Årsredovisning 2012 - Landskrona Energi AB
Årsredovisning 2012 Innehåll Årets händelse – invigningen av Energiknuten 3 Ökad samverkan till nytta för våra invånare 4 Kraftpaket för både el och värme 6 Krafttag för klimat och miljö 7 Regleringen central fråga för framtiden 8 Kundnära service och positiv samverkan 10 Allt fler får tillgång till fiber 12 Förvaltningsberättelse 14 Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Kassaflöde 20 Redovisningsprinciper 21 Revisionsberättelse 26 Granskningsrapport 27 Styrelse 28 Årets händelse – Året i korthet I september invigdes det nya kraftvärmeverket Energiknuten och började producera och leverera både el och fjärrvärme. I maj flyttade personalen in i det renoverade och moderniserade huvudkontoret i Elverket från 1908. Den nybyggda och mycket kompakta mottagningsstationen för el slutbesiktigades i november. Den fiberoptiska kabel som drogs till Ven i juli ger öborna möjlighet till snabb och effektiv kommunikation. 2 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 invigningen av Energiknuten Ökad samverkan till År 2012 har präglats av samverkan med andra aktörer för att nå helhetslösningar som kommer till nytta för invånarna i både Landskrona och regionen. Årets nyhet var kraftvärmeverket Energiknuten. Därtill har vi invigt en ny mottagningsstation för el och färdigställt ett helrenoverat och moderniserat huvudkontor. På Landskrona Energi har vi enbart goda erfarenheter av samverkan med andra. Redan 2005 inledde vi ett samarbete med Öresundskraft om en ledning för fjärrvärme mellan Helsingborg och Landskrona. Den investeringen är redan betald och samverkansfördelarna är uppenbara, både när det gäller lägre kostnader och effektiv värmedistribution. Landskrona Energi vill medverka till helhetslösningar, både i Landskrona och i regionen. Vi tittar nu på framtida möjligheter. Konkret betyder det bland annat att vi utreder möjligheten att koppla samman vårt och Helsingborgs fjärrvärmenät med Lunds Energikoncernens. Detta via en ledning till det nya, bioeldade kraftvärmeverk Lunds Energikoncernen nu uppför i Örtofta. Verket där tas i drift i mars 2014. De nya forskningsanläggningarna MAX IV-laboratoriet och ESS förväntas generera betydande kvantiteter restvärme. Denna kan Lunds Energikoncernen få svårt att hantera i det egna nätet. Men i ett större gemensamt nät skulle den här restvärmen kunna vara till stor nytta. Styrelsen i Landskrona Energi har ställt sig bakom den här lösningen. Eftersom det handlar om en strategisk fråga är det kommunfullmäktige som fattar beslut i frågan. Detta sker under första kvartalet 2013. Bredband till Ven Ett annat exempel på den här typen av samverkan är den fiberkabel som i juli anslöt Ven till stadsnätet i Landskrona. Projektet genomfördes under två år i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne och Landskrona stad. Resultatet är att cirka 400 hushåll nu får möjlighet att ansluta sig till ett öppet, fiberbaserat nät med Internet, telefoni och TV till mycket konkurrenskraftiga priser. Projektet är en del av den bredbandsstrategi som Region Skåne beslutat om och Landskrona Energi tar sin del av ansvaret för. Målsättningen är att minst 95 procent av alla hushåll ska ha tillgång till bredband med minst 100 megabit per sekund (Mbit/s) senast 2020. 4 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 nytta för våra invånare Energiknuten årets händelse Årets stora händelse var förstås invigningen av det nya kraftvärmeverket Energiknuten den 21 september. Energiknuten levererar 7 megawatt (MW) el och 25 MW fjärrvärme. Det motsvarar behovet av hushållsel till 10 000 villor och behovet av värme till 8 000 villor per år. Det nya verket innebär också en rejäl miljösatsning. Tack vare den rökgaskondensering som är installerad i Energiknuten kan vi tillvarata energin i rökgasflödet och överföra den till fjärrvärmenätet. Den energin hade annars inte kommit till nytta. Därmed har vi minskat utsläppen av koldioxid till luft med 2 070 ton på ett år enbart genom rökgaskondenseringen. Kraftigt minskade kostnader Investeringarna i Energiknuten har gett god utdelning. Nu producerar vi samtidigt både fjärrvärme från pannan och el via turbinen. Det har skapat ökat intresse bland medarbetarna och höjt engagemanget i organisationen. Sammantaget har anläggningen blivit väl så bra som vi hade tänkt oss. Energiknuten planerades med målet att reducera kostnaderna för bränslet. Detta gör investeringen på cirka 620 miljoner kronor värd sitt pris. Det handlar om kraftigt minskade inköps- och produktionskostnader i kombination med tydliga miljöförbättringar. Vi kan minska priset för bränsleinköp till mindre än hälften jämfört med fossila bränslen. Överklagar i central fråga I oktober 2011 beslutade Energimarknadsinspektionen (Ei) om elnätföretagens intäktsramar för perioden 2012-2015. De flesta av Sveriges elnätföretag fick då besked om lägre intäktsramar än de begärt. Resultatet blev att 96 av 171 elnätföretag valde att överklaga Ei:s beslut till Förvaltningsrätten i Linköping. Landskrona Energi är ett av de företagen. Orsaken är att frågan om intäktsramarna kan få avgörande betydelse för vår möjlighet att genomföra framtida investeringar till gagn för invånarna, företagen och de offentliga verksamheterna i Landskrona. Kompakt elmottagning Vår nya mottagningsstation för el slutbesiktigades i november. Den stod klar redan i somras och driftsattes efterhand för att inte störa elleveranserna till slutkunderna. Mottagningsstationen tar emot 450 gigawattimmar (GWh) per år som går vidare till våra nätstationer och därifrån ut till företag och hushåll i tätorten. Den nya stationen är en mycket kompakt anläggning, som mer påminner om en produktionsmiljö än om en industrimiljö. Till den gamla anläggningen kunde vi inte längre få reservdelar. Tack vare den nya mottagningsstationen kan vi nu fullt ut leva upp till säkerhetskraven vid underhållsarbete. Satsning på Elverket När kommunfullmäktige i Landskrona beslutade att de som arbetade i bolagen för el, fjärrvärme och stadsnät också skulle tillhöra ett och samma bolag var medarbetarna spridda över staden. En del satt i stadshuset, några på Elverket på Gasverksgatan 2 och vissa i kraftvärmeverket. Landskrona Energis styrelse kom 2010 fram till att det fanns tre alternativ till placering av medarbetarna. Antingen kunde man bygga till en våning ytterligare på Energiknuten, renovera och modernisera kontoret på Gasverksgatan eller skaffa en helt ny kontorslokal i staden. Styrelsen jämförde kostnaden för en extra våning på Energiknuten med att renovera på Gasverksgatan. Kostnaden för renovering bedömdes bli något högre, men skillnaden var så liten att styrelsen beslutade att välja den lösningen. Alternativet skulle inneburit att lokalerna på Gasverksgatan fått stå tomma. Serverhallen här hade fått flyttas. På Gasverksgatan har vi dessutom fördelen med direkt tillgång till servicelokaler, garage och förråd. Möjlighet till möten Renoveringen av byggnaden som uppfördes 1908 hade