1. No category

RAPPORT 2014:17
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
TVÄRS GENOM SKÄNNINGE
TILL SNYTTRINGE, VRETA OCH LAGMANSBERGA
RAÄ 5 M FL
LINKÖPINGSGATAN, KROKGATAN OCH VADSTENAGATAN
KV RADIATORN
STORGÅRDEN (SNYTTRINGE 1:2),
NORRGÅRDEN (VRETA 1:1) OCH
MELLANGÅRDEN (LAGMANSBERGA 9:4)
SKÄNNINGE STAD
MJÖLBY KOMMUN
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
ANN-CHARLOTT FELDT
Tvärs genom Skänninge
till Snyttringe, Vreta och Lagmansberga
Innehåll
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Områdesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ledningens väg genom staden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ledningssträckan utanför staden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Tidigare arkeologiska undersökningar längs sträckan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Metod och dokumentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Resultat och tolkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Vadstenagatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Tvärs över Västra Kyrkogatan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Linköpingsgatan mellan Västra och Östra Kyrkogatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Tvärs över Östra Kyrkogatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Linköpingsgatan längs med kv Prelaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Krokgatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Linköpingsgatan vid den västra delen av kv Sprättebrunn 18. . . . . . . . . . . . . . . .11
Linköpingsgatan förbi kv Sprättebrunn 18 och 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Järnvägsparken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Öster om järnvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Utanför staden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Bilaga 4.
Murbruksanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Schakt- och profilöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Ritningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
Omslagsbild: Linköpingsgatan sedd från väster.
Bild ur Östergötlands museums arkiv.
ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se
1
Sammanfattning
I samband med schaktning för högspänning i och invid Skänninge, under åren 20082009, utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning. Arbetet
utfördes i form av en schaktningsövervakning inom RAÄ 5 Skänninges medeltida
stadsområde samt som antikvarisk kontroll inom byarna Vreta, Lagmansberga och
Snyttringe nordväst om staden. Arbetet utfördes på uppdrag av Mjölby Kraftnät AB.
Inom Skänninges medeltida stadsområde, RAÄ 5, påträffades kulturlager av
varierande omfattning längs Vadstenagatan och Linköpingsgatan. I höjd med kv
Sprättebrunn 6 påträffades avfall från smide i form av slagg, bränd lera och glödskal.
Murrester i höjd med Östra Kyrkogatan tolkades som lämningar efter ett par byggnader direkt norr om bogårdsmuren. I anslutning till Rådhuset framkom kraftiga
lager med omrörda brandrester.
Vid Storgården, Snyttringe 1:2, påträffades syllstenar och en hård stenig yta. Syllstenen kan kopplas till en ladugård som enligt en karta från 1847 legat på platsen.
Utmed de övriga sträckorna utanför stadsområdet passerade ledningen nära flera
fornlämningar men inget av arkeologiskt intresse framkom i schakten.
Ann-Charlott Feldt
1:e antikvarie
Finspång
Motala
Norrköping
Linköping
Vadstena
•
Söderköping
Mjölby
Ödeshög
Åtvidaberg
Boxholm
Kinda
Ydre
2
Valdemarsvik
506000
6474000
6472000
6472000
6474000
6476000
504000
6476000
502000
© Lantmäteriverket MS2008/06551
502000
504000
506000
Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med ledningssträckorna markerade. Skala 1:30 000.
3
Inledning
I samband med schaktning för högspänning i och invid
Skänninge, under perioden juli 2008 - januari 2009,
utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk
förundersökning. Arbetet utfördes i form av en schaktningsövervakning inom RAÄ 5 Skänninges medeltida
stadsområde samt som antikvariska kontroller till fastigheterna Storgården (Snyttringe 1:2), Mellangården
(Lagmansberga 9:4) och Norrgården (Vreta 1:1) nordväst om staden.
Arbetet utfördes på uppdrag av Mjölby Kraftnät
AB, vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna.
Ansvariga för fältarbetet var Mats Magnusson och
undertecknad. I fältarbetet deltog även Petter Nyberg
och Anna Börjesson. Rapporten har sammanställts av
undertecknad. Den totala sträckan var 10 750 löpmeter
varav schaktningsövervakningen inom RAÄ 5 omfattade en 580 m lång sträcka.
Områdesbeskrivning
Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under
1000- och 1100-talen. Platsen omnämns första gången
år 1178 i ett skyddsbrev för biskopsstolen i Linköping
utfärdat av påve Alexander III. Där omnämns mansionem juxta skeningiam cum appendiciis suis, d v s ”en
gård invid Skänninge med intilliggande ägor”. Att man
orienterar sig utifrån Skänninge antyder att platsen var
välkänd vid denna tid. Förekomsten av två tidigmedeltida kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd
av tidigkristna runristade gravmonument dateras till
1000-talet, samt ett stort antal runstenar i närområdet
pekar också på att orten tidigt var en plats av betydelse
(Feldt 2004a; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013).
Troligen växte staden fram i anslutning till två eller
tre storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats.
Skänninges storhetstid var under 1200- och 1300-talen.
Ett hospital fanns troligen redan under tidigt 1200tal och ett dominikankonvent etablerades år 1237.
Dominikanernas systrakonvent, S:ta Ingrids kloster,
etablerades väster om Skenaån på 1270-talet. År 1285
omtalas ett mynthus och stadens sigill är känt från 1301.
1400-talet innebar en stark tillbakagång för Skänninge
i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning.
Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog säkert
till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge
närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka
specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983;
Hedvall m fl 2013; Jonsson 2012:109).
Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och
svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna
4
kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida
städer. Detta gör att begränsningarna för den medeltida
staden (RAÄ 5) är otydliga. Det senaste dryga årtiondets
undersökningar i stadens utkanter har visat att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som
tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ
5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013).
Vid undersökningar inom och i anslutning till stadsområdet har även förhistoriska lämningar påträffats vid
flera tillfällen, vilket kan antyda en platskontinuitet från
vikingatid eller möjligen tidigare och fram till dagens
stad. Dessutom har lämningar från såväl äldre järnålder som stenålder påträffats under stadens kulturlager
(Feldt 2004a med där anförda källor).
Ledningens väg genom staden
Det aktuella schaktet drogs tvärs genom Skänninge,
längs med Vadstenagatans och Linköpingsgatans södra
sida, med en kortare avstickare in på Krokgatan. Sträckan passerade därmed rakt genom Skänninges medeltida
stadsområde, RAÄ 5. På sträckan genom staden passerades Stora Torget, rådhuset och Vårfrukyrkans kyrkogård
samt ett område nordost om Vårfrukyrkans kyrkogård
som sannolikt var begravningsplats för avrättade under
tidigmedeltid (Hedvall 2013:79f).
Ledningsschaktet löpte norr om Vårfrukyrkan och
i norra kanten av dess ödekyrkogård. Vårfrukyrkan
uppfördes av tegel mot slutet av 1200-talet och anses
vara uppförd av inflyttade tyska köpmän. Den räknades
under medeltiden som ett regalt pastorat vilket antyder
ett kungligt markinnehav i eller intill Skänninge (Feldt
2004 a; Hedvall 2013:76f). År 1718 drabbades kyrkan
av en förödande brand, då taket och tornspiran skadades.
Den bogårdsmur som omgav kyrkogården har delvis
varit uppförd av tegel och längs muren har det funnits en
rad marknadsbodar för uthyrning. Bogårdsmurens sista
delar försvann på 1790-talet och år 1813 invigdes en ny
begravningsplats väster om Skenaån (Nisbeth 1970).
Schaktet passerade i direkt anslutning till rådhusets
entrétrappa. Ett rådhus i Skänninge omtalas första
gången år 1421. Det medeltida rådhuset kan ha varit
placerat i nuvarande kv Gillestugan, väster om Stora Torget. I en notering från 1753 anges att rådhuset flyttades
från Stora Torgets västra sida till dess södra 1685. Det
nuvarande rådhuset i Skänninge uppfördes år 1770 efter
stadsbranden 1760. Förutom att inrymma domsal och arrestlokal har byggnaden använts för så skiftande ändamål
som krogverksamhet och undervisning för stadsskolan
(Hasselmo 1984:16; Länsstyrelsen 2014). Idag inrymmer
rådhuset bl a turistinformation och museum.
