1. No category

Förslag till besparingar 2010-2011
2009-06-02/GT
1
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning...................................................................................................................................... 2
Inledning........................................................................................................................................................ 3
Bakgrund ....................................................................................................................................................... 4
Uppdrag ..................................................................................................................................................... 4
Strategi .................................................................................................................................................. 4
Ekonomi .................................................................................................................................................... 4
Svårigheter ............................................................................................................................................ 5
Verksamhet................................................................................................................................................ 5
Nationella mål ....................................................................................................................................... 5
Riskbild ................................................................................................................................................. 5
Hur arbetet är ordnat.............................................................................................................................. 6
Tidigare förändringar ............................................................................................................................ 6
Nuläget .................................................................................................................................................. 7
Förmågan att genomföra räddningsinsatser........................................................................................... 7
Framtida behov...................................................................................................................................... 7
Förslag till besparingar.................................................................................................................................. 9
Sammanfattning......................................................................................................................................... 9
Grundförslag.............................................................................................................................................. 9
Förklaringar ......................................................................................................................................... 10
Konsekvenser .............................................................................................................................................. 12
Verksamhet.............................................................................................................................................. 12
Förebyggande åtgärder ........................................................................................................................ 12
Räddningstjänstverksamheten ............................................................................................................. 13
Efterföljande åtgärder.......................................................................................................................... 13
Trygghet och säkerhet ......................................................................................................................... 13
Framtidens uppdrag............................................................................................................................. 13
Minska bemanningen i centralorterna ................................................................................................. 14
Minska bemanningen på ytterstationerna............................................................................................ 14
Stänga brandstationer .......................................................................................................................... 14
Minska en medarbetare dagtid............................................................................................................. 15
Ekonomi .................................................................................................................................................. 15
Personal ................................................................................................................................................... 15
Avvecklingsbehov ............................................................................................................................... 16
Aktivitetsplan .............................................................................................................................................. 16
Fakta ............................................................................................................................................................ 17
Insatsstatistik ........................................................................................................................................... 17
Avstånd och körtider ............................................................................................................................... 18
Avståndstabell ..................................................................................................................................... 18
2
Inledning
Medlemskommunerna gav vid ett budgetmöte den 25 april 2009 direktion ett budgetdirektiv som innebär
att kommunbidragen minskar med 1% 2010 och ytterligare 1% 2011.
Direktionen gav vid sammanträdet den 29 april 2009 följande uppdrag:
”Direktionen ger förbundet uppdraget att till nästkommande direktionsmöte den 10/6 2009, att ta fram ett
(1) besparingsförslag för organisationsförändring som täcker de kommande beräknade förluståren för
förbundet, med dess konsekvenser.”
Räddningstjänstens kostnader har fördelningen 75 % personal, 12 % lokaler, 8 % drift och 5 %
avskrivningar. För att möjliggöra en framtida budget i balans måste personalkostnaderna reduceras genom
en lägre bemanning vilket får som konsekvens att ambitionsnivån sänks.
Innan förändringar av verksamheten beslutas krävs det att förslag till revideringar av ambitionsnivåer
och/eller förändringar av organisationen måste redovisas i ”Handlingsprogram för skydd mot olyckor”
och yttrande inhämtas från Länsstyrelsen samt samråd sker med samverkande organisationer.
Innan direktionen fattar beslut av principiell beskaffenhet, om omfattande förändringar i organisationen
eller avtal av större vikt skall samråd ske med kommunstyrelsen i respektive medlemskommun.
Innan bemanningen minskas krävs det att MBL-förhandlingar genomförs samt att riskbedömningar görs
av den förändrade arbetsmiljön.
Räddningschefens förslag till förändringar fokuserar på en genomförd sänkt ambitionsnivå till den
1 januari 2011. Besparingsprocessen måste startas upp omgående för att kunna ge någon som helst
ekonomisk effekt under 2010.
Detta dokument redovisar räddningschefens förslag till besparingar. Förslagen är redovisade i den centrala
samverkansgruppen inom förbundet. I övrigt har inte de fackliga företrädarna tagit del av förslagen.
Kramfors 2009-06-
Mats Granat
Räddningschef
3
Bakgrund
Uppdrag
Direktionen har gett förbundet i uppdrag att redovisa ett förslag till besparingar i verksamheten som ger en
budget i balans till 2011.
Strategi
Personalkostnaderna inklusive pensionskostnaderna har en väldigt hög andel av förbundets nettokostnad.
De kostnadsökningar som pensionsavtalet innebär för brandpersonal i skifttjänstgöring går inte att påverka
då åldersfördelningen är ogynnsam. Utan ägartillskott måste ambitionsnivån sänkas pga. ett, ur
räddningstjänstperspektiv, ”dåligt” centralt kommunalt pensionsavtal.
Strategin att nå en budget i balans är att fokusera på hur personalkostnaderna kan minskas med så små
konsekvenser som möjligt för uppdraget att skydda de som bor, verkar och vistas inom förbundets
geografiska område mot olyckor.