ledorden transparens och möten i vardagen. Renoveringen innebar att allt invändigt först blåstes ut. Därefter byggdes kontorsutrymmen längs ytterväggarna och allmänna utrymmen inklusive konferensrum i mittpartiet. Här finns gemensam matsal för alla som arbetar i kvarteret. I maj flyttade personalen in. Huset fungerar väldigt väl utifrån de intentioner vi och arkitekten hade och huset förverkligar den ursprungliga skiss som togs fram. Vi har uppnått ett bra inomhusklimat även när det är varmt på sommaren. Här finns möjlighet för möten, både formella och informella, planerade och spontana. När det gäller färger har vi valt en ganska stram linje i vitt och svart. Naturmaterialen dominerar. Till exempel är golvet ett väldigt tåligt och hårdvaxat furugolv, av samma typ som i Wasamuseet. Väggarna har fått akustikputs för att dämpa efterklangsljud. Lokalerna ger alltså ingen ekoeffekt. Detta tillåter lite frihetstankar och har blivit väldigt bra. Vi är väldigt stolta över att ha en sådan god kontorsmiljö. Det blir en idealisk plattform för våra framtida satsningar för invånarna i Landskrona och regionen. Kåre Larsson, VD Landskrona Energi L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 5 Kraftpaket för både el och värme Årets energinyhet i Landskrona var invigningen av nya kraftvärmeverket Energiknuten i september. Energiknuten är en investering på cirka 620 miljoner och samtidigt ändå en mycket kostnadseffektiv anläggning. Inte minst tack vare möjligheten att använda olika bränslen. Energiknuten förser Landskronaborna med både värme och el. Den gamla hetvattenscentralen producerade enbart fjärrvärme. I Energiknuten utnyttjar vi nu vattenånga för att även producera el. Mycket förenklat fungerar det på följande sätt. Med upp till 10 ton bränsle per timma och en temperatur på drygt 1 000 grader i förbränningen hettar vi upp vatten i en 25 meter hög, 15 meter lång och 10 meter bred panna. Vattnet vi leder ut i fjärrvärmenätet har en temperatur på 100 grader och ger totalt 25 MW värme. Det räcker för att värma upp 8 000 villor under ett år. Den vattenånga som uppstår vid upphettningen av vattnet har en temperatur på cirka 450 grader. Den ångan leder vi vidare till en turbin. Via en växellåda driver turbinen en generator som levererar cirka 50 GWh per år. Det betyder hushållsel för 10 000 villor under ett år. Väljer bränsle efter pris I den gamla hetvattenscentralen eldade vi enbart med träflis. I Energiknuten handlar det om 85 procent plast, trä och papper (PTP-bränsle) och 15 procent skogsflis. Den plast vi använder här är sådan som annars inte kunnat återvinnas. Landskrona Energi har också möjlighet att elda med 100 procent PTP eller 100 procent flis, alternativt en blandning i olika proportioner. Vi kan även elda pannan med torv. Och det innebär förstås att vi kan gå över till billigare bränsle om priset på någon typ av bränsle går upp kraftigt. Mycket god investering Just nu är det mycket som talar för att priset på träflis kommer att gå upp. Och i många nya kraftvärmeverk väljer man nu pannor som eldas med enbart avfall. Sådana är betydligt dyrare än vår. Men att de anläggningarna väljer annat bränsle än vi är positivt. I och med det minskar risken för att vi ska drabbas av prisökningar. Valet av en flexibel panna som enkelt kan skifta bränsle bedömer vi vara en mycket god investering. 6 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Dimension för energisparande En annan central fråga var hur stor pannan i Energiknuten skulle vara. En något större än den vi valde hade varit en möjlighet, men den hade givetvis blivit dyrare. Den vi beslutade oss för är dimensionerad för framtida energisparande. Till bilden hör att många nya byggprojekt hårdsatsar just för att spara energi. Moderna, passiva hus gör nästan inte av med någon värme. Det innebär att efterfrågan långsamt går ner över tid. De riskanalyser vi genomfört pekade mot en något mindre panna. Men möjligheten finns att göra en ny investering om 10 år om behovet skulle uppstå. En ny fjärrvärmeledning från Landskrona till det nya kraftvärmeverk som Lunds Energikoncernen ska ha färdigt i Örtofta 2014 är under planering. Energiknuten är storleksmässigt väl avpassat till den typen av samverkan. Bättre ekonomiska förutsättningar På grund av den stora investeringen på cirka 620 miljoner kronor får vi visserligen större fasta kostnader. Men totalt sett har Landskrona Energi tack vare den nya anläggningen fått bättre ekonomiska förutsättningar för att driva verksamheten framåt. Energiknuten blir en viktig resurs och en offentlig symbol för Landskrona Energi, staden och regionen. Anläggningen gör det dessutom möjligt att nå de miljöförbättringar vi eftersträvar när det gäller att reducera eller få bort beroendet av fossila bränslen för vårt fjärrvärmenät. Krafttag för klimat och miljö Under året har Landskrona fått ett nytt landmärke. Det är Energiknutens röda skorsten, skapad av konstnären Carl Fredrik Reuterswärd. Den cirka 50 meter höga och drygt 25 ton tunga pjäsen har fått namnet Non CO2. Det innebär att vi så gott som helt sätter stopp för fossila bränslen i form av olja och naturgas. Ur miljösynpunkt är den så kallade rökgaskondenseringen den allra viktigaste poängen med det nya kraftvärmeverket. Principen bakom är ganska enkel. Efter att rökgaserna från förbränningen av PTP-bränslet renats med bland annat aktivt kol ock kalk går rökgaserna vidare till en värmeväxlare. 9 705 ton mindre koldioxid Den energieffekt på 4 MW som vi återvinner här överför vi till det nerkylda returvatten som kommer in till Energiknuten från fjärrvärmenätet. Temperaturen på rökgaserna är 140 grader när de leds in i rökgaskondenseringen och 40 grader när de lämnar denna. Mellanskillnaden – värmen som vi tack vare den här tekniken tar tillvara här – skulle annars inte kommit till nytta. Totalt hade vi i november 2012 reducerat koldioxidutsläppen till 40 kilo per MWh jämfört med 90 kilo 2011. Det innebär en minskning med 9 705 ton CO2 på ett år. Både ekologi och ekonomi Enbart rökgaskondenseringen minskar utsläppen av CO2 till luft med 2 070 ton per år. Det motsvarar förbränningen av 565 ton kol. Detta är inkluderat i den större siffran ovan. Om den mängden koldioxid skulle neutraliseras motsvarar det en kostnad på 186 000 kronor per år. Detta är den vikigaste poängen med det nya kraftvärmeverket. Men det handlar inte enbart om ekologi, utan även om ekonomi. Tidigare var Landskrona Energi beroende av andra för att få värme, som restvärmeleveranser från Helsingborg. Även bränslet vi numera använder spelar stor roll för ekonomin i dess helhet. Slår knut på fossila behovet Värmeleveransen från fossila bränslen kommer att gå ner från 36 GWh till 2,2. Det innebär att vi nästan gjort av med hela det fossila behovet – därav knuten på skorstenen. Kol har Landskrona Energi aldrig använt, tidigare handlade det om cirka 90 procent naturgas och 10 procent olja. Den värmeleverans vi tidigare fick från restvärmen i fjärr- värmesystemet kommer att minska radikalt. Och värmeleveransen från Öresundskraft har gått ner från 135 GWh per år till knappt 13. Rena miljövinsten Den svenska fjärrvärmen i sig är dessutom rena miljövinsten. Enbart i Skåne minskade utsläppen av CO2 mellan 1994 och 2003 med hela 670 000 ton tack vare fjärrvärmen. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från 235 000 personbilar. Omställningen under senare år till bland annat förnybara bränslen, kraftvärme och återvinning av restvärme betyder också mycket för fjärrvärmens miljöprestanda. Tack vare den omställningen har Sveriges totala utsläpp av CO2 minskat med 20 procent under de senaste 20 åren. Bara mellan 2010 och 2011 minskade klimatpåverkan från fjärrvärmen i Sverige med 16 procent. MW 70,00 Naturgas 60,00 50,00 40,00 Öresundskraft AB Fastbränsle –skogsflis, returträflis Rökgaskondensering Kraftvärmeverket –plast, trä, papper Biogas Restvärme 30,00 20,00 10,00 0 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 7 Regleringen central fråga för framtiden Årets mest avgörande fråga för Landskrona Elnät rörde den förhandsreglering som ska bestämma våra intäkter fyra år framåt. Viktigt för året var också slutbesiktningen av vår nya mottagningsstation för el. I juni 2009 beslutade riksdagen om ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elnätstarifferna från 2012 bestäms i förväg i stället för i efterhand som tidigare. Det betyder att elnätsföretagens intäkter från och med 2012 ska fastställas på förhand av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei är myndigheten som har tillsyn över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. Det innebär bland annat att Ei ska granska rimligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. I oktober 2011 beslutade Ei om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2012-2015. De flesta av Sveriges elnätsföretag fick då besked om lägre intäktsramar än de begärt. Resultatet blev att 96 av 171 elnätsföretag beslutade att överklaga Ei:s beslut till Förvaltningsrätten i Linköping. Landskrona Energi är ett av de företagen. Överklagandet gäller alltså de aktuella nivåerna och hur Energimarknadsinspektionen har räknat, inte själva modellen med förhandsreglering som sådan. Vår nya knutpunkt I november var det dags för slutbesiktning av Östra mottagningsstationen. Det är den i särklass viktigaste punkten i Landskronas elnät. Om den slås ut slocknar hela staden. Enkelt uttryckt är mottagningsstationen vår knutpunkt mot omvärlden. Den tar emot el från regionnätet i spänning 130 kilovolt (kV). Elen kommer in via E.ON:s ledningar från Barsebäck och Mörarp. Här sker en fördelning så att elen distribueras till Landskrona Energis nät. Ut från stationen går både 130 kV och 10 kV kabelledningar. El på 130 kV går till de andra fördelningsstationerna och 10 kV går till kunderna. Det handlar då om stora kunder, som industrier och andra företag. En del 10 kV går till nätstationerna. Där transformeras elen och går ut till hushållen i form av 400 volt trefas som i hemmen blir 230 volt tvåfas. Den här elen går till alla lågspänningskunder – hushåll, affärer, bostadsrättsföreningar och fastigheter. Kompakt och modern Det viktigaste skälet till nybyggnationen har med teknik att göra. Vi räknar med en livslängd på 40-60 år för den här typen av utrustning. Den gamla mottagningsstationen var från 1960-talet och krävde omfattande underhåll. Det rörde 8 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 sig om en mycket utrymmeskrävande anläggning, där allt med spänningen 130 kV fanns utomhus. Detta luftisolerade utomhusställverk tog stor plats, cirka 5 600 kvadratmeter. Tekniken har sedan detta byggdes tagit ett jättekliv – allt är nu under ett tak. Den nya anläggningen är också mycket kompaktare än den gamla. Det rör sig om ett gasisolerat ställverk (GIS) som ryms i en byggnad på bara cirka 235 kvadrat. Anläggningen associerar dessutom mer till högteknologisk produktion än traditionell industriverksamhet. Östra mottagningsstationen är också avsevärt säkrare än den gamla. Det innebär att det är betydligt mer komplicerat att göra intrång i den nya anläggningen. Det betyder också att vi kan utföra underhållsarbete under säkrare former. Den nya anläggningen är i princip underhållsfri. Utrustningen är helt inkapslad och det medför betydligt högre driftsäkerhet. Sammantaget innebär det att vi nu har en effektivare och mycket säkrare anläggning. Den totala investeringen för Östra mottagningsstationen uppgick till cirka 47 miljoner kronor. Den kostnaden delade Landskrona Energi med E.ON. Kontrollrum i Elverket Mottagningsstationens kontrollrum är inrymd i Elverket. Om inget speciellt har inträffat behöver vi alltså inte ha personal på plats på mottagningsstationen överhuvudtaget. I kontrollrummet har vi övervakning hela vägen från mottagningsstationen ut till de 127 nätstationerna. Totalt handlar det om 648 kilometer ledning främst inom staden som via 3 fördelningsstationer med 2 transformatorer vardera och 1 200 kabelskåp når cirka 18 500 kunder. Från kontrollrummet övervakar vi också trådbussarnas elsystem och vi kan även kontrollera och styra gatubelysningen i Landskrona. Under 2012 genomförde vi också några projekt för bättre gatubelysning som nu är avslutade. I centrala Landskrona har vi även byggt några nya anslutningar för kunder. Vi har dessutom anslutit nya Energiknuten till nätet. Här både använder och producerar vårt dotterbolag Landskrona Kraft el. L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 9 Kundnära service och positiv samverkan Samverkan med andra utmärker Landskrona Energis satsning när det gäller fjärrvärme. Nytt för året är att alla villakunder får ett serviceavtal med sitt abonnemang. Det betyder tätare kontakter med kunderna, som nu får bättre möjlighet att optimera sina anläggningar för fjärrvärme. I Landskrona ingår sedan den 1 januari 2012 regelbundna servicebesök i den fasta avgiften för fjärrvärme för kunder som bor i villa. Totalt handlar det om cirka 1 550 kunder som nu får den här servicen på köpet. Tidigare kunde villakunder få erbjudande om serviceavtal som tillägg till grundavtalet. Även ett 100-tal större fastigheter har serviceavtal, men de fastighetsägarna måste då köpa till serviceavtalet precis som tidigare. Servicebesöket äger rum vartannat år. Landskrona Energi har tre servicetekniker som då åker ut och säkerställer kundernas anläggningar. Styrkan är nu komplett och består av en styr- och reglertekniker, en elektriker och en rörläggare. Positiv respons I besöket ingår bland annat genomgång av reglerutrustning, kontroll av säkerhetsventiler, funktionskontroll av värmekrets och kontroll av inställningar. Kunden får också energirådgivning och serviceteknikern upprättar dessutom ett protokoll med eventuella åtgärdsförslag. Serviceteknikerna upptäcker direkt när de kommer till en kund som inte haft serviceavtal tidigare. Hittills i år har serviceteknikerna varit ute och gjort service hos cirka 600 kunder. Det har handlat om mätarbyte, service och akuta insatser. Och