Påverkansanalys (PDF 7.5 MB)
Analys av påverkan på landskapets visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden (friluftsliv, turism m.m.) i samband med vindkraftsetablering mellan Söderköping och Valdemarsvik 2013-01-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 2 INLEDNING ....................................................................................................................... 4 Bakgrund, syfte & avgränsning ............................................................................................................ 4 Tillvägagångssätt.................................................................................................................................. 8 BESKRIVNING AV LANDSKAPETS SÄRDRAG & VÄRDEN .................................................... 10 Allmän beskrivning av landskapet ..................................................................................................... 10 Landskapets utveckling genom tiderna......................................................................................................... 10 Landskapets särdrag – fjärrnivå .................................................................................................................... 12 Landskapets särdrag - traktnivå .................................................................................................................... 13 Landskapets särdrag – närområdesnivå........................................................................................................ 16 Landskapets visuella egenskaper & värden ....................................................................................... 17 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 17 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 18 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 22 Landskapets kulturmiljövärden ......................................................................................................... 22 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 22 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 23 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 25 Landskapets nyttjandevärden idag .................................................................................................... 25 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 25 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 28 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 31 Övriga planmässiga förhållanden ...................................................................................................... 32 ANALYS AV PÅVERKAN FRÅN FÖRESLAGEN ETABLERING ................................................. 33 Analys utifrån Fotomontage .............................................................................................................. 33 Påverkan på landskapets visuella värden .......................................................................................... 47 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 47 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 48 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 49 Påverkan på landskapets kulturmiljövärden ..................................................................................... 49 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 49 Mellanrum AB 2013-01-19 2 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 51 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 52 Påverkan på landskapets nyttjandevärden – turism och friluftsliv m.m. .......................................... 52 Fjärrnivå ........................................................................................................................................................ 52 Traktnivå ....................................................................................................................................................... 53 Närområdesnivå ............................................................................................................................................ 55 Kumulativa effekter ........................................................................................................................... 56 SAMLAD BEDÖMNING .................................................................................................... 58 KÄLLOR ........................................................................................................................... 60 Mellanrum AB 2013-01-19 3 INLEDNING BAKGRUND, SYFTE & AVGRÄNSNING Denna analys har tagits fram på uppdrag av Vindvision Norr AB som en del av en miljökonsekvensbeskrivning för en etablering av vindkraftverk, ca 25 km söder om Söderköping och direkt norr om Valdemarsvik, i Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Östergötlands län. De föreslagna verken har totalhöjden 220 meter och är placerade i både Söderköpings och Valdmarsviks kommuner. Fastigheter som fysiskt berörs av etableringen är: Söderköpings kommun Härsebråta 1:19 Börrum 6:1 Barnebo 1:1 Gränsnäs 1:1 Häljelöt 1:18 Valdemarsviks kommun Fifalla 1:4, 4:1, 3:1 Ållebråta 2:1,1:6,1,2, 1:3,1:10 Björksätter 1:5, 3:1 Syftet med analysen är dels att redogöra för de värden som finns för landskapets visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden, bl.a. turism/friluftsliv, i och i närheten av den föreslagna vindkraftsetableringen. Dels att analysera den påverkan som kan tänkas uppkomma på dessa aspekter till följd av etableringen. Analysen innefattar inte påverkan på aspekten naturmiljö, förutom i den mån att påverkan på naturupplevelsen vägs in i bedömningen av påverkan på nyttjandevärden för t.ex. rekreation och friluftsliv. Mellanrum AB 2013-01-19 4 Karta 1: Översiktskarta med markering av verksplaceringar (röda prickar). Mellanrum AB 2013-01-19 5 Karta 2: Ekonomisk karta med markering av verksplaceringar och –numrering Mellanrum AB 2013-01-19 6 Karta 3: Topografisk karta med benämningar A-F för de respektive delgrupperna. Mellanrum AB 2013-01-19 7 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Arbetet med denna analys har bestått av två huvudsakliga faser: en inventeringsfas samt en bedömningsfas. Inventeringsfasen bestod av en studie av vad som finns i och kring området för den föreslagna vindkraftsetableringen gällande landskapets utveckling och särdrag samt dess visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden, bl.a. turism/friluftsliv. Arbetet utgjordes huvudsakligen av en övergripande analys av landskapet genom bl.a. kart- och litteraturstudier samt fältundersökningar. Inventeringsfasen presenteras i den första delen av dokumentet. Med utgångspunkt i resultatet från inventeringsfasen gjordes sedan en bedömning av på vilket sätt och i vilken omfattning som den föreslagna vindkraftsetableringen kan komma att påverka samma aspekter (visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden). Denna del av analysen presenteras i dokumentets andra del. Sist finns även en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från bedömningen. Den tänkta vindkraftsetableringen är något utspridd i landskapet och har delats in i 6 st delgrupper, A-F, för att påverkan lättare ska kunna beskrivas. Se karta på föregående sida. Till följd av vindkraftverkens storlek påverkar de inte bara den plats de står på utan även miljön i ett större område kring dem. Påverkan på platsen kan vara en helt annan än den på omgivningen i ett större perspektiv. Exempelvis är den visuella påverkan från vindkraftverk placerade i skogsmiljö betydligt mer påtaglig på långt håll än på platsen för etableringen, eftersom verken på långt håll tydligt syns över trädtopparna medan de på nära håll ofta döljs av träd. På håll minskar dock verkens påverkan på landskapet med ökande avstånd eftersom de blir mindre uppenbara i vyn. På grund av avståndets betydelse för påverkan har bedömningarna i denna analys gjorts på tre olika huvudsakliga skalnivåer: fjärr-, trakt- och närområdesnivå (se karta på nästa sida). • Fjärrnivån innefattar ett mycket stort landområde där vindkraftverken på vissa platser och under vissa förutsättningar är synliga på väldigt långt håll. På sådant avstånd upplevs de normalt inte som påtagliga eller visuellt dominanta. Synbarheten kommer i fjärrperspektivet i hög grad vara beroende av ljus- och siktförhållanden. Fjärrperspektivet är framför allt relevant att analysera från havet och högt belägna utsiktspunkter samt från större öppna ytor såsom odlingsbygder, större mossar och större sjöar, eftersom man från dessa typer av platser kan tänkas se verken på längre håll än från övriga delar av landskapet. • Traktnivån omfattar ett förhållandevis stort geografiskt område, med ett avstånd på 2-6 km från verken. Inom detta område är vindkraftsetableringen synlig från flertalet platser, om än ibland på relativt långt håll. På traktnivå kommer vindkraftverken i vissa fall att kunna upplevas som relativt påtagliga. • Närområdesnivån omfattar den närmaste omgivningen kring vindkraftsetableringen. Från många platser inom detta område är verken skymda av skogsvegetation, men kan komma att upplevas som visuellt mycket påtagliga när de är synliga eller då man kommer i direktkontakt med verken eller deras kringanläggningar. Mellanrum AB 2013-01-19 8 Karta 4: Ungefärlig geografisk avgränsning av de skalnivåer som analysen tar utgångspunkt i. Mellanrum AB 2013-01-19 9 BESKRIVNING AV LANDSKAPETS SÄRDRAG & VÄRDEN ALLMÄN BESKRIVNING AV LANDSKAPET LANDSKAPETS UTVECKLING GENOM TIDERNA Under denna rubrik söks en förståelse för landskapets utseende och värden genom beskrivning av dess historiska utveckling. Landskapet kring den föreslagna etableringen är i grund och botten ett resultat av en rad olika naturgivna processer, såsom inlandsisens nötningar och avlagringar, erosion och sedimentation, jordartsegenskar och klimatiska faktorer. Men landskapets utseende är också i hög grad ett resultat av mänskliga processer. Uppodling, bete, och skogsbruk har genom åren danat landskapet och gör så än i dag. Landskapsinslag som järnvägar, vägar, industrier och stadsbebyggelse har successivt påverkat landskapets karaktär mer och mer. Man kan säga att landskapet berättar en historia, både om vad som har skett i äldre tider och om dagens samhälle. Det aktuella landskapet är ett s.k. sprickdalslandskap: Den från början tämligen plana berggrunden har genom rörelser i jordskorpan under miljontals år brutits sönder i ett spricksystem med en dominerande riktning från nordväst till sydost. Dessa sprickor i berggrunden har sedan gröpts ur och vidgats genom inlandsisens verkningar. Från istiden syns även andra spår i form av t.ex. avslipade klipphällar, rullstensåsar och sedimentavlagringar i lågområden. På grund av isens tryck, liksom andra typer av påverkningar, har havsnivån varierat genom tiderna och merparten av det aktuella områdets yta har någon tid legat under havsnivån. Dagens höjder i landskapet har därmed utsatts för svallning (abration) från havet och består mestadels av kalspolat berg i dagen eller grövre morän. De gamla havsbottnarna i botten av sprickdalarna som lämnats kvar när havet dragit sig tillbaka utgör idag bördiga stråk som uppodlats i den i övrigt steniga och skogsbeklädda terrängen. Mot havet är sprickdalarna ofta vattenfyllda för att övergå till torrlagda, flacka dalar längre in i landet. Mellan sprickdalarna dominerar stora skogsområden med inslag av berghällar. Då dessa genom historien varit ogynnsamma för odling och annan livnäring har bebyggelsen traditionellt förlagts