1. No category

Lagersjukdommer, lagring og svinn
Fagmote 10 augusti 2010
Statsagronom emerita Ulla Bång
Sveriges Lantbruksuniversitet
Svartskurv
Lackskorv/ Groddbränna
Rhizoctonia solani
Solvskurv
Silverskorv
Helminthosporium solani
Blaereskurv
Blåsskorv
Polyscytalum pustulans
Rhizoctonia
Rhizoctonia
solani
solani
lackskorv
Rhizoctonia
solani
Mörkt, grovt
Mörkt, grovt
rutmönstrat
rutmönstrat
skal
skal
missbildningar
lackskorv
vilkroppar, sklerotier
Grovt mörkt mycel: R. solani
Rhizoctonia solani
Angrepp på stjälkar och
stoloner kallas
groddbränna
Foto: A Nilsson
Men vad är nu detta?
och det här?
Skalet ser ganska friskt ut förutom de gnagliknande skadorna
MEN………
Inuti gnagskadorna finns mycel av R. solani.
Symptomet kallas ”dry core” och kan uppstå av knäpparlarver
i kombination med smitta av R. solani (troligtvis oftast marksmitta)
Symptom av ”dry core” i sorten Annabelle. I fördjupningen finns
rikligt med mycel av R. solani
Avkastning och förekomst av lackskorv i skörden efter Monceren-betning
av utsäde med ”dry core” symptom.
Kraftig reducering
av
lackskorvsangrepp
i skörden
100
% infekterade knölar i skörden
Avkastning, matpotatis, kg/ruta
Signifikant ökad
65 skörd efter
betning med
Monceren
60
55
80
60
40
20
0
50
Obehandlat
Vatten
Utsädesbehandling
Monceren
Obehandlat
Vatten
Monceren
Utsädesbehandling
Slutsats: även mycel av R.solani i utsädet överförs till nästa generation
Utsädessmittans betydelse
Procent ej uppkomna plantor efter sättning av helt
symptomfritt respektive lackskorvsinfekterat utsäde
25
% ej uppkomna plantor
Slutsats:
20
Även en relativt liten
utsädesinfektion kan
ha stort inflytande
15
10
5
2-5% lackskorv
ingen lackskorv
0
53 d. efter sättning
vid skörd
Efter Carling et al., 1989. Am Pot J. 66, 693-701
Behandling av Danva-utsäde genom doppning på våren
Inverkan av olika bekämpningsmedel på symptomfri avkastning
Lackskorvfri skörd/ruta, alla storleksklasser , Rel tal
Klass 1"ingen" och klass 2 "ringa" lackskorv ingår
Serie: 203, Odlingssäsong: -94. Plats: Hamre (W-län).
obehandlat
Gambit
100
a. i. fenpiklonil
Moncut
Rizolex 10
132
Rizolex 50 FW
Fungazil 100 SL
142
146
79
Vatten
105
80
100
120
140
Lackskorvfri skörd, rel tal
UB nov-99
160
Behandling av Ukama-utsäde genom doppning på våren
Inverkan av olika bekämpningsmedel på symptomfri avkastning
Lackskorvfri skörd/ruta, storleksklass 35-55mm, Rel tal
Klass 1"ingen" och klass 2 "ringa" lackskorv ingår
Serie: 203, Odlingssäsong: -95. Plats: Helgegården.
100
obehandlat
144
Monceren
120
Rizolex 50 FW
112
Tecto flytande
115
Amistar 1/2 dos
114
Amistar hel dos
80
100
120
UB nov-99
140
Lackskorvfri skörd, rel tal
160
Washing and chemical treatment of seed
tubers - a fruitful combination for control
of Rhizoctonia solani?
A co-operation project between
Jannie Hagman, Anders Nilsson and Ulla Bång
Swedish University of Agricultural Sciences
Presentation held at NJF-seminar 386 1-2 Feb 2006
Experimental data 2004
Tubers were washed in the autumn 2003
a few weeks after harvest
Washed and Unwashed tubers were treated with garlic vapours 3wks in
Dec. 03
Washed and Unwashed tubers were dressed with Monceren (a.i.
pencycuron 250 gL-1) in April 2004
Stem canker was recorded in the field trials in the beginning of July
Infection by fungal diseases of progeny tubers after storage was estimated
by visual inspection for black scurf and by using a plug test and
serologically for Eca by using ELISA
Vid betningen användes en så kallad ”spinning disc”
Photo: A Nilsson
Lackskorv i skörden efter olika utsädesbehandlingar, index 0 -3, 2 försök 2004
Kontroll Monceren Vitlök
1A
0,44
LSD=0,25
2A
3A
0,89
0,01
4A
Mycket lite lackskorv
efter Monceren-betning
oavsett tvättning
0,03
5A
Mera lackskorv
då utsädet tvättats
0,54
6A
0,84
1B
0,80
2B
0,74
0,0
0,2
1.
