Älgö piba - projantest.se

Skorsten på Älgön
Föredrag för Rotary
2013-01-22
Martin Fahlén
1956
Sillperioder
1556-1589
1660-1680
1747-1809 (”Stora sillperioden”)
1877-1906
Kungälv
Folkmängden, som under förra qvinqvenniet
minskats med 37 personer och vid 1865 års slut
endast utgjorde 960, deraf 437 man- och 523
qvinkön.
Anledningen till denna minskning i
folkmängden har magistraten ansett
otvifvelaktigt härleda sig af den allt mer och
mer tilltagande landthandeln, hvilken menligt
inverkar på handeln och handtverkerien i de
smärre städerna.
Fattigvården,
…för hvilken utgifterna i synnerhet under sista
året betydligt ökats, handhafves efter för
längre tid tillbaka å allmän sockenstämma
beslutade grunder. De egentliga fattighjonens
antal har utgjort i medeltal 35, hvilka erhållit
full försörjning, hvaremot deras antal, som
endast åtnjutit understöd, uppgått till 16.
Utgifterna för fattigvården belöpte sig under
år 1870 till 4,073 r:dr.
Laxfiske i Nordre älv
Inom staden bildades år 1869 ett bolag för
idkande af laxfiske i Nordre grenen af Göta elf
inom det stadens område tillhöriga fiskevatten.
Fisket, som till en början var ganska
inbringande, har dock sedermera förminskats
derigenom att strandegare utefter hela
elfgrenen ända ner till dess utlopp i hafvet,en
mil från staden, efter förutnämnda bolags
efterdöme, sjelfve äfven använda ryssjor i stor
mängd.
Marstrands badinrättning
, som numera, då staden såsom handelsplats är af
ringa betydenhet, utgör ett nästan oundgängligt vilkor
för innevånarnes utkomst, röner fortfarande stor
uppmuntran från allmänhetens sida, oaktadt
inrättningen, till följd af dess dåliga finansiela ställning,
icke varit i tillfälle att vidtaga alla önskliga
förbättringar. Badgästemes antal, barn och tjenstefolk
inberäknadt, har under qvinqvenniet vexlat emellan
1,500 och 2,000 samt i medeltal belöpt sig till 1,760
årligen,
Kolera
I Augusti 1866 utbröt i
Marstrand kolera och
fortfor under 6 veckor,
skördande 28 offer af 66
insjuknade.
2012
Nordreisa
Miljoner ton sill
1965 ”Open Skagerrak period”
Corten 1999
Resultatet av
ihållande ostliga
vindar. Sillen
förflyttas via
“kompensationsströmar” från
naturlig lekplats på
Nordsjön till
bohuskusten..
Fiskerikonferensen 1883 i Lysekil med kung Oscar II
Konsul Mollén satsade på sommargäster och sill presenterade
produktionen i olje- och guanofabriken på Grötö. Fick en
silvermedalj och en bronsmedalj.
Konflikt med badgäster.
Konsul Nils Persson
Startade guanofabriken
på Älgön 1894
100000 kronor
Göteborg-Hisingens järnvägsbolag
.
1836-1919
15 årig bodbetjänt
Diversehandel
Handel med gödsel
Gödselkung
Svavelkiselgruva
Koppar
Malmkung
”Guanohelvetet”
Fosfatfabrik i Helsingborg – Nils Persson
Kemisten Alf Larsson 1852-1924
Landshövding greve
Gustav Snoilsky med
flera stiftade
Göteborg-Hisingens
Järnvägsbolag.
Man stakade järnväg till
Tjuvkil över Kornhall.
”Det lider numera intet
tvivel att länet genom
denna på alla händer
väl skötta tillverkning
som med varje år bliver
allt större kommer att
intaga en framstående
plats i den europeiska
marknaden”
Fiskeriintendent Malm
1994
Antal guanofabriker i drift
25
20
Antal
15
10
5
0
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
Guanobergbrytning
1.Sillen rives sönder till den degig massa
2.Sillen kokas sönder i sitt eget vatten
3.Torkas av vakumpumpar
4.Till extraktionshuset
5.Bensinextraktion av oljan
6.Färdig guano som vitt pulver
Tillverkning av guano
16000
14000
12000
Ton guano
10000
8000
6000
4000
2000
0
1893
1894
1895
1896
1897
Tillverkning av olja
14000
12000
Fat olja
10000
8000
6000
4000
2000
0
1893
1894
1895
1896
1897
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
3.Skorsten
4.Laboratoriet
5.Grumsdammen
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
3.Skorsten
4.Laboratoriet
5.Grumsdammen
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
4.Skorsten
5.Laboratoriet
6.Grumsdammen
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
4.Skorsten
5.Laboratoriet
6.Grumsdammen
Skorstenar före 1894 i Holland
Skorstenar före 2000 i Holland
Ritning av arkitekt Tor Hermond 1985
4 december 1985
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
4.Skorsten
5.Laboratoriet
6.Grumsdammen
1.Bryggan
2.Sillbingen
3.Vattenförråd
4.Skorsten
5.Laboratoriet
6.Grumsdammen
§8 från 1780
Intendenten bör med all sorgfällighet och vid
ansvar hålla band derå, at de vid
trankokerierna påbudne grums dammar
behörigen inrättas och vidmakthållas.
Grumsdamm
Järnfäste