DAGVATTENHANTERING I MASTHUSEN
DAGVATTENHANTERING I MASTHUSEN Stödjande dokument till Hållbarhetsprogram Detailed Planning Stage Masthusen, Malmö 2013-12-07 Detta är en sammanställning av fyra frågor ur Breeam Communities som hanterar dagvatten, översvämning och föroreningar i ytvattnet. Frågorna har resulterat i ett antal krav som är införda i hållbarhetsprogrammet. Det räcker därmed att läsa vad som står i hållbarhetsprogrammet för att förstå kravnivåerna. Här bifogas de bakomliggande utredningarna och beräkningarna som har lett fram till kraven, vilket kan ses som en hjälp för att förstå bakgrunden till nivåerna. Frågorna är kopplade till den tekniska manualen i Breeam Communities och är benämnda: - CE1 Översvämningsrisker CE2 Regnvattenhantering CE3 Regnvattenhantering och LOD RES6 Ytvatten Dessa frågor har hanterats inom delprojekt Dagvatten där aktörerna i Masthusen har deltagit. De fyra dokumenten är resultatet av deras arbete. Dagvattengruppen har bestått av: Diligentia AB Riksbyggen Hökerum Bygg AB Ikano Bostad AB Va Syd Malmö Stad Gatukontoret Malmö Stad Miljöförvaltningen Sweco Mats Wermel Camilla Thermaenius Anna Edman Daniel Evertsson Linda Tenggren Inga-Lill Ölin Maria Lööf José-Ignacio Ramírez, Lina Karlsson CE1 Översvämningsrisker PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Dagvatten Masthusen José-Ignacio Ramirez 2013-07-20 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 1234006000 José-Ignacio Ramírez / Lina Karlsson Dagvatten Masthusen, Malmö CE1 Översvämningsrisker 1. Mål Miniminivå (1 poäng) i kategori CE1 innebär att: Byggnader är belägna i ett område som har en översvämningsrisk som betraktas som hög. Det finns inga ”mycket känsliga” användningar inom exploateringsområdet men man uppfyller ”undantagprövning” (exception test). Exploateringen är översvämningstålig, det finns säkra tillfartsvägar och eventuella risker kan hanteras på ett betryggande sätt. Översvämningsrisken betraktas som hög om översvämningar i området har en högre sannolikhet än 1% (återkomsttid mindre än 100 år). ”Mycket känsliga” användningar inkluderar: Polis, ambulans eller brandstationer Telekommunikationsanläggningar som ska vara i drift under en översvämning Samlingspunkter i händelse av katastrof eller olycka Källarbostäder Husvagnar o. dyl. som används som permanenta bostäder Anläggningar med tillstånd att hantera farliga ämnen Undantagprövning innebär att en utredning över översvämningsrisk har tagits fram. Denna utredning ska visa Golvnivåer ligger 600 mm över dimensionerande översvämningsnivåer eller att byggnader inte är av ”känslig” karaktär samt är motståndskraftiga en översvämningsevent. Exploateringen bidrar med hållbarhetsvinster till samhället som överväger översvämningsrisker Exploateringen finns i ett område som tidigare har använts Exploateringen kommer vara säker. Exploateringen minskar eller påverkar inte översvämningsrisker i övriga områden. I BREEAM nämns ytterligare ett alternativ för att uppnå 1 poäng men detta alternativ anses inte relevant eftersom det kräver att byggnader är belägna i ett område som har en översvämningsrisk som betraktas som av mellannivå d.v.s. som är mindre eller lika med 0,5% (eller återkomsttid 1:200). 2. Översvämningsrisker och dimensionerande översvämningsnivåer I BREEAM-manualen anges att en översvämningsriskutredning ska undersöka följande källor: flod, hav, ytavrinning, grundvatten samt ledningar. I området Masthusen är beläget anses hav, ytavrinning och grundvatten vara relevanta. Ingen flod eller å rinner längs eller i närheten av området. Det finns inga huvudvattenledningar (dricksvatten) som går genom området. Dagvattenledningar inkluderas i analysen för ytavrinning. a) Hav Högvattenstånd för återkomsttid 100 år i Malmö är +2,08 m i RH70 höjdsystem (Figur 2; Bilaga 1, Dialog-pm 2008:2 Klimatet, havsnivån och planeringen fån Malmö Stadsbyggnadskontoret) baserad på IPCC:s hög-alternativ. Detta högsta vattenstånd motsvarar +2,16 m i det nya höjdsystemet RH2000. Enligt Bilaga 1 ska en våghöjd på 0,5 m läggas vilket gäller för byggnader vid kusten som saknar skydd av vågbrytare. Nivåer för befintliga gator som Västra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan samt parker som Ankarparken har erhållits från Malmö gatukontoret (se Bilaga 3). Masthusens område ligger minst 100 m från havet och de ytorna mellan havet och Masthusen området har en marknivå lika med eller högre än +2,6 m och därför skulle bryta vågorna med total våghöjd 2,7 m eller mindre innan de når området. Översvämningsnivå för hög havsnivå blir därför + 2,16 m (RH2000 höjdsystem) för en 100 år återkomsttid. b) Grundvatten Grundvattennivå ligger i normala fall något högre än medelvattennivå vilket är +0,72 m i IPCC:s hög alternativ (se s.7 Bilaga 1) och RH2000 höjdsystem. (+0,66 m ö h är i referenssystem RH70 vilket motsvarar + 0,72 m ö h i referenssystem RH2000 som används i rapporten, referenssystem som gäller efter år 2000). Det kan därför förutsättas att normal grundvattennivå med förändrat klimat är ca +1 m. Vad gäller samband hög havsnivå och högt grundvattenstånd kommer medelvärde för hög havsnivå över flera dagar att påverka grundvattnet. Detta medelvärde är mindre än högsta havsnivå för en dag vilket är +2,16 m för 100 års återkomsttid enligt ovan. Grundvattnets högsta nivå blir därför mindre än + 2,16 m för 100 års återkomsttid. c) Ytavrinning Enligt VA SYD:s utlåtande (se Bilaga 2) kan ledningssystemet för dagvatten i området klara ett regn med två års återkomsttid om ytavrinningskoefficient är lika med 0,8 eller ett regn med tio års återkomsttid om ytavrinningskoefficient är lika med 0,45. I Masthusen området finns det ett mål vad gäller gröna ytor (se CE3 regnvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvatten) vilket motsvarar en ytavrinningskoefficient på 0,42. Ytavrinning från Masthusen kommer att rinna till omgivande gator och VA SYD:s dagvattenledningar. Översvämningsnivå för ett regn med 100 års återkomsttid blir +2,72 m (Se Bilaga 3). Vatten når denna nivå i befintliga gator som avgränsar Masthusen område (Stora Varvsgatan, Västra 2 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce1\bilaga 0 - pm Varvsgatan, Lilla Varvsgatan och Stapelbäddsgatan). Denna översvämningsnivå varar under en period som är mindre än 1 timme. Golvnivåer för bostäder ligger över denna nivå. Några kommersiella lokaler i direkt anslutning till befintliga gator ligger mellan +2.6 och +2.7 (se Bilaga 5). Enligt brev från BREEAM är det acceptabelt att några lokaler har golvnivå lägre än översvämningsnivå för 100 års regn förutsatt att dessa fastigheter är byggda för att klara av dessa extrema event (Se bilaga 6). d) Kombination av olika källor För att bedöma effekten av översvämning p.g.a. en kombination av olika källor behöver man analysera kombination som har 100 års återkomsttid t.ex. 100 år för höga havsnivåer tillsammans med 1 års regn eller 1 år för höga havsnivåer tillsammans med 100 års regn. Dessa har redan analyserats ovan. Andra kombinationer som t.ex. 50 år för höga havsnivåer tillsammans med 2 års regn har höga vattennivåer som är lika med eller lägre än fall a) eller c) ovan. 3. Undantagprövning (Exception test) Syfte med undantagsprovning är att säkerställa att det finns en säkerhet inför en översvämningsevent. Dessutom ska exploateringen bidra till att minska översvämningsrisk Detta betyder att golvnivåer för bostäder och andra ”känsliga” användningsområden ska ligga på 600 mm över dimensionerande översvämningsnivåer. Om det finns kommersiella lokaler som är i risk att drabbas av översvämningar vid stora regn (dvs med återkomstid på 100 år eller högre) ska dessa lokaler vara hållbara och kunna motstå dessa extrema översvämningar (se bilaga 6). Som det visades i 2 c) ovan uppfyller Masthusen området dessa kriterier. Exploateringen minskar befintliga avrinningskoefficienter och ökar gröna ytor i området i jämförelse med befintligt läge. Dessa förbättringar minskar översvämningsrisker. Exploateringen finns i ett område som har tidigare använts. Exploatering kommer att vara säkert och det kommer inte att öka översvämningsrisker i övriga områden. Vattennivå i tillfartsvägar vid stora regn kommer att tillåta att man kan ta sig ut av området. 4. Övrigt VA SYD avser att göra kompletterande analyser genom att undersöka närmare vilka delar av Västra Hamnen som kan komma att behöva modelleras. Modellering av utsedda områden kommer antagligen bli aktuellt i samband med att Malmö stad ser över vilka områden som kan definieras som lågpunkter och alltså kan råka ut för översvämningar vid extrem nederbörd (se bilaga 7). Det anses att denna analys skulle vara mycket värdefull för att ha en bättre bild av de områden i Västra hamnen som har större översvämningsrisk i samband med extrema regn. För att kunna 3 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce1\bilaga 0 - pm utföra denna mer detaljerade utredning skulle det vara nödvändigt att Malmö Gatukontoret samarbetar med VA SYD i denna analys. 