2.
3.
4.
5.
6.
0,4
Unwashed
Washed
Unwashed + Monceren
Washed + Monceren
Unwashed + garlic vapours
Washed + garlic vapours
0,6
0,8
A=certifierat A-utsäde
B=egen uppförökning
Sort= King Edward
1,0
Stjälkbakterios i skörden efter olika utsädesbehandlingar, 2 försök 2004
Kontroll Monceren Vitlök
1,00
1A
Ökad infektion
efter tvättning
plus Monceren
2,63
2A
1,00
3A
8,25
4A
3,25
5A
6A
4,00
1B
1,13
2B
LSD=3,43
3,25
0
2
4
6
8
Antal infekterade knölar av 20 st enligt ELISA-test
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Unwashed
Washed
Unwashed + Monceren
Washed + Monceren
Unwashed + garlic vapours
Washed + garlic vapours
A=certifierat A-utsäde
B=egen uppförökning
Sort= King Edward
10
Kontroll
1A
Monceren Vitlök
3A
3,16
2,78
2A
4A
3,45
3,11
5A
6A
2,87
1B
2,56
2B
LSD=0,29
2,44
0
1.
2.
3.
4.
5.
6.
3,42
Reducsed yields
after washing
seed tubers
High yields after
Monceren trts
1
2
3
Yield of tubers, sized 40 -65 mm, kg/plot, data from 2 trials in 2004
Unwashed
Washed
Unwashed + Monceren
Washed + Monceren
Unwashed + garlic vapours
Washed + garlic vapours
4
Kardal 14 June 2005,in the front: seed unwashed, garlic vapours in the autumn,
second plot: seed washed in the autumn + Monceren. Photo: A. Nilsson
Poor emergence
by washing seed
in the autumn
Yield of 40-65mm: 12,4 tonnes/ha
Yield of 40-65mm: 31,9 tonnes/ha
Best emergence
using garlic
Försöksplanen kompletterades till -05 och -06 med tvättning + betning både höst och vår.
År 2005 gynnades stjälkbakteriosangreppet av tvättning av utsädet på hösten + Monceren.
Detta orsakade dålig uppkomst och låg avkastning
Conclusion:
Do not wash seed tubers
in the autumn!!!!
Yield of 40-65 mm after washing seed in the autumn
+½ dose Monceren : 23,1tonnes/ha
Unwashed + ½ Monceren : 38,2tonnes/ha
King Edward 14 June 2005, seed washed in the autumn,
½ dose Monceren. Photo: A. Nilsson
Den negativa effekten av tvättning var tydlig även i sorten King Edward år 2005
Tvättningens effekt på förekomsten av stjälkbakterios-smitta 2006
Betat vår, Monceren 1/2
Betat vår, Monceren 1/1
Slutsats:tvätta
varken höst
eller vår!!!
Kontroll vår
Vitlök höst
Betat höst, Monceren 1/2
Kombinationen
tvättning +Monceren
gynnar Eca!
Betat höst, Monceren 1/1
Kontroll
0
20
40
60
80
100
Procent knölar med Eca, Kardal 2006
Ljusa staplar= tvättat utsäde, mörka staplar= otvättat utsäde
År 2006 medförde tvättning på våren ökad förekomst av stjälkbakterios i båda sorterna
120
Blastdödningsintervallets inverkan på förekomsten av lackskorv
angreppsindex
100
80
60
Mera lackskorv ju
längre tid knölarna
får ligga kvar i
marken.
40
20
0
0
1
2
3
4
antal veckor efter blastdödning
5
Efter: Spencer & FoxPot Res 21, 291-300
lackskorv vid olika skördetidpunkter och blastdödningsmetoder;
A= obehandlad blast, B=krossning + Reglone ½ dos, C= Reglone full dos
Utvecklingen av
lackskorv ökar
vid blastens
nedvissning
Ett försök på Gotland 2009; ex. arb. Stefan Brorsson, handledare Ulla Bång
Vårbetning av lackskorvsangripet utsäde – inverkan på avkastning
Signifikant ökad bruttoskörd med
Monceren-produkter vilka motverkat
groddbränna
Kraftiga angrepp av lackskorv
medförde dock att säljbar skörd
från betat utsäde inte skilde sig
från obehandlat utsäde
Ett försök på Gotland 2009; ex. arb. Stefan Brorsson, handledare Ulla Bång
Varför får man lackskorv trots betning av utsädet
med en produkt som är mycket effektiv mot Rhizoctonia?
