realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar. FoU för insatsorganisationens behov är nödvändig på kort sikt för att stödja befintliga förband, såväl som på lång sikt för utveckling mot framtida förmågebehov. FoUverksamheten skall ge underlag för att utveckla operativ förmåga och stödja materiel- och kompetensförsörjningen. Stöd till förmågeutveckling skall ske i enlighet med inriktningar och beslutade planer 7 , med en väl avvägd balans mellan kostnad och effekt. Särskilt fokus skall läggas på att stärka Försvarsmaktens förmåga att uppträda expeditionärt. F 2 F Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall bidra till handlingsfrihet inför framtida beslut. FoU-verksamheten skall leverera resultat som gör att Försvarsmakten har en förmåga att såväl agera vid säkerhetspolitiska förändringar som att utnyttja nya genombrott inom vetenskap och teknik. FoU-verksamheten måste därför också kunna hantera behov som inte framgår av beslutade planer. Detta innebär att FoU även skall ha en bredd, för att med resultat från genomförd forskning och utveckling såväl som med personella resurser kunna stödja anpassningen mot idag ej identifierade förutsättningar eller kända förmågebehov. Försvarsmaktens verksamhet skall kunna svara upp mot såväl externa krav som en egen strävan att bidraga till en hållbar utveckling i samhället. FoU-verksamheten skall, när så är tillämpbart, inrikta sin kunskapsuppbyggnad att stödja en sådan utveckling. 7 Beslutade planer är exempelvis Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) och Långsiktiga materielplanen (LMP) Datum Bilaga 1 till 21 000:52385 2009-02-18 Sida 7 (13) 3 Nyttiggörande av FoU-verksamheten inom Försvarsmaktens insatsverksamhet skall stärkas. Successiv avtappning av FoU-resultat samt identifiering av nya kunskapsbehov skall utvecklas genom ökad samverkan. Det viktigaste sättet att öka nyttiggörandet av FoU-resultaten är att starkare koppla kunskapsframtagningen till insatsförbandens situation och behov. Genom ett användarperspektiv skapas möjligheter att utnyttja dokumenterade behov och erfarenheter samt involvera användarna i FoU-aktiviteternas olika faser. FoU-verksamheten skall stödja planerade och pågående insatser genom en effektiv överföring och utnyttjande av framtagna resultat. Förutom traditionella former för kunskapsöverföring som rapporter, seminarier och workshops skall t.ex. demonstratorer, arkitekturregler och metodbeskrivningar utgöra leveranser från Försvarsmaktens FoU-verksamhet. Ett särskilt program för forsknings- och teknologitransfer skall organiseras, för att skapa såväl metoder som kanaler mellan producenter och blivande konsumenter av resultaten från Försvarsmaktens FoU-satsningar. I de fall där beslut fattats om nyutveckling av materiel skall kunskapsöverföring från Försvarsmaktens leverantörer av FoU till industrin underlättas, främst avseende tidigare utförd forskning och teknikutveckling. Former för detta kan t.ex. utgöras av demonstratorer och koncept inom FoT och materielutveckling. I de fall där industrin kan merutnyttja kunskap och andra resultat även för civila tillämpningar skall detta främjas, i syfte att uppnå långsiktig kostnadseffektivitet för Försvarsmakten. Nyttiggörande av FoU-resultat i officersutbildningen skall ske för att skapa en utbildning på hög internationell nivå samt öka officerarnas möjlighet att möta framtida krav inom professionen. En viktig målsättning för Försvarsmakten är att genom forskningsbeställningar också stödja denna kunskapsöverföring. Som en del av att öka nyttiggörandet skall ständiga förbättringar av FoU-verksamheten åstadkommas genom kontinuerlig utvärdering. Leveranser från genomförd FoU skall därför fortlöpande utvärderas, utifrån resultatens kostnadseffektivitet och nytta för Försvarsmakten. Även FoU-processen skall utvärderas, utifrån dess förmåga att skapa en relevant bild av kunskapsbehovet samt implementeringen av FoU-strategins intentioner. Förbättringsåtgärder skall kontinuerligt identifieras och inarbetas i en årlig