– för en hållbar utveckling
Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi – för en hållbar utveckling Samarbeten och statligt stöd ger lösningar i världsklass Svenska klimatmål strängare än EU-krav El nyttjas inom allt fler användningsområden Sverige har nått en världsledande ställning inom en rad områden när det gäller förnybar energi och energieffektivisering. Birgitta Palmberger, Energimyndigheten, lyfter fram flera exempel på hur svensk forskning har omsatts i lösningar som gett Sverige mer konkurrenskraft. Sverige har tuffa mål när det gäller att avveckla fossila bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Förutom de generella EU-målen har Sveriges regering beslutat om mer långtgående nationella åtaganden i klimat- och energipolitiken. Trots att Sverige förväntas få ett överskott av el nästa år är det viktigt att öka landets elproduktion. Alla energikällor är viktiga, men på sikt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändig för Sverige. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. 4 Bioenergi Solenergi Ingår som bilaga i Dagens Industri december 2010. Vågkraft 5 Fjärrvärme Kärnkraft 5 Energieffektivisering Vindkraft Modern teknik för bästa ventilationsekonomi Energieffektiva produkter och systemlösningar för att skapa ett bra och lönsamt inomhusklimat – från Fläkt Woods Fläkt Woods är en global marknadsledare och samarbetspartner inom energieffektiva ventilations- och luftbehandlingssystem för både komfort- och bostadsventilation samt industriventilation. Vi förser byggnader med energieffektiva produkter och luftbehandlingssystem för inomhusklimat för att säkerställa att människor får en ren, behaglig och frisk luft. I vår produktportfölj ingår ventilationslösningar med högsta energieffektivitet, från frekvensstyrda fläktar till energieffektiva systemlösningarna för luftbehandlingsaggregat, Econet och Combi Cooler. Vårt nyutvecklade luftbehandlingsaggregat eQ finns i flera varianter och är ett av marknadens flexiblaste och energieffektiva luftbehandlingsaggregat. Kylbafflar och don samt luftflödesregulatorer säkerställer ett bra inomhusklimat med ekonomiska effektiva lösningar. Vårt i3-koncept handlar om att kombinera de olika produkterna med smarta styrsystem och åstadkomma ekonomiska lösningar. Produkter som återfinns i vårt e3-koncept har energi, ekonomi och miljöaspekter som viktiga delar. www.flaktwoods.se Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 3 Om detta kan du läsa i Framtidens Energi 4 Stöd ger energilösningar i världsklass Sveriges ställning som energiforskningsnation. 5 Svenska klimatmål strängare än EU-krav Intervju med statssekreterare Daniel Johansson. 5 El får allt fler användningsområden Svensk Energi om den framtida elförsörjningen. 6 Stubbar och gödsel nästa energikälla Vilka satsningar sker inom biobränslen i dag? 6 Solvärme allt vanligare i flerbostadshus Intervju med Lars Andrén, Svensk Solenergi. 8 Vattenfall tror på vattnets styrka Senaste utvecklingen inom vattenkraft och vågkraft. 9 Tar tillvara andras spill Senaste utvecklingen inom fjärr- och kraftvärme. 10-11 Ny kärntekniklag och planer för slutförvaring Sverige i framkant inom kärnkraften. 13 Lyckat energisamarbete över kommungränserna Energimyndigheten om Uthållig kommun. 14 Halvera energiförbrukningen Svensk Ventilation om att halvera energiförbrukningen. 14 Värmepumpar bryter ny mark Hur ser framtiden ut för värmepumpar och bergvärme? 16 Vindkraft ger industri- och exportmöjligheter Utbyggnadsplaner inom vindkraft. Nya mål visar vägen 17 Fokuserat arbete för hållbar energianvändning Effektiv energianvändning. 18 Svensk industri energieffektiv Svenska industrins energiförsörjning. nås, driver Energimyndigheten många projekt Förutom EU:s generella miljö- och klimatmål kring ombyggnationer av sjukhus, skolor, kontor har Sveriges regering beslutat om mer långtgående och bostäder. Intressant är att investeringar i benationella åtaganden i klimat- och energipolitiken. fintlig teknik skulle kunna halvera enÅr 2020 ska 50 procent av Sveriges energiförbrukningen. ergi komma från förnybara källor. Den Investe1 januari 2011 träder dock en ny kärnI Framtidens Energi belyser vi de ringar i tekniklag i kraft, en lag som tillåter att frågor som kravet på en energiomny kärnkraft byggs. Parallellt blir alter- befintlig teknik ställning väcker. Framför allt sätter vi nativa energikällor som vind- och sol- skulle kunna fokus på de lösningar som redan finns, kraft allt mer konkurrenskraftiga. halvera energi- och inte minst de som väntar bakom När det kommer till energieffektivisenästa knut. Ett är de flesta överens ring och minskning av skadliga utsläpp, förbrukningen om. För att klara energiomställningligger den svenska industrin i frontlinen och uppnå klimat- och miljömålen jen. Effektiva processer, återanvändning av restpromåste alla samarbeta. Framtidens energi är ingen dukter och detaljerade kontrollsystem har bidragit enmansföreställning. till framgången. Trevlig läsning! Och för att se till att riksdagens miljömål, att Redaktionen halvera energianvändningen i byggnader till 2050 19 Viktigt ha kunskap om oljan Hur arbetar transportindustrin med klimatfrågan? Framtidens Energi – för en hållbar utveckling är producerad av NextMedia Framtidens Energi för en hållbar utveckling Projektledare Carl Meijer Skribenter Sandra Ahlqvist, Johan Bentzel, Petra Berg, Håkan Edvardsson, Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Henrik Norberg, Sven Wettergrund, Christina B Winroth, Ulf Österlind Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktionssekreterare Sandra Ahlqvist Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr Tryck BOLD/DNEX Tryckeri AB Ingår som bilaga i Dagens Industri december 2010 Presenterade företag och organisationer 20 21 21 22 23 24 25 26 27 27 28 28 Lunds Tekniska Högskola Bergen Energi SKC Geniusprojektet KTHs Energiplattform Vattenfall FEM – Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö Accenture IVT Noda Intelligent Systems Skogforsk Taurus Energy 29 30 31 32 33 34 35 36 37 37 38 39 Siemens Building Technologies Chalmers Energy Centre Tieto Kamstrup AB STandUP for Energy Meva Innovation AB Neova AB Cowi Chemiclean Nakkila Group Oy Gösta Schelin AB Powel Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer Tel: 073-989 01 38 E-post: [email protected] För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta Carl Meijer eller Niklas Engman, på telefon 073-989 01 38 eller 070-774 84 90 E-post: [email protected] [email protected] Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för energiföretag inom vind, vatten, värme och industri. www.seu.se Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 4 December 2010 Stöd ger energilösningar i världsklass Sverige har nått en världsledande ställning inom en rad områden när det gäller förnybar energi och energieffektivisering. Bakgrunden är långsiktiga statliga stöd till forskning och utveckling i samarbete med industri och akademi. Forskning och utveckling Text Clas Lewerentz procent av energiförsörjningen i Sverige, vilket är mest i Europa. Uppmärksammas internationellt Foto: Energimyndigheten / A. Andersson Den svenska staten lägger varje år hundratals miljoner kronor på forskning och utStatens energimyndighet har till uppveckling av förnybar energi. I slutet av 2008 gift att tillsammans med industrin uppfylla utlyste Energimyndigheten 875 miljoner EU:s och den svenska riksdagens uppsatta kronor för demonstration och kommersiamål för effektivare energianvändning och lisering av andra generationens en växande andel förnybar endrivmedel och annan energiergi. Birgitta Palmberger, avdelteknik. Dessa medel ska använningschef för Teknikavdelningen das under 2009-2011 för att vid Energimyndigheten, lyfter bidra till att visa storskalig defram flera exempel på hur statmonstration av ny teknik med ligt stödd forskning i samarbete stor exportpotential. med industri och akademi har Energimyndigheten har beomsatts i produkter och teknoviljat stöd till fem sådana prologier som gett Sverige en mer Birgitta Palmberger, jekt. De företag och tekniker konkurrensstark position: avdelningschef för Teksom är aktuella i sammannikavdelningen vid EnerHVDC Light-tekniken möjhanget är: gimyndigheten. liggör överföring av el med små förluster över långa Chemrecs utvinning av biosträckor och är i dag en av Sveriges drivmedel ur svartlut. stora exportprodukter. Seabased Industry AB:s helhetskoncept Svenska kyl- och frysskåp sätter i dag för storskalig produktion av el från standarden för den strängaste energivågenergi. klassningen. Göteborg Energis anläggning för omSvenska värmepumptillverkare leder vandling av lågkvalitativ skogsråvara den internationella utvecklingen på till högkvalitativt drivmedel i form av värmepumpsområdet. biometan. Biobränslet har fått en mycket framskjuten position i den svenska kraftförsörjningen och utgör i dag 20 Södra Cells LignoBoost-koncept där lignin från framställning av pappersmassa omvandlas till biobränsle. Volvo Personvagnars elbil för stadstrafik. – I dagsläget har endast Volvo Personvagnar startat verksamheten. De övriga projekten väntar på godkännande från EUkommissionen som prövar att det statliga stödet inte kommer att snedvrida konkurrensen, berättar Birgitta Palmberger. Tillämpningarna skapar förutsättningar för effektiviseringar inom exempelvis: Elproduktion i bio- och avfallseldade kraftvärmeanläggningar. Förgasning av biomassa och avfall. Småskalig förbränning av biomassa. Gasturbiner. Stora skillnader med ny teknik Fastoxid-bränsleceller. – Forskning behöver inte enbart handla om nya produkter. Teknik som förbättrar beStort intresse från näringslivet fintliga produkters verkningsgrad kan göra Energimyndigheten har också nyligen beenorm skillnad, framhåller Birgitta Palmviljat 47 miljoner kronor till 22 projekt berger. i den första ansökningsomgången inom Energimyndigheten beviljade tidigare i programmet Effektivisering av industrins år ekonomiskt stöd motsvaenergianvändning – forskning rande 28 miljoner kronor till och utveckling. Programmet ForskKompetenscentrum Högtemomfattar energieffektivisering ningen peraturkorrosion, HTC, vid utgör ett viktigt både genom modifiering av Chalmers tekniska högskola, energikrävande metoder och där det bedrivs grundläggan- stöd för att öka processer och genom utveckde forskning för att förstå hur konkurrenskrafling av alternativa, mer enerkorrosion uppstår. Syftet är ten hos viktiga gisnåla processer. Programmet att ge en vetenskaplig grund exportföretag omfattar totalt 82 Mkr från för utvecklingen av nya mateEnergimyndigheten under perial och processer för effektivare energiomrioden 2010-2014. Utöver Energimyndigvandlingstekniker. hetens stöd tillkommer finansiering från – Forskningen inom HTC håller hög innäringslivet av de projekt som ingår i proternationell standard och forskningsgrupgrammet. pen är en av de internationellt ledande – Näringslivet visar ett stort intresse i inom området högtemperaturkorrosion. och med att de deltar och finansierar proForskningen utgör ett viktigt stöd för att jekten som i den första omgången beviljats öka konkurrenskraften hos viktiga exportnära 80 miljoner kronor, berättar Birgitta företag i Sverige, säger Birgitta Palmberger. Palmberger. Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 5 Svenska klimatmål strängare än EU-krav Sverige har tuffa mål när det gäller att avveckla fossila bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Visionen är att 2050 ha en hållbar energiförsörjning, utan nettoutsläpp av växthusgaser. Klimatpolitik Text Cristina Leifland reaktorer med nya, däremot inte att utöka antalet reaktorer. All upprustning och nybyggnation ska ske på kommersiella villkor och utan statliga subventioner. Förutom de generella EU-målen har Flera styrmedel Sveriges regering beslutat om mer långtgåPå längre sikt, fram till 2050, finns visionen ende nationella åtaganden i klimat- och enatt Sverige ska ha en hållbar och resurseffekergipolitiken. Till år 2020 ska 50 procent tiv energiförsörjning helt utan nettoutsläpp av Sveriges energi komma från av växthusgaser i atmosfären. För förnybara källor och landet ska att uppnå målen arbetar regeringminska utsläppen av växthusen med en rad olika styrmedel. gaser med 40 procent i den icke – I Sverige har vi länge arbetat handlande sektorn, det vill säga i framgångsrikt med teknikneutrade flesta sektorer utom stora inla, marknadsanpassade styrmedustrier och energibolag. Dessdel. Koldioxidskatt, elcertifikat utom ska energianvändningen och utsläppsrätter är alla viktiga effektiviseras med 20 procent och instrument för att uppnå minsandelen förnybar energi i trans- Statssekreterare Daniel kade utsläpp av växthusgaser och portsektorn ska uppgå till tio Johansson, Näringsdeen ökning av förnybar energi. partementet. procent, i linje med EU-målen. Dessutom arbetar vi med mer riktade åtgärder för att främja – Vi står inför stora utmaSverige ningar, men Sverige har goda har goda särskild teknik, berättar Daniel Johansson. utsikter att klara de tuffa mål utsikter att klara Energimyndigheten har det som man satt upp, säger Daniel Johansson, statssekrete- de tuffa mål som huvudsakliga ansvaret när det gäller att stödja forskning och rare på Näringsdepartementet. man satt upp utveckling inom energiområEn viktig framtidsfråga är det. Daniel Johansson framhåller att det är kärnkraften. Där framhåller Daniel Johansviktigt att Sverige fortsätter att bygga upp son att det finns en tydlig överenskommelse bred vetenskaplig kompetens och fruktbara om att det är möjligt att ersätta befintliga samarbeten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv. Han är övertygad om att Sverige kan spela en framträdande roll när det gäller energiteknik. – Det finns en lång tradition av enormt framgångsrika svenska företag inom energi, se bara på exempelvis Alfa Laval och ABB. Men tyvärr är det lite tunnsått under, det gäller för företag att marknadsföra sig och locka till sig investerare om de ska växa och konkurrera på den internationella marknaden. Vi politiker kan underlätta genom att ta bort hinder och skapa goda förutsättningar. Däremot är det inte vår uppgift att styra företagen och besluta om vilken teknik Sverige bör profilera sig på, säger han. El får allt fler användningsområden Svensk Energi Text Cristina Leifland Svensk Energi är elbranschens branschorganisation och arbetar med frågor som rör Sveriges elproduktion, elnät och elhandel. En av de viktigaste frågorna är den om den framtida elproduktionen i Sverige. Även om Sveriges elproduktion nästa år förväntas överstiga efterfrågan kommer vi på lite längre sikt att behöva öka produktionen. Svensk Energi arbetar för en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften för att Sverige ska klara sin framtida elförsörjning. – Vi har lite av ett pedagogiskt problem eftersom det just nu inte finns ett underskott av el. Men användningen av el ökar och vi förutser en kraftigt ökad efterfrågan, inte minst inom transportsektorn, där el i allt större utsträckning kommer att ersätta fossila bränslen. Att bygga nya kärnkraftverk tar femton – tjugo år så besluten måste fattas nu, säger Kjell Jansson. Industrin behöver baskraft När det gäller vattenkraft vill Svensk Energi inte bygga ut nationalälvarna, men man vill se en varsam utbyggnad i områden där länder är den el som produceras i Sverige inga viktiga naturvärden riskerar att gå förhelt fossilfri och klimatneutral. Miljöfrålorade. gor är viktiga, inte bara för Svensk En– Många vill minska på vattenkraften, ergi och dess medlemsföretag utan även i men vi ser att vattenkraft blir allt viktigare högsta grad för slutkunderna. Enligt Kjell i takt med att man bygger ut vindkraften. Jansson är det allt fler kunder som begär Vattenkraft är ett utmärkt sätt att täcka upp ”grön” el. de dalar som oundvikligen kom– Det finns ett starkt kundmer med vindkraften. Den stora tryck för miljömärkt el, inte utbyggnaden av vindkraft i Danminst vindkraft. Det är viktigt mark, exempelvis, regleras med att våra medlemsföretag kan vattenkraft från Sverige och Nortillhandahålla det kunderna ge. Vattenkraft är dessutom helt vill ha och har ett bra verifieförnybar och utan klimatpåverkan ringssystem för att garantera och är därför en av våra allra bästa ett korrekt avräkningsförfaenergikällor, säger Kjell Jansson. rande. Förutom att efterfrågan på el Vd Kjell Jansson, Svensk Energi. Det är inte bara produkrent allmänt förväntas öka tionen av el som är viktig. kraftigt finns ytterligare ett vikDet finns Hur den når slutkunderna tigt skäl till att bygga ut vattenett starkt är en lika väsentlig fråga kraft och kärnkraft, menar Kjell för Svensk Energi. Så kallJansson. Den svenska industrin, kundtryck för i synnerhet den elintensiva bas- miljömärkt el, inte ade ”smart grids”, det vill säga intelligenta nät och industrin, är beroende av en säminst vindkraft andra överföringssystem, ker baskraft med stabila priser. är viktiga komponenter för miljövänlig – Man måste skilja på baskraft och interoch kostnadseffektiv energi. mittent kraft, som exempelvis solenergi och – Vi jobbar mycket med kundorientevindkraft. rade lösningar för att minska kostnaderna Tillgången på dessa fluktuerar kraftigt och parera toppar och dalar. Det sker en över året och till och med över dagen. För väldigt spännande utveckling på det här industrins del är det viktigt att baskraften är området i dag. I takt med att el får fler och säkrad så att de vet vilka kostnader de har fler användningsområden blir det ännu att räkna med. viktigare att nät och övrig infrastruktur är effektiva och anpassade efter kundernas Grön el behov. Till skillnad mot i många andra europeiska Foto: Helena Wihlborg Trots att Sverige förväntas få ett överskott av el nästa år är det viktigt att öka landets elproduktion. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. – Alla energikällor är viktiga, men på sikt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändig för Sverige. Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 6 December 2010 Stubbar och gödsel nästa energikälla Biobränslet täcker nu en tredjedel av Sveriges energibehov. Men det röjs och gallras dåligt i våra skogar. Den energipotentialen är större än vad den svenska kärnkraften levererade förra året. Biobränsle Text Sven Wettergrund Energimyndighetens kortsiktsprognos från i höstas pekade mot att användningen av bioenergi beräknas öka med 10 terawattimmmar mellan 2009 och 2010. Totalt levererar branschen 137 terawatttimmar i år. Det är drygt 32 procent av landets energianvändning. – Det är den största ökningen någonsin, säger Gustav Melin, vd i branschorganisationen Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. vi tar i dag. Kärnkraften levererade 50 terawattimmar förra året. Även valutarelationerna med Ryssland och Baltikum spelar in, liksom tillgången på skogsmaskiner. Och om konjunkturen går upp avverkas det mer men samtidigt faller priserna på skogsbränslet. Ekonomiskt hänger det också på transportavstånden. Till exempel satsar den två år gamla Stockarydsterminalen i Småland på Röjningsberg De stora energimängderna kommer från skogsindustrin. Bark, rötskadad ved, svartlut och andra restprodukter har blivit en rejäl konkurrent till oljan. Samtidigt kvarstår grenar, toppar och kvistar som av kostnadsskäl lämnas kvar efter skogsavverkning. Av samma skäl späs röjningsberget på av den röjning och gallring som inte utförs därför att den är för kostsam. – Vår bedömning är att det går att ta ut kring 70 terawattimmar per år utöver vad produktionen. Jag räknar med att det här stora volymer för att kunna hantera biokommer att öka, säger Gustav Melin. bränsle billigare. Det har nu dragits igång storskaliga försök att använda stubBrännbara växter lönsamt bar som energiråvara på ett sätt Jämfört med skogsbränslet är som inte gjordes för 3-4 år sejordbrukets andel i energitalen dan. Det handlar om ett par små – högst fem procent. Här tusen hektar skogsmark där handlar det mycket om etanol stubbar tas ut i dag. Och utfrån vete. Generellt sett är det plocket från så kallade klengallsvårt att få lönsamhet i jordringar av ungskog tar fart. bruket för energiproduktion, – I Sverige har vi upp – Båda sätten har ännu lite emot 500 000 hektar åker- eftersom livsmedel betalas bättför höga kostnader, men det sker areal som inte används re än energi. Inom jordbruket för matodling längre, och en teknikutveckling som gör att som man kan odla energi finns också en hel del EU-stöd kostnaderna sjunker i den här på, säger Gustav Melin. för annan odling som konkurrerar med energigrödor. Tull och skatteregler påverkar prissättningen. Närmast lönsamhet ligger sannolikt halm, Salix och gräsväxten rörflen, uppger Gustav Melin. En mer ljusnande framtid har biogasproduktionen från gödsel och reningsverk. – Energimyndigheten har kommit fram till att det går att dubbla biogasproduktionen upp till 3-4 terawattimmar. Det är relativt mycket och där finns det också mycket att göra, säger han. Vår bedömning är att det går att ta ut kring 70 terawattimmar per år utöver vad vi tar i dag Solvärme allt vanligare i flerbostadshus I dag finns det cirka 15 000 solvärmesystem i Sverige. Varje år installeras drygt 2 000 nya system. De flesta i småhus, men även i flerbostadshus. I takt med att solvärme allt oftare ansluts till fjärrvärmenätet ökar investeringstakten. Solfångare för värme och varmvatten är intressant där värmebehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Som ett Text Christina B Winroth exempel lämpar sig solfångare utmärkt på byggnader och anläggningar som har ett – Solinstrålning finns överallt, lönar stort varmvattenbehov under sommarhalvsig i längden och dess konkurrenskraft ökar året. i takt med den allmänna energi– På solvärmesidan ser vi en prisökningen. När solvärmeanintressant utveckling med en läggningen är avbetald är energin ökad försäljning av större appi princip gratis, säger Lars Anlikationer och system till flerbodrén, ordförande i branschorgastadshus. En bidragande orsak nisationen Svensk Solenergi. till volymökningen är att man i Svensk Solenergi, med större utsträckning börjat koppsina drygt 70 medlemsförela ihop solvärme med fjärrvärtag, representerar den svenska solenergibranschen samt de Lars Andrén, ordförande menätet. Dessutom har stödet för investeringar i solvärme forskningsinstitutioner som ver- Svensk Solenergi. självklart haft betydelse. kar inom solenergiområdet. När Tillsammans arbetar de för att solväranvändning av solenergi, det Många användningsvill säga direkt omvandling av meanläggningområden solinstrålning till värme och en är avbetald Solceller genererar elektricitet elektricitet, ska ha en betyoch är intressant i de fall ledär energin i dande roll för en hållbar enerningsbunden elektricitet sakgiförsörjning i Sverige. Svensk princip gratis nas eller är dyr att applicera, Solenergi strävar också mot men framför allt är det de att svenska företag ska vara bland de lebyggnadsintegrerade systemen som ökar i dande i Europa på området. antal. Solenergi – De senaste årens rejäla prisfall på solceller och -paneler har bidragit till att förbättra ekonomin i investeringarna. Lönsamheten hänger tätt samman med i vilken takt priset på andra energibärare stiger. När det gäller solenergisidan väntar vi på nyttomätningsutredningen där vi hoppas på mer enhetliga villkor för hur småskalig kraft kan nätanslutas. En trend inom solpaneler är att de elproducerande panelerna även används som fasad- och taktäckningsmaterial, samt för solavskärmning. – Multifunktionalitet gör tekniken ännu mer intressant eftersom det gör det lättare att räkna hem investeringen. Men för att på allvar få fart på solenergiinvesteringar måste tekniken standardiseras så att det blir enklare för både beställare, projektörer och installatörer. Denna utveckling sker hela tiden och om 5-10 år hoppas jag att solvärme är en fullt ut integrerad del då man köper ny värmeutrustning, både i privat och i offentlig sektor, fastslår Lars Andrén. Solenergi Solinstrålningen har momentant upp till 1000 W effekt per kvm och innehåller drygt 1 000 kWh energi per kvm och år i Sverige. Solfångare genererar momentant upp till 700 W värmeeffekt per kvm och från 200 till 700 kWh värme per kvm och år, beroende på typ av system. Solceller genererar momentant upp till 150 W eleffekt per kvm och från 120 till 150 kWh elenergi per kvm och år, beroende