till dalgångarna, kustområdena och skärgården. Fynd från stenåldern finns i bygden, men då nästan enbart på platser som kan knytas till den dåvarande kustlinjen. Att boplatserna från denna tid alla var kustbundna förklaras med att landskapet var betydligt mer framkomligt till havs än i de inre skogarna, samt givetvis också att havet var en födokälla. Under bondestenåldern började jorden brukas och med de nya yxorna och svedjebruket öppnade människorna luckor i lövskogen. Fynden från denna tid återfinns nu något längre från kusten, men företrädesvis i områden med lätta sandjordar, vilka var de enda som kunde brukas med dåtidens redskap. Boskap började hållas under yngre stenåldern vilket bidrog till vidare röjning av skogen. Mellanrum AB 2013-01-19 10 Under bronsåldern fick bygden en alltmer bofast befolkning och landskapet öppnades upp ytterligare. Bebyggelsen och odlingen var fortfarande huvudsakligen koncentrerad till lättbrukade sandjordar i höjdlägen och nära havet eller dess djupa vikar. Under sen järnålder och medeltid uppstod uppdelningen av byarnas marker i ”åker och äng” i inägorna närmast byn och lövängen där utanför som användes för slåtter och lövtäkt. Även skärgårdsöar användes för att skörda hö. Skogen minskade än mer i utbredning. Bebyggelsen var fortsatt koncentrerad till kustremsan och ådalarna. Medeltidens tre första århundraden präglas av en intensifierad odling och krympande obygd tillsammans med en befolkningstillväxt. Gryts och Tjusts skärgårdars äldre historia skildras ofta som blodig och tragisk. Där har skepp förlist i storm och på grund. Vikingar har seglat och försvarat sin bygd mot inkräktare. I Baresund, Gryts skärgård, möttes enligt sägen svenske konungen Amund Olofson och norske konungen Olof den helige omkring 1027 efter slaget vid Helgeån. I samma sund landsteg konung Sigismund från Polen med sina 27 skepp ungerska, tyska och skotska soldater när han skulle ta upp kampen mot sin upproriske farbror Hertig Karl 1598. Så länge människor har varit bosatta i det aktuella området har havet varit viktigt både som kommunikationsled och för fiske. Generellt har näringskombinationen fiske-jordbruk varit vanlig och fram till 1700-talets mitt var det sällsynt att finna fiskelägen utan åkrar och betesmarker. Under 1700talet skedde en viss utflyttning till skärgården och människorna valde då ofta en skyddad plats innanför ett grunt vatten till sina bosättningar, en s.k. flad. Skärgårdsfolket var mångsysslare och bedrev ett kombinationsbruk kompletterat med fiske samt bete och ängsbruk. Allteftersom det traditionella bruket har minskat har öarna mer och mer växt igen med skog och väldigt få av de små terränganpassade åkrarna, betesmarkerna och ängarna ute i skärgården finns kvar idag. Karaktäristiskt för fiskebyarna är att bostäder och ekonomibyggnader för jordbruket ligger tätt samlade en bit från stranden, medan fiskehamnen med sjöbodar och bryggor ligger nere vid vattnet. Under 1920- och 1930-talen var det goda tider för fiskelägena som då kompletterats med förädlingsindustri. Idag är fiskelägena ofta omvandlade till fritidshus och dagens fiske bedrivs i större hamnanläggningar utan direktkontakt med bostadsbebyggelse. Vid 1800-talets slut sökte sig allt fler ut från städerna under sommaren och fritidsboenden liksom pensionat och hotell utvecklades. Skärgården lockade till sig allt fler turister vilket idag vuxit till en viktig näring för hela kustområdet. Valdemarsvik har en äldre förlaga i byn Wammar, norr om nuvarande tätorten, men blev en mer betydande tätort på sin nuvarande plats på 1630-talet, då här uppstod en marknadsplats. Orten var under 1600- och 1700-talet en viktig lastageplats för utskeppning av sågat virke, tjära och produkter från bruken vid Gusum och Borkhult. Dock skedde den största tillväxten först i samband med industrialismen som kom till bygden i mitten på 1800-talet. Den första industrin var ett kopparverk vid Vammarsmålaån. När detta lades ner på 1870-talet utvecklades ett av de många små garverierna till ett storföretag. Lundbergs läderfabrik blev samhällets kärna med sina 600 anställda. Därför var det ett hårt slag för Valdemarsvik år 1960 då nedläggningen var ett faktum. Valdemarsvik reste sig dock snart och idag är det verkstadsmekanisk industri och servicenäringen som dominerar. Mellanrum AB 2013-01-19 11 LANDSKAPETS SÄRDRAG – FJÄRRNIVÅ Nordiska ministerrådet har delat in Norden i olika naturgeografiska regioner. Det aktuella området kan sägas utgöra en övergångszon mellan två naturgeografiska regioner enligt denna indelning: - Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. Detta beskrivs som ett sprickdalslandskap innehållande höjdryggar med tunt jordtäcke. - Sörmlands och Norra Götalands skärgård. Området är en underregion inom Östersjökustens skärgårdsområde och omfattar skärgården och den kustnära delen. Landskapstypen kan beskrivas som ett kuperat sprickdalslandskap med hällmarkstallskog, kal ytterskärgård och steniga stränder. Klimatat i bygden varierar från milt och ganska blåsigt i kustlandet (odlingszon 1 eller 2), till ett mer kontinentalt klimat i de inre, mer höglänta delarna (ofta odlingszon 3). Utmärkande för bygden är att terrängen så gott som alltid är kuperad, eftersom bergknallar hela tiden sticker upp ur det generellt grunda jordartstäcket. Flacka, öppna dalgångar löper ofta emellan dessa höjder, ofta som långa, räta sprickdalar som sträcker sig kilometervis genom landskapet. Ibland är dessa sprickdalar smala havsvikar, ibland långsträckta insjöar, ibland uppodlade dalar. Med den småbrutna topografi som kännetecknar det aktuella landskapet följer också en mångfald av rumsligheter och riktningar av det slag som omtalas i de följande avsnitten. Den omväxlande topografin bidrar också till att göra landskapet mer överblickbart; från en del lite högre belägna punkter har man inte sällan lite längre vyer, trots att det är ett till stor del skogsklätt landskap. Skogsbeklädnaden är till stor del betingad av att stora områden har tunt jordtäcke och ofta ganska magra jordar som inte ämnar sig för uppodling. Med dessa förutsättningar är det barrskog som dominerar. Men ständigt öppnas skogen upp av jordbruk och ängsområden på de låglänta sedimentområdena. I anslutning till dessa öppnare områden är också lövskogsinslaget större, vilket ytterligare bidrar till att skapa ljusning i landskapet. Det som många förknippar med bygden är skärgårdslandskapet, med dess flikiga och till stor del skogsbevuxna innerskärgård respektive mer öppna ytterskärgård. Gryts och S:t Anna skärgårdar tillhör de mest örika skärgårdarna i Sverige. Bägge skärgårdarna är sparsamt bebyggda och här finns stora naturvärden; stora ytor omfattas av naturreservat samt av fågel- och sälskyddsområden. Den mest betydande tätorten i bygden är Valdemarsvik, med cirka 7 800 invånare. Trots att orten ligger ganska långt in i landet har den havskontakt genom den smala och nästan två mil långa Valdemarsviken. En för ostkusten unik höjdskillnad har tvingat en stor del av ortens bebyggelse upp på bergen. Andra lite större orten är Gusum och Ringarum, båda i anslutning till väg E22. Nämnas kan också Ramsdal, med dess stora antal fritidshus mellan Lindersfjorden och Sandfjärden. I bygden finns också kyrkbyarna Börrum och S:t Anna, men som orter betraktat är dessa mycket små. Mellanrum AB 2013-01-19 12 LANDSKAPETS SÄRDRAG - TRAKTNIVÅ Beskrivningen av landskapets särdrag på fjärrnivå ovan är tillämplig även för den närmare trakten kring den föreslagna etableringen, men går naturligtvis att göra mer detaljerad. När det gäller trakten omkring området för den planerade vindkraftsetableringen kan man finna ett antal landskapstyper som i det följande beskrivs i text och bild: Karta 5: Karta med ungefärlig geografisk avgränsning av olika landskapstyper på traktnivå. Grönfärgade ytor: Kuperat skogslandskap med inslag av mindre sjöar. Ofärgade ytor: Mosaikartat sprickdalslandskap. Blåfärgade ytor: Mosaikartad innerskärgård. Som synes är samtliga föreslagna vindkraftverk belägna i karaktären ”Kuperat skogslandskap med inslag av mindre sjöar”. Mellanrum AB 2013-01-19 13 Kuperat skogslandskap med inslag av mindre sjöar. (grönfärgade ytor i kartan) Beskrivning Kuperad skogsbygd, företrädesvis bevuxen av barrskog men lövträd förekommer också. Effektivt skogsbruk dominerar, men bitvis finns vildmarksartade partier. Bebyggelsen är mycket gles eller obefintlig, vägarna är få. Skogen avbryts i princip endast av hyggen, mossar och liknande. Siktlängderna är mycket korta och utblickar saknas för det mesta. Tålighetsanalys Generellt är detta en landskapskaraktär med liten eller t o m mycket liten visuell känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller t o m vildmarksprägel kan dock ha en måttlig till stor känslighet. I områden av större betydelse för friluftsliv ökar också känsligheten. Karaktären kan visuellt tåla stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk – även större grupper av verk. De landskapsbildsmässiga värdena menar vi är generellt små, medan kulturmiljövärdena ofta är ofullständigt inventerade. Ofta finns stora rekreativa värden. Mellanrum AB 2013-01-19 14 Mosaikartat sprickdalslandskap (ofärgade ytor i kartan) Beskrivning Måttligt till starkt kuperad odlingsbygd bestående av företrädesvis åkrar, men även hagmarker och betesmarker, ständigt omgiven av och varvad med mindre eller större skogsområden. Åkerlandskapet innehåller ofta öar av vegetation, trädridåer, dungar och vattendrag. Inslaget av vägar, åar, enskilda hus, gårdar och byar är förhållandevis stort. Överblickbarheten är varierande. Tålighetsanalys Karaktärens småskalighet samt dess visuellt tilltalande balans mellan öppet och slutet landskap, ger den sammantaget en viss känslighet för påverkan. Karaktären har en stor visuell känslighet gentemot vindkraftverk, dels då landskapets småskalighet utgör en påtaglig kontrast till dagens stora vindkraftverk, dels då de visuella effekterna i mosaiklandskap av denna typ är svåra att förutse och verken ofta överraskande dyker upp i synfältet för den som färdas i landskapet. Mellanrum AB 2013-01-19 15 Mosaikartad innerskärgård (blåfärgade ytor i kartan) Beskrivning Innerskärgård med mosaik av fjärdar, smalare fjordar, fastlandsuddar, större öar och mindre öar. Den största delen av markarealen är skogklädd. Även områden med hällar är vanligt. Skogen består mestadels av barrskog, men med betydande inslag av lövskog. Enstaka vegetationslösa kobbar och skär finns också. Visst inslag av bebyggelse förekommer, i flera fall gårdar och hus av äldre karaktär– men även en del nyare sommarstugebebyggelse förekommer. Landskapsbildsmässigt finns många värden, med en variationsrikedom och småskalighet som av många upplevs som mycket tilltalande. Tålighetsanalys Denna karaktär har mycket höga naturvärden och stora bevarandevärden. Den har också mycket stora landskapsbildsvärden och har generellt sett en mycket stor visuell känslighet för exploatering av alla slag. Detta på grund av att alla tillägg blir extremt exponerade och att kusten och skärgården är starkt utnyttjad av det rörliga friluftslivet såväl till lands som till sjöss. Opåverkade vyer och utblickar längs kusten har också ett värde ur turist- och boendeperspektiv. Då förekomsten av bebyggelse är begränsad, och befintlig bebyggelse dessutom ofta har höga kulturmiljövärden, har karaktären en mycket stor känslighet för alla typer exploatering. LANDSKAPETS SÄRDRAG – NÄROMRÅDESNIVÅ Närområdena runt de föreslagna verken består nästan undantagslöst av