I schaktsträckningens östligaste del, i anslutning till
Järnvägsparken, har det tidigare funnits en brunn eller snarare damm – Sprättebrunn. Denna återfinns på
stadskartan från 1795 (LMM 05-skä-12) och har fått ge
namn åt Sprättebrunnskvarteret direkt väster om Järnvägsparken. Enligt uppgift ska området ha varit sankt
ända till dess att det dränerades på 1870-talet i samband
med att Järnvägsparken anlades (Lorin 2006:79)
505000
505250
6472750
505250
6472750
505000
Figur 3. Rektifierat utsnitt ur 1713 års stadskarta (LMS D98-1:5) med ledningsschaktet inlagt. Skala 1:3000.
505000
505250
6472750
505250
6472750
505000
Figur 4. Rektifierat utsnitt ur 1795 års stadskarta (LMM 05-skä-12) med ledningsschaktet inlagt. Längst i öster,
strax utanför tullporten, ses en triangulär skrafferad yta som visar Sprättebrunn. Skala 1:3000.
5
Ledningssträckan utanför staden
Jordbrukslandskapet kring Skänninge stad innehåller
rikligt med lämningar från i stort sett alla tider. Bland
lämningarna finns lösfynd i form av stenyxor och flintor,
enstaka gravar, gravfält, och boplatser samt bytomter
från vikingatid/medeltid och lämningar från senare
tider (FMIS).
Direkt väster om staden har boplatslämningar från
mesolitisk tid påträffats vid en utredning för en utvidgning av Skänninge kyrkogård (RAÄ 47 i Skänninge;
Räf 2006). Lämningarna är belägna direkt norr om
Vadstenagatan. Vid vägkanten, strax nordväst om boplatslämningarna, står en milstolpe av kalksten daterad
1759 (RAÄ 4 i Skänninge). Väster om staden finns
även RAÄ 23 i Skänninge som är platsen för stadens
nya galgbacke, vilken användes första gången 1672. År
1916 hittades skelett på platsen, som idag till stora delar
utgörs av ett grustag.
Längs sträckningen mot Storgården i Snyttringe
passerade ledningssträckningen två områden med fornlämningar. Det östra omfattar ett gravfält och område
med fossil åkermark (RAÄ 66 i Allhelgona sn). Invid
detta finns bebyggelselämningar (RAÄ 60-63 i Allhelgona sn) och en färdväg (RAÄ 59 i Allhelgona sn) som
troligen uppkommit under 1700-talet då impedimentet
blev bebyggt. Här finns även en fyndsamling bestående
av tre bergartsyxor (RAÄ 56 i Allhelgona sn) påträffade
i åkern väster om impedimentet. Ytterligare en yxa har
hittats i åkern väster om impediment (RAÄ 57 i Allhelgona sn). Vid Storgården, i ledningssträckans västligaste
del låg på 1600-talet Snyttringe radby bestående av
fyra gårdar (RAÄ 82 i Allhelgona sn). Snyttringe finns
omnämnt redan år 1292 (sofi).
På sträckan mot Mellangården i Lagmansberga passerade ledningen i närheten av en häradssten (RAÄ
16 i Allhelgona sn) och platsen för ett torp (RAÄ 58 i
Allhelgona sn). Lagmansberga by är omnämnd år 1349
(sofi) men schaktet berör inte den medeltida bytomten.
Vreta by omnämns redan 1260 eller möjligen 1267
(sofi). På sträckan från Skänninge fram till Norrgården
i Vreta finns inga fornlämningar som berörs direkt av
arbetena. I närheten finns dock en 150 m lång stensträng
(RAÄ 24 i Skänninge), en fyndsamling med en stenyxa
(RAÄ 43 i Skänninge) och fyndplatsen för en malmgryta innehållande över 4000 svenska och utländska
medeltida mynt och brakteater (RAÄ 17 i Skänninge).
Intill Vreta bytomt finns ett soldattorp och platsen för
en väghållningssten (RAÄ 53 och 42 i Allhelgona sn).
6
Tidigare arkeologiska
undersökningar längs sträckan
Ett mycket stort antal undersökningar av varierad
omfattning har utförts längs den aktuella ledningssträckningen inom Skänninges medeltida stadsområde.
Nedan redovisas endast ett urval, huvudsakligen de som
utförts i gatumark.
Linköpingsgatan
Längs Linköpingsgatan har flera arkeologiska undersökningar tidigare utförts. Vid dessa undersökningar
har man kunnat konstatera att det trots moderna ledningsschaktningar och andra störningar finns bevarade
kulturlager. Sensommaren 1994 dokumenterades flerskiktade kulturlager i samband med en vattenläcka i
Linköpingsgatan, strax väster om Krokgatan (Feldt
2002a). En stenläggning påträffades på 0,8 m djup och
undergrunden fanns på 1,4 m djup.
Under år 2000 utfördes schaktningar för åtta vattenläckor i Linköpingsgatan, mellan Krokgatan och
Stationsgatan (Feldt 2001a). I dessa konstaterades att
kulturlagren närmast järnvägen överlagrades av mycket
kraftiga, 1 - 1,5 m tjocka fyllnadslager. Under fyllnadslagren fanns flerskiktade kulturlager som fortsatte ner
till 1,5 - 2 m djup. I schaktet närmast Stationsgatan fanns
ett kraftigt dike fyllt med omrörda brandrester. Längre
åt väster överlagrades kulturlagren av 0,4 - 0,7 m tjocka
fyllnadslager. Mitt för kv Sprättebrunn 6 framkom undergrunden på ca 1,6 m djup. I samma schakt påträffades
tre eller möjligen fyra gatunivåer där en risbädd under
den understa gatunivån 14C-daterades till 1210 - 1300
e Kr vid 1σ.
Året därpå grävdes för en vattenläcka i Linköpingsgatan direkt öster om Östra Kyrkogatan och byte av en
brandpost i kanten av grönytan strax väster om rådhuset
(Feldt 2001d). I det förstnämnda schaktet framkom
kulturlager på 0,4 m djup och undergrunden på ca 0,8
m djup. Överst fanns kompakta brända fyllnadsmassor
med stenar och tegel. Lagret tolkades som spår efter
kyrkbranden 1718. Även i schaktet för brandposten
framkom brandlager som senare kommit att bli underlag
för en kullerstensläggning.
Kulturlagrens ringa omfattning i denna del av Linköpingsgatan överensstämmer väl med hur det ser ut på
det intilliggande Stora Torget. Vid diverse markarbeten
på torget har kulturlager konstaterats på ett djup som
varierade mellan 0,4 och 0,7 m under befintlig markyta.
Kulturlagren hade endast en mäktighet av 0,2 - 0,5 m
över stora delar av torget. Undantaget var i torgets
nordöstra del där orörd mark inte nåddes trots att provstick med jordsond gjordes ner till 1,7 m under dagens
markyta (Feldt 2002b och 2004b). Den ringa kulturlagertjockleken på stora delar av torget ger ett intryck
av att området vid ett eller flera tillfällen schaktats av.
Även i Linköpingsgatan närmast torget är kulturlagren
tunna vilket skulle kunna peka på att hela området norr
om Vårfrukyrkans kyrkogård schaktats ner.
Några dagar efter att borrningen för den här aktuella
ledningen mellan Järnvägsparken och järnvägens östra
sida hade utförts uppstod en akut vattenläcka strax
intill schaktet i Järnvägsparken. Längs schaktväggen
mot Järnvägsparken framkom en ostörd stratigrafi
med fet lerig kulturjord och två nivåer med stenläggning. Den övre stenläggningen vilade på ett sättlager
innehållande sandblandade raseringsmassor med bitar
av kalkbruk och tegelkross. Stenläggningarna framkom
på 1,6 respektive 2,1 m djup under befintlig gatunivå.
Undergrunden, som består av lerig silt, fanns på 2,2 m
djup (Feldt 2009).
Krokgatan
Krokgatan har varit föremål för undersökningar vid
några tillfällen i samband med vattenläckor. Vid en läcka
i korsningen Krokgatan - Linköpingsgatan framkom
kulturlager med en mäktighet av ca 1 m och lämningar
efter en golvnivå. Vid undersökningen påträffades en
skärva äldre svartgods (Hörfors 1992). Vid en läcka vid
Krokgatan 5 dokumenterades kulturlager med en mäktighet av ca 0,5 m. Lagren innehöll rikligt med djurben
och träflis (Persson 1995).
I samband med en vattenläcka vid Krokgatan 4 - 6
påträffades kraftiga flerskiktade kulturlager samt en
timrad träkonstruktion (Feldt 2001b). Timringen var
bevarad till minst tre skift. På utsidan var den klädd
med näver och den tolkades som en källare. Två 14Cdateringar gjordes, en på det tätande näverskiktet och
en på en kvist ur fyllningen. Näverskiktet daterades
till 1030 - 1280 e Kr vid 2σ och kvisten ur fyllningen
daterades till 1040 - 1310 e Kr vid 2σ.