Besparingens hela utfall förslås genomföras så fort som möjligt där förslaget är att de är helt genomförda
den 1 januari 2011. Att klara av att nå erforderliga besparingsåtgärder 2010 är inte möjligt. Avveckling av
personal tar lång tid. Andra möjligheter till snabba kostnadsreduceringar, för att nå en budget i balans
redan 2010, ger allt för stora konsekvenser för skydd mot olyckor.
Ekonomi
Medlemskommunerna, har genom ägardirektiv till direktionen, beskrivit att kommunbidragen kommer att
minskas med 1% 2010 och ytterligare 1% 2011. Om verksamheten bedrivs med samma ambitionsnivå
som idag förväntas verksamheten generera följande underskott:
(alla belopp i kkr)
Fastställd
Budget 2009
”minus 1 %”
2010
”minus 1 % till”
2011
4481,4
4548,6
4616,8
-52 396,2
-53 444,1
-54 513,0
Verksamhetens intäkter
•
Externa intäkter
Verksamhetens kostnader
•
Personal
•
Pensionsökning
-2 680,0
-2 522,0
-2 556,0
•
Drift
-5 502,8
-5 568,8
-5 674,6
•
Lokaler
-8 711,0
-8 885,2
-9 062,9
•
Avskrivningar
-3 200
-3 200
-3 200
-68 008,6
65 784,5
-69 071,6
65 126,6
-70 389,7
64 475,4
200
150
100
-2 024,1
Ca. -3,8 Mkr
Ca. -5,8 Mkr
Nettokostnad
• Kommunbidrag
•
Finansiella intäkter
Årets resultat
4
Svårigheter
Följande större svårigheter finns för att kunna skapa en budget i balans:
• Kommunernas ekonomi.
• Pensionskostnaderna ökar.
• Centrala avtals konstruktion.
• SOS-avtalet ökar mer än inflation.
• RAKEL måste införas.
• Åldersstrukturen heltid.
• Rekryteringsproblem ”deltid”
• Externa intäkter kanske viker.
• Lokalproblem på ca. fyra orter.
• Ökad riskbild (tunnlar, vindkraft, superfängelse))
Verksamhet
Nationella mål
I ”Lagen om skydd mot olyckor” finns följande nationella mål beskrivna.
Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala
förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
För att uppnå det övergripande målet i lagen skall olycksförebyggande och operativ verksamhet bedrivas i
kommunen.
För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder
vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks,
verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom
godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Riskbild
Planeringen av verksamheten utgår ifrån de risker som kan föranleda räddningsinsats inom förbundets
geografiska område. Riskbilden utgår ifrån de vanligaste olyckorna:
- brand i bostad,
- trafikolyckor,
- drunkning
till de mindre frekventa såsom
- dammbrott,
- tågolyckor,
- större kemikalieutsläpp,
- etc.
Riskbilden finns dokumenterad på räddningstjänsten och omfattar statistik och en riskinventering.
En översyn av riskbilden har startats upp i maj 2009, tillsammans med medlemskommunerna, med
målsättningen att skapa en helhetssyn för skydd mot olyckors behov av riskanalyser och extraordinära
händelsers behov av risk- och sårbarhetsanalyser.
5
Det som är tydligt i nuläget är att riskerna ökar i framtiden när tågtrafiken går i tunnlar, landets tredje
"superfängelse" etableras i Härnösand och under byggtiden för vindkraftsparkerna i västra området.
Hur arbetet är ordnat
Kommunernas och Räddningstjänsten Höga Kusten – Ådalens arbete med skydd mot olyckor kan i
dagsläget beskrivas på följande sätt, med ”medborgarna” i centrum. Bilden ska ses som en beskrivning av
tillvägagångssättet där varje rubrik är en delprocess.
Förhindra
olyckor
Åtgärder efter
räddningsinsats
Skydd mot
olyckor
Vidta skadebegränsande
åtgärder
Genomföra
räddningsinsats
Förbereda
räddningsinsats
De två delarna förhindra och vidta skadebegränsande åtgärder kallas förebyggande verksamhet och
resterande delar räddningstjänst verksamhet.
Verksamheten är indelad i tre skeden:
Skede Åtgärder
1
Förebyggande åtgärder
2
3
Aktivitet
• Förhindra olyckor (reducera sannolikheten)
• Vidta skadebegränsande åtgärder
(reducera konsekvenserna)
Räddningstjänstverksamheten
• Förbereda räddningsinsats (planera, öva, träna)
• Genomföra räddningsinsats (leda och hantera)
Efterföljande åtgärder
• Åtgärder efter räddningsinsats
(orsaks- och olycksförloppsutredning, utvärdering av
insats, stödjande och korrigerande åtgärder, osv.)