revideringsprocess i enlighet med Försvarsmaktens verksamhetsledningssystem 8 . F 8 Försvarsmaktsstandard för integrerat verksamhetsledningssystem (FM VHL), HKV 25 530:77836, 2003-12-01 F Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 8 (13) 3.2 Medel och metoder 9BU 4 Försvarsmakten skall process- och ansvarsmässigt organisera en integrerad FoU-verksamhet för att kunna prioritera innehåll samt skapa en spårbarhet från behovsidentifiering till resultatavtappning. FoU-verksamheten skall bedrivas effektivt genom en sammanhållen process som medger och betonar ett helhetsperspektiv 9 . En sådan process skall också leda till ökad spårbarhet från behovsidentifiering till resultatavtappning. I helhetsperspektivet ingår även FoUsatsningar för att kunna möta nya hot och möjligheter, där tillämpningen inte alltid är väldefinierad. F F FoU-verksamheten och materielförsörjningen skall koordineras så att tekniska möjligheter kan demonstreras och en effektivisering i kravställning och realisering av försörjningsbehov uppnås. För att skapa goda förutsättningar för sådan koordinering samt för en samordning av identifierade kompetensbehov skall innehållet i den årliga FoUplaneringen och materielplaneringen koordineras. Beställningar av FoU-verksamhet hos interna och externa leverantörer skall baseras på behov uttryckta i Försvarsmaktens fastställda planer eller utgöra åtgärder för att stödja kunskapsöverföring till insatsorganisationen. Helhetsperspektivet omfattar även att beakta och i vissa fall koordinera med verksamheter som på olika sätt interagerar med FoU-verksamheten. Det gäller t.ex. perspektivplanering (PerP), teknisk prognos, spelkort, omvärldsbevakning (inklusive delar av MUST omvärldsbedömningar) samt doktrin-, strategi- och taktikutveckling. Forskningsverksamheten skall i ökande omfattning utsättas för internationell granskning för att säkra kvaliteten. Detta bör främst ske genom publicering i vetenskapliga tidskrifter med s.k. ”peer review” och deltagande vid vetenskapliga konferenser inom lämpliga områden. Genom detta ökas ytterligare intresset för Försvarsmakten som samverkanspartner nationellt och internationellt. 9 FoU utgör en väsentlig delmängd av Försvarsmaktens verksamhetsgren för utveckling (VG3) och skall bedrivas med särskilt fokus på helhet och effektivitet inom verksamhetsgrenen Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 9 (13) 5 Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall omfatta en medveten och tydliggjord avvägning mellan områden, eller en kombination av områden, som är individ-, teknik-, metod- och organisationsrelaterade. För att effektivt kunna lösa Försvarsmaktens komplexa uppgifter behöver problem och frågeställningar belysas och lösningar hittas med hjälp av flera olika teorier, metoder och angreppssätt. Insikten om hur flera olika teoretiska perspektiv samverkar är nödvändig för att nå den effekt och det resultat som önskas. Den bredd av teorier som krävs inkluderar områden som är individ-, teknik-, metod- såväl som organisationsrelaterade. Teknikområdet innefattar att beakta befintlig och framväxande tekniks möjligheter att bidra till förbättring av operativa förmågor. Dessutom ingår att bevaka och bedöma möjligheten till militära tillämpningar vid tekniska genombrott. Technology Readiness Levels (TRL) är ett hjälpmedel som skall användas inom Försvarsmaktens FoU för att beskriva mognadsnivå hos teknologier och klassificera FoU-aktiviteter inom teknik och materielförsörjning (se även avsnitt 2.4). Individområdet behandlar bl.a. de mänskliga aspekterna vid insatser och dess betydelse för framgång. Metodområdet omfattar bl.a. frågor om vilka operativa och taktiska principer som skall utvecklas och implementeras. Organisationsområdet innefattar hur organisationen skall utvecklas, agera och förhålla sig till en föränderlig omvärld. Med organisation avses såväl insatsförband (från gruppnivå till förbandsnivå) som hela Försvarsmakten. Ett mångdisciplinärt angreppssätt är önskvärt vid genomförandet av FoU-aktiviteter, där detta kan stärka effekten. Med mångdisciplinärt menas att mer än ett teoriområde, synsätt eller flera kompetensområden används för att finna lösningar på problem och frågeställningar. FoU inom individ- och organisationsområdena skall stärkas för att kunna stödja Försvarsmaktens fortsatta utveckling av insatsförsvaret. Härigenom skapas också förutsättningar för en stärkt personal- och kompetensförsörjningsprocess. 