på typ av system. vi[li\[f]iejkXm^g\e\i^`dXibeX[\e6 KXbfekifccm\i[`eXgifZ\jj\i Med Powels lösning kan du: • Kra igt förbä ra dina kundrela oner • Få korrekt energikonsum on i real d • Helt följa rådande branschregler Det är inte något nyƩ aƩ energimarknaden befinner sig i radikal förändring. Det kommer ständigt nya förutsäƩningar med nya krav, samƟdigt som kunderna blir mer medvetna och ändrar sina beteenden. Nu krävs aƩ du som energibolag har total kontroll. Välj rä partner för a få koll på dina processer. Med rä metodik och rä verktyg kan du fortsä a a vara en stark aktör. Vi på Powel utvecklar effek va och användarvänliga IT-verktyg och llsammans med Cordys levererar vi marknadens vassaste verktyg för a effek vt övervaka och styra dina affärsprocesser. Du kan se hur din mä nsamling fortlöper i real d. Det går snabbt a veta när det blir stopp i en process, vad som krävs för a rä a ll det och vem eller vilka som bör vidta en åtgärd. Nya installa oner hos slutkunder underlä as med e verktyg som säkerställer ärendehantering och ger dig perfekt styrning i varje del av processen. Du får full kontroll genom varje våg. När marknaden förändras ändras även konkurrensen. Den som kan ta vara på den ökande mängd informa on som smarta mätare alstrar kan bli en vinnare. Med vår lösning kan du inte bara sänka di företags totala kostnader. Du kan framförallt se ll a du och din konkurrensförmåga är bäst i branschen. E smartare energival. Kontakta oss för mer informa on tel: 036-34 49 00 Besök vår hemsida: www.powel.se/BPM Powered by Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 8 December 2010 Vattenfall tror på vattnets styrka Kraftjätten Vattenfall tillhör Europas största spelare i jakten på mer energi. Bolagets vattenkraft slipas till fulländning och vågkraftsparker ute i havet kan bli nästa kraftkälla. närmast idealiska förutsättningar för att kunna utvinna energi ur vågorna. Jämförelsevis har vattnen utanför Bohuskusten bara en tiondel av energiinnehållet. Liknar tunnelbanevagnar Vattenkraft Text Sven Wettergrund Vattenkraft står för halva elförsörjningen i Sverige, i snitt 70 terrawattimmar per år. Möjligheten att det byggs fler större vattenkraftverk i landet är mycket liten. Samtidigt är det svårt att få lönsamhet i små kraftverk i bäckar och åar. – Den storskaliga vattenkraften kommer fortsätta att vara ryggraden i det nordiska elsystemet, säger Lars Strömberg, chef för forskning och utveckling på Vattenfall. I stället handlar det om att krama ur mer kapacitet ur de vattenkraftverk som redan finns. Minst tio procent är fullt möjligt över en tioårsperiod, säger han. Kraftverk efter kraftverk betas nu av sedan några år tillbaka. Investeringsportföljen är flera miljarder kronor. Energimängderna i Älvkarleby kraftverk har till exempel kunnat ökas med 15 procent. Ett sätt har varit att modernisera turbinerna och uppgradera styrsystemen. Vattenföringen och Dalälvens vatten hanteras effektivare. Bland annat har inloppstunnlar ”Sjöormen” kan bli en viktig kraftkälla inom en snar framtid. och utloppstunnlar gjorts slätare. nen är att inom 10 till 15 år starta kommersiella vågkraftsanläggningar. Dessutom ligger det i förbättringsarbeVattenfall tog sina första steg mot komtet att inte spilla en massa vatten i onödan. mersiell vågkraft för fem år se– Vatten som man låter gå dan. Omfattande analyser av förbi ett vattenkraftverk är Vatten ett trettiotal tekniker har geen värdefull resurs som bara som nomförts. I dag återstår två skickas ut i havet. Det är man låter gå lovande tekniker med stor mycket pengar om man bara potential i Europa. Ett första kan förbättra bråkdelar av förbi ett vattenkraftverk är en demonstrationsprojekt är plaprocent, säger han. värdefull resurs nerat utanför Shetlandsöarna. Skotska Pelamis Wave Power Ökat sug efter vågkraft är med i projektet. Att kunna tygla energin i vågkraften är en Atlantvågorna väster om Shetland har annan av Vattenfalls utmaningar. Ambitio- Tekniken bygger på ett antal långa flytande rör, som rör sig i takt med vågorna. Mellan de olika sektionerna sitter generatorer som omvandlar kraften till elektricitet. Det påminner faktiskt om ihopkoppLars Strömberg, lade tunnelbanevagnar – även Vattenfall. storleksmässigt. Vattenfall samarbetar också med irländska Wavebob om vågkraftsutrustning i det gemensamma företaget, Tonn Energy. Här rör det sig om två bojar – ihopbyggda som ett modernt långsmalt flöte – där kraften uppstår mellan kropparna. Vågkraftverkens största utmaning är att de måste överleva många år i vattnet. De ska både klara att ge energi vid låga vindhastigheter och små vågor och samtidigt klara våldsamma orkanvindar. Saltvatten och korrosion är andra påfrestningar. Dessutom är det svårt och dyrt att få iland kraften från en vågkraftspark. – Platserna vi har valt ut är de bästa ur vågenergisynpunkt, men i övrigt de värsta tänkbara. Man skulle inte ens drömma om att åka dit med båt, säger Lars Strömberg. Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 9 Fjärrvärmen – tar tillvara andras spill Fjärrvärme är vårt kanske mest flexibla och miljövänliga uppvärmningssätt. Nu ökar även möjligheterna för fjärrvärmeverken att producera biogas, som på sikt kan ersätta fossila bränslen i transportindustrin. Fjärrvärme Text Cristina Leifland Sverige var tidigt ute och började redan på 1950-talet att bygga fjärrvärmeverk för att ersätta otaliga ineffektiva och miljöfarliga individuella pannor och skorstenar. Vissa fjärrvärmeverk producerar även el och då används överskottsvärmen från elproduktionen till fjärrvärme. Det kalllas kraftvärme. I dag värms mer än hälften av alla fastigheter i Sverige med fjärrvärme och allt fler länder utvecklar sina fjärrvärmenät efter svensk modell. – Det finns ett växande internationellt intresse för fjärrvärme. Miljöfördelarna är ju oerhört stora och faktum är att man skulle kunna värma upp hela Europa med fjärrvärme som producerats enbart av spillvärmen från kontinentens kraftverk, säger Thore Sahlin, ordförande för intresseföreningen Svensk Fjärrvärme. jordbruk samt spillvärme från industrier. Detta har gjort att Sverige på endast två decennier har kunnat minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent, vilket enligt Naturvårdsverket är den enskilt största faktorn till att Sverige når Kyotoprotokollets klimatmål. – Vår grundfilosofi är att ta vara på det som ingen annan vill ha och som annars hade gått till spillo. När väl infrastrukturen finns, med rör i backen, kan fjärrvärmeverken anpassa sig till nästan vilket bränsle som helst, säger Thore Sahlin. I allt större utsträckning tillverkar fjärrvärmeverken även biogas, som kan användas till att producera el i kraftvärmeverken. På sikt kan denna biogas bli ett viktigt drivmedel för transportsektorn. – Vi arbetar mot transportsektorn, som står inför många utmaningar i omställningen till förnybara bränslen. Biogas är ett av de alternativ som är intressant i denna process och det gäller att stödja detta med rätt ekonomiska styrmedel. Fler kraftvärmeverk En nackdel med fjärrvärme är att det krävs en hög täckningsgrad för att det ska vara lönsamt att bygga nät. Fjärrvärmenäten är väl utbyggda i områden med flerbostadshus i de flesta kommuner, men det sker i dag en förtätning i villaområden. – Det byggs också fler och fler kraftvärmeverk och man Thore Sahlin, Svensk blir allt duktigare Fjärrvärme. på att ta tillvara spillvärme. Ett exempel är Göteborg, där hela staden i dag värms med endast 15 procent råvara, resten är spillvärme som fjärrvärmeverken tar vara på, berättar Thore Sahlin. – När vi minskar vår användning av råvara för uppvärmning kan denna användas till andra områden i stället. Detta är en enormt spännande utveckling, som ger enorma miljövinster, avslutar Sahlin. Vår grundfilosofi är att ta vara på det som ingen annan vill ha och som annars hade gått till spillo Fossila bränslen utfasade De svenska fjärrvärmeverken har effektivt fasat ut olja och använder numera nästan uteslutande biobränslen tillverkade av avfall från exempelvis skogsbruk och KRAFTSAMLING FÖR FJÄRRVÄRMEBRANSCHEN. Ska vi bygga ett hållbart samhälle krävs gemensamma insatser. I september 2011 hålls de fyra mässorna Fjärrvärmemässan, Elmia Fastighet, Elmia Park & Golf och Elmia Waste & Recycling på en och samma gång. Arrangemanget innebär en av tidernas största kraftsamlingar för fjärrvärmebranschen. Förutom hallarna kommer utomhusområdet att användas och över 600 utställare väntas visa upp sina erbjudanden. Missa inte chansen att träffa 20 000 besökare. Boka din monter redan nu på www.elmia.se eller ring 036-15 20 00. FYRA MÄSSOR. EN MÖTESPLATS. 20–22 SEPTEMBER 2011, ELMIA, JÖNKÖPING. I dag kommer du andas in 15 kg luft – se till att det är den bästa! Eftersom vi tillbringar 85% av tiden inomhus behöver vi ett bra och hälsosamt inomhusklimat. Är det inte dags att börja tänka mer på vad vi andas in; hemma, i skolan och på arbetet? Swegon är en av Europas ledande leverantörer av bra och hälsosamma inomhusmiljöer. Vi är specialiserade på intelligenta och energieffektiva ventilations och klimatprodukter och lösningar för alla behov. Vi skapar världens bästa inomhusklimat för människor och miljö. www.swegon.se Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 10 December 2010 Ny kärntekniklag och världsledande planer för slutförvaring Den 1 januari får Sverige en ny kärntekniklag. Det innebär att gamla reaktorer från och med årsskiftet får ersättas med nya. I mars ansöker Sverige dessutom, som första land i världen, om slutförvaring av radioaktivt avfall. Frågan många ställer sig är om kärnkraft åter håller på att bli rumsrent. Kärnkraft Text Christina B Winroth situation för den existerande kärnkraften i Sverige om inte SKC bildats genom en sammanslutning av kärnkraftsintressenter. För trots ett nej i folkomröstningen skulle kärnkraftverken drivas vidare för en väsentlig tid framåt. SKC:s uppdrag blev att skaffa finansiering för att hålla igång centrala forskningsområden som reaktorfysik, reaktorteknologi och kärnkemi. I kärnkraftens barndom gjorde staten en kraftig satsning med AB Atomenergi och Studsviketableringen i syfte att utveckla, bygga och driva kärnkraftsanläggningar i Sverige. Satsningen ledde till att tolv svenska reaktorer, med svensk teknologi och inslag av amerikanskt kunnanNy kärntekniklag de, byggdes. De reaktorer som i dag finns I dag har trenden vänt och intresse för i Sverige är en blandning av gamla Aseakärnkraft och kärntekniska utbildningar och Westinghousereaktorer. ökar. – Satsningen då Sverige skulle ge sig in i – Långsiktigt skulle vi behöva komma atomåldern ledde till att Sverige på 60-tatillbaka till att kärnkraften är en del av let låg i kärnkraftsforskningens svensk energiforskning. Under framkant. Reaktorer byggdes lång tid har kärnkraften inte fått och de personer som var med några statliga pengar alls, utan under uppbyggnaden, från både man har förväntat sig att induKTH, Chalmers, AB Atomenstrin ska ta hand om den biten. ergi och Asea Atom, rekryteraDen 1 januari 2011 träder des in till kärnkraftverken, säger dock en ny kärntekniklag i kraft Lennart Billfalk, ordförande som tillåter att en ny reaktor kan Svenskt Kärntekniskt Centrum, ersätta en gammal, om industrin Lennart Billfalk, ordföSKC. anser det lönsamt. Antalet reakEfter denna stora satsning rande Svenskt Kärntek- torer får dock aldrig överstiga niskt Centrum. kom folkomröstningen med ett nuvarande antal. beslut om att avveckla kärnkraften. – Nästa steg i utvecklingen borde vara – Sverige hamnade i ett besvärligt läge att kärnkraft kommer med i de nationeldär kärnkraftens varande hamnade inom la forskningsprogrammen. Det är märkligt parantes. Intresset för ämnet, och forskatt den nuvarande, och kanske också framningspengar till området, torkade ut. På tida kärnkraftproduktionen, inte finns med landets institutioner tappades kompeteni statens energiforskningsprogram. sen i samband med pensionsavgångar. Med siktet inställt på nya kärnkraftverk Detta hade kunnat leda till en besvärlig kommer behovet av att utbilda människor Långsiktigt skulle vi behöva komma tillbaka till att kärnkraften är en del av svensk energiforskning till kärnkraftindustrin, och inte minst på myndighetssidan, att öka. – Vi behöver en svensk energipolicy där kärnkraften är en del av energipolitiken för att klara av energiförsörjningen, uppnå klimatmålen och avveckla fossila energikällor. Därför behöver vi en debatt i samhället där vi tillsammans funderar kring kärnkraftens roll i energifrågan, säger Billfalk. Milstolpe för avfallshantering De svenska kärnkraftverken genererar kontinuerligt radioaktivt avfall. Enligt villkorslagen från 1977, som numera ingår i kärntekniklagen, är det kärnkraftsbolagens ansvar att hantera avfallet på ett säkert sätt. För att klara den uppgiften gick kärnkraftsbolagen på 70-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som gavs uppdraget att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. I mars 2011 planerar SKB att lämna in sina ansökningar till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen om att få bygga ett slutförvar i Forsmark för använt kärnbränsle. Om ansökan faller i god jord kan byggandet av kärnbränsleförvaret startas 2015 och tas i bruk 2025. – Att i mars kunna lämna in ansökningarna om slutförvaring i Forsmark är en milstolpe i vår verksamhet och en produkt av mer än 30 års forsknings- och utvecklingsarbete säger Claes Thegerström, vd för SKB. Först i världen SKB:s metod bygger på tre barriärer: det svenska urberget, en buffert av bentonitlera och en kapsel med en insats av segjärn med ett skyddande hölje av fem centimeter ren koppar. Den svenska ansökan om slutförvaring är världens första för använt bränsle och högaktivt avfall. Denna framskjutna position har Sverige enligt Thegerström 70-talets intensiva kärnkraftsdebatt att tacka för. – Ur diskussionerna inför folkomröstningen föddes både villkors- och kärntekniklagen som båda mycket tydligt beskriver industrins ansvar för att genomföra alla åtgärder som behövs för att kunna ta hand om det avfall som genereras vid kärnkraftsreaktorerna. Lagen gav kärnkraftsindustrin en mycket stark injektion till att driva programmet framåt och åstadkomma resultat. Anläggningen i Forsmark ska kunna ta emot allt avfall som produceras vid de Annons Framtidens Energi Annons December 2010 11 SÅ AVANCERAD ATT DET ÄR ENKELT. HUR ÄR DET MÖJLIGT? NIBE™ F1245 | BERGVÄRMEPUMP NIBE F1245 är effektivare än sina föregångare och ger dig kontroll över uppvärmningen genom en revolutionerande användarvänlighet. Det gör att du på ett begripligt sätt kan ta kontroll över din uppvärmning. Intuitiv och sparsam Nyskapande display och enkla menyer gör att du smidigt kan styra förbrukning och överblicka exempelvis drifttid, eller skapa egna, personliga inställningar. Det innebär både sänkt energikostnad med upp till 80% och minskad koldioxidpåverkan! Foto: Vattenfall.se tjocka stålväggar, vilket gör att strålningen svenska kärnkraftverken. Det innebär en dämpas och kapslarna kan hanteras, vareflagringskapacitet av totalt 12 000 ton anter de åtta åt gången fraktas iväg. vänt bränsle som ska förvaras i 6 000 kop– I Forsmark transporteras behållarna parkapslar. med specialfordon till slutförvaringsplatSKB arbetar efter en speciell metod för sen där de sänks ner tunnlar. Den typen slutförvaring av det använda kärnbränsav teknik har vi tillämpat sedan mitten av let. Metoden kallas för KBS-3 och bygger 80-talet och används när vi i dag hämtar på tre skyddsbarriärer. Det använda kärnupp bränsle från Ringhals och bränslet ska först kapslas in i Forsmark. koppar. De täta kopparkapslarEtt framtida avfall från genena ska sedan placeras i urberget ration IV-reaktorer kan komma på cirka 500 meters djup, inbädatt förändra mängden och samdade i bentonitlera. När depomansättningen av avfallet, men neringen är klar försluts tunnlar inte hur det förvaras. och bergrum. – Många länder har problem – Då den nya kärntekniklagen med att få förtroende för verktillåter uppförande av nya reaksamheten och få stöd hos lokal- Claes Thegerström, vd torer, som ersättning av en gampolitiker och lokalbefolkning. Svensk Kärnbränslehan- mal, kan det komma att generera tering. I Sverige har vi ett starkt läge Foto: SKB/Curt-Robert Lindqvist mer avfall. Detta eftersom nya där 80 procent av befolkningen reaktorer sannolikt kommer att i Östhammar, och även i Oskarshamn där vara större än den som tas ur bruk. När det en inkapslingsanläggning kommer att byggäller slutförvaring skulle vi behöva göra en gas, ställer sig positiva till den här typen ny ansökan för att utvidga förvaringsvolyav etablering. Det är unikt i ett internatiomerna, eftersom den nuvarande ansökan nellt perspektiv och resultatet av ett sedan bara gäller för de befintliga reaktorerna. 90-talet mycket långsiktigt arbete där man Däremot är bedömningen att det finns plats varit noggrann med att kommunicera och att förvara ytterligare avfall i Forsmark, dryfta frågeställningar kring avfallshantefastslår Claes Thegerström. ringen. Plats för mer avfall Ansökan avser också en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, där bränslet läggs i kapslar för att sedan vattenvägen skeppas upp till Forsmark för slutförvaring. I dag finns bränslet i SKB:s mellanlager i Oskarshamn. Då kapslarna väl ska skeppas iväg läggs de i transportbehållare med flera decimeter Svenska kärnkraftverk Det finns tre kärnkraftverk i Sverige som producerar el: Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Sammanlagt har dessa kärnkraftverk tio reaktorer. Barsebäcks båda reaktorer stängdes 1999 respektive 2005 till följd av politiska beslut. I Sverige svarar kärnkraften för ungefär hälften av vår elförsörjning eller drygt 60 TWh (miljarder kilowattimmar). Effektiv Du får allt varmvatten du behöver – när det behövs; ny teknik med hög effektivitet ser till att förråden alltid är fyllda. Smidig komplettering Smart design ger dig möjlighet att utöka med de tillbehör du tycker behövs i just ditt hushåll, exempelvis ventilationsenhet eller poolvärme. Allt styrs via värmepumpen och du behåller dessutom de rena, snygga linjerna. Ljudet av tystnad NIBE F1245 är byggd för att låta så lite som möjligt, med bland annat ljudisolerad kyldel och kraftigt reducerade resonansnivåer. Det betyder attt du hör tystnad, snarare än ett at svagt sv agt ljud. Läs Lä äs mer om våra bergvärmepumpar påå www.nibe.se/nyhet Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 12 December 2010 Smart så in i Norden Sverige och övriga Norden ligger i framkant inom smart energiutveckling. Det visar en studie som revisions- och rådgivningsföretaget Ernst & Young genomfört. När övriga världen ligger i startgroparna och pratar om att införa smarta mätare, rustar Sverige redan för nästa steg. Energiutveckling Text Christina B Winroth sol, och även möjliggör en medveten och energisnål elanvändning, säger Sofie Mannerstråle, ansvarig för energisektorn inom Ernst & Youngs konsultverksamhet. Smart kommer att påverka hela värdekedjan i branschen och Ernst & Young betraktar förändringen som en evolution. Rapporten ”Smart så in i Norden” har tillkommit som en uppföljning på Ernst & Youngs globala Smart-rapport ”Seeing Energy Differently”, där det framkom att Ingen enmansföreställning det svenska smarttåget redan passerat reFör att ta smart till nästa fas behövs tydliga sans första anhalt med införandet av smarincitament. ta mätare. Den nordiska studien baseras på – Ett dilemma är att investeringarna intervjuer med ett 30-tal aktöoch intäkterna inte kommer rer inom energibranschen. I dag vill att tillfalla samma part. NätRapporten visar att det råbolagen kommer att stå för kunden der en förvirring kring smartden tunga investeringen i inbegreppet, men också att inte engagera frastruktur medan elhandelsförståelsen har ökat i takt med sig så mycket i bolagen och producenterna att diskussionerna kring smart sin elförbrukkammar hem vinsterna. Därgrids kommit igång. för behövs subventioner och ning. Däremot – I början talade man om ett regelverk som tar hela värvill alla spara huvudkomponenterna i smart: dekedjan i beaktande och skaintelligenta nät, smarta mätare pengar och ha par incitament för den smarta och smarta hem. Nu används det bekvämt utvecklingen. smartbegreppet i en vidare Den avgörande frågan för bemärkelse och syftar på det energieffekatt få smartsamhället i spinn går tillbaka tiva system som optimerar användningen till kunden. av fluktuerande energislag, som vind och – I dag vill kunden inte engagera sig så mycket i sin elförbrukning. Däremot vill alla spara pengar och ha det bekvämt och få positiva upplevelser. Det företag som lyckas paketera ett erbjudande som kunden engagerar sig i, och vill betala för, kommer att bli marknadens vin– Smart är ingen enmansföreställning. För att få spinn på verksamheten krävs en tydlig nare. reglering och samarbete, säger Sofie Mannerstråle, ansvarig för konsultverksamheten För att skapa inom energisektorn på Ernst & Young. och kommersialisera kundnyttan, men även före att koppföreställning. För att lyckas gäller det att la upp hushållen och applikationerna mot knyta till sig rätt partners i rätt tid. Det det smarta nätet, kommer energibolagen här är bara början på en resa där vi komatt behöva inleda samarbeten med aktörer mer att se branschöverskridande stratefrån andra branscher som telekom, teknikgiska partnerskap och nya affärsmodeller utvecklingsföretag och tillverkare av konväxa fram. Den som lyckas med detta sumentprodukter. kommer att vara först ut med ett meningsfullt erbjudande till kunden och bli – Den stora utmaningen för många envinnaren inom smart, fastslår Sofie Manergibolag är att skapa samarbeten under nerstråle. innovationsfasen. Smart är ingen enmans- Det optimala ljuset för energi och miljö – Spar upp till 80% energi FÖRE EFTER Solljus producerar och säljer marknadens bästa och mest energibesparande belysning för industri, sportanläggningar, lantbruk, gatubelysning mm. Kombinera ett överlägset ljus med lägre energikostnad tack vare vår unika konstruktion. Tel: 063-181154 • www.solljus.se Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 13 Lyckat energisamarbete över kommungränserna En viktig del i Energimyndighetens arbete med att göra energifrågan till en del av samhällsutvecklingen är programmet Uthållig kommun. Detta unika samarbete involverar mer än en femtedel av landets kommuner. Uthållig kommun Text Clas Lewerentz Energifrågor finns i de flesta delar av en kommuns verksamhet. Kommunerna är därför en viktig aktör för att uppnå en hållbar energianvändning. Energimyndighetens program Uthållig kommun är ett unikt samarbete med mer än en femtedel av landets kommuner. På myndighetens initiativ genomfördes programmet som ett pilotprojekt 2003-2007 tillsammans med fem kommuner i landet. Syftet var bland annat att utveckla de lokala aktörernas arbetssätt och bredda kunskapsbasen inom energiområdet. Lärdomar från pilotprojektet låg sedan till grund för utformningen av den fortsatta programverksamheten. – Det blev ett större gensvar än vad vi hade räknat med. Hela 66 kommuner ville vara med i det fortsatta samarbetet. Så uppdraget har vuxit fort under den andra etappen. Regeringen har också kommit med ett energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting för att fler ska få möjlighet att fokusera på energifrågorna, berättar Maria Steinbach Lindgren, ansvarig på Energimyndigheten för Uthållig kommun och det nya energieffektiviseringsstödet. Erfarenhetsutbyte i nätverk Energimyndigheten ansvarar för Uthållig kommun genom att bidra med expertkunskap och nätverksbyggande. Nätverken fungerar som kunskaps-, informationsoch erfarenhetsutbyte i specifika frågor mellan kommuner, Energimyndigheten och övriga deltagare. Målsättningen är att integrera energi- och klimatfrågorna i alla beslut som fattas inom kommunen. Samarbetet sker inom olika temaområden, exempelvis hur kommunen kan driva ett framgångsrikt strategiskt arbete kring energieffektivisering i fastigheter. – Ett annat temaområde som har fått stort genomslag rör tunga, långsiktiga planeringsfrågor. Det kan röra allt ifrån hur man planerar kommunen till hur man integrerar transportplanering i stadsplaneringen, berättar Maria Steinbach Lindgren. Bra organisation avgörande pel upphandlare, så att det ställs relevanta miljökrav inför ett upphandlingsbeslut som kanske avgör för flera år framöver. Den nuvarande etappen av Uthållig kommun sträcker sig fram till år 2011. – Många kommuner vill fortsätta samarbetet i någon form. Vi tror väldigt mycket på det här konceptet, att jobba i ett starkt nätverk med en stor aktör som kan hålla ihop nätverket. Regeringen lämnar besked senare i december. Då vet vi om det blir någon fortsättning. Den enskilda kommunen väljer, äger och driver sina egna konkreta aktiviteter inom Uthållig kommun, förklarar hon vidare. – Det är kommunens egen vilja och drivkraft som avgör hur lyckat deltagandet i programmet blir. Många jobbar väldigt bra Energieffektiviseringsstöd med energifrågorna. Hos dem Regeringen satsar även på att som deltar i programmet har det förstärka det lokala och regioju funnits en viljeinriktning renala energi- och klimatarbetet dan från början med en politiskt i landet genom att ge statligt förankrad avsiktsförklaring. stöd till kommuner och lands– Utmaningen är att få en bra Maria Steinbach Lindgren, ting som arbetar strategiskt med Enhetschef – Uthållig komorganisation så att inte frågor- mun, Energimyndigheten. energieffektivisering. Alla komna faller mellan stolarna. Det är muner och landsting som åtar viktigt att nå ut med rätt information till de sig att arbeta aktivt med energieffektivitjänstemän i förvaltningarna som har hand sering erhåller ett årligt ekonomiskt stöd om beslut i olika viktiga skeden, till exemsom söks hos Energimyndigheten. Totalt avsätts 99 miljoner kronor per år i ett femårigt energieffektiviseringsprogram för perioden 2010-2014. – Resultatet är mycket lyckat. I stort sett alla kommuner och landsting har sökt redan första året, berättar Maria Steinbach Lindgren. Vi tror väldigt mycket på det här konceptet, att jobba i ett starkt nätverk som kan hålla ihop nätverket ELCERTIFIKATSDAGEN sBIOKRAFTsVATTENKRAFTsVINDKRAFT s+OMMERDENNORSKAVATTENKRAFTENATT TRËNGAUNDANBIOKRAFTOCHVINDKRAFTI3VERIGE s(URPÍVERKASMARKNADSFÚRUTSËTTNINGARNAFÚRELOCHELCERTIlKATDEKOMMANDEÍREN s6ADHËNDERNËRËLDREANLËGGNINGARFASASUTURELCERTIlKATSYSTEMET 13 januari, Tekniska Museet, Museivägen 7, Stockholm Läs mer på: www.svebio.se Arrangerat av: PELLETS 2011 FÖR 17:E ÅRET I RAD! Konferens, utställning och studiebesök 1-2 februari i Falkenberg Bioenergi nu Sveriges största energislag! s&RAMTIDAHÍLLBARHETSMÍLOCHSKATTERBËDDARFÚRENÚKADPELLETSANVËNDNING s6ADHËNDERIINDUSTRINNUNËRPELLETSKÚPSTILLHALVAPRISETAVOLJAN s)NSTALLATIONAVFÚRNYBARUPPVËRMNINGFÚRmERBOSTADSHUSOCHVILLOR 4ACHANSENATTLËRADIGMEROMFRAMTIDENSBRËNSLEFÚRUPPVËRMNINGOCH TRËFFADELEDANDEAKTÚRERNAIBRANSCHEN Läs mer på: www.svebio.se Sponsor: Medarrangör: Arrangerat av: Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 14 December 2010 Mats Holmqvist, Svensk ventilation: – Vi kan halvera energiförbrukningen För Svensk ventilation står klimatfrågan högst upp på agendan. – Med befintlig teknik kan vi halvera energiförbrukningen i svenska byggnader, säger Mats Holmqvist, ordförande Svensk ventilation. Energioptimering Text Christina B. Winroth – Tittar vi på ventilationsbiten är potentialen inte så stor i bostadshus, utan större i andra byggnader. Men eftersom det är dags för renovering av miljonprogrammen stannar debatten ofta där, det är olyckligt. Den stora utvecklingspotentialen för att begränsa energiförbrukningen och bidra till att uppnå klimatmålen, finns i det övriga fastighetsbeståndet. 