man har fått mycket positiv respons – kunderna blir väldigt glada när teknikerna dyker upp. Justerar för optimal funktion Varmvattnet är det många kunder som vill diskutera och då handlar det om att det inte är tillräckligt varmt. Men temperaturen kan kunderna själva reglera. Det flera har synpunkter på är att man fått en plötslig ökning i förbrukningen. Ofta tror då kunden att det är fel på mätaren. Men i de allra flesta fall visar mätaren rätt. Oftast beror ökningen på att kunden helt enkelt har vädrat lite för flitigt. Servicen innebär att man justerar in anläggningen så att den fungerar optimalt utifrån den värme kunden vill ha. 10 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 80 procent nöjda För Landskrona Energi är fördelen med besöken att vi nu har bättre kontroll på anläggningarna ute hos kunderna. Framför allt handlar det då om temperaturen på det kallvatten som går i retur från kundens anläggning. Det viktiga är att det inte ska vara för varmt. Så länge temperaturen på vattnet är under 50 grader är det godkänt. Att vi nu har bättre kontroll på detta betyder lägre energiförluster. Och det innebär i sin tur lägre kostnader. Av de villakunder vi besökt under 2012 är 80 procent nöjda. Under 2012-2013 kommer serviceteknikerna att besöka samtliga villahushåll för service och vi kommer att fortsätta arbeta för högre kundnöjdhet. Storsatsning på samverkan En storsatsning är dessutom nu under utredning när det gäller samverkan på fjärrvärmeområdet. Redan för 7 år sedan kopplade vi samman vårt fjärrvärmenät med nätet i Helsingborg. Genom denna samverkan har vi uppnått stora fördelar. Och då inte minst genom att vi på ett effektivt sätt kunnat ta tillvara restvärmen från Kemira och Elektrokoppar i Helsingborg och Boliden Bergsöe och ScanDust i Landskrona. Den typen av samverkan bidrar till tillväxt i regionen och medför ökad kundnytta. Den minskar också kostnaderna för att producera värme och gör det möjligt att samordna våra resurser när behovet av energi är särskilt stort. Samverkan bidrar också till att utveckla det hållbara samhället, samtidigt som vi kan öka energiproduktionen. Därför utreder vi nu möjligheten att bygga vidare på det konceptet och koppla samman vårt gemensamma nät med det kraftvärmeverk som Lunds Energikoncernen uppför i Örtofta mellan Lund och Eslöv. Slutligen är det kommunfullmäktige i Landskrona och Helsingborg som ska ta ställning i frågan i början av 2013. L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 11 Allt fler får tillgång till fiber Landskrona tillhör den absoluta Sverigetoppen när det handlar om fibernät. I tätorten har 90 procent möjlighet att få en uppkoppling med hastigheten 100 megabit per sekund (Mbit/s) eller mer. Under året har bland annat Ven anslutits till det öppna stadsnätet med hjälp av en sjökabel som blev färdig i juni. Landskrona Stadsnät är ett öppet nät och med det menar vi att det råder fri konkurrens i nätet och vi har en öppen prislista där alla behandlas lika. Det är en stor fördel för kunden som enbart köper själva anslutningen från Landskrona Energi. Sedan väljer kunden fritt bland ett antal leverantörer av bredband, IP-telefoni, TV och andra tjänster. Och den som blir missnöjd med någon leverantör kan enkelt byta. Nätet fungerar också som ett öppet datanät och ett öppet fibernät där företag och operatörer kan hyra förbindelser och leverera egna tjänster till slutkunder. Vi tillhandahåller också plats i våra serverutrymmen och företag som önskar det kan ha hela utrustningen här. Vi ansvarar då för att den får säker strömförsörjning och att den kyls och övervakas. En strategi för bredband i Landskrona Regeringen har via Näringsdepartementet tagit fram en så kallad bredbandsstrategi för Sverige. Den innebär bland annat att 90 procent av alla hushåll och företag senast 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Orsaken till att man prioriterar denna fråga är att man ser en utveckling mot ett samhälle där digitala tjänster och tekniker blir allt vanligare och allt mer betydelsefulla. Vi läser tidningar, ser på film, deltar i sociala medier, sprider bild och text och söker information på nätet mycket mer aktivt än för bara några år sedan. En ny generation växer upp med Internet som en naturlig del av vardagen och den generationen ställer allt högre krav på hastighet och bandbredd. Men detta är bara en av drivkrafterna. Mycket viktigare på lång sikt är troligen att samhällsservicen kan utvecklas och göras tillgänglig för befolkningen på ett bättre sätt. En åldrande befolkning kan ges möjligheter till en mer bekväm tillvaro och bättre vård i hemmet. Detta minskar på sikt även kostnaderna för samhället. Ett väl fungerande och snabbt bredband ger ett mer hållbart samhälle ur miljö- och klimatsynpunkt och dessutom till lägre kostnader för medborgarna. Hög överföringskapacitet är avgörande för utveckling av näringsliv, för flexibilitet på arbetsmarknaden och för utbildning och integration. 12 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Gemensamma satsningar för fiberutbyggnad För att uppfylla bredbandsstrategin krävs satsningar för att nå villakunder och boende utanför tätorten. Med hjälp av stöd från Länsstyrelsen lades en fiberkabel till Ven ut under sommaren 2012. Den placerades direkt på havsbotten och tack vare havsvattnets rörelser blir den med tiden täckt av bottensedimentet. Ett annat mycket viktigt exempel på gemensamma satsningar är det avtal som tecknats mellan Landskrona Energi och SkåNet med syfte att påskynda fiberutbyggnaden i Skåne och därmed öka antalet kunder i nätet. Tillgång till riktigt bredband SkåNet ägs av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne och verkar för att Skånes invånare och företag ska få tillgång till riktigt bredband. Avtalet sträcker sig över 3 år. Det kommer bland annat att innebära att kommuninvånarna får möjlighet att påverka vilka områden som ska prioriteras för fiberutbyggnad. Man kommer att kunna anmäla sig som ambassadör och blir på så sätt spindeln i nätet och sammanhållande för sitt område. Framför allt innebär det att Region Skåne står bakom Landskronas målsättning med att överträffa regeringens bredbandsstrategi. Det är också ett sätt att engagera de eldsjälar som finns inom kommunen. Öppet stadsnät i full konkurrens Landskrona Stadsnät ägs och drivs av Landskrona Energi. Verksamheten finansieras genom att sälja kapacitet i fibernätet till företag och operatörer. Dessa kan sedan tillhandahålla olika tjänster som slutkunder kan använda som bredband, TV, telefoni eller datalagring. Exempel på slutkunder är privatpersoner, kommunal verksamhet, skolor, företag, organisationer och föreningar. Öppenheten i nätet garanteras genom att alla kunder behandlas lika, oavsett hur stora eller små de är. Konkret innebär det att en liten lokal leverantör kan konkurrera med en stor nationell eftersom de får samma pris från oss. Under 2013 kommer vi att ta in intresseanmälningar från de boende där och ansöka om nya bidrag för att kunna erbjuda anslutning