6 FoU för Försvarsmakten skall utföras av en breddad leverantörsbas, men med fortsatt utnyttjande av huvudleverantörer med särskilda förutsättningar att anpassa och integrera resultat. Förvaltning av framtagen kunskap skall stärkas som ett led i effektivt utnyttjande av redan gjorda FoU-investeringar. Utnyttjande av huvudleverantörer av Försvarsmaktens FoU skall medge att en samlad kunskap för efterfrågad förmågeuppbyggnad finns på myndighetsnivå samt att spridning av FoU-resultat underlättas. Ett huvudmål är att förvärvade kunskaper skall förvaltas och koordineras på ett långsiktigt och strukturerat sätt. För att uppnå detta bör samordning ske genom forsknings- och teknikgrupper med god kunskap om Försvarsmaktens verksamhet (i roller som expertgrupper, kunskapsmäklare eller med krav på kommunikationsplaner). Stödmyndigheterna (FMV, FHS, FOI och i tillämpliga fall FORTV) är fortsatt lämpligast som huvudleverantörer till och primär kontaktyta för Försvarsmakten inom FoU- Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 10 (13) verksamheten. För kunskapsöverföring till materielförsörjningen utgör FMV primär kontaktyta mot industrin. Försvarsmaktens beställningar av FoU skall skapa förutsättningar för integration och syntes av levererad kunskap samt att ökad kunskapsöverföring sker mellan FoU-områden. För att uppnå ökad kostnadseffektivitet och interoperabilitet skall dock FoU-verksamheten baseras på tjänster ur en breddad leverantörsbas. Utvärdering och val av externa leverantörer (institut, universitet och högskolor eller industri och mindre företag) för FoUinsatser skall styras av var mest nytta för Försvarsmakten uppnås. För sekretessrelaterad FoU skall särskilda krav ställas på forskningsutövaren. Immateriella rättigheter (IPR 10 ) skall alltid bevakas vid FoU-verksamhet finansierad helt eller delvis av Försvarsmakten. Långsiktig och oberoende tillgång till framtagen kunskap skall tryggas för att tillgodose Försvarsmaktens kommande behov av att självständigt utveckla förmågor. Rättigheterna utgör en ekonomisk investering som skall förvaltas och kunna omsättas i ekonomiska tillgångar. Ett särskilt fokus vad gäller ägande/nyttjande av rättigheter bör läggas vid FoT-uppdrag. Hänsyn måste också tas till att olika aktörer lyder under olika regelverk och har olika förväntningar avseende IPR. Speciellt behöver IPR beaktas vid uppdrag där Försvarsmakten är en av flera finansiärer samt där uppdragen utförs i internationell samverkan. F 7 F Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall i ökad grad värdera och nyttja civilt driven FoU samt etablera god samverkan med aktörer såsom andra forskningsfinansiärer, industri, institut samt universitet och högskolor, såväl nationellt som internationellt. Förmågan att värdera och utnyttja befintlig kunskap och teknik för civila ändamål, som i huvudsak tas fram hos aktörer utanför försvarsmyndigheterna, skall förstärkas för att öka verkningsgraden i satsade medel och för att få snabbare resultat. Andra sätt att öka effektiviteten inom FoU är att medvetet söka samarbete bland FoU-aktörer som kan stärka och komplettera den egna kunskapen och förmågan. Samarbeten och samverkan innebär fokus på gemensamma intressen och samutnyttjande av FoU-resurser. Teknologisprång (s.k. ”disruptive technologies”) som grund för ny förmågeutveckling skall särskilt bevakas och värderas. Då så bedöms lämpligt skall militär anpassning prövas inom ramen för Försvarsmaktens FoT-program. Försvarsmakten skall i sin FoU-verksamhet i ökande omfattning sträva efter att etablera program med gemensam finansiering med andra myndigheter, institut, industri och universitet och högskolor, med grundkravet att militära behov skall utgöra en utpekad mängd av programmens innehåll. Ett särskilt område Försvarsmakten behöver stärka kopplingen till är nationell och internationell säkerhetsrelaterad forskning. Detta erfordras för att öka och förtydliga Försvarsmaktens roll som aktör i samhällets bredare säkerhets- och krisberedskapsarbete, med Försvarsmaktens behov i fokus. 