Tidigare förändringar
Summa i jour
(”heltid”)
Summa i beredskap
(”deltid”)
Antal värn
Beredskapsstyrka
* Dagtid vardagar
1982
1996
2004
2009
2011
(förslag)
15
15
13+2*
1**+12+2*
1**+9+6*
1+69
1+44
1+31
1+30
1+26
2
1
1
1
1
85
60
45+2*
44+2*
37+6*
** Gemensam insatsledare
6
Nuläget
Förbundet har en dagtidsorganisation som består av 8 chefer, 9 handläggare och 2 administratörer.
16 av dessa 19 dagtidsplacerade har även en operativ roll i jour eller beredskap.
Den operativa beredskapen har 52 medarbetare som tjänstgör i jour på arbetsstället enligt schema
(”heltidsanställda”) och 107 arvodesanställda medarbetare som tjänstgör var tredje eller fjärde vecka med
beredskap i hemmet (”deltidsanställda”).
Förmågan att genomföra räddningsinsatser
Räddningsverket har i ett PM, ”Pajala kommuns organisation för räddningstjänst i
Korpilombolo – underlag för tillsyn”, daterat 2008-09-08, gett följande beskrivning av hur
Kommunens förmåga i tätort kan definieras som:
– Avstånd till den första deltidsstyrkan - täckningsgrad
–
– snabbhet är ett centralt begrepp inom räddningstjänst. Det finns ett
tydligt samband mellan hur snabbt en insats kan påbörjas och
olyckans utfall.
Storleken på styrkan i första insatsen
–
– hur många som kan påbörja en insats säger en del om styrkans
förmåga att bryta olycksförloppet.
”Kompetens” på styrkan i första insatsen (deltid eller värn)
–
– ett räddningsvärns förmåga att genomföra en räddningsinsats går i
regel inte att likställa med den hos en styrka bestående av
deltidsanställd räddningspersonal. Dels har ett räddningsvärn inte
beredskap på samma sätt som en deltidsstyrka har. Ett larmat
räddningsvärn innebär inte per automatik att en styrka anländer till
skadeplatsen. Även personalens kompetens skiljer ett värn från en
deltidskår. Deltidsbrandmän har normalt en grundläggande
utbildning från någon av Räddningsverkets skolor till skillnad från
ett värn och övar betydligt mer.
Avstånd till förstärkning
– räddningsinsatser av mer omfattande karaktär kan kräva att
insatsen pågår under längre tid än vad den första styrkan är
dimensionerad för eller att en större numerär krävs för att kunna
genomföra lämpliga åtgärder.
Framtida behov
Behovet av att utveckla verksamheten och öka samhällsnyttan är en viktig faktor för hur en eventuell
avvecklingen bör ske. Besparingarna måste genomföras på ett sätt som gör att inte allt för mycket av
utvecklingen omöjliggörs. Samverkan med andra myndigheter och organisationer som kan vara en del av
uppgiften att förebygga, leda och hantera samt lära av olyckor och andra kriser måste förbättras.
Samverkan kräver en bättre samordning internt inom räddningstjänsten och medlemskommunerna, vilket
också måste leda till samarbete. Samverkan utan samarbete ger inga reslutat.
7
Samtidigt som kostnaderna anpassas till kommunernas möjlighet att ge kommunbidrag behöver flera
områden utvecklas:
• Tydlig samordning mellan kommunerna, Räddningstjänsten och brukarna före , under och efter
oönskade händelser (Skydd mot olyckor, krishantering vid extraordinära händelser, internskydd,
osv.)
• Rekrytera och/eller säkerställa ny kompetens till verksamheten (brand- och riskingenjör,
personalvetare, osv.)
• Införandet av nytt digitalt kommunikationssystem RAKEL
• I Väntan På Ambulans vid alla brandstationer inkl. ”hjärtstoppsräddning”.
• Det förebyggande arbetet måste ge ett bättre resultat, där framförallt ungdomars orsak till bränder
och andra olyckor måste minskas.
• Räddningstjänsten Sundsvall/Timrås funktion som inre befäl vid SOS-centralen bör även omfatta
Härnösands, Kramfors och Sollefteå kommuner. Funktionen bör utformas och tränas för att vara
medlemskommunernas ”vakthund”, med målet att upptäcka kriser tidigt och starta upp de
kommunala åtgärder som kan behövas.
• Det finns ett behov av att skapa nya former av jour och beredskap och förändrade arbetssätt för att
säkerställa behovet av räddningsstyrkor i ständig beredskap med snabb tillgänglighet samtidigt
som den förebyggande, förberedande och efterföljande åtgärderna utförs med hög kvalité.
• Lärandet av vad som har hänt måste tas tillvara bättre. Räddningstjänstens utredningar om
olycksorsaker och utvärdering av ledning och hantering av olyckor och andra kriser måste
återföras till egen organisation, till den kommunala servicen och externt.
• Införandet av FIP, ”Första Insats Person”, bör genomföras vid alla brandstationer med
beredskapspersonal med målsättningen att minst en person åker direkt till skadeplatsen utan att
passera brandstationen.