38 procent av all energi förbrukas i våra byggnader, en tredjedel därav är kopplad till ventilationsfrågor. Men med befintlig teknik kan förbrukningen halveras. Om – Den stora potentialen för En politisk fråga energioptimering finns i det be– Varje år installerar våra man fintliga byggnadsbeståndet. De skulle jämföra medlemsföretag ny ventilastörsta besparingarna finns att tionsutrustning runt om i göra i fastigheter som rymmer energibespalandets byggnader. Ett arbete allt från kontor till vård- och ut- ringen med som kraftigt bidrar till att sänbildningslokaler. Genom att till- bilar, skulle ka energiförbrukningen. Om läggsisolera, byta fönster samt man skulle jämföra energiman behöva se över belysning och ventilabesparingen med bilar, skulle tion kan vi enkelt halvera den to- ställa av 35 000 man behöva ställa av 35 000 tala förbrukningen, säger Mats personbilar personbilar varje år för att Holmqvist. komma upp i samma siffra. Den siffran skulle kunna dubblas om det Hittills har flerbostadshusen lyfts fram blev fart på investeringarna. som intressanta objekt för energioptime– Tyvärr är det svårt att få gehör för de ringsåtgärder. Det är i sig glädjande och ett energibesparingar som kan göras. Många steg i rätt riktning. Nästa steg vore att infastighetsägare har inte tillräckligt med kludera övriga byggnader och tänka enerkunskaper för att inse fördelarna med att gibesparing över hela linjen. – För klimatets skull borde energibesparingsåtgärder i stora fastigheter tas på allvar av politikerna, säger Mats Holmqvist, ordförande Svensk ventilation. investera i energibesparingsåtgärder. Inte heller har politiker visat intresse för att understödja investeringstakten, men för klimatets skull borde frågan lyftas högre upp på agendan. I en energieffektiv byggnad, där ventilation och belysning setts över, är inomhusklimatet dessutom bättre. – Det betyder att människor mår bra och att arbetseffektiviteten är högre, jämfört med en fastighet med dålig ventilation. Forskning har dessutom visat att bra ventilation minskar antalet sjukdagar hos de anställda. Det i sin tur ger nöjdare hyresgäster och mer attraktiva fastigheter, fastslår Mats Holmqvist. Värmepumpar bryter ny mark Om fem år kan det finnas närmare 1,4 miljoner värmepumpar installerade i svenska bostäder, de flesta i småhus. Nu siktar branschen in sig på större fastigheter. Värmepumpar – Fler än vartannat småhus använder värmepumpar i dag. Och ingenting tyder på att det skulle bli sämre i framtiden, säger Martin Forsén. Text Sven Wettergrund Fler än vartannat småhus använder värmepump i dag. Ökningstakten ligger på 100 000 installationer per år. Här har bergvärmepumpen haft en enorm marknadstillväxt de senaste tio åren. Bara i år har försäljningen ökat med tio procent. – Vi har sett att ROT-avdragets utformning har gjort att fler väljer att investera i bergvärme, snarare än luft-vattenvärmepumpar där vi ser en nedåtgående trend, säger Martin Forsén, vd på Svenska värmepumpföreningen. Snabb återbetalning Investeringskostnaden för bergvärme är relativt hög. Rikspriset för en normalinstallation i en villa ligger i dagsläget på 140 000 kronor. Men Martin Forsén räknar med att återbetalningstiden på investeringen kan nås inom fem till sju år. Den här typen av värme täcker normalt 95 procent av värmebehovet för en villa. Vi märker nu att framgångarna på villasidan har smittat av sig Uppstickaren är luft-luftvärmepumpar som har haft en försäljningsökning på 30 procent i år. Den är förhållandevis billig i inköp och idealisk för hus med direktverkande elradiatorer. Bergvärmen kräver vattenburna element. Tekniken med värmepumpar greppar nu också tag i kommersiella fastigheter och flerbostadshus. – Vi märker nu att framgångarna på villasidan har smittat av sig. Bara i Stockholmstrakten har antalet installationer ökat med 50 procent i år. Visserligen från låga nivåer, men det visar hur tendensen är, säger han. Tuff konkurrent Den tuffaste konkurrenten är fjärrvärmen. Samtidigt är fjärrvärmepriserna som högst i storstäder. Martin Forsén menar att med nuvarande fjärrvärmekostnader går det att kapa 30 procent av driftkostnaderna i Stockholm med hjälp av värmepumpar. En annan orsak som kan gynna värme- pumpar i fastigheter är kommande hårdare krav på energianvändning i nybyggda hus. Dessutom upplever han att EU:s nya så kallade ekodesigndirektiv, som ställer krav på energieffektivitet från tillverkarnas sida, är en ytterligare draghjälp. Bland annat ska energieffektivitet jämföras mellan olika värmepannor, solfångare och värmepumpar samt i olika kombinationer. – Det framgår väldigt tydligt att värmepumparna är det energieffektivaste systemet, säger Martin Forsén. Totalt finns det runt 800 installationsföretag i landet som utför installationer av värmepumpar. Det totala försäljningsvärdet beräknas uppgå till 8 miljarder kronor i år. H NU ÄR DET BEVISAT! ST G Ö * ATURR E P M TE AD EN ÄST OCH B ÅRLIG E RG R I N G* R G S G N I N VERK A P IBES *Enligt Energimyndighetens provning i februari 2010 för jämförbara FTX-aggregat. Provning av temperaturverkningsgraden har mätts vid luftflödet 45 liter/sekund, lämpligt för hus på 130 m². Heru 90 T EC 2 är det effektivaste energiåtervinningsaggregatet på marknaden* VI GJORDE DET DÅ... ...NU ÄR DET DAGS IGEN! Redan år 2001 belönades vårt aggregat Heru 50 S med ett 1:a pris i Statens Energimyndighets tävling för energiåtervinningsaggregat. Våra energiåtervinningsaggregat HERU ger ett hälsosamt inomhusklimat och uppvärmningskostnaderna minskar. HERU återvinner upp till 86% av den energi som annars går förlorad. Både till- och frånluften filtreras med F7-filter. HERU förhindrar även torr inomhusluft. Vårt nya energiåtervinningsaggregat HERU 90 T EC 2 med EC-motorer har den högsta temperaturverkningsgraden, och med lågt SFP (Specific fan power) ger det den lägsta årliga energianvändningen enligt Energimyndighetens provning i februari 2010 för jämförbara FTX-aggregat. Alla våra HERU-modeller finns med EC-motorer. Box 54, 774 22 Avesta. Tel 0226-860 00 · [email protected] · www.ostberg.com Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 16 December 2010 Vindkraft ger industri- och exportmöjligheter Sverige bör utnyttja samarbetsmekanismerna i EU:s förnybarhetsdirektiv. Det kan ge både en industriell utbyggnad och en exportmarknad för grön vindkraftsel, menar Svensk Vindenergis vd, Annika Helker Lundström. samarbetsmekanismerna i EU:s förnybarhetsdirektiv. För att uppnå sina nationella åtaganden kan en EU-medlemsstat ingå avText Clas Lewerentz tal med en annan medlemsstat om att köpa eller sälja ett förnybart värde i förhållande till den egna statens åtagande. För Sveriges del innebär förnybar– Här har vi en konkurhetsdirektivet att förnybara 20 prorensfördel gentemot andra energikällor ska stå för minst EU-länder eftersom produk49 procent av landets energicent av tionskostnaden för vindkraft användning år 2020. För att energikonsumär låg i Sverige. Om vi kan utkunna nå det målet behövs tionen år 2020 nyttja samarbetsmekanismermer vindkraft. Det finns ockna så är det andra länder som så andra goda incitament för ska komma från betalar utbyggnaden medan en utbyggnad av vindkraften förnybara källor Sverige tillskansar sig fördelari Sverige, resonerar Annika na utav det ekonomiskt. Vi kan få både en Helker Lundström. – Sverige är inte ensamma längre utan en del utav Europa. Vi är sammanbundna med det europeiska elnätet och elproduktionen ute i Europa där det finns väldigt mycket fossil kraft. Om Sverige får ett överskott av förnybar el så kan vi sälja den till andra länder inom EU. Det innebär exportintäkter. Om projektet dessutom ligger inom ramen för EU:s samarbetsmekanismer innebär det att andra länder bekostar vår utbyggnad. Samtidigt bidrar vi till att reducera de fossila utsläppen i Europa. Vindkraft industriell utbyggnad och en exportmarknad. Därför är det viktigt att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att förhandla fram samarbetsprojekt så att Sverige kan börja jobba i den här riktningen. över 25 miljarder kronor hotas. – Inom EU är det bestämt att 20 procent av energikonsumtionen år 2020 ska komma från förnybara källor. Regeringens mål för Sverige är 50 procent, varav vindkraftens bidrag förväntas bli stort. I ljuset av detta är försvarets agerande Olyckligt försvarsbeslut ytterst olyckligt, säger Annika Då kostnaderna är bland de lägHelker Lundström och tillägger: sta i världen har Sverige ovanligt goda förutsättningar att – Energimyndigheten har peproducera el från vindkraft. Annika Helker Lundkat ut knappt två procent av ström, vd för den svensDetta förutsätter dock att vind- ka vindkraftsbranschens Sveriges yta som riksintresse för kraften kan sättas upp där det paraplyorganisation vindbruk. Vår granskning visar blåser mycket. I våras införde Svensk Vindenergi. att mellan 7 och 29 procent av Försvarsmakten ett temporärt förbud för stoppområdena i de berörda länen är utpeall ny vindkraft inom en radie på 40 km kade som riksintresse för vindbruk. Därför från samtliga militära flygplatser i landet. är det viktigt att regeringen låter en obeBeslutet innebär att en yta lika stor som roende part göra en samhällsekonomisk Danmark undantas vindkraft. Uppemot bedömning och oberoende analys av För1 000 vindkraftverk med investeringar på svarsmaktens beslut. Stark konkurrensfördel Annika Helker Lundström ser stora möjligheter för svensk vindkraft när det gäller Sverige har stor potential för utbyggnad av landbaserad vindkraft och befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Utmaningarna är att få folkopinionen med sig och undvika överraskningar, säger Mark Porter, vd för E.ON Vind Nordic. Stor tillväxtpotential för vindkraft på land Vindkraft Text Clas Lewerentz tre största aktörerna på vindkraftsidan i Norden de kommande åren. För närvarande har vi 52 MW vindkraft under konstruktion i Sverige. Under 2010 har vi också åtagit oss att bygga 207 MW i Danmark, berättar Mark Porter. E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag och en mycket aktiv vindkraftaktör på den nordiska Liten marknad som växer marknaden. Globalt reser föreSverige är i dag en av E.ON:s taget just nu i storleksordningminsta marknader ifråga om en två nya vindkraftverk per storlek, men har samtidigt en av dygn. En fjärdedel av investede största tillväxtpotentialerna ringarna i elproduktion 2010vad beträffar landbaserad vind2011 går till förnybar energi kraft, framhåller Mark Porter. och den största delen läggs på – I det avseendet är det defivindkraft. E.ON är en ledande nitivt en stor marknad. Sverige aktör inom havsbaserad vind- Mark Porter, vd, E.ON är stort med många landområVind Nordic. kraft och står för 40 procent av den där det är möjligt att bygga Europas installerade vindkraftskapacitet lönsamma vindkraftverk. Det finns också till havs 2010. Företaget bygger även ut i utmärkta lägen för havsbaserad vindkraft Sverige, men här handlar det om landbaoch vi tittar även på sådana alternativ, serade kraftverk. men den typen av satsningar är relativt – Vår målsättning är att vara en av de kostsamma för närvarande. Den landba- serade vindkraften är mer kostnadseffekhålla allmänhetens positiva inställning till tiv i dag. vindkraften. De flesta är positiva till vindDet är många faktorer som gör Sverikraft, men vi måste tänka på att inte ta ge till en fördelaktig marknad detta för givet utan vi måste De flesta ständigt arbeta på att få mänför vindkraft. Mark Porter räknar upp ett bra kraftledniskor att stödja en utbyggär posiningsnät, en väl fungerande tiva till vindkraft, nad. certifikatmarknad och en re– När jag tittar på den allmen vi måste lativt kort tillståndsprocess. männa debatten i dag så möter – Men i alla slags projekt tänka på att jag en del ståndpunkter som där du gör långsiktiga inves- inte ta detta inte alltid är sakliga eller faktateringar så vill du undvika för givet baserade. I takt med att vindöverraskningar, som exemkraften växer i landet måste vi pelvis Försvarsmaktens beslut att stoppa påminna människor om att detta är en välvindkraft runt alla militära flygplatser i digt positiv utveckling – betydligt bättre än landet. Sådant skapar osäkerhet. För vår de andra energialternativ som är tillgängegen del så har vi inte påverkats i någon liga i dag. På sikt måste vi nå ut med denna större utsträckning av beslutet, men överståndpunkt så att människor förstår situaraskningar av det här slaget kan lägga hintionen i stort och inte låser sig vid ensidiga der i vägen. ståndpunkter som att vindkraft är bullrigt eller kostsamt. Rent generellt tycker jag att trenden går mot en allmän acceptans, avOpinionsbildning viktig slutar Mark Porter. – En annan viktig utmaning är att under- Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 17 Fokuserat arbete för hållbar energianvändning De senaste åren har det uppstått en helt ny acceptans för frågor kring hållbar energianvändning i Sverige, vilket underlättat i arbetet för en mer energieffektiv utveckling. Detta märks inte minst på byggmarknaden, där allt fler projekt och initiativ nu introduceras. Text Sandra Ahlqvist Inom energiområdet, liksom inom infrastruktur, gäller det att ligga före utvecklingen när man planerar och bygger nytt. Tomas Berggren, ansvarig för energieffektivisering i byggnader på Energimyndighetens enhet för industri och byggnader, anser dock att energins framtid är en svår fråga samtidigt som det är en härlig utmaning att bidra till och främja utvecklingen mot ett hållbart energisystem. – Vi är så otroligt beroende av energi och för att vi ska klara utvecklingen framöver gäller det att planera många år i för- väg. Sverige har högst andel förnyelsebar energi i EU, men det finns fortfarande en stor teknisk och ekonomisk potential för en effektivare energianvändning, samtidigt som andelen förnyelsebar energi kan öka, anser han. Både regeringen och EU har satt upp mål för energiutvecklingen, som dels handlar om en minskning av energianvändningen och dels handlar om att utvecklingen måste röra sig mot mer förnyelsebar energitillförsel. På flera områden har lagstiftningen skärpts samtidigt som satsningar för att främja utvecklingen har ökat. – Energimyndigheten arbetar främjande och verkar för att påskynda ny teknik bland annat genom olika teknikupphandlingar där vi, tillsammans med köparna, Foto: KBAB Att forska och bygga långsiktigt innebär mer än att Sverige ska få en hållbar energiutveckling KBAB:s punkthus, Seglet, är byggt med en superisolerad fasad, vilken tillsammans med andra byggnadstekniska detaljer gör att huset under normala förhållanden inte kräver någon uppvärmning alls. Huset är därmed oerhört energieffektivt. en med 20 procent fram till 2016. Dessutom arbetar företagen aktivt för en hållbar energianvändning. Däremot har vi bekymmer med upprustningen av miljonprogrammet – renoveringar kommer inte att Skaffa mer kunskap minska energianvändningen i den utsträckArbetet mot en förändrad energianvändning som politikerna tror, åtminstone inte ning är ofta komplext och måste utföras på med de ekonomiska förutsättflera olika nivåer. Teknikutveckningar som finns, säger Kurt ling, pilothandläggningar, forskEliasson, vd för SABO. ning och demonstrationer kring Tillsammans med Energiolika projekt är därför alla vikmyndigheten arbetar SABO tiga beståndsdelar för att befästa för att få fram mer kostutvecklingen. nadseffektiva metoder för – Mycket av vårt arbete handatt minska energianvändlar om att skaffa sig kunskap om ningen, bland annat genom vad nästa steg är, vilka konseteknikupphandlingar. En av kvenser det kan innebära och vad Tomas Berggren, Energimyndigheten. dessa är ett projekt om värsom i slutänden är lönsamt både meåtervinning, där två innovativa lösningekonomiskt och miljömässigt. Därför syssar ska installeras i sju provhus. lar vi mycket med åtgärder kring informa– Systemen ska utvärderas under ett år tion och projekt i samarbete med olika och först därefter utses en vinnare. SABO målgrupper, där vi tillsammans tar fram ny är också med och driver teknikupphandteknik och forskning. lingar för rationella tilläggsisoleringar och Ett av Energimyndighetens uppdrag är system för individuell mätning, berättar att främja en utveckling så att riksdagens Kurt Eliasson. miljömål att halvera energianvändningen i byggnader till 2050 nås och inom ramen för det drivs många projekt kring ombyggMisslyckade energideklarationer nationer av bland annat sjukhus, skolor, SABO har länge drivit en linje om att kontor och bostäder. dela in energideklarationerna i två tydliga steg, där steg ett innebär en de– Att forska och bygga långsiktigt innebär klaration av byggnadens mer än att Sverige ska få en hållenergianvändning och steg bar energiutveckling. Vi befinner två att besiktning endast görs oss i en oerhört svår situation gloi de byggnader där det finns balt där kol, olja och gas står för stor potential för att minska cirka 80 procent av all energi och energianvändningen. Detta den siffran ökar. Vi har möjligheskulle leda till färre men kvaten att visa vägen för andra länder litetsmässigt bättre besiktoch föregå med gott exempel. Det ningar och åtgärdsförslag. handlar bara om att bestämma sig, Kurt Eliasson, vd för fastslår Tomas Berggren. – Tyvärr har Boverket valt SABO. att inte gå på vår linje och energideklarationerna har i stället blivit ett Innovativa tekniklösningar mycket kostsamt misslyckade. SABO, Sveriges Allmännyttiga BostadsFör att driva energieffektiviseringen viföretag, arbetar på sitt håll med att endare måste det i första hand bli en bättre ergieffektivisera bostadsmarknaden. De balans mellan upplåtelseformernas ekonokommunala bostadsföretagen har starkt miska villkor. fokus på energifrågor och 101 av SABO:s – Vi föreslår därför till exempel införanmedlemsföretag har antagit en gemensam det av låg moms på hyror och slopad fastmålsättning om energi, kallad Skåneinitiaighetsskatt för hyresrätter, avslutar Kurt tivet. Eliasson. – Målet är att minska energianvändningställer krav på funktioner och tillvägagångssätt som ligger i linje med en hållbar energiutveckling, berättar Tomas Berggren. Foto: Energimyndigheten Energieffektivisering HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 8:E ÅRET I RAD 11-12 MAJ | 2011 | KALMAR Nätverket för Vindbruk WWW.NATIONELLAVIND2011.SE Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Energi 18 December 2010 Svensk industri energieffektiv Den svenska industrin ligger i frontlinjen när det gäller att minska energianvändning och skadliga utsläpp. Effektiva processer, återanvändning av restprodukter och detaljerade kontrollsystem är några av faktorerna bakom det framgångsrika miljöarbetet. man jobbar globalt med samtliga anläggningar, inte minst pappers- och massabruken, som är mycket elintensiva. Text Cristina Leifland – E-save förutsätter ett starkt engagemang från våra anställda och det är glädjande att notera att så är fallet. Sedan På SCA har energi- och klimatfråprojektets start 2003 har vi genomfört gorna legat i fokus i många år. Ett av de 1200 projekt och genom dessa mål man nu arbetar för är att kraftigt minskat energiförbrukminska utsläppen av växthusningen, berättar Per-Erik Eriksgaser med 20 procent mellan son, Vice President Energy. 