4 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce1\bilaga 0 - pm 5. Slutsatser Masthusen området uppfyller miniminivå (1 poäng) i kategori CE1 under följande förutsättningar: Grönytefaktor i området är sådant att den sammanvägda avrinningskoefficienten för området är mindre än 0,45 Golvnivåer för byggnader som ska användas för bostäder har golvnivå över +2,72m Kommersiella lokaler som har golvnivå under +2,72 m ska är byggda för att klara av extrema översvämningsevent. Bilagor: Bilaga 1 Dialog-pm 2008:2 Klimatet, havsnivån och planeringen från Malmö Stadsbyggnadskontoret Bilaga 2 Utlåtande från VA SYD om kapacitet på befintliga ledningar i området Bilaga 3 Översvämningskarta med befintliga och projekterade mark- och gatunivåer Bilaga 4 Sektioner Masthusen området Bilaga 5 Lokaler med golvnivå mellan +2.60 och +2.70 m Bilaga 6 BREEAM utlåtande angående kommersiella lokaler med golvnivå under översvämningsnivå för 100 års regn 5 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce1\bilaga 0 - pm Dialog-pm 2008:2 Klimatet, havsnivån och planeringen Scenarier för havsnivån Två faktorer påverkar havsnivån Den höjning av medeltemperaturen i atmosfären som IPCC förutser leder till stigande havsnivå via två effekter: • uppvärmning av världshaven som leder till högre vattenstånd genom att vattnet expanderar, och • avsmältning av landbaserad is (glaciärer) som leder till mer vatten i haven. Nivåökningen beror således inte på att den is som flyter i havet kring polerna smälter (jämför med smältande isbitar som flyter i ett dricksglas – nivån i glaset ändras inte). Två scenarier I detta avsnitt redovisas scenarier för hur havsnivån kan förändras i framtiden. På grund av osäkerheten om hur framtida utsläpp av växthusgaser kommer att förändras liksom klimatsystemens tröghet och komplexa natur har IPCC tagit fram två alternativa scenarier, ett högt och ett lågt. Gemensamt för scenarierna är att medeltemperaturen väntas öka. Skillnaden mellan scenarierna avser hur stor tempera- RH 70 Vattenståndsförändringar i havet kan orsakas både av stigande/sjunkande vattennivå och av landhöjning/landsänkning. För att kunna beskriva variationer i vattenståndet behövs därför en fast nivå att referera till. RH70 är ett referenssystem där den fasta punkten, nollpunkten, motsvarar havsytans medelnivå år 1970. Nivåangivelser i denna pm refererar till RH70 om inget annat anges. turökningen antas bli och vad den får för återverkningar på resten av klimatsystemet såsom nederbörd, vind och havsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att detta är just scenarier och ingen sanning. Båda scenarierna är lika troliga. Alla vet att väderprognoserna för de närmaste dagarna på TV ofta slår fel, och att en modell för klimatförändringar på 100 års sikt har stora osäkerheter ter sig således givet. Globala scenarier Med utgångspunkt i sina globala klimatmodeller och utsläppsscenarier har IPCC gjort bedömningar av hur nivån i världshaven kan komma att förändras. Man räknar med att den genomsnittliga havsnivån till år 2100 globalt kommer att öka med ca 18 cm i lågalternativet och 59 cm i högalternativet, detta jämfört med 1990 års nivå (AR4, IPCC 2007). Scenarier för Klagshamn I Sverige har det gjorts flera regionala bearbetningar av IPCC:s globala scenarier som redovisar vilka vattenståndsvariationer som kan väntas när man beaktar lokala förhållanden. Bearbetningarna är utförda av SMHI vid Rossby center. I rapporten Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge (SMHI 2007) redovisas bedömningar för kuststräckan i Skåne och Blekinge. För Malmös del är Klagshamnsudden den närmast belägna mätstation som ingår i rapporten och det är också för Klagshamnsudden som de scenarier som redovisas nedan är beräknade. Vid Klagshamnsudden har SMHI gjort mätningar av havsnivån sedan 1930. Det högsta värdet, +140 cm relativt RH70, uppmättes år 1934. Därefter har nivåer över +100 cm mätts upp vid ett flertal tillfällen: +130 cm år 1997, +121 cm åren 2001 och 2002 samt +133 cm år 2003. Det förekommer även sporadiska uppgifter om högre uppmätta nivåer, bland annat från Svensk Lots. Figur 1 visar medelvattennivån för perioden år 2070-2100. Som framgår av figuren kan medelvattennivån komma att ligga mellan +22 cm (lågalternativet) och +66 cm (högalternativet) över havsytans medelnivå 1970. Men precis som i dag kommer vatten nivån även i framtiden att bli avsevärt högre vid vissa tillfällen. I figur 2 redovisas beräknade årshögsta vattenstånd för perioden 2070-2100. I IPCC:s högalternativ hamnar årshögsta vattenstånd med 100 års återkomsttid på +208 cm vilket är 64 cm högre än under 1900-talet. Med begreppen återkomstnivå och återkomsttid menas en nivå som statistiskt sett återkommer inom en viss tid. I tabellen ”Återkomst ...” på denna sida visas även årshögsta vattennivåer med återkomsttid på 2, 10 och 50 år i högalternativet. Eftersom återkomstnivåerna är beräknade med statistiska metoder är de också förknippade med en viss statistisk osäkerhet. Kring hundraårsvärdet +208 cm finns ett 95 %-igt konfidensintervall vilket innebär att den rätta nivån med 95 % sannolikhet ligger mellan +198 och +233 cm. Det bör också noteras att havsnivån väntas fortsätta att stiga efter år 2100 även om vi i denna pm begränsat oss till hundraårsperspektivet. Dialog-pm 2008:2 Klimatet, havsnivån och planeringen Medelvattennivå Vågor tillkommer Ovanstående scenarier för högvattennivåer bygger på förhållandena vid Klagshamns udden. Den kan betraktas som giltig även för centrala Malmö. I högvattenscenarierna är inte effekten av vågor inräknad. Det är inte givet att högvatten och höga vågor inträffar samtidigt men risken för detta finns. Men vågbildningen beror till stor del på lokala förhållanden och data om vågbildning från Klagshamn kan inte utan vidare användas för andra delar av Malmös kust. Innan de lokala förhållandena har studerats närmare bör vi i planeringen räkna med en marginal i storleksordningen 0,5 meter för vågbildning. Det innebär att översvämningar som inträffar vart tionde år kan nå drygt två meter och hundraårsöversvämningen närmare tre meter över 1900-talets medelvattennivå. År 2070-2100 (högalternativ) + 63-66 cm År 2070-2100 (lågalternativ) + 22-25 cm År 1970 Figur 1. Beräknad medelvattennivå i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två alternativ visas, IPCC:s högoch lågalternativ. Höga vattenstånd År 2070-2100 (högalternativ) + 208 cm År 2070-2100 (lågalternativ) + 169 cm + 144 cm År 1930-2006 Medelvattennivå 1970 Figur 2. Beräknade höga vattenstånd med 100 års återkomsttid i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två alternativ visas, IPCC:s hög- och lågalternativ. 2012-10-18 ANG KV MASTHUSEN I VÄSTRA HAMNEN I MAMLÖ VA SYD bygger huvudledningar för VA i de nya huvud- och lokalgatorna i kv Masthusen och Korvetten i Västra Hamnen i Malmö som Gatukontoret i Malmö anlägger. Området ska bli nya kvarter med bostäder, kontor, gator, skolor och så vidare. Även i de omgivande, befintliga kvarteren har VA SYD, och tidigare VA-verket, under flera års tid anpassat va-ledningarna till ombyggnaden av Västra Hamnen från industriområde till blandad stad. All dimensionering av huvudledningar för dagvatten har gjorts enligt Svenskt Vattens publikation ”P90 – Dimensionering av allmänna avloppsledningar”. Regnets varaktighetstid är 10 minuter och återkomsttiden bestäms av tabell 4.5 i nämnd publikation. I kv. Masthusen har ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn i kombination med avrinningskoefficient 0,8 för kvartersmarken. Att ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn och inte ett 10-årsregn som instängda områden ska dimensioneras för enligt standard har praktiska orsaker. Ledningarna nedströms som ska ta emot dagvattnet är inte dimensionerade för mer än 2-årsregn vilket gör att mottagande ledningar ändå inte kan ta emot mer dagvatten än vad som genereras av ett 2-årsregn. Ledningarna i Masthusen skulle bli orimligt stora jämfört med dem de leder till. Dessutom är avrinningskoefficienten 0,8 hög, som om hela ytan skulle asfalteras, och kombinerat med ett 2-årsregn går det att jämföra med vad ett 10-årsregn skulle orsaka med avrinningskoefficient 0,4. Om kvartersmarken utformas med några gröna ytor och fördröjande åtgärder skulle avrinningen från området minska och dimensionerade nederbörd vara närmre 10-årsregn än 2-årsregn. För översiktlig kartinformation om dagvattenledningsnätet i Västra Hamnen se Bilaga 1. Med vänlig hälsning VA SYD Helena Flinkberg Projektingenjör 040-635 0461 Skala: vertikal 1:5000 horisontell 1:500 (A3) 2013-04-02 BILAGA 6 SVAR FRÅN BREEAM ANGÅENDE ÖVERSVÄMNINGSNIVÅ KOMMERSIELLA LOKALER From: [email protected] To: [email protected], Date: 2013-05-23 19:04 Subject: BREEAM Enquiry (42889) : 2: BREEAM-0044-3465, Masthusen Malmö, CE1 Dear Anders Nilsson With reference to query: 42889 Thank-you for your query regarding CE1 Flood Risk Assessment. Yes, for this particular bespoke project, it is acceptable that during a 1:100 storm event there may be some areas of limited flooding in commercial premises, provided that the buildings are appropriately flood resilient in line with the definition for flood resilient construction (“Buildings that are designed to reduce the consequences of flooding and facilitate recovery from the effects of flooding sooner than conventional buildings.”). Please click here to tell us how you rate this answer Should you require any further assistance regarding this query, please contact [email protected] quoting the reference number and they will be able to assist you further. Disclaimer: BRE Global endeavours to ensure that our response to your query is appropriate. However this is dependent on the clarity, completeness, context and accuracy of the information given to us by the enquirer. Kind regards Caroline Buchanan BREEAM Technical Consultant BREEAM For and on behalf of BRE Global Limited BRE Global Limited, Bucknalls Lane, Watford, Hertfordshire, WD25 9XX Email: [email protected] Website: http://www.bre.co.uk T: +44 (0)1923 664462 : select option 2 F: +44 (0)1923 664103 www.breglobal.com www.breeam.org Your query: From: Anders Nilsson [mailto:[email protected]] Sent: 16 May 2013 12:09 To: BREEAM Subject: BREEAM-0044-3465, Masthusen Malmö, CE1 Dear BRE, Regarding floodrisks for CE1 in the Masthusen manual: Is it accepted that commercial premises are allowed to flood (in a reasonable level, 2-3 centimetres) if the buildings are designed with flood resilient construction? The Flood Risk Assessment for the site demonstrates a few areas where flooding may accure in the 1:100 year event. If you need further details, please contact me asap. Best regards Anders Anders Nilsson Planarkitekt Privileged and confidential information and/or copyright material may be contained in this e-mail. If you are not the intended addressee you may not copy or deliver it to anyone else or use it in any unauthorised manner. To do so is prohibited and may be unlawful. If you have received this e-mail by mistake, please advise the sender immediately by return e-mail and destroy all copies. Thank you. Building Research Establishment Ltd, Registered under number 3319324 in England and Wales. VAT Registration No GB 689 9499 27 www.bre.co.uk E Global Limited, Registered under number 3548352 in England and Wales. www.breglobal.com Building Research Establishment and BRE Global are subsidiaries of the BRE Trust. BRE Trust is a company limited by guarantee, Registered under number 3282856 in England and Wales, and registered as a charity in England (no. 1092193) and in Scotland (no. SC039320). www.bretrust.org.uk Registered Offices: Bucknalls Lane, Garston, Watford, Hertfordshire WD25 9XX 2013-05-24 DAGVATTENSYSTEMET VID KV MASTHUSEN I VÄSTRA HAMNEN, I MALMÖ VA SYD bygger huvudledningar för vatten- och avlopp i de nya huvud- och lokalgatorna i kv Masthusen i Västra Hamnen i Malmö, som Gatukontoret i Malmö anlägger. Området ska bli nya kvarter med bostäder, kontor, gator och skolor. Även i de omgivande, befintliga kvarteren har VA SYD under flera års tid byggt ut den allmänna va-anläggningen vid