• Ökat samarbete i och utom länet
• Ständig teknik- och metodutveckling
8
Förslag till besparingar
Sammanfattning
Förslag till besparingar
Förändrade behov
Netto
Ekonomi
- 6 350 000
+ 550 000
- 5 800 000
Grundförslag
Station
Nuläge
Förslag
Hela
förbundet
Dagtid (inkl. jour/beredskap)
o 2 Räddningschef (B)
o 3 Avdelningschef (B)
o 3 Stationschef (avlösare)
o 8 Brandinspektörer (J)
o 2 Administratörer
o 1 Riskhandläggare
Dagtid
o Reduceras med en
medarbetare.
Dygnet runt
o Befäl i beredskap
o Insatsledare i jour
Dygnet runt
o Räddningschef i
beredskap med
Sundsvall/Timrå
o Insatsledare i jour
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 2 Brandmän i jour
Dagtid vardagar (8-17)
o 2 Brandmän i jour
Nätter & helger
o 3 Brandmän i beredskap
Räddningsvärn utan beredskap.
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 2 Brandmän i jour
Dagtid vardagar (8-17)
o 2 Brandmän i jour
Nätter & helger
o 2 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 Brandmän i beredskap
Härnösand Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 4 Brandmän i jour
o 1 Brandman i beredskap
Viksjö
Kramfors
Räddningsvärn utan beredskap.
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 3 Brandmän i jour
Nyland
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 4 Brandmän i beredskap
Kostnadsreduktion
(Belopp i Kr)
400 000
150 000
2 500 000
Ingen
1 200 000
300 000
9
Ullånger
Nordingrå
Sollefteå
Näsåker
Ramsele
Junsele
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 2 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 2 Brandmän i jour
Dagtid vardagar (7-19)
o 2 Brandmän i jour
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 2 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 4 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 4 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 Brandmän i beredskap
Dygnet runt
o 2 Brandmän i beredskap
Ingen
800 000
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i jour
o 2 Brandmän i jour
Dagtid vardagar (8-17)
o 2 Brandmän i jour
Nätter & helger
o 3 Brandmän i beredskap
400 000
Dygnet runt
o 2 Brandmän i beredskap
700 000
300 000
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 Brandmän i beredskap
300 000
Dygnet runt
o 1 Styrkeledare i
beredskap
o 3 Brandmän i beredskap
Summa bruttobesparingar 6 350 000
Förklaringar
En kombinerad räddningsstyrka i jour och beredskap för Härnösand, Kramfors och Sollefteå.
Föreslagna förändringar innebär att centralorterna i respektive kommun får en bemanning där jour på
arbetsstället kombineras med beredskap i hemmet på kvällar och helger. Beredskapsbehovet kan lösas
genom att heltidsbrandmän tar med sig ett litet fordon hem och har beredskap i hemmet alternativt att
”deltidsbrandmän” får hem ett utryckningsfordon från Räddningstjänsten och utgår ifrån hemmet vid
räddningsinsatser. Den senare modellen finns redan i Sollefteå tärort. Härnösand har en liten deltidsstyrka
kvar och Kramfors saknar det helt.
Specialistkompetens och särskild utrustning kan fördelas mellan dessa tre stationer. Eventuellt måste den
nationella kemresursen i Kramfors och/eller den nationella RITS-styrkan i Härnösand och Kramfors
avvecklas.
10
Räddningsstyrka i beredskap för Ramsele, Junsele, Nyland och Ullånger
En basförmåga för brand- och räddningsinsatser grupperas på dessa orter. Utrustning och släckmedel som
kräver tunga fordon för uttransport kan grupperas på brandstationerna samt att de kan upprätthålla någon
egen enstaka specialenhet. Den sekundära uppgiften för räddningsstyrkan i Nyland blir att fungera som
mobil enhet som kan åka till Härnösand, Kramfors eller Sollefteå, för att upprätthålla beredskap på dessa
orter, vid pågående räddningsinsatser.
Brandstationen i Ramsele måste renoveras och stationen i Ullånger kräver en översyn. Befintlig
brandstation i Nyland, som ligger i källaren på ett flerfamiljshus, bör avvecklas och ersättas.
Näsåker och Nordingrå
Brandstationerna föreslås stängas och ersättas av två brandmän i beredskap per ort. Brandmännen förses
med varsin mindre bil som används under beredskapstjänstgöring. Den ena bilen utrustas för enklare
räddningsuppdrag och den andra bilen förses med enklare släckutrustning. Målsättning är att de två
brandmännen i samverkan skall kunna ge livsuppehållande åtgärder till människor i nöd och att minska
eller stoppa skadeutvecklingen vad miljö- och egendomsskador. Syftet är att skapa snabba resurser som
kan ge den skadelidande stöd fram till dess förstärkande enheter når fram.
Dagtidsbemanningen
Ny saknad kompetens behöver rekryteras in t.ex. en personalvetare och en brand- och riskingenjör. En ny
organisation som säkerställer stöd- och ledningsprocesserna måste tas fram där det totala antalet
medarbetare med dagtidstjänstgöring minskar med en person samtidigt som befintliga operativa
ledningsnivåer i jour och beredskap bibehålls eller utökas.