Ytterligare en vattenläcka skedde inne i kv Prelaten
10, direkt väster om Krokgatan. Ett schakt grävdes
från Linköpingsgatan och vid den arkeologiska förundersökningen påträffades kraftiga kulturlager med
syllstensgrunder och en bränd träkonstruktion (Feldt
2001c). Träkonstruktionen 14C-daterades till 1000 1260 e Kr vid 2σ.
Vadstenagatan
Vadstenagatan har vid tidigare undersökningar visat sig
vara till största delen urschaktad och endast strimmor
av bevarade kulturlager har påträffats (Feldt 1990). Där
Vadstenagatan passerar Hembygdsparken, efter korsningen Vadstenagatan - Motalagatan, påträffades vid
schaktningar 1984 begravningar efter 31 individer längs
gatans norra sida. Området användes som begravningsplats under en kortare period på 1800-talet och de flesta
av de påträffade gravarna har nu flyttats (Claréus 1989).
Syfte
Syftet med den arkeologiska förundersökningen,
som utfördes i form av en schaktövervakning och en
antikvarisk kontroll, var att se till att fast fornlämning
berördes i så liten utsträckning som möjligt av den planerade exploateringen. Fast fornlämning som påträffades
skulle om möjligt undvikas genom att kabelsträckningen
justerades. I de fall fornlämning inte gick att undvika
så skulle den undersökas och dokumenteras avseende
karaktär och omfattning. Påträffade lämningar skulle
om möjligt även dateras.
Till den arkeologiska förundersökningen knöts följande frågeställningar:
• Kan det område med mesolitiska anläggningar
som påträffats vid Skänninge kyrkogård följas
vidare västerut i Vadstenagatan?
• Förekommer det dolda fornlämningar vid de, ur
fornlämningssynpunkt, topografiskt lämpliga
lägen som finns utmed sträckningen?
Metod och dokumentation
Schaktövervakning och antikvarisk kontroll genomfördes på utvalda, ur arkeologiskt hänseende intressanta,
områden. Arbetet utfördes med grävmaskin i samband
med schaktning för elkabeln, i de fall då anläggningar påträffades så handgrävdes dessa. Arbetet dokumenterades
genom plan- och profilritningar och digitalfotografering
samt genom positionering med hand-GPS.
Inga naturvetenskapliga analyser har genomförts.
Påträffade föremål tillvaratogs och förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer ÖLMC4430 i
avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Dokumentationsmaterialet i form av foton samt fält- och renritningar
förvaras på Östergötlands museum.
7
Resultat och tolkningar
På sträckan genom RAÄ 5, Skänninges medeltida
stadsområde, drogs schaktet tvärs genom Skänninges
centrala delar. Schaktet grävdes längs Vadstenagatans
och Linköpingsgatans södra sida och en kortare sträcka
grävdes även längs Krokgatans östra sida. Sammanlagt
berördes en ca 580 m lång sträcka inom RAÄ 5. Den
del av ledningssträckningen som var förlagd utanför det
medeltida stadsområdet omfattade drygt 10 km.
Längs sträckan genom Skänninge påträffades kulturlager av varierande omfattning. Dessutom framkom
lämningar från nyare tid vid Storgården i Snyttringe.
Resultaten redovisas separat för olika delar av ledningssträckningen i de följande avsnitten. Profilritningarna,
numrerade 1 - 11, återfinns i bilaga 4. En schaktöversikt
som visar var de olika profilritningarna är placerade
återfinns i bilaga 3.
Vadstenagatan
Schaktet i Vadstenagatan (se ritning 1) berörde huvudsakligen sentida fyllnadsmassor. Endast på en 5 m lång
sträcka närmast Västra Kyrkogatan fanns intakta kulturlager i schaktkanten. Kulturlagren uppträdde redan
på 0,3 - 0,4 m djup under dagens gata. Mot schaktbotten
på 0,8 m djup framkom ställvis ett gruslager (lager 10)
som eventuell kan vara den orörda undergrunden. Detta
är dock en osäker tolkning.
Kulturlagren över gruslagret omfattade två kraftiga
kulturjordslager (lager 7 - 8). Över dessa framkom en
bränd träkonstruktion (lager 6) som kunde följas på en
4,2 m lång sträcka. I väster avslutades den utan någon
synlig konstruktionsdetalj som skulle kunna visa på konstruktionens funktion. I öster skars den av ett sentida
ledningsschakt. Över den brända träkonstruktionen
fanns ett kraftigt lager med bränd sand, sot och kol (lager
4). Ett kolprov togs tillvara men daterades ej (fynd 6).
Tvärs över Västra Kyrkogatan
På den del av schaktet i Linköpingsgatan som grävdes
över Västra Kyrkogatan berördes endast sentida fyllnadsmassor och bärlager.
Figur 5. Schaktet passerar Skänninge rådhus. Foto
Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.
8
Linköpingsgatan mellan
Västra och Östra Kyrkogatan
Schaktet i Linköpingsgatan förbi Stora Torget strök
tätt intill entrétrappan till rådhuset (se ritning 2+3).
Större delen av schaktningen berörde kraftiga lager med
omrörda brandrester. Dessa kan sannolikt kopplas till
de båda stadsbränderna 1718 och 1760. Vid den förstnämnda skadades Vårfrukyrkan allvarligt och efter den
senare uppfördes det nuvarande rådhuset. Vid rådhuset
framkom grundläggningen till rådhusets trappa vari det
förutom fältsten även ingick en återanvänd finhuggen
kalkstenskvader.
Strax öster om rådhuset fanns två på varandra följande gropar fyllda med brandrester (kol, brandskadat
tegel, grus, stenar och bitar av murbruk) blandat med fet
kulturjord. Groparna kunde följas utmed en drygt 10 m
lång sträcka i profilen och den västra gropen fortsatte ner
under aktuellt schaktdjup på 0,8 m. Ett murbruksprov
togs tillvara i den västra gropen. Samma typ av murbruk
återfanns i två murar (mur 2 och 3) som påträffades
längre åt öster i schaktsträckningen (se nästa avsnitt).
Rester av en mur (mur 1) framkom ca 4 m väster om
Östra Kyrkogatan. Muren var uppförd av 0,15 - 0,50 m
stora gråstenar med inslag av enstaka mindre kalkstenar
lagda i kallmur. Den uppträdde på ca 0,40 m djup under
markytan och fortsatte ner under aktuellt schaktdjup
på 0,80 m. Muren hade en bredd på ca 0,75 m och
löpte snett över schaktet i nordväst-sydostlig riktning.
Muren kan antas höra samman med bebyggelse på den
östra av de två tomter med torgbodar som fanns på
ömse sidor om rådhuset enligt stadskartan från 1795
(LMS D98-1:8). I handlingarna till 1713 års stadskarta
(LMS A24:91) beskrivs området som platsen för två
gatubodar.
Tvärs över Östra Kyrkogatan
Där schaktet passerade Östra Kyrkogatan dokumenterades en drygt 6 m lång sträcka, från gatans västra kant
och österut (se ritning 4). Under sentida bärlager och ett
decimetertjockt kulturlager framkom ett raseringslager
med grus, tegelbitar och djurben. Detta lager täckte
delvis två murar.
Den västra muren (mur 2) sträckte sig tvärs över
schaktet och löpte i NNV-SSO riktning. Den östra
muren (mur 3) fortsatte endast 0,2 - 0,3 m ut i schaktet
varefter den var avgrävd av en tidigare ledningsdragning, varför det är omöjligt att fastställa om denna hade
samma riktning som den västra muren. Murarna var ca
0,8 m breda och de var uppförda av gråsten och murade
med samma typ av gult mjöligt kalkbruk som påträffades
i den ovan nämnda gropen, drygt 8 m väster om mur
2. Mellanrummet mellan murarna var 3 m. De översta
delarna uppträdde redan på 0,3 m djup under gatan.