av hushållen till en rimlig kostnad. Ett annat område som Länsstyrelsen beslutat om bidrag för att fiberansluta är Munkebäck strax utanför Asmundtorp. I en första omgång ansluts cirka 30 tomter och där får vi också möjlighet att erbjuda ytterligare cirka 90 hushåll anslutning. Ett konkurrenskraftigt alternativ Samtidigt innebär det att vi fungerar på en konkurrensutsatt marknad med stora aktörer. Vi måste därför hela tiden ha en marknadsmässig syn på de affärer vi vill göra. Upplägget fungerar på så sätt att Landskrona Stadsnät tar ut en engångskostnad för att gräva och dra fram rör och fiber till en fastighet. Tjänsteleverantören får sedan betala en månadsavgift beroende på behov. Slutkunden betalar i sin tur en månadsavgift till tjänsteleverantören. Det innebär att den tunga investeringen kan tas på ett planerat sätt i början och att full konkurrens sedan får råda på den del som berör slutkunden. Det håller nere priserna och gör att vi uppfattas som ett konkurrenskraftigt alternativ till större låsta nät. L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 13 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Landskrona Energi AB avger härmed årsredovisningen för verksamheten under 2012. en attraktiv arbetsplats och bygger långsiktiga relationer med våra kunder. Allmänt om verksamheten Landskrona Energi AB bildades 2010 och är ett helägt dotter bolag till Landskrona stad. Landskrona Kraft AB (556803-9225) är sedan den 24 augusti 2011 ett helägt dotterbolag till Landskrona Energi AB. Landskrona Energi AB drivs enligt affärsmässiga principer under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten samt de principer som framgår av bolagsordning och ägardirektiv. Landskrona Energi AB har tre verksamheter, fjärrvärmenät, elnät samt stadsnät som tidigare bedrivits i förvaltningsform. Landskrona Energi AB förser en stor del av stadsbebyggelsen i Landskrona med fjärrvärme. Bolaget äger ett lokalt värmenät i Häljarp och i Asmundtorp. Elnät ansvarar för eldistributionen och mätning av den individuella elförbrukningen. På uppdrag av Landskrona stad ansvarar bolaget för driften av gatubelysningen inom hela kommunen, trådbusslinjen inom tätorten samt automatisk mätning av kundernas elförbrukning som sedan skickas till elhandels företagen. Stadsnätet i Landskrona är ett heltäckande IT-nät för högeffektiva fasta bredbandsanslutningar. Även de mindre orterna och landsbygden i kommunen har goda möjligheter till bredbandsanslutning genom ADSL eller radiobaserad kommunikation. Nätet är öppet för konkurrens mellan olika tjänsteleverantörer. Landskrona Kraft AB driver kraftvärmeverket i Landskrona. Anläggningen övertogs efter färdigställande den 17 oktober 2012. Kraftvärmeverket bidrar till ökad leveranstrygghet, minskad klimatpåverkan och större flexibilitet till lägsta pris. Det nya kraftvärmeverket ska producera både el och värme med bränslemixen papper, trä, plast och skogsbränsle. Ekonomi Finans Sista kvartalet 2011 visade en negativ BNP-tillväxt jämfört med kvartalet innan och 2012 startade i ett läge som präglades av stor osäkerhet både vad gäller situationen i omvärlden och den svenska ekonomins utveckling. Tillväxten mattades av framåt sommaren och under hösten pekade alltfler indikatorer på dystra framtidsutsikter och arbetsmarknaden utvecklades negativt med stigande varsel och arbetslöshet. Riksbanken sänkte reporäntan vid flera tillfällen under året och som avslutning på 2012 sänktes reporäntan till 1.0%. För Landskrona Energikoncernen uppgår årets räntekostnader till 32.5 (23.0) Mkr. Borgensavgiften till Landskrona stad som lämnar kommunal borgen för samtliga krediter uppgår till 3.4 (1.3) Mkr. Den ökade borgensavgiften beror på den ökade upplåningen under 2012 till följd av planerade investeringsprojekt i koncernen. Lånevolymen per bokslutsdagen uppgår till 985.5 (816.7) Mkr inklusive ägarlånet från Landskrona stad på 351.7 Mkr. Den genomsnittliga räntan för låneportföljen vid årsskiftet uppgick momentant till 2.75 (3.3)%. Riskhanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i bolagens finanspolicy. Räntebindningen är delvis frikopplad från de enskilda lånen och hanteras med hjälp av finansiella derivatinstrument, ränteswappar. Per bokslutsdagen uppgår volymen i utestående ränteswapavtal till 440 Mkr. Koncernstyrning Landskrona kommunfullmäktige utser styrelseledamöter och suppleanter till både moderbolaget och dotterbolagets styrelser. Styrelserna väljs normalt för samma tidsperiod som de allmänna valen gäller. Ägardirektivet som finns i verksamheten reglerar ägarfrågor som skall föras till ägaren för godkännande eller information. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Vid styrelsemöten delges styrelsen alltid rapporter om koncernens och bolagens verksamhets- och finansiella utveckling. Likviditet och soliditet Moderbolaget Disponibla likvida medel var vid årets slut Mkr 5.3 (1.2). Eget kapital uppgår till Mkr 199.5 (198.6), vilket utgör 15.4% (17.5%) av balansomslutningen och soliditeten är 16.1% (17.9%). Verksamhetsidé Vi tar ansvar för att leverera hållbara och säkra energi- och kommunikationslösningar inom Landskrona stad. Genom ett flexibelt och utvecklande arbetssätt skapar våra medarbetare 14 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Resultat Landskrona Energi AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på 7.2 (6.8) Mkr vilket motsvarar resultatet i koncernen. Omsättningen för moderbolaget uppgår till 299.6 (270) Mkr och för koncernen 289.1 (262,5) Mkr. Personal Medelantalet anställda i Landskrona Energi AB för året är 76 (68). För detaljerade uppgifter avseende anställda och utbetalda löner hänvisas till not 2 i efterföljande redovisning. Antalet sjukdagar per anställd var knappt fem kalenderdagar vilket motsvarar 1,7% (1,8%) sjukfrånvaro totalt i koncernen. Under året har vi genomfört en medarbetarundersökning som visar på hög trivsel och att medarbetarna känner god motivation i sitt arbete. Medarbetarenkäten visade även behovet av att förbättra medarbetarsamtalen så att de känns meningsfulla och leder till såväl personlig utveckling som utveckling för verksamheten. Projektarbete för att komma tillrätta med detta har startats och kommer att pågå under 2013. Pensionsavgångarna under 2013-2014 beräknas till cirka 8 avgångar mellan 64-65 år. Investeringar Koncernen investerade under året för sammanlagt Mkr 190.4 (402.2), därav moderbolagets investeringar på Mkr 68.3 (44.2). Det största enskilda investeringsprojektet under året var det nya kraftvärmeverket, Energiknuten. Koncernens nyckeltal Omsättning, Mkr Resultat efter finansiella poster, Mkr Balansomslutning, Mkr Medelantalet anställda1 Soliditet % 1 2011 263 6.8 1 187 69 17.1 2012 299.6 7.2 1 299 76 16.1 2011 270.0 6.8 1 138 68 17.9 Stadsnät Vid utbyggnad av stadsnätet används i första hand befintlig kanalisation för att den externa påverkan ska bli så begränsad som möjligt samt att anslutningsavgifterna skall hållas på attraktiva nivåer för kunderna. Kvaliteten