Loomis Årsredovisning 2010.pdf
Årsredovisning 2010 e d d i r t s e Den ob n e t s i l specia g n i r e t n a h e d r ä v på t e l l ä h i sam Innehåll Året som gått 1 Koncernöversikt 2 Vd-ord 4 Vision, mål och strategier 8 Verksamhet 10 Marknad 14 Europa 16 USA 18 Ansvarstagande & Medarbetare 20 Riskhantering 22 » Det är glädjande att vi har uppnått marginalmålet trots recession och lågt ränteläge.« Vd-ord sid 4 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning 23 Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering 27 Styrelse och revisor 30 Koncernledning 31 Aktien 32 Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse 35 Koncernens resultaträkning 39 Koncernens balansräkning 40 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 41 Koncernens kassaflödesanalys 42 Noter – Koncernen 43 Moderbolagets resultaträkning 78 Moderbolagets balansräkning 79 Moderbolagets kassaflödesanalys 80 » Det fortsatta arbetet med kostnads besparingar och effektivitetsförbättringar möjliggjorde resultatförbättringen. « Europa sid Moderbolagets förändringar i eget kapital 81 Noter – Moderbolaget 82 Revisionsberättelse 90 Flerårsöversikt 91 Kvartalsdata 93 Kallelse till årsstämma 95 Adresser 97 » Bedömning och hantering av opera tionella risker är en central del i Loomis dagliga verksamhet. « Riskhantering sid 22 16 Året som gått 2010 n Intäkterna uppgick till 11 033 MSEK (11 989). Rörelsemargi nalen (EBITA) ökade till n Den organiska tillväxten var –1 procent (–3). n Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 882 MSEK (837) vilket var en förbättring med 45 MSEK jämfört med föregående år. 8,0% n Rörelsemarginalen (EBITA) steg till 8,0 procent (7,0). n Resultatet före skatt uppgick till 759 MSEK (706) och resultatet efter skatt till 496 MSEK (500). n Vinsten per aktie var 6,80 SEK (6,85). n Rörelsens kassaflöde på 938 MSEK (789) uppgick till 106 procent (94) av rörelseresultatet (EBITA). n Föreslagen utdelning 3,50 SEK (2,65) per aktie. Koncernens intäkter och rörelseresultat (EBITA) 2008–2010 Nyckeltal 2010 2009 2008 11 033 11 989 11 258 Koncernen i sammandrag Intäkter, MSEK Intäkter, Europa, MSEK 7 024 7 618 7 320 Intäkter, USA, MSEK 4 009 4 372 3 938 Rörelseresultat (EBITA), MSEK 882 837 748 Rörelsemarginal, % 8,0 7,0 6,6 Rörelseresultat (EBIT), MSEK 866 821 733 Resultat per aktie före utspädning, SEK 6,80 6,85 5,80 Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA) Genomsnittligt antal heltidsanställda 106 94 59 18 466 18 428 19 361 n Koncernens intäkter MSEK Koncernens rörelsemarginal % 15 000 12 10 000 8 5 000 4 200820092010 1 2 Koncernöversikt Det här är Loomis Loomis erbjuder helhetslösningar för värdehantering till finansiella institutioner, detaljhandeln, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Cirka 20 000 medarbetare är verksamma vid över 370 lokalkontor i 13 europeiska länder och i USA. Loomis tjänsteområden omfattar värdetransporter och kontanthantering. Syftet är att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis marknadsandel i de europeiska verksamhetsländerna uppgår till cirka 28 procent och koncernens marknadsandel i USA bedöms vara omkring 20 procent. Loomis eftersträvar att vara en av de två största aktörerna på respektive geografisk marknad där koncernen är verksam, vilket i de flesta fall har uppnåtts. Den samlade målsättningen är dessutom ett attraktivt aktieägarvärde byggt på fortsatt tillväxt genom geografisk expansion, tydligt fokus på erbjudande av helhetslösningar, förbättrad intern effektivitet samt ökad lönsamhet med ett starkt kassaflöde. Loomis tjänsteområden Värdetransporter Kontanthantering Loomis har cirka 5 900 värde transportbilar som transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. I detta logistiksystem är Loomis uppgift att se till att rätt mängd kontanter finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Kontanthantering omfattar arbetet vid Loomis cirka 220 uppräknings centraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker både uppräkning samt äkthets- och kvali tetskontroll. Centralerna lagerhåller även kontanter så att kunder kan beställa vid behov. tjänsteområdenas andel av intäkterna 2010 Europa 33% 67% tjänsteområdenas andel av intäkterna 2010 USA 21% 79% Värdetransporter Kontanthantering Koncernöversikt Nordamerika: USA Europa: Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Österrike. 20 000 anställda på… 370 14 lokalkontor i… länder Historik 1852 Henry Wells och William Fargo grundar Wells Fargo & Co under Kaliforniens guldrusch. 1905 Lee Loomis bildar Cleary Creek Commercial Company, som förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter och återvänder med guld via hundsläde. 1925 Loomis Armored Car Service grundas i Portland, Oregon. Bilen som senare kom att kallas ”Old Number One” tillverkas till en kostnad av 8 000 dollar och tas i drift. 1934 Erik Philip-Sörensen bildar Hälsingborgs Nattvakt i Helsingborg, Sverige. Sörensen förvärvar ett antal andra säkerhetsföretag i södra Sverige. Det sammanslagna företaget kallas Förenade Svenska Vakt AB. 1972 Alla företag som ägs av Erik Philip-Sörensen samlas under det gemensamma namnet Securitas. 1981 Securitas delas upp mellan Sörensens två söner. Den internationella verksamheten utvecklas senare till att bli dagens Group 4 Securicor, medan det svenska företaget blir Securitas. 1995 Riksbanken i Sverige börjar outsourca kontanthantering. Cash Handling Services tar namnet Loomis och börjar etablera en ny identitet. 1997 2007 Investment AB Latour blir Securitas nya ägare med fokus på säkerhet. Loomis förvärvar Wells Fargo Armored, ett företag som är dubbelt så stort som Loomis, och bildar Loomis, Fargo & Co. Ett nationellt servicenät i USA skapas. 1989 2001 1985 Securitas inleder sin internationella expansion under Melker Schörlings ledning. Expansionen börjar med förvärv i Norge, Danmark och Portugal. 1991 Securitas AB börsnoteras på Stockholmsbörsen. 1992 Securitas förvärvar Protectas som har verksamhet i nordöstra Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland. 1993 Securitas genomför förvärvet av Esabe i Spanien. 1994 Securitas Värde AB bildas. Loomis, Fargo & Co., som är marknadsledare i USA, går samman med Securitaskoncernen. Kontanthanteringsverksam heten i Storbritannien etableras. Securitas omorganiserar från en landsbaserad struktur till en organisation med fem specialiserade divisioner, varav Cash Handling Services blir en. 2004 Securitas förvärvar Valiance och utökar därmed den geografiska täckningen i Frankrike. 2006 Securitas meddelar avsikten att dela upp verksamheten i separata, oberoende och specialiserade säkerhetsbolag. Securitas Loomis avyttrar sin verksamhet Loomis Cash Management Ltd. (LCM) i Storbritannien. Loomis förvärvar Group4Securicor PLC (G4S) värdehanteringsverksamhet i Frankrike samt Brinks kontanthanteringsverksamhet i Storbritannien. 2008 Etablering av dotterbolag i Slovenien. Den 9 december börsintroduceras Loomis på mid cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. 2009 Loomis etablerar ett dotterbolag i Slovakien samt förvärvar inkråmet i det slovakiska värde hanteringsföretaget Fenix. 2010 Loomis förvärvar värdehanteringsföretaget Agency of Security Fenix CIT i Tjeckien. 3 4 Vd-ord Vd har ordet 2010 var ett viktigt år för Loomis. Vi uppnådde en rörelsemarginal på 8,0 procent vilket är det mål vi satte upp i början av 2008. Då låg marginalen på 5,3 procent med en nedåtgående trend. Det var en tuff utmaning som vi har klarat av. Även övriga finansiella nyckeltal utvecklades positivt. Rörelseresultatet (EBITA) ökade från 837 MSEK till 882 MSEK och rörelsens kassaflöde förbättrades till 938 MSEK (789) och uppgick till 106 procent (94) av rörelseresultatet (EBITA). I slutet av november 2010, när vi kände oss säkra på att vi skulle nå marginalmålet, offentliggjorde vi våra nya finansiella och operativa mål, däribland en rörelsemarginal på 10 procent senast 2014. Det är speciellt glädjande att vi har uppnått marginalmålet och resultatförbättringen trots att en stor del av året präglades av recession och låga räntor på flertalet av våra marknader. Det visar att verksamheten är stabil och bär kraftig, även när de yttre omständigheterna inte är optimala. Bred resultatförbättring Resultatförbättringen har skett på bred front och gäller flertalet av de 14 länder där vi är verksamma. Jag vill speciellt nämna UK, Sverige, USA och Frankrike. Verksamheten i UK var efter avyttringen av LCM i slutet av 2007 i kris vilket vi nu rett ut. I Sverige har vi återhämtat oss efter de problem med vissa rutiner som kulminerade i slutet av 2007 och början av 2008 och som gjorde att vi var nära att förlora tillståndet att bedriva värdetransporter. I USA har vi genom intensivt arbete med effektiviseringar förbättrat resultatet samtidigt som konkurrenterna har backat. I Frankrike är den omstrukturering som vi inledde under våren 2010 inte avslutad, men vi är på god väg att uppnå ett tillfredsställande resultat även där. Den grundläggande orsaken till den breda resultatför bättringen är att vi har fortsatt att lägga stor energi på att förbättra effektiviteten och lönsamheten vid våra 370 lokalkontor, ett arbete som inleddes 2008. Den största skillnaden är den kulturförändring som blivit följden av att enheterna fått ett ökat ansvar för verksamheten och resultatet. Andelen lokalkontor som inte är lönsamma sjunker ständigt och uppgick i skrivande stund till cirka 25 procent. Det är dock en bra bit kvar till det nya målet, högst 15 procent senast 2014. Arbetet med lokalkontoren är i sin tur en del av strategin för att nå våra marginalmål, som bygger på hörnstenarna ”Price-Branch-Risk”. n”Price” innebär att det pris kunden betalar ska ge oss kompensation för våra kostnader. Prisökningar ska till exempel överstiga våra löneökningar. Genom att vårt varumärke är ett ”Premium Brand”, vilket bland annat innebär att det står för hög kvalitet och mervärde, ska vi även ta ut ett ”Premium Price”. n”Branch” står för ett kontinuerligt arbete med att öka effektiviteten vid lokalkontoren. En del av det arbetet består av en mer aktiv planering av rutter och bemanning. Men, som tidigare nämnts, spelar också ett större lokalt operativt ansvar och lönsamhetsansvar en stor roll. n”Risk” innebär att vi hela tiden strävar efter att undvika att våra egna medarbetare och andra utsätts för risk för personskador i anslutning till vår verksamhet samt att det värde vi ansvarar för inte försvinner. Genom att identifiera och på ett bra sätt hantera risker ska vi också hålla riskkostnaderna på en acceptabel nivå. Återhämtning av marknaden Marknaden var förhållandevis stabil under 2010, med viss återhämtning under senare delen av året. Efter att i stort sett ha stått still under recessionen, växte marknaden i flera av de länder där vi är verksamma i varierande takt, med upp till 5 procent. Detta trots det låga ränteläget som påverkar värdetransportbranschen negativt, eftersom kundernas incitament för att snabbt transportera och placera kontanterna på räntebärande konton försvagas. Trenden på marknaden är att detaljhandeln i ökad utsträckning söker säkra och effektiva lösningar för sin kontanthantering och att mängden kontanter som cirkulerar fortsätter att öka. I Spanien, Storbritannien och USA har marknaden varit något svagare än i övriga länder där vi är verksamma. Förnyad strategi Under 2010 utvecklade och kompletterade vi vår strategi. Förnyelsearbetet, som inleddes under 2008, är visserligen ännu inte helt slutfört, men vi har nått hittills uppsatta mål. Sammantaget innebär den nya strategin att vi fortsätter med effektivitetsförbättringar och kostnadsbesparingar samt till detta lägger tillväxt – både organiskt och genom förvärv – men med ökade marginaler. Detta förväntas leda till ytterligare höjda marginaler på koncernnivå, trots att vi planerar att etablera oss i nya länder, vilket inledningsvis kan innebära att marginalerna där blir lägre än i koncernen i övrigt. Vår ambition att göra lönsamma förvärv, som stärker vår position i länder där vi redan finns, kommer också att bidra till att förbättra marginalerna. Den förnyade strategin innebär att vi ska vara nummer ett eller två på de marknader där vi finns och att vi ska fortsätta etableringen i östra Europa men även fylla luckor i västra Europa, i första hand genom förvärv. Ett resultat av Östeuropastrategin är att vi under året har etablerat oss i Tjeckien, genom att förvärva en av de ledande aktörerna. Nytt är att vi avser att etablera oss i Latinamerika under de närmaste åren. Att vi har valt Latinamerika beror bland annat på att kontinenten är kontantintensiv, att den ekonomiska tillväxten är hög i flertalet länder och framförallt att vi har bedömt att det finns behov av ytterligare en stark aktör i flera av länderna. I vår produktmix ska vi bibehålla våra volymer av CIT (Cash in Transit), vilket är renodlad transport av kontanter, men samtidigt öka vårt fokus på CMS (Cash Management Services), vilket innebär att vi utöver transporten tar hand Vd-ord »Den nya strategin innebär att vi fortsätter med effektivitetsförbättringar och kostnadsbesparingar samt till detta lägger tillväxt.« om en större del av kundernas kontanthantering genom att erbjuda helhetslösningar innehållande värdetransporter och kontanthantering. Detta leder till att vi förflyttar oss längre upp i värdekedjan vilket återspeglas i vårt val av förvärvsobjekt. Både i Europa och USA prioriterar vi CIT-verksamheter som har förutsättningar att utvecklas i riktning mot CMS. Nya finansiella mål I slutet av 2010 fastställde styrelsen ett antal finansiella mål som vi ska uppnå senast 2014 och en ny utdelningspolicy. De nya målen innebär bland annat, utöver det nya målet för rörelsemarginalen, att rörelsens kassaflöde ska vara minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA) och att skuldsättningsgraden inte ska överstiga 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA). Enligt den nya utdelnings policyn ska utdelningen ligga på 40-60 procent av netto vinsten. Det blir en stimulerande utmaning för hela koncernen att under de kommande åren arbeta för att uppnå dessa mål. Eftersom vi har ett lönsamt företag med en organisation, struktur och kostym som är anpassad till verksamheten, och en tydlig strategi och handlingsplan, är jag övertygad om att vi kommer att nå målen. För detta borgar att de som ska göra själva jobbet, våra cirka 20 000 medarbetare i 14 länder, är lojala, kompetenta, fokuserade och väl medvetna om målen. För att vi ska nå målen är det även viktigt att vi har en gemensam företagskultur som bygger på att alla medarbetare delar våra värderingar. Dessa är: nPeople – vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt. nService – vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar. nIntegrity – vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral. Att vi har ett internationellt starkt varumärke som står för trygghet, kunskap, säkerhet och en specialistroll på marknaden, förbättrar förutsättningarna ytterligare. Vi har valt devisen ”The undisputed specialist in managing cash in society”. Det innebär att vi erbjuder en komplett logistik för att hantera kontanter genom innovativa och säkra lösningar för banker och detaljhandeln. Vi är dessutom den enda stora aktören som enbart arbetar med värdehantering, vilket ger oss möjlighet att helt fokusera på att driva och utveckla vårt huvuderbjudande. Jag vill tacka alla våra medarbetare för att ni under flera år har tagit aktiv del i det förändringsarbete som nu är på väg in i en ny och mer offensiv fas. Tack för ett fint arbete under 2010 som har lett till det goda utgångsläget inför resten av 2011. Stockholm i mars 2011 Lars Blecko VD och koncernchef 5 6 t e l l ä h m a s i r e t n a t n o Har k t a k ö r e l l e t a k mins ? n e r å e t s a n e de s 7 Loomis svarar Kontanter i samhället har ökat. I Europa har euro sedlar i omlopp ökat med cirka 8 procent per år sedan introduktionen av euron. I USA har volym ökningstakten varit cirka 4 procent per år de senaste tio åren. 8 Vision, mål och strategier Specialisten på värdehantering i samhället Som den obestridde specialisten på effektiv värdehantering utvecklar Loomis kontinuerligt sitt tjänsteutbud. Genom att dra nytta av den tekniska utvecklingen erbjuder Loomis effektiva helhetslösningar. Vision Affärsidé Loomis vision är att vara den obestridde specialisten på värdehantering i samhället. Loomis affärsidé är att skapa det mest effektiva flödet av kontanter i samhället. Mål och utdelningspolicy Loomis övergripande målsättning är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom en uthålligt lönsam tillväxt. För att nå denna målsättning har Loomis följande operationella- och finansiella mål samt utdelningspolicy. Operationella mål Loomis strategi för att nå de operationella målen innefattar en ökad marknadsnärvaro, fokusering på helhetslösningar samt en förstklassig verksamhetsstyrning. De operationella målen illustreras nedan: Finansiella mål Loomis finansiella mål är: n En rörelsemarginal om 10 procent senast 2014, n att skuldsättningsgraden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA), och n att rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA). Utdelningspolicy Avsikten är att ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt och att tillämpa en utdelningspolicy som innebär att utdelningsnivån anpassas till strategi, finansiell ställning och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser relevanta. Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt. Operationella mål strategi operationella mål Ökad marknadsnärvaro n Nummer 1 eller 2 på varje marknad där vi är verksamma n Årlig expansion i två nya länder n Avtryck i Latinamerika Helhetslösningar n Minst 30 procent av intäkterna från kontanthantering n Price – Genomföra prisökningar som överstiger löneökningar n Branch – Högst 15 procent av lokalkontoren som ej uppnår lönsamhetsmålet senast 2014 n Risk – Kostnad för risk <4 procent av intäkterna Förstklassig verksamhetsstyrning Vision, mål och strategier strategier Ökad marknadsnärvaro Nuvarande marknader ■■ 1:a eller 2:a ■■ Tilläggsförvärv Nya marknader ■■ Större närvaro i Europa ■■ Avtryck i Latinamerika + Helhetslösningar Förändring av mix ■■ Behålla volymerna avseende värdetransporter ■■ Öka fokus på tillväxt inom kontanthantering + Förstklassig verksamhetsstyrning Price ■■ Värdebaserad ■■ Högkvalitativt varumärke = Tillväxt Intäkter Marginal Branch ■■ Effektivitet ■■ Decentralisering ■■ Uppföljning Risk ■■ Teknik ■■ Processer Strategier För att nå de operationella och finansiella målen arbetar Loomis med följande strategier: Ökad marknadsnärvaro Inom Europa och i USA där Loomis är väl etablerat och har en stark ställning, prioriteras organisk tillväxt kombinerat med förvärv av lokala bolag. Loomis ska upprätthålla eller nå positionen som den största eller näst största operatören av värdehantering i de länder där koncernen är verksam. Som ett led i den ökade marknadsnärvaron ska Loomis etablera verksamhet i fler europeiska länder, med fokus på östra Europa, samt påbörja en etablering i Latinamerika. Helhetslösningar Loomis arbetar aktivt med att kontinuerligt utveckla tjänsteutbudet för att leverera ett allt högre värde till kunden och därigenom skapa ökade intäkter. För att på bästa sätt kunna erbjuda effektiva och säkra värdehanteringstjänster utvecklar Loomis integrerade helhetslösningar som innefattar både värdetransport och kontanthantering. Satsningen öppnar för stordriftsfördelar och ökad lönsamhet samtidigt som volymerna inom Loomis värdetransporter upprätthålls. Förstklassig verksamhetsstyrning Som ett led i arbetet med att nå en rörelsemarginal om 10 procent senast år 2014 fokuserar Loomis på följande tre områden: Price, Branch, Risk. Price Loomis prisstrategiarbete omfattar att: n Få betalt för det mervärde som levereras tack vare effektiva värdehanteringstjänster med hög kvalitet. n Få betalt för den risk som Loomis utsätts för. Branch Kostnadseffektivitet är grundläggande i Loomis erbjudande till kunder och i ambitionen att öka effektiviteten i samhällets kontantflöde. Under de senaste åren har Loomis arbetat intensivt med att öka koncernens effektivitet och lönsamhet på såväl central som lokal nivå. Loomis organisation kännetecknas av långtgående decentralisering. Utpräglat individuella marknader och internationellt skiftande förhållanden kräver kunskap och förståelse på ett lokalt plan. Lokalkontoren har närheten till »God riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer och säkerhet är ett av de centrala kundvärden som koncernen erbjuder.« beställarna, fokus på kundnytta och anpassade lösningar. Delegerat ansvar för det operativa resultatet ökar förut sättningarna för lönsamhet. En viktig faktor för att behålla och ytterligare förbättra effektiviteten är den decentraliserande styrmodellen i kombination med resultatansvar, lönsamhetsuppföljning samt erfarenhetsutbyten mellan de cirka 370 lokalkontoren. Risk Att hantera kontanter är förenat med omfattande risker för såväl medarbetare som egendom. God riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer och säkerhet är ett av de centrala kundvärden som koncernen erbjuder. Loomis tar endast kontrollerbara risker och försöker förhindra ekonomiska förluster och minimera de risker som koncernen valt att acceptera. Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker. Inom Loomis arbetar över 150 personer med riskhantering på koncern- och landsnivå. Stor vikt läggs vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Samtidigt utvecklas kontinuerligt tekniska hjälpmedel för att minska riskerna, exempelvis genom slutna system för värdehantering. Tillväxt Loomis samlade strategier för ökad markandsnärvaro, helhetslösningar och förstklassig verksamhetsstyrning ska generera ökade intäkter samt förbättrad marginal. 9 10 Verksamhet Effektiva helhetslösningar för samhällets kontantflöde Lång erfarenhet av värdehanteringstjänster och ett komplett tjänsteutbud gör Loomis till den obestridde specialisten på värdehantering i samhället. Loomis roll i samhällets kontantflöde Loomis ansvarar för de tjänster som krävs för väl fungerande uttags automater, påfyllning av automater, kvalitetssortering av sedlar, avstämning av summor, service samt redovisning till ansvarigt bankkontor. Uttagsautomater Allmänhet Centralbanker Banker Centralbankerna förser banksystemet medkontanter. Genom att finnas med i varje del av kontantflödet kan Loomis effektivisera hanteringen och minska behovet av lagerhållning av kontanter i samhället. En koncentration till ett mindre antal uppräkningscentraler innebär också en förbättrad effektivitet för samhällets totala kontanthantering. Loomis driver cirka 220 uppräkningscentraler med hög automatiseringsgrad och kan därmed genom stordriftsfördelar sänka bankernas kostnader, samtidigt som riskerna minskar för kundens egen personal. En viktig ambition är att erbjuda helhetslösningar där värdetransporter och kontanthantering kombineras. Allmänheten får sina kontanter huvud sakligen från uttagsautomater och använder kontanterna för inköp i detaljhandeln. Handel Loomis levererar växel till handeln och hämtar dagskassor som ofta hanteras vidare vid någon av uppräknings centralerna. Med hjälp av moderna system sker uppräkning samt äkthets- och kvalitetskontroll. Nya tekniska lösningar erbjuder slutna system från butikens kassa till Loomis valv. Verksamhet »Loomis är den enda större aktören som är helt specialiserad på värdehantering.« Loomis tjänsteområden Loomis är den enda större aktören som är helt special iserad på värdehantering. Loomis tjänsteerbjudande delas in i värdetransporter och kontanthantering. Idag är värdetransporter Loomis främsta intäktskälla men intäkterna från kontanthantering växer däremot snabbare. I den europeiska verksamheten finns en bra balans mellan intäkter från värdetransporter och kontanthantering. I USA står värdetransporter för en större andel av totala intäkter jämfört med i Europa. Den främsta anledningen till detta är att bankerna inte outsourcat kontanthanteringen i samma omfattning i USA som de gjort i Europa. Värdetransporter Loomis transporttjänster används huvudsakligen av banker och handelsföretag som ett led i den totala kontanthanteringen. Över 5 900 värdetransportbilar transporterar varje dygn kontanter till och från butiker, banker, deponeringsboxar och uttagsautomater. I detta logistiksystem ska rätt mängd kontanter finnas på rätt plats vid rätt tillfälle. Loomis förser även kunder med växel och utländsk valuta. Inom transportverksamheten sker ett ständigt effektiviseringsarbete och utveckling av den tekniska utrustningen. Målet är en ännu effektivare säkerhet och kontroll. I syfte att skapa en så effektiv planering som möjligt av transporternas körsträckor arbetar Loomis med system som optimerar fordonens rutter. Som en del av transportverksamheten utför Loomis även enklare service och underhåll av uttags automater. Ett egenutvecklat IT-system kan kopplas direkt mot automaterna, som sedan vid behov själva genererar en serviceorder till lokala servicetekniker. Kontanthantering De dagskassor som Loomis värdetransportörer hämtar från detaljhandeln samt de kontanter som hämtas från uttags automater och bankkontor hanteras för det mesta vidare vid någon av koncernens cirka 220 uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna maskiner sker uppräkning samt äkthetsoch kvalitetskontroll. Uppräkningscentralerna lagerhåller Loomis SafePoint® Deponeringsskåpet Loomis SafePoint® integrerar transporttjänsten med säkra skåp för dagskassor i butiker som komplement till butikernas egna säkerhetslösningar. Loomis ansvarar för den deponerade kassan vilket med för minskad risk för de anställda och ett lägre försäkringsansvar för kunden. Tidpunkten för tömning kan varieras och butikens personal behöver inte medverka. Tjänsten Loomis SafePoint® har vidareutvecklats i flera varianter som anpassats till behoven hos olika kundkate gorier, från små handlare till stora kedjor. Värdehantering Värdetransporter Kontanthantering Transport av kontanter och relaterade produkter Uppräkningscentraler och relaterade tjänster In- och utleveranser Dagskasseuppräkning Serviceboxtömning Elektroniska transaktioner Laddning av uttagsautomater Depåhantering/ lagerhållning Tömning av insättningsautomater Avstämningar Enklare service och underhåll av uttagsautomater Prognostisering av uttagsvolymer kontanter så att kunderna kan beställa efter behov. Genom optimering av flödena minskar behovet av lagerhållning av kontanter hos kunderna. Helhetslösningar Genom att Loomis driver ett stort antal uppräkningscentraler kan helhetslösningar erbjudas där effektiv kontanthantering kompletterar värdetransporterna. Därigenom skapas ett effektivare kontantflöde. En viktig ambition är att erbjuda integrerade lösningar där värdetransporter och kontanthantering kombineras utifrån kundens behov. Dessa lösningar kan exempelvis utgöras av äkthetskontroll av sedlar eller onlinetjänster för beställning av service, framför allt för detaljhandelskunder. I större utsträckning erbjuds nya tekniska lösningar med slutna system från butikens eller bankens kassa till Loomis valv. Loomis kan även ansvara för hela kedjan av tjänster som krävs för väl fungerande uttagsautomater. Dessa tjänster omfattar bland annat kvalitetssortering av sedlar, påfyllning av automater, avstämning av summor, service samt redovisning till ansvarigt bankkontor. Loomis har utvecklat ett prognossystem för uttagsautomater. Detta system ger en prognos av påfyllningsbehovet i uttagsautomaten inklusive kostnaden för påfyllning och lagerhållning av sedlar. Traditionellt har dessa prognoser gjorts genom tidskrävande manuella beräkningar. För att på ett fullgott sätt kunna leverera säkra och effektiva helhetslösningar krävs volym och bredd på verksamheten. Loomis är därför en av få aktörer som kan erbjuda detta. 11 12 r a k r e v å p r u H t e g ä l e t n ä r a n n ä m l l a det ? t e h m a s k r e v s i m o o L 13 Loomis svarar Ränteläget påverkar kunders incitament att få kontanterna insatta på räntebärande konton. Ett högre ränteläge kommer således att stimulera efterfrågan på värde hanteringstjänster, dels genom mer frekventa transporter dels genom ett ökat intresse för högteknologiska lösningar inom detaljhandeln. 