Tomten öster om rådhuset beskrivs enligt 1713 års
stadskarta (LMS D98-1:5) som Borgaren Nils Gabriellssons tompt arf och egen bebygd och enligt 1795 års
stadskarta (LMS D98-1:8) som Herr assessor Casells,
bebygd Tomt med Torgbodarna. Vare sig stratigrafin
eller murbruket från de båda murarna ger någon tydlig
vägledning för att datera dem. Det är möjligt att de
hör till den bebyggelse som nämns i de båda kartbeskrivningarna. De kan även vara betydligt äldre. Den
mest sannolika tolkningen är dock att det rör sig om en
mindre sexkantig byggnad som återfins på en teckning
av O A Mankell som gjordes för Ny Illustrerad Tidning
1868 (Lorin 2006:134). Den sexkantiga formen skulle
då även förklara byggnadens sneda östra vägglinje. Det
är oklart vad byggnaden haft för funktion. Möjligen kan
det röra sig om ett brunnshus. Ett sådant omnämns i
förteckningen över handlingar i Skänninge rådhusrätts
och magistrats arkiv i en handling från 1800-talet benämnd ”Förtekning på Ett brunshus på Skäningstårg”
(NAD SE/VALA/01709/JIII/021345).
Figur 6. Mur 3 i Östra kyrkogatan kan anas i den södra (vänstra) schaktväggen. Foto Ann-Charlott Feldt,
Östergötlands museum.
9
Figur 7. En vy från Stora Torget i Skänninge med Vårfrukyrkan, rådhuset och en mindre, sexkantig byggnad.
Teckningen utfördes av O A Mankell för Ny Illustrerad Tidning 1868.
Linköpingsgatan
längs med kv Prelaten
Från Östra Kyrkogatans östra sida och längsmed kvarteret Prelaten dokumenterades kulturlager på en 20 m
lång sträcka (se ritning 5). På denna sträcka dokumenterades den norra schaktväggen. Under ett 0,3 - 0,4 m
tjockt bärlager framkom kulturlager som fortsatte ner
under aktuellt schaktdjup på ca 0,75 m djup under
gatan. Lagren fortsatte fram till Krokgatan med samma
utseende och utan att några föremål eller konstruktioner
kunde upptäckas.
Det övre kulturlagret (lager 2) förändrades successivt
längs sträckan utan att det gick att upptäcka någon tydlig
gräns. Längst i väster framträdde det närmast som ett
kulturjordsblandat brandlager, svart och sotigt, för att
bli allt gråare åt öster. Lager 2 överlagrade ett gråbrunt
sandigt kulturlager (lager 4) och delvis även en nedgrävning fylld med stenar i ljusgrå lera (lager 3). Öster
om nedgrävningen fortsatte lager 2 och på denna del
innehöll det spridda stenar och tegelbitar.
10
Mellan 13,0 och 16,8 m gick det att följa en stenläggning
(lager 5) på schaktets botten under lager 2. Stenläggningen, som bestod av 0,07 - 0,20 m stora kullerstenar,
undersöktes inte närmare utan kvarligger. Möjligen kan
stenläggningen höra samman med den lilla gatstump
som enligt 1713 års stadskarta (LMS D98-1:5) ledde
snett fram till den östra porten i Vårfrukyrkans bogårdsmur. Denna gata försvinner under loppet av 1700-talet.
Det som talar mot att det skulle vara denna gata är att
den borde ansluta till Linköpingsgatan något länge
österut. En annan, kanske troligare, tolkning är att de
rör sig om den stenlagda infarten till en gård i kvarteret.
Krokgatan
En kortare schaktsträcka drogs även längs Krokgatans
östra sida fram till transformatorstationen mellan tomterna kv Sprättebrunn 11 och 18. I detta schakt berördes
endast sentida fyllnadsmassor och bärlager.
Linköpingsgatan vid den västra
delen av kv Sprättebrunn 18
En 13 m lång sektion av schaktet i Linköpingsgatan dokumenterades i höjd med den östra sidan av Krokgatan
och den västligaste delen av kvarteret Sprättebrunn 18.
Här framkom kulturlager på ca 0,4 m djup under gatan
i den södra schaktväggen (se ritning 6 och 7). Kulturlagren fortsatte ner under aktuellt schaktdjup som här
var 0,85 - 0,95 m.
Överst, under bärlager och ett sentida fyllnadslager,
fanns i den västra delen av sträckan en stenläggning
bestående av 0,1 - 0,2 m stora kullerstenar. Denna
stenläggning gick att följa utmed en 3 m lång sträcka
och representerar sannolikt en äldre gatunivå till Linköpingsgatan. Under stenläggningen fanns lager med
fet brun kulturjord åtskilda av brandlager med inslag av
bränd och obränd lera. Brandlagret bestod av flera skikt
med mer eller mindre mängd bränt material (lager 5,
5a och 5c). Dessutom innehöll det skikt med bränt trä
(lager 11 - 14). Ytterligare ett brandlager (lager 9) uppträdde öster om stenläggningen, ovanpå kulturlagren.
De större stadsbränder som är kända från Skänninge
har skett åren 1447, 1466, 1718 och 1760 (Hasselmo
1983:10). Utifrån brandlagrets (lager 5) omfattning är
det rimligt att anta att det härrör från någon av dessa
större stadsbränder. Då det uppträder relativt ytligt
kan man förmoda att det rör sig om någon av de senare
bränderna, t ex branden 1718. Detta är dock bara ett
tolkningsförslag och någon datering gick inte att fastställa vid undersökningen.
Kulturlagren och därmed även brandlagret, skärs
i den östra delen av sektionen av en större stenfylld
nedgrävning (se ritning 7). Nedgrävningen innehöll
rester av en grundmur (mur 4) samt raseringsmassor
innehållande betong, bitar av takpannor, murbruk, kol
och enstaka djurben. Utifrån fyndmaterialet bedömdes
muren som en sentida grundmur till 1900-talsbebyggelse som funnits på platsen innan det nuvarande
butikshuset uppfördes mot slutet av 1900-talet. Ett
murbruksprov (kalk-cement) från grundmuren samt en
skäva yngre rödgods och ett djurben från rasmassorna
vid muren togs tillvara.
Linköpingsgatan förbi
kv Sprättebrunn 18 och 6
Den sista sträckningen utmed Linköpingsgatan dokumenterades längs med kv Sprättebrunn 18 och 6 och
omfattade ett 40 m långt parti. Där dokumenterades
kulturlager i den norra schaktväggen (se ritning 8A, 8B
och 9+10). Denna del av arbetet utfördes under senhöst
i dåliga ljusförhållanden. Lagren på dessa ritningar följer
en gemensam nummerserie, vilken skiljer sig från den
som använts på ritning 6 och 7. Vissa lager är dock en
fortsättning på lagren på de föregående ritningarna.
Vid 39 m ökade tjockleken på de sentida fyllnadsmassorna/bärlagren vilket innebar att schaktet inte kom
att nå ner till kulturlager på det aktuella schaktdjupet
om 0,75 - 0,80 m.
En nedgrävning fylld med brandrester (lager 8) påträffades i sträckningens västligaste del. Denna innehöll
bitar av tegel och murbruk, grus och kol, samt enstaka
djurben. Även om gropen ligger ytligt så pekar murbruket på att innehållet, åtminstone delvis, härstammar
från en medeltida kontext. Troligen är det ett medeltida
murverk som brutits ner i samband med att man röjer
upp efter en större brand.
Det tidigare beskrivna brandlagret (lager 5 och 7 på
ritning 6 och 7) fortsätter längs schaktet som lager 4 i
ca 4,5 m, varefter det skärs av ett sentida ledningsschakt
och andra störningar utmed ett 5 m långt parti. Därefter
återkommer ett brandlager på samma nivå, vilket vid
undersökningen bedömdes vara samma lager. Denna
tolkning är dock osäker då denna östra del av lagret
finns mellan två stensamlingar (nedan och på ritningen
benämnda mur 5 och 6).
Avståndet mellan mur 5 och 6 är 3,5 m. Cirka 2,5 m
öster om mur 6 finns en tredje stensamling (benämnd
mur 7). Alla tre stensamlingarna ligger på samma nivå
och sträcker sig tvärs över schaktet. De utgörs av 0,2 0,4 m stora obearbetade gråstenar lagda i ca 0,7 m breda
stråk. Intill mur 5 fanns även en tegelsten av medeltida
format (29 x 14,5 x 10 cm). Mur 5 och 7 tolkades som
möjliga grundmurar/syllstensgrunder.
Den mellersta stensamlingen (mur 6) kan möjligen
vara ett spis- eller ässjefundament. Denna tolkning
grundar sig bl a på det smidesavfall i form av slagg och
rikligt med glödskal som påträffades i brandlagret strax
väster om mur 6. I den östra kanten av mur 6 fanns
dessutom eldsprängda stenar, sekundärbränt tegel och
bränd lera. Ett urval av smidesavfallet togs tillvara, däribland ett par bottenskållor och glödskal. Huvuddelen
av slaggen återfanns i brandlagret väster om mur 6 men
det förekom även spridda slaggbitar längre österut i lager
13 som fortsatte i ca 11 m öster om mur 6.