Från BiB till gemensam RcB
Den operativa ledningsnivån ”Befäl i Beredskap” som bemannas av 4-5 chefer enligt ett särskilt schema,
ersätts av en gemensam ”Räddningschef i Beredskap” tillsammans med Räddningstjänsten i
Sundsval/Timrå (Ånge). Från Höga Kusten Ådalen kommer Räddningschefen och vice Räddningschefen
att ingå i denna beredskap.
11
Konsekvenser
Verksamhet
Räddningstjänsten insatsförmåga är och har varit en viktig faktor i samhällsplaneringen. Det är en viktig
utgångspunkt vid projekteringen av alla byggnader. Idag konstrueras anläggningar på djupet, höjden och
längden, där utgångspunkten är att förebyggande installationer kombineras med en snabb och effektiv
räddningstjänst. Inom vårt område etableras ett nytt superfängelse i Härnösand, tågtunnlar i alla tre
kommunerna och flera parker vindkraftverk. Redan vid projekteringen av bostäder är utgångspunkten att
den sekundära utrymningsvägen i byggnader med utrymningsväg på en höjd mellan 5 och 23 meter över
marken, tillhandahålls av räddningstjänsten, i tillräckligt god tid och med stor effektivitet. Särskilt viktigt
är det för att garantera utrymning av äldre och funktionshindrade som bor i vanliga lägenheter i normala
bostadsområden.
En konsekvens av ”för” små insatsstyrkor borde innebära att vi i framtiden måste bygga brandsäkrare
byggnader och upprusta vårt befintliga byggnadsbestånd.
68 av 71 medarbetare som arbetar heltid har en operativ roll i räddningsverksamheten med
tjänstgöringsformen jour på arbetsstället eller beredskap i hemmet. Reduceras antalet medarbetare får det
konsekvenser direkt mot förmågan att leda och hantera räddningsinsatser och indirekt genom att
uthålligheten i organisationen minskar.
Det bibehållna intäktsmålet, som ska ske med mindre resurser, gör att personalens andel av arbetstiden
förskjuts från kärnverksamhet till behovet av att utföra externa uppdrag. Det blir dessutom allt färre
medarbetare som inte är ”låsta” av jour eller beredskap.
Behovet av att lämna bort service, underhåll och reparationer av utrustning och fordon ökar när antalet
mantimmar effektiv arbetstid minskar.
Beredskapskravet gör att utrymmet för stöd till kommunernas kris- och säkerhetsarbete, information och
stöd till kommuner och samverkanspartners, utbildningar, skolbesök, m.m. minskar.
Upplevelsen är att räddningstjänstens framtida ambitionsnivå är på väg mot förmågan att endast kunna
upprätthålla jour och beredskap, med liten möjlighet till att samverka med externa samarbetspartners eller
internt mellan de olika räddningsstyrkorna.
Enligt ”Lagen om skydd mot olyckor” skall människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett
tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Utgångspunkten med förslagen till besparingar är att
försöka upprätthålla ett likvärdigt skydd mot olyckor inom förbundets geografiska område.
Frågan som tillsynsmyndigheten måste besvara är om insatsförmågan når upp till en tillfredställande nivå,
efter föreslagen ambitionssänkning?
Förebyggande åtgärder
Besparingsförslagen är utformade så att förmågan att förebygga bränder och andra olyckor samt att
förbereda räddningsinsats inte skall påverkas speciellt mycket.
Det finns behov av att utveckla åtgärder, metoder, samverkan, m.m. för skydd mot olyckor innan olyckan
har skett. Möjligheten finns om befintliga resurser nyttjas på ett effektivare sätt och erforderlig saknad
kompetens rekryteras.
12
Räddningstjänstverksamheten
Den tydligaste konsekvensen av föreslagna personalreduceringar är att invändig livräddning och
brandsläckning (”rökdykning”) inte kan startas upp initialt någonstans inom Härnösand, Kramfors eller
Sollefteå kommun, förrän förstärkande enhet/-er anländer.
Den näst tydligaste konsekvensen är att förmågan att bekämpa insatser som kräver större styrkor samtidigt
över lång tid, tex. skogsbränder, blir svåra att hantera. Den förmågan är redan i nuläget låg.
Besparingsförslagen är valda för att inte minska förmågan att leda och samordna räddningsinsatser eller
kunna ge kommunerna stöd vid extraordinära händelser. Möjligheten att förbättra den förmågan finns
genom ett ökat samarbete med Räddningstjänsten i Sundsvall/Timrå.
Behovet av strategisk systemledning ökar när räddningsstyrkornas storlek minskas eller försvinner.
Mindre styrkor blir mer beroende av hjälp med enheter från andra stationer för att lösa uppdragen och
bibehålla en någorlunda acceptabel arbetsmiljö.