10 IPR – Intellectual Property Rights Datum Bilaga 1 till 21 000:52385 2009-02-18 Sida 11 (13) I sammanhang där Försvarsmaktens anpassning av civil teknik leder till en utveckling och produkter som är av intresse för andra myndigheter skall kunskapsöverföring och åtgärder för vidare samverkan underlättas. 8 Internationell samverkan inom Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall ske inom väl avvägda områden och med prioriterade samverkansländer och aktörer. Samarbete med internationella partners skall sökas med syfte att skapa inflytande i berörd FoU-verksamhet samt generera en multiplikatoreffekt på satsade medel, exempelvis genom samfinansiering. Primärt skall detta ske genom samarbete inom EDA och med länder inom EDIR/FA 11 eller bilateralt med av Försvarsmakten och regeringen prioriterade samverkansländer, med ett särskilt fokus på nordiskt samarbete. F F Försvarsmakten, FHS, FMV och FOI medverkan inom t.ex. NATO RTO 12 skall fördjupas, men fokuseras på ett begränsat antal grupper inom områden där Sverige har viktigare strategiska eller operativa behov. Möjligheten till ett rationellt och kostnadseffektivt internationellt samarbete skall alltid övervägas inför fastställande av Försvarsmaktens årliga FoU-planering. F 9 F Försvarsmakten skall skapa och driva egna starka FoU-områden när det finns särskilda skäl. I övriga för Försvarsmakten angelägna kunskapsområden skall FoU-verksamhet främst stödja förmågan till värdering på högre systemnivåer och där så är tillämpligt främst bedrivas genom samverkan nationellt och internationellt. Det finns områden där särskilda skäl motiverar att Försvarsmakten driver en egen stark forsknings- och utvecklingsverksamhet. Med särskilda skäl avses - sekretess- eller integritetsskäl behov av strategiska satsningar, enligt regeringens inriktning behov av särskilda kompetenssatsningar. Inom sådana områden bedrivs, efter prioritering och avvägning mot Försvarsmaktens övriga behov, egen forskning och utveckling för att kunna uppnå bärkraftiga resultat. Sekretess- och integritetsskäl omfattar områden där särskilda restriktioner beträffande personal och kunskapsspridning föreligger. Med strategiska satsningar avses kunskapsområden där Försvarsmaktens behöver bedriva/beställa egen forskning och teknikutveckling med både bredd och djup, för att upprätthålla erforderlig spetskunskap som stöd till de mest avancerade materielsystemen. Sådana satsningar kan vara nödvändiga för att säkerställa framtida operativ förmåga eller 11 European Defence Industry Reconstruction Framework Agreement, även kallat LOI-samarbetet, eller 6nationsavtalet 12 Research and Technology Organisation Datum 2009-02-18 Bilaga 1 till 21 000:52385 Sida 12 (13) för att hantera långsiktiga nationella åtaganden mot andra länder. Denna forskning och teknikutveckling bör ske i internationell samverkan. Särskilda kompetenssatsningar kan göras inom operativt prioriterade områden där svensk försvarsrelaterad forskning är av internationellt ledande karaktär. Motivet för detta är främst att fortsatt utgöra en intressant samarbetspart internationellt och att kunna bedriva utbyte av kvalificerade forskningsresultat. Ur en nationell synpunkt är även sådan verksamhet att betrakta som strategiska satsningar. På områden där det saknas särskilda skäl för en djupare egen FoU-verksamhet (enligt ovan) skall strävan vara att skapa tillgång på kunskap genom nationell eller internationell samverkan, i syfte att kunna tillhandahålla värderingskompetens vid t.ex. materielanskaffning. 