14 Marknad Ekonomisk tillväxt och outsourcing driver marknaden Loomis erbjuder värdehanteringstjänster i 13 europeiska länder och i USA. Efterfrågan på värdehanteringstjänster ökar i takt med BNP men påverkas även positivt av en ökad outsourcing från banker och handel. Den tillgängliga marknaden i de länder där Loomis bedriver verksamhet beräknas för närvarande uppgå till cirka 45 miljarder SEK varav Loomis andel är cirka 25 procent. Den potentiella marknaden för outsourcade värdehanteringstjänster i dessa länder beräknas vara drygt 30 procent högre än nuvarande marknad och uppgår till drygt 60 miljarder SEK. Loomis kunder återfinns främst inom banksektorn och detaljhandeln. Tjänster till bank- och finanssektorn svarar för cirka 60 procent och 40 procent utgörs huvudsakligen av tjänster till detaljhandeln. Fördelningen mellan bank och handel varierar kraftigt mellan länderna. Skillnaderna beror bland annat på att banker i vissa länder av tradition betraktar värdehantering som en del av kärnverksamheten. Spännvidden mellan Loomis kunder är stor, från central banker, stora kommersiella banker och operatörer av uttags automater till stora detaljhandelskedjor och mindre enskilda butiker. kontantmängden således på lång sikt ökar i takt med den ekonomiska tillväxten. Kontanter används vid cirka 80 procent av alla trans aktioner i Europa och vid cirka 60 procent av transaktionerna i USA. I euroområdet görs sex av sju betalningar mellan privatpersoner fortfarande i kontanter och en av fyra vuxna använder enbart kontanter vid inköp. Höga kostnader för elektroniska transaktioner, framför allt för mindre belopp, bidrar till en fortsatt hög kontantanvändning. Kort bedrägerier leder också till en skepsis mot säkerheten vid kortanvändning. Uttagen från uttagsautomater ökar och antalet automater fortsätter att växa. Även detta innebär möjligheter för värdehanteringsbranschen. På i princip samtliga Loomis marknader svarar uttagsautomater för mer än 50 procent av kontantdistributionen till konsumenterna. I Västeuropa finns cirka 390 000 uttagsautomater och i USA cirka 480 000. Marknaden och dess drivkrafter Marknaden för värdehantering kännetecknas av långsiktigt stabil tillväxt även om de senaste årens lågkonjunktur medfört att intäkterna i vissa marknader minskat. Generellt växer värdehanteringsmarknaden ungefär i takt med BNP och behovet av värdehanteringstjänster följer mängden kontanter som cirkulerar i samhället. I USA har volym ökningstakten varit cirka fyra procent per år de senaste tio åren och i Europa cirka åtta procent sedan introduktionen av euron. Kontanter som andel av BNP är relativt konstant i såväl USA som inom euroområdet och det är sannolikt att Outsourcing Värdehanteringsmarknaden växer även till följd av ökad outsourcing bland banker och detaljhandel. Outsourcade transporttjänster är vanligt förekommande på samtliga av Loomis marknader medan outsourcad kontanthantering kommit olika långt bland Loomis verksamhetsländer, vilket ger en stor potential för tillväxt. Det gäller även på marknader där professionella aktörer sedan länge sköter stora delar av värdehanteringen. Huvudskälen till outsourcad värdehantering är dels kostnadseffektivitet till följd av stordriftsfördelar dels säkerhet. Antal installerade automater Marknadspositioner 2010 n Europa n Nordamerika Land Frankrike Sverige Danmark Finland Norge Schweiz Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien USA Österrike Portugal Slovakien 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 2005200620072008 20092010e Källa: Retail Banking Research Ltd. Marknadsposition 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 Observera att uppgifterna om Loomis marknadsposition i förhållande till konkurrenterna är Loomis samlade bedömning av såväl interna som externa källor. De källor som Loomis baserat sin bedömning på är bland annat branschstatistik, uppgifter från en oberoende branschförening, ESTA (European Security Transport Association) samt uppgifter från underleverantörer. Marknad Eurosedlar i omlopp USD sedlar i omlopp Miljarder Miljarder 20 40 15 30 10 20 5 10 030405060708 09 10 030405060708 09 10 Källa: Europeiska Centralbanken Källa: Federal Reserve Beträffande stordriftsfördelar är det helt enkelt effektivare att låta uppräkning och kontroll ske vid ett fåtal stora, modernt utrustade enheter med hög automatiseringsgrad än på flera mindre arbetsställen med sämre tekniska resurser. Säkerhetsaspekten för outsourcing bygger på att riskerna minskar för kundens egen personal samtidigt som försäkrings kostnaderna sjunker. Dessutom ger stordrift ökade resurser för investeringar inom det säkerhetstekniska området. För samhället i stort ger en koncentration till ett mindre antal uppräkningscentraler en förbättrad effektivitet i samhällets totala kontanthantering. Fortsatt konsolidering Marknaden för värdehantering präglas av hård konkurrens. I de länder där Loomis är verksamt domineras marknaden av två större, rikstäckande aktörer. Därutöver finns ett antal medelstora samt ett stort antal små lokala aktörer. Produkt mixen skiljer sig något mellan de största aktörerna på respektive marknad men gemensamt för dem är att värdetransporter utgör det största tjänsteområdet. Den nuvarande branschstrukturen leder till uppköp av främst mindre bolag och gör fortsatt konsolidering sannolik. Loomis är genom sin storlek och starka position väl rustat att, när tillfälle ges, genomföra förvärv som stärker såväl strategisk som operativ position. Helhetslösningar Helhetslösningar är en ytterligare faktor för tillväxt eftersom kunder i allt större utsträckning efterfrågar integrerade lösningar för hela kedjan i värdehanteringen. Det är framför allt inom detaljhandeln som säkerhet och effektivitet kan förbättras genom att integrera värdetransport och kontanthantering. Det finns ett stort intresse för att förenkla och påskynda kontanthanteringen i syfte att optimera kassaflödet. Ett exempel är det växande intresset för deponeringsskåpet Loomis SafePoint®. Lösningen ökar bland annat butikspersonalens säkerhet, sparar arbetstid och optimerar kassarapporteringen. I takt med nya behov på marknaden utvecklar Loomis mer effektiva och kvalificerade helhets lösningar. Nära kundrelationer I takt med en ökad grad av outsourcing blir kunderna mer professionella inköpare av värdehanteringstjänster. Det leder till högre krav på aktörerna vad gäller kvalitet, pris och kontraktslängd. Eftersom ett flertal av Loomis kunder är multinationella är det värdefullt med en etablering i både Europa och USA. Även om all upphandling sker nationellt kan Loomis dra nytta av sin storlek och erfarenhet samt utveckla verksamheten genom benchmarking mellan olika marknader. Loomis decentraliserade struktur innebär att ansvaret för kundrelationerna ligger på lokal nivå eftersom de bästa besluten fattas nära kunderna. Marknadstrender Outsourcing AKTIVITETSNIVÅ n Banker ökar outsourcingen av värdehantering. n Återförsäljare söker en effektiv och säker kontanthanteringslösning. Konsolidering n Fåtal globala företag, många lokala. Möjlighet att förvärva. Tillväxt n Kontanter i omlopp fortsätter att växa. Viss aktivitet Hög Möjlig heter Sant Gynnsam marknadsutveckling för Loomis 15 16 Europa Europa Bra position för fortsatt tillväxt Med ett komplett utbud av helhetslösningar inom värdehantering i 13 europeiska länder är Loomis väl positionerat för fortsatt tillväxt. Marknad Intäkterna för värdehanteringsstjänster i Loomis europeiska verksamhetsländer, det vill säga Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Österrike, uppgår till cirka 25 miljarder SEK varav Loomis marknadsandel är cirka 28 procent. I Frankrike och Sverige är Loomis marknadsledare och i flertalet övriga länder är Loomis nummer två på marknaden (se tabell sidan 14). Loomis intäkter i Europasegmentet som helhet fördelas jämnt mellan banksektorn och detaljhandeln vilka svarar för cirka 50 procent vardera, även om andelarna varierar mellan länderna. I delar av Europa har de kommersiella bankerna redan outsourcat kontanthanteringstjänsterna. De länder som har nått längst är Finland, Norge, Spanien, Storbritannien och Sverige medan Frankrike, Schweiz och Österrike befinner sig i en tidigare fas. I Danmark, Portugal, Slovakien, Slovenien och Tjeckien sköter bankerna fortfarande själva större delen av kontanthanteringen. Efterfrågan på kontanthanteringstjänster stimuleras av föreskrifter från den Europeiska Centralbanken om åter cirkulering av eurosedlar. Bestämmelserna ställer hårdare krav på processer inom kontanthantering och har utvecklats för att förbättra kvaliteten och äktheten på de sedlar som är i cirkulation. Reglerna, som successivt införts under tre år, gäller fullt ut från den 1 januari 2011. Loomis främsta konkurrenter är Group4Securicor (G4S) och i ett fåtal länder även Prosegur. I Frankrike är Brink’s den enskilt största konkurrenten. Dessutom finns ett stort antal mindre aktörer. Dessa utgör en potential för konsolidering genom förvärv då de mindre aktörerna ofta saknar resurser för att leva upp till ökade krav på kompetens inom risk hantering och teknikinnehåll i tjänsteutbudet. Verksamhet Loomis erbjuder värdetransporter och kontanthantering på samtliga marknader i Europa där företaget är verksamt. I Europa ökar detaljhandelns behov av integrerade lösningar för värdehantering och det finns en ökad efterfrågan på kundanpassade lösningar för uttagsautomater. Loomis am- bition är att i ökad utsträckning leverera dessa tjänster i form av helhetslösningar och därigenom kunna ta marknadsandelar från mindre och medelstora aktörer. I Europa har bankerna sedan en längre tid outsourcat kontanthanteringstjänster vilket medfört att de har fått en förbättrad upphandlingskompetens. Den ökade outsourcingen gynnar Loomis som får ansvara för en allt större del av före tagens värdehantering samtidigt som det innebär en viss prispress då kunderna blivit mer erfarna upphandlare. Omstrukturering i Frankrike Under året har Loomis franska verksamhet omstrukturerats i syfte att skapa en effektivare organisation. Som ett led i processen utsågs Michel Tresch till operationell direktör samtidigt som Georges López Periago, landschef för Loomis spanska verksamhet, utsågs till tillförordnad landschef för Loomis Frankrike. Händelser under året Intäkterna i Europa uppgick till 7 024 MSEK (7 618), vilket motsvarar en minskning med 8 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 0 procent. Den negativa organiska tillväxten under 2009, som huvudsakligen var en effekt av den svagare konjunkturen, har nu som helhet stabiliserats på de lägre volymerna. Flertalet av de europeiska länderna visar en positiv organisk tillväxt medan marknadsläget i Storbritannien och Spanien fortsätter att utgöra en utmaning. Rörelseresultatet uppgick till 689 MSEK (691) och rörelsemarginalen ökade till 9,8 procent (9,1). Det fortsatta arbetet med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar möjliggjorde marginalförbättringen trots att omstruktureringskostnader för den franska verksamheten belastade resultatet. Expansionen i östra Europa fortsatte under året genom förvärv av värdehanteringsföretaget Fenix i Tjeckien. För värvet som genomfördes i oktober kommer att tillföra en årlig försäljning om cirka 90 MSEK. Vidare genomfördes två mindre tilläggsförvärv i existerande marknader, ett i Österrike och ett i Sverige. Dessa förvärv kommer gemensamt att tillföra en årlig försäljning om cirka 6 MSEK. Europa Prioriteringar 2011 nExpansion på nya samt inom befintliga marknader i Europa. nHöjd lönsamhet genom fortsatt fokusering på Price, Branch, Risk. Nyckeltal Europa Europas intäkter per tjänsteområde 2010 Intäkter, MSEK n Värdetransporter 67% Organisk tillväxt, % n Kontanthantering 33% Rörelseresultat (EBITA), MSEK Rörelsemarginal, % 1) 1) 2010 2009 2008 7 024 7 618 7 320 0 –2 2 689 691 644 9,8 9,1 8,8 Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. 17 18 USA USA Nya lösningar till marknaden En ny plattare struktur för Loomis verksamhet i USA har gett effektivitetshöjningar och resultatförbättringar under 2010. Nu ligger fokus på utveckling av verksamheten och på att föra nya lösningar till marknaden. Marknad Marknaden för värdehanteringstjänster i USA uppskattas till omkring 20 miljarder SEK. De två största aktörerna, Loomis och Brink´s, är de enda som erbjuder rikstäckande tjänster. Ytterligare tre företag, Garda, Dunbar och Pendum, täcker stora delar av landet. Tillsammans har de fem bolagen över 80 procent av marknaden varav Loomis andel uppgår till cirka 25 procent. Utöver dessa finns många mindre aktörer. Kunderna utgörs huvudsakligen av banker och detalj handel. Drygt två tredjedelar av Loomis intäkter kommer från banksektorn. Marknaden i USA präglades under året av lågpris betonad konkurrens från små lokala eller medelstora företag som accepterar lägre marginaler än vad Loomis gör. Volymerna har minskat, till viss del beroende på recessions effekter men även på grund av förlorade kontrakt till följd av Loomis strategi att prioritera pris och lönsamhet framför volym. Dessutom har många bankers konvertering av uttagsautomater till ny teknik, som innebär inläsning och registrering av checkar, medfört reducerade volymer för Loomis genom färre servicebesök. Konverteringarna är nu i stort sett genomförda. Konsolideringen av amerikanska värdehanteringsföretag fortsatte under 2010. Loomis har under året förvärvat ett par mindre och ett medelstort bolag. Verksamhet Loomis erbjudande till de amerikanska kunderna fortsätter att utvecklas mot ett ökat inslag av helhetslösningar som innefattar både transporter och kontanthantering. Tjänsterna inom kontanthantering stöds av 90 uppräkningscentraler med kapacitet att lagra, sortera och hantera insättningar samt utföra transporter till den amerikanska centralbanken. Loomis ansvarar för ett antal av depåerna för lagerhållning av kontanter hos centralbanken. Potentialen i USA för helhetslösningar som omfattar kontanthantering till banker och detaljhandel är betydande. Värdetransporter bedrivs redan till stor del genom outsourcing. Däremot är andelen outsourcad kontanthantering betydligt lägre än i Europa och de senaste åren har ökningen varit måttlig. Bankerna sköter fortfarande större delen av hanteringen i egen regi. Allt eftersom USAs banksektor konsolideras ökar bankernas intresse för kontanthanteringstjänster. Intresset har även ökat till följd av den nya checkläsningsteknologin, där checkar elektroniskt scannas, vilket medfört att volymen av checkar för banker att hantera har minskat markant. Detta gör att många banker har en överkapacitet då hanteringen som historiskt innefattat både checkar och kontanter, nu till större andel omfattar kontanthantering. Denna omställning förväntas leda till att bankerna ser över sina interna kostnader för kontanthantering och i större utsträckning beaktar fördelarna med outsourcing. Ny organisation har gett resultat Den organisationsförändring som påbörjades under 2009 och fortlöpte under 2010 har bidragit till den positiva utvecklingen under året. Den nya strukturen med endast tre nivåer: land, tolv distrikt och 170 lokalkontor, har resulterat i en reduktion av administrativa kostnader samtidigt som ett intensivt arbete med ruttplanering och andra effektivitets förbättrande åtgärder har intensifierats. Dessa samlade åtgärder har medfört minskad övertid och lägre personalkostnader. Numera har lokalkontoren ett tydligare resultatansvar för medarbetare, investeringar och den dagliga verksamheten. Det centrala USA-kontoret ansvarar för alla supportfunktioner. Utvecklingsarbetet fortsätter, främst ligger fokus på införande av ny teknik i verksamheten och effektivare användning av personalresurser. Händelser under året Intäkterna i USA uppgick till 4 009 MSEK (4 372), vilket motsvarar en minskning med 8 procent. Den organiska tillväxten uppgick till -3 procent. Förändrade bränsletariffer påverkade inte signifikant den organiska tillväxten. Rörelseresultatet uppgick till 296 MSEK (251) och rörelsemarginalen ökade till 7,4 procent (5,7). Den kraftiga marginalförbättringen är ett resultat av de kostnads besparingar och effektivitetsförbättringar samt den fortsatta strategin att prioritera pris och lönsamhet framför volym. Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, har under året genomfört fem stycken inkråmsförvärv. Dessa var Hammond Services i Idaho (januari), 1st Armored, Inc. i Michigan (mars), Idaho Armored Services (oktober) i Idaho, Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor i delstaterna Wisconsin och Minnesota (november) samt Luzon Security Services i Oregon (december). Dessa förvärv kommer gemensamt tillföra en årlig försäljning om cirka 12 MUSD. USA Prioriteringar 2011 nGod beredskap för att deltaga i en eventuell fortsatt konsolidering av marknaden. nFortsatt fokus på införande av ny teknik och helhetslösningar till marknaden, t.ex. Loomis Safe Point®. nFortsatt arbete med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar. Nyckeltal USA USA:s intäkter per tjänsteområde 2010 Intäkter, MSEK Organisk tillväxt, % n Värdetransporter 79% n Kontanthantering 21% Rörelseresultat (EBITA), MSEK Rörelsemarginal, % 1) 1 2010 2009 2008 4 009 4 372 3 938 –3 –4 6 296 251 197 7,4 5,7 5,0 Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. 19 20 Ansvarstagande & Medarbetare Ansvarstagande och värderingar – en del av kulturen För Loomis är ett ansvarsfullt agerande gentemot medarbetare och omvärld inte bara viktigt, det är en förutsättning för koncernens existens. Säkerhet, etik och moral utgör fundamenten i hela verksamheten och det är koncernens grundläggande värderingar som vägleder. Loomis hanterar en väsentlig del av flödet av kontanter i flertalet av koncernens verksamhetsländer. Det medför ett stort ansvar gentemot både medarbetare, kunder och allmänhet. Dels handlar det om medarbetarnas, kundernas och allmänhetens säkerhet, dels om att en viktig samhällsfunktion utförs så riskfritt och effektivt som möjligt. Loomis präglas av ett högt riskmedvetande i hela organisationen och detta upprätthålls genom utbildning och utrustning av medarbetarna. Dessutom utvecklar koncernen ständigt nya, innovativa säkerhetslösningar som ger ett mervärde till kunderna. Eftersom Loomis medarbetare dagligen möter koncernens kunder och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för Loomis framgång att medarbetarna har hög integritet och en stark känsla för etik och moral. Det är också viktigt att ha en solid, gemensam grund av tydliga och konsekventa värderingar som är förankrade i hela organisationen. Värderingarna utgör ryggraden Loomis verksamhet bygger på tre grundläggande värderingar; People, Service och Integrity. Under 2009 och 2010 förankrades värderingarna på alla nivåer i koncernen. Värderingarna genomsyrar det sätt på vilket bolag och medarbetare bemöter varandra och omgivningen och kan sammanfattas enligt följande: nPeople – Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt. nService – Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar. nIntegrity – Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral. Arbetet med att hålla värderingarna levande fortsätter kontinuerligt, bland annat ingår de som en naturlig del i introduktionen för nyanställda, utbildningar och ledar utveckling. Uppförandekod vägleder i det dagliga arbetet Loomis värderingar speglas i koncernens uppförandekod som ger vägledning till medarbetarna i den dagliga, praktiska verksamheten. Koden klargör Loomis åtaganden gentemot medarbetare, kunder och andra intressenter och förankringen påbörjades under våren 2010. Koden utgörs av tre bärande delar; medarbetare, miljö och affärsetik. För vart och ett av dessa områden finns ett mål. Åtagande och mål nMedarbetare – Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare. nMiljö – Loomis ska minska verksamhetens miljöpåverkan. nAffärsetik – Loomis ska inte acceptera oetiskt beteende. Medarbetare Loomis förhållningssätt genomsyrar även koncernens medarbetarpolicy. Denna policy speglar medarbetarnas stora betydelse för Loomis förmåga att bedriva en framgångsrik verksamhet och för hur koncernen uppfattas av kunder och omgivning. Loomis ambition är att vara ledande i branschen när det gäller att erbjuda en god arbetsmiljö och hög säkerhet. Personalomsättningen i bolaget är fortsatt låg. Förutom riktlinjer för hälsa och säkerhet betonar policyn även anställdas rätt till facklig verksamhet, lika villkor och frihet från diskriminering samt rätt till anställningsavtal i enlighet med lagstiftning och lokala branschregler. Kompetensutveckling i flera steg Loomis lägger stor vikt vid noggrannhet i rekrytering och kontroll av blivande medarbetare. Det är obligatoriskt för alla nyanställda att genomgå grundträning och därefter återkommande vidareutbildningar. Utbildningsprogrammen är anpassade till respektive land och region, liksom till verksamheten och den anställdes roll och position. För att kunna utveckla nya tjänster och möta nya behov hos kunderna är det viktigt att de medarbetare som arbetar nära kunder får en kontinuerlig kompetensutveckling. Ansvaret för detta är delegerat till respektive landsorganisation. Performance Management Program infördes i koncernen under 2009. Syftet var att skapa en plattform för hur mål för medarbetarna ska sättas, hur målen ska följas upp och hur medarbetarnas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt ska kunna tillvaratas. Under 2010 har programmet byggts på för en metodisk hantering av Succession och Talent Planning inom koncernen. En pilot genomfördes under hösten 2010 och ska efter utvärdering omfatta alla länder under 2011. Syftet med att införa Succession och Talent Planning är att säkerställa ersättarplaneringen för nyckelpositioner samt att finna potentiella kandidater till positioner som behöver bemannas i takt med koncernens tillväxt. Under året fortsatte även aktiviteterna i Loomis Works Council, ett organ för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare där representanter från samtliga verksamhetsländer ingår. Syftet är att avhandla och informera om gräns överskridande frågor med speciellt fokus på medarbetar- Ansvarstagande & Medarbetare »Eftersom Loomis medarbetare dagligen möter koncernens kunder och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för Loomis framgång att medarbetarna har hög integritet och en stark känsla för etik och moral.« frågor. Ett ledarskapsprogram som innehåller olika moduler är under utveckling, en modul är färdigställd – Leadership Modul – där handledare har tränats för att kunna genomföra utbildningen i sina respektive länder. Loomis Integrity Line Inom Loomis har alla ett gemensamt ansvar för att skapa en säker och trygg arbetsmiljö. Om någon observerar eller misstänker ett oetiskt agerande ska det omedelbart rapporteras. Det behöver inte vara något som berör företaget utan kan lika gärna vara en händelse eller ett agerande som drabbar en enskild individ. Eftersom öppenhet värderas högt hos Loomis uppmanas alla att i första hand tala med berörda medarbetare och den närmsta chefen om misstankar finns att något inte står rätt till. Vissa omständigheter kan dock försvåra en sådan öppenhet. Det är av den anledningen som Loomis under hösten 2010 införde Loomis Integrity Line. Miljö Miljöansvaret spelar en viktig roll i Loomis åtagande gentemot medarbetare, kunder och samarbetspartners. Miljöaspekten blir allt viktigare för kunderna vid sidan om kärnfrågor som säkerhet och kostnadseffektivitet och bolagets arbete präglas av insikten att tjänster och produkter alltid kan förbättras ur miljösynpunkt. Loomis miljöpåverkan sker främst genom transporter. Därför strävar koncernen efter att köpa in så energieffektiva fordon som möjligt, utan att kompromissa med med arbetarnas säkerhet eller skyddet av kunders egendom. Vid lokalkontoren drivs ett kontinuerligt arbete för att optimera värdetransporternas rutter och minska körsträckor. Det ger positiva effekter för både produktivitet och miljö. Vid ett antal enheter i koncernen pågår utbildning av förare i eco-driving. Dessutom strävar Loomis efter att använda energieffektiva lokaler samt att ta miljöhänsyn vid avfallshantering och inköp. Affärsetik Riktlinjerna för affärsetik anger vilka grundläggande regler som gäller för varje medarbetare i upprätthållande av service till kunderna och de verkar i enlighet med Loomis högt ställda krav på etik och moral. Riktlinjerna omfattar hantering av konfidentiell information och skydd av kunders integritet, mutor och korruption, politiska bidrag, insiderregler och konkurrens på lika villkor. 21 22 Riskhantering Riskhantering en ständig och viktig process Väl fungerande rutiner, struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker är en självklar del av Loomis strategi. Riskexponeringen skiljer sig mellan länder och Loomis decentraliserade organisation möjliggör en effektiv bedömning och hantering av riskerna. För Loomis är ett antal risker direkt kopplade till kärnverksamheten, det vill säga transport och hantering av kontanter. Företagets erbjudande består i att ta över och hantera dessa funktioner och därmed riskerna hos våra kunder. Dessa risker utgör de operationella riskerna och innefattar i huvudsak att kontanter går förlorade på grund av brottslighet, oegentligheter eller bristfällig hantering. Bedömning och hantering av de operationella riskerna är en central del i Loomis dagliga verksamhet. Varje uppdrag bedöms utifrån lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna vägs mot riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp löpande eftersom förut sättningarna kan förändras. Lokala förhållanden avgör exponeringen för olika risker och således även hanteringen av riskerna. I vissa länder är kriminalitet ett större problem i ett relativt perspektiv, i andra länder har den tekniska utvecklingen inte nått så långt. Det kräver olika fokus och arbetssätt. Innan Loomis etablerar sig i ett nytt land görs en grundlig riskanalys och bedömning av de risker som finns, operationellt och i den omgivande miljön. Det finns länder där exponeringen för vissa risker är så utmärkande att Loomis väljer att inte etablera verksamhet där. Mål Loomis tar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som accepterats. Riskstrategi Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer: nIngen förlust av liv nBalans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet Förbättringar en ständig process Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av operationella risker. Enkelt uttryckt handlar det om att upprätta bra rutiner och se till att dessa följs. Dotterbolagen i Loomis verksamhetsländer ansvarar för att årligen upprätta en riskplan som dels identifierar alla väsentliga och relevanta risker, dels beskriver strategi och planer för att hantera riskerna. Planerna följs upp noggrant både inom respektive nationellt dotterbolag och från koncernens centrala riskfunktion. Rapportering sker även till revisionskommittén. »Medarbetarna spelar en avgörande roll för att kontrollera de risker som företaget beslutar att acceptera.« I samband med att ett kundkontrakt tecknas sker en risk bedömning som väger samman risk och lönsamhet. Dessutom sker regelbundet nya riskbedömningar av befintliga kontrakt. Loomis har utvecklat verktyg för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker, så som riskmatriser. I en matris placeras olika risker in efter två kriterier, dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarlig konsekvensen på verksamheten blir om den inträffar. Sådana matriser konstrueras såväl i varje land som på koncernnivå. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med ”best practice” för att åstadkomma förbättringar och upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas även regelbundet av externa säkerhetskonsulter. Sammanlagt arbetar cirka 150 personer med operationell riskhantering på koncern- och landsnivå. Etik och moral som drivkraft Medarbetarna spelar en avgörande roll för att kontrollera de risker som företaget beslutar att acceptera. Stor vikt läggs därför vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Utbildning säkerställer att medarbetare på alla nivåer förstår och kan hantera de risker som är förknippade med verksamheten. Parallellt med detta pågår ett löpande arbete för att minska riskerna med hjälp av ny och förbättrad teknik, exempelvis ökad användning av slutna system. Företaget har ett omfattande försäkringsskydd, som täcker den övervägande delen av alla förluster. Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning Loomis ställer höga krav på bolagsstyrning. Det primära målet för bolagsstyrningen är att skapa en struktur som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning. Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrnings rapporten har upprättats i enlighet med reglerna i års redovisningslagen 6 kap. 6§ och kapitel 10 i Koden. Den enda avvikelsen från Koden som Loomis valt att göra är att enbart ha två styrelseledamöter i bolagets revisionskommitté, istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Loomis motivering är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets risk- och revisions frågor eftersom ledamöterna besitter en lång erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag. Organisation av bolagsstyrning Nomineringskommitté Aktieägare Externrevision Ersättningskommitté Revisionskommitté I Styrelse II VD och koncernchef Ekonomidirektör (finansiell kontroll) III Koncernriskchef (operationell kontroll) Landschef Ekonomichef Riskchef Operationell risk Finansiell risk IV Ytterligare information finns på Loomis webb plats: www.loomis.com. Platschef Platschef Platschef Säkerhetsinspektör Säkerhetsinspektör Säkerhetsinspektör Figuren visar Loomis organisation för bolagsstyrning. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamheten på fyra nivåer i organisationen. 23 24 Bolagsstyrningsrapport Årsstämma Årsstämman 2010 i Loomis AB (publ) hölls den 29 april 2010 i Stockholm. Vid årsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ, ges samtliga aktieägare möjlighet att utöva sitt inflytande. Samtliga i aktieboken registrerade aktie ägare som har anmält deltagande i tid har rätt att deltaga på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud. Vid årsstämman behandlas bland annat frågor som rör ändring av bolagsordning, disposition av bolagets vinst, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, styrelsearvoden och riktlinjer för ersättningar till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare samt val av revisorer. Loomis ABs aktiekapital bestod per den 31 december 2010 av 3 428 520 st A-aktier och 69 583 260 st B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis ABs största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2010 framgår av nedanstående tabell. stämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen utgörs av icke styrelseledamöter. Årsstämman 2010 valde nedanstående valberedning: Största aktieägare den 31 december 2010 Stämman 2010 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2011, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvud aktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis ABs valberedning. Ett valberedningsmöte har hållits under 2010. Andel Antal A-aktier SäkI AB Antal Kapital, B-aktier % Röster, % 1 728 520 391 808 2,9 17,0 Melker Schörling AB 900 000 5 400 300 8,6 13,9 Investment AB Latour 800 000 4 618 000 7,4 12,1 Swedbank Robur fonder 3 998 384 5,5 3,8 SEB Investment Management AB 3 666 891 5,0 3,5 UBS AG LND IPB SEGREGATED CLIENT A 3 440 981 4,7 3,3 Didner & Gerge Fonder AB 2 871 154 3,9 2,8 Skandia fonder 1 864 812 2,6 1,8 Afa Försäkring 1 787 543 2,4 1,7 Carlson fonder AB 1 718 798 2,4 1,7 29 758 671 45,5 61,7 De 10 största ägarna 3 428 520 Övriga utländska ägare 23 345 960 32,0 22,5 Övriga svenska ägare 16 478 629 22,6 15,9 69 583 260 100,0 100,0 Totalt 3 428 520 Valberedning inför årsstämman 2011 Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande års- Valberedning Valberedningsmedlem Företräder Ny/ omval Oberoende mot större aktieägare Gustaf Douglas (ordf) SäkI AB och Investment AB Latour omval Nej Mikael Ekdahl Melker Schörling AB omval Nej Marianne Nilsson Swedbank Robur fonder omval Ja Per-Erik Mohlin SEB Fonder/SEB Trygg Liv omval Ja Lars Rosén Länsförsäkringar omval Ja Styrelsen Styrelsens sammansättning Loomis sex stämmovalda styrelseledamöter framgår av tabellen nedan. Vid varje styrelsemöte deltar även bolagets vice VD Jarl Dahlfors samt, i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå). I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen. Oberoende En majoritet av styrelseledamöterna (5 av 6) valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Fyra av sex ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således valberedningens bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden. Styrelsens sammansättning Styrelseledamot 1 närvaro Invald Styrelse arvode (SEK) Kommitté arvode (SEK) Styrelse möten (10 st) Ersättningskommitté (3 st) Revisionskommitté (6 st) Oberoende mot större aktieägare Oberoende mot bolaget Alf Göransson (Ordf) 2007 400 000 75 000 10 3 - Ja Ja Lars Blecko ( VD) 2008 - - 10 - - Ja Nej Signhild Arnegård Hansen 2010 200 000 - - - Ja Ja 81 Marie Ehrling 2009 200 000 50 000 10 - 6 Ja Ja Jan Svensson 2006 200 000 25 000 10 3 - Nej Ja Ulrik Svensson 2006 200 000 100 000 10 - 6 Nej Ja Signhild Arnegård Hansen ersatte Jacob Palmstierna efter årsstämman 2010. Jacob Palmstierna medverkade på de två första styrelsemötena. Bolagsstyrningsrapport Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 30. Styrelsens arbetsformer och ansvar I enlighet med den svenska aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning och utser VD och koncernchef, revisionskommitté och ersättningskommitté. Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till VD och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet. Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar även en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete. Styrelsens ordförande Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Styrelsens arbete under 2010 Under helåret 2010 höll styrelsen totalt tio möten, varav ett per capsulam möte, två per telefon och ett konstituerande möte. Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat: strategi för verksamheten, delårsrapporter och årsredovisning, presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2011 samt fastställande av budget för 2011, investeringar och förvärv av verksamheter, riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personal frågor, genomgång och fastställande av bolagets policys och instruktioner, revisionsfrågor, finansiering, skatt och årlig utvärdering av styrelsens arbete. Revisionskommittén Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett stort fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbete regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att: följa upp bolagets ekonomiska rapportering, följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring, följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning, följa upp revisions- och redovisningsfrågor och utvärdera och följa upp revisorernas oberoende. Kommittén presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson och Marie Ehrling vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom medverkar bolagets revisorer, VD och ekonomidirektör. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, riskchef, ansvarig för business control, ansvarig för financial control eller ansvarig för bolagets treasuryavdelning. Under 2010 hade kommittén totalt sex möten, varav ett per telefon. Ersättningskommittén Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (Ordf) och Jan Svensson. Under 2010 hölls totalt tre möten i ersättningskommittén. Revisorer Årsstämman 2010 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Anders Lundin som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om fyra år. Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat styrelsen utan närvaro från bolagets ledning. Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och Revisionsstandard i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt nedan tabell: REVISIONSARVODEN OCH ERSÄTTNING (PwC) Koncernen MSEK Revisionsuppdrag Andra uppdrag Moderbolag 2010 2009 2008 2010 2009 2008 10 12 12 3 3 3 5 7 5 3 4 1 För ytterligare information om revisionsarvoden och övriga ersättningar se not 10. För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Anders Lundin, se sidan 30. 25 26 Bolagsstyrningsrapport Loomis koncernledning Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att verksamheten i Loomis drivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB. Koncernledningen bestod 2010 av VD, tillika koncernchef, samt fyra ledande befattningshavare. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidan 31. Principer för ersättning och andra anställningsvillkor Beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare fattas av årsstämman efter förslag av styrelsen. Beslut om sådana riktlinjer togs vid årsstämman 2010. Ersättning till VD och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig lönedel, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För VD är den rörliga lönedelsersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Tem Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta års lönen för VD och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Incitamentsprogram Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2010 igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att även omfatta en aktierelaterad del. Årsstämman 2010 beslutade även om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i incitamentsprogrammet. Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2011 fattar ett liknande beslut. I likhet med gällande incitamentsprogram kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2013. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2013. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Införandet av incitamentsprogrammet möjliggör för chefer inom Loomis att på sikt bli aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer. För ytterligare information kring ersättning till VD och övrig ledning se not 11. Bolagsstyrningsrapport Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll och riskhantering. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt Årsredovisningslagen och är därför begränsad till intern kontroll över den finansiella rapporteringen. För Loomis är dock intern kontroll en större fråga och innefattar även operativ riskhantering varvid detta område kommenteras till viss del i rapporten. Intern kontroll Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen. Finansiell rapportering – Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering, som tidigare utfördes av en separat funktion för intern kontroll, drivs numera av koncernens finansfunktion. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer samt intern kontroll åligger dock respektive dotterbolag och landschef. Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för planering och uppföljning av de externa revisorernas arbete. Detta innebär att iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Finansfunktionens arbete med intern kontroll bygger på en årlig arbetsplan som godkänns av revisionskommittén. Resultatet av finansfunktionens arbete rapporteras till revisionskommittén fyra gånger per år eller oftare om så erfordras. Operativ riskhantering – Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god för ståelse för de risker som verksamheten exponeras för. Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare: Ingen förlust av liv, och Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet. Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt, detta eftersom omvärlden hela tiden förändras. Samtliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett heltäckande riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod. Styrelsen utvärderar framtida möjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har det dagliga ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledningen och styrelsen löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister. Under året har den koncerngemensamma riskfunktionen stärkts upp med en Group Cash Auditor som fokuserar på att följa upp och kontrollera koncernens uppräkningsverksamhet. Se sidan 22 för mer information om koncernens riskarbete. 27 28 Bolagsstyrningsrapport Kontrollmiljö Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Efterlevnad av respektive policy säkerställs genom den uppföljning som sker av koncernledningen och koncernens finansfunktion. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument: Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard. Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en trans parent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer. Internet- och IT-policy: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras. Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden. Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda. Kommunikationspolicy: Syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden. Loomiskoncernen utgör en relativt platt och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegering finns dokumenterad i en attestordning, vilken ger klara instruktioner till chefer på samtliga nivåer. Kompetens och förmåga hos koncernens medarbetare betonas med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling som aktivt uppmuntras. Riskbedömning Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet. Koncernen har ett system för hantering av företagsöver gripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledning och styrelse löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister. För mer information om operationell risk hantering hänvisas till sidan 22. Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är: Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering (Loomis Self Assessment) avseende insikt i och efterlevnad av koncernens centrala policys och riktlinjer. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet dels på koncerndels på landsnivå. Avsteg från policys och riktlinjer rapporteras skriftligen. Rapporten innehåller planerade åtgärder för att komma till rätta med eventuella avvikelser och en deadline för när åtgärderna ska ha genomförts. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning samt för koncernledningen och revisionskommittén. Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett ramverk och en metodik med syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis kontrollaktiviteter består primärt i att: Utveckla och följa upp koncernens självutvärderings metodik (Loomis Self Assessment Tool). Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer och säkerställa dotterbolagens efterlevnad därav. Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer. Ansvara för bolagets insyns- och compliance ärenden för koncern och dotterbolag. Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliancerelaterade områden. Finansiell uppföljning – Controllers på samtliga nivåer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala controllers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land. Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där operativa landschefer och controllers vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen. Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen, en fristående, global riskfunktion som ansvarar för att ge Loomis möjligheter att ta och kontrollera de risker som är nödvändiga för att Loomis strategier ska kunna förverkligas och mål uppnås. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv och hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt fem personer inklusive en riskchef som rapporterar till VD tillika Koncernchef samt revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker dagligen. Kontrollerna sköts av separata funktioner. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd. Bolagsstyrningsrapport Information och kommunikation Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. I Loomis finns ett verktyg för kommunikation som fortlöpande utvecklas för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och blir medvetna om de parametrar som utgör vedertagen affärspraxis. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsskyldighet och ramarna för tillåtna aktiviteter för de anställda. Loomis har även utarbetat rutiner och informationssystem i syfte att förse styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål. Koncernen är helt fokuserad på att skapa mervärde för aktieägarna, vilket inkluderar att förse investerare med finansiell information av hög kvalitet. Övervakning Loomis styrelse, VD och övrig koncernledning övervakar den interna kontrollen över finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar: Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna. Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar. En revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen. Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion. Styrelsens bedömning är att det arbete som utförs av koncernens finansfunktion inom intern kontroll över finansiell rapportering, tillsammans med koncernens övriga delar av intern kontroll som beskrivits i denna rapport, möjliggör en välfungerande struktur för uppföljning och i praktiken fungerar som en interrevisionsfunktion. Koncernledningen genomför resultatuppföljning genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna verksamhetsavstämningar mot faktiska resultat, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckel faktorer och sedvanlig prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen. Revisionskommittén granskar årsredovisningen och delårsrapporterna innan den rekommenderar styrelsen att publicera rapporterna. Revisionskommittén diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar även de externa revisorernas kvalitet och oberoende. Stockholm den 11 mars 2011 Alf Göransson Ordförande Jan Svensson Styrelseledamot Marie Ehrling Signhild Arnegård Hansen Styrelseledamot Styrelseledamot Ulrik Svensson Styrelseledamot Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till årsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095 Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 (på sidorna 23-29) och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Stockholm den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB Anders Lundin Auktoriserad revisor 29 30 Bolagsstyrningsrapport Styrelse Alf Göransson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009. Ulrik Svensson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006. Född: 1957 Utbildning: Civilekonom Utbildning: Internationell ekonomi vid Göteborgs universitet Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, Koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, Affärs områdeschef Cardo Rail 1998– 2000, VD Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998. Född: 1961 Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003, Controller/ CFO inom Stenbeckgruppens utländska telecomsatsningar 1992–2000. Andra uppdrag: Styrelseledamot samt VD och koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA. Andra uppdrag: VD i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i HEXAGON AB, ASSA ABLOY AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 6 000 (privat) Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 1 400 (privat) Övrig info: Oberoende Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare. Lars Blecko Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2008, VD och koncernchef Loomis AB sedan 2008. Jan Svensson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006. Född: 1957 Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet Född: 1956 Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England. Erfarenhet: VD i AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat) Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512 Övrig info: Ej oberoende i förhållande till bolaget. Andra uppdrag: VD och koncernchef i Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelseordförande i Fagerhult AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Oxeon AB. Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare. Signhild Arnegård Hansen Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2010. Marie Ehrling Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2009. Född: 1960 Född: 1955 Utbildning: B.Sc (HR) vid Stockholms Universitet samt Poppius Journalistskola Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm Erfarenhet: Ordförande Svenskt Näringsliv 2007–2010, VD Svenska LantChips AB 1992–2006. Andra uppdrag: Styrelseordförande i Svenska LantChips AB, Utah Chips Corporation och Fritt Näringsliv/Timbro. Styrelseledamot i SEB AB, Innventia AB, IFN, ESBRI, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet, Magnora AB, Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse, TABD (TransAtlantic Business Dialogue) och Svensk-Amerikanska Handelskammaren NY. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0 Övrig info: Oberoende Revisor Anders Lundin PricewaterhouseCoopers AB Född: 1956 Auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Huvudansvarig revisor från och med 2006. Andra revisionsuppdrag: AAK AB, AB Elextrolux, AB Industrivärden, Husqvarna AB, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm. Erfarenhet: VD för Telia Sonera Sverige AB 2003–2006. Vice koncernchef SAS koncernen och chef för SAS Airlines. Informations sekreterare vid Finans- och utbildningsdepartementet. Finansanalytiker på Fjärde AP-fonden. Andra uppdrag: Vice styrelseordförande i Nordea Bank AB. Styrelseledamot i Securitas AB, Oriflame Cosmetics SA, Schibsted ASA, Safe Gate AB, Centre for Advanced Studies of Leadership Handelshögskolan i Stockholm, World Childhood Foundation och Business Executives Council IVA. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 800 (privat) Övrig info: Oberoende Bolagsstyrningsrapport Koncernledning Lars Blecko VD och koncernchef Född: 1957 Anställd: 2008 Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet. Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England. Andra uppdrag: Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat) Georges López Periago Landschef Spanien och tillförordnad landschef Frankrike Född: 1965 Anställd: 1985 Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget. Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS. Andra uppdrag: Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 71 532 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512 Jarl Dahlfors Vice VD och landschef USA Ashley Bailey Landschef Storbritannien Född: 1964 Född: 1964 Anställd: 2007 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Utbildning: ACMA, internationell ekonomi. Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management, Price Waterhouse. Erfarenhet: Extern konsult i samband med avveckling av LCM, CFO i DHL Freight UK & Irland, VD i Pitney Bowes Management Services UK & Irland. Andra uppdrag: Styrelseledamot och delägare i Amfitrite Asset Management AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 150 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512 Kenneth Högman Direktör för affärsutveckling Född: 1957 Anställd: 1978 Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen. Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic, VD Securitas CHS Sverige. Andra uppdrag: Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 5 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 217 927 Andra uppdrag: Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 183 059 31 32 Aktien Aktien Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Kursutveckling för Loomis och Börsen Loomis B-aktie steg under 2010 med 29 procent till 101 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 21 maj med 72,25 SEK, och högsta slutkurs den 29 december med 101,50 SEK. Börsvärdet för B-aktierna uppgick vid årsskiftet till 7 028 MSEK (5 445). OMX Stockholm steg under 2010 med 23 procent, vilket innebar att Loomisaktien utvecklades bättre än börsen som helhet. Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 2,65 SEK (2,25), uppgick till 32 procent (65) under 2010. Totalavkastningen för Stockholmsbörsen, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2010 till 27 procent. Omsättning Införandet av EUs MiFiD direktiv har förändrat strukturen för aktiehandeln i Europa. I och med att en aktie nu handlas på flera marknadsplatser än de börser där den är noterad, har handeln blivit mer fragmenterad, samtidigt som den totala omsättningen har ökat i många aktier. Loomisaktien omsätts nu inte längre bara på NASDAQ OMX Stockholm utan också på flera andra marknadsplatser. Dock svarar Stockholmsbörsen för majoriteten av handeln, under 2010 skedde 65 procent (80) av omsättningen i Stockholm. Den totala omsättningen i Loomisaktien uppgick till 75,8 miljoner aktier (124,4), vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 322 443 aktier per dag (495 702). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 109 procent (179) under 2010. Aktiekapital Vid utgången av 2010 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 365 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 69,6 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5,00 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid året slut till 42,78 SEK (42,85). Teckningsoptionsprogram På extra bolagsstämma i februari 2009 fattades beslut om införande av teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Totalt 83 ledande befattningshavare deltar i programmet. Teckningskursen har fastställts till 72,50 SEK och teckning av aktier kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013. Teckningsoptionsprogrammet kan, vid full teckning och fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner, medföra att aktiekapitalet ökar med högst 12 775 000 SEK. Sammantaget kan programmet ge en total utspädningseffekt om maximalt cirka 3,38 procent i förhållande till kapitalet och cirka 2,40 procent i förhållande till röstetalet vid full utspädning. Utdelning och utdelningspolicy Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncerns resultat efter skatt. För räkenskapsåret 2010 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 3,50 SEK (2,65) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 51 procent (39) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3). Ägarförhållanden Antalet aktieägare uppgick per den 31 december till 20 170 (22 151). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 45,5 procent (51,0) av kapitalet och 61,7 procent (65,6) av rösterna. Huvudägarna SäkI AB, Melker Schörling AB och Investment AB Latour kontrollerade tillsammans 19,0 procent (19,7) av kapitalet och 43,0 procent (43,6) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 63,3 procent (69,3) av kapitalet och 74,2 procent (78,4) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 36,7 procent (30,7) av kapitalet och 25,8 procent (21,6) av rösterna. Index, kortnamn och ISIN-kod Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557. Aktien 33 Största ägare den 31 december 2010 Antal A-aktier SäkI AB Antal B-aktier Kapital, % Röster, % 17,0 1 728 520 391 808 2,9 Melker Schörling AB 900 000 5 400 300 8,6 13,9 Investment AB Latour 800 000 4 618 000 7,4 12,1 Swedbank Robur fonder 3 998 384 5,5 3,8 SEB Investment Management AB 3 666 891 5,0 3,5 UBS AG LND IPB Segretated client A 3 440 981 4,7 3,3 Didner & Gerge Fonder AB 2 871 154 3,9 2,8 Skandia fonder AB 1 864 812 2,6 1,8 Afa Försäkring 1 787 543 2,4 1,7 Carlson Fonder AB De 10 största ägarna 3 428 520 1 718 798 2,4 1,7 29 758 671 45,5 61,7 22,5 Övriga utländska ägare 23 345 960 32,0 Övriga svenska ägare 16 478 629 22,6 15,9 69 583 260 100,0 100,0 Totalt 3 428 520 Källa: Euroclear Sweden AB Ägarstruktur den 31 december 2010 Antal aktier 1–1 000 1 001–5 000 5 001–10 000 10 001–100 000 100 001– TOTALT Nyckeltal Antal Andel av Andel av aktieägare totalt kapital, % totala röster, % 19 176 3,3 632 2,0 2,3 Resultat per aktie, SEK1) 1,4 Utdelning, SEK 87 0,9 0,6 P/E-tal 177 8,6 6,0 Eget kapital per aktie, SEK 98 85,3 89,7 20 170 100,0 Börskurs den 9 december 2008, SEK 100,0 Börskurs den 31 december, SEK Källa: Euroclear Sweden AB 1) Analytiker som följer Loomis Bolag 2) Analytiker Telefon ABG SC Henrik Vikström 08-566 286 10 ABG SC Jesper Wilgodt 08-566 286 31 Niklas Kristoffersson 08-723 51 74 CA Chevreux Carnegie Michael Löfdahl 08-676 86 77 Danske Markets Peter Trigarszky 08-568 805 57 Jose-Francisco Ruiz +34 91 33 55 948 Lars Norrby 08- 568 80 557 Deutche Bank Erik Penser HB Captial Markets Nordea Markets SEB Enskilda UBS Ålandsbanken Anders Tegelback 08-701 52 96 Johan Grabe 08-534 91 272 Stefan Andersson 08-522 29 657 Olof Cederholm Mikael Lassén 08-45 373 06 08-791 48 27 2010 2009 2008 5,80 6,80 6,85 3,502) 2,65 2,25 14,9 11,4 11,4 42,78 42,85 40,76 e/t e/t 58,75 101,00 78,25 49,00 Antal utestående aktier uppgår till 73 011 780. Föreslagen utdelning är 3,50 SEK per aktie. Vid utgången av 2010 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 3,5 procent. 