Förändringarna av operativ förmåga som blir konsekvensen av de olika förslagen till neddragningar
redovisas för varje förslag och ort längre fram i detta dokument. De större gemensamma strategiska
konsekvenserna är:
• Betydligt lägre förmåga att hantera flera samtidiga insatser.
• Det totala antalet brandmän minskar vilket gör att uthålligheten vid långvariga insatser sjunker
och att beredskapen för nya insatser under pågående larm försvåras.
• Färre medarbetare måsta kunna mer om utrustning, metoder, teknik, planering, m.m.
• Risk att rekryteringsproblemen ökar vid de mindre orterna pga. högre mental belastning på färre
medarbetare och fler larm per medarbetare.
Efterföljande åtgärder
Att lära av det som hänt lokalt, regionalt, nationellt och internationellt har en stor utvecklingspotential.
Kunskapen och resurserna för detta skede måste öka. Metoder för utredningar, utvärderingar och
förmedling av kunskap har behov av att förbättras.
Trygghet och säkerhet
Redan idag har vi för få resurser för att kunna uppfylla kommunernas behov av stöd och hjälp, i sina
tjänstemannastaber i samband med extraordinära händelser. Uthålligheten och förmågan att ge stöd vid
dessa händelser är före föreslagna besparingar redan låg.
Gränssnittet mellan den enskilde, medlemskommunerna och Räddningstjänsten måste definieras för
oönskade händelser. En tydligare samordning och ett utökat samarbete kommer att kunna ge tryggare och
säkrare kommuner där erfarenheter och kunskap kan delas mellan fler.
Framtidens uppdrag
Valfriheten att förändra räddningstjänstens framtida uppdrag försvåras av att resurserna minskas och att
viktig kompetens försvinner. Risken finns även att förtroendet för räddningstjänsten försämras både
internt och externt. Det är uppenbart att en ”förtroendekris” skulle påverka möjligheten att skapa
framtidens behov av Trygghet & Säkerhet, där Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen, är en viktig och
naturlig aktör för alla.
Utveckling av verksamheten kräver hög kompetens, arbetsglädje och en positiv attityd till uppdraget och
förändringsbehoven. Möjligheten att nyttja resurserna för fler kommunala uppgifter än idag reduceras.
13
Räddningstjänstens styrka är den höga tillgängligheten dygnet runt året runt på nio geografiska platser och
en rörlig mobil ledningsnivå. Ökade kommunala ”mervärden” skulle kunna skapas där även kostnader kan
minskas om Räddningstjänsten och dess budget kan ses som en del av ägarnas gemensamma kostnad. Det
finns flera exempel där enskilda kommunala förvaltningars förändringar har minskat Räddningstjänstens
intäkter eller ökat kostnaderna utan att ”nettot” för det gemensamma påverkats positivt.
Minska bemanningen i centralorterna
Härnösand, Kramfors och Sollefteå
• Lägre förmåga att genomföra räddningsinsatser p.g.a. färre brandmän i initialskedet under kvällar,
nätter och helger.
• Förstärkning från annan station krävs i stort sett vid samtliga räddningsinsatser.
• Invändig livräddning (”rökdykning”) inte möjlig att genomföra kvällar, nätter och helger förrän de
brandmän som kommer från hemmet anländer till skadeplatsen.
• Svårigheter att få ut materiella resurser till skadeplatsen.
• Ökad specialisering och centralisering av kunskap och utrustning krävs vilket innebär att
framkörningstiderna kan bli längre.
Minska bemanningen på ytterstationerna
Ramsele, Junsele, Nyland
• Lägre förmåga att genomföra räddningsinsatser p.g.a. färre brandmän i initialskedet.
• Förstärkning från annan station krävs i stort sett vid samtliga räddningsinsatser.
• Invändig livräddning (”rökdykning”) inte möjlig att genomföra förrän förstärkande enhet har
anlänt.
• Vid beredskapsförflyttning, i samband med att ordinarie räddningsstyrka är insatta på larm, till
annan station t.ex. Sollefteå, Kramfors och Härnösand blir förmågan till insats lägre även där.
• Ökat antal larm p.g.a. behovet att förstärka andra ökar, vilket kan minska möjligheten att behålla
befintliga och rekrytera nya medarbetare.
• Ökad mental belastning på medarbetarna då en lägre bemanning minskar förmågan och
frustrationen att inte ”räcka till” ökar.
Stänga brandstationer
Näsåker och Nordingrå
• Betydligt lägre förmåga att genomföra räddningsinsatser p.g.a. färre brandmän och betydlig
mindre utrustning i initialskedet.
• Förstärkning från annan station krävs i stort sett vid samtliga räddningsinsatser.
• Snabbare fram till skadeplats.
• Större geografisk yta där rekrytering kan ske ifrån.
• Stor mental belastning att vara ensam i inledningsskedet och vissheten om att förstärkning av
personella och materiella resurser tar tid att nå fram.
14
Minska en medarbetare dagtid
•
•
•
•
•
Viktig specialistkompetens kan försvinna och att nödvändig saknad kompetens kan bli svårare att
rekrytera.