omvandlingen av Västra Hamnen från industriområde till blandad stad. All dimensionering av huvudledningar för dagvatten har gjorts enligt Svenskt Vattens publikation ”P90 – Dimensionering av allmänna avloppsledningar”. Regnets varaktighetstid är 10 minuter och återkomsttiden bestäms av tabell 4.5 i nämnd publikation. I kv. Masthusen har ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn i kombination med avrinningskoefficient 0,8 för kvartersmarken. Att ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn och inte ett 10-årsregn som instängda områden ska dimensioneras för enligt standard har praktiska orsaker. Ledningarna nedströms som ska ta emot dagvattnet är inte dimensionerade för mer än 2-årsregn vilket gör att mottagande ledningar ändå inte kan ta emot mer dagvatten än vad som genereras av ett 2-årsregn. Ledningarna i Masthusen skulle bli orimligt stora jämfört med dem de leder till. Dessutom är avrinningskoefficienten 0,8 hög, som om hela ytan skulle asfalteras, och kombinerat med ett 2-årsregn går det att jämföra med vad ett 10-årsregn skulle orsaka med avrinningskoefficient 0,4. Om kvartersmarken utformas med gröna ytor och andra fördröjande åtgärder skulle avrinningen från området minska och dimensionerade nederbörd vara närmre 10-årsregn än 2-årsregn. Vid extrema regn större än 10-årsregn kommer inte dagvattensystemet att vara tillräckligt utan översvämning kommer ske i områdets lågpunkter. Gatornas lutning runt kv Masthusen gör att ytvatten kommer att bli stående under viss tid tills vattnet kan ledas bort via det allmänna dagvattensystemet. Grova beräkningar har gjorts för att visa vilka områden som kommer att beröras av dessa översvämningar. Dessa teoretiska beräkningar bör omräknas till verklig avledningskapacitet och det kräver en mer kvalificerad beräkning och tillgång till specificerade uppgifter om hur systemet fungerar, dvs en modellering, för att mer exakt kunna visa hur översvämningen kommer bete sig. Ingen sådan modellering har gjorts tidigare över dagvattensystemet i Västra Hamnen. Då det nu har visat sig att innestängda områden skapas vid den vidare exploateringen av området bör en sådan här modellering utföras. VA SYD avser att undersöka närmre vilka delar av Västra Hamnen som kan komma att behöva modelleras. Modellering av utsedda områden kommer antagligen bli aktuellt i samband med att Malmö stad ser över vilka områden som kan definieras som lågpunkter och alltså kan råka ut för översvämningar vid extrem nederbörd. Med vänlig hälsning VA SYD Linda Tenggren Projektingenjör Anna Barosen Från: Skickat: Till: Ämne: Karlsson Lina <[email protected]> den 15 februari 2013 08:12 Ramírez José-Ignacio VB: Dagvattenplanering Masthuset Hej! Så här svarar Linda. Hälsn Lina Karlsson Civilingenjör VA-system Telefon direkt +46 (0)40 167050 Mobil +46 (0)72 5503541 [email protected] Sweco Environment AB Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22 Malmö Telefon +46 (0)40 167000 www.sweco.se Please consider the environment before printing this e-mail. Från: Linda Tenggren [mailto:[email protected]] Skickat: Friday, February 15, 2013 7:47 AM Till: Karlsson Lina Ämne: SV: Dagvattenplanering Masthuset Hej! Om det ni har räknat ut motsvarar det flöde som Helena har angivit så bör det vara ok. Med vänlig hälsning Linda Linda Tenggren Projektingenjör VA SYD Besöksadress: Hans Michelsensgata 2, 211 20 Malmö Postadress: Box 191, 201 21 Malmö Växel: 040‐635 00 00 Direkt: 040‐635 04 11 [email protected] www.vasyd.se Från: Karlsson Lina [mailto:[email protected]] Skickat: den 14 februari 2013 13:23 Till: Linda Tenggren Kopia: Ramírez José-Ignacio Ämne: Dagvattenplanering Masthuset Hej Linda! Vi tänkte informera om hur vi tänker angående dagvattenplaneringen i Masthusen. Tidigare har Helena Flinkberg meddelat att ledningssystemet i Västra hamnen kommer kunna ta emot dagvatten från ett 2‐års regn med en avrinningskoefficient på 0,8 vilket ungefärligt skulle motsvara ett 10‐års regn med en avrinningskoefficient på 0,4. Då 2‐års regnet ger ett större flöde räknade vi om lite mer precist vilken avrinningskoefficient man kan tillåta och kom fram till 0,45. Detta värde kommer utgöra riktvärde i planeringen av området. De vore fint om vi kan få ett ok för detta resonemang. Hälsningar Lina Karlsson Civilingenjör VA-system Telefon direkt +46 (0)40 167050 Mobil +46 (0)72 5503541 [email protected] Sweco Environment AB Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22 Malmö Telefon +46 (0)40 167000 www.sweco.se Please consider the environment before printing this e-mail. 1 CE2 Regnvattenhantering PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Dagvatten Masthusen José-Ignacio Ramírez 2013-07-20 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 1234006000 José-Ignacio Ramírez / Lina Karlsson Dagvatten Masthusen, Malmö CE2 Regnvattenhantering (Rainwater Management) 1. Mål Mål beslutat i översiktlig planeringsskede (OPS): 3 poäng. Detta innebär att: Området ska kunna ta hand om regnhändelser med en återkomst tid på 1:100 vilket motsvarar extrema händelser där den årliga sannolikheten att inträffa är 1 %. Detta krav har i överenskommelse med BREEAM reviderats jämfört med det som står i manualens ursprungliga version. För uppfyllelse av villkoren ska man redovisa följande: En översvämningsutredning (FRA) (se CE1) En hydrograf (kurva med regnmängd och ytavrinning över tiden) över områdets avrinning till recipient. Avrinningens flödesmaximum efter exploatering ska ej överstiga maximum före exploatering, med andra ord ska avledningen av dagvattnet göras trögt. Planerade system för lokalt omhändertagande av regnvatten inkluderas i scenariot efter exploatering. Maxflöden för ett 1 och 100-års regn ska redovisas innan och efter exploatering. En faktor för klimatförändringar ska inkluderas. Volymen ska beräknas för ett regn med återkomsttid vart 100:e år och 6 timmars varaktighet. Den volym som eventuellt överskrider flödesmaximum innan exploatering ska tas hand om genom infiltration eller återanvändning genom regnvatteninsamling. Regnvatteninsamling ska syfta till användning där dricksvatten kan ersättas som t.ex. i spolning av WC/tvättmaskiner och inte enbart till bevattning I de fall där infiltration eller återanvändning ej kan ta hand om den överskridande volymen till recipient ska flödet reduceras till något de rankade alternativen: 1. Medelårsvärdet för flöden innan exploatering (the pre-development site’s estimated mean annual flood) 2. Ett utflöde av maximalt 2 l/s, ha 3. Ett minsta möjliga flöde bestämt enligt gällande standarder som samtidigt har tillräckliga dimensioner för att förhindra uppbackning av vatten Då alla andra LOD-lösningar har utretts kan avledning till dagvattenrörnät ske som ett sista alternativ. Ansvarig för dagvattenrörnätet (VA SYD i detta fall) bestämmer tillåtet flöde att släppa. Tillgänglig kapacitet i nätet ska redovisas. Tekniker för hur dränering sker hållbart ska föreslås. Med LOD-lösningar menas lokalt omhändertagande av dagvatten (jämför engelskans SUDs, Sustainable Urban Drainage) som består av ett system av lösningar som tar hand om dagvatten mer hållbart. Exempel på komponenter är dammar, svackdiken, vassbäddar, genomsläpplig asfalt, stenkistor, ekodiken, regnvattenåtervinningssystem och gröna tak. Denna utredning har genomförts enligt BREEAM:s anvisningar av en kvalificerad ingenjör (se Bilaga 3). 2. Kapacitet befintligt dagvattensystem Enligt VA SYD:s utlåtande (se Bilaga 1) kan ledningssystemet för dagvatten i området klara ett regn med två års återkomsttid om ytavrinningskoefficient är lika med 0,8 vilket motsvarar tio års återkomsttid om ytavrinningskoefficient är lika med 0,45. 3. Utredning regnvattenhantering I dagsläget avvattnas Masthusen till det kommunala ledningsnätet utan LOD-lösningar. Mängden dagvatten som genereras för området har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten publikation P90. Dagvattenavrinning från området har beräknats baserad på regnenvelopemetoden för volymdimensionering. Dimensionerande regnintensitet har beräknats enligt Dahlströms formel med Z-värde lika med 14 enligt Figur 4.3 P90. Resultat av dessa beräkningar presenteras nedan: Figur 1 Intensitet-varaktighet-frekvens kurva Masthusen området. 2 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce2\pm ce2 dagvatten masthusen- Figur 2 Hydrograf över Masthusen-området före exploatering. Återkomsttid 100 år och avrinningskoefficient 0,86 (nuvarande förhållanden). Figur 3 Hydrograf över Masthusen-området efter exploatering. Återkomsttid 100 år, avrinningskoefficient 0,42 (planerade förhållanden), utan utjämning. Maxflödena för ett 1-års regn och 100-års regn, före respektive efter exploatering, presenteras i tabellen nedan. De högsta regnintensiteterna inträffar vid korta regn då hela avrinningsområdet bidrar till avrinningen. Därför har intensiteten för regnvaraktigheten 10 min valts i jämförelsen mellan maxflöden, vilket överensstämmelser med dimensioneringskriterier enligt Svenskt Vatten P90 (2004). För scenariot efter exploatering har klimatfaktorerna 1,01 använts för 1-års regn och 1,3 för 100-års regn enligt resonemang i Svenskt Vattens publikation P104. Regn Flöde innan exploatering inklusive klimatfaktor (m3/s) Flöde efter exploatering inklusive klimatfaktorer (m3/s) 1-års återkomsttid, varaktighet 10 min 0,66 0,35 100-års återkomsttid, varaktighet 10 min 4,68 2,45 Enligt BREEAM ska eventuell överstigande volym i hydrografen, efter, jämfört med före ombyggnaden, tas hand om genom infiltration, regnvatteninsamling eller andra LOD-lösningar. Eftersom Masthusen får en lägre avrinningskoefficient efter exploatering blir också flödena mindre för det nya området och därmed behövs inte några kompletterande åtgärder för att uppfylla detta kriterium. Enligt VA SYD:s utlåtande (se Bilaga 1) kan ledningssystemet för dagvatten i området klara ett regn med 2-års återkomsttid om ytavrinningskoefficient är lika med 0,8 vilket motsvarar ett regn med 10-års återkomsttid och en ytavrinningskoefficient på 0,45. I området Masthusen finns ett mål vad gäller gröna ytor vilket motsvarar en ytavrinningskoefficient på 0,4. Då området är anlagt kommer avrinningskoefficienten troligen bli mellan 0,4-0,45. Det blir därför nödvändigt utjämna skillnaden i avrinning mellan 100-års regn och 10-års regn vilket dagvattenledningar kan klara av. Genom att använda gatorna runt Masthusen till fördröjning av regnvatten blir vattennivån vid ett 100-års regn omkring +2,72 (RH 2000). Bostäder i Masthusen ligger över denna nivå. Det påpekas att avrinning och vattennivå i befintliga gator kommer att vara mindre med Masthusen projektet främst på grund av minskning av avrinningskoefficient i området. Se Bilaga 4 samt PM CE1 Översvämningsrisker. 