Ja naturligtvis – det fanns marksmitta i fältet!!!
Det är således ett stort slöseri med resurser
för att inte säga meningslöst att beta mot utsädessmitta
om man inte har en vettig växtföljd!
Utsädessmitta
inverkar starkt på förekomsten av både
groddbränna och avkastning
och på förekomsten av lackskorv vid
frånvaro av marksmitta
Marksmitta
kan orsaka lackskorv även om utsädet
varit fritt från smitta. I extrema fall,
vid mycket höga nivåer av marksmitta
kan den dock även ge upphov till groddbränna.
Är marksmitta av Rhizoctonia solani ett problem i Sverige?
Resultat från studier 2003, 2004 and 2005.
50
Smitta påvisad genom att sätta miniknölar från meristem
i jordprover från södra och mellersta Sverige (antal jordprov)
Andelen smittförande
prov minskade starkt
med två år utan
potatis som förfrukt,
45
40
(72)
35
(99)
men smitta
fanns i låga
frekvenser
trots >3år
utan potatis
30
25
(91)
20
15
10
(99)
5
(80)
0
0
½
1
N o . o f ye a rs wit ho ut po t a t o e s
2
>3
Den 18 maj 2009 graderade Ann-Charlotte Wallenhammar och fotografen
ett försök med sanerande mellangrödor på Bjärehalvön. Vi hade tur med vädret!
Foto: U. Bång
Stoloner och knöl samt stjälk med angepp 3, ruta 18, led C, rajgräs
Foto: U. Bång
Stolon och knöl med angrepp 3. Ruta 25.
How were
the soils
analysed?
Angreppet förefaller komma
från marksmitta,
inga
symptom närmare sättknölen.
Foto: U. Bång
Förekomst av R.solani enligt pluggtest i skördade knölar från försök med mellangrödor
på Bjäre 2009. Medeltal av 4 prov med 15 knölar, 60 pluggar, i varje.
Antal smittade pluggar/60st.
8
!!!!!
7
Signifikant mera
angrepp med
rajgräs som
mellangröda
6
5
4
3
2
1
0
0
Obevuxet
Havre
Rajgräs
Vitsenap N
Vitsenap H
Mellangröda före potatis
Oljerättika N
Oljerättika H
Hittills vunna erfarenheter i fältförsöken med mellangrödor på Bjäre
10,00
9,00
8,00
Försök 2008
marksmitta av R. solani
7,00
6,00
Försök 2009
Groddbränna
5,00
1,2
4,00
3,00
1
2,00
1,00
0,8
8
0,00
obehandlat
havre
0,6
Westerw.
Rajgräs
Vitsenap L
Försök 2009
Oljerättika
H
Smittade knölar
Vitsenap H
Mellangröda
Oljerättika L
7
6
0,4
Försök 2009
5 0,2
Missformade
knölar
4
Försök 2009
rötade knölar
0
Obevuxet
Havre
Rajgräs
Vitsenap N
Vitsenap H
Oljerättika N
Oljerättika H
3
2
1
0
Obevuxet
Havre
Rajgräs
Vitsenap N
Vitsenap H
Oljerättika N
Oljerättika H
Kan marksmittan saneras genom odling av mellangrödor som avger
fungicida gaser? Detta kallas ”biofumigation”. Inledande studier
utfördes in vitro
Malin Barrlund vattnar plantmateria
som ska användas i studierna
Resultat från in vitro försök:
Art
Oljerättika
Raphanus sativus
Vitsenap
Sinapis alba
Sareptasenap
Brassica juncea
Krussarepta
fungicid dos
DM g/l
>10
2.5
1.5
Brassica juncea var. crispifolia 0.75
Ökande
fungicid
effekt
Helminthosporium solani
silverskorv
I senare stadier
sammanflytande
Runda nekrotiska
silverfärgade fläckar
Vid hög temperatur och hög relativ fuktighet bildar
silverskorvsvampen rikligt med vegetativa sporer, konidier,
i ytterkanterna på fläckarna.
potatisen ser då sotig och smutsig ut
Konidiebärare hos silverskorv Helminthosporium solani
Helminthosporium solani
silverskorv
Under lagringen tappar knölen vatten
genom det skadade skalet och skrumpnar
Silverskorv
Förekomst av H. solani i skörden efter olika
utsädesbehandlingar samt odlingsplatsens betydelse
120
Relativ infektion
kontroll=100
100
80
Samma
utsäde
Det går
Lika bra med
vitlök!!!