Det finns mycket som talar för att stensamlingarna
(mur 5-7) och brandlagret mellan dessa är spår efter en
smedja. Placeringen av eldfarliga verksamheter såsom
smedjor i städernas utkanter är vanlig och smidesavfall
har tidigare även påträffats i den sydligaste delen av Follingegatan (Feldt 2014). I det historiska kartmaterialet
från 1700-talet finns inget som talar för att det funnits
en smedja på platsen. Lämningarna är sannolikt äldre.
I lager 10 som överlagrar mur 5 och det förmodade
11
spis- eller ässjefundamentet (mur 6), påträffades ett kopparmynt. Detta var ett av Karl XII:s nödmynt av valören
1 daler silvermynt med texten ”Flink och Färdig” och
det kan dateras till 1718 (Fynd 21, Tonkin 2002:86).
Ett par kortare partier med stenläggning påträffades
mot schaktbotten vid 23 - 24 m, respektive 28 - 29 m.
Stenläggningarna utgörs av 0,07 - 0,20 m stora kullerstenar. Dessa stenläggningar kan representera en äldre
gatunivå till Linköpingsgatan eller stenlagda infarter till
tidigare gårdar i kvarteret Sprättebrunn.
På grund av de ovan nämnda dåliga undersökningsförhållandena på del av sträckningen valdes två platser
där jordprover om ca 5 liter vardera togs in för undersökning inomhus. Dessa har markerats i botten på lager 13
på ritning 8B (fynd 24 - 29) och mot schaktbotten i lager
15 på ritning 9+10 (fynd 15 - 19). I provet från lager 13
påträffades slagg, glödskal, bitar av murbruk och tegel,
ett järnfragment och ett djurben. Det andra provet,
från lager 15 innehöll även det slagg, glödskal, murbruk,
tegel och ben. Cirka 1 m väster om jordprovet i lager 13
påträffades en sandsten med spår av bearbetning.
Järnvägsparken
Som en avslutning innan schaktningen övergick i borrning under järnvägen öppnades två 2,0 x 2,5 m stora
schakt i den nordöstra delen av järnvägsparken (ritning
11). Schakten grävdes i väster samman med ledningsschaktet i Linköpingsgatan.
I schakten framkom en större delvis stenfylld nedgrävning, som vid undersökningen tolkades som möjliga
spår av en igenfylld brunn eller ett djupare dike. I den
övre delen av fyllningen framkom hushållsavfall i form
av fajans- och flintgodsskärvor som sannolikt kan dateras till årtiondena runt år 1900. Skärvorna tillvaratogs
ej. Nedgrävningen överlagrades i den norra gropen
av två lager med kullerstensbeläggningar. I den södra
gropen fanns stora mängder kullersten blandat med
tegel i gropens fyllnadslager. Undergrunden framkom
på 2,5 m djup under ett drygt 0,3 m tjockt gyttjigt lager
på gropens botten.
Vid undersökningen i samband med den vattenläcka
som uppstod direkt norr om schakten några dagar efter
borrningen (Feldt 2009) framkom inga spår efter någon
6472750
6472750
505250
505250
Figur 8. Rektifierad detalj ur stadskarta över Skänninge från 1795 (LMM 05-skä-12) som visar Sprättebrunn
direkt öster om Linköpingstullen eller Östra tullen. Skala 1:2000.
12
Figur 9. Rören som borrats under järnvägen kommer i schakten i Järnvägsparken. Foto Ann-Charlott Feldt,
Östergötlands museum.
nedgrävning. De två nivåer med stenläggningar som
påträffades framkom på 1,60 respektive 2,10 m djup
under befintlig gatunivå. Undergrunden, som här består
av lerig silt, framkom på 2,20 m djup.
Iakttagelserna vid vattenläckan kunde inte ge några
ledtrådar till tolkningen av den stenfyllda nedgrävning
som påträffades i borrgropen för elkabeln.
Vid genomgång av det historiska kartmaterialet över
området har det visat sig att det tidigare funnits en
brunn eller damm, benämnd Sprättebrunn, på platsen.
Denna återfinns på stadskartan från 1795 (LMM 05skä-12) och har gett namn åt Sprättebrunnskvarteret
direkt väster om Järnvägsparken. Enligt uppgift ska
området ha varit sankt ända till dess att det dränerades
på 1870-talet i samband med att Järnvägsparken anlades
(Lorin 2006:79)
Öster om järnvägen
På järnvägens östra sida, i kv Radiatorn 4, öppnades två
gropar (se ritning 11) intill varandra varifrån kabelrören borrades med styrd borrning under järnvägen och
fram till de grävda groparna i Järnvägsparken väster om
järnvägen. Groparna var placerade 10 - 15 m öster om
spårområdet och 2 - 5 m söder om Linköpingsgatan.
Groparna var ca 1,5 x 2,0 m stora och grävdes till ett
djup av ca 1,0 m.
Schaktningen berörde huvudsakligen sentida fyllnadslager. I den östra gropen framkom en avfallsgrop
som bl a innehöll buteljglas. Sträckan mellan de båda
groparna och elledningens anslutning till mottagningsstationen strax intill RV 32/50 bedömdes endast beröra
sentida utfyllnader varför den inte kom att undersökas
närmare.
13
Figur 10. Borrning under järnvägen pågår. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.
Utanför staden
Vid Storgården, Snyttringe 1:2, framkom syllsten och
en hård stenig yta. Enligt en stängseldelningskarta från
1847 (LMM 05-all-63) så låg på platsen för syllstensfyndet en kvadratisk ladugård (se sid 29). Senare har vägen
förlängts västerut och ladugården fick då en ny placering
norr om vägen. Den hårda steniga ytan är troligen en
tidigare beläggning framför den nuvarande ladugårdens
fasad. Sträckan från Storgården in till Skänninge stad
passerade nära flera fornlämningsområden men inget
av arkeologiskt intresse framkom vid de antikvariska
kontrollerna.
Utmed ledningssträckningarna till Vreta och Lagmansberga påträffades inga spår av fast fornlämning.
Figur 11. Syllsten vid Storgården i Snyttringe. Foto
Mats Magnusson, Östergötlands museum.
14
Referenser
Claréus C. 1989. Fjärrvärmeutbyggnad i Skänninge. Samlingsrapport, undersökningar 1982-1989. Skänninge,
Vadstena, Norrköping. Riksantikvarieämbetet. ATARapport UV Linköping.
Feldt A-C. 1990. Vadstenagatan 5. Arkeologisk förundersökning. Skänninge, Östergötland. Rapport. Östergötlands
länsmuseum.
Feldt A-C. 2001a. Linköpingsgatan. Skänninge stad, Mjölby
kommun, Östergötlands län. Rapport 32:2001. Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2001b. Krokgatan. Skänninge stad, Mjölby
kommun, Östergötlands län. Rapport 28:2001. Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2001c. Kraftiga kulturlager och brända byggnadslämningar. Kv Prelaten 10, Skänninge stad, Mjölby
kommun, Östergötlands län. Rapport 112:2001. Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2001d. Byte av VA-ledningar. Motalagatan och
Linköpingsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun,
Östergötlands län. Rapport 114:2001. Östergötlands
länsmuseum.
Feldt A-C. 2002a. En vattenläcka vid Linköpingsgatan 4.
Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län.
Rapport 54:2002. Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2002b. Byte av lyktstolpar vid Stora Torget. Stora
Torget, Vistenagatan, Helgonagatan och Järntorgsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands
län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 56:2002.
Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2004a. Före staden – Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik
historia, Uppsala universitet.
Feldt A-C. 2004b. En sporre upphittad på Stora Torget. RAÄ
5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands
län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2004:19.
Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2009. Akut vattenläcka i Linköpingsgatan – kvällsarbete i novembermörker. RAÄ 5, Linköpingsgatan
vid Järnvägsparken, Skänninge stad, Mjölby kommun,
Östergötlands län. Rapport 2009:3. Östergötlands
länsmuseum.
Feldt A-C. 2014. Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ
5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2014:13. Östergötlands museum.
Hasselmo M. 1984. Skänninge. Medeltidsstaden 40, Rapport.
Riksantikvarieämbetet. Göteborg.
Hedvall R. 2013. Ett kyrkligt centrum. I: Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red). 2013. Borgare, bröder
och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre
historia. Riksantikvarieämbetet.
Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red). 2013. Borgare,
bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges
äldre historia. Riksantikvarieämbetet.
Hörfors O. 1992. Krokgatan/Linköpingsgatan, Fornlämning
nr 5, Skänninge, Östergötland. Arkeologisk förundersökning 1991. Rapport dnr 695/91. Östergötlands
museum.
Jonsson K. 2012. Det medeltida hospitalet i Skänninge.
En självhushållande gård i stadens utkant. Särskild
arkeologisk undersökning. Fornlämning Skänniinge
stad 52:1, Skänninge 3:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Rapport 2012:48. Stiftelsen
kulturmiljövård.
Lorin O. 2006. Mitt svunna Skänninge. Torshälla.
Nisbeth Å. 1970. Vårfrukyrkan i Skänninge. I: Lindahl A
(red). Skänninge stads historia. Linköping.
Persson H. 1995. Krokgatan 5, Fornlämning nr 5, Skänninge,
Östergötland. Antikvarisk kontroll januari 1995. Rapport dnr 745/94. Östergötlands museum.
Räf E. 2006. Härdar från äldre stenålder. Utvidgning av kyrkogården i Skänninge. Arkeologisk utredning etapp 1 och
2. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län.
Rapport 2006:39. Östergötlands länsmuseum.
Tonkin A. 2002. Myntboken 2002. Nr 32. Ljungsbro.
15
Digitala källor
FMIS. 2014-01-17. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/
search.html
Länsstyrelsen. 2014-01-17. http://www.lansstyrelsen.se/
ostergotland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/
skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen/bm_mjolby/
Pages/skanninge-radhus.aspx
Nationell Arkivdatabas (NAD). 2014-02-20. http://sok.
riksarkivet.se/nad
Sofi. 2014-01-21. http://www.sofi.se/ortnamnsregistret
Kartor och arkiv
Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS), Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM)
LMS D98-1:5. Tomtmätning 1713. Skänninge stad. Lantmätare M Sundvall.
LMS A24:91. Beskrivning till 1713 års tomtmätning. Skänninge stad Lantmätare MSundvall.
LMS D98-1:8. Mätning 1795. Skänninge stad. Lantmätare
B Berger.
LMM 05-skä-12. Karta 1795. Skänninge stad. Lantmätare
B Berger
LMM 05-all-63. Karta 1847. Snyttringe bys ägor. Lantmätare
J Tidström
Topografiska arkivet, Östergötlands museum
16
Tekniska uppgifter
Sträcka
Stad
Kommun
Län och landskap
Skänninge stad –
Storgården (Snyttringe 1:2),
Norrgården (Vreta 1:1) och
Mellangården (Lagmansberga 9:4)
Skänninge
Mjölby
Östergötland
Fornlämningsnummer
RAÄ 5 m fl
Ekonomiska kartans blad
085 41 (8F 4b Skänninge),
085 50 (8F 5a Orlunda),
085 51 (8F 5b Biskopsberga)
64F 7a SO, 64F 7a SV, 64F 7a NV
SWEREF 99TM
Fastighetskartans blad
Koordinatsystem
Typ av undersökning
Länsstyrelsens dnr
Länsstyrelsens handläggare
Länsstyrelsens beslut
ÖLM dnr
ÖLM projektnummer
Arkeologisk förundersökning i form av
schaktövervakning och antikvarisk kontroll
431-12511-08
Malin Backman
2008-06-13
279/08
530825
Uppdragsgivare
Kostnadsansvarig
Mjölby Kraftnät AB
Mjölby Kraftnät AB
Projektledare
Personal
Rapportarbete
Ann-Charlott Feldt, Mats Magnusson
Petter Nyberg, Anna Börjesson
Ann-Charlott Feldt
Fältarbetstid
Total sträcka
Sträcka inom RAÄ 5
2008-07-14 – 2009-01-22
Ca 10 750 lpm
Ca 580 lpm
Fynd
Foto
Analyser
ÖLMC4430
Digitalt
Nej
Grafik
Renritning
Grafisk form
Ann-Charlott Feldt, Mats Magnusson
Johan Levin, Lasse Norr
Lasse Norr
Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum.
Ur allmänt kartmaterial
ISSN 1403-9273
© Lantmäteriverket MS2008/06551
Rapport 2014:17© Östergötlands museum
17
Bilaga 1. Murbruksanalys
Översiktlig genomgång av murbruksprover från en Linköpingsgatan,
Skänninge (ÖLM dnr 279/08)
Ann-Charlott Feldt
I samband med den arkeologiska förundersökningen togs murbruksprov tillvara från de murverk
som kom att beröras längs med ledningssträckningen. Dessutom tillvaratogs enstaka prover från
kulturlager utmed sträckan. Sammanlagt insamlades elva murbruksprover. Proverna från den
aktuella undersökningen förvaras tillsammans med övriga fynd i museets samlingar under accessionsnummer ÖLMC4330 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Ett urval av prover från
undersökningen förvaras även i museets referenssamling för murbruk.
Proverna har jämförts inbördes och med referenssamlingens bruk genom okulär bedömning
av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Proverna har jämförts
med referenssamlingen avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och
kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt
material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt,
smuligt eller mjöligt) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är
jämn eller ojämn).
Det finns visst lokalt jämförelsematerial i museets referenssamling med murbruk från både
medeltida och nyare murverk, bl a från kyrkor i närområdet som t ex Vårfrukyrkan i Skänninge
och Mjölby kyrka (Feldt 2005b och Modén & Feldt 2010). Att jämföra med de omfattande och
väldaterade samlingarna från Linköpings biskopsgård (Feldt 2005a) och Linköpings slott (Modén
& Feldt 2004) innebär vissa svårigheter då dessa härrör från en annan del av länet och murbruken
från Linköpingsområdet generellt har ett lite annat utseende än i Skänningebygden.
Sammanlagt omfattar genomgången elva prover. Fyra av proverna har försetts med bokstavsbeteckningar A-D. Prover på dessa murbruk har förts till museets referenssamling för murbruk.
Provnumren i tabellen hänvisar till provets fyndnummer i fyndlistan.
Prov nr
1
17
26
31
32
33
34
35
36
37
38
18
Beteckning
A
C
D
A
A
A
B
Placering
Fyllning i grop. Lager 9, Profil 2+3
Kulturlager. Lager 15, Profil 9
Kulturlager. Lager 13, Profil 8B
Kulturlager. Lager 15, Profil 9+10
Kulturlager. Lager 8, Profil 8A
Kulturlager. Lager 3, Järnvägsparken, Grop 2
Kulturlager. Lager 7a, Profil 7
Mur 3, Profil 4
Kulturlager. Lager 10, Profil 4
Mur 2, Profil 4
Mur 2, Profil 4
Typ av murbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
KC-bruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk (puts?)
Proverna 1 och 35-37 utgörs av ett mjöligt, gulbeige, kalkbruk (bruk A) med en rik ballast (1-3
mm grov med enstaka större korn). Murbruket påträffades i och i anslutning till mur 2 och 3 som
framkom i schaktets sträckning över Östra Kyrkogatan samt i en nedgrävning ca 8 m väster om
Östra kyrkogatan. Dessa prover har med största sannolikhet samma ursprung och visar att de två
murpartierna sannolikt hör till samma konstruktion. Murbruket har vissa likheter med bruk B och
D från Vårfrukyrkan (Feldt 2005b). Dessa murbruk kan dateras till 1300-talet. Bruket har dock även
likheter med bruk N som används vid ombyggnadsarbeten på Mjölby kyrka under 1860-70-talen
(Modén & Feldt 2010). Den sparsamma stratigrafin i schaktet gör att en mer entydig datering inte
går att fastställa utan ytterligare analyser. Ett prov har förts till museets referenssamling.
Från mur 2 i Östra Kyrkogatan finns även ett prov (prov 38) av ett fastare och finkornigare
kalkbruk (bruk B). Provet skiljer sig påtagligt från de övriga proverna från mur 2 och 3. Möjligen
kan det vara spår efter en senare reparation eller putslager. Bruket är gråvitt med en 1-2 mm grov
ballast och inslag av vita, 1-2 mm stora kalkklumpar. Murbruket har klara likheter med de murbruk
från sent 1500-tal som använts på Linköpings slott (t ex bruk 51G, Modén & Feldt 2004). Detta
skulle kunna antyda att mur 2 och trots allt är medeltida. Denna tolkning är dock mycket osäker.
Ett prov har förts till museets referenssamling.