i nätet är hög vilket med en tillgänglighet på över 99,88% beräknat per år och en lokal beredskapsorganisation gör att felsökning oftast kan påbörjas inom en timme efter att fel detekterats. Kraft- och kylkapacitet är säkerställd genom backupsystem som automatiskt startas upp vid eventuella fel i primärsystemet. Omräknat till antal heltidsarbetande Moderbolagets nyckeltal Omsättning, Mkr Resultat efter finansiella poster, Mkr Balansomslutning, Mkr Medelantalet anställda1 Soliditet % 1 2012 289 7.2 1 326 77 15.8 Elnät För att förbättra säkerheten har revisionsarbete på så kallade NGC-brytare i 10 kV nätstationerna påbörjats under året. Ett nytt kontrollrum har färdigställts i Landskrona Energi:s nya kontorslokaler. Omräknat till antal heltidsarbetande Miljö och säkerhet Koncernen Landskrona Energi koncernens verksamhet bedrivs i enlighet med befintliga regler för säkerhet, hälsa och miljö och i samklang med gällande lagstiftning. Projektarbete pågår inför genomförandet av certifiering enligt ISO 14001 och OHSAS 18001 i syfte att skapa ett integrerat miljö- och arbetsmiljöledningssystem. Utvinning och produktion av bränsle och värmeenergi sker tillsammans med våra leverantörer på ett sätt som inte väsentligt reducerar möjligheten till ett miljömässigt samhälle. Fjärrvärmens miljövärdering redovisas från tre olika perspektiv; resurseffektivitet, klimatpåverkan och fossila bränslen. I nedanstående tabell framgår dessa miljövärden för koncernen. Miljövärde Resurseffektivitet1 Klimatpåverkan CO2 ekv/kWh2 Fossila bränslen % 3 2012 0.19 38.4 8.6 2011 0.19 35.0 5.9 1 Resurseffektiviteten anger hur effektivt energin används, och mäts som tillförd primärenergi / såld energi. 2 Klimatpåverkan anger utsläpp av koldioxidekvivalenter i förhållande till såld energi och mäts i gram CO 2 ekv/kWh 3 Fossila bränslen mäts i % andel kol, fossil olja och naturgas som används i förhållande till bränsleenergin. Moderbolaget Fjärrvärme Leveranssäkerheten i fjärrvärmenätet har varit tillfredsställande under året. Endast 3 mindre läckor har inrapporterats. Diskussioner pågår med Oresund Drydocks angående ekonomiska förutsättningar för förnyelse av det äldre fjärrvärmenätet alternativt övertagande av ledningsnätet inom fastigheten Oresund Drydocks. Väsentliga händelser under året Koncernen Under året har totalt 328.9 GWh (310.4) värme levererats till Landskrona Energi AB, av denna värmemängd har Landskrona Kraft AB producerat 149.8 GWh (93.1). Produktionen i det nya kraftvärmeverket, Energiknuten, har under det sista tertialet bidragit med 50 GWh värme och 11.5 GWh el. Kraftvärmeutbyggnaden har under året följt tidplan och budget, samtliga entreprenader är i princip färdigställda och överlämnade till beställaren, kvarstående slut- och efterbesiktningar, kostnadsregleringar för ÄTA-arbeten och slutligt prestandaprov för pannan planeras vara avslutat under våren 2013. Vid inledningen av 2012 fastställdes affärsplanen för 20122015. Affärsplanen syftar bl.a till att kunna användas som stöd i olika ägarfrågor i relation till de ägardirektiv som är gällande för verksamheten. Även koncernens verksamhetsidé och vision bereddes och fastställdes i början av året. Moderbolaget Fjärrvärme Året som helhet visar en ökning av såld värme med 5% jämfört med föregående år. Intäkterna som uppgår till 167.9 Mkr för såld värme återspeglar värmebehovet för ett normalt kalender år. Värmeleveranserna från spillvärmeleverantörerna har minskat med 2% till 75.5 GWh. Under året har inga omfattande reparationer varit nödvändiga på distributionsnätet. Anslutning av kraftvärmeverket, Energiknuten, till distributionsnätet utfördes i april utan några större problem, 2 000 m3 vatten avtappades och påfylldes vid inkopplingsarbetet som utfördes under påskveckan. Under kommande år justeras fjärrvärmepriset till kund årligen med KPI-index. Utbyggnad av nytt fjärrvärmenät och nya undercentraler för åtta flerbostadsfastigheter i kv. Pilängen har utförts. En period med mycket låga temperaturer föranledde att bränslekostnaderna för produktion av värme blev högre än föregående år. Produktionen med naturgas som bränsle ökade från 15.9 GWh till 20.7 GWh och produktionen med olja ökade från 0.9 GWh till 4.1 GWh. L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 15 Elnät Under 2012 har arbetet med utbyte av 130 kV ställverk på Östra mottagningsstationen slutförts. Anläggningen ersätter ett utomhusplacerat luftisolerat ställverk. Bland nyanslutningarna som har utförts under året finns bl.a. det nya kraftvärmeverket Energiknuten, reningsverket och en permanent anslutning till den nya DSV-anläggningen. Under året har totalt 445 GWh el distribuerats inom bolagets koncessionsområde. Verksamheten har under året hanterat olika driftavtal åt Landskrona stad, gatubelysningen som nu har förlängts ytterligare sex år samt drift och underhåll av trådbusslinjen. Revision har utförts på 16 nätstationer under året. Beskedet om beslut av intäktsramarna för perioden 2012-2015 av Energimarknadsinspektionen (Ei) har överklagats av bolaget. I ett yttrande från Ei i oktober 2012 meddelades att en del av punkterna i detta beslut ska ändras. För den fortsatta driften är dessa ändringar ändå inte tillräckliga för att skapa de ekonomiska förutsättningar som krävs för att upprätthålla en högkvalitativ drift. Stadsnät Ön Ven har under året anslutits till stadsnätet genom en fiberkabel förlagd på botten av Öresund. Det pågår en kontinuerlig anslutning av gamla och nya områden i kommunen vilket gör att antalet kunder fortsätter att öka. Det råder en fortsatt stor efterfrågan på s.k. svartfiber till operatörer och tjänsteleverantörer och bolaget har fullt i de teknikutrymmen som marknaden erbjuds. Övrigt Kvarteret Stenen – elverkshuset på Industrigatan 70 färdigställdes under året. De nya kontorslokalerna var inflyttningsklara i maj 2012. 16 Även ombyggnad av befintligt fjärrvärmenät krävs för anpassning och anslutning till ny överföringsledning inom de centrala delarna av Landskrona. Termis projektet för minskade värmeförluster i nätet är nu upphandlat och levererat till Landskrona Kraft AB, igångkörning planeras till våren. Nytt samarbetsavtal angående minskad förbrukning genom effektiviseringar av befintliga kundanläggningar beräknas ge trovärdighet och ökat kundförtroende inför framtiden. Ökad konkurrens i framtiden i form av värmepumpar innebär att det är viktigt att affärsstrategier och affärsmodeller är tillräckliga för att möta den framtida konkurrensen. Arbetet kommer att fortsätta med produktionsteknik, servicepaket och prismodeller till kund för att bibehålla en attraktiv prisnivå. Elnät Under 2013 planeras den befintliga nätstationen på Sockerbruksvägen att bytas ut som ett led i den kontinuerliga strävan för en hög tillgänglighet i Landskronas elnät. Det finns även planer på eventuellt utbyte av ytterligare tre nätstationer. Reformen med förhandsreglering av elnätstariffer har genomförts. Inrapportering till Energimarknadsinspektionen (Ei) utfördes per 2011-03-31. I