2005 och 2020. Ett viktigt red– Man kan inte sätta någon skap är ett omfattande resursgräns för hur långt det går att efoch miljöledningssystem, där fektivisera, det finns alltid potenså gott som all energianvändtial för förbättring. Det viktiga är ning, transporter och utsläpp att få in energieffektiviseringen redovisas i detalj och är tredi det dagliga arbetet och inte ha jepartsverifierade. Ett kvitto på Vice President Environmental Affairs Patrik det som ett projekt vid sidan om. att arbetet är framgångsrikt är Isaksson, SCA. Det handlar både om tekniska åtatt SCA nyligen utsågs till bästa gärder och om att ändra beteenden, säger svenska företag i koldioxidredovisning av han. den stora klimatundersökningen Carbon Disclosure Project. – Vi har stenkoll på hela proProducerar förnybar energi duktionsledet och redovisar upp SCA har också satsat på att protill 99 procent av energianvändducera egen, förnybar energi. ningen. Vi vill veta att varje Fokus ligger på biobränslen, krona som satsas på miljöförsom utvinns ur restprodukter bättringar ska ha effekt och och vindkraft. SCA har under alla investeringar genomgår en 2000-talet genomfört stora invesnoggrann miljöanalys, berättar teringar på flera fabriker i SveriPatrik Isaksson, Vice President ge för att ersätta fossila bränslen Vice President Energy Environmental Affairs. och öka biobränslebaserad elFör att energieffektivisera Per-Erik Eriksson, SCA. produktion. Ett annat exempel alla processer så långt det bara går har är en av SCA:s anläggningar i Tyskland SCA utvecklat programmet E-save, där där man nästan helt kunnat eliminera fos- Energi och klimat sila bränslen genom att utvinna energi ur användning av energi, inte minst i form av dels egna spillprodukter och dels ur regioel, innebär en kraftig utväxling i form av nens avfall. En viktig aspekt av sysselsättning, tillväxt och välmiljöarbetet är också återplanstånd, menar han. tering av skog. SCA är Euro– Man får inte glömma att el pas största privata skogsägare är en råvara, som i den induoch skogen har en nettotillväxt striella processen ger ett mycket (tillväxten är större än uttaget) stort förädlingsvärde. En megapå en procent om året. Denna watt el rätt använd ger tjugonettoökning av virkesförrådet falt mer i form av exportintäkter absorberar hela koncernens utoch sysselsättning. Energin är släpp av koldioxid. Kenneth Eriksson är Chief en omistlig del i den industriel– I ett större scenario är Operating Officer på SCA la värdekedjan. Om skatter och samt ordförande för SKGS. skogstillväxten en oerhört vikandra pålagor tvingar fram ett tig del av lösningen för att komma tillrätenergisparande in absurdum har man gjort ta med den globala uppvärmningen. Om en ordentlig tankevurpa, säger Kenneth Erhälften av de brukade skogarna i världen iksson. hade samma nettotillväxt som våra skulle Ett av SKGS:s främsta krav är en utalla koldioxidutsläpp bindas i byggnad av den svenska växande skog, förklarar Patrik kärnkraften för att säkra inVi vill Isaksson. dustrins tillgång till stabil och veta att kostnadseffektiv el. Organivarje krona som sationen efterlyser en större ”El ger tillväxt” långsiktighet i energipolitiken Arbetet med att effektivisera satsas på miljöenergianvändningen är nöd- förbättringar ska och vill se blocköverskridande överenskommelser. vändigt och positivt, framhål- ha effekt – Det går inte att ompröva ler Kenneth Eriksson, Chief beslut vart fjärde år. Det tar Operating Officer på SCA många år innan nya reaktorer kan stå klasamt ordförande för SKGS, som är ett ra och sedan ska de fungera i 30, 40 år. Vi samarbete i energifrågor mellan basinduhoppas på ett brett energisamarbete melstrins branschorganisationer. Men han är lan Alliansen och Socialdemokraterna, så kritisk mot en energipolitik som han anatt industrin får de förutsättningar som beser fokuserar alltför ensidigt på att minska hövs för att säkra landets tillväxt och välenergianvändningen inom industrin. I stälstånd. let bör politiken ta fasta på att industrins Annons Framtidens Energi Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia December 2010 19 Viktigt ha god kunskap om oljan Transporter Text Cristina Leifland Nätverket Olja & Gas, NOG, grundades 2001 på initiativ av Energimyndigheten, för att skapa ett forum för diskussioner och kunskapsutbyte om oljans och gasens betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Nätverket administreras av ÅF och arrangerar varje år ett antal seminarier, som sedan kan ligga till grund för den energipolitiska debatten. – Vi vill bygga upp en bred kompetens kring fossila bränslen och följer noggrant trenderna på den internationella oljemarknaden ur politiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. NOG är den enda institutionen i Sverige som konsekvent förmedlar information om olja och gas och kopplingarna till politik, teknik och miljö, berättar Staffan Riben, som har ett förflutet som chef på Statoil. Omställning tar tid fler bilar på vägarna. Fordonen är mycket effektivare i dag och dessutom har låginblandningen av etanol i bensin och FAME i diesel bidragit, tillägger han. Inom flera sektorer har Sverige framgångsrikt fasat ut olja och ersatt den Prioritera rätt med förnybart bränsle. Men det Staffan Riben framhåller att det finns ett område där olja fortfaär viktigt att skapa goda förutrande spelar en avgörande sättningar för en bred palett av roll och det är i transportalternativa drivmedel. Elbilar, sektorn. I dag utgörs cirka elhybrider och nya generationer 95 procent av drivmedlen biobränslen har alla en viktig roll av fossila bränslen och reatt spela. Samtidigt är det i ett alistiskt sett kommer olja internationellt perspektiv minst Staffan Riben. att dominera i åtminslika viktigt att prioritera en uttone några decennier till. fasning av fossila bränslen för Sektorns el och uppvärmning, eftersom Oljan är också en viktig fossila råvara för tillverkning det där finns fullgoda alternaav plast med mera i den konsumtion tiv. Sverige har redan gjort den petrokemiska industrin. sjunker trots att omställningen, men globalt bör man satsa på att bygga ut fjärr– Det tar tid utveckla värme och satsa på koldioxidnya drivmedel och ställa vi har allt fler om systemen. Mycket är bilar på vägarna fri el. Det skulle ge snabb effekt och vara kostnadseffektivt. Att investerat i den nuvaranminska den fossila användningen globalt är de teknologin och explosionsmotorn emellertid mycket svårt. Länder som Kina är mycket effektiv. Fossila bränslen är och Indien använder fossil energi som en väldigt konkurrenskraftiga, med sitt hävstång ur fattigdom, precis som Sverige höga energiinnehåll på liten volym. en gång gjorde, framhåller Staffan Riben. Alternativen är än så länge antingen – Fossila bränslen är på gott och ont. De för dyra eller för ineffektiva för att slå igenom på bred front, säger Riben. finns, precis som de flesta andra energislag, i ett spänningsfält mellan nytta, kostnad och – Men det är viktigt att poängterisk. Det gäller att ha realistiska mål och ra att transportsektorns fossila koninte basera beslut på önsketänkande. sumtion sjunker trots att vi har allt Foto: DONG Energy A/S Sveriges beroende av fossila bränslen har minskat avsevärt under senare årtionden. Trots detta är olja fortfarande vårt enskilt största energislag och helt dominerande i transportsektorn. – Oljan håller hjulen rullande, bokstavligt och bildligt. Därför är det viktigt att vi har ingående kunskap om oljemarknaden, säger Staffan Riben, ordförande för Nätverket Olja & Gas. Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA! Telefon 0340-62 88 00 www.varbergenergi.se 20 Annons © NextMedia Stort internationellt intresse för energiforskning i Lund På Lunds Tekniska Högskola forskar drygt 200 personer inom energi och miljö för att skapa energieffektiva system och produkter. Arbetet delas upp i fyra stora områden – biologiska omvandlingsmetoder av biomassa, förbränningsteknik/förbränningsmotorer, energieffektivisering och analys av framtidens energisystem. På Lunds Tekniska Högskola – LTH – ligger budgeten på 1,5 miljarder kronor, att jämföra med hela Lunds universitets siffra på 6 miljarder. Cirka 700 av dessa kommer från externa finansiärer. – Det tycker jag visar att vår forskning är på en hög nivå, säger Anders Axelsson, professor i kemiteknik och rektor på LTH. Externa intressenter utvärderar alltid tidigare forskning innan de beslutar sig för att satsa sina pengar. Utan bra resultat inga pengar är alltså slutsatsen. – Vi är starka på ett flertal områden, säger Anders Axelsson och exemplifierar med fyra av dem. biologisk omvandling för drivmedel, material och kemikalier förbränningsteknik/förbränningsmotorer energieffektiva byggnader och belysning analys av framtidens energisystem för elförsörjning, värme och bränslen – Inom biologisk konvertering driver vi bland annat LU Biofuels där vi tar fram teknik och system för att realisera biologisk omvandling av bioråvara från jord- och skogsbruk för att ge oss flytande biodrivmedel, biogas och vät- gas, säger Anders Axelsson. Vi har avtal med bland andra Kina och Brasilien om samarbete kring denna utveckling. Kinesiskt halm ska bli bioetanol I Kina har de styrande bestämt att allt halm från ris, vete och majs ska bli bioetanol. Landets största elproducent State Grid ska därför bygga en forskningsanläggning i Peking för detta. Till sin hjälp har man kallat in LTH-forskare med världsledande kunskap inom bioetanol-tillverkning. – I Brasilien finns liknande samarbete. Där ska blasten och andra restprodukter från sockerröret tas om hand och bli bioetanol, säger Anders Axelsson. Även här har våra etanolforskare blivit inkopplade och samarbetar med Brasiliens nationella forskningscentrum, CTBE, för forskning inom bioetanol. Cellulosarika restprodukter från skogs- och jordbruk är svårare att bryta ner jämfört med att få ut socker från sockerrör och majs. Andra kunskapscentrum Här på LTH arbetar 200 personer med att skapa ett energieffektivt och hållbart samhälle, säger Anders Axelsson, rektor på Lunds Tekniska Högskola. Foto: Mats Nygren En annan del är ett nyligen startat nationellt kunskapscentrum för utveckling av hållbara biodrivmedel i samarbete med Chalmers, KTH och SLU. – I detta kunskapscentrum liksom i flera andra sammanhang fungerar vi också som en aktiv partner till näringslivet, säger Anders Axelsson. Det här projektet finansieras av Statens Energimyndighet med fokus på framtidens ickefossila drivmedel. LTH samarbetar också med E.ON och E.ON:s energiforskningscentrum vid tekniska högskolan i tyska Aachen. – Det är viktigt också att samarbeta med energibolag. I samarbetet med Aachen fokuserar vi på fem områden, berättar Anders Axelsson. Energieffektiva hus, framtidens smarta kraftnät, energianvändning, geotermiska system och kraftelektronik bland annat för el- och hybridfordon. Laserteknik hjälper till Inom förbränningsteknik och förbränningsmotorer finns två nationella forskningscentrum på LTH. Det innebär att näringslivet får en samtalspartner i stället för flera. – Det är enklare för dem, säger Anders Axelsson. Kan vi samarbeta och alla parter vinner på det då ska vi också göra det. Inom det nationella centrumet Cecost, Centre for Combustion Science and Technology, görs förbränningsdiagnostik med hjälp av laserteknik. Forskare tar reda på mer exakt vad som händer i en motor genom att mäta förbränningen medan den arbetar, vilket ger underlag för bättre optimerad förbränning och förgasning. – Även på detta område samarbetar vi med ledande universitet i Kina, berättar Anders Axelsson. På kompetenscentrumet Förbränningsprocesser, KCFP, kan man genom att studera olika bränslen och belastningar få ner bränsleförbrukningen på lastbilar och personbilar. Man har redan lyckats göra en motor med femtio procent bättre verkningsgrad än dagens bensinmotorer. En annan del är samarbetet inom Svenskt Hybridfordonscentrum som arbetar nära svensk fordonsindustri kring tekniklösningar för eldrift. Vid LTH lägger man också mycket kraft på analys av framtidens energisystem. Detta omfattar teknik- och systemstudier inom flera områden, men också frågor kring samhällelig styrning av omställning i samarbete med samhällsvetare och ekonomer. – Vi har bland annat stark kompetens inom området livscykelanalys med syftet att identifiera hur man påverkar så lite som möjligt, säger Anders Axelsson. Som med allt annat så finns det ju oftast inte en lösning utan flera. i • Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare, och i vissa fall unika, utbildningar. Det finns även flera högskoleingenjörsprogram samt arkitekt- och industridesignprogram. • Forskning bedrivs inom samtliga ämnesområden. I vissa fall är den världsledande, till exempel inom nanoteknologi, förbränningsfysik och bioteknik. • LTH, som bildades 1961, är sedan flera år den tekniska fakulteten på Lunds universitet. På universitetet arbetar och studerar omkring 6000 anställda och 46 000 studenter inom en radie av bara 1 kilometer, från Juridicum i söder till Kemicentrum i norr. Denna unika förutsättning främjar samarbeten och ett aktivt utbyte över disciplingränserna. • Nära kontakt med näringslivet är en självklar del i LTH:s verksamhet. Det är ingen slump att forskningsbyn Ideon ligger ett stenkast bort. I Lund finns även flera välkända företag, exempelvis Alfa Laval, Ericsson, Gambro och Tetra Pak. Lunds Tekniska Högskola Box 118 221 00 Lund Tel: 046-222 00 00 (växel) www.lth.se Annons © NextMedia 21 Finska staten väljer Bergen Energi Bergen Energi flyttar fram sina positioner och erbjuder i dag helhetslösningar för att kunderna ska få full kontroll över sin energianvändning och sina kostnader. Ett kvitto på det framgångsrika arbetet är att företaget nyligen signerade ett avtal med finska staten. – Vi är nu ett av de ledande internationella expertföretagen inom energi, med bred erfarenhet såväl globalt som lokalt, säger Jonas Almquist, Nordenchef. Bergen Energi, som grundades för snart 20 år sedan, har länge varit en ledande energimäklare inom framför allt el och gas. Nu har företaget utvecklat sitt erbjudande så att det omfattar såväl pris per kilowattimme, energieffektivisering och klimatfrågor. Elkostnaderna är ofta en stor utgift och att hitta bästa pris och se över potentialen för att minska konsumtionen ger en mycket stor ekonomisk effekt. Dessutom ställs allt större krav på företag att redovisa, begränsa och kompensera utsläpp av växthusgaser, vilket är komplext att klara. Bergen Energi har därför utvecklat en strukturerad metodik för att skräddarsy rätt energistrategi för varje kund. – Energimarknaden är idag internationell med en komplex och extremt fluktuerande prissättning, vilket gör det mycket svårt att hantera risker och kostnader. Att köpa el till rätt pris är helt avgörande för många företag. Vi hjälper kunderna att ta ett helhetsgrepp på energianvändningen så att de får kontroll över kostnader, konsumtion och klimatpåverkan, förklarar Jonas Almquist. Administrativa tjänster ger kontroll Utöver detta kan Bergen Energi hantera energianvändningen, något som är nödvändigt både för att kunna sänka kostnaderna och tillgodose miljökrav. – Det finns både interna och externa krav på att företag ska redovisa detaljerade uppgifter över sin energiförbrukning och vilken miljöpåverkan den har. Detta är ofta enormt arbetskrävande. Vi samlar alla uppgifter i en rapport, som sedan kan ligga till grund för företagets energi- och miljöarbete, säger Jonas Almquist. Stora och små kunder Nordenchef Jonas Almquist, Bergen Energi. hela eller delar av det ofta mycket omfattande administrativa arbetet kring energi. Ofta kräver den här typen av administration särskild kompetens inom energifrågor och på stora företag är det dessutom svårt att överblicka och jämföra olika enheters energianvändning. Bergen Energi hjälper kunden att få en tydlig översikt över hela Nyligen slöt Bergen Energi ett avtal med finska staten om elleverans och tjänster relaterade till förvaltning av elportföljen. Bergen Energi är också först i världen med att erbjuda lösningar för gemensam energirapportering för multinationella företag i tre världsdelar – Nord- och Sydamerika och Europa. Men företaget riktar sig inte bara till stora kunder. Bergen Energi arbetar med allt från små tjänsteföretag till tillverkningsindustrier, offentliga aktörer och stora globala företag, berättar Jonas Almquist. – Energi är mycket komplext. Vi arbetar alltid med skräddarsydda lösningar med i Bergen Energi erbjuder helhetslösningar och enskilda tjänster inom energianvändning – anskaffning, riskhantering, priskontroll, effektivisering, klimatpåverkan och administration. Kunderna återfinns inom alla segment, från små och medelstora företag till multinationella bolag och den offentliga sektorn. Idag har Bergen Energi cirka 170 energiexperter i elva kontor runtom i Europa. Huvudkontoret ligger i Bergen, Norge. Bergen Energi har kontor i Malmö, Göteborg och i Alvik, Stockholm. www.bergen-energi.com kundens specifika behov i fokus. Målet är att tillsammans med kunden få kontroll över hela energianvändningen och skapa kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar. Annons © NextMedia Nya kärnkraftverk möjligt från årsskiftet Den 1 januari 2011 får Sverige en ny kärntekniklag. Lagen tillåter att nya kärnkraftverk byggs. Med det blir kärnkraft den enda utbyggbara kraftkälla som genererar mycket el. – Då lagen träder i kraft kommer kärnkraft att vara den enda utbyggbara kraftkälla som producerar mycket elektricitet. Utbyggnaden av vattenkraft är i praktiken stängd då vi valt att skydda de sista älvarna och att expandera fossila anläggningar är helt otänkbart. Därmed befinner vi oss i en situation där kärnkraft är den enda, bland tekniker som genererar mycket el, som är tillåten att utveckla i Sverige, säger Jan Blomgren, föreståndare för branschorganet Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC. Den nya lagen tillåter en drift av totalt tio reaktorer, lika många som i dag. Det innebär att när en ny reaktor startas måste en gammal tas ur drift. Nya reaktorer får endast uppföras på tomter där det redan i dag finns kärnkraftverk. – Det betyder att man gett monopol till de aktörer som redan har kärnkraft, en märklig struktur i en modern marknadsekonomi, men trots allt är lagen ett oerhört glädjande steg framåt. – En av utmaningarna är att hitta bra lösningar för att köra befintliga anläggningar kostnadseffektivt och säkert. Parallellt med det bör vi vässa för att bygga nytt. Nya reaktorer kommer sannolikt att importeras och genomgå modifieringar för att anpassas till det svenska regelverket. Därefter väntar en långbänk innan alla tillstånd är på plats. – I Storbritannien har man infört en bra modell som jag gärna skulle se i Sverige. I steg ett får reaktorbyggaren ansöka om typgodkänning av reaktorn. När den är typgodkänd kan man ansöka om tillstånd att ställa upp och driva reaktorn på ett visst område. Fick vi en sådan process i Sverige skulle etablering bli lättare. Ett är dock säkert. Den nya kärntekniklagen kommer att förändra det nukleära landskapet. – När den nya lagen träder i kraft kan vi för första gången börja tänka affär i stället för politik. Vi kan fundera på om det lönar sig att ställa av ett gammalt verk till fördel för en ny reaktor som producerar mer el. Det kommer att förändra mycket, fastslår Jan Blomgren. Svenskt Kärntekniskt Centrum är ett svenskt nationellt forskningscentrum förlagt till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Dess syfte är att ”stimulera och utveckla forskningssamverkan mellan högskolor, myndigheter och näringsliv inom strategiska och tvärdisciplinära teknikområden inom det kärntekniska området”. Parter inom SKC: Kungliga Tekniska Högskolan Chalmers Tekniska Högskola Uppsala Universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Westinghouse Forsmarks Kraftgrupp AB OKG AB Ringhals AB Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) KTH AlbaNova 106 91 Stockholm Tel: 076-7878 336 www.swedishnuclear.se Gammalt eller nytt Kärnkraftverken i Sverige är inte nya. Det yngsta är 25 år gammalt och det äldsta närmar sig 40-årsstrecket – men de är betalda. Så länge de fungerar, är säkra och inte slukar enorma summor i underhåll, är det mest lönsamt att fortsätta driva de gamla verken. i Föreståndare Jan Blomgren, Svenskt Kärntekniskt Centrum. 22 Annons © NextMedia Genius – på väg mot framtidens energilösningar Flertalet av de problem världen står inför i dag skulle kunna åtgärdas genom en effektivare och mer långsiktig energiförsörjning. Inom projektet Genius är man övertygad om att lösningarna ligger inom kärnkraften och då närmare bestämt: generation fyra. Under tidigt sextiotal blev det angeläget att lösa Sveriges energiförsörjning för att stödja den starka industriella tillväxten, utan att bli ännu mer beroende av fossila bränslen. Flera alternativ utforskades, bland annat att bygga ut de kvarvarande norrlandsälvarna och att utnyttja den då nya kärnkraften, som hade flera intressanta egenskaper. En av kärnkraftens fördelar är, nu som då, att man utnyttjar krafter som är flera miljoner gånger större än de som utnyttjas i ”vanliga” energikällor. Resultatet blir att kärnkraften kräver lite bränsle per producerad kilowattimme, vilket skapar en motsvarande liten mängd avfall som dessutom stannar kvar där det genereras. En annan viktig fördel är att bränslet aldrig har ingått i det biologiska kretsloppet och att energiutvinningen därför innebär en relativt liten påverkan på miljön. En massiv kärnkraftsutbyggnad, parallellt med de ersättningsprogram av gamla reaktorer som nuvarande kärnkraftsländer planerar för, har dock gett upphov till frågor om bränsletillgången i framtiden. Dagens generation II- och III-reaktorer utnyttjar nämligen de naturliga resurserna till endast 1 procent och det är dags att närmare utreda andra alternativ. Därför vänder branschen nu blicken mot fjärde generationens kärnkraftteknologi (Gen IV) och den forskning som pågår visar att denna teknik kan bli attraktiv för att lösa flera av de problem världen står inför. Det kanske mest angelägna av dessa problem är den stora brist på färskvatten som i dag råder; en beräkning gör gällande att 1 miljard människor i nuläget lider brist på färskvatten och om 20 år förutspås att så mycket som hälften av jordens befolkning är i den situationen. Det är därför brådskande att forska fram tekniker som storskaligt kan utvinna färskvatten ur havsvatten och därmed skapa människovärdiga levnadsvillkor och ökad global säkerhet. Tillgång till stora mängder elektrisk energi innebär också spännande utsikter för koldioxidåtervinning. Den koldioxid som nu betraktas som ett av de största miljöhoten kan i själva verket bli en resurs med rätt teknik. Gen IV kärnkraftteknologi Ett elegant sätt att höja det låga utnytt- är därför ett mycket viktigt forskningsområde. Konceptbild för en större blykyld snabbreaktor. Bild från GIF, Generation IV International Forum (www.gen-4.org) Gen IV material De reaktorteknologier inom Gen IV som är av intresse för svensk del är de blykylda och natriumkylda snabbreaktorerna. Gemensamt för dessa är att de ställer stora krav på de ingående materialen på grund av miljön i dessa reaktorer. Flera material med intressanta egenskaper utvecklas av och/eller har tillverkats av svensk stålindustri, något som kan få stor betydelse för Sverige under utvecklandet av Gen IV. Gen IV i Europa Inom EU tas det fram en plan för att på industriell skala demonstrera Gen IV inom 1015 år. Denna plan innefattar uppförandet av flera demonstrationsanläggningar. Frankrike har infört en lag som säger att en Gen IV-reaktor måste tas i drift i landet före utgången av 2020. Gen IV i Sverige – Genius jandet av naturligt uran är att använda så kallade ”snabbreaktorer”. I dessa reaktorer utnyttjas naturresurserna cirka 100 gånger bättre än med dagens teknik. Dessutom kan de flesta långlivade radioaktiva ämnen som bildas återanvändas som bränsle med hjälp av modern återvinningsteknik. Gen IV har därför goda förutsättningar att bli bärkraftig i den mening som Brundtlandkommissionen avsåg, det vill säga socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att åstadkomma kommersiella reaktorer av Gen IV-typ krävs dock forsknings- och utvecklingsarbete inom en rad områden. Gen IV bränslecykel Gen IV innebär inte bara reaktorer utan är ett koncept bestående av bränsletillverkning, bränsleåtervinning och energiproduktion vilka tillsammans utgör fjärde generationens kärnkraftsystem. För att uppfylla de mål som stipulerats för Gen IV måste kärnbränslet hanteras på ett förnuftigt sätt. Att ta fram lämpliga återvinningstekniker för kärnkraftsavfall i Inom Geniusprojektet forskar Uppsala Universitet, Chalmers och KTH kring nya kärnbränslen för fjärde generationens reaktorer, nya material, nya tekniker för bränsleåtervinning och nya övervakningstekniker för reaktorhärden. Genius och Svensk stålindustri representerar en bred kompetens inom kärnfysik, bränsle- och återvinningsteknik, materialutveckling och kärnsäkerhet. Det ger Sverige goda förutsättningar att åter profilera sig inom internationell kärnteknik och dessutom inom ett område som sannolikt kommer att få stort genomslag inom ett par decennier. Uppsala Universitet Box 256, 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 Chalmers Tekniska Högskola 412 96 Göteborg Tel: 031-772 10 00 Kungliga Tekniska Högskolan 100 44 Stockholm Tel: 08 790 60 00 Websida: www.genius.kth.se I Sverige har Uppsala universitet, Chalmers och KTH startat ett forskningsprogram inom Gen IV som kallas för Genius (Generation IV i universitetssverige) och som finansieras av Vetenskapsrådet. Arbetet i Genius fokuseras på blykylda snabbreaktorer. Till skillnad från de natriumkylda krävs inte komplexa och dyra system för att förhindra att natriumet kommer i kontakt med vatten. Kokpunkten för bly är högre än för natrium och tillsammans med det faktum att bly har bättre förmåga att föra bort värme genom självcirkulation ger blytekniken ytterligare säkerhets- och kostnadsmässiga fördelar. Annons © NextMedia 23 KTH:s Energiplattform – skapar morgondagens energilösningar För att lösa den globala energiomställningen behöver världens vassaste hjärnor samarbeta. Men för att klara den