I en avfallsgrop med brandrester (se ritning 8A) påträffades prov 32. Även om gropen ligger
ytligt så pekar murbruket på att innehållet, åtminstone delvis, härstammar från en medeltida
kontext. Troligen är det ett medeltida murverk som brutits ner i samband med att man röjer upp
efter en större brand. Murbruket är ett ljust fast och välblandat kalkbruk med en riklig 0,5-2 mm
grov, färgrik ballast. Det har stora likheter med murbruk som använts vid t ex valvslagning under
1400-talet på Linköpings slott (Modén & Feldt 2004:bruk 9C). Även ett 1500-talsmurbruk från
Mjölby kyrka påminner om det påträffade bruket (Modén & Feldt 2010:bruk I). Ett prov har
förts till museets referenssamling.
Ett av proven (prov 33) kommer från ett fyllnadslager i grop 2 i Järnvägsparken. Bruket är ett
fast och välblandat ljust kalkbruk med en 1-3 mm grov ballast. I ballasten ingår även 2-3 mm stora
tegelbitar. Detta murbruk ger ett medeltida intryck och kan eventuellt härstamma från murverk
som brutits ner på S:t Olofs konvent. Ett prov har förts till museets referenssamling.
Ett KC-bruk (prov 34) påträffades i en grundmur som omslöts av raseringsmassor innehållande bl a betong och bitar av takpannor. Byggnaden revs mot slutet av 1900-talet för att ersättas
av nuvarande butikshus.
Ytterligare fyra kalkbruksprover togs tillvara från olika kulturlager vid undersökningen (prov
17, 26, 31 och 34). Dessa utgjordes av ljust gråbeige kalkbruk av varierande utseende. Samtliga
bedömdes kunna ha ett medeltida ursprung men även vara yngre.
Referenser
Feldt A-C. 2005a. Biskopsgårdens medeltida källare. Ombyggnad av en uteplats. Arkeologisk förundersökning.
Rapport 2005:77, Östergötlands länsmuseum
Feldt A-C. 2005b. Mynt och fundament under Vårfrukyrkans golv. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun,
Östergötlands län. Antikvarisk kontroll. Rapport 2005:67, Östergötlands länsmuseum
Modén E. & Feldt A-C. 2004. Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Byggnadsarkeologisk undersökning.
Rapport 2004:35, Östergötlands länsmuseum
Modén E. & Feldt A-C. 2010. En eldhärjad 1100-talskyrka. Mjölby kyrka, Mjölby socken, Mjölby kommun.
Byggnadsarkeologisk undersökning, arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll. Rapport
2010:11, Östergötlands länsmuseum.
Referenssamlingen för murbruk. Östergötlands museum.
19
Bilaga 2. Fyndlista
Fynd
C4430:
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
20
Antal Föremål
1
1
8
1
2
4
2
1
1
5
4
1
2
1
4
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Murbruksprov
Slagg
Slagg
Ben
Ben
Kolprov
Ben
Ben
Ben
Slagg
Ben
Slagg
Ben
Kärl
Slagg
Ben
Murbruksprov
Glödskal
Tegel
Slagg
Mynt
Hantverksspill
Ben
Glödskal
Oidentifierat
Murbruksprov
Slagg
Tegel
Ben
Bearbetad sten
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Murbruksprov
Typ
Animalie
Animalie
Animalie
Animalie
Animalie
Animalie
Bottenskålla
Animalie
Animalie
Bottenskålla
Animalie
Animalie
Material
Teknik
Kalkbruk
Slagg
Slagg
Ben
Ben
Kol
Ben
Ben
Ben
Slagg
Ben
Slagg
Ben
BII:4
Slagg
Ben
Kalkbruk
Slagg
Lera
Slagg
Kopparlegering
Kopparlegering
Ben
Slagg
Järn
Kalkbruk
Slagg
Lera
Ben
Sandsten
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Kalkbruk
Blandat
Längd Bredd
Höjd
Diam
Sågat
Drejat
Blandat
Slaget
Klippt
Blandat
Slaget
Blandat
Blandat
Blandat
Blandat
Blandat
Blandat
Blandat
Blandat
50
3
1
Vikt
710,6
653,1
29,8
133,3
8
25,2
24,8
24,8
191,6
4,2
807,5
33,6
4,3
168,6
244,8
2,6
68,7
345,3
4,3
0,7
4,4
14,1
12,7
0
1,5
4,6
2,1
5196,7
Fragm Lager
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
K
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
9
15
4
4
4
4
8
16
8
13
13
4
4
16
15
15
15
15
15
10
10
10
10
13
13
13
13
13
13
13
15
8
3
16
10
Ritning
Ritn 2+3
Ritn 9+10
Ritn 8A
Ritn 8A
Ritn 8A+8B
Ritn 1
Ritn 8A
Ritn 7
Ritn 8A
Ritn 8B, 21 m
Ritn 8B, 21 m
Ritn 8A+8B
Ritn 8A+8B
Ritn 7
Ritn 9
Ritn 9
Ritn 9
Ritn 9
Ritn 9
Ritn 8A+8B
Ritn 8A+8B
Ritn 8A+8B
Ritn 8A+8B
Ritn 8B
Ritn 8B
Ritn 8B
Ritn 8B
Ritn 8B
Ritn 8B
Ritn 8B, 21 m
Ritn 9+10
Ritn 8A
Järnvägsparken G2
Ritn 7
Ritn 4
Ritn 4
Ritn 4
Ritn 4
Anmärkning
Hugg- skärmärken, slaktavfall.
Grön glasyr.
Dalermynt, Karl XII 1718 med inskription ’Flink och färdig’.
Kraftigt grönfärgat.
Spik?
vid 41,7 m
21
Bilaga 3. Schakt- och profilöversikt
506000
502000
504000
506000
6474000
6472000
6472000
6474000
6476000
504000
6476000
502000
22
6472500
6472500
6472750
6472750
6473000
505250
505000
505250
6473000
505000
23
6472700
6472700
6472750
6472750
505000
Profil
505000
24
1
6472750
505100
6472750
505050
Profil
2+3
6472650
6472650
6472700
4
6472700
Profil
505050
505100
25
6472750
505150
6472750
505100
Profil
4
Profil
5
Profil
7
6472700
6
6472650
6472650
6472700
Profil
505100
26
505150
505200
6
Profil
7
Profil
6472700
6472700
Profil
8A-B
6472650
9+10
6472650
Profil
505200
27
op 1
Profil kv R
adiatorn
28
Profil grop 2
il gr
6472650
Prof
6472650
6472700
6472700
505300
505300
502000
6473900
6473900
501900
Syllsten
Stenläggning
6473800
6473800
Allhelgona 82
501900
502000
29
♦
V
Bilaga 4. Ritningar
Dnr 279/08:1
Hushörn
0m
1
Sektion mot S
2
1
2
Telekabel
4
9
6
7
8
10
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Asfalt.
Bärlager/grus.
Äldre fyll med grus, sten och jord.
Brandlager med röd sand, sot och lite kol.
Fet, sotig jord.
Bränd träkonstruktion.
Fet, grå kulturjord med inslag av kolstrimmor.
Som L7 men sandigare, fuktigare och lösare.
Fet, grå kulturjord medn inslag av kolbitar.
Grus (undergrund?).
30
♦
V
V
3
4
5
6m
1
2
4
5
6
3
7
8
0
V
10
1m
Vadstenagatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008 Ann-Charlott Feldt
Renritning Johan Levin
31
♦
V
Dnr 279/08:2+3
Samtliga sektioner mot S
14m
12m
S
15
15
S
S
V
14
14
S
S
5
2
6
S
S
4
35m
34m
32m
29m
15
15
9
9
9
7
8
5
F1
39m
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
14.
15.
Fet, matjordsliknande kulturjordsfyll med sten och kalkstensflis.
Äldre fyll med kalkstensflis och grus i jord, fetare mot Ö.
Fet, brun kulturjord med kalksten, fetare och jordigare än L2.
Brandlager med bränt trä och småsten.
Flammig sand med kulturjord och sot.
Jordig sand.
Sand, fetare och sotigare än L5.
Grus.
Omrört brandlager med fet kulturjord, bränt tegel, kalkbrukssmulor,
grus och sten.
Omrörd kulturjord med grus, tegel och ben.
Som L9 men innehåller mer kol.
Bärlager, grus.
Sättsand.