4. LOD lösningar Avrinning i området ska komma från tak – varav en del gröna tak, parker, torg och några lokala gator. LOD lösningar kommer att ske i form av gröna tak samt genom att utformning av stuprör så att de anslutas till rännor och mindre dammar vilka ansluts till dagvattenledningar. Eftersom det kommer att finnas en reducerad biltrafik i Masthusen området samt därför att recipienten är havet anses det inte motiverat att ha en omfattande dagvattenrening som skulle vara fallet om recipienten skulle vara en mindre sjö. Dessutom har Gatukontoret beslutat att LOD-lösningar som innebär avledning och rening av dagvatten i gatu- och torg inte kan tillämpas i Masthusen på grund av driftskäl (Bilaga 2). Ett konventionellt dräneringssystem där dagvattnet samlas upp i rännor eller dagvattenbrunnar för att ledas ut i havet via ledningssystemet är därför tillräckligt och efter förutsättningarna en hållbar dränering. 4 (5) PM AB W :\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\11 hållbarhetsprogram\hp dps\4 omarbetas efter remiss pågående\delprojekt dagvatten ce2\pm ce2 dagvatten masthusen- 5. Slutsatser Masthusen-området uppfyller 3 poäng i kategori CE2 i och med följande: Då avrinningskoefficienten minskar efter exploateringen behövs inga ytterligare lösningar för att ta hand om nytillkommet dagvatten (infiltration, regnvatteninsamling, andra LOD-system) Området är designat för att ta hand om ett 10-års regn med avrinningskoefficient på högst 0,45 genom befintligt ledningssystem. Flödesskillnaden upp till ett 100-års regn tas hand om genom fördröjning på allmänna gator och någon ytterligare åtgärder som inte är klara i detta skede. VA SYD är inkopplade och en läsning tas fram i samarbete med dem. Med dessa åtgärder klarar området ett 100-års scenario. Beräkningarna baseras på att avrinningskoefficient för det färdigställda området blir högst 0,45. 6. Bilagor: Bilaga 1 VA SYD:s utlåtande om ledningskapacitet Bilaga 2 Skrivelse från Gatukontoret om avledning och rening av dagvatten i gatu- och torg. Bilaga 3 CV ingenjör enligt BREAAM kriterier Bilaga 4 Översvämningskarta 2012-10-18 ANG KV MASTHUSEN I VÄSTRA HAMNEN I MAMLÖ VA SYD bygger huvudledningar för VA i de nya huvud- och lokalgatorna i kv Masthusen och Korvetten i Västra Hamnen i Malmö som Gatukontoret i Malmö anlägger. Området ska bli nya kvarter med bostäder, kontor, gator, skolor och så vidare. Även i de omgivande, befintliga kvarteren har VA SYD, och tidigare VA-verket, under flera års tid anpassat va-ledningarna till ombyggnaden av Västra Hamnen från industriområde till blandad stad. All dimensionering av huvudledningar för dagvatten har gjorts enligt Svenskt Vattens publikation ”P90 – Dimensionering av allmänna avloppsledningar”. Regnets varaktighetstid är 10 minuter och återkomsttiden bestäms av tabell 4.5 i nämnd publikation. I kv. Masthusen har ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn i kombination med avrinningskoefficient 0,8 för kvartersmarken. Att ledningarna dimensionerats för ett 2-årsregn och inte ett 10-årsregn som instängda områden ska dimensioneras för enligt standard har praktiska orsaker. Ledningarna nedströms som ska ta emot dagvattnet är inte dimensionerade för mer än 2-årsregn vilket gör att mottagande ledningar ändå inte kan ta emot mer dagvatten än vad som genereras av ett 2-årsregn. Ledningarna i Masthusen skulle bli orimligt stora jämfört med dem de leder till. Dessutom är avrinningskoefficienten 0,8 hög, som om hela ytan skulle asfalteras, och kombinerat med ett 2-årsregn går det att jämföra med vad ett 10-årsregn skulle orsaka med avrinningskoefficient 0,4. Om kvartersmarken utformas med några gröna ytor och fördröjande åtgärder skulle avrinningen från området minska och dimensionerade nederbörd vara närmre 10-årsregn än 2-årsregn. För översiktlig kartinformation om dagvattenledningsnätet i Västra Hamnen se Bilaga 1. Med vänlig hälsning VA SYD Helena Flinkberg Projektingenjör 040-635 0461 2012‐06‐07/AD Bilaga 2 Avvikelserapport Masthusen Instruktion: Gråmarkerade rutor ska fyllas i av den som rapporterar avvikelse från krav i Masthusens Hållbarhetsprogram. Vitmarkerade rutor fylls i av Masthusens hållbarhetsansvarige. Projekt: Avvikelseapport nr: 1 Masthusen – Masttorget+Del av Diagonalen+Lokalgatorna Avvikelse avser: Krav i Hållbarhetsprogrammet som styr Dagvattenhantering och Vattenföroreningar. (krav nr: 3.4.2 samt 3.5.1 i Hållbarhetschecklistan) Beskrivning av avvikelse: Avvikelse från krav 3.4.2: Torget och Diagonalen kommer till största delen vara hårdgjord och inte utformade för uppsamling av regnvatten för återanvändning. Vidare kommer man inte följa rekommendationen i Landskapsutformningsplanen att leda dagvatten från torg & gator till urbana ekodiken/urban vattenytor. Inga öppna dagvattenkanaler planeras på torget. Avvikelse från krav 3.5.1: Lokalgatorna planeras ej vara utformade med avrinning till träd och buskar. Motiv till avvikelser: Kraven uppnås ej på allmän platsmark då avrinning till växtlighet har försökt undvikas på grund av saltskador. Urbant ekodike har bedömts få betydande negativa konsekvenser ur driftskostnadsperspektiv. Synligt dagvatten på torget bedöms begränsa torgets flexiblitet mm, se nedan. Vilka alternativ har prövats och utretts för att undvika en avvikelse? Erfarenheter från lösning med avstängning av dagvatteninfiltration vintertid till växtlighet har erhållits från Hyllie Stationstorg, dessa har visat betydande kostnadsökning avseende drift och underhållskostnader. Alternativa utformningar för att skapa synligt dagvatten har prövats på torget, men förkastats då stor del av torgets flexibilitet går förlorad, negativa erfarenheter av algtillväxt i liknande anläggningar samt ökad skräpansamling med ökad drift och underhållskostnader som följd. Kontaktperson angående avvikelse: Mikael Prag Datum: 130206 Namn: Mikael Prag Företag: Gatukontoret, Malmö Stad Svar på begäran om avvikelse Avvikelsen avslås/godkänns: Motiv till beslut: Datum: Namn: CV José Ignacio Ramírez Senior Engineer / Project manager Mr. Ramírez has the degree of Civil Engineer from the Universidad Técnica Federico Santa María, Chile, and M.Sc. Engineering from the Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden. Ha has also a Postgraduate degree (Tekn. Lic) on Environmental Systems Analysis applied to Wastewater and Sewage Sludge Management. He has a long experience in the field of water and wastewater in Sweden, Latin America and Pacific Ocean Countries as well as other regions. Mr. Ramírez has been the Project Director of complex projects such as Water & Sanitation for 12 Cities in Honduras and as Sub-project Manager, Component III Water Network Improvement –Stage, Erbil City Water Network Management Project, Kurdistan Region, Iraq. Mr Ramírez has been involved with sustainability of water and sanitation systems and has participated in sustainable city projects, such as Yinchuan, Nanjing Hexi and Taiyuan South Eco-City, China. Education Experience Extracts (latest 3 years) 2000 Postgraduate degree (Tekn. Lic) Environmental System Analysis, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden Conceptual Control Plan for Yinchuan New City Year: 2013 Location: Yinchuan, Ningxia Hui Autonomous Region, China Client: Minsheng Ningxia Real Estate Position held: Technical responsible for water (storm water, water 1993 M.Sc. Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden supply & wastewater) and solid waste infrastructure conceptual design 1986 Civil Engineer, Universidad Federico Santa María, Valparaíso, Nanjing Hexi Low Carbon Eco‐Smart City Core Demonstration Chile Area Professional Societies Swedish Association for Water (Vatten) Swedish Association of Civil Engineers (CF) International Water Association (IWA) Scandinavian Society for Trenchless Technologies (SSTT) Year: 2013 Location: Nanjing, People Republic of China Client: Nanjing Hexi Planning Office, City of Nanjing Position held: Technical responsible for water (storm water, water supply & wastewater) infrastructure conceptual design Khatlon Water Project Feasibility Study Year: 2012 Location: Khatlon region, Tajikistan Client: European Bank for Reconstruction & development (EBRD) Positions held: Deputy Team Leader, Water Supply & Sewerage Expert Awards/Publications Ecological Planning for Taiyuan South New Town Year: 2011-2012 Proposal for Sustainability Evaluation Methodology for Urban Water & Sanitation Location: Taiyuan, People Republic of China Client: Planning Department, City of Taiyuan Projects in Developing Countries. Case Position held: Storm Water and Sewerage Expert Studies in Central America, West Africa and China, IWA Cities of the Future Conference, Stockholm, May 2011 SymbioCity Academy workshop Water Planning and Demand Management Master Plan Storm Water Network, San Year: 2010 Salvador, El Salvador” poster Location: Gaborone, Botswana presentation, Stockholm Water Client: Swedish Trade Council / Department of Water Affairs Symposium, august 2004 Positions held: Lecturer in workshop on Water Planning and A Systems Approach Evaluation of Sludge Demand Management Management Strategies in Latin America. Urban Planning for Caofeidian International Eco-City Case Study: Sludge Management in Year: 2010 Valparaíso and Aconcagua regions, Location: Caofeidian, People Republic of China Chile”, IWA 2nd World Water Congress, Client: Planning Department, City of Tangshan Berlin 2001 Positions held: Sewerage & Storm Water Expert Bilaga 4 till PM CE2 CE3 Regnvattenhantering och LOD PM CE3 MASTHUSEN UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Dagvatten Masthusen José-Ignacio Ramirez 2013-12-12 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 1234006000 José-Ignacio Ramirez / Lina Karlsson Dagvatten Masthusen, Malmö CE3 Regnvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD (SUDs and Rainwater Management) 1. Inledning I det översiktliga planeringsskedet (OPS) har man satt som mål att uppnå 3 poäng (3 credits) i kategori CE3. Detta innebär att dagvatten från mer än 50 % av de totala takytorna samt hårdgjorda ytorna ska samlas in till återanvändning och/eller utgöras av gröna tak. I detaljplanskedet (DPS) har man omvärderat vilka gröna ytor som finns och beslutat att det är realistisk att nå 2 poäng i denna kategori. Detta innebär att dagvatten från mellan 25 och 50 % av de totala takytorna samt hårdgjorda ytorna ska samlas in till återanvändning och/eller utgöras av gröna tak. 2. Bevisning Ytfördelning för varje kvarter visas i Bilaga 1. Denna ytfördelning baseras på preliminära uppgifter från byggherrar samt konsultens beräkningar. Enligt denna fördelning blir andel gröna tak av den totala takytan samt de hårdgjorda ytorna lika med 32% (se Bilaga 1). Förutom gröna tak har byggherren för kv18 planerat bygga ett system för att återanvända regnvatten för bevattning se Bilaga 2. Gröna tak har utformat enligt lokal praxis och följer anvisningar i Svenskt Vatten publikation P105 Hållbar dag-och dagvattenhantering som för detta ändamål ersätter standarderna BS EN 12056-3:2000 och BS EN 8515:2009. 