utmaningen krävs en gemensam arena för kunskapsutbyte och innovation. På KTH är Energiplattformen mötesplatsen där morgondagens lösningar skapas. KTH:s Energiplattform bildades för två år sedan och är resultatet av ett långvarigt och strategiskt arbete för att samla lärosätets alla skolor och kompetenser under ett och samma tak. Plattformen samordnar bland annat KTH:s deltagande i det europeiska energikonsortiet KIC InnoEnergy som drivs inom ramen för EIT (European Institute of Information and Technology), med uppdrag att skapa starkt integrerade kunskaps- och innovationsgrupper. KTH koordinerar på europanivå ’smart grid’verksamheten och deltar dessutom i över 20 andra innovationsprojekt inom KIC InnoEnergy, som spänner över hela energisektorn. – Genom att KTH är organiserat i ämnesorienterade skolor hamnar energiforskningen på olika enheter. Bildandet av Energiplattformen skapar bättre förutsättningar att både arbeta tvärvetenskapligt och ämnesövergripande på ett långsiktigt och resurssamlande sätt, säger Ramon Wyss, professor i teoretisk kärnfysik och ansvarig för KTH:s Energiplattform. Plattformens övergripande uppgift är att samla lärosätets styrkor inom energiområdet och, inte minst, att fungera som en informationskanal, såväl internt som externt. Plattformen fungerar som en sambandscentral där studenter, forskare och industriföreträdare kan hitta varandra och genom samarbete skapa oanade synergieffekter. – Energi är en global systemfråga. Hela världens system ska omställas till att vara uthålligt, det är i sig en industriell revolution om man ser till uppgiftens omfattning. Vår utmaning är att positionera KTH och finna intressanta vägar till inflytande i den globala energirevolutionen. verkansprojekt med aktörer från samhälle, näringsliv och forskningsinstitut. Bland annat diskuteras en satsning på ett ämnesoch skolövergripande centrum för miljöoch energisystemanalys. skapa ett metanätverk i syfte att länka ihop redan existerande nätverk. Forumet ska fokusera på styrkor, underlätta kunskapsöverföring, skapa gemensamma mål samt verka för en innovativ kommunikation, både internt och externt. Förhoppningen är att forumet ska bidra till att utveckla en kultur av multidisciplinärt arbete. Ramon Wyss, professor i teoretisk kärnfysik och ansvarig för KTH:s Energiplattform samt vicerektor och koordinator för det Internationella programmet. Foto: Bengt Alm Fyra viktiga uppgifter För att vara, och förbli, en stark spelare på energiområdet har KTH låtit sig granskas av internationella utvärderare. Utifrån utvärderingen har ett omfattande strategidokument skapats där KTH:s väg mot ett starkt inflytande i den globala energirevolutionen stakats ut. – Med strategidokumentet på plats gäller det att ta steget från teori till praktik och omsätta tankar i handling. Energiplattformen ska göra fyra saker: utveckla en övergripande strategi för hur KTH ska bli en ännu starkare spelare på energiområdet. Vägen dit går genom forskningssatsning, utbildning samt innovationssamverkan med företag. utveckla stora tvärvetenskapliga sam- fungera som en stödfunktion för alla energiforskare, både internt och externt. Det ska vara plattformens uppgift att kanalisera externa förfrågningar och sammanlänka näringsliv, forskare och andra samhällsaktörer med varandra – och vice versa. KTH:s energiforskning ska också synliggöras för samhället. KTH förändrar landskapet Att förutsättningarna för framtida samarbeten över ämnesområden är goda, var KTH:s Energidag ett fint bevis på. Lärosätets första Energidag i november samlade över 200 forskare där doktorander visade upp närmare 70 energiforskningsprojekt. I pipeline ligger också en doktorandskola med fokus på kommunikation. – Alla forskare behöver bli bättre på att populärvetenskapligt presentera sin forskning. Energifrågorna rör hela samhället och därför måste vi lära oss kommunicera med omvärlden på ett fruktbart sätt. KTH deltar också i ett EU-projekt som syftar till att införa uthållighetsaspekten i ingenjörsutbildningarna. För att lyfta den frågan arrangeras våren 2011 en work- shop tillsammans med europeiska partner och affärsskolorna. Det bubblar således i många av KTH:s energikällor och Ramon Wyss känner stor tillförsikt: – I dag är det många som försöker förutspå hur energisystemet kommer att se ut om 10-20 år. Men genom den forskning som bedrivs på KTH tror jag att morgondagens energisystem kommer att se helt annorlunda ut än vad man i dag tror. KTH:s vision är att kunna bidra till att övergången till ett uthålligt samhälle sker mycket snabbare än förväntat. i Forskare och studenter vid KTH deltar i den globala ansträngningen att utveckla ny kunskap och innovationer inom energisektorn som avvärjer hotet mot vår miljö och möjliggör en uthållig ekonomisk utveckling för jordens befolkning. Energiplattformens uppgift är att koordinera KTH:s skolors insatser och ge strategisk vägledning inför uppgiften. Inom plattformen bedrivs forskning och utbildning inom energisystemets fyra delområden: Energisystemets integration i samhället, Integration av tekniska system, Processer och utrustning samt Grundforskning. KTH Valhallavägen 79 100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 E-post: [email protected] www.kth.se KTH:s första Energidag hölls i november och samlade över 200 forskare där doktorander visade upp närmare 70 energiforskningsprojekt. Tomas Lönnqvist, Energy and Climate Studies, vann doktorandernas postertävling- på KTH:s första Energidag. 24 Annons © NextMedia Minskade utsläpp av koldioxid viktig grundbult i Vattenfalls strategi Att det ena inte utesluter det andra är Vattenfalls klimatarbete ett bra exempel på. Bolaget arbetar på två fronter parallellt. Dels arbetar bolaget med ökad integration av förnybara energislag, vilket bolagets projekt med smart grids på Gotland bara är ett exempel på. Dels ligger bolaget i framkant för att ta hand om den koldioxid som kolkraftverk skapar. Om allt går som planerat kommer Vattenfall att ta hand om 95 procent av den koldioxid som CCS-demonstrationsverket i tyska Jänschwalde genererar. Att klimatförändringarna är vår tids viktigaste miljöfråga råder det bred uppslutning bakom. Sedan en tid tillbaka arbetar Vattenfall efter en ny strategi. Några viktiga delar i den strategin är att bolaget ska minska koldioxidexponeringen, fokusera på kärnmarknaderna och bli mer lönsamt. – Att vi ska bli mer lönsamma har ett övergripande syfte: vi kan då ha möjlighet att ta en ledande roll och driva utvecklingen mot att skapa ett hållbart energisystem, säger Lars Strömberg, forskningschef på Vattenfall. Minskad koldioxidexponering Smart grids förutsättning för smart energi Smart grids är ett samlingsnamn för allt som händer på energimarknaden. Smart grids är ett annat sätt som Vattenfall arbetar på för att bidra till att Europa kan nå upp till 20/20/20-målen, det vill säga att uppnå 20 procent förnybar energi, 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser och 20 procent energieffektivisering till år 2020. – Syftet med smart grids är att ta fram morgondagens nät som klarar av att bland annat hantera stora och snabba variationer i elproduktion. Nätet ska känna av var det finns behov av el och styra energin dit. Det klarar inte dagens – I takt med att vind och sol blir viknät, säger Johan Söderbom, ansvarig tigare energikällor så måste vi ta fram för projektet Smart Grids Gotland på elnät som klarar det. Annars Vattenfall. går inte ekvationen ihop, säger En utmaning med förnyJohan Söderbom. bara energislag som vind- och Vattenfall samarbetar med solkraft är att energin varierar bland annat Gotlands Enerkraftigt, ibland kommer det gi och ABB i projektet Smart mycket, andra gånger lite. EfGrids Gotland på Gotland. tersom el inte går att lagra, förGotland kan ses som ett Sveutom i vattenmagasin, måste rige i miniatyr och genom att den konsumeras direkt. I dag Johan Söderbom. bygga ett smart grid på Gotmatar man in el i ena änden och land kan man dra viktiga slutsatser inden förbrukas i den andra och kraftboför utbyggnaden av smart grids i hela lagen ökar inmatningen när efterfrågan Sverige. stiger och tvärt om. Foto: Marita Wennersten Foto: T. Busch-Christensen Ett land som Sverige med vatten- och kärnkraft har bra förutsättningar att klara sig utan att använda kol för att producera energi. Men runt om i världen är situationen annorlunda. Mellan 60 och 70 procent av världens energi kommer från kol, som dessutom är det Närmast i bilden, med bland annat de vita byggnaderna, visar ett fotomontage av den planerade CCS-anläggningen i Jänschwalde, Tyskland. kraftslag som ökar mest i användning. än den i Schwarze Pumpe. Prounder havet där den sedan ligger i förvar på Myntets baksida är den stora mängd koldieller andra säkra geologiska jektet har bland annat fått 180 precis samma sätt som den har gjort under oxid som kraftverken släpper ut. formationer. miljoner euro i stöd av EU-komtusentals år. – Där nere är trycket högt missionen. EU har tagit fram ett Vattenfall arbetar med forskning och utoch koldioxiden får därför en CCS: effektiv teknik för att ta hand direktiv som säger att alla medveckling av CCS sedan 2001. flytande konsistens. Naturgas, om koldioxid lemsstater ska tillåta laglig prövI anslutning till kraftverket som är betydligt mer svårhanDet fi nns dock teknik som kan ning av att lagra koldioxid. Schwarze Pumpe i Tyskland terligt, har varit instängt i såta hand om nästan all koldihar Vattenfall en CCS-pilotandana utrymmen under lång tid. oxid som kraftverk genererar, – Vi ligger långt framme och läggning som effektivt avskilRisken att koldioxiden skulle en teknik som heter CCS (Carman kan säga att allt grundarjer koldioxiden sedan 2008. I läcka är minimal, säger Lars bon Capture and Storage) eller bete är gjort. Men ännu återstår Stina Rydberg. Buggenum i Nederländerna inStrömberg. avskiljning och lagring av kolfrågan om var koldioxiden ska vigs ytterligare en pilot i januari dioxid. Det är samma teknik lagras. Den frågan kommer förhoppningsvis 2011. som norska energibolag redan att lösa sig eftersom alla EU-länder är bundI Jänschwalde i Tyskland har använder, en teknik som inne- Lars Strömberg. na att följa EU:s direktiv, säger Stina RydVattenfall en stor brunkolselbär att koldioxiden i det fallet berg som jobbar med CCS på Vattenfall. Vattenfall är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten. dad anläggning. Här planerar Vattenfall att avskiljs från den uppumpade gasen. Sedan Koldioxid kan lagras långt ner i marken Vattenfalls vision är att utveckla en bred bygga en CCS-anläggning tio gånger större pumpas koldioxiden tillbaka ner i marken i befintliga olje- och gasfält, uttjänta dito i europeisk energiportfölj med tillväxtmöjligheter samt vara bland de ledande företagen inom utvecklingen av en hållbar miljöanpassad energiproduktion. Vattenfall arbetar inom alla delar av värdekedjan för elektricitet: produktion, transmission, distribution och försäljning. Kärnverksamheten utgörs av våra tre produkter elektricitet, värme och naturgas. Koncernen har världens första pilotanläggning för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS, Carbon Capture and Storage) i Schwarze Pumpe, Tyskland. Tillsammans med stora investeringar i förnybara energikällor och kärnkraft är den nya CCS-tekniken Vattenfalls viktigaste bidrag i kampen mot den globala uppvärmningen. Läs mer på: www.vattenfall.se Annons © NextMedia 25 Gränslös samverkan för förnybar energi Dalarna, Värmland och Norge i unikt samarbete Kan industrin, den akademiska världen och samhället i övrigt samordna resurser för att effektivisera satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och miljö? Det har redan skett. Inom ramen för det svensk - norska projektet FEM. Där går Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge och Stål & Verkstad i Kristinehamn i täten i Sverige. Foto: Håkan Edvardsson Huvudaktörerna i FEM finns i Dalarna och Värmland samt Oslo, Akershus och Hedmark. – När FEM startade i juni 2008, sprunget ur ett mindre projekt, stod det snart klart att det här är en rik region när det gäller satsningar på nya energiformer. Att koppla samman tekniken, kunnandet, tillverkningen, forskningen och entreprenörerna är en framgångsfaktor som redan gett goda resultat, konstaterar Anders Sundvall, verksamhetsledare för Hållbar Utveckling och Tillväxt på Stiftelsen Teknikdalen. För näringslivet Kyla och julskyltning betyder hög energiförbrukning. Projektet FEM, där Anders Sundvall, Teknikdalen, och Mats Rönnelid, Högskolan Dalarna, är verksamma, ger miljövänligare el och nya jobb i Sverige och Norge. Foto: Ingemar Myren Per Eiritz, Stål & Verkstad, betonar att industrin i regionen redan tjänat på den samordnade satsningen. Och det på flera sätt. – En stor del av vår verkstadsindustri, gjuterier och stålproducenter passar väl som leverantörer av system, komponenter och material till den kraftigt växande marknaden för vindkraft, solenergi, vågkraft och annan förnybar energi. Detta lyfter vi fram i FEMprojektet, säger Per Eiritz som har en lång bakgrund inom Värmlands basindustri. Eiritz gläds också åt det faktum att General Electric fokuserar sin globala satsning på vindkraft för off-shore till regionen i och med satsningarna i Karlstad och Oslo. – Förutom den tillverkande industrin har vi i Värmland, Dalarna och i den del av Norge som är med i FEM-projektet duktiga ingenjörsföretag samt andra tjänsteföretag som har goda förutsättningar att expandera inom energi- och miljösektorn, konstaterar Eiritz. Ett konkret exempel från FEM:s satsningar är Glava Energy Center, GEC. Tre mil utanför Arvika, nära gränsen till Norge, finns Sveriges största markbaserade solelanläggning. Intill finns konferenscentrum och visningslokaler. GEC är ett öppet centrum för att sprida samlad kunskap om förnybar energi i alla dess former. En snabb sammanfattning av FEM:s resultat – Vi, som många andra, ser stora möjligheter till nya arbetstillfällen inom hela området med förnybar energi och energieffektivisering. FEM ger företagen i regionen möjlighet till starkare positioner på sina existerande marknader och tillgång till större marknader, menar Per Eiritz. Anders Sundvall instämmer och sammanfattar: – Inom projektet kan vi arbeta på ett unikt sätt gentemot varandra, företag, akademi och samhälle. Vi har kunnat ta initiativ till samarbeten vi annars inte har resurser till. Samarbetet med Norge är också mycket positivt, den stora handelspartnern kommer lätt utanför olika samarbeten eftersom många projekt har ett EU-perspektiv i första hand. Förnybar energi. Energieffektivisering. Miljö. Interreg-projekt 2008-11. Plus två år. Verktyg för EU:s energi och miljömålsättningar regionalt. Utveckla ny teknologi, nya produkter. Sprida kunskap och medvetenhet i energi- och miljöfrågor. Projektet FEM (Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö) har bland annat bidragit till följande satsningar som stödjer industri, akademi och samhälle: Glava Energy Center, Energiligan. Utbildningssamarbete. Samarbete mellan energikontor, Microgrids. Vindkraftssatsning. Green Business Region. Bilden visar rensningen av ett gjutet vindturbinnav vid Heavycasts anläggning i Karlstad. Per Eiritz är projektledare för förnybar energi inom FEM och fokuserar sina insatser på de svenska och norska företagens nytta av de samlade satsningarna. Foto: Ingemar Myren Resultat Nya jobb i Forskning I Norge planeras nu för en 30 000 kvadratmeter stor solvärmeanläggning, tre gånger större än landets största i dag. Arbetet med denna värmeanläggning sker med stor hjälp från expertis och företag som funnit varandra via FEM. Alternativet hade varit att detta kunnande hämtats utanför Sveriges eller Norges gränser. – Sverige har länge tagit små steg mot alternativa energikällor, vi har samlat på oss ett stort kunnande. I Norge tar man nu jättekliv framåt inom området och gör stora investeringar inom bland annat vätgas, koldioxidlagring, sol- och vindenergi, säger Mats Rönnelid, universitetslektor vid Högskolan Dalarna och fortsätter: – FEM gör det möjligt för oss alla att dela kunskap vi har samlat på oss och kraften som finns i nya investeringar. Solenergianläggningen blir en referens i Norge som kommer att influera kommande satsningar där och i Sverige. Aktörerna i FEM har, och kommer att ha, mycket stor nytta av det, liksom samhället i stort. hittills visar bland annat på fyra konkreta, gränsöverskridande samarbeten som i sin tur genererar flera underprojekt: Energiligan. Gäller flerbostadsfastigheter och olika byggnader. Handlar om energieffektivisering. En uppdragsutbildning för fastighetstekniker har arbetats fram. Utbildning. Högskolan Dalarna, Karlstad Universitet och Högskolan i Akershus har gemensamma utbildningar på magisternivå i bioenergi och fjärrvärme. Kurs i solvärme utvecklas. Forskningsprogram förbereds. Samarbete energikontor (SMEK). En gemensam plattform för hållbart utvecklingsarbete har skapats av de fem berörda länen i Sverige och Norge. Kraftfull informationsspridning väntar. Microgrids. För företag som arbetar med teknik kring förnybar elproduktion. Utvecklar elnätet för att passa framtidens produktion av el. Projektledare: Energieffektivisering, Anders Sundvall, Teknikdalen. Förnybar energi, Per Eiritz, Stål & Verkstad. Miljö, Trine Kopstad Berentsen, Kunnskapsbyen Lillestrøm. Bioenergi, Ola Rostad, Tretorget. www.femweb.nu 26 Annons © NextMedia Rikard Schröder, Accenture: ”Elbranschen är mogen för outsourcing” – Morgondagens vinnare inom elbranschen blir bolag som lyckas blanda sofistikerad kundinriktad kompetens med ny smart mät- och bostadsteknik som är anpassad till marknadens nya behov och krav. För att klara det krävs effektivitet i basala arbetsmoment, något som kan uppnås genom att lägga ut dem på andra aktörer. Avreglering och konsolidering samt nya internationella elbolag har drastiskt förändrat marknaden för el och fjärrvärme de senaste åren. Förändringen har skapat utrymme för offensiva satsningar och effektiviseringar av verksamheterna i branschen. Rikard Schröder har arbetat på Accenture i 20 år och har lång erfarenhet av att arbeta med konsultuppdrag för uppdragsgivare inom el- och fjärrvärmebranschen. – Kunderna tänker annorlunda i dag än för några år sedan. De vill fortfarande fokusera på sin kärnverksamhet och hålla nere kostnader men det finns en starkare drivkraft för att även tänka nytt och innovativt. Elbolagen vill kunna erbjuda nya saker till kunderna samtidigt som de vill uppdatera sin produktionspark och näten. Detta har lett till att outsourcing blivit en viktig punkt på dagordningen. Elbolagen har helt enkelt ingen möjlighet att kunna fokusera på allt samtidigt, säger Rikard Schröder, ansvarig för marknadsenheten Resources vid Accenture. Lång erfarenhet Accenture har redan levererat outsourcingtjänster till flera elbolag utanför Norden. ergiförsörjning samt fortsatt konkurrens – Tiden är mogen för den nordiska är starka drivkrafter för en ökad energimarknaden att gå samma väg. I kraft av effektivisering. Men för att energibesparAccentures globala nätverk har vi redan ingsprogram ska få genomslag måste skaffat oss erfarenhet av den här typen elbolagen differentiera sina program och av outsourcing för elbolag i andra länder. tjänster. Borta är den tid då de Det innebär att vi redan har efkunde erbjuda samma modell fektiva och snabba processer att till alla. För aktörerna inom erbjuda bolag på den svenska elbranschen innebär det stomarknaden. ra utmaningar, men även stora Rikard Schröder menar att möjligheter. elbranschen i mångt och myck– Energibolagen är vana vid et följer samma utveckling som att leverera el fram till kontaktman tidigare kunnat se inom till en och inte bry sig så mycket exempel telekombranschen. Här om hur slutkunderna använder är outsourcing mer regel än un- Enhetsansvarig Rikard Schröder, Accenture. energin. Men de bolag som vill dantag. vara med och konkurrera om morgonda– Utvecklingen inom elbranschen går gens elkunder måste ta steget in i hemmen. oerhört snabbt. Det händer enormt mycket i fråga om smarta nät, nya krav från kunderna, nya regelverk, etc. Tidigare har det Framtid varit svårt att prata outsourcing med elboAtt sia om framtiden är inte lätt men Henlag. Detta håller på att ändra sig i takt med rik Tegnér är övertygad om att Accenture att de behöver förnya sig efter marknadens om tio år fortsätter att ligga i framkant när krav. det handlar om att förse elmarknaden med Även Henrik Tegnér, manageeffektiva metoder och processer. mentkonsult och expert på ener– På en övergripande nivå gifrågor på Accenture, menar att tror jag att elbranschen har tiden är mogen för outsourcing. kommit mycket längre i arbe– Elbolagen vill självfallet tet med energieffektivisering och fortsätta att fokusera på sänkta att de om tio år kan erbjuda en kostnader. Men allt fler inser att bättre mix av elproduktion. Jag framtidens elbolag inte längre tror också att vi har fått in andra konkurrerar genom backofficespelare som tagit över en del av processer utan genom nytänk i Managementkonsult de arbetsmoment som elbolagen Henrik Tegnér, branschen. utför i dag. Accenture. Rikard Schröder tillägger att trycket på förändring kommer att vara Nya krav minst lika stort på de mindre bolagen som Tegnér påpekar att högre energipriser, klipå de stora. matförändringar, en tryggad framtida en- i Om Accenture Accenture är ett globalt företag med verksamhet inom management, IT och outsourcing, med 204 000 medarbetare och kunder i över 120 länder. Genom att kombinera erfarenhet och kunskap inom olika branscher och affärsfunktioner med omfattande forskning av världens mest framgångsrika företag, hjälper vi våra kunder att bli högpresterande företag och organisationer. Accenture omsatte 21,6 miljarder dollar under räkenskapsåret som slutade den 31 augusti 2010. – De små bolagen har mindre resurser att satsa på utveckling. För dem är det ännu viktigare att fokusera och verkligen Accenture Sveavägen 25 Box 1331, 111 83 Stockholm Tel: +46 8 451 30 00 Fax: +46 8 451 30 01 www.accenture.se veta vad de ska vara bra på. Alla bolag inom elbranschen kan tjäna på outsourcing, oavsett storlek. Annons © NextMedia 27 Värmepumpstillverkaren IVT Värmepumpar: ”Enkelt att uppfylla Boverkets nya krav men även de som kommer om tio år” – Om drygt 10 år ska dessa regler gälla fullt ut. Den som ska bygga nytt i dag bör anpassa huset så att de klarar framtidens krav. Med till exempel en bergvärmepump och en bra ventilationslösning kan man komma ned under 30 kWh/kvm/år vilket är inom ramen för att klassas som NNE-byggnad. Dagens passivhus ser inte ut att klara de föreslagna – Med elvärme, vanlig frånluftsvärmekraven, säger Jim Fredin som även han arbepump eller en vanlig elpanna i ett nybyggt tar på IVT:s Innovationsenhet. hus kommer man inte att klaDen som bygger nytt har ra kraven, säger Urban Kronmånga frågor att ta ställning ström och fortsätter: till. Förutom kök och bad– Men med rätt teknik är det rum ska energifrågan lösas. inga som helst problem att leva Och det är inte helt ovanligt upp till de nya reglerna. Där ser att man slår sig till ro när husvi två gynnsamma lösningar: tillverkaren konstaterar att ”vi bergvärmepump, passivhus elhar valt en energilösning som ler en kombination. klarar Boverkets krav”. – Nöj dig inte med det! Den som bygger nytt kan enkelt få Att tänka på ett hus som slår dagens krav för nybyggare med råge och som dessutom Parallellt med att Boverkets nya klarar kraven på NNE-norregler implementeras pågår armen. Grundrådet är att tänka betet med nästa generations långsiktigt. Förutom att huset energimål. De går under namska vara välisolerat och ha bra net Nära nollenergibyggnad ventilation så bör man välja (NNE-byggnad) och innebär en bra bergvärmepump, säger ytterligare en halvering från daIVT Greenline HE Bergvärmepump. Jim Fredin. gens regler. Sedan 1 jan 2010 har Boverket stramat upp reglerna för hur mycket energi nybyggda hus får göra av med. – Med jord- eller bergvärmepump är du väl rustad för kommande energikrav. Det går att sänka förbrukningen långt under Boverkets krav med enkla medel. Förutom lägre uppvärmningskostnader får man ett hus anpassat efter nästa generations energikrav som kommer om tio år. Det säger Urban Kronström, teknikchef på IVT:s innovationsenhet i Tranås, en enhet som arbetar med nya tekniska koncept. Urban Kronström och hans kollegor var tidiga att ta fram en lösning för