34 Innehållsförteckning koncernens och moderbolagets räkningar och noter Innehållsförteckning koncernens och moderbolagets räkningar och noter Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Koncernens kassaflödesanalys 35 39 40 Not 1 43 Allmän information Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Not 3Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar Not 5 Händelser efter balansdagen Not 6 Finansiell riskhantering Not 7 Transaktioner med närstående Not 8 Segmentsinformation Not 9 Intäkternas fördelning Not 10 Rörelsens kostnader Not 11Personal Not 12 Avskrivningar och nedskrivningar Not 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto Not 14Inkomstskatt Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov Not 16Goodwill Not 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar Not 18 Övriga immateriella tillgångar Not 19 Materiella anläggningstillgångar Not 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar Not 21 Övriga långfristiga fordringar Not 22 Kundfordringar Not 23 Övriga kortfristiga fordringar Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Not 26 Likvida medel Not 27 Eget kapital och totalresultat Not 28 Låneskulder Not 29 Avsättningar för skadereserver Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 31 Övriga avsättningar Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 33 Övriga kortfristiga skulder Not 34Ansvarsförbindelser Not 35 Ej kassaflödespåverkande poster 41 42 43 49 49 51 51 55 55 57 57 58 61 61 62 64 66 66 67 68 Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets förändringar i eget kapital Not 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Not 37 Händelser efter balansdagen Not 38 Transaktioner med närstående Not 39 Finansiell riskhantering Not 40 Administrationskostnader och jämförelsestörande poster Not 41Personal Not 42 Resultat från andelar i koncernföretag Not 43 Resultat från övriga finansiella investeringar Not 44Bokslutsdispositioner Not 45 Skatt på årets resultat Not 46 Maskiner och inventarier Not 47 Aktier i dotterföretag Not 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag Not 49 Övriga kortfristiga fordringar Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 51 Förändringar i eget kapital Not 52 Obeskattade reserver Not 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 54Ansvarsförbindelser Not 55 Ej kassaflödespåverkande poster Revisionsberättelse 69 69 69 70 70 70 70 71 72 72 73 75 75 75 76 77 78 79 80 81 82 82 83 83 84 84 85 85 85 86 87 87 87 87 88 88 88 88 89 89 90 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Loomis AB Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2010. Koncernens verksamhet Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering med stark närvaro i USA och västra Europa. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandeln, andra kommersiella affärsverk samheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten syftar till att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal. Loomis har över 150 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för värdehantering. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter. Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i USA och Europa, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 67 procent (68) av intäkterna medan kontanthantering utgör 33 procent (32). I USA står värdetransporter för 79 procent (81) av intäkterna och kontanthantering för 21 procent (19). Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Loomis. Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark risk hanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering på koncern- och lokal nivå. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering, se avsnittet Riskhantering sidan 22. Loomis AB, koncernens moderbolag, har dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, USA och Österrike. Väsentliga händelser under året Förvärv I januari 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Hammond Services i delstaten Idaho. Kundkontrakten avser kunder baserade i Idaho och Montana och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 750 TUSD. Loomis övertog även ett mindre antal medarbetare. I januari 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i Österrike, Loomis Österreich GmbH, inkråmet i värdehanteringsdivisionen av Siwacht Bewachungsdienst Gesellschaft m.b.H. Förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 0,2 MEUR. I mars 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från 1st Armored Inc., i delstaten Michigan. Kundkontrakten avser kunder i Michigan och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 1 MUSD. Loomis övertog även 1st Armoreds medarbetare. I september 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Idaho Armored Services i delstaten Idaho. Kundkontrakten avser kunder baserade i Idaho och förvärvet kommer att tillföra en årlig försäljning med cirka 340 TUSD. Loomis övertog även ett fåtal medarbetare. I oktober 2010 förvärvade Loomis moderbolag, Loomis AB, det tjeckiska värdehanteringsföretaget Fenix. Det förvärvade bolaget, vilket är Tjeckiens näst största värdehanteringsföretag med en marknadsandel på 30 procent, kommer tillföra en årlig försäljning om cirka 90 MSEK. Loomis övertog bolagets närmare 500 anställda. I oktober 2010 förvärvade Loomis svenska dotterbolag, Loomis Sverige AB, tillgångarna och kundkontrakten från Visira AB. Kundkontrakten avser kunder i Göteborgsregionen och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning om cirka 4 MSEK. Loomis övertog även ett mindre antal anställda. I november 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor. Kundkontrakten avser kunder i delstaterna Wisconsin och Minnesota och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning om ca 9,5 MUSD. Loomis övertog även Big Ten Armors 160 medarbetare. I december 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, kundkontrakten från Luzon Security Services. Kundkontrakten avser kunder i delstaten Oregon och förvärvet kommer att tillföra en årlig försäljning om ca 0,2 MUSD. Loomis övertog även ett mindre antal anställda. Övriga väsentliga händelser under året Vid årsstämman den 29 april 2010 valdes Signhild Arnegård Hansen till ny styrelseledamot. Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att också omfatta en aktierelaterad del. Det nya incitamentsprogrammet innebär, för de som deltar i programmet, att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2012. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2012. Loomis kommer inte ställa ut några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Detta förfarande medför inte några ytterligare kostnader utöver den tilldelade bonuskostnaden förutom förändringar i sociala avgifter. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att Loomis chefer på sikt blir aktieägare i Loomis, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer. På Loomis kapitalmarknadsdag den 17 november 2010 offentliggjordes koncernens nya finansiella och operationella mål. De finansiella målen innebär att Loomis ska nå en rörelse marginal på 10 procent senast år 2014, att skuldsättningsgraden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) och att rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA). Intäkter och resultat Koncernen Koncernens intäkter minskade under året med 8 procent till 11 033 MSEK (11 989). Den organiska tillväxten av intäkterna (justerad för valutaeffekter, förvärv och avyttringar) uppgick till –1 procent. Lägre bränsletariffer hade en marginell påverkan den organiska tillväxten. Den negativa organiska tillväxten beror huvudsakligen på kontraktsförluster och recessionseffekt på den amerikanska marknaden. Förlorade kontrakt är i stor 35 36 Förvaltningsberättelse Resultaträkning 2008 2007 11 033 11 989 11 258 11 397 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 882 837 748 259 Årets resultat 496 500 424 –881 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 1 271 1 333 640 –174 Kassaflöde från investeringsverksamheten –790 –813 –879 –761 Kassflöde från finansieringsverksamheten –586 –747 641 1 020 Totala intäkter Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Periodens kassaflöde Balansräkning 2010 2009 –104 –226 402 85 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Sysselsatt kapital 4 555 5 028 5 351 3 855 Nettolåneskuld 1 432 1 899 2 375 2 350 Eget kapital 3 123 3 129 2 976 1 505 utsträckning en följd av strategin att prioritera pris och lönsamhet före volym. Effekterna av den svagare konjunkturen och kontraktsförluster motverkades delvis av generella prisökningar i linje med förväntade löneökningar. Rörelseresultat (EBITA) ökade till 882 MSEK (837). Ökningen inkluderar valutaeffekter på –80 MSEK. De kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar som genomförts och fortlöper samt prioriteringar av pris och lönsamhet före volym på kundkontrakt möjliggjorde en förbättring av rörelsemarginalen, som ökade till 8,0 procent (7,0). Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 866 MSEK (821). Finansnettot förbättrades till –107 MSEK (–115), trots att det belastades med kostnadsförda uppläggningsavgifter på ca 10 MSEK relaterade till förtida lösen av den lånefacilitet som förfaller under 2011. Förbättringen är främst en följd av en lägre genomsnittlig nettoskuld samt en lägre räntenivå. Resultat före skatt uppgick till 759 MSEK (706) och resultatet efter skatt till 496 MSEK (500). Periodens skattesats var 35 procent (29). Den positiva resultatutvecklingen på den amerikanska marknaden har medfört att en större andel av koncernens resultat genererats i USA vilket påverkar koncernens skattesats negativt eftersom skattesatsen är högre i USA än koncernen som helhet. Vidare påverkades skattesatsen negativt av en ny skattelagstiftning i Frankrike samt av reserveringar avseende skatterevisioner. Segmenten Europa Den organiska försäljningstillväxten i den europeiska verksamheten var 0 procent (–2). Rörelsemarginalen uppgick till 9,8 procent vilket är en förbättring jämfört med 2009 då rörelsemarginalen var 9,1 procent. USA Den organiska försäljningstillväxten i den amerikanska verksamheten var –3 procent (–4). Lönsamheten förbättrades och rörelsemarginalen uppgick till 7,4 procent jämfört med 5,7 procent 2009. Kassaflöde Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 271 MSEK (1 333). Investeringar i anläggningstill gångar uppgick till 715 MSEK (827). Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 7 MSEK (23). Förvärv av dotterföretag uppgick till 82 MSEK (9). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –586 MSEK (–747). Periodens kassaflöde inkluderar en utdelning om –193 MSEK (–164). Vidare har kassaflödet använts till att reducera skulden vilken har minskat med 375 MSEK (–545). Sysselsatt kapital och finansiering Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 1 929 MSEK (2 231) vilket motsvarar 17 procent (19) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 4 555 MSEK (5 028). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19 procent (17). Nettolåneskulden uppgick till 1 432 MSEK (1 899). Soliditeten förbättrades till 41 procent (38). Under det tredje kvartalet 2010 genomfördes den årliga prövningen av nedskrivningsbehov avseende samtliga kassa genererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning inte redovisats under 2010. Eget kapital Eget kapital minskade under året med 6 MSEK och uppgick till 3 123 MSEK (3 129). Årets resultat, 496 MSEK, och aktierelaterad ersättning, 11 MSEK, ökade det egna kapitalet med MSEK 507. Valutakurseffekter, –224 MSEK, effekter av omvärdering enligt IAS 19 för pensioner, –94 MSEK, lämnad utdelning, –193 MSEK, och kassaflödessäkringar efter skatt, –1 MSEK, minskade det egna kapitalet med –513 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent (16). Miljöpåverkan Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Personal För 2010 uppgick medelantalet årsanställda till 18 466 (18 428) i fjorton länder (tretton). Könsfördelningen är 29 procent (31) kvinnor och 71 (69) procent män. På grundval av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder och regioner där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar. Forskning och utveckling Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet Förvaltningsberättelse av tjänster ute hos kund. Koncernens aktiverade utvecklings kostnader uppgår till 11 MSEK (11) per den 31 december 2010. Moderbolaget Loomis AB är holdingbolag med dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Antalet anställda på huvudkontoret uppgick vid årsskiftet till 15 personer (14). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 427 MSEK (490). Förändringen i resultatet är huvudsakligen relaterat till ett lägre finansnetto. Under andra kvartalet 2010 delades 193 MSEK ut till aktie ägarna, vilket motsvarade en utdelning på 2,65 SEK per aktie. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (0). Osäkerhetsfaktorer Specifika osäkerhetsfaktorer för 2011 är effekterna av det effektiviseringsarbete som fortlöper i den franska verksamheten. Konjunkturutvecklingen under året har påverkat vissa länder och geografiska marknader negativt och det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet under 2011 kan komma att påverkas ytterligare. En lågkonjunktur innebär både positiva och negativa konsekvenser för marknaden för värdehanteringstjänster. Positiva effekter är en ökning av andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp samt lägre personalomsättning. Negativa effekter är ökad rånrisk, minskad konsumtion, samt ökad risk för kundförluster. Bland de negativa effekterna har en ökad rånrisk och minskad konsumtion märkts tydligast. Ett fortsatt låg ränteläge påverkar värdehanteringsbranschen negativt då kunders incitament för att få kontanter insatta på räntebärande konton minskar. Övrigt Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användnin gen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6. Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis Baktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Huvudägare är huvudsakligen SäkI AB, Melker Schörling AB och Investment AB Latour. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolags ordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. För ytterligare information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidan 32. Årsstämman 2010 beslutade om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om över låtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i det incitamentsprogram som röstades igenom av stämman. Per 31 december 2010 fanns totalt 2 555 000 utestående optioner, varav antalet optioner i eget förvar uppgick till 49 836. Väsentliga händelser efter årets utgång Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet som godkändes på årsstämman 2010. De drygt 300 personer som i dagsläget deltar i det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet skulle omfattas av detta incitamentsprogram. Deltagarna skulle bli berättigade att erhålla en årlig bonus i form av aktier i Loomis AB, förutsatt att vissa förutbestämda och mätbara resultatkriterier, vilka för närvarande tillämpas i kontantbonus- och aktieprogrammen, är uppfyllda. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga bonus- och aktieprogrammen kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma. I februari 2011 tecknade Loomis AB ett nytt femårigt lån. Det nya lånet förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK. Detta lån kommer att användas dels till att återbetala den nuvarande faciliteten som förfaller i november 2011 dels till koncernens löpande verksamhet. Framtidsutsikter Bolaget lämnar inte någon prognos för 2011. Förslag till vinstdisposition Styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 255 541 230 SEK och måndagen den 16 maj föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar. Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 11 maj 2011. Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: SEK Balanserad vinst Omräkningsdifferens 4 050 107 384 –66 408 000 Omvärdering av kassaflödessäkring –1 064 055 Koncernbidrag netto efter skatt 49 009 763 Årets resultat 321 240 321 4 352 885 413 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: SEK Utdelning till aktieägare Överföres till ny räkning 255 541 230 4 097 344 183 4 352 885 413 Förutsatt att årsstämman 2011 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 4 097 344 183 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av den ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Styrelsen har tagit hänsyn till alla kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning och som inte har beaktats inom ramen för bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet. Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att ut delningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam hetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter. 37 38 Förvaltningsberättelse Styrelsens förslag till riktlinjer för e rsättning till ledande befattningshavare Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2011 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjernas omfattning Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade ”ledande befattningshavare”. Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna skall vara föremål för en årlig översyn. Grundläggande principer och ersättningsformer Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomis-koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner. Styrelsen skall varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram skall föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2010 fattades det beslut om ett incitamentsprogram. Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen skall vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och skall baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet. Rörlig ersättning Utöver fast årslön skall ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig lön, vilken skall baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) skall motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 72 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) skall motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/ koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga p ersoner i koncernledningen. Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan. Pension Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen skall omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta. Villkor vid uppsägning Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar skall en uppsägningstid om högst 6 månader gälla. Övriga förmåner Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, skall kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner skall dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningsutskottet. Beräknade kostnader för rörlig ersättning Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 18 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen. Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning Loomis AB har, vid tiden för årsstämman 11 maj 2011, inga ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare, inklusive tidigare åtaganden enligt bolagets LTIP (Long-Term Incentive Plan) och incitamentsprogram. Finansiella rapporter – Koncernen Koncernens resultaträkning MSEK Not Intäkter, fortgående verksamhet Intäkter, förvärv 2010 2009 2008 10 990 11 934 10 899 43 55 360 Totala intäkter 8, 9 11 033 11 989 11 258 Produktionskostnader 10,11,12 –8 516 –9 374 –8 800 2 516 2 615 2 459 –1 634 –1 778 –1 711 882 837 748 –17 –17 –15 866 821 733 Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader 10,11,12 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 10,12,17 Rörelseresultat (EBIT) Finansiella intäkter 13 3 15 35 Finansiella kostnader 13 –110 –130 –199 759 706 569 –262 –206 –145 496 500 424 2010 2009 2008 Resultat före skatt Inkomstskatt 14 Årets resultat 1) 1) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Data per aktie SEK Not Resultat per aktie före utspädning 3 6,80 6,85 5,80 Resultat per aktie efter utspädning2) 3 6,57 6,85 n/a Resultat per aktie med full utspädning3) 3 6,57 6,62 n/a Utdelning 2,65 2,25 n/a Antal utestående aktier (miljoner) 73,0 73,0 73,0 Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner) 73,0 73,0 73,0 2) Snittpriset på aktien uppgick till 83,62 SEK för helåret 2010. 3) R esultat per aktie med full utspädning visar resultatet per aktie som om alla utestående teckningsoptioner konverterats till aktier. Vid full utspädning skulle antalet utestående aktier uppgå till 75,6 miljoner. Koncernens rapport över totalresultat 4) MSEK Aktuariella vinster och förluster efter skatt Omräkningsdifferenser Kassaflödessäkringar efter skatt Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 2010 2009 2008 –94 –49 44 –224 –150 348 –1 –6 - –320 –205 392 Årets resultat 496 500 424 Summa totalresultat för året 177 295 816 4) Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital. 39 40 Finansiella rapporter – Koncernen Koncernens balansräkning MSEK Not 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2 965 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 15,16 2 582 2 760 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 17 87 65 79 Övriga immateriella tillgångar 18 66 41 49 Byggnader och mark 19 250 287 328 Maskiner och inventarier 19 2 360 2 591 2 640 268 Uppskjuten skattefordran 14 317 316 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar 20 29 46 60 Övriga långfristiga fordringar 21 28 28 51 5 719 6 132 6 439 1 490 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar 22 1 243 1 336 Övriga kortfristiga fordringar 23 48 67 75 Aktuella skattefordringar 14 80 66 109 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 214 163 177 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar 25 19 3 355 Likvida medel 26 259 387 268 Summa omsättningstillgångar 1 863 2 020 2 474 SUMMA TILLGÅNGAR 7 582 8 153 8 913 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 27 Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver Balanserat resultat inklusive årets resultat Summa eget kapital 365 365 365 4 441 4 441 4 419 206 419 569 –1 888 –2 095 –2 377 3 123 3 129 2 976 Långfristiga skulder Låneskulder 28 629 1 480 72 Uppskjuten skatteskuld 14 235 223 182 Avsättningar för skadereserver 29 203 205 239 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30 316 264 262 Övriga avsättningar 31 Summa långfristiga skulder 125 127 126 1 507 2 299 880 1 110 855 2 987 340 307 462 93 123 126 Kortfristiga skulder Låneskulder 28 Leverantörsskulder Avsättningar för skadereserver 29 Aktuella skatteskulder 14 166 171 209 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 937 914 866 Övriga avsättningar 31 35 50 88 Övriga kortfristiga skulder 33 271 306 318 Summa kortfristiga skulder 2 951 2 725 5 057 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 582 8 153 8 913 inga inga inga 855 992 758 Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 34 Finansiella rapporter – Koncernen Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Hänförligt till moderbolagets aktieägare1) MSEK Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver3) Balanserat resultat inkl årets resultat Summa 365 3 519 221 –2 600 1 505 - - - 424 424 Aktiekapital Ingående balans per 1 januari 2008 2) Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster efter skatt - - - 44 44 Valutakursdifferenser - - 348 - 348 Summa övrigt totalresultat - - 348 44 392 Summa totalresultat - - 348 468 816 Erhållna aktieägartillskott - 900 - - 900 Utdelning avseende 2007 - - - –245 –245 Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare - 900 - –245 655 365 4 419 569 –2 377 2 976 - - - 500 500 Aktuariella vinster och förluster efter skatt - - - –49 –49 Kassaflödessäkringar efter skatt - - - –6 –6 Valutakursdifferenser - - –150 - –150 Ingående balans per 1 januari 2009 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa övrigt totalresultat - - –150 –55 –205 Summa totalresultat - - –150 446 295 Betalning av emitterade teckningsoptioner - 22 - - 22 Utdelning avseende 2008 - - - –164 –164 Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare Ingående balans per 1 januari 2010 - 22 –164 –143 365 4 441 419 –2 095 3 129 - - - 496 496 –94 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster efter skatt - - - –94 Kassaflödessäkringar efter skatt - - - –1 –1 Valutakursdifferenser - - –224 - –224 Summa övrigt totalresultat - - –224 –95 –320 Summa totalresultat - - –224 401 177 Utdelning avseende 2009 - - - –193 –193 Aktierelaterad ersättning - - 11 - 11 Summa transaktioner med aktieägare - - 11 –193 –182 365 4 441 206 –1 888 3 123 Transaktioner med aktieägare Utgående balans per 31 december 2010 1) Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. 2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. 3) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning. 41 42 Finansiella rapporter – Koncernen Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 759 706 569 397 Den löpande verksamheten Resultat före skatt Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader 35 805 880 Erhållna finansiella poster 3 3 36 Betalda finansiella poster –110 –112 –204 Betald inkomstskatt –261 –147 –6 –39 85 79 Förändringar av kundfordringar Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital 115 –82 –231 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 271 1 333 640 Investeringsverksamheten –715 –827 –879 Försäljning av anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar 7 23 50 Avyttring av dotterföretag - - 1 –82 –9 –52 –790 –813 –879 –245 Förvärv av dotterföretag 18,19 15 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnad utdelning 27 –193 –164 Erhållna aktieägartillskott 27 - - 900 - - –182 Lämnade koncernbidrag Amorteringar av finansiell leasing –17 –38 –44 Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel 28 –375 –545 210 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –586 –747 641 Årets kassaflöde –104 –226 402 203 Likvida medel vid årets början 387 624 Omräkningsdifferenser på likvida medel –23 –10 19 Likvida medel vid årets slut 259 387 624 Noter – Koncernen Noter Not 1 Allmän information Loomis AB (moderföretaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för värdehantering i USA och stora delar av Europa. Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Vallgatan 11, 170 67 Solna. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på års stämman den 11 maj 2011. Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36. Grund för rapporternas upprättande Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), från den 1 januari 2010, Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4. Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2010: IFRS 3 (omarbetad) ”Rörelseförvärv” (gäller från 1 juli 2009). Förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande tilläggsköpeskillingar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Alla förvärvsrelaterade trans aktionskostnader kostnadsförs. Dessa kostnader redovisas i koncernen som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen. IAS 38 (ändring), ”Immateriella tillgångar”. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. IAS 27 (ändring), ”Koncernredovisning” (gäller från 1 juli 2009). Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa trans aktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. När ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultat räkningen. Standarder, ändringar och tolkningar av b efintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen IFRS 9, ”Financial instruments” publicerades i november 2009. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, ”Finansiella instrument: värdering och klassificering”. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna. Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2011 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter. Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3) Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden (IFRS 3) Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2010 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs och redovisas i koncernens resultaträkning som försäljnings- och administrationskostnader. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21) Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; Respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar. Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Den 43 44 Noter – Koncernen Forts. Not 2 omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräknings reserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet. Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/ förluster. O mräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital. Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3) Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan. Intäktsredovisning (IAS 18) Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen. Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter och kontanthanteringstjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts. Segmentsrapportering (IFRS 8) Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomis-koncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattare som, på grundval av sin slutliga uppföljning av rörelsesegmentens resultat, fattar beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan. Beslutsfattarna för respektive rörelsesegment, Europa och USA, har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och gör en bedömning av segmentens resultat baserat på rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Koncernen har valt denna indelning i segment på Europa och USA baserat på de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande värdehantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika. Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Statliga stöd (IAS 20) Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad. Skatter (IAS 12) Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräknings metoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatte skulden regleras. Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skatte fordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen Noter – Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten. Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året. Kassaflödesanalys (IAS 7) Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar. Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38) Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade ”Multiple Excess Earnings Method” (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassa flöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad ”contributory asset charge” för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången skall kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kund relationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 5 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 20 procent till 33,3 procent. Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess im materiella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering. En uppskjuten skatteskuld skall beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till en uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden skall upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill. Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassa genererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov. Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade im materiella tillgångar i resultaträkningen. Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38) Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella till gångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent Övriga immateriella tillgångar 20–33,3 procent Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet. Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt. Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36) Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. 45 46 Noter – Koncernen Forts. Not 2 Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jäm förelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats. Nedskrivningar (IAS 36) Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Åter vinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoför säljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring a vseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om ned skrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig. Leasingavtal (IAS 17) När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden. Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Kundfordringar (IAS 39) Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultat räkningen. Betalningar som erhålles i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder. Finansiella instrument: Redovisning och v ärdering (IAS 39) Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: 1) Lånefordringar och övriga fordringar. 2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassifi cerade som säkringsinstrument). 3) Övriga finansiella skulder. 4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som kan säljas (inklusive derivat som är klassificerade som säkrings instrument). Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. 1) Redovisning av klassificering som ”Lånefordringar och övriga fordringar” Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som ”Lånefordringar och övriga fordringar” och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. 2) Redovisning av klassificering som ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen” När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värde förändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, dvs förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledning klassificerat den som sådan. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättnings tillgångar i balansräkningen. 2) Redovisning av klassificering som ”Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på Noter – Koncernen samma vis som ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i b alansräkningen. 3) Redovisning av klassificering som ”Övriga finansiella skulder” I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som skall återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförliga till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. 4) Redovisning av klassificering som ”Finansiella tillgångar som kan säljas” När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultat redovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen. 4) Redovisning av klassificering som ”Finansiella skulder som kan säljas” När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som ”Finansiella tillgångar som kan säljas”. Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen. Derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efter följande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar derivat som uppfyller villkoren för säkringsredovisning avseende kassa flödessäkringar. Ersättningar till anställda (IAS 19) Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs årligen av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade ”Projected Unit Credit”-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskon teringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde. Loomis tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Övrigt totalresultat på raden Aktuariella vinster och förluster. Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Övriga långfristiga fordringar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i den beräknade nettoskulden. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång. Incitamentsprogram Koncernen har infört ett nytt incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänande året och aktier förvärvas till marknadspris för den kvarvarande tredjedelen som tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen, dock klassificeras den aktierelaterade reserven som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t ex med anledning att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital. Avsättningar (IAS 37) Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad 47 48 Noter – Koncernen Forts. Not 2 formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). A ktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska upp gifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar Inom uppräkningsverksamheten handhar Loomis konsignationslager av pengar. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera andra lager av pengar används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Övrigt Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför före komma i summeringar. Noter – Koncernen Not 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser Definitioner resultaträkning Produktionskostnader Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna. Resultat per aktie före utspädning Periodens resultat i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut. Beräkning 2010: 496 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,80 Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,85 Beräkning 2008: 424 / 73 011 780 × 1 000 000 = 5,80 Försäljnings- och administrationskostnader Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal. Resultat per aktie efter utspädning Beräkning 2010: 496 / 75 556 681 × 1 000 000 = 6,57 Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,85 Beräkning 2008: e/t Resultat per aktie med full utspädning Beräkning 2010: 496 / 75 556 780 × 1 000 000 = 6,57 Beräkning 2009: 500 / 75 566 780 × 1 000 000 = 6,62 Beräkning 2008: e/t Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) Resultat före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar. Rörelsemarginal före avskrivningar Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, i procent av intäkterna. Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA) Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttringar av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA). Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) Resultat före räntor och skatt. Definitioner av nyckeltal Organisk tillväxt Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital. Avkastning på eget kapital Periodens resultat (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för eget kapital. Total tillväxt Periodens intäktsförändring i procent av föregående års intäkter. Nettomarginal Periodens resultat efter skatt som procentdel av totala intäkter. Rörelsemarginal före avskrivningar Rörelseresultat före avskrivningar i procent av totala intäkter. Valutakurser använda i koncernens bokslut Valuta Vägt genomsnitt 2010 Dec 2010 Vägt genomsnitt 2009 Dec 2009 Vägt genomsnitt 2008 Dec 2008 Norge NOK 1,18 1,15 1,22 1,24 1,17 Danmark DKK 1,27 1,20 1,42 1,38 1,29 1,46 Storbritannien GBP 11,09 10,41 11,89 11,55 12,05 11,19 Schweiz CHF 6,94 7,17 7,02 6,91 6,16 7,32 USA USD 7,20 6,70 7,61 7,12 6,62 7,74 Tjeckien CZK 0,37 0,36 e/t e/t e/t e/t Övriga länder EUR 9,49 8,97 10,59 10,25 9,69 10,91 Not 4 1,11 Kritiska uppskattningar och bedömningar Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historiskerfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade. De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2010 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan. För information gällande jämförelsestörande poster hänvisas till årsredovisningar för 2009 och 2008. Värderingen av kundfordringar och r eservering för kundförluster Totala kundfordringar uppgår till 1 243 MSEK (1 336 och 1 490) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto 49 50 Noter – Koncernen Forts. Not 4 efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kund förluster om –26 MSEK (–35 och –53) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22. Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer skall värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka skall värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15. Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 2 582 MSEK (2 760 och 2 965), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 87 MSEK (65 och 79), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15. Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 317 MSEK (316 och 268) som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14. Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner Ersättningar till anställda är normalt ett område där upp skattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmåns bestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 316 MSEK (264 och 262) och posten Övriga långfristiga fordringar uppgår till 28 MSEK (28 och 51). För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30. Aktuariella beräkningar avseende skadereserver Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbets relaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 296 MSEK (328 och 365), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information, hänvisas till not 29. Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 31 och not 34. Noter – Koncernen Not 5 Händelser efter balansdagen Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet. De drygt 300 personer som i dagsläget deltar i det befintliga incitamentsprogrammet skulle omfattas av detta incitamentsprogram. I likhet med gällande incitamentsprogram kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2013. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga bonus- och aktieprogrammet kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet, se kallelse till årsstämma. I februari 2011 tecknade Loomis AB ett nytt femårigt lån. Det nya lånet förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK. Detta lån kommer att användas dels till att återbetala den nuvarande faciliteten som förfaller i november 2011 dels till koncernens löpande verksamhet. Not 6 Finansiell riskhantering Finansiell riskhantering Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst: Ränterisker avseende likvida medel och lån. Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital. Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov. Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga. Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter. Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen. Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser. Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av Loomis AB Treasury. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar. Målsättningen för Loomis AB Treasury är att stödja affärs verksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs. Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis VD en instruktion för Loomis AB Treasury som mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte. Finansiella riskfaktorer Ränterisk Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB Treasury eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen har 3 till 6 månaders löptid men en viss del av dessa är säkrade till längre löptider. Detta har uppnåtts genom att ingå ränteswapar i valutorna EUR, GBP, USD och SEK som redovisas som kassa flödessäkringar. Under 2010 fanns ingen ineffektivitet i dessa säkringar och således har resultatet av säkringarna redovisats mot eget kapital. Direktivet är att tills vidare inte ingå i några nya räntesäkringar men att detta beslut kan komma att övervägas om lånebehovet ökar. Den genomsnittliga räntebindningstiden per 2010-12-31 var ca 1 år. En varaktig ränteförändring om +/– 1 procent skulle per 2010-12-31 ha en årlig påverkan på resultat efter skatt om 2 MSEK (8 och 22). Loomis upplåning uppgick till 1 739 MSEK (2 335 och 3 059). Den genomsnittliga nettoskuldsräntan är påverkad av extra avskrivningar av uppläggningskostnader för lånefaciliteten och uppgick under året till 5,7 procent (5,2 och 5,4). Justerat för dessa uppgick nettoskuldsräntan under året til 5,2 procent. Valutarisk – Omräkningsrisk Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser. Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 75 MSEK (77 och 85). Motsvarande siffror för GBP och EUR skulle ha varit 17 MSEK (23 och 26) respektive 40 MSEK (47 och 51). Under 2010 ingicks inga finansiella transaktioner för att justera omräkningsrisken men uppföljning av denna risk görs löpande så att åtgärder kan vidtas om det anses nödvändigt. Intäkter i utländsk valuta säkras inte. Valutarisk – Transaktionsrisk Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige vilket innebär att det finns vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till sin natur är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig. Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar så som utdelningar, försäkringspremier med mera. Detta görs genom valutaterminer. 51 52 Noter – Koncernen Forts. Not 6 Finansieringsrisk Med finansieringsrisk avses risken att omfinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna. All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortsiktiga finansieringen har under 2010 skett genom Loomis AB Treasury. Den lånefacilitet Loomis hade vid årsskiftet uppgick till motsvarande 2 105 MSEK och hade en löptid om cirka 1 år. Faciliteten är nominerad i valutorna USD, EUR och SEK. Denna amorterades med 220 MSEK i slutet av 2009 samt med ytterligare ca 900 MSEK i september 2010. I lånefacilieten finns villkor där det viktigaste villkoret avser koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2010 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Utöver denna lånefacilitet tog Loomis under 2010 upp ett obligationslån av Svensk Exportkredit (SEK). Obligationslånet är nominerat i EUR och villkoren för lånet följer den existerande lånefaciliteten. Omräknat till SEK uppgick denna obligation till 583 MSEK och hade vid undertecknandet en löptid på 5 år. Vid årsskiftet hade Loomis lån i USD, GBP, EUR och SEK fördelade enligt nedan. 31 december 2010 Valuta Utnyttjat belopp (MLOC) SEK 200 USD 79 GBP 20 EUR 80 Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv ( kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter). MSEK Likvida medel Kreditlöften Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av Loomis AB Treasury. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimumgränsen om 5 procent under 2010 och den bedöms även att vara tillfredställande under 2011. I enlighet med direktiv sker placeringar av likvida medel primärt som insättningar hos b anker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor’s kreditbedöming eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Det kapital som förvaltas avser överlikviditet. Målet med förvaltningen är att säkerställa så att Loomis har en lämplig mängd med likvida medel. 2009-12-31 2008-12-31 259 387 268 1 042 939 579 1 301 1 326 847 Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflöderna. MSEK Per 31 december 2010 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Externa banklån 1 095 584 - Leverantörsskulder och andra skulder 1 563 45 - (8) - - 2 658 629 - 823 1 430 - 1 558 50 2 (13) - - 2 381 1 480 2 - 2 953 - 1 681 64 8 1 681 3 017 8 (varav derivatinstrument) Per 31 december 2009 Externa banklån Leverantörsskulder och andra skulder (varav derivatinstrument) Per 31 december 2008 Externa banklån Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande 2 688 MSEK. 2010-12-31 Leverantörsskulder och andra skulder Noter – Koncernen Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk. Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poors eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut: MSEK Kreditrisk i kundfordringar Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 243 MSEK (1 336 och 1 490). Eventuella reserveringar avseende förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 26 MSEK (35 och 53) per den 31 december 2010. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens kontraktspolicy finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare info om osäkra kundfordringar finns i not 22. Sysselsatt kapital Nettoskuld Nettoexponering 32 A -1 200 Övriga mindre innehav 56 Totalt 288 Kapitalrisk Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom att förändra utdelning till aktieägare, återköpa aktier, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet görs med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet. Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2010: Finansiell kreditrisk Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 89 MSEK. MSEK 2010-12-31 A -1+ Summa utländska valutor SEK Totalt –83 4 555 EUR GBP USD1) Övriga valutor 1 321 612 2 559 146 4 638 –512 –268 –1 067 –104 –1 951 520 –1 431 809 344 1 492 42 2 687 437 3 124 Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2009: MSEK Sysselsatt kapital Nettoskuld Nettoexponering Övriga valutor Summa utländska valutor EUR GBP SEK Totalt 1 639 710 2 629 112 5 090 –62 5 028 –693 –241 –1 094 –103 –2 131 232 –1 899 946 469 1 535 9 2 959 170 3 129 USD 1) Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2008: MSEK Sysselsatt kapital Nettoskuld Nettoexponering USD Övriga valutor Summa utländska valutor SEK Totalt 26 5 351 EUR GBP 1 684 682 2 852 107 5 325 –674 –167 –1 156 –87 –2 084 –292 –2 375 1 010 515 1 696 20 3 241 –266 2 976 1) 1) L oomis tillämpar reglerna som gör det möjligt att likställa långfristiga interna lån med investeringen i dotterbolaget, vilket påverkar nettoskulden med MUSD 160 (motsvarande MSEK 1 072 (1 139 och 1 238)). 53 54 Noter – Koncernen Forts. Not 6 Prisrisk Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framförallt diesel). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar. Verkligt värde avseende tillgångar och skulder För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden. Finansiella instrument Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränte swapar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot och används även för att underlätta hanteringen av skuldportföljen. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis fi nansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisar verkligt värde per post. Loomis kommer under 2011 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not. Finansiella instrument; redovisade värden per värderings kategori: MSEK Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar 1 29 29 Kundfordringar 1 1 243 1 243 2,4 19 19 1 259 259 Likvida medel Finansiella skulder Kortfristiga låneskulder 31 december 2010 MSEK Nivå 2 Nivå 3 Summa - 18 - Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen –D erivatinstrument som innehas för handel 18 Finansiella tillgångar som kan säljas – Derivatinstrument som används för säkringsändamål - 1 - 1 Summa tillgångar - 19 - 19 - 0 - 0 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen – Derivatinstrument som innehas för handel –D erivatinstrument som används för säkringsändamål - 8 - 8 Summa skulder - 8 - 8 Nivå 1 Nivå 2 - 3 - 3 31 december 2009 MSEK 2,3,4 1 110 1 110 3 629 629 Leverantörsskulder 3 340 340 – Derivatinstrument som innehas för handel 31 december 2009 Finansiella tillgångar som kan säljas IAS 39 Kategori Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar Långfristiga låneskulder MSEK Nivå 1 Finansiella skulder som kan säljas Räntebärande finansiella anläggningstillgångar Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt: Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1). Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2). Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3). Finansiella skulder 31 december 2010 IAS 39 Kategori Den genomsnittliga avkastningen på finansiella omsättnings tillgångar var under 2010 0,9 procent. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen –D erivatinstrument som används för säkringsändamål - 0 - 0 Summa tillgångar - 3 - 3 - 5 - 5 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar 1 46 46 Kundfordringar 1 1 336 1 336 2,4 3 3 1 387 387 Finansiella skulder som kan säljas 2,3,4 855 855 –D erivatinstrument som används för säkringsändamål - 8 - 8 Långfristiga låneskulder 3 1 480 1 480 Summa skulder - 13 - 13 Leverantörsskulder 3 307 307 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel Finansiella skulder Kortfristiga låneskulder Kategorier 1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar 2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via r esultaträkningen 3: Övriga finansiella skulder 4: Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas Finansiella skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –D erivatinstrument som innehas för handel Noter – Koncernen Not 7 Transaktioner med närstående Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008, då Securitas var en närstående part, hänvisas till tidigare årsredovisningar. Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotter bolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag. För uppgifter om moderbolagets transaktioner med när stående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11. Not 8 Segmentsinformation Enligt IFRS 8.32 ska Segmentinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 67 procent av de totala intäkterna och kontanthantering står för 33 procent. För segment USA står värdetransporter för 79 procent av de totala intäkterna och kontanthantering för 21 procent. Loomis har egentligen ett tjänsteutbud som paketeras på olika sätt så att kunderbjudandet blir mest fördelaktigt. Av denna anledning har ej ytterligare information lämnats då det anses täckas in av den geografiska redovisningen. Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen. Det är koncernchefen som ansvarar för tilldelning av resurser och den slutliga bedömningen av rörelsesegmentens resultat. Under koncernchefen finns två funktioner som följer upp resultat samt tillgångar samt skulder för Loomis rörelsesegment, vilka utgörs av Europa och USA. Resultatet av denna genomgång rapporteras sedan till koncernchefen. Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultat samt tillgångar och skulder avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt. Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Genomgången för rörelsesegmentens resultat baseras på rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma avser skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Aktier (klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) som innehas av koncernen anses inte vara tillgångar hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten utan hänförs i stället till finans förvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan. Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2010, 2009 och 2008 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 782 MSEK (759 och 781), i USA till 4 009 MSEK (4 372 och 3 938) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 242 MSEK (6 858 och 6 539). Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar (det finns inga tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal), som är lokaliserade i Sverige uppgår till 181 MSEK (207 och 235), i USA till 870 MSEK (864 och 860) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 558 MSEK (1 807 och 1 872). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av omsättningen. 