Svårigheter att hinna med myndighetsutövningen samt att kunna ge råd och information till
allmänheten.
Förberedelser av insatser måste prioriteras ner.
Möjligheten att bistå kommunerna i samband med extraordinära händelser eller andra störningar i
den kommunala servicen minskar.
Svårare att upprätthålla jourer och beredskaper i samband med frånvaro, pågående händelser,
vakanser, osv.
Ekonomi
De behov av besparingar som ägarkommunerna önskar är inte möjliga att nå redan 2010. Om nödvändiga
beslut tas, MBL-förhandlingarna inte drar ut på tiden, eventuella uppsägningarna håller tidplanerna och att
tillsynsmyndigheten accepterar ambitionssänkningarna, kan förslagen till besparingar för 2011 komma att
fungera.
Pensionskostnadsutvecklingen som belastar Räddningstjänstens budget innebär att ambitionsnivån måste
minskas i samma takt som pensionernas andel av budgeten ökar.
Intäktskravet har inte förändrats trots att resurserna föreslås minskas. Intäktsmålet kan vara svårt att nå
med färre anställda och en inre turbulens i organisationen i samband med varsel och uppsägningar. Om
intäktsmålet sänks, krävs det ytterligare reduktion av kostnader, vilket fordrar ännu större
ambitionssänkningar.
En stor svårighet när kostnadsreduceringar skall genomföras är att det skapas en hel del engångskostnader
i samband med avveckling av personal, förändring av rutiner och arbetsformer, inköp av ny utrustning,
ombyggnad och avveckling av lokaler, osv.
Förändrade behov generar kostnadsökningar. Dessa kostnadsökningar har uppskattats till ca. 650 000 kr
och avser lokaler, kommunikationssystem, kompetenshöjning, inre befäl, osv.
Personal
Eventuell utarmning av antalet heltidsanställda medarbetare får som konsekvens att unik kompetens
försvinner ur verksamheten. Med den princip som finns för uppsägningar kommer de yngsta med den
nyaste och bredaste utbildningen att sägas upp och flytta från regionen. Många av dessa medarbetare har
en gedigen erfarenhet av yrket och lokal kunskap efter flera års tjänstgöring här.
Det är i nuläget svårt att rekrytera medarbetare till de orter som har brandmän i beredskap
(deltidsanställda). En del av förslagen till besparingar kan underlätta och andra delar kan försvåra
rekryteringsmöjligheterna. När förändringarna utformas i detalj måste rekryteringsaspekten var en viktig
faktor.
15
Avvecklingsbehov
Förslagen innebär att 10-16 heltidstjänster samt ett varierande antal deltidsanställda medarbetare måste tas
bort inom förbundet. Det innebär att medarbetare måste sägas upp för att få en budget i balans redan 2011.
Vid en reduktion av antalet anställda genom ”naturlig” avgång tar det fler år att nå det föreslagna
ekonomiska målet.
Uppsägningstiden för vår heltidspersonal är 6 månader och för den deltidsanställda personalen varierar det
mellan 2 – 6 månader.
Aktivitetsplan
För att skapa en möjlighet att erhålla kostnadsreduceringar under 2010 behöver beslut fattas så fort som
möjligt. Avveckling av personal genom uppsägningar tar ca. 9-10 månader från första MBLförhandlingen.
Följande aktiviteter måste genomföras innan verksamhet kan avvecklas och personalkostnaderna minskas:
• Inriktningsbeslut i direktionen.
• Framtagande av en ny riskbild.
• Revidering av Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor vilket kräver samråd med
tillsynsmyndigheten som är Länsstyrelsen och samverkande myndigheter.
Reviderat Handlingsprogram fastställs av Direktionen.
• Innan direktionen fattar beslut av principiell beskaffenhet, om omfattande förändringar i
organisationen eller avtal av större vikt skall samråd ske med kommunstyrelsen i respektive
medlemskommun.
• Fastställa drift- och investeringsbudget för 2010 och plan för 2011-2012.
• En riskbedömning av de förändrade arbetsmiljöerna tillsammans med skyddsombud och fackliga
företrädare.
• Personalavvecklingsprocess med varsel, uppsägningar och en rad MBL-förhandlingar.
• Planeringsarbete avseende lokaler, fordon, utrustning, metodval, utbildning, övningar,
insatsplanering, osv.
16
Fakta
Insatsstatistik
Insatsstatistiken under åren 2004-2008 ser ut på följande sätt:
Station
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Nordingrå
Ullånger
Nyland
Näsåker
Ramsele
Junsele
Brand i Brand ej i Trafik- Drunkning Automat- IVPA Övrigt Totalt
byggnad byggnad olycka
larm (sjukvård)
188
150
142
21
22
58
24
21
19
215
145
161
25
35
37
22
29
28
205
95
149
15
58
34
18
23
15
9
3
6
0
1
1
0
0
1
325
277
223
19
21
15
21
9
17
27
2
0
136
0
0
0
132
195
806
603
287
25
49
45
50
80
74
1775
869
968
241
186
190
135
294
349
Siffrorna redovisar inte förstärknings- och beredskapsrörelser mellan områdena.