kapacitetsreglerande bergvärmepumpar och lågenergipumpar med högeffektiva elmotorer. Att det går att spara mycket energi inom uppvärmning och kyla råder det ingen som helst tvekan om. Tekniken finns på plats, bland annat genom effektiva värmepumpar och ventilationslösningar. Från den första januari i år gäller nya hårdare regler för hur mycket energi nybyggda småhus får göra av med på uppvärmning och tappvarmvatten. Boverket ställer olika krav på energiförbrukning beroende på var i landet huset ligger. Sverige är uppdelat i tre klimatzoner, varav de flesta bor i zon tre. I den zonen för hus med värmepump är gränsen satt till 55 kWh/ kvm/år, i de två andra 75 respektive 95. i Sedan 2005 ingår IVT Värmepumpar i Bosch Thermoteknik. Tranås är i dag centrum för Boschkoncernen när det gäller utveckling, tillverkning och utbildning inom miljövänlig värmepumpsteknik – ett gott betyg åt den svenska kompetensen! IVT och Bosch Thermoteknik har ett brett utbud av värmepumpar. Fyllda med den senaste tekniken som kombinerar effektivitet, miljöhänsyn och ekonomi. Bergvärmepumpar Jordvärmepumpar Sjövärmepumpar Luft/vattenvärmepumpar Luft/luftvärmepumpar Frånluftsvärmepumpar Solvärmeprodukter För mer information: www.ivt.se Fakta: Klimatzoner: Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Övriga län Annons © NextMedia Dubbel vinst med dynamisk energistyrning – Vill fastighetsägare och energibolag ha full utväxling av satsningar på energieffektivisering behövs intelligent drift och övervakning av fjärrvärmesystemet. Men faktum är att enbart dynamisk styrning kan spara 10 procent av uppvärmningskostnaderna. Det säger Fredrik Wernstedt, VD för snabbväxande NODA, ett företag sprunget ur tio års forskning på optimeringsteknik för fjärrvärmenät. Det karlshamnsbaserade företaget arbetar på bred front tillsammans med sina kunder: Laststyrning, som kontinuerligt beräknar fastighetens energibalans och anpassar värmeförbrukningen till fastighetens inomhusklimat och värmelager. Prognosstyrning, väderprognoser integreras i styrningen och gör det möjligt att justera systemet redan före väderomslag. Energianalys, ger injustering och driftoptimering och lättlästa, löpande rapporter om besparingarna. Samordnad övervakning, ger samlad bild av hela fastighetsbeståndet med högupplöst mätdata. – Vi är inte ensamma på marknaden om de olika bitarna. Det är vår helhetslösning och vårt kunnande som är det unika, som är våra framgångsfaktorer, konstaterar Wernstedt. Lönsam investering Normalt har NODA:s kunder sin investering betald inom ett år. De uppdateringar i styrsystemet som görs därefter ingår också. Sådan är företagsfilosofin. – De som köpte system när vi startade för fem år sedan har i praktiken helt nya system i dag. Den servicen är ett bra argument vid införsäljning, ger våra kunder löpande besparingar och gör att de vill fortsätta samarbeta med oss. Fredrik Wernstedt har själv bakgrund som forskare. Att NODA fokuserar på att optimera fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet beror på att det här finns stor besparingspotential för både fastighetsägare och fjärrvärmebolag. Det betyder självfallet också att insatser på området bidrar till läg- re energiförbrukning i samhället i stort. – Tekniska verken i Linköping kunde reducera effektuttaget i de anslutna fastigheterna med upp till 60% under kortare tidsperioder. Älmhultsbostäder gjorde en energibesparing på tio procent, berättar Fredrik Wernstedt, VD för NODA Intelligent Systems. Teknik och energibolag Tekniken inom området förfinas hela tiden. För fastighetsägaren ligger fokus på mindre effektuttag, med bibehållet inomhusklimat. Även möjligheten att styra och övervaka allt över Internet har en etablerad lösning hos dem, liksom olika former av larm- och återställningssystem. – Utmaningen är att få allt att samverka och vikta olika faktorer optimalt, förklarar Fredrik Wernstedt. För energibolagen innebär rätt energistyrning också stora vinster, exempelvis genom NODA:s lösningar ger bland annat möjlighet att styra energiuttag i förskott, baserat på väderprognoser. Allt i systemet övervakas och analyseras. Inte minst vinsterna i form av pengar och minskade utsläpp. att styra bort behovet av spetslastpannor. Och när bland annat vindkraft och solenergi fasas in i energiutbudet ökar även energibolagens behov av dynamisk effektstyrning ytterligare. – När fler alternativ blir tillgängliga ökar komplexiteten. Då krävs intelligent styrning för att maximera nytta och minimera förbrukning. Vi kommer att fortsätta att växa lika snabbt i framtiden som vi har gjort hittills. i NODA Intelligent Systems Grundat 2005. Åtta anställda. Styrelse: Per Ola Clemedtson. Erik Dotzauer. Christian Johansson. Stefan Håkansson. Henrik Vilselius. Verksamhet: dynamisk, intelligent drift och övervakning av fjärrvärmesystem. För fastighetsägare och energibolag. www.noda.se 28 Annons © NextMedia Helhetsgrepp lyfter svenskt skogsbränsle Skogen ger över 100 terawattimmar per år – mer än en fjärdedel av vårt energibehov. Med ny teknik och nya metoder kan skogsbränslet öka med ytterligare minst 50 terawattimmar. Skogen har potential att öka som energikälla. Mest volymer ger ett ökat uttag av grenar, toppar och stubbar. Men klena träd från unga skogar kan ensamt ge 15 terawattimmar. Många täta ungskogar lämnas ogallrade av kostnadsskäl, men träden skulle kunna avverkas och säljas som bränsle. – Redan med dagens teknik kan man genom enklare arbetsmönster nå 10-15 procent högre produktivitet och ytterligare 10 procent om vi helt utnyttjar teknikens möjligheter att avverka flera träd åt gången. Träden bör grovkvistas eller komprimeras för att ge höga lastvikter vid transport, förklarar Rolf Björheden. Han leder sedan fyra år forskningsprogrammet Effektivare Skogsbränslesystem vid Skogforsk. Med fem anställda har han samordnat arbetet i ett 50-tal projekt, som i hög grad bedrivits i ett forskarnätverk med experter från hela landet. i Programmet Effektivare Skogsbränslesystem, som löpt mellan åren 2007-2010, är ett brett samverkansprojekt där Energimyndigheten, Skogforsk, skogs-, energi- och transportsektorn satsat över 60 miljoner kronor för att utveckla skogsbränsleverksamheten. Nya system utvecklas Dagens teknik för att skörda stubbar är stora grävmaskiner som med en hydraulisk griptång spräcker och drar upp stubben. Ett antal nya tekniska lösningar undersöks nu, med visionen att kunna använda mindre kraft. Grovkrossning av stubbarna och bortsållning av jord redan ute vid skogsbilvägen minskar transportbehovet. – För att säkerställa att resultaten blir relevanta och kommer till användning har varje projekt lotsats av en specialist från näringslivet, säger han. Över 2 000 entreprenörer och tjänstemän har utbildats i val Skogforsk Uppsala Science Park 751 83 UPPSALA Tel: 018-188500 www.skogforsk.se Rolf Björheden hoppas att projektet kan förlängas med ytterligare fyra år. ”Skogen ger nu värme och el – en framtidsvision är att även kunna tillverka fordonsbränsle av skogsråvara”, säger han. av metod och teknik och annat för att effektivisera skogsbränslehanteringen. Dessutom har metoder för att mäta skogsbränslet utvecklats för att bättre kunna beräkna ersättning till skogsägare och entreprenörer. Fjärrtransporter viktiga Mycket skogsbränsle finns i avlägsna skogsområden. Rationella transporter be- hövs för att de ska kunna levereras till bränslekunderna. Därför har terminaler och järnvägstransport utvärderats. Vagnarna ska lastas snabbt och vara precis fullastade. – Hjälpmedel som speglar eller kameralösningar låter föraren se ner i vagnarna vilket underlättar lastningen, liksom användning av skopvåg gör, säger Rolf Björheden. Annons © NextMedia Taurus jäst säkrar etanolens framtid Taurus Energy har specialutvecklat en jäst som gör det möjligt att i stor skala framställa etanol ur cellulosahaltiga restprodukter från jord- och skogsbruk. Ett viktigt steg för framtiden. Guido Zacchi och hans medarbetare tar prover från reaktorn där jäsningen av cellulosan och hemicellulosan sker med hjälp av Taurus Energys specialutvecklade jäst. Foto: Pressbild Chalmers Foto: Mikael Risedal/Pressbild LTH Foto: Mikael Risedal/Pressbild LTH Etanolens fortsatta framgångar som bränsle ligger i att framställningen framöver inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. I dag utvinns etanol och mat ur samma de- lyckats jäsa 90 procent av det utlösta femkolssockret. Den riktigt stora framgången är att de goda laboratorieresultaten har gått att lar av råvarorna. Men det finns en stor poåterskapa i industriell skala under en tre tential i de råvarudelar som ännu veckor lång utvärdering. Då inte används. nåddes en etanolhalt på fyra Andra generationens etanolviktprocent, gränsen för en produktion tar sikte på restlönsam industriell process. produkterna från jord- och Jästen visade sig också vara skogsbruket, till exempel majstillräckligt robust för att tillblast, vetehalm och träflis. verkas i stor skala. – Det behövs mycket mer eta– Från början klarade den nol än vad som produceras i dag inte av att ta hand om all xyför att nå de mål som satts upp. Guido Zacchi, profeslosen och det gick sakta. Nu Då vill man inte fortsätta expe- sor i kemiteknik vid LTH klarar den av mycket mer och rimentera med mat, säger Guido och styrelseledamot i det går dessutom snabbare. Taurus Energy. Zacchi, professor vid institutioDen har blivit tuffare, säger nen för kemiteknik vid LTH och styrelseleLisbeth Olsson, Taurus Energys utveckdamot i Taurus Energy. lingschef och professor på institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers. Effektivare process Taurus Energy har skapat en jäsningsprocess som utnyttjar råvaAvgörande steg rorna från jord- och skogsbruk Taurus Energy har tagit ett betydligt effektivare än vid beavgörande steg mot kommersfintliga industriella processer. ialisering av processen att framställa etanol ur celluloTill skillnad mot vanlig jäst sahaltiga råvaror. Att bryta jäser Taurus Energys specialutvecklade jäst både sexkolssock- Lisbeth Olsson, professor världens oljeberoende med hjälp av råvaror som i princip er och femkolssocker (xylos), i kemi- och bioteknik vid är oändliga innebär en revolusom utvinns ur hemicellulosa Chalmers och utvecklingschef på Taurus tion för bioenergisektorn. och som vanliga jäststammar Energy. De lyckade resultaten är inte kan omvandla till etanol. frukten av flera års hårt arbete i samarbeFrån cellulosaråvara har Taurus Energy te med SEKAB och forskare på Chalmers och LTH. Nu går arbetet vidare. Teoretiskt kan cirka 500 liter etanol utvinnas per ton råvara, cirka 290 liter ur cellulosan och cirka 200 liter ur hemicellulosan. Ett realistiskt slutmål är cirka 80 procent, det vill säga 400 liter per ton råvara. I dag nås 70 procent. i Taurus Energy AB är ett forsknings- och utvecklingsbolag. Målet är att kommersialisera ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete kring etanolproduktion. Affärsidén är sedan 2006 att via licensavtal överlåta rätten att använda utvecklade metoder till energiproducenter på en global marknad. Taurus har ett tiotal världsledande patent som ett 20-tal internationellt erkända forskare har bidragit till. Företaget är lokaliserat i forskningsparken Ideon, Lund. Taurus Energy AB 223 70 Lund Tel: 046-286 86 10 E-post: [email protected] www.taurusenergy.eu Annons © NextMedia Siemens AB, Building Technologies Pionjärer inom energieffektivisering Smarta och effektiva lösningar för att minska energianvändningen i fastigheter ger mycket stora besparingar. Sverigebaserade Siemens är pionjären inom energieffektivisering av byggnader och har en världsledande position. Energianvändningen i byggnader innebär ofta en mycket stor utgift och utgör i snitt 40 procent av fastighetens operativa kostnader. Men det finns ofta mycket goda möjligheter att kraftigt minska energianvändningen även i relativt nybyggda fastigheter. Innovativa lösningar för energieffektivitet från Siemens minskar energikostnaden med i genomsnitt 30 procent, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar avsevärt. Siemens var ett av de första företagen att utveckla modeller och verktyg för energieffektivisering av byggnader och i dag har företaget en absolut tätposition på den internationella marknaden. En central roll i den här utvecklingen har organisationen i Sverige haft, som med svensk ingenjörskompetens och teknik stått bakom utvecklingen. – Sverige är ett av de ledande länderna inom energieffektivisering och Siemens är helt tongivande. Vi har ett mycket välutvecklat system för insats, uppföljning, analys och korrigering. Vi mäter och följer upp all data kontinuerligt och har därmed skaffat oss en ovärderlig kunskapsbank. Dessutom har vi all kompetens ”in house”, vilket ger oss mycket stora fördelar. Exempelvis är vi världsledande på belysningsteknik genom att Osram ingår i koncernen, berättar divisionschef Peter Hallberg. Arbetar med helhetssyn och garanterar besparing utan risk för kunden Siemens arbetar enligt en helhetssyn och skräddarsyr alla lösningar så att de ska passa kundernas skiftande individuella behov och förutsättningar. I nya fastigheter kan det handla om att helt enkelt se till att byggnadens fulla potential utnyttjas och att det finns automationssystem som är flexibla och anpassade för den verksamhet som bedrivs. I gamla fastigheter rör det sig ofta om mycket grundläggande åtgärder, som att byta ut och modernisera olika komponenter. En väsentlig del av att energieffektivisera en byggnad är att utbilda dem som arbetar i fastigheten eller sköter den. – Vi inventerar kompetensen hos våra kunder och utarbetar detaljerade utbildningsprogram för att de ska kunna bygga på sin kunskap och ändra beteenden. Vi vill att de inte bara ska nå de mål de satt för energieffektivisering, utan överträffa dem, säger Peter Hallberg. Eftersom energieffektivisering innebär så kraftigt sänkta energikostnader innebär det att kunden inte exponeras för någon större risk. Siemens har utarbetat en finansieringsmodell där den framtida besparingen används som en del av garantin för investeringen, så kallad Performance Contracting. Dessutom har Siemens ett eget finansbolag att tillgå, vilket är en av de många fördelarna med att tillhöra en stor organisation. – Energieffektivisering innebär att man förvandlar operativa kostnader till en investering som ger stora besparingar. Det är viktigt att förstå att detta är något som alltid betalar sig, framhåller Peter Hallberg. Drivande kunder Bland kunderna finns allt från mindre installatörer till bostadsbolag, industrier och offentlig sektor. De största kunderna är ofta kommuner och landsting, som har en omfattande och mångfacetterad verksamhet. Peter Hallberg framhåller att nordiska kunder är mycket drivande när det gäller energi och miljö och vill ha de mest innovativa lösningarna. – Det finns en stark vilja att investera i energieffektivisering och inte bara av ekonomiska skäl. Kunderna är mycket medvetna om klimatproblematiken och man vill ha en stark miljöprofil. Det innebär att vi arbetar på flera plan och ofta inkluderar vi åtgärder som är synliga och stärker kundens varumärke i miljösammanhang. Det kan exempelvis handla om solceller eller vindkraft på taket eller i anslutning till fastigheterna. Men till stor del är det åtgärder som inte syns, exempelvis utbildning av personal, som ger den allra största utdelningen, framhåller Peter Hallberg och tillägger att bara under 2009 har våra tjänster minskat kundernas samlade koldioxidutsläpp med 120 000 ton. Trots sin blygsamma befolkningsmängd är Norden den fjärde största marknaden i världen för den här typen av energieffektivisering inom Siemens och har en tredjedel av den lokala marknaden. Men det finns ett starkt växande intresse internationellt och Siemens har positionerat sig för att även fortsättningsvis vara marknadens största och mest innovativa aktör, med stark lokal såväl som global förankring. – Vår framgång beror naturligtvis delvis på att vi har marknadens bästa produkter och tekniska lösningar. Men framför allt är vår styrka det värde som vår unika kompetens skapar för våra kunder. Våra medarbetare och deras engagemang och kunskap är vår största tillgång. Divisionschef Peter Hallberg, Siemens AB. i Siemens utvecklar innovativa och högteknologiska lösningar inom områdena industri, energi, hälso- och sjukvård. Vi har världens största miljöportfölj med produkter, lösningar och tjänster som bidrar till att skapa en hållbar framtid. En tredjedel av vår omsättning kommer från miljöportföljen. Siemens har funnits i Sverige sedan 1893 och vi är i dag cirka 4 900 medarbetare. Förra affärsåret omsatte vi ungefär 21 miljarder kronor. Läs mer på www.siemens.se 29 30 Annons © NextMedia Energy – a Chalmers Area of Advance Chalmers’ strategy for excellence in research, education and innovation is structured in eight Areas of Advance. Energy is the single largest Area of Advance at Chalmers. Conducting world class energy technology and system research is fundamental within the Energy Area of Advance. Our vision is to further strengthen our position as an internationally leading university with regards to the future sustainable energy i Energy – a Chalmers Area of Advance Energy is one of Chalmers’ eight Areas of Advance. Our mission is to create a unique integration of the knowledge triangle; research, innovation and education by including a new dimension to the existing organization. Through this strategic instrument we are able to concentrate, visualize and advance our scientific excellence by bridging gaps and accelerating the interplay between academia, industry and society, as well as within our own environment at Chalmers. www.chalmers.se/energy system, with high relevance to industry and society. Seven excellence profiles The Energy Area of Advance covers all the important elements of basic science, energy technology and system research as well as connections to economy and social sciences. Research areas that define the Energy Area of Advance are visualized in seven excellence profiles that are areas where we take a national responsibility with the potential to meet the challenges of today and tomorrow: Heat and Power Generation Combustion and Gasification Materials for Energy Conversion/ Application Transport Systems and Infrastructure Buildings – energy use and efficiency Industry – energy use and efficiency Energy systems In addition, internationally high level basic research is conducted in several areas, e g physics, nuclear chemistry, nuclear technology, mathematical sciences as well as micro and nano technology. Other areas are solar cells and batteries that are included in the Excellence Profile Materials. The Energy Area of Advance also comprises the large strategic research program Chalmers Energy Initiative, which is based on the raised level of funding for strategically important research areas appointed by the Swedish Government. Innovation and impact on society Industrial collaboration is a key activity to make sure that research results are industrialized. We have a well-established industrial collaboration network with all important industry areas such as utility, process industry (pulp and paper, petrochemical/chemical, food, oil refinery), vehicle manufacturing, construction, equipment manufacturers and SME industry. At present long-term agreements in the energy area has been settled with E.ON and Preem, and similar agreements are under way with Vattenfall and Göteborg Energi. The Energy Area of Advance has also strong cooperation with several institutes, such as SP and Innventia. Bridging to Sustainable Energy Systems January 26-27 2011 Welcome to the Chalmers Energy Conference – a new forum for academia and stakeholders involved in shaping tomorrow’s energy system. The overall theme of the conference is “Bridging to Sustainable Energy Systems”. Results from research on energy technology and how to successfully transform research to demonstration and full scale projects will be in focus. The conference is a two day event with plenary talks and parallel sessions covering the following themes: Large scale substitution of natural gas with Bio-SNG, Biorefineries - extending the product portfolio of future pulp mills, Bio-alcohols and other biofuels, Carbon Capture and Storage and Energy Systems Perspectives. www.chalmers.se/energy Annons © NextMedia Tieto kraftsamlar för smarta elnät Först var det telekombranschen, sedan finansektorn. Nu är energi nästa stora industri där smarta IT-lösningar väntas skapa enorma förändringar till konsumenternas fördel. Kary Warnerman är ansvarig för energi globalt hos den finsk-svenska IT-jätten Tieto. – Förändringstakten inom energisektorn väntas öka kraftigt det närmaste årtiondet. Det drivs av hårdare miljökrav, avreglering och större konkurrens. Men även av kunder som kräver bättre tjänster som är lättare att förstå än i dag. Kunderna vill dessutom ha större kontroll över sin elförbrukning och samtidigt bidra till en bättre miljö. För att genomföra allt det här behövs mycket IT-stöd, säger han. Tieto, med cirka 700 anställda med specialkunskaper inom energiområdet, räknar med att kunna vara en viktig samarbetspartner för elbolagen i den transformation som industrin måste genomgå. – Vi är redan i dag den största IT-aktören i Norden inom energiområdet. Vi har också spetskompetens från telekom och finans där vi har hjälpt våra kunder att genomgå den här typen av förändringar. De erfarenheterna och lösningarna kan vi nu återanvända för energisektorn, säger han. Den stora förändringen för elbolagen de kommande åren sammanfattas i konceptet smarta elnät, så kallade Smart Grids. Styra elförbrukningen Smarta elnät syftar till att utnyttja elsystemet mer effektivt, alltifrån småskalig kraftproduktion som enkelt matas in till elnätet, till att elanvändningen med hjälp av automatiserad teknisk utrustning hos kunderna styrs till perioder då elpriset är lågt. Kunderna ska aktivt kunna styra sin egen elförbrukning för att hålla nere energiförbrukningen och därmed både minska sin kostnad och bidra till en bättre miljö. Dagens kraftsystem är byggda för att producera el för de absoluta förbrukningstopparna, som infaller under ett fåtal dagar under året. Med hjälp av ett smart elnät kan dessa toppar kapas, investeringar i kraftproduktion minskas och mängden koldioxidutsläpp minskas. Analytiker menar att det i Europa går att spara 53 miljarder euro per år om den överdimensionerade kraftproduktionen effektiviseras med smartare teknik. Stark politisk vilja Det finns i dag en stark politisk vilja att prioritera förnyelsebar energi i elanvändningen, att skapa incitament för mer effektiv energianvändning och att elkunderna mer aktivt ska kunna dra fördelar av marknadens prissättning. Samtidigt pågår också ett viktigt arbe- te med att utveckla en nordisk slutkundsmarknad så att konkurrensen ökar och elkonsumenterna får fler aktörer att välja mellan. I Sverige är installationen av smarta elmätare redan genomförd. För elbolagen innebär detta att mätarna kan fjärravläsas automatiskt. För konsumenterna innebär det att elfakturorna baseras på verklig förbrukning. Men potentialen är väsentligt mycket större än så: – De smarta elmätarna har inte så stort kundvärde i dag. Det behövs timvis mätning och snabbare respons på hur mycket man förbrukar. I vissa fall får konsumenterna veta sin förbrukning i kilowattimmar. Men som konsument vill jag veta vad det kostar. Det här innebär en jättestor förändring för energibranschen, säger Marcus Törnqvist , som ansvarar för Tietos erbjudanden inom energi. Förändrat kundbeteende Marcus Törnqvist använder begreppet Demand Response för att tydliggöra konsumentens möjlighet att påverka sin elförbrukning. – Poängen med Demand Response är ett förändrat kundbeteende hos konsumenten. Du som kund ska konsumera mindre energi när det är ont om energi. Och du ska framför allt konsumera mindre när det är ont om koldioxidfri el i systemet, säger han. Konsumenten behöver information om prisförändringar och sin egen kostnad, men samtidigt även erbjudas möjlighet att påverka kostnaden genom att ändra sitt förbrukningsmönster – nästan i realtid. Allt för att balansera tillgång, förbrukning och kostnad, och minimera miljöpåverkan. – Det här kommer att öppna en ny marknad för tjänsteleverantörer i IT-branschen. Makten kommer att gradvis flyttas från energibolagen till