3. Slutsatser Masthusen uppnår 2 poäng för CE3. Sweco Environment AB 1 (2) w:\04_fastighetsprojekt\6501_masthusen_malmö\65010901-bilen 7_övergripande projekt\21 breeam communities\01 climate o energy\ce3 - hållbara dräneringssyst\delprojekt dagvatten ce3\pm ce3 masthusen 130520.docx Bilagor Bilaga 1 Ytfördelning Masthusen Bilaga 2 Plan och uppgifter ytfördelning kv 18 Bilaga 3 Plan och uppgifter ytfördelning kv 1-4 Bilaga 4 Plan och ytfördelning kv 11 Bilaga 5 Plan och ytfördelning kv 6 Bilaga 6 Plan kv 7, 8 och 12 Bilaga 7 Plan kv 13, 14, 15 och16 Bilaga 8 Plan Torg 2 (2) PM CE3 MASTHUSEN MB W:\04_FASTIGHETSPROJEKT\6501_MASTHUSEN_MALMÖ\65010901-BILEN 7_ÖVERGRIPANDE PROJEKT\21 breeam communities\01 climate o energy\ce3 - hållbara dräneringssyst\delprojekt dagvatten ce3\pm ce3 masthusen 130520.docx CE3 Regnvattenhantering (Rainwater Management) Ytfördelning BILAGA 1 Total areal Total takyta Tätt tak Plattor Asfalt/Btg Grön takyta andel grönGrön/grus m2 m2 m2 m2 m2 m2 (1) m2 takyta Kvarter 1 6 250 2 300 700 794 794 1 600 70% 2 361 Kvarter 2 4 200 1 900 575 805 230 1 325 70% 1 264 Kvarter 3 4 350 2 025 600 816 233 1 425 70% 1 275 Kvarter 4 4 100 2 025 625 730 209 1 400 69% 1 135 Diagonal 690 0 0 0 690 0 0 Park 560 0 0 0 56 0 504 Gator norr om kv 1-4 3 800 0 0 0 3 420 0 380 Gator söder om kv 1-4 2 700 0 0 0 2 430 0 270 Kvarter 5 Befintlig - ingår ej i Masthusen Kvarter 6 5 102 2 300 850 1 956 0 1 450 63% 845 Kvarter 7 3 100 1 600 375 1 118 0 1 225 77% 381 Kvarter 8 3 100 1 600 375 1 118 0 1 225 77% 381 Gator kv 6, 7, 8 4 308 0 0 0 3 877 0 431 Kvarter 9 Befintlig - ingår ej i Masthusen Kvarter 10 Kvarter 11 1 894 1 325 200 568 0 1 125 85% 0 Kvarter 12 3 150 1 650 375 1 136 0 1 275 77% 363 Torg 4 400 0 0 440 3 520 440 Kvarter 13 3 300 1 700 400 1 191 0 1 300 76% 409 Kvarter 14 1 000 525 125 361 0 400 76% 113 Kvarter 15 4 100 2 125 500 1 479 0 1 625 76% 495 Kvarter 16 9 300 4 800 1 100 3 355 0 3 700 77% 1 144 Kvarter 17 Befintlig - ingår ej i Masthusen Kvarter 18 6 175 2 625 875 510 0 1 750 67% 3 040 Gator norr om kv13-16 2 500 0 0 0 2 250 0 250 Gator kv13-16 2 200 0 0 0 1 980 0 220 SUMMA 80 279 28 500 7 675 Summa tak samt hårdgjorda ytor Summa gröna tak % gröna tak/(tak+hårdgjorda ytor) Avrinningskoefficient 16 378 19 689 20 825 64 567 20 825 32% 0,45 (1): Total areal är lika med tomtens totala yta (2): Ytuppgifter baseras på preliminära uppskattningar från byggherrar (3): % gröna tak fördelad på summa takytor hårdgjorda ytor ska vara mellan 25 och 50% för att klara 2 poäng (2 Credits) i CE3 73% 15 701 2013-02-20 Grönska på marken 935 0,1 94 Tak 865 0,9 779 Gröna tak 1765 0,2 353 Växtbädd på bjälklag 200 – 800 mm djup 715 0,2 143 Växtbädd på bjälklag > 800 mm djup 90 0,1 9 Hårdgjorda ytor med fogar (Plattor) 510 0,6 306 Halvöppna till öppna hårdgjorda ytor (Stenmjöl + Dränerande Asfalt) 1295 0,4 518 Total Yta 6175 m 2 2 2202 m (Reducerad) Kvarter 1 Kvarter 2 Kvarter 3 Kvarter 4 Diagonal Park SUMMA Total areal Total takyta Grön takyta 2 m2 m2 m 6 250 2 280 1 596 4 200 1 900 1 330 4 350 2 019 1 413 4 100 2 014 1 410 690 0 0 560 0 0 20 150 8 213 5 749 Tätt tak m2 684 570 606 604 0 0 2 464 Plattor m2 794 805 816 730 0 0 3 145 Asfalt/Btg Grön / grus m2 m2 794 2 382 230 1 265 233 1 282 209 1 147 690 0 56 504 2 212 6 580 Summa 6 250 4 200 4 350 4 100 690 560 20 150 Ytfördelning kvarter 11 Sedumtak yttertak 1.135 m2 Plattyta yttertak (uteplatser) 190 m2 Plattyta innergård 158 m2 Plattyta kvartersmark 410 m2 BILAGA 6 CE3 PLAN KV 7, 8 och 12 MASTHUSEN BILAGA 7 CE3 PLAN kv 13, 14, 15 och 16 WSP Samhällsbyggnad RES6 Ytvatten PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Dagvatten Masthusen José-Ignacio Ramirez 2013-08-02 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 1234006000 Lina Karlsson / José-Ignacio Ramirez Dagvatten Masthusen, Malmö RES 6 Ytvatten (Surface water) 1. Mål Mål beslutat i översiktlig planeringsskede (OPS): 3 poäng För uppfyllelse av villkoren ska man redovisa: 1p Omfattande avvattningsplan över området innan exploateringen påbörjas. Intyg att en reviderad avvattningsplan över området under byggtiden kommer färdigställas och lämnas över till myndigheter och entreprenörer. Egenkontrollprogram från medverkande entreprenörer där följande behandlas: 1. Siteplan där hög-och lågriskområden för förorening av ytavrinnande vatten är markerade. 2. Rutiner för skydd mot att kontaminerat vatten når dagvattenbrunnar, exempelvis filter och barriärer. 3. Rutiner för att potentiellt förorenande vätskor ska förvaras på lämpliga platser på tillräckliga avstånd från dagvattenbrunnar. Behållare ska inspekteras för att minimera läckage. 4. Försäkran om att avtal finns för hantering av farligt avfall i vätskeform som kan kontaminera. Här ingår olika typer av bensin-och oljeavfall. En sammanställd plan som visar entreprenörernas planerade skyddsåtgärder enligt egenkontrollprogrammen alternativt intyg att system för föroreningsskydd kommer vara installerade innan arbetet påbörjas. Intyg att entreprenörer kommer vara tvungna att förvara och hantera vätskor, oanvända som använda, som tagits in på området på ett sätt som inte förorenar lokala vattenresurser. Intyg att föroreningspreventionen ska vara utformade efter rekommendationer i ”Pollution prevention guidelines” och när relevant CIRIA:s ”SUDS manual” eller motsvarande svenska publikationer. 2p 1 (2) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax +46 (0)40 154347 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Lina Karlsson Civilingenjör Ekosystemteknik VA-system Telefon direkt +46 (0)40 167050 Mobil +46 (0)72 5503541 [email protected] 3p Specifikation av SUD-system i områden där låg risk för föroreningar föreligger. Specifikation av oljeavskiljare där det föreligger en hög risk för föroreningar så som olja och bensin vid avvattningen. De områden som är aktuella i Masthusen är: 1. Gator 2. Platser där fordon för varuleveranser kör eller parkerar 3. Garage med större yta än 800 m2 eller med 50 eller fler parkeringsplatser 2. Bevismaterial Kartan med dagvattensystemet i Västra Hamnen biläggs som Masthusens avvattningsplan innan exploatering (Bilaga 1). Under byggskedet ska byggherrarna begära från entreprenörerna som arbetar i varje delentreprenad i området följande dokument enligt gällande föreskrifter (Plan- och bygglagen ed): - Åtgärder för att förebygga förorening av dag-, spill- eller grundvatten - Egenkontrollprogram där man bevisar att man följer dessa åtgärder Under driftskedet ska oljeavskiljare installeras i garageutrymmen större än 50 m2 och utgående vatten kopplas på spillvattensystemet enligt VA SYD:s tilläggsbestämmelser till ABVA (se Bilaga 2). Dessutom planeras en oljeavskiljare i parkeringen för leveranser till Systembolaget. Vad gäller dagvattenhantering under driftskedet ska ytavrinning i området komma från tak – varav en del gröna tak, parker, torg och några lokala gator. LOD lösningar kommer att ske i form av gröna tak samt genom att utformning av stuprör så att de anslutas till rännor och mindre dammar vilka ansluts till dagvattenledningar. Andel gröna tak visas i Bilaga 3. Eftersom det kommer att finnas en reducerad biltrafik i Masthusen området samt därför att recipienten är havet anses det inte motiverat att ha en omfattande dagvattenrening som skulle vara fallet om recipienten skulle vara en mindre sjö. Dessutom har Gatukontoret beslutat att LOD-lösningar som innebär avledning och rening av dagvatten i gatu- och torg inte kan tillämpas i Masthusen på grund av driftskäl (se Bilaga 4). 3. Slutsatser I och med att alla åtgärder och dokument ovan uppnår Mathusen 3 poäng i kategori RES 6. 4. Bilagor Bilaga 1 Avvattningsplan Masthusen Bilaga 2 VA SYD:s tilläggsbestämmelser till ABVA Bilaga 3 Ytfördelning Masthusen Bilaga 4 Skrivelse från Gatukontoret om avledning och rening av dagvatten i gatu- och torg. 2 (2) PM Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till VA SYDs allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 2010-04-01 ABVA Allmänna bestämmels er för brukande av den allmänna vatten- och i samverkande kommuner avloppsanläggningen nedan benämnda VASA M enligt förteckning i denna skrift Gäller från 2009-01-01 Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till VA SYDs allmänna avloppsanläggningar. Bestämmelserna är beslutade av VA SYDs förbundsstyrelse 2010-02-09 och de gäller från 2010-04-01. Innehåll Kravdel: Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till VA SYDs allmänna avloppsanläggningar 3 Ledningsnät 4 Metaller 5 Organiska ämnen 6 Giftighet 6 Nitrifikationshämning 7 Nedbrytbarhet 7 Bioackumulerbarhet 7 Olja 7 Generella krav – olyckor och haverier 9 Informationsdel: Reningsverk och näringsämnen i kretslopp 11 Avloppsreningsverk i VA SYD 11 Slam 11 Lagar och andra krav 12 Dagvatten 14 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till VA SYDs allmänna avloppsanläggningar. Dessa tilläggsbestämmelser till ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen) anger vilka kvalitetskrav som gäller vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till VA SYDs allmänna avloppsanläggningar. Bestämmelserna gäller även för tillfälliga verksamheter. VA SYD är VA-huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Burlövs, Eslövs och Lunds kommuner samt i Malmö stad. Kommunala avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena avloppsvatten från hushåll. Avloppsvatten från verksamheter kan tas emot under vissa förutsättningar. Dagvatten är också avloppsvatten, även om det inte leds till ett avloppsreningsverk. Vid anslutning av processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter till den allmänna avloppsanläggningen gör VA SYD en individuell bedömning av avloppsvattnets egenskaper och innehåll av skadliga ämnen. VA-abonnen- ten, vanligen fastighetsägaren, ska redovisa vilka ämnen och halter som kan finnas i avloppsvattnet. VA SYD kan kräva provtagningar och analyser av processavloppsvattnen i den omfattning som det behövs för att bedöma om avloppsvattnet kan avledas till kommunens avloppsnät. Det är viktigt att ämnen i det avloppsvatten som leds till kommunens avloppsreningsverk är behandlingsbara. Med det menas att de ämnen som finns i vattnet är biologiskt lättnedbrytbara eller att de kan avskiljas i de kemiska och biologiska reningsstegen. Överbelastning av ett eller flera av reningsverkets processer får inte ske genom utsläpp av föroreningar i större mängd. Det är också viktigt att ledningsnätet inte utsätts för skada genom igensättning, korrosion eller explosion. Personalens hälsa får inte heller äventyras på grund av utsläpp av farliga ämnen. De första 9 sidorna av denna skrift utgör Tilläggsbestämmelser till ABVA, därefter följer en informationsdel. 