15
8
32
♦
V
V
Rådhusets NV hörn
8m Ö om Rådhusets NV hörn
4m V om Rådhusets NV hörn
15
15
14
14
∼∼
14
3
∼∼
1
2
28m
15
27m
24m
15
15
20m
15
7
7
5
5
5
V
V
38
V
8
5
6
6
8
6
8
V
37
36
35m
15
7
9
S
11
10
V
7
15
S
7
S
S
5
S
8
Mur 1
0
V
1m
Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-11-19 Ann-Charlott Feldt
Renritning Johan Levin
33
♦
V
Dnr 279/08:4
Sektion mot S
44m
43
42
15
14
14
∼
12
10
S
S
S
16
T
F36
Mur 3
46m
45
44m
15
14
17
S
10
18
S
S
S
S
S
Mur 3
34
♦
V
V
41
40
39m
15
∼14
10
13
S
S
Mur 2
10. Omrörd kulturjord med grus, tegel och ben.
12. Fet, brun, kompakt kulturjord med tegel,
bruk, kol och sot.
13. Sand och grus.
14. Bärlager, grus.
15. Sättsand.
16. Sand.
17. Grus.
18. Grov sand / fint grus.
0
V
1m
Linköpingsgatan, tvärs över Ö Kyrkogatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-11-20 Ann-Charlott Feldt
35
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:5
↓Kv Prelaten 20, NV hörnet
0m
1
2
7
8
2
3
6m
2
S
S
S
S
3
S
S
S
S
S
S
S
S
12m
13
S
14
T
T
T
T
T
5
18m
19
20m
1
2
T
36
♦
V
V
Sektion mot N
3
4
5
6m
1
S
L
S
L
4
L
9
10
11
S
L
12m
1
∼
S
S
2
2
T
15
T
16
17
18m
1
T
T
T
T
T
5
1.
2.
3.
4.
5.
Gult grus, bärlager.
Svartgrått kulturlager med mycket sot,
delvis brandlager. Lagret ljusnar mot Ö.
Ljusgrå lera.
Gråbrunt, sandigt kulturlager.
Kullerstenar. 0,07-0,20 m stora.
0
V
1m
Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-11-21 Mats Magnusson
Renritning Johan Levin
37
♦
V
Dnr 279/08:6
Sektion mot S
0m
1
2
1
2
3
3
4
Kabelschakt
5
4
11
7
6
13
7
4m
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10
11.
12.
13.
14.
15.
Asfalt.
Bärlager.
Kulturjordsfyll över kullersten.
Fet, kompakt, mörkgrå/brun kulturjord
med inslag av tegel och kol.
Bränd- och obränd lera, kol och sot
(5a-c olika variationer med olika mycket kol).
Brun, fet kulturjord.
Som L5.
Brungrå, fet kulturjord.
Brandlager med kol.
Vit sand.
Bränt trä.
Bränt trä.
Bränt trä.
Bränt trä.
Grå lera.
5
15
4
L
L
L
L
5a
L
5
14
8
38
♦
V
V
3
4m
5
14
8
6
7
8m
1
2
3
9
L
L
L
L
5b
L
L
L
L
0
V
∼
10
12
L
1m
Vadstenagatan - Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008 Ann-Charlott Feldt
39
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:7
5m
4
3
2
S
∼
S
S
17
S
S
S
S
7
1.
2.
3.
4.
Asfalt.
Bärlager.
Omrörd kulturjord med brandrester, matjord, grus, tegel mm.
Kompakt, brun kulturjord
med inslag av stenar.
5. Bränd- och obränd lera, kol och sot
(5a-c olika variationer med olika mycket kol).
7. Omrört brandlager.
16. Fyllmassor vid grundmur med betong, takpannor, kol.
17. Troligen nedrasat, sandigare och strimmigare än 16.
40
♦
V
V
Sektion mot S
2
1
0m
1
2
3
16
S
4
5c
7
V
5
S
S
S
Mur 4
0
V
1m
Vadstenagatan - Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-11-26 Ann-Charlott Feldt
41
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:8A
0m
1
2
3
S
6
4
S
S
10m
5
11
12
2
10
S
11
S
7
S
Mur 5
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Kantsten till trottoar.
Sand, bärlager.
Kompakt, fet, gråbrun, något sotig kulturjord.
Fett, svartbrunt brandlager.
Fet, gråbrun, kolblandad kulturjord/brandlager.
Äldre omrört fyllnadslager med kulturjord.
Kompakt, fet, brun, kulturjord med tegelflis.
Nedgrävning fylld med brandskrot, tegel, bruk,
grus och kol.
9. Omrört lager med brandrester och sand.
10 Omrört brandlager med kol.
11. Äldre fyll med brandrester och kol.
12. Fyll med tegel och ljus lera.
42
♦
V
V
Sektion mot N
3
5m
4
1
2
7
4
8
9
13
14m
1
12
4
F3, slagg
0
V
1m
Vadstenagatan - Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-12-01 Ann-Charlott Feldt
43
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:8B
14m
15
16
10
12
T
T
SL
4
SL
T
T
SL
SL
T
SL
T
BL
SL
S
T
BL
S
T
T
S
BL
BL T
Mur 6
19m
20
14
1.
2.
4.
10
12.
13.
14.
15.
21
T
Kantsten till trottoar.
Sand, bärlager.
Fett, svartbrunt brandlager.
Omrört brandlager med kol.
Fyll med tegel och ljus lera.
Gråbrun kulturjord med bränt tegel, bränd lera, skärvig sten m m.
Kol, lera och tegel.
Kompakt brun kulturjord med träflis.
44
♦
V
V
Sektion mot N
17
19m
18
1
2
13
S
S
S
S
Mur 7
22
23
24m
1
2
*
* * 15 *
*
*
*
*
*
*
*
*
13
S
S
S
S
F24-29
0
V
1m
Vadstenagatan - Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-12-02 Ann-Charlott Feldt
45
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:9+10
24m
25
26
27
32
33
34
13
F2
31m
15
F31
38m
39
40m
1
2
16
17
46
♦
V
V
Sektion mot N
29
28
30
31m
1
2
16
15
F15-19
36
35
37
38m
1
2
16
15
1.
2.
13.
15.
16.
17.
0
V
17
Kantsten till trottoar.
Sand, bärlager.
Gråbrun kulturjord med bränt tegel, bränd lera, skärvig sten m m.
Kompakt brun kulturjord med träflis.
Sandblandad kulturjord med inslag av silt/lera.
Raseringslager med kalkbruk, tegelflis, grus och sten.
1m
Vadstenagatan - Linköpingsgatan
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-12-02 Ann-Charlott Feldt
47
Renritning Johan Levin
♦
V
Dnr 279/08:11
kv Radiatorn
Borrgrop mot V
1
2
3
4
6
5
7
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Asfalt.
Bärlager.
Äldre fyllnadslager.
Mörkgrå kulturjord.
Fyllning i grop, innehåller bl a buteljglas.
Grov sand.
Undergrund. Gul sand.
Järnvägsparken
Grop 2 mot Ö
1
2
3
T
T
4
T
T
1.
2.
3.
4.
48
Grusgång.
Matjordsfyll med rötter.
Byggskrot och jord, bruk och tegel.
L3 övergår till ett lager med mer
kullersten och tegel.
V
T
♦
V
Järnvägsparken
Grop 1 mot Ö
1
2
3
4
5
6
8
7
9
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
0
V
Asfalt.
Bärlager.
Stenläggning, ca 0,10 m stora stenar.
Sättsand.
Stenläggning, lite sättsand under.
Fyllmassor med 0,20-1,00 m stora naturstenar.
I fyllningen fanns porslin, buteljglas m m. Sprättebrunn?
L6 övergår till ett svart gyttjigt lager.
1m
Järnvägsparken - kv Radiatorn 4
Skänninge stad
Mjölby kommun, Ög
RAÄ 5
Sektionsritning
Skala 1:20
Dnr 279/08
2008-11-26 Ann-Charlott Feldt
Renritning Lasse Norr
49
50
I samband med schaktning för högspänning i och invid Skänninge utförde
Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning. Arbetet
berörde RAÄ 5, Skänninges medeltida stadsområde, samt sträckor inom
byarna Vreta, Lagmansberga och Snyttringe nordväst om staden. Längs
Vadstenagatan och Linköpingsgatan påträffades kulturlager av varierande
omfattning. Lagren omfattade bl a rester av murar, brandlager och smidesavfall. Vid Storgården, Snyttringe 1:2, påträffades syllstenar och en
hård stenig yta. På de övriga sträckorna utanför stadsområdet passerade
ledningen nära flera fornlämningar men inget av arkeologiskt intresse
framkom i schakten.
ISSN 1403-9273
Rapport 2014:17