konsumenten. Vi kan hjälpa till att automatisera och digitalisera energibolagens processer och vrida dem mot en mer kundcentrerad verksamhet, säger han. Nästa steg är att det behövs en infrastruktur för elbilar. Marcus Törnqvist anser att elindustrin kommer få ett stort ansvar för att möjliggöra användningen av elbilar. Bland annat behövs det byggas laddstationer över hela landet med höga effekter, snabba finansiella transaktionsflöden och väl fungerande datakommunikation. – Här kan våra kunder ha nytta av Tietos samlade erfarenheter från energi-, finansoch telekomsektorerna, säger han. För att elnäten ska bli smarta behövs IT-stöd. Kary Warnerman och Marcus Törnqvist, Tieto. i Tieto är ett IT-tjänsteföretag som erbjuder IT-, FoU- och konsulttjänster. Med cirka 17 000 anställda är Tieto ett av de ledande IT-tjänsteföretagen i norra Europa och världsledande inom vissa segment. Vi specialiserar oss inom de områden där vi har djupast kunskap om våra kunders verksamheter och behov. Våra konkurrensfördelar bygger på ett starkt kundfokus och expertis inom digitala tjänster. Tieto Sweden AB Fjärde Bassängvägen 15 115 83 Stockholm Telefon: 010-4810000 www.tieto.com 31 32 Annons © NextMedia Kamstrup kopplar ett starkare grepp om marknaden Kamstrup är en av världens ledande producenter av energimätare. Nyligen förvärvade bolaget det svenska företaget SVM Metering. Därmed flyttade Kamstrup fram sin position ytterligare, både i Sverige och internationellt. – Förvärvet har gått bra. SVM Metering är ett välskött bolag med duktiga medarbetare och en bra produktportfölj. Vi kommer att fortsätta förädla de produkter som finns eftersom det varit ett vinnande koncept, säger Bo Schiller, försäljningschef på Kamstrup. Kamstrup är bland världens främsta producenter av systemlösningar för energimätning. Bolaget finns representerat i 50 länder och har en stark internationell position som stärktes ytterligare i och med förvärvet av SVM Metering. På exportmarknaderna har Kamstrup en stark position bland energibolagen, SVM Metering bland fastighetsbolagen. – Att vi kompletterar varandra på den internationella arenan var en anledning till förvärvet, säger Bo Schiller. Ny avläsare för vatten Bolaget har en stark position bland energibolag. På senare tid har Kamstrup även flyttat fram sin position bland vattenverken i och med lanseringen av en ny produktserie för vattenavläsning. Under första kvartalet 2011 kommer bolaget att lansera en ny vattenmätare, Multical 21. – Den förenar den högteknologiska mätarens egenskaper med den traditionella mätarens lilla format. Det gör den som klippt och skuren för lägenheter och villor, säger Bo Schiller. Dessutom går den att fjärravläsa poängterar Bo Schiller. – Nu har vattenbolagen chans att slippa alla fel som uppstår när folk själva ska läsa av mätaren. Det spar både tid och pengar. Fjärravläsningen garanterar faktiska och korrekta fakturor, säger han. ment till bostadsrättsföreningar och hyreskomplex. På senare tid har efterfrågan från samfällighetsföreningar ökat markant. – En förening med 200 radhus kan definitivt spara pengar genom att installera mätare. Dessutom gynnar det miljön eftersom undersökningar visar att förbrukningen av varmvatten Elektroniska mätare minskar när man installerar Kamstrup har ett brett utbud mätare, säger Bo Schiller. av produkter och lösningar för Samtliga Kamstrups mäelektroniska mätare. Bolaget tare använder sig av ultrautvecklar, tillverkar och markljudsprincipen, se faktaruta. nadsför produkter och system Traditionella mätare arbetar för flerslagsmätning, det vill Bo Schiller, försäljningschef mekaniskt med ett vinghjul säga mätning av el, fjärrvärme, på Kamstrup i Sverige. som snurrar olika snabbt befjärrkyla, vatten samt gas. roende på hur mycket man förbrukar. Lång livslängd, hög precision och flexiNackdelen med den lösningen är att till bilitet har bidragit till att Kamstrup succesexempel kalkavlagringar bidrar till att sivt växt till ett varumärke som förknippas vinghjulet med tiden snurrar för sakta och med hög kvalitet. visar fel. Kamstrup har marknadens bredaste sor– Ultraljudsprincipen är överlägsen. timent för mätning inom värme, kyla och Den är okänslig för vattenkvaliteten och vattenavläsning. kan användas för att mäta värme, kyla – Vi mäter allt från förbrukningen i den och vatten, säger Bo Schiller. lilla lägenheten till förbrukningen i en storindustri som Ovako Steel i Avesta. Vi har hjälpt kunder att hitta riktiga energitjuvar Produktion i Danmark och Karlskrona där man minst kan ana det, säger Bo Schiller. Kamstrup har varit verksamt i energibranschen i 65 år. Inom värmemätning är bolaget världens största producent och Samfälligheter mäter mer leverantör av energimätare, mätinsamKamstrup levererar sedan länge mätinstru- i lingssystem, flyttavläsning och förbrukningsstatistik. Svenska Kamstrup är ett dotterbolag till danska Kamstrup A/S som är en global koncern med huvudkontor i Danmark. – Våra ägare är mycket långsiktiga och en stor del av den vinst vi genererar investeras i forskning och utveckling. Produktionen är helt automatiserad och finns i Danmark vilket är en enorm fördel eftersom det ger kontroll och vi kan visa kunderna rent fysiskt vad vi tillverkar, berättar Bo Schiller och fortsätter: – Med förvärvet av SVM Metering får vi en förstärkning även på produktion med fabriken i Karlskrona som är känd för sin höga kvalitet och flexibilitet. Så mäter man med ultraljud Alla Kamstrups mätare arbetar med ultraljud för att mäta förbrukning. Förenklat funger det enligt följande: Ultraljud skickas ut i mätröret där till exempel varmvatten passerar. Hur mycket vatten som gått åt bestäms av hur lång tid det tar för ultraljudet att vandra genom mätröret och tillbaka. Kamstrup – din garanti för en bättre lösning Hängiven producent av energimätarlösningar Världens största producent av ultraljudsmätare Trendsetter och först med innovativa lösningar Stort fokus på miljövänliga produktionsmetoder och produkter Dokumenterat långtidsstabila produkter Avläsningssystem med öppna standarder och interface Alla applikationer från en mätare till kompletta fjärravläsningssystem Produkter med dokumenterat lägsta livstidskostnader Kamstrup AB Enhagsslingan 2 187 29 Täby Tel.: 08-522 265 00 [email protected] www.kamstrup.se Annons © NextMedia 33 Konsekvent solcellsforskning banar väg för framtidens elproduktion Solljuset innehåller enorma mängder energi som kan omvandlas till el. Solen behöver bara lysa knappt en timme för att tillgodose hela mänsklighetens energibehov för ett år. Vid Uppsala universitet och KTH i Stockholm bedrivs forskning för att omvandla solenergi till el. Om den globala befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten fortsätter i samma takt kommer världens energibehov att vara tre gånger så stort 2050 som i dag. På global basis använder vi i medel 2 TW, alltså 2000 miljarder watt, i elektrisk effekt. Det motsvarar den effekt som produceras av 2 000 kärnkraftverk. – Om vi enbart skulle förlita oss på kärnkraft så skulle man behöva bygga ett nytt kärnkraftverk om dagen i 30 år för att ge ett tillskott på 10 TW. Det säger sig självt att så inte kommer att bli fallet, säger Anders Marika Edoffs forskarlag arbetar med tunnfilmstekniker och Anders Hagfeldts med molekylära solceller. Båda får finansiering av STandUP for Energy vars syfte är att utveckla forskningen inom energiområdet med fokus på bland annat förnybar elproduktion. Namnet, STandUP, är en förkortning av Stockholm and Uppsala som visar att det rör sig om ett samarbete mellan lärosätena. Hemproducerad el Solen innehåller mycket energi. En solcell fungerar som ett batteri när solen lyser och solceller är gjorda av material som tillåter att elektroner med högre energi leds ut ur materialet. – Vårt mål är att utveckla solceller för storskalig elproduktion. Det är fullt realis- i STandUP for Energy Anders Hagfeldt och Marika Edoff i labbet med en solcellspanel. Hagfeldt, solcellsforskare och professor i Fysikalisk kemi vid Uppsala universitet. Anders Hagfeldts kollega, Marika Edoff, lägger till: – Kopplar vi det ökade energibehovet till varningssignalerna om klimatförändringar som en följd av utsläpp av växthusgaser så behöver framtida tillskott av energi baseras på kolfria energikällor, som solenergi, säger Edoff, som är solcellsforskare och docent i Fasta tillståndets elektronik. Även om Anders Hagfeldt och Marika Edoff båda är solcellsforskare vid Uppsala universitet har de olika inriktning. Syfte: att utveckla och samordna forskningen inom energiområdet med fokus på förnybar elproduktion, eldistribution samt el- och hybridfordon. Vision: att bidra till ett samhälle med tillgång till förnybar, tillförlitlig och kostnadseffektiv energi till bostäder, handel, transport och industri. Anslag: totalsumman är 52 miljoner per år. Projektet ska utvärderas 2015. Ingår i samarbetet: Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet samt högskolan i Halmstad. www.standupforenergy.se tiskt att fem till tio procent av Sveriges el kommer att produceras med solceller som placeras på till exempel hustak. Men för att det ska bli verklighet krävs att till exempel villaägare får rätt att sälja sin hemproducerade el vilket det inte finns några tekniska hinder för, säger Marika Edoff. Två andra kriterier för en storskalig solcellsindustri är en teknologi med hög verkningsgrad som kan massproduceras till låga kostnader. Dagens konventionella solceller kallas för den första generationen solceller och baseras på kisel. Tekniken har två brister: den är för dyr, vilket beror på hög komplexitet, och den har för hög energiförbrukning vid tillverkningen. Produktionskostnaden har minskat kraftigt med storskalig tillverkning och ligger i dag på mindre än 1,5 Euro per Watt elektrisk topp- i Teknisk naturvetenskapliga fakulteten Vid Uppsala universitet pågår forskning i världsklass. Inom teknik och naturvetenskap sträcker sig forskningen från förutsättningslös grundforskning till tillämpad och industrinära forskning inom allt från livets minsta byggstenar till avancerad teknikutveckling. Några av de starka forskningsområdena är energi, materialvetenskap, evolutionsbiologi, biologisk mångfald, bioteknik, informationsteknologi och teoretisk fysik. www.uu.se/teknat effekt (det vill säga vad en solcellsmodul ger då solinstrålningen är maximal, alltså cirka 1000 W/m2). Kostnaden per kWh är fortfarande inte tillräckligt låg för att konkurrera med andra energikällor i Sverige. Tunnfilmstekniker som till exempel kadmium tellurid och koppar indium gallium diselenid (CIGS) utgör den andra generationens solceller och är den teknik som Marika Edoffs forskargrupp utvecklar. Här är energiförbrukningen lägre vid tillverkning som kan automatiseras mer. Det ger potential för tillverkningskostnader långt under 1 Euro per Watt toppeffekt. – Vi arbetar också med ny forskning på nya material, som alternativ till CIGS där indium kan vara en begränsning. Här använder vi bara enkla metaller som koppar, zink, tenn och svavel. Målet är att hitta en materialkombination där det inte finns några begränsningar i tillgång på material, säger Marika Edoff. Anders Hagfeldt arbetar med den tredje generationens solceller, en teknik som befinner sig på labbstadiet. En ledande teknologi för de molekylära solcellerna är Grätzel-solceller, efter schweizaren Michael Grätzel. Men kärt barn har många namn och andra benämningar är Dye-sensitized Solar Cells – DSC, molekylära solceller eller nanostrukturerade solceller. – Målet är att vi på sikt ska få fram en teknik med en kostnad per kWh producerad el som är betydligt lägre än andra tekniker. Vår teknik kan bli billig vid masstillverkning, säger Anders Hagfeldt. Licheng Sun är professor vid KTH och samarbetar med Anders Hagfeldts grupp. – Forskningen går mycket bra vilket bland annat beror på att vi har en unik konstellation med experter från olika universitet. Nu arbetar vi bland annat med att testa solcellernas stabilitet, säger han. 34 Annons © NextMedia Smart teknik för biobaserade kraftvärmeverk Effektiv energiförbrukning är central för industrin och samhället i övrigt. Både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Meva Innovation AB har utvecklat en teknik för småskaliga biobaserade kraftvärmeverk baserade på cyklonförgasningsteknik. Enkelt uttryckt – systemen producerar både el och värme. – Vi är ännu ensamma i Norden med det här konceptet, säger Håkan Holmberg, VD på Meva Innovation AB. Systemet benämns VIPP (Vortex Intensive Power Process) och en väsentlig del av systemet är den cyklonreaktor där biobränsle omvandlas till syntetisk gas, vilken kyls ner och renas under avancerade och noggranna processer. Därefter leds gasen till en motor som driver en generator för elproduktion. All värme som alstras under processen tas tillvara och kan återvinnas som fjärrvärme eller processvärme. – Tekniken passar väl för industriell småskalighet och innebär högre effektivitet och lägre investeringskostnader än konventionell teknik som ångcykel, säger Mikael Sjöblom, marknadschef på Meva Innovation. Producera el och värme Som exempel på hur tekniken fungerar nämner Mikael Sjöblom den träbearbetande industrin. – De har stora virkestorkar och torkanläggningarna kräver stora mängder värme året runt. I dag använder man ofta traditionella bioeldade pannor, med vårt system kan man i samma process producera el. Vilket betyder att man förutom värmeproduktion kan producera el för eget bruk och eventuellt elöverskott kan säljas. Samma princip gäller för till exempel energibolagen. – Långt ut på fjärrvärmenäten har man ofta mindre hetvattenpannor installerade; i stället för en panna som endast producerar värme får man elen på köpet så att säga. Gasreningsprocessen Meva Innovation går i viss mån in och ersätter något redan befintligt. Infrastruktu- ren, byggnader och anslutningar finns ju oftast redan på plats. – På bara några få år har kostnaden för investeringen betalat av sig själv, säger Håkan Holmberg. Stor möda har också lagts på att utveckla gasreningsprocessen där många andra förgasningstekniker har brister. I det egenutvecklade gasreningssystemet används bland annat en organisk olja i skrubbersteget för att lösa upp tjärpartiklar. Olja som inte kan recirkuleras blöds av och återförs till förgasningsreaktorn där den förgasas med nytt biobränsle. Den processen tillsammans med det sista reningssteget, ett vått elfilter, innebär att inget avfall produceras från processen. Småskalig kraftvärme Miljöaspekten är en faktor som Datormodell av en industriell pilotanläggning vid ETC i Piteå. gör systemet attraktivt, en annan vidareutvecklar en ny motorfamilj för synär just att den har kapacitet att mycket kosttesgas och Meva Innovation får samtidigt en nadseffektivt producera småskalig kraftvärmöjlighet att distribuera Cummins gasmome med hög verkningsgrad. torer, berättar Mikael Sjöblom. Ett energibolag som tagit fasta på detta Den välutvecklade gasreningstekniken är Pite Energi. som tagits fram är bra för att minska skad– Strax utanför Piteå, i Hortlax, bygger liga emissioner. Men det är också viktigt vi nu en biobränslebaserad kraftvärmeanför motorerna att gasen är ren och fri från läggning som kan försörja hela samhället tjärpartiklar eftersom de tar skada redan av med el och värme. Just nu pågår bygget för små halter tjära och partiklar. fullt och det beräknas vara klart i mitten av mars, säger Håkan Holmberg. Den gasmotor som installeras är tillverkFruktbart samarbete ad av det amerikanska bolaget Cummins PoVIPP – Vortex Intensive Power Process är wer Generation Ltd. Ett företag som Meva resultatet av ett fruktbart samarbete med Innovation inlett ett nära samarbete med. Luleå Tekniska Universitet, LTU och Ener– Cummins är världens största tillverkagitekniskt centrum i Piteå, ETC. De är specire av industriella dieselmotorer. Samarbetet aliserade på förbränning och förgasning av mellan bolagen innebär bland annat att vi biobränslen och 2005 fick Meva Innovation titta på tekniken. – Vi kunde se att här fanns en enorm utvecklingspotential och via stöd från Energimyndigheten och Vinnova kunde en helt ny industriell pilotanläggning utvecklas och byggas, säger Håkan Holmberg. i Meva Innovation AB ägs till 90 % av Meva Powerplants AB och resterande 10% ägs av NordLight Gas AB. Kontakt: www.mevainnovation.se Håkan Holmberg VD Meva Innovation AB Mail: [email protected] Tel: 0910- 20 01 90 070-191 42 32 Telefax: 0910-131 92 Mikael Sjöblom Marknadschef Mail : [email protected] Tel: 060 15 34 10 070 572 73 30 Telefax: 060 170775 Internationell uppmärksamhet Håkan Holmberg, VD på Meva Innovation AB, och Mikael Sjöblom, marknadschef på Meva Innovation AB, besöker Hortlax, där Meva Innovation AB håller på att bygga upp en ny kraftvärmeanläggning. Meva Innovations teknik har skapat mycket stort intresse från omvärlden både för den befintliga teknik man använder men också vad gäller möjligheterna att ytterligare utveckla den. Bland annat ser man över möjligheten att använda andra biobränslen än trä. Tillsammans med SIDA har man inlett ett nytt forskningsprojekt. I Vietnam finns stora problem med överblivna risskal, som antingen läggs på hög, hamnar i sjöar och vattendrag med försurning som följd eller eldas upp och förorenar luften. – Risskalen är sannolikt ett utmärkt bränsle för vår teknik men måste först analyseras och testas i vår pilotanläggning, säger Mikael Sjöblom. Andra möjliga bränslen som passar att användas i denna teknik är halm, rörflen, torv med flera och i framtiden kommer det att genomföras flera studier med dessa bränsletyper. Annons © NextMedia 35 Neova löser myndigheternas informationsmiss Den 1 januari 2011 införs en skattereform som få industriföretag känner till. Skattesubventioner för uppvärmning och eldning med olja bantas rejält. Neova har skapat informationssajten www.energiskiftet.se och erbjuder paketlösningar till företag som vill ställa om till bioenergi. För stora delar av den svenska tillverkningsindustrin innebär den 1 januari ett bryskt uppvaknande. Skatterna på koldioxid och energi höjs och skattesubventionerna för uppvärmning med olja sänks. Omställningstakten är hög och företag som inte har hunnit förbereda sig riskerar att drabbas hårt ekonomiskt. Svenska industriföretag betalar i dag 21 procent i koldioxidskatt. Genom de minskade subventionerna ökar skatten till 30 procent 2011. År 2015 kommer nivån vara uppe på hela 60 procent. Därutöver kommer företagen att från och med den 1 januari 2011 även få en energiskatt på fossila bränslen. Ingen kan ge tydliga svar Syftet är att följa de beslut som fattades vid Klimatmötet i Köpenhamn genom att minska den svenska industrins utsläpp av växthusgaser och styra energianvändningen mot en högre andel miljövänlig bioenergi. Målet är att minska utsläppen med två miljoner ton till år 2020. – Trots att industriföretagen står inför ett viktigt och statligt framdrivet energiskifte så lyser samhällets information om detta paradoxalt nog nästan helt med sin frånvaro. Mycket få myndigheter, industriföretag, intresse- och branschorganisationer kan svara exakt på hur förändringen kommer att slå efter årsskiftet. Inte ens Skattemyndigheten kan ge klara besked, konstaterar Niklas Engström, Affärsområdeschef på bioenergiföretaget Neova. – Förvirringen kring omställningen är därför stor. Vi träffar dagligen oroliga industriföretag som efterlyser saklig information och en tydlig överblick över vilka alternativ som finns som ersättare till oljan. – Den dåliga tillgången på information gör att industriföretagen riskerar att missa den mest självklara lösningen på situationen. Vi har en föredömlig och nästan outnyttjad energikälla mitt framför näsan i form av förnybar bioenergi från våra svenska skogar, säger Niklas Engström. All information på webben För att underlätta för alla berörda företag har Neova lanserat Energiskiftet 2011 på vars hemsida all information finns att hämta. Neova är Skandinaviens ledande bioföretag med ett väl utbyggt återförsäljarnät och ett flertal produktionsenheter för bioenergi, el och värme. Företaget bedriver bland annat produktion, utveckling och försäljning av bränslepellets med egna fabriker i Vaggeryd, Forsnäs, Främlingshem och Ljusne. Niklas Engström, Affärsområdeschef på Neova och initiativtagare till Energiskiftet 2011. – Varje år använder Sveriges industrier och företag olja i sina processer för närmare 13 miljarder kronor. Om motsvarande mängd energi hade producerats med bioenergi, till exempel pellets, hade kostnaden halverats. Det skulle innebära en besparing på 6,5 miljarder kronor per år, eller nästan 18 miljoner kronor – per dag. Dessutom hade den svenska miljön besparats koldioxidutsläpp på närmare 5 miljoner ton per år, vilket motsvarar en minskning med nästan 2 miljoner bilar, konstaterar Niklas Engström. Erbjuder färdiga lösningar – Det kan vara lite knepigt att börja nysta i hur man ska göra för att skifta energislag. Man kan också göra det enkelt för sig och vända sig direkt till oss. Vi kan ta hand om allting. Vi har satt samman olika paketlösningar för företag som vill skifta till ett betydligt billigare och klimatvänligare uppvärmningssystem. Vi kan ta hand om installation, drift och underhåll av en biovärmeanläggning. Med 22 egna värmeanläggningar runt om i Sverige, som levererar fjärrvärme, färdig värme, fastighetsvärme och el, har vi en mycket god in-house-kompetens på området, förklarar Niklas Engström. Löser miljö- och klimatproblem – Bioenergi och pellets är ett bränsle som kommer från skogen. Mycket av Neovas bioenergi kommer från flis, bark och spån men även från grenar, toppar, och andra rester som blir över när man avverkar skog. Bioenergi är en ren naturprodukt som inte bidrar till växthuseffekten. Och Sverige har mycket av den varan. Totalt använder vi i landet betydligt mindre bioenergi än vad som växer upp i skogen varje år, poängterar Niklas Engström. i Neova är Skandinaviens ledande bioenergiföretag. Bland kunderna finns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare. Företaget har fyra affärsområden: Förädlade bränslen, Lokala bränslen, El och värme samt Trädgård och miljö. Alla verksamheter arbetar med att minska samhällets negativa effekter på miljön och klimatet. 