17
Avstånd och körtider
Som underlag för dialog om förmågan att genomföra en räddningsinsats finns avstånd och körtider
redovisade. Tiderna är framtagna genom simuleringar på ENIRO;s hemsida.
Vid en jämnförelse mellan brandstationers förmåga att komma fram till skadeplatsen måste
anspänningstiden 1,5 min för jourstyrkor och 6 min för beredskapsstyrkor läggas till.
Avståndstabell
Avstånd
Tid
Härnösand
Härnösand
Kramfors
43,2 km
0,43 tim
84,9 km
1,25 tim
37,2 km
0,42 tim
54,7 km
0,49 tim
53,7 km
0,44 tim
59,7 km
1,0 tim
126,2 km
2,06 tim
159,2 km
2,38 tim
146,8 km
2,29 tim
Sollefteå
Viksjö
Nordingrå
Ullånger
Nyland
Näsåker
Junsele
Ramsele
Kramfors
Sollefteå
Viksjö
Nordingrå
Ullånger
Nyland
Näsåker
Junsele
Ramsele
43,2 km
0,43 tim
84,9 km
1,25 tim
41,8 km
0,43 tim
37,2 km
0,42 tim
42,8 km
0,48 tim
69,7 km
1,10 tim
54,7 km
0,49 tim
36,3 km
0,41 tim
71,8 km
1,19 tim
76,7 km
1,19 tim
53,7 km
0,44 tim
34,7 km
0,36 tim
64,6 km
1,13 tim
76,0 km
1,15 tim
13,4 km
0,17 tim
59,7 km
1,0 tim
17,1 km
0,19 tim
35,7 km
0,36 tim
59,6 km
1,07 tim
40,2 km
0,44 tim
32,9 km
0,39 tim
126,2 km
2,06 tim
83,2 km
1,24 tim
41,4 km
0,41 tim
103,7 km
1,46 tim
115,1 km
1,56 tim
107,8 km
1,51 tim
76,0 km
1,17 tim
159,2 km
2,38 tim
116,1 km
1,56 tim
74,3 km
1,13 tim
136,6 km
2,18 tim
148,1 km
2,28 tim
140,8 km
2,22 tim
109,9 km
1,49 tim
34,4 km
0,35 tim
146,8 km
2,29 tim
115,7 km
1,56 tim
74,3 km
1,14 tim
109,6 km
1,47 tim
149,9 km
2,31 tim
142,6 km
2,25 tim
109,4 km
1,48 tim
32,3 km
0,37 tim
37,1 km
0,40 tim
41,8 km
0,43 tim
42,8 km
0,48 tim
36,3 km
0,41 tim
34,7 km
0,36 tim
17,1 km
0,19 tim
83,2 km
1,24 tim
116,1 km
1,56 tim
115,7 km
1,56 tim
69,7 km
1,10 tim
71,8 km
1,19 tim
64,6 km
1,13 tim
35,7 km
0,36 tim
41,4 km
0,41 tim
74,3 km
1,13 tim
74,3 km
1,14 tim
76,7 km
1,19 tim
76,0 km
1,15 tim
59,6 km
1,07 tim
103,7 km
1,46 tim
136,6 km
2,18 tim
109,6 km
1,47 tim
13,4 km
0,17 tim
40,2 km
0,44 tim
115,1 km
1,56 tim
148,1 km
2,28 tim
149,9 km
2,31 tim
32,9 km
0,39 tim
107,8 km
1,51 tim
140,8 km
2,22 tim
142,6 km
2,25 tim
76,0 km
1,17 tim
109,9 km
1,49 tim
109,4 km
1,48 tim
34,4 km
0,35 tim
32,3 km
0,37 tim
37,1 km
0,40 tim
18
Junsele
37 km
40 min
34 km
35 min
74 km
1 h 13 min
Ramsele
32 km
37 min
Näsåker
41 km
41 min
74 km
1 h 14 min
Sollefteå
36 km
36 min
65 km
1 h 13 min
Ullånger
33 km
39 min
Nyland
72 km
1 h 19 min
42 km
43 min
13 km
17 min
40 km
44 min
17 km
19 min
Kramfors
35 km
36 min
N-rå
36 km
41 min
43 km
48 min
55 km
49 min
43 km
43 min
Viksjö
37 km
42 min
Härnösand
19
Åsele
Backe
45 km
43 min
S-sund
68 km
1 tim 6 min
64 km
1 h 10 min
Junsele
Ramsele
65 km
1 tim 4 min
B-gården
Bjästa
Näsåker
Sidensjö
68 km
1 tim 12 min
47 km
48 min
35 km
31 min
Sollefteå
Ulvön
Ullånger
Nyland
Liden
49 km
1 tim 2 min
N-rå
Kramfors
Viksjö
Härnösand
31 km
26 min
38 km
30 min
36 km
36 min
Söråker
Timrå
20