3 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD KRAVDEL Ledningsnät Parametrar som påverkar ledningarna framgår av tabell 1. Där anges även nivån på de momentanvärden som gäller vid förbindelsepunkten till det allmänna avloppsnätet för såväl spillvatten som dagvatten. Varje överskridande av momentanvärdet leder till angrepp på ledningarna och skadan ackumuleras. Därför ska momentanvärdet alltid innehållas och kontrollen kan göras med hjälp av stickprov. Provet kan även avse korttidsvärde (blandprov bereds av minst tre delprov, tagna inom tio minuter). Däremot duger inte blandprov som representerar längre tid. TABELL 1. PARAMETRAR SOM KAN PÅVERKA LEDNINGSNÄTET. VÄRDENA BÖR INTE ÖVERSKRIDAS ENS UNDER KORT TID Ämne/parameter Momentanvärde Skador pH, min 6,5 Korrosionsrisk och frätskador pH, max 10,0 Korrosionsrisk och frätskador Konduktivitet 500 mS/m Korrosionsrisk på stål Suspenderat material 40 mg/l Igensättningsrisk 2 Fett, avskiljbart (animaliskt eller vegetabiliskt fett) 100 mg/l Igensättningsrisk 3 Summa ammonium-kväve NH3-N, NH4+-N 60 mg/l Korrosionsrisk på betong Magnesium Mg 2+ 300 mg/l Korrosionsrisk på betong Summa sulfat SO42-, SO32-, S2O32- 400 mg/l Korrosionsrisk på betong Klorid 2500 mg/l Materialskador 1 mg/l Korrosionsrisk på betong 1 Sulfid S 2- Temperatur högst 45oC enligt ABVA 9§ 1. För utsläpp till dagvattennätet gäller normalt sett pH 9 som maxvärde 2. Vatten som innehåller partiklar från borrningar måste renas före utsläpp 3. Fett, se broschyr ”Krav på installation av fettavskiljare” från VA SYD. Du hittar den på www.vasyd.se. 4 Metaller Inga metaller bryts ned eller försvinner. De metaller som förs till avloppsreningsverket fördelas mellan slammet och utgående renat avloppsvatten. Tillförsel av skadliga metaller måste därför minska dels för att säkerställa slamkvaliteten men även för att minska utsläppen till recipienterna. I tabell 2 finns varningsvärden för de viktigaste metallerna. För övriga metaller gör VA SYD en bedömning i varje enskilt fall. Vid bedömning av acceptabla utsläpp av metaller tas hänsyn till i vilken punkt mätningen sker och vilka mängder av metaller som släpps ut. Utspädning av avloppsvatten är inte en godtagbar metod för att komma under varningsvärdena. Rent vatten som späder ut avloppsvatten leder till att större föroreningsmängder släpps ut i recipienten. Om utsläpp sker till dagvattennätet måste samråd även ske med Miljöförvaltningen om vilka metallhalter och andra ämnen som kan godtas. TABELL 2. HÖGSTA TILLÅTNA HALTER AV METALLER SOM KAN PÅVERKA RENINGSVERKETS PROCESSER ELLER SLAMKVALITET Parameter Formel Varningsvärde1 (mg/l) Bly Pb 0,05 Kadmium Cd Bör inte förekomma 2 Koppar Cu 0,2 Krom, total Cr 0,05 Krom, 6-värd Cr(VI) Bör inte förekomma 3 Kvicksilver Hg Bör inte förekomma4 Nickel Ni 0,05 Silver Ag 0,05 Tenn Sn 0,1 Zink Zn 0,2 Cyanid total (ej metall, men vanlig vid ytbehandlande processer) CN 0,2 1. Om varningsvärdet överskrids i förbindelsepunkten görs en bedömning tillsammans med verksamhetsutövaren om hur utsläppet kan minskas 2. Kadmium förekommer i normalt hushållsspillvatten i låga halter, men får inte tillföras från industrier eller andra yrkesmässiga verksamheter 3. Sexvärt krom ska reduceras genom behandling i internt reningsverk innan utsläpp får ske 4. Kvicksilver förekommer i normalt hushållsspillvatten i låga halter, men får inte tillföras från industrier eller andra yrkesmässiga verksamheter, t ex tandläkarmottagningar. 5 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD KRAVDEL Organiska ämnen Giftighet Organiska ämnen som tillförs avloppsreningsverken är mer eller mindre giftiga, nedbrytbara och bioackumulerbara. Lättnedbrytbara ämnen bryts ner i avloppsreningsverkets processer medan svårnedbrytbara ämnen anrikas i slammet eller förs vidare ut i recipienten. Exempel på ämnen som är vitt sprida i samhället och som på något sätt är problematiska är PCB, PAH, alkylfenoletoxylater, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, tensider och konserveringsmedel. VA SYD gör i varje enskilt fall en bedömning av vilka ämnen som kan accepteras i en avloppsvattenström och i vilka halter. Utsläpp av ämnen som är giftiga kan medföra att avloppsreningsverkens biologiska processer fungerar sämre eller helt slås ut. Om ämnet inte bryts ner i avloppsreningsverket kan det dessutom finnas risk att vattenlevande organismer i recipienten påverkas negativt. Ämnen som är giftiga får därför inte finnas i avloppsvatten som tillförs spill- eller dagvattennät och de får inte släppas ut i högre halter än vad naturen tål. Detta kan formuleras som att den beräknade koncentrationen av ämnet i utsläppspunkten inte får överstiga den högsta testkoncentrationen som vid långtidsexponering inte orsakar några skadliga effekter på vattenlevande organismer (dvs. PEC<PNEC enligt EUdirektiv 93/87 EEC). FARLIGHETSKLASSIFICERADE ÄMNEN Miljöfarliga ämnen eller ämnen som är klassificerade som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska eller på annat sätt är farliga bör inte finnas i avloppsvatten. Tabell 3 visar exempel på var man kan få information om farliga ämnen. TABELL 3. FARLIGHETSKLASSIFICERADE ÄMNEN Farlighetsklassificerade ämnen (bör inte förekomma i avloppsvattnet) Miljöfarliga organiska ämnen Ämnen med riskklassning* R50, R50/53 eller R53 VA SYD gör bedömning i enskilda fall. Särskilt farliga ämnen enligt REACH (PBT, CMR, vPvB, andra) Se bilagor XIV och XVII i REACH eller ämnen med motsvarande egenskaper 1/ se fotnot Vattendirektivets ämnen Se bilaga X i Vattendirektivet 2/ se fotnot PRIO-ämnen (utfasningsämnen, riskminskningsämnen) Se PRIO-databasen 3/ se fotnot Farligt avfall Avloppsvatten som är klassat som farligt tas inte emot Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Mineralolja (se tabell 6 för när oljeavskiljare krävs) Analyseras som oljeindex i vatten 5 mg/l vid nybyggnation. VA SYD gör bedömning. * nya beteckningar kommer med den nya märkningsförordningen (CLP) 1/ Länk 1 i länklistan på www.vasyd.se/lagarochregler 2/ Länk 2 i länklistan på www.vasyd.se/lagarochregler 3/ www.kemi.se 6 Nitrifikationshämning Nedbrytbarhet I reningsverket avskiljs kväve från avloppsvattnet genom biologiska processer (nitrifikation och denitrifikation). Bakterierna som utför nitrifikationen är känsliga för hämmande ämnen i avloppsvattnet. Om hämmande ämnen tillförs kontinuerligt medför detta att kväveavskiljningen hela tiden fungerar sämre än planerat och att onödigt stora mängder övergödande kväve leds ut i recipienten. Vid större utsläpp av hämmande ämnen kan bakterierna helt slås ut och det tar mycket lång tid innan kväveavskiljningen åter fungerar. Avloppsvattnets hämmande egenskaper måste undersökas innan utsläpp tillåts av VA SYD. Det är mycket viktigt att de organiska ämnena i avloppsvattnet kan behandlas i avloppsreningsverkets biologiska processer. De organiska ämnena i ett avloppsvatten anses lätt nedbrytbara om kvoten mellan biologisk syreförbrukning och kemisk syreförbrukning (BOD7/CODCR) är större än 0,5. Ett värde över 0,5 är dock ingen garanti för att vattnet endast innehåller lättnedbrytbara ämnen, eftersom svårnedbrytbara ämnen kan döljas i analysen av ett lättnedbrytbart ämne. Det är därför viktigt att även se till vad avloppsvattnet egentligen innehåller av kemiska ämnen. TABELL 4. NITRIFIKATIONSHÄMNING Godtagbar nitrifikationshämning 1. Högst 20 % nitrifikationshämning vid 20 % inblandning av processavloppsvatten i laboratoriets testlösning 2. Högst 50 % nitrifikationshämning vid 40 % (eller högre) inblandning av processavloppsvatten i laboratoriets testlösning TABELL 5. NEDBRYTBARHET Krav på lättnedbrytbarhet 1. Förenklad test BOD7/COD > 0,5 2. OECD-test (efter 28 dygn) DOC-minskning > 70% eller BOD-minskning > 60% eller CO2-bildning > 60% (Dessa nedbrytningsnivåer måste uppnås inom 10 dagar efter det att ämnet börjar brytas ned) Bioackumulerbarhet Olja Vissa ämnen anrikas i levande organismer vilket kallas bioackumulering. På grund av de bioackumulerbara ämnenas egenskaper finns det risk att dessa kan anrikas till slammet. Avloppsvattnet bör därför inte innehålla några sådana ämnen, oavsett i vilken halt. Om BCF (biokoncentrationsfaktorn) är högre än 2000 respektive högre än 5000 räknas ämnet som bioackumulerande respektive mycket bioackumulerande. Kriterierna för bedömning av bioackumulerbarhet finns i Kemikalieinspektionens regler (www.kemi.se). Olika verksamheter som verkstadsindustri, biltvätt och annan bilvård är källor till oljeutsläpp. Dessutom förekommer spill från fordon, spill vid påfyllning av olja och läckande tankar. Oljor är en mycket inhomogen grupp som främst består av olika kolväten. De mest svårnedbrytbara delarna av oljan bryts inte ner i reningsverket utan hamnar i slammet. Om en verksamhet riskerar att släppa ut oljehaltigt vatten måste vattnet först renas i en slam- och oljeavskiljare. Krav på oljeavskiljning och vart vattnet ska ledas framgår av tabell 6. Det är inte tillåtet att leda avloppsvatten från verkstadsdelen av en verksamhet till samma oljeavskiljare som tar emot avloppsvatten från tvätt av fordon. Vissa typer av tvättvatten, som t ex motortvätt eller detaljtvättar, klassas dessutom som farligt avfall. Avloppsreningsverket tar aldrig emot avloppsvatten som klassas som farligt avfall. 