oktober återkom Ei med besked om beslut av intäktsram för perioden 2012-2015. Den intäktsram som beslutades av Ei ger verksamheten en besvärande begränsning av möjligheten för fortsatt drift. Tillsammans med knappt 90 andra elnätsverksamheter/företag har Energimarknadsinspektionens beslut överklagats. Preliminärt faller dom i ärendet under 2013. Möjligheten för en separat handläggning av Ei i avsikt att ge bolaget förutsättningar till att få intäktsram i förhållande till kostnadsunderlagen fortgår med juridiskt stöd från branschorganisationen Svensk Energi. Stadsnät Projektet med installation av nya och driftsäkrare switchar med högre kapacitet som påbörjades under 2011 kommer att fortsätta under 2013. Kunderna kommer att erbjudas överföringshastigheter med upp till 1 Gbit/s från och med 2013. Ett samarbete med Region Skåne inleds under 2013 med målsättning att dels kunna öka samarbetet mellan stadsnät i Skåne och även kunna erbjuda kommuninvånare en marknadsplats med möjlighet att påverka prioriteringar vid utbyggnad av fibernät. Storleken på nätet och antalet kunder påverkar stora marknadsaktörer vilket medför en förväntad tillväxt på det befintliga nätet. Förväntad framtida utveckling Koncernen För år 2013 och framåt beräknas den årliga totala produktionen av värme från Landskrona Kraft öka till 246 GWh värme och 41 GWh såld el. Därtill bedöms den erforderliga spetslasten av fossila bränslen halveras från 20.7 GWh till 10 GWh. Landskrona Kraft AB bereder ansökan till Länsstyrelsen om att medge utökning av tidigare beslut angående avfallsbränsleeffekten om 25 MW och total förbränning av avfallsbränsle om 50 000 ton/år för Energiknuten. Ändring av tidigare beslut ger en utökning för användning av PTP-bränslet ifrån dagens 75 % inblandning till maximalt 100 % PTP, vilket ger Landskrona Kraft AB en uppsida på bränslekostnaden med ca 10 Mkr/år. När det gäller överföringsledningen mellan Landskrona och Helsingborg bedöms den totala kapaciteten till 74 GWh/ år. Fördelningen mellan export och import ändras radikalt ifrån tidigare år där Helsingborg exporterat 99 % till Landskrona, ny fördelning bör bli 41 % export till Helsingborg och därmed 59 % import till Landskrona. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande (kr): Ansamlad förlust -1 419 730 kr Årets resultat 915 945 kr -503 785 kr Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, -503 785 kr, överförs i ny räkning. Moderbolaget Fjärrvärme Beslut angående utbyggnad av överföringsledning mellan Landskrona och Örtofta beräknas kunna tas under våren 2013. Resultatet av årets verksamhet samt bolagets ställning per den 31 december 2012 framgår av efterföljande resultat och balansräkningar samt kassaflödesanalys med därtill fogade kommentarer. L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Resultaträkning Koncernen PER DEN 31/12 (Belopp i kkr) Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 289 100 2 435 2 198 262 503 4 247 1 030 299 578 2 108 2 000 270 019 3 611 1 030 293 733 267 780 303 686 274 660 -138 204 -34 260 -45 188 -131 540 -37 931 -37 493 -176 570 -21 812 -43 960 -157 445 -28 252 -36 466 -36 561 39 520 -31 681 29 135 -33 336 28 008 -30 951 21 546 713 -23 021 – 11 342 -32 179 7 171 7 751 -22 470 6 827 Not 1 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningskostnader Rörelseresultat Not 14 Not 2 Not 3 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Not 4 Not 4 154 -32 489 – Bokslutsdispositioner Not 5 – – -6 288 -6 794 Resultat före skatt 7 185 6 827 883 33 Årets skattekostnad Not 6 -1 072 -1 820 33 -33 6 113 5 007 916 0 Årets resultat L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 17 Balansräkning PER DEN 31/12 (Belopp i kkr) Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 Anläggningstillgångar Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Tilldelade utsläppsrätter Goodwill Summa immateriella anläggningstillgångar 408 228 780 229 188 442 241 490 241 932 – 228 780 228 780 – 241 490 241 490 Not 8 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark, markanläggning Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar 105 952 742 373 125 646 6 039 980 010 11 361 290 708 4 906 506 482 813 457 42 493 319 030 5 179 6 039 372 741 9 391 285 339 4 392 25 920 325 042 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos dotterbolag Summa finansiella anläggningstillgångar – – – – – – 60 000 540 000 600 000 60 000 425 000 485 000 Summa anläggningstillgångar 1 209 198 1 055 389 1 201 521 1 051 532 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Summa varulager 6 682 6 682 6 016 6 016 3 173 3 173 3 170 3 170 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar 82 976 274 8 076 13 368 104 694 71 195 724 10 599 4 706 87 224 80 695 274 5 071 3 301 89 341 70 663 724 6 876 3 841 82 104 Kassa och bank 5 309 37 932 5 309 1 188 Summa omsättningstillgångar 116 685 131 172 97 823 86 462 Summa tillgångar 1 325 883 1 186 561 1 299 344 1 137 994 TILLGÅNGAR 18 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Koncernen PER DEN 31/12 (Belopp i kkr) Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 Eget kapital Not 9 Bundet eget kapital Aktiekapital (200 000 aktier med ett kvotvärde à 1000 SEK) Bundna reserver 200 000 10 204 200 000 5 007 200 000 – 200 000 – Fria reserver Ansamlad förlust Årets resultat Summa eget kapital -6 856 6 113 209 461 -6 666 5 007 203 348 -1 420 916 199 496 -1 420 0 198 580 Not 10 – – 13 082 6 794 Avsättningar Avsättningar för skatter Summa avsättningar 2 878 2 878 1 787 1 787 – – – – Långfristiga skulder Not 11 Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 716 745 516 745 716 745 516 745 716 745 516 745 716 745 516 745 268 705 49 929 – 30 928 300 000 64 758 – 54 844 255 000 20 435 19 938 30 087 300 000 15 984 6 656 53 785 EGET KAPITAL OCH SKULDER Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till dotterbolag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 12 Summa kortfristiga skulder 47 237 45 079 44 561 39 450 396 799 464 681 370 021 415 875 Summa eget kapital och skulder 1 325 883 1 186 561 1 299 344 1 137 994 Ansvarsförbindelser och ställda panter Inga Inga Inga Inga L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 19 Kassaflöde PER DEN 31/12 (Belopp i kkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat Återläggning avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 20 Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 39 520 36 561 154 -32 489 483 29 135 31 681 713 -23 021 -877 28 008 33 336 11 342 -32 179 483 21 546 30 951 7 751 -22 470 -877 44 229 37 631 40 990 36 901 -666 -6 016 -3 -3 170 Förändring i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -11 264 -4 817 -7 687 -5 997 -74 552 -42 253 258 118 284 916 -45 854 -12 554 339 116 366 850 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterbolag Kassaflöde från investeringsverksamheten 12 744 -203 114 – -190 370 -254 642 12 710 -709 087 -81 035 -1 000‑ -964 729 -68 325 -254 200 -343 207 -60 000 -657 407 