skogsmark med inslag av våtmarker och berg i dagen. I de allra flesta fall handlar det om rationellt skött produktionsskog. Terrängen inom närområdena ligger inom höjdintervallet 35-70 meter över havet. Mellanrum AB 2013-01-19 16 LANDSKAPETS VISUELLA EGENSKAPER & VÄRDEN FJÄRRNIVÅ Riktningar Riktningar i ett landskap kan t ex ges av höjdsträckningar, skogskanter, kustlinjer, vattendrag och större vägar. De naturgivna riktningar som finns i landskapet idag är till stor del ett resultat dels av uråldriga sprickzoner i urberget, och dels fenomen som skapats av inlandsisens tryck, rörelser och avsmältning. I hela den aktuella bygden finns flera parallella sprickdalar i riktning NV-SO. Från kusten skjuter in ett antal smala fjärdar, ofta med en riktning som sträcker sig NV-SO. Några tydliga exempel på detta är Valdemarsviken, Strandviken och Gropviken. Dessa smala fjordar har ofta direkt en fortsättning på land i form av uppodlade dalgångar, omgivna av moränhöjder och hällmarker. Rumslighet Det finns en mängd företeelser i landskapet som kan bidra till att skapa väggar eller andra typer av avgränsning. Det kan t.ex. vara höjdryggar eller vegetationselement, men ofta även konstruerade landskapsinslag som bebyggelse. Vattendrag, vägar och andra infrastrukturella element skapar ofta gränser som avdelar landskapet, men mer sällan ger dessa typer av element upphov till någon väggverkan. ”Rum” kan uppstå i landskapet då man på flera sidor omges av väggbildande eller avgränsande element. Det aktuella landskapet är till stor del skogsklätt och de öppna landskapsrummen på land är, med vissa undantag, förhållandevis små. Många av de öppna landskapsrummen är belägna i de uppodlade dalar och svackor som finns mellan den stora mängden uppstickande, ofta skogsklädda höjder vilka skapar väggverkan och därmed rumsgränser. Typiskt är de linjära, utdragna rumsligheter som återfinns i samband med de olika sprickdalarna. Flera öppna landskapsrum uppstår också kring vattenytor, såväl sjöar i inlandet som fjärdar i skärgården. Mellanrum AB 2013-01-19 17 Exempel på en uppodlad sprickdal. Denna utgör en tydligt riktad rumslighet i landskapet, dessutom en tydlig siktlinje. Just denna sprickdal kommer utifrån havet (Ankarsundet/Strandviken), övergår i odlad dalgång kring Norrum/Häljelöt, fortsätter över Nöstebosjön/Stämselviken för att sedan återigen bli en odlad dalgång från Börrum och vidare ytterligare åtskilliga kilometer åt nordväst. (Vy från Björksätter.) Landmärken Landskapselement som på ett signifikant sätt signalerar sig över stora områden kan kallas landmärken. Dessa fungerar ofta som orienterande referenspunkter i ett landskap. Några exempel är en distinkt silhuett från ett berg eller en höjdrygg, en högrest byggnad såsom ett kyrktorn eller tydliga vertikala objekt som vindkraftverk, master, fyrar etc. I det aktuella landskapet finns få befintliga utpräglade landmärken. Till undantagen hör ett antal telemaster och några andra mindre markanta landmärken. Beskrivningen av dessa återfinns under trakt- resp. närområdesnivå. Utblickar och siktlängder Siktlängderna i det aktuella landskapet är generellt korta, vilket särskilt gäller i skogsbygden, men undantag finns och då främst längs odlade sprickdalar, vid sjöar och i anslutning till skärgårdens fjärdar och fjordar. TRAKTNIVÅ Riktningar Som nämnts under fjärrnivå är det aktuella landskapet rikt på olika riktningar; ofta betingat av de många sprickdalarna, varav de flesta löper i riktning NV-SO. På traktnivå finner vi flera smala fjärdar eller fjordar som skjuter in i land i just denna riktning (se karta 6 nedan); några tydliga exempel är Mellanrum AB 2013-01-19 18 Strandviken och Gropviken. Båda dessa har en direkt fortsättning på land i form av uppodlade dalgångar; ett exempel på detta framgår av bild/biltext ovan. Rumslighet Precis som på fjärrnivå är landskapsrummen på traktnivå generellt småskaliga. De öppna landskapsrummen utgörs nästan uteslutande av uppodlade sprickdalar eller vattenytor, såsom sjöar i inlandet och fjärdar i skärgården. De största landskapsrummen inom trakten utgörs avvattenytorna Gropviken, Lindersfjärden och Sandfjorden i nordöst samt av Orren i öst. Relativt stora landskapsrum utgörs även av sjöarna Byngaren, Tostebosjön och Nöstebosjön. Utifrån vikarna och sjöarna, längs sprickdalarna löper på många ställen ett nätverk av mindre rumsligheter ut i landskapet. Karta 6: Karta över mer betydande rumsligheter respektive riktningar på traktnivå. Mellanrum AB 2013-01-19 19 Landmärken Landmärkena är få på traktnivå. Bland de som finns kan nämnas 3 stycken telemaster; vid Fredriksberg, vid Björksätter och vid Passdal. Nämnas kan även ett mindre befintligt vindkraftverk vid Kårebo. Mycket lokalt fungerar även vissa större byggnader som landmärken, såsom Börrums kyrka och vattentornet i Valdemarsvik. Utblickar och siktlängder Som nämnts under Fjärrnivå, är siktlängderna i det aktuella landskapet generellt korta, med undantag främst längs odlade sprickdalar, vid sjöar och i anslutning till skärgårdens fjärdar och fjordar. Vissa utblickar i trakten är av särskilt stor betydelse för upplevelsen av landskapet. Det kan handla om väldigt distinkta och riktade siktlinjer, om särskilt vackra utblickar eller om utblickar som ligger så till att de kan upplevas av många människor; t ex invid en väg, en badplats eller i anslutning till bebyggelsesamlingar. Sådana viktiga utblickar och siktlinjer har markerats i karta 7 nedan. Det är av vikt att påverkan på dessa utblickar minimeras. Mellanrum AB 2013-01-19 20 Karta 7: Karta över starka siktlinjer och viktiga utblickar på traktnivå Mellanrum AB 2013-01-19 21 NÄROMRÅDESNIVÅ Riktningar Inom närområdenas skogsmark saknas i de allra flesta fall tydliga riktningar. De mest påtagliga riktningarna ges av små skogsvägar. Rumslighet Inom närområdenas skogsmark saknas utgörs de enda förekommande rumsligheterna av myrmark samt hyggen, i övrigt domineras intrycket av den slutna skogen. Landmärken Påtagliga landmärken saknas på närområdesnivå. Utblickar och siktlängder Inom närområdena ger den slutna skogen sällan några nämnvärda siktlängder eller blickar. Lokala undantag finns dock i anslutning till mossar, småsjöar och hyggen; dock inget av nämnvärt värde. LANDSKAPETS KULTURMILJÖVÄRDEN FJÄRRNIVÅ Allmänt Det aktuella landskapet kan upplevas som relativt obebyggt och bitvis ganska öde, men utgör ändå ett rikt kulturlandskap med lång historia och inslag från många epoker. Skärgårdsmiljöerna är generellt något rikare som kulturmiljö betraktat än inlandsområdena. I skärgården finns t ex fiskelägen, oskiftade byar, hamnar, herrgårdar, rösen och andra spår av bosättning från bronsåldern till modern tid. I inlandet är det stor skillnad mellan de uppodlade dalgångarna och de skogklädda höjderna; de förstnämnda har utan tvekan rikast kulturmiljö, med förekomst av t ex större gårdar och herrgårdar, kyrkor och även här gravrösen, stensättningar och bosättningsspår från bronsålder till modern tid. Riksintresse kulturmiljövård Följande områden av riksintresse för kulturmiljövården, 3 kap. §6 MB, återfinns i någorlunda närhet av tänkt vindkraftsetablering, dock i samtliga fall utanför det som avgränsats som traktnivå: Mellanrum AB 2013-01-19 22 Thorönsborg, E69 Beläget i nordöst, öst om S:t Anna. Herrgårdsmiljö. Engelholm, E71 Beläget i öster, nordöst om Ekenäset. Herrgårdsmiljö. Gryts skärgård, E77-82 Större område beläget i öster, norr och öst om Gryt. Kust- och skärgårdsmiljö, fornlämningsmiljö, gruvmiljö, kommunikationsmiljö. TRAKTNIVÅ Traktens kulturmiljöer har samma huvuddrag som beskrivits under Fjärrnivå. Här beskrivs enskilda kulturmiljöer och -element som är av särskilt stort värde på traktnivå: Kyrkor Börrums kyrka uppfördes i trä 1718, samma år som Börrums socken bildades. Klockstapeln uppfördes 1726. Strax öster om kyrkan ligger Börrums säteri, med huvudbyggnad i 1 ½ plan och brant sadeltak, troligen uppförd i början av 1700-talet. Börrums kyrka, med separat klocktorn. Mellanrum AB 2013-01-19 23 S:t Anna gamla kyrka uppfördes under 1300-talet på det smala näset mellan Slätbaken och Gropviken. Kapellet helgades åt sjöfararnas helgon Sankta Anna, Marias mor. Den låg direkt intill vattnet - man band sina båtar i järnringarna i kyrkomuren. Under 1500-talet skedde en tillbyggnad av kapellet. Kapellet från 1300-talet, samma byggnad som kyrkan i dag, blev kor i 1500-talskyrkan. Spiran byggdes om flera gånger tills den togs ner och den enda klockan hängdes upp i en klockstapel. Kyrkans ingång var på södra långsidan. Runt kyrkan löpte en stockmur, på 1700-talet ersatt av en stenmur. På grund av den starka folkökningen uppfördes på 1820-talet en ersättare till den gamla kyrkan. Den nya S:t Anna kyrka karakteriseras av stor bredd, stora fönster och tunnvälvt tak med halvrund avslutning i koret. Valdemarsviks kyrka uppfördes 1875–1877. Kulturhistoriska byggnader Här redovisas kulturhistoriska byggnader inom trakten som upptagits på Terrängkartan med run-K. Korsnäs har medeltida anor. Från 1500-talet fram till mitten av 1940-talet har gården fungerat som S:t Anna prästgård. Den gamla mangårdsbyggnaden kvarstår som flygel till den större herrgårdsliknande huvudbyggnaden som uppfördes 1745 och har en karolinsk prägel, med en antydan till säteritak med avvalmade gavelspetsar. Förutom de välbevarade bostadshusen och parken finns flera märkliga uthus bevarade, både från den äldre och yngre prästgårdsanläggningen. Miljön är synnerligen helgjuten och väl underhållen och är förklarad som byggnadsminne. Vid Korsnäs flyter Passdalsån ut i Östersjön. Märkliga fasta fornlämningar Här redovisas fasta fornlämningar inom trakten som upptagits på Terrängkartan med run-R, s.k. ”märklig fast fornlämning”. Urvalet för upptagningen på kartan har gjorts med en lämnings upplevelsevärde för en bred allmänhet som det viktigaste urvalskriteriet. Kring de lämningar som nämns här finns ofta även ett flertal andra lämningar. Området kring den inre delen av nuvarande Valdemarsviken är ett för trakten mycket fornlämningsrikt område. Många imponerande och dekorativa bronsåldersrösen ligger på de höga bergen runt samhället. Inom det som definierats som trakt kan nämnas en mångfald av gravfält, med bla stensättningar och gravrösen, i området kring Vammar, Tegelhagen och Storängen i Valdemarsviks nordvästra kant. Norr om S:t Anna finns S:t Anna gamla kyrka, vilken tidigare var en ruin men numera är restaurerad och aktiv, se beskrivning ovan. Öster om Börrum finns flera markeringar för märkliga fasta fornlämningar, vilka inkluderar: - Ett flertal gravrösen från bronsåldern på olika platser. - Flera stensättningar från bronsålder och/eller järnålder. - Ett gravfält från stenålder, bronsålder eller järnålder. Mellanrum AB 2013-01-19 24 NÄROMRÅDESNIVÅ Inom närområdena finns i FMIS´ förteckningar mycket få kända fasta fornlämningar. I delområde A återfinns nära Stora mossen två husgrunder, troligen från något av de senare århundradena. I delområden D finns vid Östensklint en minnesstolpe i trä över en ryttare, Östen Östensson, som 1741 här förolyckades när han i mörkret föll av sin häst. I övriga delområden saknas enligt FMIS kända lämningar. Vid arkeologisk undersökning utförd i september 2012 1 påträffades heller inga dittills okända synliga fornlämningar ovan mark. LANDSKAPETS NYTTJANDEVÄRDEN IDAG FJÄRRNIVÅ Allmänt De arealmässigt största delarna av landskapet kring den tänkta vindkraftsetableringen används till produktionsskog, men även jordbruket upptar en hel del yta i området. I jordbruket är det odling som dominerar men djurhållning av olika slag är också vanligt. En hel del betesmark förekommer. Överlag är jordbruket småskaligt, jämfört med t ex Östergötlands slättbygder, och ibland har det t o m en lite ålderdomlig prägel, med riktigt små åkerlappar insprängda mellan de skogklädda höjderna. Trots detta upplevs lantbruket i bygden som levande. Industrier och andra näringsverksamheter är få och spridda, bortsett från i tätorter som Söderköping, Valdemarsvik och Gusum. Det aktuella landskapet nyttjas också i ganska hög utsträckning för friluftsliv och turism. Här ligger ett påtagligt fokus på kustzonen – och det är också här man finner de allra flesta näringsverksamheter som är knutna till turism och friluftsliv. I det aktuella området är kopplingen mellan turism och friluftsliv påtaglig, eftersom flera av de allra viktigaste turistattraktionerna på ett eller annat sätt är kopplade till naturlandskapet, snarare än till stadsliv. Samtidigt som landskapet är attraktivt för friluftslivet, är det relativt otillgängligt. Detta gäller särskilt skärgården, där skogen ofta går ända ned till vattnet, och där det längs långa kuststräckor helt saknas vägar eller leder. För stora delar av kustzonen är därför tillgången till en egen båt avgörande för hur väl man kan utnyttja det aktuella landskapet som rekreativ resurs. Av de värden som finns utanför traktnivåns gräns bör följande speciellt nämnas p.g.a. sina höga värden: Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik. Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län. Frivillig arkeologisk utredning. Åsa Berger, Arkeologikonsult 2012. 1 Mellanrum AB 2013-01-19 25 Riksintresse Obruten kust Öster om den tänkta vindkraftsetableringen, längs hela kusten, finns ett stort område utpekat som riksintresse avseende Obruten kust, enligt 4 kap. 3 § MB. Detta område är ett av tre områden med denna skyddsstatus i Sverige och är därför mycket värdefullt sett i både ett regionalt och nationellt perspektiv. Områden med geografiska bestämmelser (4 kap miljöbalken) har riksdagen pekat ut som riksintressen med hänsyn till deras samlade natur- och kulturmiljövärden. För vindkraftsutbyggnad inom dessa områden gäller att tillståndspliktiga anläggningar uttryckligen är förbjudna. Tillståndspliktiga vindkraftverk är sådana med en totalhöjd på över 150 meter om de står i grupp om två eller fler, eller sådana med totalhöjd över 120 meter om de står i grupp om sju eller fler. Riksintresse friluftsliv Öster om den tänkta vindkraftsetableringen finns ett stort område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § MB – Östergötlands skärgård, FE7. Detta innebär att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Området är utpekat på grund av dess tillgänglighet, natur- och kulturkvaliteter, samt värden för vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Riksintresseområdet för friluftsliv FE7 sammanfaller med Riksintresse för naturvården (3 kap. 6 § MB) – Östergötlands skärgård, NE68. Skärgården Turismen och friluftslivet i Söderköpings kommun är fokuserad mot S:t Anna skärgård medan Valdemarsviks kommun har ett naturligt fokus mot Gryts skärgård. Båda skärgårdarna är kända för sina många naturreservat och tusentals öar och vikar. Skärgårdslinjen trafikerar Arkösunds, S:t Annas och Gryts skärgårdar. Turerna utgår från Arkösund, Tyrislöt eller Fyrudden. Knutpunkter där man kan byta båtlinje är Tyrislöt och Harstena. Med trafiken når man öar som t.ex. Aspöja, Lammskär, Harstena, Ämtö och Kråkmarö (se karta nedan). Mellanrum AB 2013-01-19 26 Det finns givetvis även andra sätt att ta sig runt ute i skärgården. För den som inte har egen båt så finns det taxibåt eller båtar att chartra, vidare kan man hyra havskajak. Bland landskapets specifika friluftsaktiviteter och turistattraktioner kan nämnas följande: • Norra Finnö - badplats, båtliv och skärgårdsmuseum • Södra Finnö - unik eknatur, tunnbrödsbageri, turridning, Torpa naturcamping med badplats. • Gryt – badplats, golfbana. • sälfångarön Harstena • fiskehamnen Fyrudden • den tidiga handelssjöfartens Skeppsgården. • Gubbö Kupa – höjd med utsikt över skärgården. • Häradskärs fyr • Flera fågelskyddsområden och andra skyddsområden Mellanrum AB 2013-01-19 27 Vandringsleder Östgötaleden har ett antal delsträckor i det aktuella landskapet; på sträckan Fängebo-GusumValdemarsvik-Gryt går leden precis i utkanten av det som i denna analys definierats som traktnivå. Naturreservat och Riksintresse naturvård Denna analys innefattar inte aspekten naturmiljö, förutom i den mån att påverkan på naturupplevelsen vägs in i bedömningen av påverkan på nyttjandevärden för t.ex. turism, rekreation och friluftsliv. I det aktuella landskapet finns ett flertal naturreservat i området kring den tänkta etableringen, främst i skärgården i öst och kring sjön Yxningen i väst. Nedan listas de naturreservat som finns inom ca 5 km från traktområdesgränsen. - Holmtebo: Beläget i söder, strax sydväst om Valdermarsvik. - Fallingeberg: Beläget i väster, sydväst om Gusum. - Dyhult: Beläget i norr, nordöst om Ringarum. - Listorp: Beläget i norr, norr om Börrum. - Herrborum: Beläget i norr, strax norr om S:t Anna. - Uggleö: Beläget i norr, nordöst om S:t Anna. - Nedre Lagnö: Beläget i nordöst, öst om S:t Anna. - Svensmarö: Beläget i öst, öst om Djursunda. - Ängelholm: Två områden belägna i öst, norr om Gryt. Naturreservat är området som är skyddsvärda p.g.a. något eller flera av följande skäl: - att bevara den biologiska mångfalden. - att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. - att sörja för människans behov av friluftsliv. - att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer. - att skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Dessa områden sammanfaller i stort sett helt med olika Natura 2000-områden. Nämnas kan också riksintresseområde avseende naturvård Yxningen-Borkhult, NE67, väster om Gusum. De cirka 90 öarna utgör en insjöskärgård, varför Yxningen är populär bland friluftsutövare. En badplats finns vid Yxningens camping i Gusum. Djur- och växtskyddsområden I skärgården finns ett flertal djur- och växtskyddsområden, vilka bidrar med upplevelsevärden till landskapet. Inget av dessa områden ligger dock i nära anslutning till traktområdesgränsen - som närmast ca 4 km ifrån. TRAKTNIVÅ Mellanrum AB 2013-01-19 28 Allmänt Likt för landskapet i stort nyttjas stora delar av landskapet inom trakten till produktionsskog, men här finns även jordbruk samt en mängd små byar och husgrupper som utgör människors hem eller fritidsboende. Landskapet är lugnt och tyst, vilket ger det bl.a. höga rekreativa värden. Här finns även gott om värden för friluftsliv och turism, både mer specifika värden, som olika typer av tydligt utpekade besöksmål, samt mer allmänna värden, som goda möjligheter till ostörda naturpromenader, bad, fiske och svamp- och bärplockning. Riksintresse Obruten kust Öst om den tänkta vindkraftsetableringen, längs hela kusten och till viss del inom trakten, finns ett stort område utpekat som riksintresse avseende Obruten kust, enligt 4 kap. 3 § MB. Se beskrivning under fjärrnivå ovan. Riksintresse Friluftsliv – Östergötlands skärgård Öst om den tänkta vindkraftsetableringen, till viss del inom trakten, finns ett stort område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § MB – Östergötlands skärgård, FE7. Se beskrivning under fjärrnivå ovan. Riksintresse vindbruk Inom eller precis i gränsen av trakten finns tre områden av riksintresse för vindbruk (3 kap. 8 § MB) – E009, E010 och E011. Detta innebär att områdena så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av vindkraftanläggningar. Områdena är utpekade av Energimyndigheten och de innebär att platserna bedömts som särskilt lämpade för elproduktion från vindkraft. Under 2011-2012 reviderar Energimyndigheten områden angivna som riksintresse för vindbruk. Revideringen planeras vara färdig tidigast under hösten 2012 och förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden. De två södra delgrupperna, D och E, ligger helt eller delvis inom två av de tänkta riksintresseområdena för vindbruk, E010 och E011. Även verket i delgrupp F är placerat i nära anslutning till riksintresset. Naturreservat och Riksintresse naturvård Inom det som i denna analys definierats som traktområde finns inget naturreservat. Inom trakten finns två områden av riksintresse för naturvården (3 kap. 6 § MB) – Östergötlands skärgård, NE68, samt Passdalsån, NE71. Dessa områden motsvarar de mest värdefulla naturområdena i ett nationellt perspektiv och de ska också representera huvuddragen i den svenska naturen. NE68 beskrivs med följande värdeomdöme: ”Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald av naturmiljöer, med flera sällsynta och hotade arter, är en helt unik miljö av utomordentligt stort naturvärde och synnerligen skyddsvärd.” Mellanrum AB 2013-01-19 29 NE71 beskrivs med följande värdeomdöme: ”Passdalsån, som är Östergötlands främsta lekområde för havsöring, utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö.” Vandringsleder I utkanten av trakten i söder och norr finns Östgötaleden, se beskrivning under Fjärrnivå ovan. Vid församlingshemmet intill kyrkan i Valdemarsvik finns starten på en natur- och kulturstig. Sträckan är 3 km. och sammanfaller de första 2,5 kilometrarna med vandringsleden Östgötaleden. Mellan Valdemarsvik och Gusum är den gamla smalspåriga banvallen förvandlad till cykelväg. Badplatser Inom trakten finns följande större allmänna badplatser: - Badplats i sjön Byngaren: vid Karlshöjd i sjöns norra del, vänd österut - Badplats i Tostebosjön: vid Rosenberg i sjöns östra del, vänd mot nordväst. - Badplats i Sandfjärden: vid Strömmen (Ramsdal) i vikens norra del, vänd söderut. - Badplats längs Gropvikens södra strand: vid Lillskogen (Ramsdal), vänd norrut. - Badplats längs Gropvikens norra strand: vid Kalvholm, vänd söderut. Badplats vid Ramsdal. Fritidsanläggningar Strax norr om Valdemarsvik, vid Hammarkullen söder om Fifalla, finns ett elljusspår på 2,5 km som vintertid även prepareras som skidspår. Mellanrum AB 2013-01-19 30 Sommarstugeområde I traktens nordöstra del, ca 2 km från de närmaste verken i delgrupp B, finns sommarstugeområdet Ramsdal. Detta ligger intill Sandfjärden i söder och Gropviken/Lindersfjärden i norr. Fiske I skärgården råder fritt fiske med handredskap och i flera stora insjöar kan man köpa fiskekort. Andra friluftsaktiviteter Bland övriga vanligt förekommande friluftsaktiviteter som utövas i trakten kan nämnas: • Kanot/kajak • Ridning, turridning • Jakt Andra sevärdheter Mellan Häljelöt och Norrum, alldeles vid vägkanten, finns en i berget under istiden bildad formation, som i folktradition har sin egen historia: En jätte skall ha åkt kana utför berget och blivit sittande i den stora sits, som är tydligt formad i berget. Och det skall ha varit för mycket länge sedan "på den tiden bergen var mjuke". NÄROMRÅDESNIVÅ Allmänt Inom projektområdet utgörs markanvändningen till stor del av skogsbruk. För boende i den närmaste omgivningen har landskapet på närområdesnivå en funktion för närrekreation (promenader, löpturer, svamp- och bärplockning etc). Däremot torde det vara mycket få utöver de närboende som vistas här i rekreationssyfte. Ett undantag kan dock vara jaktsäsongen, då jaktlag - som även innehåller personer som inte är närboende - kan tänkas vistas här. Mellanrum AB 2013-01-19 31 ÖVRIGA PLANMÄSSIGA FÖRHÅLLANDEN Översiktsplaner Söderköpings kommun har 2009-11-24 antagit ett tillägg till översiktsplan gällande vindkraft. I denna