2008 producerade Neova totalt 4,8 TWh biobränslen och energi till värmeverk, mellanstora kommunala och privata anläggningar samt villakunder. Neova ingår i den finska Vapo-gruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen. Vapo Oy ägs i sin tur av finska staten (50,1%) och energikonglomeratet Suomen Energiavarat (49,9%) Neova AB Skolgatan 2 553 16 Jönköping Tel: 0771 98 00 00 www.neova.se www.energiskiftet.se 36 Annons © NextMedia Helhetslösningar bas för konsultgigant Bioenergi, raffinaderier, petrokemiska anläggningar, vindkraft, klimat- och energistrategier, lågenergihus. ”Vi har vuxit kraftigt de senaste åren”, säger Karin van der Salm, ansvarig affärsutvecklare för energi inom teknikkonsultbolaget Cowi. Tunga uppdrag Rötterna i den svenska delen ligger annars inom traditionell industri. Men flera tunga uppdrag har kammats hem inom bioenergibranschen. Karin van der Salm berättar att den första lastbilen nu rullar på grön DME utvecklad från svartluten från massaindustrin. Cowi har designat och byggt biobränslebolaget Chemrecs första pilotfabrik för biobränsle i Piteå. – Klimat och energi står högt upp på agendan inom Cowi. Både från ett hållbarhetsperspektiv men självklart också för att vi tycker att vår mycket breda och djupa kunskap bidrar, säger hon. Ett annat prestigeprojekt är etanolanläggningen för Lantmännen Agroetanol i Norrköping. Den utbyggda fabriken som invigdes förra året sväljer 10 procent av den svenska spannmålsproduktionen. Den ger 200 miljoner liter etanol och 175 000 ton proteinfoder från restprodukten drank. Etanolanläggningen är en av de mest moderna och klimateffektiva i världen. – Vi har haft ansvar för projektet från förstudie till uppstart. Det har varit projektledning, projektering, styrning och uppföljning, upphandling och ansvar för installationen. Våra lösningar ska vara ekonomiskt försvarbara och miljömässigt riktiga. Hållbart byggande dragsgivare är bland annat kommuner och stora fastighetsägare. – Jag kommer precis från Mölndal stad där jag hjälper till att ta fram kommunens energistrategi. Min roll som strateg är att vägleda till robusta och sunda lösningar. I uppdraget i Mölndal handlar det om att hjälpa kommunen att förbättra sin energianvändning, minska energiförbrukningen i byggnader och transporter men också att välja rätt energislag för att minska bland annat koldioxidpåverkan. Helhetssyn Anna Wenander använder begreppet value engineering för att förklara helhetssynen. Bland annat handlar det om att söka lösningar som är funktionella och kostnadseffektiva för byggnadens hela livscykel. – Grundstenarna är våra kompetenser, arbetssätt, värdegrunder och förhållningssättet till hållbart byggande. Kundnyttan avgör ambitionsnivån. Men det ska vara en balans mellan miljön, socialt ansvarstagande och ekonomin, påpekar hon. En företeelse som har blommat upp är en hel flora av miljömärkningar som ger arbete till Cowi. EU:s Green Building lanserades av EU-kommissionen 2004. Green Building handlar bara om energibesparing i kommersiella fastigheter. Ett annat exempel är det brittiska Breeam som är det mest spridda bland Europas byggherrar. – För att bygga nytt i Sverige ställs det ganska låga energikrav. Certifieringarna har blivit ett incitament för byggherrar att profilera sig. Vi på Cowi erbjuder miljöbedömning och klassificering av byggnader enligt så gott som alla systemen, säger Anna Wenander. Axfas distributionslager i Halmstad är Sveriges första Breeamklassificerade industrilokal. Cowi höll i ansökningsprocessen. Foto: Cowi Det är snart ett år sedan som teknikkonsulten Flygfältsbyrån köptes upp av danska Cowi. I Sverige har bolaget i dag över 800 anställda på 15 orter med huvudkontoret i Göteborg. En förtjänst av sammanslagningen är att kunskapen att bygga vindkraftverk finns samlad i hela organisationen. Just nu bygger Cowi vindkraftanläggningar i 56 länder. Cowi har lång erfarenhet inom vindkraftsområdet och kan erbjuda kunderna helhetslösningar från tidiga lokaliseringsstudier via tillståndshantering och projektering till upphandling av entreprenader och slutligen byggande och driftsättning. i Hennes tes är att den framtida energiförsörjningen måste vara en kombination av att spara energi, att använda förnyelsebar energi och att hantera koldioxidutsläpp från fossilt användande. Hållbart byggande är del av Cowis affärsmodell. Det innefattar också ett helhetsåtagande. Alla som medverkar i projekten ska veta vad slutmålet är och varför, uppger Karin van der Salm. En konsekvens av Cowis vision är att de anställda i företaget delar på all information genom integrerad databasbaserad projektering. – Vi tycker att det är väldigt viktigt att bygga upp erfarenheter inför nästa projekt. Att se på helheten är därför viktigt. Det är vanligt att projektkedjor är uppdelade i olika kakor men så vill vi inte ha det, säger hon. Anna Wenander är chefkoordinator för hållbart byggande på Cowi. Hennes upp- COWI AB är ett av Sveriges ledande teknikkonsultföretag och finns, med över 800 anställda, representerade på 15 kontor i Sverige. COWI tillhandahåller kvalificerade ingenjörstjänster till privata och offentliga aktörer inom industri och infrastruktur samt byggnad och fastighet både inom och utom landets gränser. COWI hanterar såväl stora som mindre projekt och driver förstudier, genomför detaljprojektering och hanterar totalåtaganden. Projektteam skräddarsys med de kompetenser från såväl COWI som från övriga bolag inom koncernen som krävs för ett framgångsrikt projekt. Gemensamt är drivkraften att alltid, oavsett projektets storlek eller geografiska placering, fungera som kundens naturliga samarbetspartner. COWI AB Box 12076, 402 41 Göteborg Tel: 010-850 10 00 E-post:[email protected] Foto: Agroetanol www.cowi.se Kundnyttan står i fokus när Cowi utför ett uppdrag. Det anser Anna Wenander och Karin van der Salm. Lantmännen Agroetanol är Sveriges enda storskaliga producent av drivmedelsetanol. Anläggningen i Norrköping invigdes i maj förra året. Cowi har ansvarat för hela projektet. Annons © NextMedia 37 Rengöring kan halvera energikostnaden – I många fastigheter kan stora energibesparingar göras med små medel. Upp till en tredjedel av energianvändningen kan sparas in med rengöring, rekonditionering och rätt medier i befintliga värme-, kyl- och återvinningssystem. Parat med åtgärder som ny injustering och intelligent styrning nästan hälften. Det konstaterar Rafael Ospino, marknadschef för CleanTech-företaget Chemiclean, som även representerar Alfa Laval på VVS eftermarknad i Mellansverige och Östergötland. tecken kommer raset som ett brev på posten. En av Chemicleans arbetsmetoder för att säkra funktion och energibesparing är att i eget laboratorium analysera vätskorna och därigenom konstatera vad som försiggår i det fördolda. och ventiler rena och energieffektiva. Extremt väder ger växande Chemiclean väldigt mycket jobb. Orsak: moderna värme-, kyl- och återvinningssystem som inte fungerar enligt Gamla stammar specifikation. I standardfallen är det befintliga När en ny fjärrvärmeundercentral kopplas in klimatsystem med felaktigt underhåll eller nya på gamla värmeledningar, utan att de först systemkomponenter som monteras på äldre rengjorts ordentligt, kommer problemen. Avsystem. Bristande instruktioner och utbildning lagringar samlas snabbt i de nya, nätta växför driftpersonal är också ett problem. larna. Då sjunker verkningsgraden. – Det här ser vi för ofta. I början kan ingen – I bästa fall fungerar de nya, energieffekbegripa varför den nya, fina utrusttiva komponenterna som de ska i ningen inte ger förväntad energiett eller två år. Det blir dock allt besparing. Problemet är att man i vanligare att vi får göra brandslutna system inte ser fallgroparkårsutryckningar för att säkra na i form av korrosion, igensatta projekterade energiprestanda ledningar och komponenter, säger även i nya fastigheter, konstateRafael Ospino och konstaterar att rar Rafael Ospino. deras försäljning av vätskor ökar – Det intressanta är att det inte hela tiden. behöver vara så här. Om man reOfta outsourcas driften utan dan i bygghandlingarna specifice- – Det är märkligt att många organisationer rar egenskaperna hos vätskorna sköter vätskekontrollerna att avtalen tillräckligt tydligt anger vad som ska ingå i form av uni systemen behöver många pro- i sina tjänstebilar mer derhåll och förebyggande åtgärder. blem aldrig uppstå. Men i kon- noggrant än de gör i sultbranschen finns inte alltid sina kärnvärden, fastig- Driftpersonalen kan då ofta inte heterna, säger Rafael kunskap om egenskaperna hos de Ospino, marknadschef systemen. – De måste informeras om viknya, miljövänligare glykolerna. vid Chemiclean. ten av rätt vätskor, annars finns risk för korDen som specificerar de vätskor som krävs rosion och frysning. Detta straffar sig ofta för att system ska gå optimerat gör verkligen först genom stadigt ökande energianvänden miljöinsats. Då håller rör och kopplingar. ning. Reagerar man inte på detta varningsDå hålls värmeväxlare, luftbatterier, pumpar Stor effekt I tider där olika energieffektiviseringsprojekt får stor publicitet, inte minst spektakulära omoch nybyggen, menar bland andra Chemiclean att mycket kan göras med små medel. – Man behöver inte tro på det vi säger om den stora effekten av att rengöra och rekonda sitt energisystem. Det finns hur många referenser och forskningsrapporter som helst. Att byta fönster och tilläggsisolera gör man när det är dags, det första är att trimma sin anläggning. De flesta av Chemicleans kunder som gör en översyn får tillbaka sin investering inom ett år eller mindre. Besparingen används sedan för att finansiera mindre lönsamma investeringar. Service och support Förutom att sälja vätskor och utrustning har företaget också entreprenadverksamhet samt service och support på Alfa Lavals produkter. Det betyder bland annat CIP-rengöring, platt- och packningsbyten samt utbyggnad av plattväxlare. Även reservdelar tillhandahålls av Chemiclean. – När fastighets- och industrisektorn energieffektiviserar och får allt mer komplexa system får vi mer och mer jobb med att utveckla speciallösningar. Frågar du mig har vi bara sett början på vår tillväxt, avslutar Rafael Ospino. Energisystem måste rengöras regelbundet för att effekten ska behållas. I många fall krävs skräddarsydda lösningar för att skapa enkla och effektiva processer. i Chemiclean Omsättning: 16 miljoner. Säte: Hägersten. Verksamhet: Rengöring, behandling, filtrering och avgasning i kyl, värme- och återvinningssystem inom fastighets- och industrisektorn. www.chemiclean.se Annons © NextMedia Heltäckande leverantör för industrin Inom industrin är driftsäkerhet och stabilitet absoluta nödvändigheter. Nakkila Group kan branschen på sina fem fingrar och erbjuder, med över 60 års erfarenhet, de lösningar som efterfrågas. naderiindustri – behoven är ofta vitt skilda. Det finns ingen felmarginal inom indu– Vi tillverkar cisterner av alla stålkvastrin. Brister i säkerheten eller produkterna liteter både i maskinverkstaden och på kan få katastrofala resultat. Därför är det montageplatsen och har ett pålitligt och inte förvånande att Nakkila Group är en effektivt samarbetsnätverk. Därmed har självklar partner för många företag på den vi möjlighet att leverera stora helheter och nordiska marknaden. Företaget erbjuder turnkey-lösningar utifrån kundernas indels lösningar för industrins cistern- och dividuella behov. Exempel på processanläggningsbehov och våra produkter och tjänster är dels heltäckande tjänster kring cisterner, monteringar, isolekonstruktion och drift av bioringar, plattformar, rörsystem, värmeverk. värmeackumulatorer och tryck– Inom Nakkila Works samkärl, berättar Raimo Kivioja. lar vi årtionden av erfarenhet från krävande projekt kring leveranser av cisterner samt proDriftsäkra värmecentraler cess- och tryckanläggningar. Nakkila Boilers tillverkar både Avdelningen Nakkila Boilers prefabricerade mobila och på Vd Raimo Kivioja, driver i stället vårt arbete kring Nakkila Group. plats byggda värmecentraler. biobränsleeldade anläggningar. Anläggningarna tillverkas och Vår expertis inom projekthantering, planelevereras inom effektområdet 1-10MW. ring, tillverkning och montage garanterar – Vi erbjuder kompletta leveranser och högklassiga och pålitliga leveranser, konden utbildning som behövs för att operera staterar företagets vd, Raimo Kivioja. anläggningarna optimalt. Våra kunder är professionella värmeproducenter, som värdesätter våra produkters driftsäkerhet, säTurnkey-lösningar ger Kivioja. Företaget startades redan 1948 och har successivt utvecklats till att bli den heltäckande leverantör det är i dag. Kunderna Söker samarbetspartner återfinns inom allt från energi- och skogsNakkila Group är redan i dag en interindustri, till pappers-, kemi- och oljeraffinationell leverantör, men framöver sat- i Koncernen Nakkila Group är en internationell leverantör av cistern- och processanläggningslösningar samt en heltäckande partner vid investering i värmecentraler för biobränsle. Följande bolag hör till koncernen: Nakkila Works Oy Nakkila Boilers Oy Nakkila Groups verksamhet uppfyller kraven i det certifierade kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008. Kvaliteten på svetsning säkerställs med kvalitetsledningssystemet ISO 3834-2:2005 och tryckanläggningarna tillverkas utifrån standarden EN 13445. Nakkila Group Oy P.O.BOX 15 FI-29251 NAKKILA FINLAND Tfn. +358 2 531 6300 E-post: [email protected] www.nakkilagroup.fi sar företaget på att förstärka sin position i Norden samt att expandera ut i Europa. – Vi ser mycket goda förutsättningar för att etablera bland annat våra biovärmecentraler i Europa, men först på agendan står fortfarande Norden. Vi söker nya samarbetspartner och representanter för Nakkila Group i framförallt Sverige och Norge, så vi välkomnar relationer med lokala och regionala företag, avslutar Raimo Kivioja. 38 Annons © NextMedia En vinnande ventilationslösning Ingenjörsfirman Gösta Schelin AB från Stockholm har nått delfinalen i en teknikupphandling om värmeåtervinning i flerbostadshus. Teknikupphandlingen arrangeras av de kommunala bostadsföretagens samorganisation Sabo och av Bebo som är Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus. Syftet är att kunna bidra till EU:s tuffa klimatmål fram till 2020, och vikten av att hitta goda exempel. Gösta Schelins ventilationslösning ska under nästa år provas i ett hus åt Helsingborgshem, ett åt Familjebostäder i Stockholm samt ett åt Stockholmshem. – Det är framtidens ventilation. Med små ingrepp kan man snabbt, smidigt och snyggt installera vår lösning med bra verkningsgrad. Det ger ett bättre inneklimat och energibesparingen är 40 kilowattimmar per kvadratmeter och år, säger företagets vd Eric Lindqvist. ta fastigheter utan större ingrepp och ombyggnationer, säger Eric Lindqvist. Juryn ger beröm Samarbete lönar sig Ventilationsentreprenören Gösta Schelin AB har tillsammans med ventilationstillverkaren Systemair AB och konsultföretaget PQR Consult tagit fram och räknat på en tekniklösning som möjliggör att kall uteluft värms upp av lämnande rumsluft. Idén bygger på att det befintliga frånluftssystemet kompletteras med ventilationskanaler i lägenheter för tillförsel av friskluft och att de gamla fläktarna ersätts av ett nytt ventilationsaggregat med en högeffektiv värmeväxlare där upp till 90 procent av värmeenergin återvinns. Aggregatet placeras i vindsutrymme och till lägenheterna dras nya kanaler i trapphus. – Hela systemet går att montera i de fles- Juryns bedömning är hög innovationsgrad vad gäller kanaldragningar, bra energiprestanda och god värmebesparing med liten ökning av elanvändningen. Det är rimliga installationskostnader och det sker en förmodad förbättring av inneklimatet. Juryn bedömde också att störningarna vid installation är begränsade. – Tävlingen kom otroligt passande. Det är precis vad våra företag respektive affärsidéer handlar om, säger Eric Lindqvist. Efter utprovningarna i de aktuella demohusen, blir det till sist en fortsatt upphandling under 2012. Kampen om förstaplatsen står mellan Gösta Schelins teknik och en konkurrerande lösning med värmeåtervinning via värmepump. Till sommaren finns produkterna till försäljning genom Systemair AB. i Ingenjörsfirman Gösta Schelin är en ventilationsentreprenör som arbetar mycket med totalentreprenader, nytänkande och utmaningar. PQR är ett starkt växande och kreativt installationskonsultföretag med nytänkande och lång erfarenhet. www.pqr.se www.gostaschelin.se Ventilationsföretaget Systemair är en ledande tillverkare av ventilationsmaterial med egna bolag i 40 länder och försäljning i ytterligare 60 länder. Företagets produkter är speciellt utformade för att hushålla med energi och miljö. www.systemair.se DÄRFÖR ÄR DYRA FILTER BILLIGARE ÄN BILLIGA. 4% 18% 78% Service och avfall Eftersom vi använder den senaste tekniken och de bästa materialen kostar våra nya luftfilter lite mer. Men på sikt är de avsevärt billigare. Inköp filter Energiförbrukning står för den allra största delen av den totala driftskostnaden i en ventilationsanläggning – faktiskt närmare 80 procent. Energi Fördelning av totalkostnaden Läs mer om vår nya filterserie Hi-Flo XL på www.camfil.se Därför har vi fokuserat just på energieffektivitet. Med Hi-Flo XL kan du spara mer än 100 kronor per filter i total driftskostnad per år. Annons © NextMedia Dags för energibolagen att bli snabbrörliga Från stålhättade kängor till löparskor Marknaden och förutsättningarna förändras för energibolagen. Från att ha varit ansedda som förutsägbara och trögrörliga, så tvingas energibolagen i dag att vara mottagliga för snabba förändringar. Nu krävs nya samarbeten, kostnadsfokus, anpassning till nya regelkrav och snabbrörlighet – inte stålhättade kängor. Energibolagen kan nu konkurrera om kundernas pengar precis som andra företag. Kunderna kan byta leverantör varje månad. De kan i realtid se sin förbrukning i kronor och hur mycket koldioxid som påverkar miljön. Nu när hemmen blir allt mer “smarta” finns tekniken för att göra konsumenterna mer medvetna om sina kostnader och sin miljöpåverkan. De kan styra sin elkonsumtion till olika tider som kan ge billigare tariffer. Konsumenterna kommer även att kunna sälja tillbaka energi från egen kraftproduktion i form av exempelvis solpaneler eller vindkraftverk. Elbilar kommer både att ladda, konsumera och generera energi. Hur kan energibolagen anpassa sig till de snabba förändringar som sker? Energibolagen måste ha koll på hela ”Meter to Cash”-processen med alla under- i Powel levererar affärskritiska lösningar och tjänster till företag inom energi, fastighet och industri för att förbättra deras dagliga driftsprocesser. Powel grundades 1996 i Norge och har i dag 240 medarbetare, varav närmare 50 i Sverige. Tel: +46 36 34 49 00 www.powel.se/BPM förbättra processerna i workshops, där nya processer jobbas fram med gula lappar på väggarna i grupper, där alla delar av organisationen medverkar. Därefter ska man ta hjälp av moderna processmodelleringsverktyg för att koppla ihop processer, system och organisation. Metodiken för hur man genomför förändringarna är viktig, säger Mats Ekelund, vd på Powel Energy Management AB. Powel, som är en ledande programleverantör i Norden inom kraftproduktion, Smart Metering och nätinformation, har krokat arm med Cordys, som är ledande inom programvara för BPM, Business Process Management. Tillsammans har de skapat färdiga processbibliotek och integrerade lösningar för energibranschen. Powel Smart Metering Suite är en öppen plattform med en skalbar databas som erbjuder stöd för exempelvis de här affärsprocesserna: Mats Ekelund, VD Powel Energy Management AB. liggande delar – bevaka, analysera och automatisera där det är möjligt. Det agila energibolaget måste förbereda sig för kontinuerliga förändringar, utan att veta exakt hur förändringarna kommer att påverka organisationen. Kanske kommer alla elkunder i Sverige, Danmark, Norge och Finland fritt kunna välja elhandelsföretag över nationsgränserna från och med år 2015. Om det blir så kommer det att ställa höga krav på struktur och kvalitet på data och på flexibla integrationslösningar. Energimarknadsinspektionens förslag till timmätning för alla kunder med en årsförbrukning över 8 000 KWh (cirka 1,5 miljoner hushåll) kommer att resultera i extrema mängder data där kanske nuvarande mätvärdesdatabaser slår i taket. Det i sin tur kommer att kräva ännu mer av system, processer och organisationer för att säkerställa kontroll, snabbhet och hög servicegrad till slutkunderna. På med löparskorna och fram med gula lappar! – Det gäller att gå från sina redan dokumenterade processer till att ifrågasätta och Processmodellering Web Services Harmonisering av grunddata Mätinsamling Mätvärdeshantering Dynamiska processer Nyanslutning Leverantörsbyte Avräkning Integration med CRM, ERP, KIS och GIS Plattformen integrerar med befintliga stödsystem och samlar in alla händelser, ärenden och information inom processerna. Användarna kan se de händelser som kräver hantering och successivt automatisera dem för att spara tid och pengar. Övervakning Sammanfattning Dagens och morgondagens förändringar inom energibranschen skapar helt nya förutsättningar. Energibolag som nästan har haft en monopolistisk ställning måste genomgå en förvandling till en agil leverantör av tjänster på en konkurrensutsatt marknad. För att komma dit måste kunskap om processer kombineras med IT och människor. Powel och Cordys har metodiken och verktygen för att möjliggöra dessa förändringar. Intåget av elbilar är jättebra för miljön men ger nya utmaningar Få koll på helheten och detaljerna Kunden A har lånat sin frus bil och åker till IKEA för att köpa en ny fåtölj. På parkeringsplatsen loggar han in med sin mobiltelefon till laddstolpen från den danska elleverantören. Kunden har valt att köpa all sin el från den stora svenska elleverantören. Hemma på tomten finns ett litet vindkraftverk som producerar energi som både används i huset och säljs tillbaka till den svenska elleverantören. Varje månad får kunden EN faktura med nettot av uttagen och inmatad el. Genom kombinationen av Powels Smart Metering-produkter och funktionalitet från Cordys BPM, kan kunderna modellera, exekvera, bevaka och analysera sina affärskritiska processer och successivt automatisera dem. Tjänsteorienterad arkitektur Integrerade regelverk Linjär skalbarhet 39 Dags att städa bort oljan i industrin BIOENERGI För några år sedan hade vi en statsminister som gjorde Sverige världsberömt med löfte om att Sverige skulle vara oberoende av olja 2020. Vi har kommit en bra bit på väg – tack vare bioenergin. Vi har i stort sett fått bort oljan i bostadsuppvärmningen. Det finns nästan inga oljepannor kvar i de svenska småhusen. Och fjärrvärmen drivs till tre fjärdedelar med biobränslen – flis, pellets, brännbart avfall och torv. Nu ska vi gå vidare och städa bort oljan i industrin. Fortfarande förbrukar de svenska företagen 15 TWh olja i sina pannor och processer. Det finns bra alternativ, och det lönar sig att byta bort oljan mot biobränsle. Mycket har redan gjorts. Här är några exempel: s3KOGSFÚRETAGENHARGJORTMEST4EX är massabruket Värö idag inte längre en förbrukare av energi, utan en ”exportör” av energi till resten av samhället – biokraft, fjärrvärme och bränslen. Det tjänar ägaren Södra pengar på. s!RCTIC0APERI'RYCKSBOBYTTEUTOLJAN mot 65 000 ton pellets om året, och sparar 25 miljoner per år. s !ARHUS+ARLSHAMN BYTTE UT OLJE brännare mot pelletsbrännare för några år sedan och eldar 35 000 ton pellets. De sparar pengar både på minskad oljeförbrukning och på att sälja utsläppsrätter. – SVERIGES STÖRSTA ENERGIKÄLLA Bioenergin har passerat oljan som Sveriges största energikälla. Det beror delvis på att vi har koldioxidskatt men framför allt på att bioenergi är lönsamt och miljövänligt. År 2009 kom 32 procent av Sveriges energianvändning från bioenergi. Sverige är ett fantastiskt exempel för andra länder på hur utveckling av förnybar energiproduktion kan ske. Vi räknar med att bioenergianvändningen kommer att fortsätta öka på ett hållbart och miljövänligt sätt under många år framöver. Tidigare har vi mest producerat värme. Nu producerar vi alltmer biokraft och biodrivmedel. TWh BIOENERGIN STÖRRE ÄN OLJAN 120 115,6 112,2 100 Användningen av bioenergi ökar med i genomsnitt 3 - 4 TWh om året. Användningen av olja minskar, om än i alltför långsam takt. 80 60 61,3 46,9 40 20 12 10,5 Kol Naturgas Bioenergi Olja Vattenkraft Biokraft 8% Kärnkraft Import-el 3,4% Vindkraft 1,8% Värmepumpar Vindkraft Fossilkraft 3,5% BIOKRAFT – PÅ TREDJE PLATS Kärnkraft 36,2% Biokraft produceras i 150 anläggningar runt om i Sverige: i kraftvärmeverk, skogsindustrier, biogasanläggningar. Sammanlagt 12 TWh grön el – fyra gånger så mycket som vindkraften. Se Biokraftkartan från tidningen Bioenergi, www.bioenergitidningen.se. Vattenkraft 47,0% Sveriges eriges elförsörjning 2009 fördelad efter kraftslag. Svebios beräkning baserad på SCBs och Svensk Energis statistik. Så mitt budskap till alla företag som fortfarande använder olja. Städa bort oljan! Satsa på pellets! Det är bra både för ekonomin och för klimatet. % BIODRIVMEDEL (andel) ALLT MER BIODRIVMEDEL 6 Totalt 5 4 3 2 Etanol Biodiesel 1 Biogas 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Torsgatan 12, 111 23 Stockholm Tel. 08-441 70 96, [email protected] www.pelletsindustrin.org 2,4 0 Mängder av små och medelstora företag kan gå samma väg – slänga ut oljepannorna och satsa på pellets eller andra biobränslen. Det lönar sig redan idag och efter årsskiftet blir det ännu mer lönsamt. Då stiger energi- och koldioxidskatten på eldningsolja med 511 kronor per kubikmeter. %LISABETH"JUHRORDFÚRANDEI0I2 0ELLETSINDUSTRINS2IKSFÚRBUND 3,4 Slutlig inhemsk energianvändning 2009 fördelad på energislag. Svebios beräkning baserad på Energimyndighetens prognoser. 2011 Användningen av biodrivmedel i Sverige 1998 – 2010, i procent av totala drivmedelsförbrukningen. Svebios beräkning baserad på statistik från Energimyndigheten. Biodrivmedel ger en hög klimatnytta! Sverige och Tyskland har den största andelen förnybara drivmedel i transportsektorn. All bensin och den mesta dieseln har låginblandade biodrivmedel; etanol och biodiesel. Sverige är ett europeiskt föredöme på höginblandade biodrivmedel; E85 och biogas. Med dagens bensinpris är det lönsamt att tanka E85 samtidigt som du får en klimatvinst på upp till 80 procent relativt bensin. Svenska Bioenergiföreningen Torsgatan 12, 111 23 Stockholm Tel. 08-441 70 80, [email protected], www.svebio.se
© Copyright 2024