60
40
20
0
Imazalil
Imazalil
Vitlök
Helgegården
1993
Tönnersa
1993
Röbäcksdalen
-97, -98 och -00
Inverkan av skördetid, bevattning och inlagringsförhållanden
på förekomsten av silverskorv
Angreppsindex
Slutsats 2: mer angrepp
100
vid högre rel. fuktighet i lagret
80
Slutsats 1: ju längre skörden
ligger kvar i marken dessto
mera silverskorv på knölarna
Slutsats 3:bevattning
minskar angreppet något
60
40
Rh 80 bev
Rh 80
Rh 95 bev
Rh 95
20
0
augusti
september
skördetid
oktober
Efter:Hide, Boorer & Hall. Ann Appl Biol 1994 124, 253-256
Svartpricksjuka
Colletotrichum coccodes
Symptomen på knölar
påminner mycket om
silverskorv, men fläckarna
är oftast brunare och
något mer diffust
avgränsade
Svartpricksjuka
Black dot caused by Colletotrichum coccodes
Foto: Ulla Bång
Norrbotten, 18 augusti 2005
Varför har potatisen inte kommit upp?
Rhizoctonia – eller?
Ej förgrott utsäde
Förgrott utsäde
För gammalt utsäde – eller något annat?
Foto: Malin Barrlund, Ulla Bång
Sättknölens yta är täckt
av svartpricksjuka
Foto: Malin Barrlund
I större förstoring syns svampens små utskott
Foto: Malin Barrlund
Blåsskorv, Polyscytalum pustulans
Angrepp sker
särskilt lätt i
flossiga partier
King Edward
Skadorna av blåsskorv begränsas till det yttre skiktet av potatisen
Blåsskorv är en huvudsakligen utsädesburen
sjukdom. Smittan kan föreligga dels osynlig, latent,
på knoppfjäll och i ögon på groddar, dels som
uppenbar blåsskorv på sättknölarna
P. Pustulans angriper alla underjordiska delar av potatis,
d.v.s. rotsystem, stoloner, stjälkbaser och knölar.
Om knölar med kraftiga angrepp på groddanlagen
används som utsäde kan uppkomsten helt utebli och
mistor uppträda i fälten.
Latent smitta går att diagnosticera.
Åtgärder vid inlagring mot silver – och blåsskorv
”dry curing”, torr sårläkning, direkt efter upptagning
= två veckors inlagring vid +15 °C och 80 % relativ luftfuktighet
bättre resultat vid tidig skörd jämfört med senare.
Vid upptagningen är skadesvamparna inte fullt
etablerade i skalet. Detta gäller särskilt i nordliga lägen
med relativt kort växtsäsong. Alla motåtgärder, både
fysiska och kemiska har därför bäst effekt ju snabbare
efter upptagning de sätts in.
Förekomst av P. pustulans i skörden efter olika
utsädesbehandlingar
Relativ infektion
kontroll=100
Höstbehandling
gasning
40
Vårbehandling
doppning
20
0
Imazalil
Vitlök
Röbäcksdalen
King Edward
Röbäcksdalen
Mandel och K.E.
Phoma-röta
Phoma foveata
Utsädesburen smitta
Mekaniska skador krävs
som inkörsport
Både ytliga
och grottlika symptom förekommer
Åtgärder mot Phoma-röta
•Använd friskt utsäde. Kräv 0-resultat i sundhetstest.
•Förgro så groddarna blir hållbara och inte går sönder vid sättning.
•Sätt i varm jord så att skador kan läkas snabbt
•Sätt inte smittad sort på ”jungfrulig” mark. Sätt inte potatis efter potatis.
•Gödsla allsidigt, var försiktig med N-givan.
•Blastdöda högst 2 veckor före skörd.
•Ta upp potatisen tidigt, innan marken blir blöt och temperaturen
sjunkit under +8°C. Detta moment kräver ofta förgroning!!
•Lagra in vid minst +10°C och god ventilation under 2 - 3 veckor.
Ju större skillnad mellan knöl- och lagertemperatur och ju blötare
upptagningsförhållanden - dessto viktigare med luftningen!
Låt tidsperioden med vatten på knölytan bli så kort som möjligt!
•Hantera alltid potatisen skonsamt.
•Rengör och desinficera lager, maskiner och redskap mellan varje säsong.
TACK
För att ni lyssnade !
och till Malin Barrlund och Lars Wallgren som jobbat
med prover på lab, HS som föredömligt skött försöken i i
södra Sverige, samt till mina samarbetspartners AnnCharlotte Wallenhammar, HS i Örebro, Jannie Hagman
och Anders Nilsson, SLU, och andra medverkande
och till Stiftelsen Lantbruksforskning
samt Statens Jordbruksverk, SJV, och SPOR
Som har gett bidrag till dessa studier
SLF