handling ligger de tänkta verken i delgrupperna i norr, A, B och C, inom områden som markerats som ”Områden där etablering av vindkraft inte strider mot närliggande användning för bostäder utan prövas med hänsyn till andra allmänna intressen.” I Valdemarsviks kommun finns inga riktlinjer gällande vindkraft i översiktsplanen och inte heller en vindkraftplan. Grupperna D, E och F är belägna i Valdemarsviks kommun. Mellanrum AB 2013-01-19 32 ANALYS AV PÅVERKAN FRÅN FÖRESLAGEN ETABLERING ANALYS UTIFRÅN FOTOMONTAGE I det följande avsnittet beskrivs visuell påverkan på landskapet utifrån digitala visualiseringar av den planerade etableringen, baserade på foton tagna på strategiska platser i landskapet. Fotopunkterna visas på kartorna nedan, där även verkens placeringar och referenslinjer är markerade. I rapportens format är det bitvis mycket svårt att urskilja vissa av verken i bilderna, varför det är en förutsättning att man även har tillgång till originalbilder i större format. Montage 1; Vy från Fifalla i riktning mot nordost. Vy i riktning nordost längs vägen från Valdemarsvik mot Häljelöt. Vägen slingrar sig mellan skogsklädda moränhöjder, med odlad mark i svackorna däremellan. Genom åkerstycket i bild rinner ett mindre vattendrag/dike. Husen i vyn ligger typiskt placerade på en moränsluttning. I den aktuella vyn är två av de föreslagna verken synliga; ett av dem är mer påtagligt synligt, medan endast övre delarna av det andra är synligt (rotorn när den är i högt läge). Båda verken hör till delgrupp D, och det är sannolikt verk nr 20 och 14 som syns i bild. Inget av verken upplevs som visuellt dominant i vy, utan de inordnar sig relativt diskret i landskapsbilden. Verken bryter inga visuella samband och konkurrerar inte heller visuellt med något av landskapets enskilda element. Mellanrum AB 2013-01-19 33 Montage 2; Vy från Börrums kyrka i riktning mot söder Vy i riktning söderut från Börrums kyrka. I bildens närmaste förgrund syns kyrkans parkeringsplats samt – till höger i bild – en del av den häckomgärdade kyrkogården. Landsvägen mellan Häljelöt och Sjögerum/Hösterum går igenom bilden i förgrunden. Bakom byggnaderna i bilden ligger ett parti med odlad mark som genomkorsas av ett mindre vattendrag. Bakom den odlade marken vidtar några olika moränhöjder. Höjden längst till höger i bild kallas Hammarbacken. Den markanta höjden i vänstra delen av bilden hyser flera fornlämningar. Till höger om denna höjd leds blicken mot bildens bakgrund via den sprickdal som här sträcker sig i sydöstlig riktning. I den aktuella vyn är 8 st av de föreslagna verken synliga. Samtliga fyra verk i grupp A är synliga, med verk nr 3 som det mest visuellt påtagliga. Genom den siktlinje som skapas av sprickdalen i bilden syns även samtliga fyra verk i grupp B, varav verk nr 5 är tydligast synligt och två av de övriga verken endast syns med de yttre delarna av rotorn. Verk nr 3 är tämligen visuellt påtagligt och övriga verk i grupp A är även de relativt tydligt synliga i vyn. Övriga verk smälter i högre grad in i landskapsbilden. För besökare till kyrkan och kyrkogården kan de föreslagna verken eventuellt uppfattas som en kontrast till den tidlösa och rofyllda atmosfär som man ofta förknippar med kyrkoplatser. Mellanrum AB 2013-01-19 34 Det är påtagligt att verken inte är samlade i en entydig formation, vilket bidrar till att det visuella intrycket blir tämligen spretigt. Mellanrum AB 2013-01-19 35 Montage 3; Vy från badplatsen i Ramsdal i riktning mot sydväst Vy i riktning sydväst från badplatsen i Ramsdal . I bildens förgrund syns den för vintern upptagna badbryggan. Vyn domineras av Sandfjärdens öppna vatten. Sandfjärden är en utpräglad innerfjärd som står i kontakt med öppet hav endast genom den smala Strömmen, mellan Ramsdal och Djursunda. Bortom vattnet höjer sig den mestadels skogsklädda morän- och hällmarksterrängen kring Kårebo och Kornudden. Just vid Kårebo återfinns en mer markant höjd, krönt av ett litet, befintligt vindkraftverk (ganska exakt i bildens mitt). I bakgrunden framträder särskilt Vikudden med dess tallar och enar (syns i höjd med vassen i bildens förgrund). Flera byggnader syns tvärs över vattnet; dels ett hus vid Vikudden, dels byggnader vid Kårebo och dels ett antal hus vid Kornudden. Ett antal mindre öar och skär ute i Sandfjärden syns också i bilden. I den aktuella vyn är sexton av de föreslagna verken synliga eller delvis synliga, och det handlar då om verk i både grupp B, C, D och E. Mest visuellt påtagligt är verket i grupp C (i mitten av bilden) samt det mest sydliga verket i grupp B (till höger i bild). Teoretiskt borde även ytterligare två verk i grupp B vara lika synliga i bilden, men skyms av de grova trädgrenarna i bildens högra del. Även verken i grupp E är i denna vy och med dessa förhållanden tydligt synliga (till vänster i bild). Sammantaget ger de föreslagna verken en betydande visuell påverkan på den aktuella vyn, inte minst då verken är utspridda i terrängen och därmed upptar en mycket stor andel av utblicken över Sandfjärden. Det är också påtagligt att verken inte är samlade i en entydig formation, varför det visuella intrycket blir påtagligt oordnat. Det befintliga vindkraftverket syns i denna vy mitt ibland de föreslagna verken. Till följd av det befintliga verkets betydligt mindre skala samt annorlunda utseende i övrigt skiljer det ut sig visuellt från de föreslagna verken. För vissa av besökarna på badplatsen kan de föreslagna verken eventuellt uppfattas som en kontrast till den rekreativa miljö som badplatsen utgör. Mellanrum AB 2013-01-19 36 Montage 4; Vy från Valdemarsvik i riktning mot norr Vy i riktning norrut från korsningen Ekbrinken – Trädgårdsbrinken i Valdemarsviks tätort. Detta är en av de högst belägna platserna i den påtagligt kuperade terräng som kännetecknar Valdemarsvik. Bortom husen i bildens förgrund sänker sig terrängen ned mot den dalgång i vilken Järnvägsgatan löper. Därefter höjer sig terrängen igen till den skogklädda höjd, Tallbacken kallad, som syns i bildens bakgrund. Vid vänstra delen av Tallbackens höjdrygg höjer sig ortens vattentorn. Storgatan, huvudinfarten till och huvudgatan igenom Valdemarsvik, är belägen i den dalgång som ligger bakom Tallbacken. I den aktuella vyn är endast ett av de föreslagna verken synligt, nämligen verket i grupp F som syns intill stammen på trädet i bildens högra del. Detta verk är placerat på ett relativt nära avstånd från orten och kommer sannolikt att kunna bli påtagligt i flera vyer i området. Övriga föreslagna verk syns inte p.g.a. den kuperade terrängen kring Valdemarsvik i allmänhet och i denna bild specifikt beroende på Tallbackens skymmande silhuett. Troligen är det från ytterst få platser i Valdemarsvik möjligt att se något av de övriga verken; möjligen dock från några högt belägna gator i ortens norra del, t ex från delar av Storängsvägen. Mellanrum AB 2013-01-19 37 Montage 5; Vy från Ekenäset i riktning mot väster Vy i riktning västerut från fritidshusområdet Ekenäset. I förgrunden syns den lilla viken mellan den sydvästra och den sydöstra udden med stugor. Till höger skymtas början på stranden längst in i viken. Vyn domineras av områdets sydvästra udde, vilken består av stugbebyggelse omgiven av främst tallar och berg i dagen. Bakom denna udde finns udden Rasklinten. Till vänster i bild och bakom Rasklinten finns Ankarsundet. Bortom sundet höjer sig den mestadels skogsklädda morän- och Mellanrum AB 2013-01-19 38 hällmarksterrängen norr om Fredriksnäs. Längst till höger av den del av bakgrunden som syns i vyn ser man byggnaderna vid Lövhagen. I den aktuella vyn är två av de föreslagna vindkraftverken synliga, de två verken i grupp E (verk nr 21 och 23). Verk 21 är påtagligt synligt i vyn, medan verk 23 endast syns med delar av rotorn bakom tallarna på den sydvästra udden. Övriga verk skyms av den sydvästra udden och dess vegetation. För de som äger stugor på eller vistas på de västra sidorna av uddarna som bygger upp Ekenäset kan synligheten av de föreslagna verken eventuellt uppfattas som en kontrast till den rekreativa miljö som området utgör. Mellanrum AB 2013-01-19 39 Montage 6; Vy från Kornudden i riktning mot nordväst och sydväst I vyn mot nodsväst ses i förgrunden stranden vid Kornudden med bryggor och badstegar. Vyn domineras av Sandfjärdens vatten. På andra sidan vattenytan syns bebyggelse och bryggor på flera ställen kring sjön. I bildens mitt syns bryggor och båt vid Kårebo, i den högra delen bebyggelse vid Ramsdal, samt i den vänstra delen ett av husen norr om det samlade området i Kornudden. I övrigt består den andra strandkanten främst av skogsmark som höjer sig över vattenytan. I de lägre partierna närmare sjön består skogen till relativt stor del av lövträd, medan den på höjderna domineras av barrträd. Höger om bildens mitt syns det befintliga vindkraftverket norr om Kårebo. Vyn mot sydväst domineras av Kornuddens strand med soptunna och livboj. Lite längre bort syns bord och sittplatser som står på ett parti av gräsmark med träd. Till vänster syns Sandfjärdens vatten. På höjden skymtas en flaggstång och en av stugorna i Kornuddens område (höger om bildens mitt). I vyn mot nordväst syns sju av de föreslagna vindkraftverken. Dessa är samtliga verk i grupp A samt de tre nordligaste verken i grupp B. Övriga verk skyms av den närliggande vegetationen. Verk nr 10, i grupp B, är här mest visuellt dominant på grund av att det tydligt höjer sig över skogen i vyn. I vyn mot sydväst syns inget av verken i den föreslagna etableringen, då samtliga skyms bakom den närliggande höjden. Synligheten av de föreslagna verken ger sammantaget en relativt stor visuell påverkan på vyn från Kornudden. Verken är dock samlade till en del av vyn, tack vare att närliggande vegetation och topografi skymmer verken i de vänstra delarna av vyn mot nordost och hela vyn mot sydost. Verken är inte samlade i en tydlig formation, men man kan se att det handlar om två separata grupper, vilket ändå gör det visuella intrycket relativt ordnat. Det befintliga vindkraftverket syns till höger om de föreslagna verken. Till följd av det befintliga verkets betydligt mindre skala samt annorlunda utseende skiljer det ut sig visuellt från de föreslagna verken. För de som vistas på denna strand och för de som äger stugor här kan synligheten av de föreslagna verken eventuellt uppfattas som en kontrast till den rekreativa miljö som området utgör. Mellanrum AB 2013-01-19 40 Mellanrum AB 2013-01-19 41 Montage 7; Vy från Rullerum i riktning mot sydost, sydväst, nordost och nordväst Vyer tagna i fyra delar 360 grader från fyrvägkorsningen i Rullerum. Vyn mot nordväst domineras i den högra halvan av vägkorsningen i Rullerum. Bortom korsningen syns det bostadshus som ligger direkt nordöst om korsningen (längst till höger i bild). Till höger om bildens mitt syns ett bostadshus och en skogstäckt moränhöjd som ligger direkt väst om vägen mot Häljelöt. I bildens vänstra del syns vägen åt nordost samt de odlingsmarker som omger denna. Jämte vägen, en bit in i odlingsmarken löper ett mindre vattendrag i ett dike. Till vänster om bildens mitt syns byggnaderna i Tokärr. I vyn mot nordost syns vägen mot Mariedal i förgrunden i bildens vänstra del. Bortom denna ligger det bostadshus som ligger direkt nordöst om korsningen. Till höger om byggnaden syns odlingsmarken som ligger nordost om korsningen. I bakgrunden finns brynet till ett större skogsparti som höjder sig över odlingsmarken. Bildens högra del domineras av den höjd som ligger direkt sydost om korsningen. Längst till höger syns en