55 56 Noter – Koncernen Forts. Not 8 Europa USA Övrigt Elimineringar MSEK 2010 2009 2008 2010 2009 2008 2010 2009 2008 2010 2009 Intäkter, fortgående verksamhet Summa 2008 2010 2009 2008 7 001 7 570 7 003 3 989 4 364 3 895 - - - - - - 10 990 11 934 10 899 Intäkter, förvärv 23 47 317 19 8 43 - - - - - - Totala intäkter 7 024 7 618 7 320 4 009 4 372 3 938 - - - - - - 11 033 11 989 11 258 –6 4 1 - - - –8 516 –9 374 –8 800 –6 4 1 - - - Produktionskostnader Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) –5 435 –5 992 –5 744 –3 075 –3 386 –3 056 43 2 516 55 1 588 1 626 1 576 934 986 882 –899 –935 –932 –638 –735 –685 –96 –108 –94 - - - –1 634 –1 778 –1 711 689 691 644 296 251 197 –102 –104 –93 - - - 882 2 615 360 837 2 459 748 Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella tillgångar –10 –8 –7 –7 –9 –8 - - - - - - –17 –17 –15 Rörelseresultat (EBIT) 680 683 637 289 242 189 –102 –104 –93 - - - 866 821 733 –164 Finansnetto - - - - - - –107 –115 –164 - - - –107 –115 680 683 637 289 242 189 –209 –219 –257 - - - 759 706 569 - - - - - - –262 –206 –145 - - - –262 –206 –145 680 683 637 289 242 189 –472 –425 –402 - - - 496 500 424 Goodwill 877 979 1 036 1 800 1 893 2 058 –94 –112 –130 - - - 2 582 2 760 2 964 Övriga immateriella tillgångar 126 93 97 24 9 18 3 4 12 - - - 153 106 127 1 728 1 999 2 091 870 864 860 12 15 16 - - - 2 610 2 878 2 967 Kundfordringar 951 1 061 1 155 298 287 345 0 – 0 –5 –13 –10 1 243 1 336 1 490 Övriga segmentstillgångar 198 225 259 79 72 83 355 388 458 –342 –428 –496 290 257 304 Uppskjuten skatt - - - - - - 317 316 268 - - - 317 316 268 Aktuell skattefordran - - - - - - 80 66 109 - - - 80 66 109 Finansiella tillgångar som kan säljas - - - - - - 29 46 60 - - - 29 46 60 Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Segmentstillgångar Anläggningstillgångar Ofördelade tillgångar Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - - - - - - 278 389 624 - - - 278 389 624 3 879 4 357 4 638 3 072 3 125 3 364 979 1 112 1 417 –347 –441 –506 7 582 8 153 8 913 Leverantörsskulder 227 209 319 108 106 149 10 5 4 –5 –13 –10 340 307 462 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 734 723 706 181 158 141 21 33 19 - - - 937 914 866 Övriga korta skulder 242 298 327 363 402 475 42 83 100 –342 –428 –496 306 355 406 Kortfristig upplåning - - - - - - 1 110 855 2 987 - - - 1 110 855 2 987 Långfristig upplåning - - - - - - 629 1 480 72 - - - 629 1 480 72 Uppskjuten skatteskuld - - - - - - 235 223 182 - - - 235 223 182 Aktuell skatt - - - - - - 166 171 209 - - - 166 171 209 Avsättning för skadereserver - - - - - - 296 328 365 - - - 296 328 365 Avsättning för pensioner - - - - - - 316 264 262 - - - 316 264 262 Övriga avsättningar och långfristiga skulder - - - - - - 125 127 126 - - - 125 127 126 Eget kapital - - - - - - 3 123 3 129 2 976 - - - 3 123 3 129 2 976 1 204 1 230 1 352 653 666 765 6 073 6 698 7 302 –347 –441 –506 7 582 8 153 8 913 Investeringar, netto 465 537 612 242 266 216 1 0 1 - - - 708 803 829 Avskrivningar och nedskrivningar 494 564 533 207 201 153 3 4 4 - - - 704 769 690 Summa tillgångar Segmentsskulder Ofördelade skulder Summa skulder och eget kapital Övriga upplysningar Noter – Koncernen Not 9 Intäkternas fördelning Verksamhetens intäkter Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering. Dessa omfattar värdetransporter och kontanthantering. Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Not 10 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13. Rörelsens kostnader Kostnader fördelade på kostnadsslag MSEK Not 2010 2009 2008 Personalkostnader 11 6 573 7 236 6 571 Risk-, skade- och försäkringskostnader 339 448 423 1 120 1 171 1 242 Lokalkostnader 561 578 488 Kostnader för teknisk utrustning 281 300 195 1 294 1 435 1 606 10 167 11 169 10 525 Fordonskostnader Övriga kostnader Summa kostnader fördelade på kostnadsslag Kostnader för ersättningar till anställda MSEK Not 2010 2009 2008 Löner och bonus 11 5 124 5 641 5 140 Sociala avgifter 11 1 342 1 492 1 323 Pensionskostnader – förmånsbestämda planer 11, 30 26 41 43 Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer 11, 30 81 61 64 6 573 7 236 6 571 2010 2009 2008 – Revisionsuppdraget 9 11 11 – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 2 2 – Skatterådgivning 3 4 2 – Övriga tjänster 2 3 2 15 19 17 Summa kostnader för ersättningar till anställda Revisionsarvoden och kostnadsersättningar MSEK PwC Summa PwC Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Operationella leasing- och hyresavtal Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 219 MSEK (312 och 329). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande: MSEK 2010 2009 2008 Förfallotid < 1 år 215 278 283 Förfallotid 1–5 år 497 647 632 Förfallotid > 5 år 231 391 413 Summa 942 1 315 1 327 Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2010 uppgick till 194 MSEK (264 och 282) av den totala kostnaden om 219 MSEK. 57 58 Noter – Koncernen Forts. Not 10 Finansiella leasing- och hyresavtal Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 21 MSEK (39 och 57). Resultaträkningen har belastats med 2 MSEK (4 och 8) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimi leasingavgifter fördelar sig enligt följande: MSEK 2010 2009 2008 Förfallotid < 1 år 10 18 39 Förfallotid 1–5 år 41 48 57 Förfallotid > 5 år - 2 10 51 69 106 Summa Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 17 MSEK av den totala kostnaden om 21 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2009 till 35 MSEK och 2008 till 53 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13. Not 11 Personal Medeltal årsanställda; fördelning mellan kvinnor och män Kvinnor MSEK 2010 Europa 3 843 Män 2009 3 946 2008 4 161 2010 7 791 Totalt 2009 2008 7 432 7 489 2010 11 634 2009 2008 11 378 11 650 USA 1 571 1 692 1 851 5 261 5 358 5 860 6 832 7 050 7 711 Summa 5 414 5 638 6 012 13 052 12 790 13 349 18 466 18 428 19 361 Under år 2010 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 40 (37 och 33), varav 4 (2 och 0) var kvinnor. Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer Löner Sociala kostnader MSEK (varav pension) Löner 2010 Sociala kostnader (varav pension) Sociala kostnader Löner 2009 (varav pension) 2008 (varav tantiem) 2010 2009 2008 Europa 32 10 (3) 30 8 (3) 23 8 (2) (6) (8) (3) USA 10 0 (0) 13 0 (0) 3 0 (0) (6) (5) (0) Summa 42 10 (3) 43 8 (3) 26 8 (2) (12) (13) (3) Se vidare not 41 avseende moderbolaget. Lönekostnader: övriga anställda Löner MSEK Sociala kostnader (varav pension) Löner 2010 Sociala kostnader (varav pension) Löner 2009 Sociala kostnader (varav pension) 2008 Europa 3 144 1 007 (68) 3 412 1 120 (79) 3 255 1 071 (90) USA 1 938 433 (36) 2 186 467 (20) 1 859 353 (15) Summa 5 082 1 440 (104) 5 598 1 587 (99) 5 114 1 423 (105) Noter – Koncernen Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda Löner MSEK Sociala kostnader (varav pension) Löner 2010 Sociala kostnader (varav pension) Löner 2009 Sociala kostnader (varav pension) 2008 Europa 3 176 1 016 (71) 3 442 1 128 (83) 3 278 1 078 (92) USA 1 948 433 (36) 2 200 467 (20) 1 862 353 (15) Summa 5 124 1 449 (107) 5 641 1 595 (102) 5 140 1 431 (108) För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30. Ersättning till VD, styrelse och ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen. Principer för ersättning till styrelsen Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 29 april 2010. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2011 och arvodet avser tiden intill dess. För information om arvodet och fördelningen mellan ledamöterna, se tabell sid 59. VD erhåller inte något styrelsearvode. Principer för ersättning till VD och k oncernledningen Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För VD är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för VD och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För landschefen i USA finns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på landets rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåret 2012. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen uppgå till 130 procent av den fasta lönen. Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från VD:s sida är uppsägningstiden sex månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 3 och 18 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 12 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. Samtliga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan tre veckors lön till (i ett fall) för närvarande 36 månader vilket kan komma att öka till maximalt 42 månadslöner beroende på antal år i tjänst, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida. En av medlemmarna i koncernledningen har i sitt avtal en så kallad change of control-bestämmelse. Denna innebär att han, i samband med vissa ägarförändringar, har rätt att säga upp sin anställning och erhålla avgångsvederlag om minst två årslöner. VD är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. De fyra övriga medlemmarna i koncern ledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Denna är dock maximerad till 60 procent av den vid anställningens upphörande gällande månadslönen. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs. VD har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot VD. En av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilken även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. Denna befattningshavare är därutöver berättigad till en premiebestämd pension där premien skall uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. En av de övriga medlemmarna i koncernledningen har en förmånsbaserad pensionslösning som innebär att han erhåller en pensionsförmån motsvarande 1/40 av den pensionsgrundande slutlönen. För ledande befattningshavare i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt amerikanska dotterbolags pensionsplaner. Övriga medlemmar i koncernledningen har inte rätt till några pensionslösningar. Incitamentsprogram Loomis årsstämma röstade den 29 april 2010 igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att också omfatta en aktierelaterad del. Det nya incitamentsprogrammet innebär, för de som deltar i programmet, att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2012. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2012. Loomis kommer inte ställa ut några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm under våren 2011. Detta förfarande medför inte några ytterligare kostnader utöver den tilldelade bonuskostnaden förutom förändringar i sociala avgifter. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att Loomis chefer på sikt blir aktieägare i Loomis, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer. Under 2010 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitaments programmet uppgått till 11 MSEK. Se även not 27. 59 60 Noter – Koncernen Forts. Not 11 För 2010 har följande ersättningar utgått: Grundlön/styrelsearvode Rörlig ersättning 3) Övriga förmåner Pensionskostnad Övrig ersättning Summa Alf Göransson, ordförande 4) 475 000 - - - - 475 000 Ulrik Svensson, ledamot 4) 300 000 - - - - 300 000 Marie Ehrling, ledamot 4) 250 000 - - - - 250 000 Jan Svensson, ledamot 4) 225 000 - - - - 225 000 Signhild Arnegård Hansen, ledamot 1) 4) 133 333 - - - - 133 333 66 667 - - - - 66 667 Lars Blecko, VD 4) 5 405 992 - 121 001 1 596 591 - 7 123 584 Jarl Dahlfors, Vice VD 4) 5) 4 320 000 5 909 537 1 094 422 113 299 - 11 437 258 Övriga ledande befattningshavare, 3 stycken 2) 4) 6 910 571 4 341 931 672 077 1 158 192 - 13 082 771 18 086 563 10 251 468 1 887 500 2 868 082 - 33 093 613 SEK Jacob Palmstierna, ledamot 1) Summa 1) Signhild Arnegård Hansen valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 29 april 2010. I samband med detta så lämnade Jacob Palmstierna sitt styrelseuppdrag. 2) Avser Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey. Christian Lerognon lämnade koncernledningen under 2010 och hans ersättning inkluderas ej i ledande befattningshavare. 3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. 4) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 30 och 31. 5) Jarl Dahlfors har en LTIP som baseras på USAs rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Årets andel baserat på förväntat utfall har reserverats för och ingår i kolumnen Rörlig ersättning. För 2009 har följande ersättningar utgått: Grundlön/styrelsearvode Rörlig ersättning 3) Övriga förmåner Pensionskostnad Övrig ersättning Summa Alf Göransson, ordförande 316 667 - - - - 316 667 Jacob Palmstierna, ledamot 266 667 - - - - 266 667 Jan Svensson, ledamot 216 667 - - - - 216 667 Ulrik Svensson, ledamot 266 667 - - - - 266 667 Marie Ehrling, ledamot 1) 166 667 - - - - 166 667 SEK Håkan Winberg, ledamot 1) Lars Blecko, VD 66 667 - - - - 66 667 5 394 725 3 763 000 147 106 1 618 417 - 10 923 248 712 000 949 226 603 185 71 200 - 2 335 611 Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 5) 17 342 332 7 880 098 1 293 638 1 682 884 - 28 198 952 Summa 24 749 059 12 592 324 2 043 929 3 372 501 - 42 757 813 Jarl Dahlfors, Vice VD 4) 1) Marie Ehrling valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 21 april 2009. I samband med detta så lämnade Håkan Winberg sitt styrelseuppdrag. 2) Avser Jarl Dahlfors (för perioden 1 januari till 31 oktober 2009), Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey. För den under 2009 avgående landschefen i USA, Calvin Murri, återstod under 2010 en försäkringspremie om 2 TUSD som erlades i juli 2010. 3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. 4) Jarl Dahlfors tillträdde som Vice VD den 1 november 2009. Ersättningar fram till 1 november 2009 redovisas under ”Övriga ledande befattningshavare”. 5) Avgångsvederlag har utgått till den under 2009 avgående landschefen i USA om 4 368 TSEK. För 2008 har följande ersättningar utgått: Grundlön/styrelsearvode Rörlig ersättning 3) Övriga förmåner Pensionskostnad Övrig ersättning Summa 400 000 - - - - 400 000 Alf Göransson, ledamot – - - - - - Jan Svensson, ledamot 200 000 - - - - 200 000 200 000 SEK Jacob Palmstierna, ordförande Ulrik Svensson, ledamot 200 000 - - - - Håkan Winberg, ledamot 200 000 - - - - 200 000 4 645 416 - 100 495 1 247 819 - 5 993 730 Lars Blecko, VD 1) Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 14 388 565 2 329 463 1 521 732 1 905 557 - 20 145 317 Summa 20 033 981 2 329 463 1 622 227 3 153 376 - 27 139 047 1) Lars Blecko tillträdde som VD för Loomis den 1 februari 2008. 2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008). 3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Noter – Koncernen För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelse uppdrag etcetera hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sid 30. Teckningsoptioner En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Under februari 2009 utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes). Under december 2009 utfärdades 207 950 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av tecknings- Not 12 optionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (14 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes). Under 2010 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 172 086 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de återlösta optionerna har 122 250 tilldelats till kursen 18,25. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013. Utestående optionsrätter Ingående balans per 1 januari 2010 2 555 000 Retur av optioner utan utnyttjande –172 086 Utställande av optioner 122 250 Optioner i eget förvar 49 836 Utgående balans per 31 december 2010 2 555 000 Avskrivningar och nedskrivningar MSEK 2010 2009 2008 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 17 17 15 Övriga immateriella tillgångar 17 19 17 Byggnader 15 18 17 Maskiner och inventarier (varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing) 655 (36) 715 (41) 641 (57) Summa avskrivningar och nedskrivningar 704 769 690 2010 2009 2008 604 649 585 Försäljnings- och administrationskostnader 83 103 91 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 17 17 15 704 769 690 Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande: MSEK Produktionskostnader Summa avskrivningar och nedskrivningar Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15. Not 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto MSEK 2010 2009 2008 Ränteintäkter 3 4 35 Kursdifferenser, netto 1 - 10 0 Övriga finansiella intäkter - 1 0 Finansiella intäkter 3 15 35 –104 (–3) –125 (–4) –186 (–7) Bankkostnader –5 –5 –4 Kursdifferenser, netto1 –1 0 –9 Räntekostnader (varav räntekostnad finansiell leasing) Övriga finansiella kostnader 0 0 0 Finansiella kostnader –110 –130 –199 Finansiella intäkter och kostnader, netto –107 –115 –164 1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10. 61 62 Noter – Koncernen Not 14 Inkomstskatt Resultaträkning Skattekostnad MSEK 2010 % 2009 % 2008 % –194 –25,6 –151 –21,3 –128 –22,5 –68 –9,0 –55 –7,8 –17 –3,0 –262 –34,6 –206 –29,1 –145 –25,5 Skatt på resultat före skatt – aktuell skattekostnad – uppskjuten skattekostnad Summa skattekostnad Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 och till 28 procent under 2008. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –34,6 procent (–29,1 respektive –25,5). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell. MSEK 2010 % 2009 % 2008 % Skatt beräknad efter svensk skattesats –200 –26,3 –186 –26,3 –159 –28,0 –81 –10,7 –31 –4,4 –37 –6,5 18 2,4 11 1,6 51 9,0 –262 –34,6 –206 –29,1 –145 –25,5 Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto Summa skattekostnad Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto består för 2008 huvudsakligen av en positiv justering för LCM avseende skatt hänförlig till tidigare år. Under 2010 har det inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. Dock har skattesatsen påverkats negativt av en ny skattelagstiftning som infördes i Frankrike i början av året. En skatt i Frankrike, som tidigare redovisats i rörelseresultatet, har ersatts av en ny skatt som består av två komponenter. Loomis har bedömt, i enlighet med IAS 12, att en av dessa komponenter ska klassificeras som skattekostnad i syfte att uppnå jämförbarhet med liknande skatter i övriga länder i koncernen. Vidare påverkades skattesatsen negativt av en avslutad skatterevision. Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp: % 2010 2009 2008 USA 40 40 40 Spanien 30 30 30 Frankrike 33 33 33 Sverige 26 26 28 Storbritannien 28 28 28 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 99 107 57 157 151 157 35 41 36 6 7 5 12 6 25 Balansräkning Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till: Uppskjutna skattefordringar, MSEK Maskiner och inventarier Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver Avsättning för omstrukturering Förlustavdrag Övriga temporära skillnader Summa uppskjutna skattefordringar 34 32 27 343 344 308 Nettning –26 –28 –40 Netto uppskjutna skattefordringar 317 316 268 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 0 1 9 Maskiner och inventarier 140 121 107 Övriga temporära skillnader 108 112 86 13 17 20 261 251 221 Uppskjutna skatteskulder, MSEK Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder Imateriella anläggningstillgångar Summa uppskjutna skatteskulder Nettning –26 –28 –40 Netto uppskjutna skatteskulder 235 223 182 82 93 87 Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto Noter – Koncernen Förändringsanalys Ansvarsförsäkringsrelaterade Avsättning skade- för omstrukturering reserver Maskiner och inventarier Pension avsättningar och personal relaterade skulder 107 151 41 Förändring bokad över resultaträkning 3 15 Förändring på grund av valutaeffekter –11 –14 Förändring bokad över eget kapital - 5 - - Förändring på grund av förvärv - - - - Utgående balans 99 157 35 6 Förändring under året –8 6 –6 MSEK Imma- teriella anläggnings tillgångar Förlust avdrag 2010 2009 7 - 6 32 344 308 –4 –1 - 6 6 25 65 –2 0 - –1 –2 –29 –12 - - –1 4 –10 - - - - –9 - 12 34 343 344 –1 - 6 3 –1 36 221 Summa Summa Övriga temporära uppskjuten uppskjuten skatt skatt skillnader Uppskjuten skattefordran Ingående balans Uppskjuten skatteskuld 121 1 - - 17 - 112 281 Förändring bokad över resultaträkning Ingående balans 27 –1 - - –2 - 4 2 76 Förändring på grund av valutaeffekter –8 0 - - –2 - –6 –20 –45 0 - - - – - –2 –2 –2 140 0 - - 13 - 108 261 251 19 –1 - - –4 - –4 –20 29 Förändring bokad över eget kapital Utgående balans Förändring under året Av totala uppskjutna skattefordringar om 343 MSEK förväntas 251 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatte skulder om 261 MSEK förväntas 26 MSEK realiseras inom 12 månader. Aktuella skattefordringar/skatteskulder Aktuella skattefordringar Aktuella skatteskulder Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto Förlustavdrag Loomis bolag i Danmark, Portugal, Storbritannien, USA och Österrike hade per den 31 december 2010 förlustavdrag som uppgick till 575 MSEK. Totala förlustavdrag per 31 december 2009 uppgick till 623 MSEK och per 31 december 2008 till 1 068 MSEK. Koncernen har gjort bedömningen att förlustavdragen i Portugal, USA, Österrike samt vissa av förlustavdragen i Stor- 2010-12-31 2009-12-31 80 66 2008-12-31 109 –166 –171 –209 –86 –105 –101 britannien kan återvinnas då resultatutvecklingen i bolagen är positiva, och avdragen har därför aktiverats i balansräkningen. Värdet av de aktiverade förlustavdragen uppgår till 12 MSEK. Underskottsavdrag för Danmark har inte tagits upp till något värde i balansräkningen. Loomis förlustavdrag har ingen tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer. 63 64 Noter – Koncernen Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov De förvärv som genomförts under 2010 är: Verksamhetens totala värde MSEK Goodwill Förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar Operativt sysselsatt kapital Summa sysselsatt kapital Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien 25 171) 2 5 25 Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA 38 182) 14 6 38 Övriga 35 - 31 5 35 Summa förvärv 98 35 47 17 98 Uppskjuten köpeskilling –9 Avdrag för förvärvad nettoskuld –8 Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel 82 1) Förvärvet genomfördes som ett led i strategin att expandera i östeuropa. Goodwill är hänförlig till förvärv av aktier. Värdet prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Eventuell nedskrivning är inte skattemässigt avdragsgill 2) Förvärvet genomfördes för att ytterligare stärka geografisk täckning. Goodwill är hänförlig till förvärv av inkråm. Avskrivningar är skattemässigt avdragsgilla. Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien Loomis har förvärvat värdehanteringsföretaget Agency of Security Fenix CIT. Köpeskillingen uppgick till 17 MSEK (46 MCZK). Den förvärvade verksamheten konsoliderades i Loomis från och med den 1 oktober 2010. Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA Loomis har förvärvat inkråmet i det amerikanska värdehanteringsföretaget Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor. Köpeskillingen uppgick till 38 MSEK (5,7 MUSD). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 november 2010. Förvärv av Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 oktober 2010. MSEK Operativa anläggningstillgångar Kundfordringar Övriga tillgångar FörvärvsBokfört justeringar värde förvärvs- och förvärvsanalys balans 1 Verkligt värde förvärvsbalans - 1 11 - 11 5 –2 4 Övriga skulder –7 –3 –10 Summa operativt sysselsatt kapital 10 –5 5 Goodwill - 17 17 Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar - 2 2 Totalt sysselsatt kapital 10 15 25 Nettoskuld –5 –3 –8 Summa förvärvade nettotillgångar 5 12 17 Köpeskilling - - 17 Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel -- - 17 Förvärvet av Agency of Security Fenix CIT i Tjeckien avser samtliga aktier i bolaget. Del av köpeskillingen som bl.a. beror på slutlig avräkning av övertagen nettoskuld enligt lokala redovisningsprinciper i Tjeckien, är ännu ej fastställd. Denna del kommer att erhållas/betalas ut under 2011 när nettoskulden fastställs och är överenskommen med säljaren. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 21 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till totala intäkter med cirka 95 MSEK och till årets resultat med 2 MSEK. Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 1 MSEK och har redovisats i posten försäljnings- och administrationskostnader. Förvärv av rörelsen i Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 november 2010. MSEK Operativa anläggningstillgångar FörvärvsBokfört justeringar och förvärde värvsförvärvsanalys balans Verkligt värde förvärvsbalans 9 - 9 –2 - –2 Summa operativt sysselsatt kapital 6 - 6 Goodwill - 18 18 Övriga skulder Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar - 14 14 Totalt sysselsatt kapital 6 32 38 Nettoskuld - - - Summa förvärvade nettotillgångar 6 32 38 Köpeskilling - - 38 Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel - - 38 Förvärvet av rörelsen i Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA avser tillgångar i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 10 MSEK och till årets resultat med cirka 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderades från den 1 januari 2010 ha bidragit till totala intäkter med ca 68 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK. Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 1 MSEK och har redovisats i posten försäljnings- och administrationskostnader. Noter – Koncernen Övriga genomförda förvärv Balansräkningar i sammandrag per förvärvstidpunkter under 2010. FörvärvsBokfört justeringar och förvärde värvsförvärvsanalys balans MSEK Verkligt värde förvärvsbalans Operativa anläggningstillgångar 5 - 5 Summa operativt sysselsatt kapital 5 - 5 Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar - 31 31 Totalt sysselsatt kapital 5 31 35 Summa förvärvade nettotillgångar 5 31 35 Köpeskilling - - 35 Uppskjuten köpeskilling - - –9 Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel - - 26 Prövning av nedskrivningsbehov För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land. Goodwillvärdet per den 31 december 2010 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande: Goodwill, MSEK WACC, % 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Danmark 7,7 (7,8, 8,4) – – Finland 7,6 (7,7, 8,2) – – – Frankrike 7,6 (7,7, 8,2) 333 380 405 Storbritannien 8,2 (7,9, 8,5) 151 168 163 Norge 8,1 (8,2, 8,5) – – – Portugal 7,6 (7,7, 8,2) 1 1 2 – Schweiz 6,8 (7,1, 7,3) 4 4 4 Spanien 7,6 (7,7, 8,2) 265 302 322 Sverige 7,7 (7,7, 8,1) 11 11 11 e/t (e/t, e/t) 17 – – USA 7,9 (7,8, 7,7) 1 800 1 893 2 058 Österrike 7,6 (7,7, 8,2) – – – Summa 7,7 (7,7, 8,1) 2 582 2 760 2 965 Tjeckien Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassa flöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (till exempel Freedonia), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbet- ning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråk tagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment): Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden WACC Europa 2,0 (2,0, 2,0) 6,8–8,2 USA 2,0 (2,0, 2,0) 7,85 % Nedskrivningsbedömningen ägde, för samtliga kassagenererande enheter förutom Tjeckien, rum under det tredje kvartalet 2010. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg. Tjeckiens värde bedömdes i samband förvärvet av enheten den 1 oktober 2010. Känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov. 65 66 Noter – Koncernen Not 16 Goodwill MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2 760 3 005 2 573 35 - - - –40 - –213 –205 431 2 582 2 760 3 005 Ingående nedskrivningar - –40 –40 Avgår i samband med likvidation - 40 - Utgående ackumulerade nedskrivningar - - –40 2 582 2 760 2 965 1 800 1 893 2 058 782 867 906 2 582 2 760 2 965 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 154 159 126 45 7 8 - - –0 Ingående balans Förvärv Avgår i samband med likvidation Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående restvärde Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande: USA Europa Totalt Not 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar MSEK Ingående anskaffningsvärde Förvärv Avyttringar/utrangeringar Omräkningsdifferens –15 –12 26 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 184 154 159 Ingående avskrivningar –89 –81 –51 Årets avskrivningar –17 –17 –15 Avyttringar/utrangeringar - - 0 Omräkningsdifferens 9 8 –15 –97 –89 –81 87 65 79 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer. Noter – Koncernen Not 18 Övriga immateriella tillgångar Licenser MSEK Ingående anskaffningsvärde Hyresrätter Övriga immateriella tillgångar Totalt 2010-12-31 120 1 2 123 18 - - 18 0 0 - 0 30 - - 30 Omräkningsdifferens –18 0 0 –18 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 150 0 2 152 Ingående avskrivningar –80 0 –2 –82 0 - - 0 –17 - - –17 Investeringar Avyttringar/utrangeringar Omklassificering Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Omklassificering –1 - - –1 Omräkningsdifferens 13 0 0 14 –84 0 –2 –86 66 0 0 66 Licenser Hyresrätter Övriga immateriella tillgångar Totalt Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde MSEK Ingående anskaffningsvärde 2009-12-31 115 1 2 118 Investeringar 20 - - 20 Avyttringar/utrangeringar –8 - - –8 0 - - 0 –8 0 –0 –8 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 120 1 2 123 Ingående avskrivningar –67 –0 –2 –69 2 - - 2 –19 - - –19 –2 Omklassificering Omräkningsdifferens Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Omklassificering Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde –2 - - 6 0 0 6 –80 –0 –2 –82 40 1 0 41 Licenser Hyresrätter Övriga immateriella tillgångar Totalt MSEK 2008-12-31 Ingående anskaffningsvärde 78 1 2 80 Investeringar 25 - - 25 Avyttringar/utrangeringar –3 - - –3 Omklassificering –0 - - –0 Omräkningsdifferens 15 0 0 15 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 115 1 2 118 Ingående avskrivningar –39 –0 –2 –40 3 - - 3 –17 - - –17 Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Omklassificering –2 - - –2 Omräkningsdifferens –12 0 –0 –13 Utgående ackumulerade avskrivningar –67 –0 –2 –69 48 1 0 49 Utgående restvärde 67 68 Noter – Koncernen Not 19 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 441 478 436 Förvärv 3 - - Investeringar 7 9 13 Avyttringar/utrangeringar –2 –13 –34 Omklassificering –6 0 –14 Omräkningsdifferens –51 –34 78 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 391 441 478 Ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar –154 –151 –120 Avyttringar/utrangeringar 1 1 15 Omklassificering 4 - - –15 –18 –17 Årets avskrivningar Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 22 13 –29 –141 –154 –151 250 287 328 Maskiner och inventarier MSEK Ingående anskaffningsvärde Förvärv Investeringar Avyttringar/utrangeringar Omklassificering Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avyttringar/utrangeringar Omklassificering Årets avskrivningar Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 61 MSEK (66 och 71). Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts. 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 6 900 6 763 5 714 11 2 58 690 798 841 –284 –355 –506 –23 7 14 –646 –315 642 6 648 6 900 6 763 –4 310 –4 123 –3 511 252 312 464 –3 1 1 –655 –715 –641 428 216 –436 –4 288 –4 310 –4 123 2 360 2 591 2 640 Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för y tterligare information gällande finansiella leasingavtal. Byggnader MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Ingående anskaffningsvärde 51 55 47 Omräkningsdifferens –6 –3 8 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 45 51 55 –15 –14 –10 –3 –3 –2 2 1 –2 –16 –15 –14 29 36 41 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Noter – Koncernen Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier MSEK Ingående anskaffningsvärde Förvärv Investeringar Avyttringar/utrangeringar 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 238 286 233 1 - - 16 11 14 –32 –6 –43 Omräkningsdifferens –24 –15 71 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 225 238 286 –191 –206 –111 –1 - - 4 42 15 –24 –38 –56 21 12 –55 –190 –191 –206 35 48 80 Ingående avskrivningar Förvärv Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Omräkningsdifferens Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Not 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Långfristiga externa investeringar 29 46 60 Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar 29 46 60 Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 30) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 7 MSEK (8 och 4) samt att försäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina MSEK tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 25 MSEK (38 och 56). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6. 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 46 60 152 –16 –15 –93 Omräkningsdifferenser –1 0 1 Utgående balans 29 46 60 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 23 20 17 5 8 34 28 28 51 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 28 51 18 4 –23 31 Omräkningsdifferenser –4 –0 2 Utgående balans 28 28 51 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 1 269 1 371 1 543 –26 –35 –53 1 243 1 336 1 490 Ingående balans Nya investeringar/avyttringar Not 21 Övriga långfristiga fordringar MSEK Långfristiga hyresdepositioner Övriga långfristiga fordringar Summa övriga långfristiga fordringar MSEK Ingående balans Övriga förändringar Not 22 Kundfordringar MSEK Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster Reservering avseende kundförluster, netto Summa kundfordringar Årets kundförluster, netto uppgår till 12 MSEK (3 och 10). 69 70 Noter – Koncernen Forts. Not 22 Åldersanalys av förfallna kundfordringar MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 250 236 290 Förfallotid 30–90 dagar 66 70 109 Förfallotid >90 dagar 47 57 88 363 363 487 Förfallotid <30 dagar Summa förfallna kundfordringar Not 23 Övriga kortfristiga fordringar MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Redovisningsmedel 1) 14 17 17 Övriga kortfristiga fordringar 34 49 58 Summa övriga kortfristiga fordringar 48 67 75 Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till största delen till kortfristig fordran avseende moms. Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att fi nansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 7 MSEK (6 och 3) redovisas som produktionskostnad. MSEK Redovisningsmedelstillgångar och valvsbehållning 1) Redovisningsmedelsskulder och checkräkningskredit 1) Redovisningsmedel 2010-12-31 2009-12-31 370 445 2008-12-31 479 –356 –427 –462 14 17 17 1) Exklusive konsignationslager av pengar. För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6. Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering 46 28 40 Förutbetald hyra 21 28 25 Förutbetalda leasingkostnader 1 1 1 Förutbetalda leverantörsfakturor 7 6 9 127 98 93 Övriga förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 25 12 3 9 214 163 177 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Placeringar externa 19 3 355 Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar 19 3 355 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 203 176 268 57 211 - 259 387 268 För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6. Not 26 Likvida medel MSEK Kassa och bank Kortfristiga bankplaceringar Summa likvida medel1) 1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar. Noter – Koncernen Not 27 Eget kapital och totalresultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 1) Aktiekapital 2) Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver 3) Balanserat resultat inkl. årets resultat Summa 365 3 519 221 –2 600 1 505 - - - 424 424 Aktuariella vinster och förluster - - - 59 59 Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster - - - –14 –14 Valutakursdifferenser - - 348 - 348 Summa övrigt totalresultat - - 348 44 392 Summa totalresultat - - 348 468 816 Erhållna aktieägartillskott - 900 - - 900 Utdelning avseende 2007 - - - –245 –245 MSEK Ingående balans per 1 januari 2008 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare - 900 – –245 655 365 4 419 569 –2 377 2 976 - - - 500 500 Aktuariella vinster och förluster - - - –69 –69 Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster - - - 20 20 Kassaflödessäkringar 4) - - - –8 –8 Skatteeffekt kassaflödessäkringar - - - 2 2 Valutakursdifferenser - - –150 - –150 Summa övrigt totalresultat - - –150 –55 –205 Summa totalresultat - - –150 446 295 Betalning av emitterade teckningsoptioner - 22 - - 22 Utdelning avseende 2008 - - - –164 –164 Ingående balans per 1 januari 2009 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare - 22 - –164 –143 365 4 441 419 –2 095 3 129 - - - 496 496 Aktuariella vinster och förluster - - - –132 –132 Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster - - - 38 38 Kassaflödessäkringar 4) - - - –1 –1 Skatteeffekt kassaflödessäkringar - - - 0 0 Valutakursdifferenser - - –224 - –224 Summa övrigt totalresultat - - –224 –95 –320 Summa totalresultat - - –224 401 177 –193 Ingående balans per 1 januari 2010 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning avseende 2009 - - - –193 Aktierelaterad ersättning5) - - 11 - 11 Summa transaktioner med aktieägare - - 11 –193 –182 365 4 441 206 –1 888 3 123 Utgående balans per 31 december 2010 1) Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. 2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. 3) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning. 4) Förfallotidpunkten för kassaflödessäkringarna sammanfaller med lånefacilitetens förfallotidpunkt. 5) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade ersättningsprogram som beskrivs i not 11. Antal utgivna aktier 31 december 2010 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51. Per den 31 december 2010 finns 49 836 optioner i eget förvar. 71 72 Noter – Koncernen Not 28 Låneskulder MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 45 50 72 1 1 430 - Obligationslån 583 - - Summa långfristiga låneskulder 629 1 480 72 Skulder avseende finansiell leasing 7 18 34 Derivat 8 13 - 1 095 823 2 953 Långfristiga låneskulder Skulder avseende finansiell leasing Banklån Kortfristiga låneskulder Banklån Summa kortfristiga låneskulder 1 110 855 2 987 Summa låneskulder 1 738 2 335 3 059 Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Förfallotid <1 år 7 20 36 Förfallotid 1–5 år 51 58 75 - 3 10 58 80 121 Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing –7 –12 –15 Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing 51 69 106 Förfallotid >5 år Total Nuvärde av skulder för finansiell leasing 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Förfallotid <1 år 7 18 34 Förfallotid 1–5 år 45 48 64 - 2 8 51 69 106 Förfallotid >5 år Summa nuvärde av skulder för finansiell leasing Not 29 Avsättningar för skadereserver MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Långfristig avsättning för skadereserver 203 205 239 Kortfristig avsättning för skadereserver 93 123 126 296 328 365 Summa avsättningar för skadereserver MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Ingående balans 328 365 306 Nya avsättningar 144 219 202 –161 –238 –179 Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts Omräkningsdifferens –15 –18 35 Utgående balans 296 328 365 Noter – Koncernen Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Koncernen driver i egen regi, eller deltar på annat sätt, i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i v ärlden. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 10. Storbritannien I Storbritannien finns en fonderad förmånsbestämd pensionsplan där tillgångarna hålls separerade från arbetsgivarens. Planen tillhandahåller förmåner kopplade till medlemmarnas tjänstetid och slutlön. Till följd av ändrad lagstiftning som omfattar den förmånsbestämda pensionsplanen kommer den framtida årliga indexeringen av pensioner före pensionering baseras på CPI (Consumer Price Index) istället för RPI (Retail Price Index). Denna förändring har reducerat pensionsskulden med ca 24 MSEK, vilket redovisats som en aktuariell vinst i övrigt totalresultat. Bolagen i Storbritannien deltar även i olika avgiftsbestämda lösningar. Sverige Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemännen omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Loomis, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2010 uppgår till 9 MSEK (8 och 5). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2010 146,0 procent (141,0 och 112,0). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS19. Norge Huvuddelen av de anställda omfattas av en avgiftsbestämd plan. För de resterande anställda har det historiskt funnits tre förmånsbestämda planer. Två av dessa planer (AFP planer) har varit ofonderade lösningar, där den ena tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering och den andra individuella pensionsutfästelser enligt överenskommelse med företaget. Den AFP plan som tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering stängdes under 2010 till följd av ändrad lagstiftning. Anställda kommer från och med den 1 januari 2011 ingå i en ny fonderad AFP plan som omfattar flera arbetsgivare. Eftersom det inte kommer vara möjligt att fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder så kommer planen att redovisas som en avgiftsbestämd plan i enlighet med Norska Redovisningsrådets (NRS) uttalande. Den fonderade planen, som fortlöper, är stängd för nya medlemmar. Övriga länder Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer av väsentlig storlek främst i Frankrike och Österrike. Allokering av förvaltningstillgångar Förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2010 till 1 045 MSEK (1 037 och 841). Per den 31 december 2010 var 64 procent (64 och 63) av förvaltningstillgångarna placerade i aktier, 35 procent (34 och 36) var placerade i räntebärande tillgångar och 2 procent (2 och 1) i övriga tillgångar. Ackumulerade aktuariella förluster Den aktuariella förlusten 2010 som redovisats i övrigt totalresultat uppgår till 94 MSEK. För 2009 redovisades en aktuariell förlust om 49 MSEK och för 2008 en aktuariell vinst om 44 MSEK i övrigt totalresultat. De ackumulerade aktuariella förlusterna vilka redovisats på detta sätt uppgår därmed till 113 MSEK. För 2009 visades ackumulerade förluster på 19 MSEK och för 2008 visades ackumulerade vinster på 30 MSEK. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto MSEK 2010-12-31 2009-12-31 –0 –4 –31 Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 316 264 262 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto 316 260 232 Planer som ingår i Övriga långfristiga fordringar 2008-12-31 Pensionskostnader MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 29 32 38 Räntekostnad 63 65 70 –65 –56 –65 1 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Redovisad aktuariell vinst - - Reduceringar och regleringar –1 - - Summa pensionskostnader 26 41 43 Tabellen visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer 2010. Total kostnad för förmånsbestämda planer 2011 förväntas uppgå till cirka 35 MSEK. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 81 MSEK (61 och 64). 73 74 Noter – Koncernen Forts. Not 30 Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto Förpliktelser MSEK Ingående balans Förvaltningstillgångar FörFörFörFör- valtningsFör- valtningsFör- valtningsNetto pliktelser tillgångar Netto pliktelser tillgångar Netto pliktelser tillgångar Netto 2010 2009 2008 2007 1 297 –1 037 260 1 073 –841 232 1 415 –1 096 319 1 440 –1 039 400 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 29 - 29 32 - 32 38 - 38 61 - 61 Räntekostnad 63 - 63 65 - 65 70 - 70 70 - 70 - –65 –65 - –56 –56 - –65 –65 - –65 –65 Förväntad avkastning Redovisad aktuariell vinst/förlust - - - - - - 1 - 1 –7 - –7 Reduceringar och regleringar –1 - –1 - - - - - - –22 - –22 Summa pensionskostnad 91 –65 26 97 –56 41 109 –65 43 102 –65 37 148 - 148 157 - 157 –268 - –268 –51 - –51 Aktuariella vinster och förluster – förpliktelser Aktuariella vinster och förluster – förvaltningstillgångar - –17 –17 - –89 –89 - 209 209 - 2 2 148 –17 132 157 –89 69 –268 209 –59 –51 2 –49 Avgifter från arbetsgivaren - –72 –72 –72 –72 - –69 –69 - –80 –80 Avgifter från deltagare i planen 4 –4 - 5 –5 - 6 –6 - 8 –8 - –48 48 - –56 56 - –48 48 - –49 49 - - - - - - - - - - 18 - 18 Summa aktuariella vinster och förluster före skatt Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen Förvärv Omräkningsdifferens Utgående balans –131 101 –30 21 –29 –9 –141 138 –3 –52 45 –8 1 361 –1 045 316 1 297 –1 037 260 1 073 –841 232 1 415 –1 096 319 Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för 2010 till 81 MSEK (145, –143 och 63). Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en tioårig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå till samma ränta med tillägg för en riskpremie. Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån tillgångarnas sammansättning. Aktuariella vinster och förluster avseende förpliktelser inkluderar erfarenhetsmässiga justeringar med 1 MSEK (16, –41 och 52). Fonderade och icke fonderade förmånsbestämda förpliktelser MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Fonderade planer Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser 1 170 1 109 878 1 281 – 1 045 –1 037 –841 –1 096 126 72 37 184 Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 190 188 195 135 Summa fonderade och ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 316 260 232 319 Verkligt värde av förvaltningstillgångar Fonderade planer, netto Ej fonderade planer Tabellen visar avstämningen mellan fonderad status och avsättningarna vid årets slut och vid årets början. Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2010 Storbritannien Euroländer Norge Diskonteringsränta % (årsbasis) 5,50 (5,70, 6,30 och 5,60) 4,75 (5,00, 5,50 och 5,50) 4,00 (4,50, 3,80 och 4,70) Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 6,68 (6,92, 6,40 och 6,80) e/t (e/t, e/t och e/t) 5,40 (5,70, 5,80 och 5,70) Löneökningar 3,50 (2,50, 3,50 och 4,30–4,80) 2,00–2,50 (2,00–2,25, 2,00–2,50 och 2,50–3,00) 4,00 (4,50, 4,00 och 3,50) Inflation 3,00–3,50 (3,10, 2,80 och 3,30) 2,00 (1,75–2,00, 2,00 och 2,00) 3,75 (4,00, 3,75 och 4,25) 3,50 (3,10, 2,80 och 3,30) e/t (e/t, e/t och e/t) 3,75 (4,25, 3,75 och 4,25) Pensionsökningar Tabellen visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2010, 2009, 2008 och 2007 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2010, 2009, 2008 och 2007 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2011, 2010, 2009 och 2008. I Storbritannien baseras diskonteringsräntan på Iboxx UK AA 15 år +. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro 10 år +, med hänsyn tagen till durationen av förpliktelserna. I Norge baseras diskonteringsräntan på statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration. Per den 31 december 2010 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Loomis avseende mortalitet: Storbritannien – ”PA 92 series of tables with allowance for Noter – Koncernen future improvements, and the medium cohort effect on current pensioners”. Norge – tabeller i serie ”K 63”. Dessa tabeller har fastställts för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Loomis syn avseende framtida mortalitet med hänsyn tagen till framtida förväntade ökningar av livslängden. Känslighetsanalys En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser Not 31 med uppskattningsvis 27 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 25 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 25 MSEK. Såväl förändringar av diskonteringsräntan som den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen redovisas i övrigt totalresultat och därmed inte belastar årets resultat. Övriga avsättningar MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Övriga långfristiga avsättningar 125 127 126 Övriga kortfristiga avsättningar 35 50 88 Summa övriga avsättningar 160 177 214 Övertid Spanien MSEK Övrigt Totalt 127 Övriga långfristiga avsättningar Ingående balans 70 57 Nya avsättningar 6 18 23 Använda avsättningar - –11 –11 Omräkningsdifferens –9 –5 –14 Utgående balans 67 58 125 Övriga kortfristiga avsättningar Ingående balans - 50 50 Nya avsättningar - 10 10 –22 Använda avsättningar - –22 Omräkningsdifferens - –3 –3 Utgående balans - 35 35 67 93 160 Summa övriga avsättningar Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34. Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 719 729 750 Upplupna räntekostnader 15 15 7 Upplupna hyreskostnader 1 2 9 Upplupna konsultarvoden 48 29 16 Upplupna personalkostnader Övriga upplupna kostnader 154 139 84 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 937 914 866 Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader. Not 33 Övriga kortfristiga skulder MSEK 2010-12-31 2009-12-31 Förskottsbetalningar från kunder 22 23 38 Kortfristig skuld avseende moms 160 183 180 Övriga kortfristiga skulder Summa övriga kortfristiga skulder 2008-12-31 89 100 100 271 306 318 75 76 Noter – Koncernen Not 34 Ansvarsförbindelser MSEK Borgensförbindelser och garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser Garantiförbindelser 2010 avser garantier för försäkringsåtaganden avseende Loomis i USA uppgående till 258 MSEK (280 och 303). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150 och 125) samt en garanti till Bank of England på 0 MSEK (81 och 78). Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Loomis AB är även borgenär avseende Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige ABs bankkrediter som är hänförliga till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23. Loomis Cash Management UK (LCM) Loomis Cash Management Ltd sålde den 24 november 2007 sina anläggningstillgångar och sin rörelse till Vaultex UK Ltd, ett av HSBC Bank plc och Barclays Bank PLC samägt bolag. Samma dag blev LCM ett helägt dotterbolag till Loomis när bankerna som ett led i transaktionen sålde sina aktier i LCM till Loomis. Försäljningen av LCMs tillgångar och rörelse resulterade i en förlust på 160 MSEK under fjärde kvartalet 2007 eftersom köpeskillingen var lägre än bokfört värde och en avsättning för avtalsgarantier gjordes. Avsättningen skedde för att täcka anspråk från de bankkunder som kunde tänkas hävda avstämningsfel eller brister i sina mellanhavanden med LCM under perioden från den 1 juni 2007 fram till och med den 24 november 2007, eller anspråk som hade uppstått och meddelats LCM före den 1 juni 2007 men inte var reglerade vid överlåtelsen. Sådana anspråk skulle enligt avtalet föreläggas LCM för utredning av LCM före den 31 augusti 2008. Inga ytterligare anspråk rapporterades per detta datum och denna skyldighet har följaktligen upphört. Bankerna har även erhållit en begränsad standard garanti avseende LCMs tillgångar, villkorad av tillhandahållen information. En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 mellan Securitas AB, Loomis AB, LCM och Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme (NCS). Den finansiella uppgörelsen täcktes av tidigare gjorda avsättningar. I överenskommelsen åtog sig Loomis att fram till den 17 juni 2010 svara för eventuell ytterligare skada som skulle kunna drabba Bank of England på grund av LCMs förfarande, vilket täcktes av en bankgaranti om 7 MGBP. Inga ytterligare krav har framställts och bankgarantin är nu avslutad. Ersättning för övertid Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag. Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre juridisk instans i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skall beräknas. Domstolens beslut, som offentliggjordes i januari 2008, gav 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 837 967 747 18 24 11 855 992 758 riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättningen ska ske. Beslutet var huvudsakligen i linje med arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet har överklagats av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att varje anspråk ska bedömas var för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas. I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen ska beräknas har Loomis valt att för lönebetalningar från 2008 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Loomis avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen. Domstolens beslut medför att Loomis måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning. Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och att domstolen behöver förena alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena. Den slutliga domen förväntas fattas under 2012, men Loomis kommer att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Utfallet kommer att vara avhängigt huruvida domaren går på Loomis ståndpunkt eller på branchorganisationens. Loomis Spanien är i domstol föremål för flera arbetsrättsliga anspråk avseende anspråk från individuella ärenden och det förväntas att dessa kan ta flera år att slutföra. Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Loomis är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk för åren innan 2010 på grund av gällande preskriptionsregler gick ut i december 2010. Företagsledningen uppskattar för närvarande att ytterligare ersättning om 67 MSEK kan krävas och har gjort en avsättning på detta belopp per den 31 december 2010. Loomis Danmark En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Ursprungligt anspråk framställdes under tredje kvartalet 2008 och uppgick till 26 MDKK. Under 2009 har kunden utökat anspråket och det uppgår nu totalt till 40 MDKK. Utredning av anspråket pågår. Loomis har gjort en bedömning av ett troligt utfall per den 31 december 2010. Övriga rättsliga förfaranden Under åren har Loomis gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga Noter – Koncernen till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver. Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner Not 35 och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning. Ej kassaflödespåverkande poster 2010 2009 2008 687 752 675 Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 17 17 15 Övriga avsättningar –6 –3 –457 MSEK Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Finansiella poster 107 115 164 Summa ej kassaflödespåverkande poster 805 880 397 77 78 Finansiella rapporter – Moderbolaget Moderbolagets resultaträkning MSEK Övriga intäkter Not 2010 2009 2008 38 222 215 179 222 215 179 40, 41 –84 –67 –141 40 - - –332 138 148 –294 171 Bruttoresultat Administrationskostnader Jämförelsestörande poster Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 42 230 224 Finansiella intäkter 43 852 908 606 Finansiella kostnader 43 –793 –789 –606 Summa resultat från finansiella investeringar 289 342 172 Resultat efter finansiella poster 427 490 –122 Bokslutsdispositioner 44 –50 –82 - Skatt på årets resultat 45 –56 –50 –31 321 358 –153 2010 2009 2008 –66 –76 156 66 74 –4 –17 –20 1 –1 –6 - –18 –28 153 Årets resultat Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Omräkningsdifferenser Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Kassaflödessäkringar efter skatt Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt Årets resultat 321 358 –153 Summa totalresultat för året 303 330 0 Finansiella rapporter – Moderbolaget Moderbolagets balansräkning MSEK Not 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 46 1 1 1 Aktier i dotterföretag 47 3 446 3 420 3 420 Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag 38 2 987 3 400 3 619 Uppskjutna skattefordringar -- 2 1 Övriga anläggningstillgångar 4 - - 6 438 6 823 7 042 246 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar hos dotterföretag 38, 48 297 296 Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag 38 513 464 - Övriga kortfristiga fordringar 49 6 4 7 Aktuella skattefordringar 45 9 1 1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 50 47 31 20 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar 56 177 156 Likvida medel 35 26 67 963 1 000 496 7 401 7 823 7 538 Aktiekapital 365 365 365 Summa bundet eget kapital 365 365 365 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 51 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat Årets resultat 5 521 5 521 5 499 –1 489 –1 635 –1 291 321 358 –153 Summa fritt eget kapital 4 353 4 244 4 055 Summa eget kapital 4 718 4 609 4 420 52 132 82 - 39 583 1 430 - - - 37 54 Obeskattade reserver Långfristiga skulder Räntebärande långfristiga skulder, extern Uppskjuten skatteskuld Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till dotterföretag 38 8 55 Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag 38 576 666 - Räntebärande kortfristiga skulder, extern 39 1 186 823 2 953 9 4 3 Aktuell skatteskuld 45 127 88 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 53 54 54 53 8 13 1 Summa skulder 2 551 3 132 3 117 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 401 7 823 7 538 Inga Inga Inga 705 847 650 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 54 79 80 Finansiella rapporter – Moderbolaget Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK Not 2010 2009 2008 427 490 –122 55 –289 –342 –171 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för ej kassaflödespåverkande poster Erhållna finansiella poster 686 746 596 Betalda finansiella poster –620 –623 –604 –41 –1 –10 243 Betald inkomstskatt 212 251 Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital Erhållna utdelningar –285 104 –17 Kassaflöde från den löpande verksamheten 91 626 –85 Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar 46 –0 –0 –0 Investeringar i aktier 47 –17 –0 –53 –17 –1 –54 Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar 413 219 –1 847 Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar 120 –21 1 736 Amorteringar av skulder –597 –700 –2 Erhållna koncernbidrag 74 - - Lämnade koncernbidrag - - –182 Erhållet aktieägartillskott - - 900 Erhållna likvider för teckningsoptioner - 22 - Lämnad utdelning –193 –164 –245 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –183 –645 361 Årets kassaflöde –112 –19 223 203 223 - 91 203 223 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut1) 1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar. Finansiella rapporter – Moderbolaget Moderbolagets förändringar i eget kapital Övrigt tillskjutet kapital2, 4) Balanserat resultat inkl årets resultat4) Totalt 365 4 599 –1 200 3 764 - - –153 –153 Omräkningsdifferenser - - 156 156 Koncernbidrag - - –4 –4 Skatteeffekt på koncernbidrag - - 1 1 Summa övrigt totalresultat - - 153 153 Summa totalresultat - - 0 0 Erhållna aktieägartilskott - 900 - 900 Utdelning avseende 2007 - - –245 –245 MSEK Ingående balans per 1 januari 2008 Aktiekapital 1, 3) Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare - 900 –245 655 365 5 499 –1 444 4 420 - - 358 358 Omräkningsdifferenser - - –76 –76 Koncernbidrag - - 74 74 Skatteeffekt på koncernbidrag - - –20 –20 Kassaflödessäkringar efter skatt - - –6 –6 Summa övrigt totalresultat - - –28 –28 Summa totalresultat - - 330 330 Betalning av emitterade teckningsoptioner - 22 - 22 Utdelning avseende 2008 - - –164 –164 Ingående balans per 1 januari 2009 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Summa transaktioner med aktieägare - 22 –164 –142 365 5 521 –1 277 4 609 - - 321 321 Omräkningsdifferenser - - –66 –66 Koncernbidrag - - 66 66 Skatteeffekt på koncernbidrag - - –17 –17 Kassaflödessäkringar efter skatt - - –1 –1 Summa övrigt totalresultat - - –18 –18 Summa totalresultat - - 303 303 - - –193 –193 Ingående balans per 1 januari 2010 Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning avseende 2009 Summa transaktioner med aktieägare Utgående balans per 31 december 2010 - - –193 –193 365 5 521 –1 168 4 718 1) F ör information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51. 