10 Studieverksamhet skall genomföras i syfte att ta fram beslutsunderlag och ge kunskapsuppbyggnad avseende Försvarsmaktens utveckling både på kort och längre sikt. Studier skall utgöra en viktig del i strävan att sätta resultat från forskning och teknikutveckling i sitt militära sammanhang, strategiskt, operativt och i ett taktiskt perspektiv. Försvarsmaktens studiebehov genereras inom ett stort antal områden. I huvudsak har dessa behov sitt ursprung i utvecklingsplaner på olika nivåer samt från resultat av satsningar på forskning och teknikutveckling. Studierna skall främst stödja framtagandet av beslutsunderlag rörande försvarsmaktsstrukturer, doktrinfrågor, förbandsutformning eller systemanskaffning. De skall också generera resultat som går att nyttja vid materiel-, metod-, organisationsförsök och experiment. Försvarsmaktens studieverksamhet skall till övervägande del genomföras av Försvarsmaktens egen personal med stöd av kompetens från andra myndigheter, universitet och högskolor samt (för berörd studie) oberoende företag. 11 Konceptdriven utveckling skall vara ett sätt att öka nyttiggörandet av forsknings- och studieresultat och leda till att lösningar snabbare kan tas fram för insatsförbandens behov. Konceptdriven utveckling inom Försvarsmakten skall omfatta aktiviteter där lösningar tas fram och prövas för omedelbara behov såväl som behov på längre sikt. Konceptdriven utveckling innebär att Försvarsmakten väljer ut och prioriterar de övergripande, operativa och taktiska koncept som skall prövas och därefter kan implementeras för att ge en snabbare förmåge- och förbandsutveckling. Metoden för konceptdriven utveckling som skall användas inom Försvarsmakten är CD&E 13 . F 13 F Concept Development and Experimentation. Försvarsmaktens enhet för Konceptutveckling (FMKE) är utpekat som kompetenscentrum med metodansvar för CD&E Datum Bilaga 1 till 21 000:52385 2009-02-18 Sida 13 (13) Utvecklingsresurserna vid såväl Försvarsmaktens förband (stridsskolor m.fl.) som vid stödmyndigheterna skall bidra vid konceptutveckling. Ett särskilt fokus skall läggas på att snabbt utarbeta och pröva lösningar på uppkomna frågeställningar från insatta förband. För att bäst stödja utvecklingen av de valda koncepten kan olika uppsättningar och kombinationer av FoU-aktiviteter behöva inkluderas. Modellering och simulering skall, där så är tillämpligt, alltid övervägas i syfte att spara kostnader och effektivisera FoU. 12 Demonstratorer, demonstrationer och experiment skall användas som metod för att testa och värdera ny och oprövad teknik och tekniklösningar samt nya koncept. Genom utnyttjande av demonstratorer, demonstrationer och experiment skall ny teknik och nya idéer kunna prövas på olika nivåer av mognad för realisering (TRL 14 ). Metoden skall användas för att t.ex. driva teknikområden mot högre mognadsnivåer och förnyelse eller för att testa och värdera specifika tekniska applikationer i särskilda avseenden. F F Demonstratorer och demonstrationer bör, som komplement till experiment i enlighet med CD&E-metoden, även nyttjas vid konceptutveckling. Därigenom möjliggörs överföring av erfarenheter och idéer mellan de två angreppssätten. Demonstratorer skall, där så anses lämpligt, användas som hjälpmedel för att överföra kunskap och erfarenheter från forskningsaktiviteter till övrig FoU såväl som till materielförsörjningen. Detta görs bl.a. i syfte att effektivt kunna kravställa och realisera försörjningsbehov såväl via marknadens utbud som via utveckling. 15 Vidare skall planeringen av demonstratorer, demonstrationer och experiment på ett tydligt sätt visa bidraget till konkretisering av utvecklad eller ny förmåga. F F Vid utveckling inom materielområdet skall, om så bedöms kostnadseffektivt, demonstratorer utnyttjas för att låta berörda leverantörer redovisa exempel på efterfrågad funktionalitet för utvärdering, innan beslut fattas om nästa utvecklings- eller anskaffningssteg. 14 15 Technology Readiness Level, se avsnitt 2.4 I enlighet med strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning, MFS
© Copyright 2024