av byggnaderna i bebyggelsen vid Rullerum. Bortom höjden syns en uppställningsplats för bl.a. jordbruksfordon. Mellanrum AB 2013-01-19 42 Vyn mot sydost domineras av höjden direkt sydost om korsningen. Bakom denna syns bebyggelsen i Rullerum. Till höger syns vägen som går mot Valdemarsvik och bortom denna, längst till höger, syns byggnaden i Hagslätt. Även i vyn mot sydväst syns vägsträckan mot Valdemarsvik (till vänster i bild) och till höger om denna bebyggelsen i Hagslätt. Bilden domineras av odlingsmarken sydväst om korsningen, med mindre moränhöjder som inte brukas. I bakgrunden i bildens högra halva syns en större skogbevuxen höjd som bildar en ö i odlingsmarken. Längst till höger syns den bebyggelse som är belägna på denna höjd. Bortom höjden och i bakgrunden i bildens vänstra del syns brynet till ett större skogsparti. I vyn mot nordväst kommer sju vindkraftverk i den föreslagna etableringen att bli synliga. Samtliga av verken i grupp B syns rakt fram från korsningen, i samma riktning som vägen mot Häljelöt. På grund av placeringen i vägens riktning och verkens nära avstånd till vägen är de relativt dominerande i vyn. Övriga verk som syns är tre av verken i grupp A, vilka är synliga till vänster om bostadshuset och den skogstäckta höjden som ligger direkt väst om vägen mot Häljelöt. Dessa verk är placerade på ett betydligt längre avstånd och upplevs därför inte lika tydligt i vyn. I vyn mot nordost syns ett vindkraftverk, verket i grupp C. Detta verk är placerat mycket nära korsningen och höjer sig tydligt över omgivande skog, vilket gör att det blir dominerande i vyn. I vyn mot sydost syns inga av vindkraftverken i den föreslagna etableringen, på grund av att verken i grupp E skyms av den närliggande höga topografin. I vyn mot sydväst syns tre av de föreslagna vindkraftverken, samtliga ingående i grupp D. Av dessa syns ett vindkraftverk mer tydligt, medan övriga två endast syns med mindre delar, bara rotorblad, genom vegetation. Inget av verken är dominerande i vyn och sannolikt kommer endast ett verk att synas på sommaren då träden är lövade. Från korsningen i Rullerum syns sammanlagt 11 st av vindkraftverken i den föreslagna etableringen. Fem av dessa verk ger en relativt stor visuell påverkan på vyerna från platsen, samtliga av dessa belägna norr om korsningen. Tack vare de olika avstånden till verken i de olika grupperna går grupperna att skilja från varandra. Verken är dock inte samlade i en tydlig formation och utspridda på alla sidor om korsningen, vilket gör intrycket något spretigt. För de som passerar denna korsning och för de som bor i Rullerum eller på intilliggande platser kan synligheten av de föreslagna verken uppfattas som en kontrast till den relativt ålderdomliga och glesbefolkade miljö som området utgör. Mellanrum AB 2013-01-19 43 Vy mot nordväst. Vy mot nordost. Vy mot sydost. Mellanrum AB 2013-01-19 44 Vy mot sydväst. Mellanrum AB 2013-01-19 45 Mellanrum AB 2013-01-19 46 PÅVERKAN PÅ LANDSKAPETS VISUELLA VÄRDEN FJÄRRNIVÅ Allmänt Det finns en rad platser på fjärrnivå varifrån de föreslagna verken kommer att vara synliga. Dessa platser återfinns lite varstans där landskapet är öppet och därmed ger långa siktlinjer mot etableringen, företrädesvis i anslutning till öppna odlingslandskap eller i anslutning till större vattenytor. Riktningar Den föreslagna etableringen saknar geometri i sin utformning; det finns bl. a. inte några radeffekter som skulle kunna bidra till att ge grupperingen en riktningsverkan. Detta är negativt eftersom man förmodligen hade kunnat uppnå en lindrigare påverkan på landskapet om verken hade placerats på ett visuellt medvetet och omsorgsfullt sätt. Å andra sidan kan vi inte heller se att de preliminära layoutförslagen skulle medföra en påtaglig kontrast eller brytning mot landskapets riktningar på fjärrnivå. Mellanrum AB 2013-01-19 47 Landmärken Vindkraftverkens höjd, och därmed synlighet över stora områden, gör att etableringen kan fungera som ett nytt landmärke i ett fjärrperspektiv. TRAKTNIVÅ Allmänt Den föreslagna etableringen är påtagligt storskalig. Denna storskalighet har en viss motsvarighet i de stora skogsområdena i trakten. Å andra sidan finns också insprängt en mängd småskaliga odlingsoch kulturbygder, vilka verken utgör en mycket påtaglig skalkontrast gentemot. Riktningar Då den föreslagna etableringen saknar geometri skapar den inga konkurrerande riktningar till traktens landskap, men följer eller understryker å andra sidan inte heller de riktningar som återfinns i trakten. Förmodligen hade man kunnat uppnå en lindrigare påverkan på traktens landskap om verken hade placerats enligt en geometrisk struktur eller på något annat sätt som visar större omsorg om de visuella aspekterna. Rumslighet, utblickar och siktlängder Det upplevs ofta som positivt om en vindkraftgrupp har en entydig placering i förhållande till olika landskapsrum; t ex att en grupp i sin helhet är förlagd inom ett och samma landskapsrum. De föreslagna verken spänner dock, med sin stora geografiska spridning, över en lång rad olika rumsligheter – och bryter på så sätt också en mängd olika rumsliga gränser i landskapet (jämför med karta 6 över analys över landskapsrum). Av de viktiga utblickar på traktnivå som tagits upp i karta 7 i analyskapitlet på påverkas några av dessa av den föreslagna etableringen. När det gäller grupp A är denna placerad så att den påverkar utblickarna från Börrums kyrka (jfr även fotomontage från denna plats). Grupp A är också placerad så att den påverkar en vacker vy från den vägsträcka som rundar norra änden av Nöstebosjön. Grupp B påverkar utblickar från Blindsviken och Kalvholmen (söder om S:t Anna) där det finns badplats och campingplats, vidare utblickar från Ramsdal/Djursunda över Sandfjärden samt siktlinjer inåt land längs Ankarsundet/Strandviken. Grupp C påverkar precis som grupp B utblickar från Ramsdal/Djursunda över Sandfjärden samt siktlinjer inåt land längs Ankarsundet/Strandviken. Även grupperna D och E påverkar utblickar från Ramsdal/Djursunda över Sandfjärden, men dessa grupper ses då på betydligt längre avstånd. Landmärken Vindkraftverkens höjd gör att de kan fungera som nya landmärken som underlättar orienteringen i landskapet, men denna effekt är mest tydlig på fjärrnivå. När det gäller traktnivån så har verken en så stor geografisk spridning och dessutom en så otydlig gruppering, att verken knappast på något tydligt sätt bidrar till att underlätta orienteringen inom trakten. Mellanrum AB 2013-01-19 48 NÄROMRÅDESNIVÅ Allmänt Landskapet på närområdesnivån är dominerat av skogsmark med få vägar och har en karaktär som upplevs lugn, tyst och orörd. Tack vare dominansen av skog blir vindkraftverkens synlighet relativt liten inom närområdena. Tillsammans med de kringanläggningar som behövs blir dock den totala påverkan på närområdena ändå betydande. Angöringsvägar, vändplatser, ledningar, etc. tar mycket plats och utgör element som skiljer sig från de som idag finns inom dessa områden. Även om själva verken inte syns från så många platser kan därför känslan av det orörda/obebyggda och tysta landskapet påverkas mycket. Hur stor den faktiska påverkan blir beror mycket på omsorgen i detaljplaneringen och anläggningsarbetet. Exempelvis kan man genom att utnyttja befintliga skogsvägar eller att söka undvika sprängning påtagligt minska påverkan. Riktningar Skogsområdena saknar idag i princip riktning, bortsett från de riktningar som skapas av befintliga skogsvägar. Dels eftersom grupperna av vindkraftverk saknar geometrisk struktur och dels eftersom skogen gör att det är svårt att se en grupp i sin helhet torde det vara omöjligt att uppleva några riktningar hos de föreslagna grupperna, varför det är irrelevant att på denna skalnivå diskutera verkens riktningsmässiga anpassning till landskapet. I sammanhanget bör dock nämnas att de nya angöringsvägarna kommer att bidra till att skapa riktningar inom närområdena. Rumslighet, utblickar och siktlängder Inom närområdena är siktlängderna på grund av all skog mycket korta. Några särskilt värdefulla utblickar eller siktlinjer som kan påverkas föreligger inte heller här. PÅVERKAN PÅ LANDSKAPETS KULTURMILJÖVÄRDEN FJÄRRNIVÅ Allmänt Vindkraft som företeelse tillför i princip alltid en påtagligt modern prägel till ett landskap. Beroende på vilka historiska epoker ett visst landskap är präglat av, uppstår olika grader av tidsmässig kontrast mellan vindkraft och landskap. När det gäller det aktuella landskapets uppodlade delar, ger dessa generellt ett ganska ålderdomligt intryck, då de till stor del har formats under tidigare sekler och dessutom har tillförts få nya element eller strukturer under det senaste århundradet. När det gäller Mellanrum AB 2013-01-19 49 skogsområdena så präglas dessa visserligen till största delen av ett utpräglat modernt skogsbruk, men det som är skogsytor idag har i de flesta fall också en tradition som skog minst flera århundraden tillbaka i tiden. Den föreslagna etableringen skapar därmed en tidsmässig kontrast gentemot landskapet; särskilt gentemot odlingsbygdernas kulturlandskap. Skärgårdens kulturlandskap skiljer sig i viss mån från fastlandets. Här är landskapet generellt ytterligare någon grad mer ålderdomligt än på fastlandet – och generellt även någon grad känsligare dels eftersom vissa delar av skärgården har särskilt höga utpekade bevarandevärden och dels eftersom de öppna vattenytorna i skärgården bidrar till att ge långa siktlinjer mot den föreslagna etableringen. Som nämnts ovan finns en rad platser på fjärrnivå varifrån de föreslagna verken kommer att vara synliga, företrädesvis i anslutning till öppna odlingslandskap eller i anslutning till större vattenytor. När det gäller konstaterat värdefulla kulturmiljöer på fjärrnivå som kan ha synlighet mot etableringen är dessa troligen inte så många på fastlandet, däremot återfinns fler sådana ute på skärgårdens öar. Att i detalj beskriva vilka dessa är låter sig inte göras, eftersom det helt enkelt är svårt att i detalj förutse synbarheten på så långt håll. I beskrivningen av påverkan för olika riksintressen, under följande avsnitt, görs dock en något mer detaljerad beskrivning av synligheten från vissa öar. I ett fjärrperspektiv kan man i princip utesluta att någon påverkan skulle ske gentemot kunskaps- och dokumentationsvärdena hos de kulturmiljöer på fjärrnivå som beskrivits tidigare i detta dokument. Däremot kan viss påverkan uppstå på dessa kulturmiljöers upplevelsevärden. Påverkan på upplevelsevärdena kan i förlängningen även bidra till påverkan på kulturhistoriska bruksvärden, såsom turism och pedagogik. I det följande beskrivs påverkan på dessa upplevelsevärden i förhållande till olika företeelser: Riksintresse kulturmiljövård Thorönsborg, E69 Det går inte att utesluta att den föreslagna etableringen från vissa punkter kan bli synlig från riksintresset Thorönsborg, dock är det ganska troligt att terräng och vegetation runt godsmiljön skärmar av visuellt. I det fall etableringen skulle kunna skymtas blir intrycket föga påtagligt. Engelholm, E71 Från Engelholms herrgårdsmiljö är det mycket sannolikt att den föreslagna etableringen blir synlig, tack vare att en öppen vattenyta väster om herrgården ger möjlighet till fri sikt i riktning mot etableringen. Även om avståndet till närmaste verk är relativt stort, ca 4,5 km, kan etableringen ändå ge en viss visuell påverkan på miljön. Gryts skärgård, E77-82 Från betydande delar av riksintresseområdet E77-82 kommer det att vara möjligt att se den föreslagna etableringen från företrädesvis