7 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD KRAVDEL TABELL 6. VERKSAMHETER DÄR AVSKILJARE FÖR OLJA OCH SLAM KRÄVS Verksamhet Dimensioneras enligt Anslutning Anmärkning Fordonstvättar: Mer än 1000 personbilar/år Max 5 g olja, 50 mg zink, 10 mg bly+krom+nickel och 0,25 mg kadmium per tvätt Spillvattenledning Normalt sett krävs längre gående rening än klass I- oljeavskiljare. Endast tvättmedel enligt Göteborgslistan* eller motsvarande. Fordonstvättar: Mer än 200 större fordon/år Max 15 g olja, 150 mg zink, 30 mg bly+krom+nickel och 0,75 mg kadmium per tvätt Spillvattenledning Normalt sett krävs längre gående rening än klass I- oljeavskiljare. Endast tvättmedel enligt Göteborgslistan* eller motsvarande. Färre fordonstvättar än ovanstående Europastandard: SS-EN858-1 och 858-2 Spillvattenledning Endast tvättmedel enligt Göteborgslistan* eller motsvarande. Utomhusspolplatta ska utformas så att regnpåverkan blir liten, exempelvis genom taktäckning. Ambulerande fordonstvätt Enligt ovan beroende av antal tvättar/år Spillvattenledning Ska ske på spolplatta. Endast tvättmedel enligt Göteborgslistan* eller motsvarande. Golvavlopp i verkstäder, maskinrum, kompressorrum, lager och liknande Europastandard: SS-EN858-1 och 858-2 Spillvattenledning Utrymmena ska i första hand sakna avlopp. Torr sopning rekommenderas. Skurvatten är vanligen farligt avfall och får inte hällas i avlopp. Garage med golvavlopp >50 m2 Europastandard: SSEN858-1 och 858-2 Spillvattenledning Ränna nedanför infartsramp till garage i källare, får kopplas till spillvattenledning utan oljeavskiljare under förutsättning att endast vatten från ramp leds till rännan. Taktäckt parkeringsdäck med Europastandard: SSgolvbrunnar EN858-1 och 858-2 Spillvattenledning Kan kopplas till dagvattenledning om inga tvättmöjligheter eller tappställen finns Pumpöar och cistern Europastandard: påfyllning vid bensinstationer SS-EN858-1 och 858-2 och eventuella särskilda skyddsföreskrifter Dagvattenledning Plattan runt pumpöar ska vara förhöjd så ovidkommande vatten inte kan rinna in Övriga utomhusområden med risk för oljespill, exempelvis stora parkerings ytor och uppställningsplatser för tyngre fordon Dagvattenledning Bypass-funktion, alternativt kan annan reningsmetod användas efter kontakt med VA SYD Europastandard: SS-EN858-1 och 858-2 och eventuella särskilda skyddsföreskrifter * (= f.d. Kemikaliesvepets lista) Hittas via www.vasyd.se/lagarochregler (Länk 3 i länklistan) 8 Oljeavskiljaren ska alltid vara klass I. Slamavskiljning och provtagningsmöjlighet krävs i samtliga fall. Larm (optiskt och akustiskt) för hög oljenivå ska finnas. Tömning av avskilt slam och avskild olja ska ske så ofta det behövs för att kraven på utgående vatten alltid ska uppfyllas, men minst en gång per år. Rutiner ska finnas för återfyllning med vatten efter tömning, regelbunden kontroll av slam- och oljevolymerna, regelbunden kontroll av larm och automatisk avstängningsventil, regelbunden besiktning av avskiljarens skick. Utförda kontroller och tömningar med uppgift om mängder ska journalföras. VA SYD och Miljöförvaltningen i respektive kommun avgör om avsteg från riktlinjer för oljeavskiljare kan ske. Generella krav - Olyckor och haverier Oavsiktliga utsläpp kan orsaka stor skada på avloppsreningsverkens processer eller på livet i vattendragen om utsläppen avletts till avlopp. Kemikalier och farligt avfall ska därför hanteras och förvaras på sådant sätt att de vid eventuella haverier inte kan nå det kommunala avloppsvattennätet. Även ämnen som i små mängder är oskadliga kan förorsaka problem i reningsverket om större utsläpp sker. Alla kemikalier och farligt avfall ska därför lagras under tak på invallade platser. Golvbrunnar bör inte förekomma i lokaler där kemikalier hanteras eller förvaras. Lastning och lossning av kemikalier och andra råvaror utgör speciellt riskabla moment. För verksamheter med särskilt stor hantering av kemikalier bör underjordiska tankar för uppsamling av spill eller avstängningsventiler mot det kommunala avloppsvattennätet övervägas. Risken för utsläpp behöver analyseras av varje verksamhet som är anslutet till kommunalt avloppsvattennät och förebyggande insatser vidtas. Vid brand uppstår ett mer eller mindre giftigt brandsläckvatten. Där det hanteras stora mängder kemikalier ska verksamheten ha en väl förberedd plan för omhändertagande av brandsläckvatten och kemikaliespill. Om ett oavsiktligt utsläpp har skett är det mycket viktigt att omgående kontakta VA SYD. Eventuellt kan då störningen minimeras. 9 10 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD INFORMATIONSDEL Informationsdel Reningsverk och näringsämnen i kretslopp Avloppsreningsverk i VA SYD VA SYD driver för närvarande 11 avloppsreningsverk varav Sjölunda, Klagshamn och Källby är de största. Avlopps reningsverken har till uppgift att ta emot och rena avloppsvatten av hushållskaraktär. Avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter kan tas emot under förutsättning att ämnena i vattnet är behandlingsbara och inte ställer till problem i ledningsnät, reningsverk eller i recipient. Processerna i avloppsreningsverken är anpassade till att behandla föroreningar som är biologiskt nedbrytbara samt att avskilja fosfor, kväve, partiklar och suspenderade ämnen. I domar och beslut från miljödomstolen och länsstyrelsen finns villkor för avloppsreningsverkens utsläpp av renat avloppsvatten. Slam När avloppsvatten renas i avloppsreningsverken avskiljs slam. Slam innehåller viktiga näringsämnen som kväve och fosfor samt strukturbildande ämnen. Slam är ett utmärkt jordförbättringsmedel under förutsättning att det har ett lågt innehåll av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen. Branschorganisationen Svenskt Vatten driver i nära samråd med aktörer inom jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer, miljörörelsen, VA-verken och myndigheter ett certifieringssystem för återföring av växtnäring ur avlopp. Aktivt arbete med utsläppskällor är ett viktigt krav inom REVAQ. Riksdagen har formulerat 16 miljökvalitetsmål. Ett av delmålen anger att minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark, senast 2015. VA SYD arbetar för att säkra att växtnäring från avloppsfraktioner tillvaratas på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Källby, Södra Sandby, Klagshamn och Sjölunda avloppsreningsverk certifierades enligt REVAQ i juni 2009. Det finns flera nationella regler för vad som gäller när slam ska återföras till jordbruksmark. Exempelvis finns det gränsvärden för hur mycket metaller slammet får innehålla i Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. (1998:944) 11 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD INFORMATIONSDEL Lagar och andra krav VATTENTJÄNSTLAGEN ABVA Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), reglerar bland annat abonnentens brukande av den allmänna VA-anläggningen. Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA), innehåller bestämmelser för avledning av spill- och dagvatten och för vad som får tillföras avloppsvattnet. VA-huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars innehåll väsentligt avviker från hushållsspillvatten. Den som vill avleda spillvatten eller förorenat dagvatten är skyldig att informera om sin verksamhet så att VA-huvudmannen kan bedöma om utsläppen är acceptabla för ledningsnät och avloppsreningsverk. VA-huvudmannen kan begära att abonnenten utför egenkontroll av sin verksamhet i form av provtagning, kemisk analys och journalföring. VA-huvudmannen har vid behov rätt att låta undersöka VA-installationen och utföra den provtagning och de analyser som anses nödvändiga. Erforderlig provtagning och analys bekostas av fastighets ägaren. Abonnenten är vanligtvis fastighetsägaren. Abonnenten kan inte överlåta ansvaret gentemot VA-huvudmannen på till exempel hyresgäster. Till skillnad från Miljöbalken där verksamhetsutövaren har det slutgiltiga juridiska ansvaret gentemot miljömyndigheten är det abonnenten som har det juridiska ansvaret gentemot VA-huvudmannen. Av praktiska skäl sker dock vanligtvis VA-huvudmannens kontakter i frågor rörande avloppsvatten från verksamheter direkt med verksamhetsutövaren även om denne inte formellt är abonnent. Utdrag ur Vattentjänstlagen: RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN Enligt § 18 är huvudmannen inte skyldig att koppla in en abonnent eller låta en abonnent vara inkopplad om fastighetens VA-installation har väsentliga brister. § 21 får man inte tillföra VA-anläggningen sådant som kan skada den eller sådant som gör det svårt för VA-huvud mannen att uppfylla ställda krav eller skapar olägenheter för huvudmannen eller annan. § 23 får kommunen, i praktiken VA-huvudmannen, meddela ytterligare föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen. ABVA och dess tilläggsbestämmelser är sådana föreskrifter. § 43 har VA-huvudmannen rätt att stänga av vattentill förseln till en fastighet om fastighetsägaren inte har betalat avgifter eller i övrigt väsentligt försummat sina skyldigheter om VA-huvudmannen har ställt kraven skriftligt. Här stadgas också att kostnaden för avstängningen kan debiteras fastighetsägaren. § 47 skall abonnenten återställa skador som orsakats av hans utsläpp och ersätta VA- huvudmannens kostnader för dem. 12 Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) kallas ofta för Vattendirektivet. Syfte är att skapa en helhetssyn på Europas och enskilda ländernas vattenresurser och få en enhetlig, sammanhållen lagstiftning för vatten. I stället för administrativa gränser utgår man från avrinningsområden för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Alla typer av ytvatten omfattas av direktivet såsom sjöar, vattendrag, kustvatten, dock inte öppet hav. Information finns på www. vattenmyndigheterna.se och www.vattenportalen.se I Ramdirektivet för vatten finns det en lista över 33 prioriterade ämnen (Bilaga X) som anger vilka ämnen som är särskilt prioriterade för åtgärder (EU 2455/2001). MILJÖBALKEN OCH DESS FÖLJDLAGSTIFTNING Miljöbalken (SFS 1998:808) är en övergripande lagstiftning som syftar till att främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö. Huvudprinciper i balken är kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, principen om att utsläpparen betalar samt hushållnings- och kretsloppsprincipen. Till miljöbalken finns det en mängd följdförfattningar med mer preciserade regler och bestämmelser. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) reglerar tillståndsprövning och anmälningsplikt av miljöfarlig verksamhet. Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) ställer krav på verksamhetsutövaren att ha kunskap om sin verksamhet och om vilka lagar och krav som gäller för den. Verksamheten ska bland annat ha en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Ett bra hjälpmedel vid bedömning av kemikaliers farlighet från miljö- och hälsosynpunkt är Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg PRIO, se www.kemi.se PRIO-databasen tar upp ämnen i två olika prioriteringsnivåer utfasningsämnen respektive prioriterade riskminskningsämnen. PRIO-databasen är inte på något sätt fullständig när det gäller ämnen med farliga egenskaper och databasen kompletteras fortlöpande i takt med att kunskapen om kemiska ämnen ökar. Att ett ämne inte finns upptagen i PRIO-databasen betyder alltså inte att ämnet inte har farliga egenskaper. Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) gäller avfall och hur avfall ska hanteras. I bilagorna till förordningen finns det en förteckning över olika kategorier av avfall och hur avfallet ska klassas (farligt avfall anges med en asterisk). Exempel på farligt avfall är koncentrerade bad, avfettningsmedel, spillolja, glykol och färgrester. Detta avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det inte kan förorena mark eller vatten. Farligt avfall får inte dumpas i avloppet utan ska tas om hand och destrueras i en särskild anläggning. REACH Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1907/2006 är EU:s förordning om kemikalier, REACH. Den kräver att alla kemiska ämnen som hanteras i volymer över 1 ton per år ska registreras av tillverkare eller importörer. Tillståndsprövning av ämnen med särskilt farliga egenskaper kommer att införas löpande. Detta gäller främst CMR-, PBT- och vPvB-ämnena samt andra särskilt farliga ämnen. Förklaringar •• CMR: C - cancerogena, M - mutagena, R - reproduktionstoxiska •• PBT: P - persistenta (svårnedbrytbara), B - bioackumulerbara (ansamlas i organismer), T – toxiska (giftiga) •• vPvB: vP - mycket persistenta, vB - mycket bioackumulerbara •• Andra särskilt farliga ämnen: exempelvis – hormonstörande •• Nedströmsanvändare: En fysisk eller juridisk person som använder ett ämne – antingen som sådant eller ingående i en beredning – i sin industriella eller professionella verksamhet. En distributör eller konsument är inte en nedströmsanvändare. 13 T I L L ÄG G S B E STÄ M M ELSER TILL ABVA VA SYD INFORMATIONSDEL CLP-FÖRORDNINGEN Med CLP-förordningen (Förordning (EG) nr 1272/2008) (classification, labelling and packaging, på svenska: klassificering, märkning och förpackning) införs inom EU FN:s Globalt Harmoniserade System för klassificering och märkning av kemikalier (GHS), vilket innebär att det kommer att finnas gemensamma internationella regler för att ge bättre skydd för hälsa och miljö och underlätta internationell handel med kemikalier. Under en övergångsperiod fram till 2015 kommer KemI:s föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 2005:7) och den nya förordningen att gälla parallellt. 14 Dagvatten Enligt både Miljöbalken och Lagen om allmänna vattentjänster betraktas dagvatten som ett avloppsvatten. Om det är förorenat kan rening behövas innan det släpps till ledningsnätet. Dagvattenhanteringen har alltmer kommit att handla om miljö- och kvalitetsaspekter och inte bara om dagvattnets kvantitet och om hur staden ska avvattnas på bästa tänkbara sätt. Arbetet med dagvatten måste framför allt fokuseras på förebyggande åtgärder. Fastighetsägaren och verksamhetsutövaren ska se till att föroreningar inte ens hamnar i dagvattnet. Exempelvis ska någon sorts skydd av dagvattenbrunnar alltid finnas om lastning och lossning av kemikalier eller andra råvaror sker utomhus. I tabellen finns det fler exempel på åtgärder som bör vidtas för att förbättra dagvattnets kvalitet. TABELL 7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR VERKSAMHETER SOM PÅVERKAR DAGVATTEN Verksamhet Åtgärd Materialval Om koppar eller bly används på tak eller väggar kan VA SYD komma att kräva rening före utsläpp. Målat material är miljömässigt bättre än förzinkat. Färg som innehåller tungmetaller bör inte användas. Träskyddsbehandlat virke som utsätts för väder och vind bör undvikas, eftersom de avger gifter. Parkeringsplatser Eventuell ska dagvatten från stora ytor anslutas till slam- och oljeavskiljare (se även tabell 6). Regnvatten från avbanade exploateringsytor Dagvatten från ytor som står utan vegetation länge ska ledas till sedimentationsdamm. Alternativt kan ytorna besås med täckande växtlighet. Dagvatten från gator Frekvensen för gatusopning och gatubrunnstömning bör vara behovsstyrd beroende på mängden trafik eller allmän nedsmutsning. Brunnsborrning Vatten från borrningen får inte ledas till spill- eller dagvattenavlopp utan föregående slamavskiljning (se tabell 1). Blästring Blästersand och förorenat avloppsvatten får ej ledas till avlopp utan förbehandling. Fasadrengöring Avloppsvatten får ej ledas till avlopp utan förbehandling. Kontakta miljöenheten. Klottersanering Miljöanpassade kemikalier och metoder ska användas. Beroende av innehåll kan saneringsvattnet behöva samlas upp. Byggnadsrenovering Byggnadsmaterial som innehåller koppar, bly och PCB på utsidan ska bytas ut i största möjliga utsträckning. Sanering av PCB ska anmälas till Miljöförvaltningen. Tvätt av sopkärl Avloppsvatten bör infiltreras eller släppas till spillvattenledning. Fett från matlagning och servering utomhus Fett ska samlas upp och lämnas till återvinningsstation och får inte släppas till spilleller dagvattenledning. Grundvatten Endast icke-förorenat grundvatten får släppas ut i dagvattennätet, dock aldrig som en permanent lösning. Grundvatten med en halt av partikulärt järn >0,5 mg/l kan störa livet i bäckar och åar. Tömning av badbassänger Utsläpp från badanläggningar kan ske till spillvattennät om inte särskilda skäl talar emot. Avklorering ska ske innan det släpps till kommunala nätet. Tömning av kabelbrunnar Avloppsvattnets kvalitet ska undersökas i varje enskilt fall. Kraftigt nedsmutsat avloppsvatten utgör farligt avfall. Endast små utsläpp är tillåtna. Fordonstvätt på gatan eller fastighet Det är inte tillåtet att tvätta fordon på gatan (se tabell 6). Halkbekämpning Mängden vägsalt bör minimeras. Bekämpningsmedel Kontakta Miljöförvaltningen innan bekämpningsmedel används. Släckvatten från bränder Utsläpp av släckvatten som innehåller giftiga ämnen ska för-hindras genom lämpliga avstängnings- och uppsamlingsåtgärder Kemikalieutsläpp vid olyckor Utrustning för och kunskap om insamling av mindre mängder kemikalier samt stopp för läckage bör finnas på samtliga lastbilar med farligt gods. Skadade fordon Skadade fordon får inte hanteras, repareras eller ställas upp så att olja eller andra föroreningar kan rinna ner i dagvattenbrunnar. Snötippning Förorenat smältvatten får inte nå dagvattennätet eller recipienter. Tillfälliga upplag av diverse material Förorenat lakvatten får inte nå dagvattennät eller recipienter. Åtgärderna är hämtade från ”Dagvattenstrategi för Malmö” http://www.vasyd.se/VattenAvlopp/dagvatten/Pages/Dagvattenstrategimalmo.aspx 15 TILLÄGGSBESTÄMMELSER TILL ABVA • Utgåva 02 2011.11 • Text och layout: VA SYD • Foto: Linda Berglund, Hjördis Hilmarsdottir samt VA SYDs bildarkiv VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Kundservice 040- 635 10 00 [email protected] www.vasyd.se BILAGA5(6 Ytfördelning Total areal Total takyta 2 Kvarter 1 Kvarter 2 Kvarter 3 Kvarter 4 Diagonal Park Gator norr om kv 1-4 Gator söder om kv 1-4 Kvarter 5 Kvarter 6 Kvarter 7 Kvarter 8 Gator kv 6, 7, 8 Kvarter 9 Kvarter 10 Kvarter 11 Kvarter 12 Torg Kvarter 13 Kvarter 14 Kvarter 15 Kvarter 16 Kvarter 17 Kvarter 18 Gator norr om kv13-16 Gator kv13-16 SUMMA 2 (1) m 6 250 4 200 4 350 4 100 690 560 3 800 2 700 m 2 280 1 900 2 019 2 014 0 0 0 0 5 102 3 100 3 100 4 308 2 287 1 601 1 601 0 Tätt tak m 2 Plattor m 2 Asfalt/Btg Grön takyta Grön / grus m2 684 794 794 570 805 230 606 816 233 604 730 209 0 0 690 0 0 56 0 0 3 420 0 0 2 430 Befintlig - ingår ej i Masthusen 0 1 956 0 84 1 119 0 84 1 119 0 0 0 3 877 m2 1 596 1 330 1 413 1 410 0 0 0 0 m2 2 382 1 265 1 282 1 147 0 504 380 270 2 287 1 517 1 517 0 859 381 381 431 1 135 1 541 1 614 489 2 006 4 550 0 387 440 405 123 503 1 142 1 765 0 0 3 035 250 220 24 169 15 787 Befintlig - ingår ej i Masthusen 1 893 3 150 4 400 3 300 1 000 4 100 9 300 1 325 1 627 0 1 704 516 2 117 4 802 6 175 2 500 2 200 2 630 0 0 80 278 28 423 190 568 0 86 1 137 0 0 440 3 520 90 1 191 0 27 361 0 111 1 479 0 253 3 356 0 Befintlig - ingår ej i Masthusen 865 510 0 0 0 2 250 0 0 1 980 4 254 16 379 Summa tak samt hårdgjorda ytor Summa gröna tak % gröna tak/(tak+hårdgjorda ytor) 19 689 64 491 24 169 37% (1): Total areal är lika med tomtens totala yta (2): Ytuppgifter baseras på preliminära uppskattningar från byggherrar (3): % gröna tak fördelad på summa takytor hårdgjorda ytor ska vara mellan 25 och 50% för att klara 2 poäng (2 Credits) i CE3 2012‐06‐07/AD Bilaga ϰͲ^ŬƌŝǀĞůƐĞĨƌĊŶ'ĂƚƵŬŽŶƚŽƌĞƚͲƌĞŶŝŶŐĂǀĚĂŐǀĂƚƚĞŶŝŐĂƚƵͲŽĐŚƚŽƌŐ͘ Avvikelserapport Masthusen Instruktion: Gråmarkerade rutor ska fyllas i av den som rapporterar avvikelse från krav i Masthusens Hållbarhetsprogram. Vitmarkerade rutor fylls i av Masthusens hållbarhetsansvarige. Projekt: Avvikelseapport nr: 1 Masthusen – Masttorget+Del av Diagonalen+Lokalgatorna Avvikelse avser: Krav i Hållbarhetsprogrammet som styr Dagvattenhantering och Vattenföroreningar. (krav nr: 3.4.2 samt 3.5.1 i Hållbarhetschecklistan) Beskrivning av avvikelse: Avvikelse från krav 3.4.2: Torget och Diagonalen kommer till största delen vara hårdgjord och inte utformade för uppsamling av regnvatten för återanvändning. Vidare kommer man inte följa rekommendationen i Landskapsutformningsplanen att leda dagvatten från torg & gator till urbana ekodiken/urban vattenytor. Inga öppna dagvattenkanaler planeras på torget. Avvikelse från krav 3.5.1: Lokalgatorna planeras ej vara utformade med avrinning till träd och buskar. Motiv till avvikelser: Kraven uppnås ej på allmän platsmark då avrinning till växtlighet har försökt undvikas på grund av saltskador. Urbant ekodike har bedömts få betydande negativa konsekvenser ur driftskostnadsperspektiv. Synligt dagvatten på torget bedöms begränsa torgets flexiblitet mm, se nedan. Vilka alternativ har prövats och utretts för att undvika en avvikelse? Erfarenheter från lösning med avstängning av dagvatteninfiltration vintertid till växtlighet har erhållits från Hyllie Stationstorg, dessa har visat betydande kostnadsökning avseende drift och underhållskostnader. Alternativa utformningar för att skapa synligt dagvatten har prövats på torget, men förkastats då stor del av torgets flexibilitet går förlorad, negativa erfarenheter av algtillväxt i liknande anläggningar samt ökad skräpansamling med ökad drift och underhållskostnader som följd. Kontaktperson angående avvikelse: Mikael Prag Datum: 130206 Namn: Mikael Prag Företag: Gatukontoret, Malmö Stad Svar på begäran om avvikelse Avvikelsen avslås/godkänns: Motiv till beslut: Datum: Namn:
© Copyright 2024