2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK. 3) U tgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51. 4) B alanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl årets resultat. 81 82 Noter – Moderbolaget Not 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moder bolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2. IAS 17 Leasingavtal Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person efter som särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal kan därför i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal. IAS 19 Ersättningar till anställda Moderbolaget har enligt Tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under k oncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner. Anteciperad utdelning I moderföretagets redovisning redovisas anteciperad utdelning från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderföretaget innan dess finansiella r apporter publicerats fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets u tdelningskapacitet. Finansiella instrument Moderföretaget tillämpar undantaget i RFR 2 Redovisning för juridiska personer punkt 71. Detta innebär att moderföretaget huvudsakligen, med undantag för de finansiella instrument som omnämns nedan, värderar dessa med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Moderbolaget tillämpar även undantaget i RFR 2 p. 11 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p 124 A-124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a§, tar moderföretaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderföretagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderföretaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 punkt 72. Detta innebär att moderföretaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderföretaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, Not 37 Händelser efter balansdagen Se upplysningar om koncernen i not 5. istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser Enligt IAS 21, p. 32 skall en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 skall sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt Årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen. UFR 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott De koncernbidrag som moderbolaget erhåller eller lämnar redovisas över eget kapital i moderbolaget. Bolaget tillämpar samma principer som föregående år. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom: • Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter. • Väsentliga nedskrivningar. • Väsentliga ej återkommande poster. Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisas som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Noter – Moderbolaget Not 38 Transaktioner med närstående Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotter bolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag. Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisas även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående. För ytterligare information gällande transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen fram till och med separationen den 9 december 2008 hänvisas till tidigare årsredovisningar. Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell: Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag 2 987 3 400 3 619 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag 297 296 246 Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag 513 464 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - 18 - Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Kortfristiga skulder till dotterföretag Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag 8 55 54 576 666 - Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor. Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen 2010 2009 Administrationsbidrag MSEK 222 215 2008 179 Ränteintäkter 164 236 171 Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen 2010 2009 2008 Administrationskostnader MSEK - - 179 Räntekostnader 4 4 18 Not 39 Finansiell riskhantering Nedanstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena. För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6. Per 31 december 2010 Externa banklån Leverantörsskulder och andra skulder Per 31 december 2009 Externa banklån Leverantörsskulder och andra skulder Mindre än 1 år 1 186 Mellan 1 och 5 år 583 Mer än 5 år - Per 31 december 2008 72 - - 1 258 583 - Leverantörsskulder och andra skulder Externa banklån Mindre än 1 år 823 Mellan 1 och 5 år 1 430 Mer än 5 år - 72 - - 895 1 430 - Mindre än 1 år - Mellan 1 och 5 år 2 953 Mer än 5 år - 58 - - 58 2 953 - 83 84 Noter – Moderbolaget Not 40 Administrationskostnader och jämförelsestörande poster Kostnader fördelade på kostnadsslag MSEK Not 2010 2009 Avskrivningar och nedskrivningar 46 0 0 2008 1 Personalkostnader 41 33 43 36 1 Fordonskostnader 1 1 Lokalkostnader 3 4 4 Kostnader för teknisk utrustning 6 7 3 Kostnader för konsulter Administrationskostnader 22 5 68 9 6 15 Övriga kostnader 10 2 14 Summa kostnader fördelade på kostnadsslag 84 67 141 Kostnader för ersättningar till anställda MSEK Not 2010 2009 2008 Löner och bonus 41 21 29 23 Sociala kostnader 41 7 9 7 Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer 41 5 5 6 33 43 36 2010 2009 2008 Summa ersättningar till anställda Revisionsarvoden och kostnadsersättningar MSEK PwC – Revisionsuppdraget 3 3 3 – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 - - – Skatterådgivning 1 2 - – Övriga tjänster 1 2 1 Summa PwC 6 7 4 Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Not 41 Jämförelsestörande poster En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 med Bank of England avseende Loomis Cash Management Limiteds (LCM) deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. Uppgörelsen resulterade i en betalning om 332 MSEK (28 MGBP) till Bank of England. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008 men reflekterades i koncernens resultat 2007. Personal Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män 2010 2009 Sverige 15 13 2008 16 (varav män) (9) (9) (10) Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktör och övriga anställda Löner MSEK Sociala kostnader (varav pension) Löner 2010 Sociala kostnader (varav pension) Löner 2009 Sociala kostnader (varav pension) 2008 Styrelse och VD 7 5 (2) 10 5 (2) 6 3 (1) Övriga anställda 15 6 (3) 19 9 (3) 17 10 (5) Summa 22 11 (5) 29 14 (5) 23 13 (6) Noter – Moderbolaget Ingen rörlig ersättning har utgått till VD 2010. Under 2009 utgick rörlig ersättning till VD med 4 MSEK. Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. VD har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11. Not 42 2010 2009 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, % 0,3 0,1 2008 0,1 – långtidssjukfrånvaro 0,0 0,0 0,0 – sjukfrånvaro för män 0,0 0,0 0,1 – sjukfrånvaro för kvinnor 0,0 0,0 0,0 – anställda –29 år 0,0 0,0 0,0 – anställda 30–49 år 0,3 0,1 0,1 – anställda 50– år 0,0 0,0 0,0 Resultat från andelar i koncernföretag MSEK Utdelningar Nedskrivning av aktier i dotterföretag Summa resultat från andelar i koncernföretag 2010 2009 2008 230 224 245 - - –74 230 224 171 Nedskrivning av aktier i dotterföretag 2008 avser Danmark. Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotter företag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 5566208095, som moderföretag. Not 43 Resultat från övriga finansiella investeringar Finansiella intäkter MSEK 2010 2009 2008 Ränteintäkter 167 238 193 Kursdifferenser 685 669 413 Summa finansiella intäkter 852 908 606 Finansiella kostnader MSEK 2010 2009 2008 Räntekostnader –82 –110 –189 Kursdifferenser –687 –664 –417 –24 –14 - –793 –789 –606 59 119 0 Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader, netto Not 44 Bokslutsdispositioner MSEK 2010 2009 2008 Avsättning till periodiseringsfond tax 2010 - –82 - Avsättning till periodiseringsfond tax 2011 –75 - - Återföring av periodiseringsfond tax 2010 25 - - –50 –82 - Summa bokslutsdispositioner 85 86 Noter – Moderbolaget Not 45 Skatt på årets resultat Resultaträkning Skattekostnad MSEK 2010 % 2009 % 2008 % –22,7 Skatt på resultat före skatt –68 –18,1 –65 –15,9 –28 – skatt pga ändrad taxering –5 –0,2 –3 –0,7 - - – uppskjuten skattekostnad 17 4,6 18 4,4 –3 –2,7 –56 –13,7 –50 –12,2 –31 –25,4 – aktuell skattekostnad Summa skattekostnad Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 och till 28 procent under 2008. Den totala skatte satsen på resultat före skatt uppgick till –13,7 procent (–12,2 och –25,4). Skatteverket har nekat vissa avdrag relaterade till Loomis ABs kostnader för LCM-verksamheten. Skatteverkets beslut överklagades till Förvaltningsrätten som i januari 2011 avslog överklagan. Förvaltningsrättens dom kommer att överklagas. Ett eventuellt negativt utfall i detta ärende kommer att påverka storleken på eventuellt underskottsavdrag och kommer inte att ha någon resultateffekt utan enbart att ha en kassaflödeseffekt för moderbolaget och koncernen. Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget MSEK Skatt beräknad efter svensk skattesats Skatt hänförlig till tidigare perioder Utländsk skatt Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto Summa skattekostnader 2010 % 2008 % –99 –26,3 2009 –107 –26,3 % 34 28,0 –5 –1,6 –3 –0,7 –3 –2,5 - - - - –1 –0,5 48 14,2 61 14,8 –61 –50,4 –56 –13,7 –50 –12,2 –31 –25,4 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 –37 För 2010 och 2009 består ej avdragsgilla kostnader/ej skatte pliktiga intäkter, huvudsakligen av anteciperad utdelning. För 2008 var de huvudsakliga posterna skadestånd till Bank of England, nedskrivning av aktier i dotterföretag samt anteciperad utdelning. Balansräkning MSEK Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital - 2 Skatt på reserv för avgångsvederlag - - 1 Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto - 2 –35 26 Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys Ingående balans 2 1 Förändring redovisad över resultaträkningen - –1 –3 –2 2 –21 Förändring redovisad mot eget kapital Utgående balans 0 2 1 –2 1 –24 Ingående balans - –37 - Omklassificering till aktuella skatteskulder - 37 - Förändring redovisad mot eget kapital - - –37 Utgående balans - - –37 Förändring under året - 37 –37 Förändring under året Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys Aktuella skattefordringar/skatteskulder 9 1 1 Aktuella skatteskulder Aktuella skattefordringar –127 –88 –16 Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto* –118 –86 –16 * I aktuella skatteskulder för 2009 ingår omklassificeringen från uppskjutna skatteskulder med –37 MSEK. Noter – Moderbolaget Not 46 Maskiner och inventarier 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Ingående anskaffningsvärde MSEK 2 2 2 Investeringar 0 0 0 Utrangeringar –0 - - 2 2 2 Ingående avskrivningar –1 –1 –1 Årets avskrivningar –0 –0 –1 0 - - –1 –1 –1 1 1 1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 47 Aktier i dotterföretag Dotterföretag Organisationsnummer Säte Kapitalandel, % Bokfört värde (MSEK) 984912277 Norge 100 34 556191-0679 Sverige 100 69 539636 Schweiz 100 4 2586369 England 100 832 Loomis Österreich GmbH FN 104649x Österrike 99 57 Loomis Holder Spain SL B-83379685 Spanien 100 870 Loomis Norge Holding AS Loomis Sverige AB Loomis Schweiz SA Loomis Holding UK Ltd Loomis Suomi Oy 1773520-6 Finland 100 171 Loomis France SAS 497048597 Frankrike 100 421 Loomis Holding France 498543222 Frankrike 100 77 Loomis Holding US, Inc. 47-0946103 USA 100 689 10082366 Danmark 100 86 152439 Irland 100 110 0 Loomis Danmark A/S Loomis Reinsurance Ireland Ltd Loomis International Services GmbH FN 320790 Österrike 100 Loomis Slovensko, s.r.o. 44 557 302 Slovakien 100 5 26110709 Tjeckien 100 21 Agency of Security FENIX CIT a.s. Summa aktier i dotterföretag 3 446 Aktier i dotterföretag MSEK Ingående balans 1 januari 2010 3 420 Förvärv av Agency of Security FENIX CIT a.s. 18 Aktieägartillskott till Agency of Security FENIX CIT a.s. 3 Aktieägartillskott till Loomis Slovensko, s.r.o. 5 Utgående balans 31 december 2010 Not 48 3 446 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag Beloppet utgörs av anteciperade utdelningar avseende 2010 och koncernbidrag från Loomis Sverige AB. Not 49 Övriga kortfristiga fordringar 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Övriga kortfristiga fordringar MSEK 6 4 7 Summa övriga kortfristiga fordringar 6 4 7 87 88 Noter – Moderbolaget Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter MSEK 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 - - 1 Förutbetalda försäkringspremier 15 8 2 Upplupna ränteintäkter 31 21 16 Förutbetalda licensavgifter Övriga poster Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 51 1 1 1 47 31 20 Förändringar i eget kapital År Händelse Antal aktier Ökning aktiekapital 2004 Antal aktier 1 januari 2004 100 000 100 000 2006 Fondemission 364 958 897 364 958 897 3 2008 Fondemission 3 2008 Sammanläggning 1:5 –292 047 120 - 73 011 780 365 058 900 Summa Utgivna aktier i moderföretaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2010 enligt nedanstående. Aktieslag Röstvärde Antal utestående aktier A 10 3 428 520 B 1 69 583 260 Summa utestående aktier 73 011 780 Moderföretaget har fordringar på dotterföretag som representerar en bestående del av finansieringen av dotterföretag i USA. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna Huvudägare är huvudsakligen SäkI AB som tillsammans med Investment AB Latour innehar 10,3 procent av kapitalet och 29,2 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,6 procent av kapitalet och 13,9 procent av rösterna. Huvudägarna innehar också från tid till annan ett indirekt ägande genom andra bolag. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket Not 52 parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget. Obeskattade reserver 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Periodiseringsfond tax 2010 MSEK 57 82 - Periodiseringsfond tax 2011 75 - - 132 82 - 2010-12-31 5 2009-12-31 5 2008-12-31 3 0 Summa obeskattade reserver Not 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK Upplupna personalkostnader Upplupna konsultarvoden 4 1 Upplupna räntekostnader 15 15 7 Övriga upplupna kostnader 30 34 43 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 54 54 53 Noter – Moderbolaget Not 54 Ansvarsförbindelser MSEK Garantiförbindelser bankkredit Garantiförbindelser hyra Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Not 55 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 629 804 529 0 0 2 76 43 120 705 847 650 Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6. Ej kassaflödespåverkande poster MSEK 2010 2009 2008 Ränteintäkter –852 –907 –606 793 789 606 –230 –224 –171 Räntekostnader Resultat från andelar i koncernföretag Avskrivningar Summa ej kassaflödespåverkande poster Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 11 maj 2011. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Års redovisningen har upprättats i enlighet med god redovisnings- 0 0 0 –289 –342 –171 sed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 11 mars 2011 Alf Göransson Ordförande Jan Svensson Styrelseledamot Signhild Arnegård Hansen Styrelseledamot Ulrik Svensson Styrelseledamot Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB Anders Lundin Auktoriserad revisor Marie Ehrling Styrelseledamot 89 90 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Loomis AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–89. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncern redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltnings berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB Anders Lundin Auktoriserad revisor Flerårsöversikt Flerårsöversikt Intäkter och resultat, sammandrag MSEK Intäkter, fortgående verksamhet 2010 2009 2008 2007 11 107 10 990 11 934 10 899 Intäkter, förvärv 43 55 360 290 Totala intäkter 11 033 11 989 11 258 11 397 –1 –3 3 1 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 882 837 748 259 Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), % 8,0 7,0 6,6 2,3 Rörelseresultat (EBIT) 866 821 733 -437 Rörelsemarginal (EBIT), % 7,8 6,8 6,6 -3,8 Organisk tillväxt, % Finansiella intäkter 3 15 35 50 –110 –130 –199 –178 759 706 569 –565 –262 –206 –145 –316 496 500 424 –881 2010 2009 2008 2007 Resultat före avskrivningar (EBITA) 882 837 748 259 Avskrivningar 687 752 675 672 Förändring av kundfordringar –39 85 79 –52 Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital 115 –82 –231 168 Rörelsens kassaflöde före investeringar 1 645 1 592 1 271 1 046 Investeringar i anläggningstillgångar, netto Finansiella kostnader Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Kassaflödesanalys, tilläggsinformation MSEK –708 -803 -829 –737 Rörelsens kassaflöde 938 789 442 309 Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat före avskrivningar 106 94 59 120 Betalda och erhållna finansiella poster –107 –109 –168 –125 Betald inkomstskatt –261 –147 –6 –207 569 533 268 –22 Fritt kassaflöde Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader –6 –3 –457 –888 Försäljning av anläggningstillgångar (LCM) - - - 257 Avyttring av verksamhet - - 1 - –82 –9 –52 –281 –250 Förvärv av verksamhet Lämnad utdelning –193 –164 –245 Lämnade koncernbidrag - - –182 - Erhållna koncernbidrag - - - 9 - - 900 - –17 –38 –43 –27 Erhållna aktieägartillskott Amortering av leasingskulder Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel Periodens kassaflöde 375 –545 210 1 289 –104 –226 402 85 91 92 Flerårsöversikt Finansiell ställning och avkastning, sammandrag MSEK 2010 2009 2008 2007 Goodwill Materiella anläggningstillgångar 2 582 2 610 2 760 2 878 2 965 2 967 2 533 2 519 Räntebärande anläggningstillgångar 29 46 60 152 498 449 447 376 19 3 355 698 Övriga omsättningstillgångar 1 844 2 018 2 119 2 082 TOTALA TILLGÅNGAR 7 582 8 153 8 913 8 360 Eget kapital Övriga anläggningstillgångar Räntebärande omsättningstillgångar 3 123 3 129 2 976 1 505 Räntebärande långfristiga skulder 629 1 480 72 113 Övriga långfristiga skulder 879 820 808 726 1 110 855 2 987 3 291 Räntebärande kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 1 841 1 870 2 070 2 725 Totalt eget kapital och skulder 7 582 8 153 8 913 8 360 41 38 33 18 Räntebärande nettoskuld, MSEK Soliditet, % 1 432 1 899 2 375 2 350 Sysselsatt kapital, MSEK 4 555 5 028 5 351 3 855 19 16 17 16 14 14 7 59 2010 2009 2008 2007 Avkastning sysselsatt kapital, % Avkastning eget kapital, % Aktiedata Antal utestående aktier, miljoner 73,0 73,0 73,0 73,0 Resultat per aktie före jämförelsestörande poster, SEK 6,80 6,85 5,80 0,09 Resultat per aktie före utspädning, SEK Eget kapital per aktie, SEK 6,80 6,85 5,80 -12,06 42,77 42,85 40,76 20,61 Kvartalsdata Kvartalsdata Resultaträkning Helår Helår MSEK Q4/10 Q3/10 Q2/10 Q1/10 2010 Q4/09 Q3/09 Q2/09 Q1/09 2009 Intäkter, fortgående verksamhet 11 934 2 656 2 759 2 804 2 771 10 990 2 879 2 901 2 994 3 160 Intäkter, förvärv 35 6 2 0 43 1 3 23 28 55 Totala intäkter 2 691 2 765 2 806 2 771 11 033 2 880 2 904 3 018 3 187 11 989 0 0 –1 –3 –1 –3 –4 –4 –1 –3 Organisk tillväxt, % Produktionskostnader –2 060 –2 120 –2 186 –2 150 –8 516 –2 237 –2 256 –2 375 –2 507 –9 374 Bruttoresultat 631 644 620 621 2 516 643 648 643 681 2 615 Bruttomarginal, % 23,5 23,3 22,1 22,4 22,8 22,3 22,3 21,3 21,4 21,8 Försäljnings- och administrationskostnader –399 –373 –422 –440 –1 634 –407 –415 –460 –495 –1 778 –14,8 –13,5 –15,0 –15,9 –14,8 –14,1 –14,3 –15,3 –15,5 –14,8 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 232 271 198 181 882 237 233 183 185 837 Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), % 8,6 9,8 7,0 6,5 8,0 8,2 8,0 6,1 5,8 7,0 F&A, % Avskrivningar, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar –4 –4 –5 –4 –17 –4 –4 –4 –4 –17 Rörelseresultat (EBIT) 229 267 193 177 866 233 229 179 181 821 Rörelsemarginal (EBIT), % 8,5 9,7 6,9 6,4 7,8 8,1 7,9 5,9 5,7 6,8 Finansiella intäkter 2 1 1 0 3 3 4 3 5 15 Finansiella kostnader –32 –24 –27 –28 –110 –29 –30 –34 –36 –130 Resultat före skatt 199 244 167 149 759 206 202 148 150 706 Inkomstskatt –66 –87 –64 –45 –262 –56 –61 –44 –45 –206 Periodens resultat 133 157 103 104 496 150 142 103 105 500 Q4/10 Q3/10 Q2/10 Q1/10 2010 Q4/09 Q3/09 Q2/09 Q1/09 2009 1 733 1 777 1 749 1 765 7 024 1 892 1 891 1 902 1 932 7 618 0 1 0 –1 0 –1 –2 –4 –2 –2 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 198 215 142 135 689 186 203 154 147 691 Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), % 11,4 12,1 8,1 7,6 9,8 9,8 10,7 8,1 7,6 9,1 4 372 Intäkter och resultat per segment, sammandrag Helår MSEK Helår Loomis Europa Intäkter Organisk tillväxt, % Loomis USA 958 987 1 057 1 006 4 009 988 1 013 1 115 1 255 Organisk tillväxt, % Intäkter –1 –3 –3 –6 –3 –6 –7 –4 2 –4 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 67 78 80 70 296 71 55 58 67 251 Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), % 7,0 7,9 7,6 7,0 7,4 7,1 5,4 5,2 5,3 5,7 93 94 Kvartalsdata Kassaflödesanalys, tilläggsinformation Helår MSEK Q4/10 Q3/10 Q2/10 Q1/10 2010 Helår Q4/09 Q3/09 Q2/09 Q1/09 2009 Resultat före avskrivningar (EBITA) 232 271 198 181 882 237 233 183 185 837 Avskrivningar 163 169 177 178 687 175 184 196 198 752 Förändring av kundfordringar 21 –48 52 –63 –39 132 –62 –0 15 85 Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital 44 27 65 –21 115 15 13 24 –135 –82 Rörelsens kassaflöde före investeringar 460 420 490 275 1 645 559 368 402 263 1 592 Investeringar i anläggningstillgångar, netto –263 –161 –168 –116 –708 –274 –153 –209 –168 –803 198 259 323 159 938 286 215 193 95 789 85 95 163 88 106 121 93 106 51 94 Rörelsens kassaflöde Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat före avskrivningar (Ebita) Betalda och erhållna finansiella poster Betald inkomstskatt Fritt kassaflöde Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader Förvärv av verksamhet Lämnad utdelning Amortering av leasingskulder –25 –28 –23 –31 –107 –25 –31 –15 –38 –109 –107 –68 –58 –27 –261 3 –31 –81 –39 –147 66 162 241 100 569 264 154 98 18 533 –3 –0 –0 –1 –4 –6 –0 –0 –1 –2 –61 –2 –10 –10 –82 - - –9 - –9 - - –193 - –193 - - –164 - –164 –5 –2 –17 –6 –12 –12 –8 –38 –2 –8 Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel –119 –64 –232 39 –375 –290 8 –80 –183 –545 Periodens kassaflöde –116 89 –200 123 –104 –32 149 –169 –174 –226 Q4/10 Q3/10 Q2/10 Q1/10 Q4/09 Q3/09 Q2/09 Q1/09 Balansräkning, sammandrag MSEK Goodwill 2 582 2 565 2 883 2 739 2 760 2 713 2 959 3 100 Materiella anläggningstillgångar 2 610 2 550 2 768 2 738 2 878 2 754 2 995 3 026 Räntebärande anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Räntebärande omsättningstillgångar 29 28 53 45 46 86 83 51 498 558 552 476 449 430 495 462 19 7 3 3 3 1 11 112 Övriga omsättningstillgångar 1 844 1 991 2 169 2 430 2 018 2 257 2 335 2 491 TOTALA TILLGÅNGAR 7 582 7 699 8 428 8 432 8 153 8 242 8 878 9 241 Eget kapital 3 159 3 123 2 970 3 089 3 140 3 129 2 970 2 992 Räntebärande långfristiga skulder 629 1 307 1 349 1 276 1 480 1 450 1 563 64 Övriga långfristiga skulder 879 981 988 857 820 720 864 864 2 899 Räntebärande kortfristiga skulder 1 110 562 844 1 048 855 1 183 1 283 Övriga kortfristiga skulder 1 841 1 879 2 158 2 111 1 870 1 919 2 176 2 255 Totalt eget kapital och skulder 7 582 7 699 8 428 8 432 8 153 8 242 8 878 9 241 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 11 maj 2011, kl 17.00 på Scandic Sergel Plaza, Brunkebergstorg 9, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl 16.00. Rätt till deltagande i stämman Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per torsdagen den 5 maj 2011 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ: per post: Loomis AB, ”Årsstämma”, Box 7839, 103 98 Stockholm via telefon: 08-402 90 72 via Loomis hemsida: www.loomis.com Anmälan ska ske senast torsdagen den 5 maj 2011, helst före kl 16.00. Vid anmälan skall aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för juridisk person skall inge behörighetshand- ling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som skall uppvisas vid inregistrering till stämman. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per torsdagen den 5 maj och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum. Rapporteringsdatum delårsrapporter 2011 Januari–mars Januari–juni Januari–september Januari–december 11 maj 2011 29 juli 2011 8 november 2011 2 februari 2012 95 96 96 Adresser Adresser Huvudkontor Loomis AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 [email protected] Norge Loomis Norge As Postboks 9056 Gronland 0187 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51 Danmark Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535 Portugal Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 21 415 4600 Fax: + 351 21 415 4601 Finland Loomis Suomi oy P.O. Box 6000 015 11 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050 Schweiz Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 08 Fax: +41 43 211 25 72 Frankrike Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93306 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 47 40 56 56 Fax: +33 1 47 40 56 22 Slovakien Loomis Slovensko, s.r.o. Vajnorska 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992 Slovenien Loomis d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Orehova Vas Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319 Spanien Loomis Spain, S.A. C/ Retama, 3, 13th Floor 28045 Madrid Tel: +34 91 506 20 40 Fax: +34 91 467 00 17 Storbritannien Loomis UK Ltd Ground Floor, Vega House Opal Court, Opal Drive Fox Milne Milton Keynes MK15 0DF Tel: +44 1908 355001 Tjeckien Agency of Security FENIX CIT Pode bradská 186/56 198 21 Prag 9 Tel: + 420 281 86 80 31 Fax: + 420 266 10 77 18 USA Loomis Us Inc. 2500 City West Blvd., Ste 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905 Österrike Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36 1020 Wien Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319 Sverige Loomis Sverige AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10 Produktion Loomis & Narva Design Narva Original Narva & Gylling Produktion Foto Mats Lundqvist Tryck Elanders 2011 97 Loomis AB, Vallgatan 11, plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00. www.loomis.com
© Copyright 2024