västvända stränder och från vattnen mellan öarna. Ur kulturmiljösynpunkt är det emellertid främst de uppodlade områdena med tillhörande bebyggelse som är kulturhistoriskt känsliga. Från flera sådana kulturmiljöer är det troligt att etableringen kommer att vara synlig. På såväl Fångö, Bondekrok, Kättilö, Ämtö, Kråkmarö och Rönnskär finns Mellanrum AB 2013-01-19 50 bebyggelsemiljöer i öppet, hävdat landskap varifrån det är möjligt, i vissa fall troligt, att etableringen kommer att vara synlig på långt avstånd. Även från området runt Harstena fiskeläge kan etableringen komma att bli synlig; i detta fall dock på mycket långt avstånd. Etableringen torde inte i något av de nämnda fallen upplevas som visuellt påtaglig. TRAKTNIVÅ Allmänt Se resonemang om vindkraftens allmänna påverkan på kulturmiljöer under Fjärrnivå ovan. Kyrkor Delar av den föreslagna etableringen kommer att vara tydligt synlig från Börrums kyrka (jfr fotomontage ovan). Som framgår av analysen av fotomontaget föreligger en viss påverkan på kyrkomiljön. Etableringen är med största sannolikhet ej synlig från varken S:t Anna gamla kyrka eller från nya S:t Anna kyrka. Från Valdemarsviks kyrka är etableringen ej synlig. Kulturhistoriska byggnader Från Börrums säteri kommer flera av de föreslagna verken att bli synliga. Intrycket härifrån torde vara snarlikt det intryck man får från Börrums kyrka; se fotomontage ovan. Från Korsnäs kommer verken knappast att vara synliga från byggnadsmiljön som sådan p g a avskärmande vegetation; dock kan synlighet förväntas från de öppna ytorna alldeles väster om gården liksom från vägen västerut från Korsnäs . Märkliga fasta fornlämningar Från de olika gravfält, med bl.a. stensättningar och gravrösen, som återfinns i området kring Vammar, Tegelhagen och Storängen i Valdemarsviks nordvästra utkant är det svårt att säkert avgöra huruvida de föreslagna verken kommer att vara synliga. Visserligen är flera av dessa lämningar högt belägna, men också till stor del omgivna av skymmande skogsvegetation. Från de olika gravfält, med bl.a. stensättningar och gravrösen, som återfinns öster om Börrum kommer de föreslagna verken att vara synliga i varierande grad. Från lämningarna på höjden benämnd Lindklev samt från lämningarna vid Kvarntorpet kommer verken med stor sannolikhet att vara synliga. För de övriga lämningarna är det svårt att säkert avgöra huruvida de föreslagna verken kommer att vara synliga. Visserligen är flera av dessa lämningar högt belägna, men också till stor del omgivna av skymmande skogsvegetation. I de fall synlighet föreligger kan de närmast belägna verken komma att upplevas som visuellt påtagliga. Mellanrum AB 2013-01-19 51 NÄROMRÅDESNIVÅ Inom närområdena bedöms inga fornlämningar hamna inom arbetsområdet för vindkraftverken eller dess angöringsvägar. Den lämning som hamnar närmast ett vindkraftverk är minnesstolpen på Östensklint, varifrån avståndet till närmaste verk, nr 11, är ca 175 meter. Minnesmärket påverkas inte rent fysiskt. Tack vare mellanliggande skog torde inte heller lämningens upplevelsevärde påverkas av etableringen. PÅVERKAN PÅ LANDSKAPETS NYTTJANDEVÄRDEN – TURISM OCH FRILUFTSLIV M.M. FJÄRRNIVÅ Allmänt I det aktuella landskapet ligger en stor del av värdet för turism och friluftsliv i lugnet, tystnaden och den till stor del obebyggda naturen. Den tänkta vindkraftsetableringen innebär ett tillägg av en större verksamhet, en viss industrialisering, av detta hittills tämligen opåverkade område. Detta betyder att de delar av landskapets attraktivitet som ligger i den opåverkade naturen kommer att försvagas. Riksintresse Obruten kust Även om den föreslagna etableringen i sin helhet ligger utanför riksintresse för obruten kust, kan man inte bortse ifrån att verken kommer att vara synliga från ett betydande antal platser och områden inom riksintresset. I sammanhanget måste dock vägas in att de sydligt belägna delgrupperna ligger helt eller delvis inom två av de tänkta riksintresseområdena för vindbruk, E010 och E011, alltså inom vad som kan sägas vara ett motstående intresse till riksintresset avseende obruten kust. Riksintresse Friluftsliv – Östergötlands skärgård Riksintresseområdet är utpekat på grund av dess tillgänglighet, natur- och kulturkvaliteter, samt värden för vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. En betydande del av värdet torde ligga i upplevelsen av en lugn, tyst och obebyggd natur i samband med naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Aktiviteterna kopplade till riksintresset, såsom båtliv, strövande och fritidsfiske, påverkas på fjärrnivån givetvis inte direkt av den tänkta etableringen, eftersom den i sin helhet ligger utanför själva riksintresseområdet. Dock sker flera av de aktiviteter som är kopplade till riksintresset på öppet vatten och på öar varifrån det finns en betydande risk att verken kan vara synliga. För en del individer Mellanrum AB 2013-01-19 52 kan det därigenom tänkas att etableringen indirekt påverkar bilden av landskapet inom riksintresseområdet som en ”orörd” och avkopplande, rekreativ miljö. I sammanhanget måste dock vägas in att de sydligt belägna delgrupperna ligger helt eller delvis inom två av de tänkta riksintresseområdena för vindbruk, E010 och E011, alltså inom vad som kan sägas vara ett motstående intresse till riksintresset för friluftsliv. Skärgården Vindkraftverken i den föreslagna etableringen kommer sannolikt att vara synliga från en mängd platser i skärgården, speciellt platser på eller i anslutning till öppet vatten. Bl.a. kommer verken alltså att bli synliga från de västra stränderna på flera av skärgårdens öar samt vid vistelse i båt ute på vattnet, t.ex. från Skärgårdslinjen som går bland öarna. Vandringsleder För påverkan på Östgötaleden, se beskrivning under Traktnivå nedan. Naturreservat och Riksintresse naturvård Denna bedömning berör inte påverkan på de naturvärden som finns i det aktuella landskapet, utan endast den påverkan som etableringen kan tänkas få på naturupplevelsen och, i förlängningen av detta, det rekreativa värdet av att vistas i dessa miljöer. De naturreservat som nämnts tidigare i detta dokument är belägna på ett relativt långt avstånd från den tänkta vindkraftsetableringen, varför ingen påverkan förväntas ske på upplevelsevärdena hos dessa områden. Området av riksintresse för naturvård, Yxningen-Borkhult (NE67) ligger på ett relativt långt avstånd från de närmaste verken i den föreslagna vindkraftsetableringen, ca 6,5 km. Verken kommer dock sannolikt att bli synliga från ett flertal platser i området, speciellt i anslutning till öppet vatten såsom från de östra sidorna av sjöns många öar. Områdets upplevelsevärden kommer därför att påverkas till viss del, bl.a. upplevelsen av att omges av en rekreativ och nästan orörd natur. I de delar av riksintresset som ligger närmast etableringen blir påverkan större än i delar på ett längre avstånd. Djur- och växtskyddsområden De djur- och växtskyddsområden som finns i det aktuella landskapet är belägna på ett relativt långt avstånd från den tänkta vindkraftsetableringen. Ingen påverkan förväntas därför ske på upplevelsevärdena hos dessa områden. TRAKTNIVÅ Allmänt Påverkan på landskapets allmänna värden för friluftsliv och turism inom trakten framgår under rubriken Fjärrnivå-Allmänt ovan. Mellanrum AB 2013-01-19 53 Riksintresse Obruten kust Påverkan på den del av riksintresset avseende obruten kust som ligger inom trakten framgår under rubriken Fjärrnivå - Riksintresse Obruten kust ovan. Riksintresse Friluftsliv – Östergötlands skärgård Påverkan på den del av riksintresset avseende riksintresse friluftsliv som ligger inom trakten framgår under rubriken Fjärrnivå – Friluftsliv - Östergötlands skärgård ovan. Riksintresse naturvård När det gäller riksintresset Östergötlands skärgård, NE68, finns det en rad platser inom trakten varifrån verken kommer att bli synliga. Verken ligger som närmast ca 1100 meter utanför riksintresseområdets gräns. I vissa fall kan det visuella intrycket av verken bli tämligen dominant och därmed påverka naturupplevelsen. När det gäller riksintresseområdet Passdalsån, NE71, kommer verk i grupp B att kunna bli tydligt synliga från öppna odlade ytor intill ån (t ex vid Stämselgärdet). Avståndet till det närmaste verket är som minst ca 700 meter, varför det visuella intrycket kan bli dominant och därmed påverka upplevelsevärdet hos naturmiljön. Vandringsleder När det gäller Östgötaleden går denna på ganska långt avstånd från etableringen och oftast utan utblickar mot denna, men det finns några platser varifrån verken i främst grupp D troligen kan bli synliga – t ex i området runt Brårum samt söder om Gusum. Möjligen kan verk också bli synliga från området kring Fängebo. Från natur- och kulturstigen i Valdemarsvik är de föreslagna verken sannolikt ej synliga. När det gäller cykelvägen på den gamla smalspåriga banvallen mellan Valdemarsvik och Gusum är det sannolikt att verken blir synliga från området runt Brårum. Badplatser När det gäller badplatser inom trakten påverkas dessa enligt följande: - Badplatsen i sjön Byngaren: även om badplatsen vänder sig österut, i riktning mot grupp B och C, är det tveksamt om dessa verk kommer att synas då det finns en skymmande höjd på östra sidan av Byngaren och då sjön här är mycket smal. - Badplatsen i Tostebosjön: badplatsen vänder sig delvis i riktning mot grupp A, och det är inte uteslutet att dessa verk kan bli synliga från badplatsen. - Badplatsen på Kalvholm i Gropviken: badplatsen är orienterad så att man teoretiskt kan se samtliga föreslagna delgrupper. Grupperna A, B och C kommer att vara tydligt synliga från badplatsen. - Badplatsen vid Sandfjärden (Ramsdal): badplatsen är orienterad så att man kan se samtliga föreslagna delgrupper. Åtminstone grupperna A, B och C kommer att vara tydligt synliga från badplatsen, grupperna D och E något mindre synliga p g a det större avståndet. Mellanrum AB 2013-01-19 54 - Badplatsen vid Lillskogen (Ramsdal): Ingen synlighet föreligger. Fritidsanläggningar Från elljusspåret vid Hammarkullen söder om Fifalla blir verken troligtvis dolda av vegetation. Däremot är det sannolikt att verken blir synliga från fotbollsplanen intill. Sommarstugeområde Sommarstugeområdet vid Ramsdal är till stor del inbäddat i vegetation som skymmer utblickarna mot de föreslagna verken. Det finns dock delar av området som gränsar till öppna ytor, och här är synlighet att förvänta. Fiske Då fiske i stor utsträckning sker i anslutning till öppna vattenytor är det sannolikt att en del som ägnar sig åt detta i trakten kommer att kunna se den föreslagna etableringen. Andra friluftsaktiviteter Då kanoting i stor utsträckning sker i anslutning till öppna vattenytor är det sannolikt att en del som ägnar sig åt detta i trakten kommer att kunna se den föreslagna etableringen från vissa olika platser. För de som ägnar sig åt jakt inom trakten är det sannolikt så, att skog oftast kommer att skymma vyerna mot etableringen. Ridning försiggår normalt både i skog och i öppet landskap, varför man stundtals kan förvänta sig att se de föreslagna verken vid ridning inom trakten. Andra sevärdheter Från den speciella bergsformation mellan Häljelöt och Norrum som har en folktradition knuten till sig, är det sannolikt att flera verk kommer att vara synliga. NÄROMRÅDESNIVÅ Den föreslagna etableringen kommer att ta viss skoglig produktionsareal i bruk, även om markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. I övrigt ger etableringen en viss påverkan på närområdenas värden för friluftsliv och närrekreation, d v s på. Denna påverkan består dels av synligheten av verk från mer öppna ytor och dels av fysiska möten med verken och tillhörande vägar, vändplatser, ledningar m.m. i samband med aktiviteter som naturpromenader, svamp- och bärplockning och jakt. Det handlar också om en allmän påverkan på naturupplevelse, tystnad och lugn. Till detta kommer verkens audiella påverkan. Mellanrum AB 2013-01-19 55 KUMULATIVA EFFEKTER Eftersom det i närheten av den föreslagna etableringen dels finns ett befintligt vindkraftverk och dels finns planer på andra vindkraftanläggningar, kan det vara på sin plats att diskutera de samlade - eller kumulativa - effekter som de olika anläggningarna tillsammans kan tänkas ge upphov till. I detta sammanhang begränsar vi oss till de kumulativa visuella effekterna och utelämnar t ex frågor om ev. kumulativa audiella effekter. Generellt kan sägas att ju fler vindkraftverk som placeras i ett landskap, desto mer karaktäriserar de landskapet och desto större blir påverkan på landskapets egen karaktär. Fler verk och/eller grupper av verk gör att verken kan ses från fler platser, att större risk finns för att stora delar av vyer påverkas, samt att vissa miljöer blir helt eller delvis blir omringade av vindkraft. I anslutning till den föreslagna etableringen finns ett befintligt vindkraftverk (vid Kårebo). I närheten finns också ett par planerade vindkraftgrupper: • Öster om Valdemarsvik, vid Åsvedal, har AB Götavind erhållit bygglov för sju stycken vindkraftverk. • I närheten av Skönero, ca 5 km sydväst om Valdemarsvik, samråder för närvarande POM Renewable AB kring en etablering av 5 st vindkraftverk. (Utöver detta kan även givetvis finnas andra planerade anläggningar som vi inte har kännedom om.) När det gäller den föreslagna etableringens visuella förhållande till det befintliga verket vid Kårebo kan inledningsvis konstateras att det befintliga verket är utpräglat mycket mindre än de föreslagna verken. Från vissa vinklar och vissa distanser innebär detta att det befintliga verket påtagligt skiljer ut sig visuellt från de föreslagna verken. Från en del betraktelsepunkter kan emellertid perspektiviska effekter göra att det är svårt att göra denna åtskillnad, varvid befintligt verk uppfattas vara en del i den större gruppen. Om den föreslagna gruppen hade haft en geometrisk eller på annat sätt ordnad struktur hade det befintliga verket kunnat bidra till att skapa oordning, men eftersom geometri saknas hos den föreslagna gruppen så är detta inget problem i sammanhanget. Negativt är dock att verk av olika typ/utseende blandas inom vad som kan uppfattas vara samma vindkraftgrupp. När det gäller den kumulativa effekten av samtliga ovan nämnda etableringar måste till att börja med sägas att det är mycket svårt att förutse vad som de facto kommer att byggas, men om vi utgår ifrån att alla planer blir verklighet så kan konstateras att: • Etableringen vid Åsvedal hamnar mycket nära främst verket i grupp F, men även ganska nära grupp E. I praktiken torde Åsvedals-gruppen visuellt uppfattas som sammanhängande med verket i grupp F samt från vissa betraktelsepunkter även med grupp E. • Etableringen vid Skönero är belägen på så pass stort avstånd från den föreslagna gruppen att de respektive etableringarna från de allra flesta betraktelsepunkter torde vara visuellt helt särskiljbara från varandra. Mellanrum AB 2013-01-19 56 • Det finns få platser i inlandet varifrån samtliga etableringar skulle kunna ses samtidigt. Emellertid finns det flera platser i skärgården varifrån de olika etableringarna skulle bidra till att ge kumulativa visuella effekter. Mest påtagligt är hur den föreslagna etableringen skulle kunna upplevas ha en omedelbar fortsättning i Åsvedals-gruppen, sett från skärgården. Det blir härifrån troligen också svårt att uppfatta var den ena respektive andra etableringen börjar eller slutar. Vid betraktelse från skärgården inåt land kan det upplevas vara en mycket lång horisontlinje som påverkas av vindkraft. • De olika etableringarna kan tillsammans medföra att den befintliga lugna och relativt obebyggda/oexploaterade karaktären hos landskapet åtminstone delvis förtas, och att vindkraftproduktionen i relativt hög grad präglar landskapets karaktär. Förutom påverkade visuella värden skulle detta kunna innebära att flera av de värden som finns för bl.a. friluftsliv minskar. Mellanrum AB 2013-01-19 57 SAMLAD BEDÖMNING Den föreslagna etableringen ger p g a de höga verken en stor synlighet över stora ytor. Det aktuella landskapet har en varierande öppenhet och därmed är synligheten också varierande mellan olika områden. Mest synliga blir verken vid vistelse på eller invid skärgårdens öppna vattenytor, vid sjöar och vid större uppodlade ytor, varifrån siktlängderna är större. Vissa utblickspunkter och vyer är mer känsliga än andra. Bland särskilt vackra, välfrekventerade eller spektakulära vyer som påverkas mer påtagligt är t ex utblickar från Blindsviken och Kalvholmen (söder om S:t Anna), utblickar från Ramsdal/Djursunda över Sandfjärden och siktlinjer inåt land längs Ankarsundet/Strandviken. Synlighet mot verken föreligger inte från några större orter, dock med det undantaget att verk nr 25 är synligt från enstaka platser i Valdemarsvik. Från väg E22 är etableringen troligen inte synlig men däremot från flera andra allmänna vägar. Vindkraftverkens höjd, och därmed synlighet över stora områden, gör att etableringen kan fungera som ett nytt landmärke i ett fjärrperspektiv. De föreslagna verken spänner, med sin stora geografiska spridning, över en lång rad olika rumsligheter – och bryter på så sätt också en mängd olika rumsliga gränser i landskapet. Det är mycket svårt att uppfatta alla de 24 verken som en sammanhängande enhet – snarare kommer man att uppleva att verken är samlade i några olika delgrupper. Avståndet mellan dessa delgrupper är dock i de flesta fall inte tillräckligt stort för att delgrupperna ska upplevas vara helt fristående etableringar. Den föreslagna etableringen saknar geometri i sin utformning; det finns bl. a. inte några radeffekter som skulle kunna bidra till att ge grupperingen en riktningsverkan. Detta är negativt eftersom man förmodligen hade kunnat uppnå en lindrigare påverkan på landskapet om verken hade placerats på ett visuellt medvetet och omsorgsfullt sätt. Å andra sidan kan vi inte heller se att de preliminära layoutförslagen skulle medföra en påtaglig kontrast eller brytning mot landskapets riktningar på fjärrnivå. Den föreslagna etableringen är påtagligt storskalig. Denna storskalighet har en viss motsvarighet i de stora skogsområdena i trakten. Å andra sidan finns också insprängt en mängd småskaliga odlingsoch kulturbygder, vilka verken utgör en mycket påtaglig skalkontrast gentemot. Det aktuella landskapet, och särskilt då dess uppodlade delar, ger generellt ett ganska ålderdomligt intryck, då detta till stor del har formats under tidigare sekler och dessutom har tillförts få nya element eller strukturer under det senaste århundradet. Den föreslagna etableringen skapar därmed en tidsmässig kontrast gentemot landskapet; särskilt gentemot odlingsbygdernas kulturlandskap. När det gäller aspekten kulturmiljö kan man utesluta att någon påverkan skulle ske gentemot kunskaps- och dokumentationsvärdena hos värdefulla kulturmiljöer i omgivningarna. Däremot kan viss påverkan uppstå på några värdefulla kulturmiljöers upplevelsevärden genom att etableringen, med dess kontrasterande moderna och industriella prägel, blir mer eller mindre synlig: Mellanrum AB 2013-01-19 58 • Från riksintresseområdet E69,Thorönsberg, går det inte att utesluta att den föreslagna etableringen från vissa punkter kan bli synlig. • Från riksintresseområdet E71, Engelholm, är det mycket sannolikt att den föreslagna etableringen blir synlig. • Från betydande delar av riksintresseområdet E77-82, Gryts skärgård, kommer det att vara möjligt att se den föreslagna etableringen från företrädesvis västvända stränder och från vattnen mellan öarna. På såväl Fångö, Bondekrok, Kättilö, Ämtö, Kråkmarö och Rönnskär finns bebyggelsemiljöer i öppet, hävdat landskap varifrån det är möjligt, i vissa fall troligt, att etableringen kommer att vara synlig på långt avstånd. Även från området runt Harstena fiskeläge kan etableringen komma att bli synlig. • Från några olika gravfält öster om Börrum kommer de föreslagna verken att vara synliga. • Från några olika gravfält i området kring Vammar kan de föreslagna verken eventuellt bli synliga. • Från Börrums kyrka och från Börrums säteri blir verken tydligt synliga. • Från Korsnäs gård, från S:t Anna gamla kyrka eller från nya S:t Anna kyrka kommer verken sannolikt inte att vara synliga. I det aktuella landskapet ligger en stor del av värdet för turism och friluftsliv i den ganska ålderdomliga prägeln, den låga exploaterings- och bebyggelsegraden samt det lugn och den tystnad som följer av detta. Den tänkta vindkraftsetableringen innebär ett tillägg av en större verksamhet, en viss industrialisering, av detta hittills tämligen opåverkade område. Även om den föreslagna etableringen i sin helhet ligger utanför riksintresse för obruten kust, kan man inte bortse ifrån att verken kommer att vara synliga från ett betydande antal platser och områden inom riksintresset. Motsvarande gäller för Riksintresse Friluftsliv – Östergötlands skärgård; Även om etableringen i sin helhet ligger utanför själva riksintresseområdet kommer den vara synlig från en rad platser i skärgårdens öppna landskap. För en del individer kan det därigenom tänkas att etableringen indirekt påverkar bilden av landskapet som en ”orörd” och avkopplande, rekreativ miljö. Längs Östgötaleden och cykelvägen mellan Valdemarsvik och Gusum finns några platser varifrån åtminstone delar av etableringen kan bli synliga. Etableringen kommer att synas från flera badplatser. Påverkan på närområdenas värden för friluftsliv och närrekreation består dels av synligheten av verk från mer öppna ytor inom skogsområdena och dels av fysiska möten med verken och tillhörande vägar, vändplatser, ledningar m.m. i samband med aktiviteter som naturpromenader, svamp- och bärplockning och jakt. Det handlar också om en allmän påverkan på naturupplevelse, tystnad och lugn. Till detta kommer verkens audiella påverkan. Inom närområdena bedöms inga fornlämningar påverkas. Den föreslagna etableringen kommer att ta viss skoglig produktionsareal i bruk, även om markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. Den föreslagna etableringen har, som nämnts ovan, en mycket stor geografisk utbredning. Om även planerad anläggning vid Åsvedal kommer till stånd kommer de båda vindkraftgrupperna att tillsammans påverka ett mycket stort område och dessutom i viss mån förändra landskapets karaktär. De båda grupperna kommer vidare sannolikt delvis att läsas samman, varför en visuell samordning är angelägen. Mellanrum AB 2013-01-19 59 KÄLLOR Riksintresse för naturvård och friluftsliv - Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket, Miljöbalken. Handbok 2005:5. December 2005. Naturvårdsverket. Länsstyrelsens karttjänst Sveriges länskartor: http://gis.lst.se/lanskartor/ Riksantikvarieämbetets Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html http://www.skargardslinjen.com/ http://www.soderkoping.se/Turism/ http://www.soderkoping.se/ http://www.valdemarsvik.se/ Mellanrum AB 2013-01-19 60
![[Klicka här och skriv avsändare, namn och adress]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002899772_1-a12301ac184125349d7f2010328d0744-250x500.png)
© Copyright 2024