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Långfristiga fordringar Långfristiga skulder Emission Upptagna lån Lämnade lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten – 200 000 – – – 200 000 – -115 000 516 745 200 000 199 000‑ – 115 000 – -115 000 715 745 85 000 -425 000 516 745 199 000 390 000 -390 000 290 745 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT -32 623 37 932 5 309 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 35 932 2 000 37 932 4 121 1 188 5 309 188 1 000 1 188 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Vid upprättande av koncernredovisningen har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer RR 1:00. Koncernens resultat- och balansräkning omfattar moderbolaget och det helägda dotterbolaget Landskrona Kraft AB. Intäktsredovisning Rörelsens intäkter redovisas till verkligt värde av vad bolaget erhållit eller kommer att erhålla. När det gäller anslutningsavgifter så intäktsförs dessa i takt med anläggningens livslängd. Leasing Inga finansiella leasingavtal har tecknats av bolaget. Årets resultat har belastats med kostnader för hyrda tillgångar, sk operationell leasing. Inventarier av mindre värde kostnadsförs i sin helhet vid anskaffningstillfället. Tillämpad beloppsgräns är ett halvt basbelopp innevarande år. Om det finns indikation på nedskrivningsbehov av immateriella och materiella anläggningstillgångar prövas dessa, varvid tillgångens återvinningsvärde beräknas som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns , beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Återvinningsvärdet fastställs om möjligt för enskilda tillgångar. Om detta inte är möjligt, fastställs återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet dit tillgången hör. Tillgångar och skulder Tillgångar, avsättningar och skulder redovisas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Varulager Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Anskaffningsvärde har beräknats enligt FIFO. Individuell inkuransbedömning av varulagret har skett. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balans dagens kurs. Kundfordringar Kundfordringar värderas till det belopp varmed de förväntas inflyta. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Obeskattade reserver I moderbolaget inom koncernen redovisas obeskattade reserver som en särskild post i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas avsättning till obeskattade reserver under rubriken bokslutsdispositioner. Obeskattade reserver redovisade i koncernen delas upp i en kapitaldel och en skattedel i balansräkningen. Kapitaldelen har förts till bundna reserver och skattedelen redovisas som avsättning under rubriken avsättningar för skatter. Utsläppsrätter Utsläppsrätter redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Anskaffning av utsläppsrätter sker genom köp. De utsläppsrätter som förbrukats under 2012 är värderade till inköpspris. Goodwill Avskrivningstiden som tillämpas för goodwill är 20 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Linjär avskrivning görs på avskrivningsbart belopp över tillgångarnas nyttjandeperiod. Tillämpade avskrivningstider: Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och övriga installationer Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner, som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen inkluderar kassa och banktillgodohavanden. Antal år 25-50 20 5-30 3-20 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 21 Noter Belopp i kkr om inget annat anges NOT 1 Nettoförsäljning Koncernen Intäkter Landskrona Energi AB Landskrona Kraft AB Eliminering Total 299 578 89 681 -100 159 289 100 Försäljning Moderbolaget Intäkter Staber & service Fjärrvärme Stadsnät Elim 1 313 186 800 97 447 Intern försäljning 0 151 93 310 -554 0 1 313 186 951 97 540 14 328 -554 299 578 NOT 2 MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER 14 018 Total Extern försäljning Summa nettoomsättning 299 578 Avgångsvederlag Koncernen Medelantalet anställda 2012 2011 Män Kvinnor 61 16 55 14 Summa 77 69 Könsfördelning bland ledande befattningshavare på balansdagen 2012 2011 Personalkostnader 2012 2011 Styrelseledamöter (varav män) 5(4) 5(4) VD (varav män) 1(1) 1(1) Övriga ledande befattningshavare (varav män) 4(3) 3(2) 2012 2011 12 710 1 258 12 710 511 20 302 17 280 2 291 1 180 36 561 31 681 Moderbolaget Avskrivningar enligt plan fördelad per tillgång 2012 2011 12 710 992 12 710 395 17 946 16 743 1 688 1 103 33 336 30 951 Löner och andra ersättningar har utgått med följande belopp: Styrelseledamöter och verkställande direktör 1 122 Övriga anställda 29 153 Sociala kostnader 11 209 (varav pensionskostnader) (1 849) 1 081 24 860 8 656 (510) Summa personalkostnader 41 484 34 597 Könsfördelning bland ledande befattningshavare på balansdagen 2012 2011 Styrelseledamöter (varav män) VD (varav män) Övriga ledande befattningshavare(varav män) 5(4) 1(1) 5(4) 1(1) 4(3) 3(2) Moderbolaget Medelantalet anställda 2012 2011 Män Kvinnor 60 16 54 14 Summa 76 68 Personalkostnader 2012 2011 Löner och andra ersättningar har utgått med följande belopp: Styrelseledamöter och verkställande direktör 1 055 Övriga anställda 28 468 Sociala kostnader 10 889 (varav pensionskostnader) (1 762) Summa personalkostnader 22 Elnät L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 40 412 1 020 24 234 8 387 (452) 33 641 Bolagets VD har en uppsägningstid på 6 månader. Vid uppsägning av VD från bolagets sida föreligger rätt till 24 månadslöner. NOT 3 Avskrivningar Koncernen Avskrivningar enligt plan fördelad per tillgång Avskrivningar, goodwill Avskrivningar, byggnader och mark Avskrivningar, maskiner och andra tekniska anläggningar Avskrivningar, inventarier, verktyg och installationer Avskrivningar, goodwill Avskrivningar, byggnader och mark Avskrivningar, maskiner och andra tekniska anläggningar Avskrivningar, inventarier, verktyg och installationer NOT 4 RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER 2012 2011 154 713 154 713 -32 489 -23 021 -32 489 -23 021 Moderbolaget 2012 2011 Ränteintäkter, koncernbolag Ränteintäkter, övriga 11 213 129 7 336 415 11 342 7 751 Räntekostnader, övriga -32 179 -22 470 -32 179 -22 469 Koncernen Ränteintäkter, övriga Räntekostnader, övriga NOT 5 BOKSLUTSDISPOSITIONER Moderbolaget Bokslutsdispositioner 2012 2011 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 6 288 6 794 6 288 6 794 NOT 6 SKATT Koncernen Årets skattekostnad 2012 2011 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Återbäring föregående års skatt Aktuell skatt för året -1 091 33 -14 -1 787 0 -33 -1 072 -1 820 Moderbolaget Årets skattekostnad 2012 2011 Återbäring föregående års skatt Aktuell skatt för året 33 0 0 -33 33 -33 NOT 7 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen Utsläppsrätter 2012 2011 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköpta och erhållna utsläppsrätter Nedskrivningar 442 198 -232 0 978 -536 408 442 Vid årets slut Posten består av utsläppsrätter som erhållits och köpts under året för att täcka bolagets behov. Koncernen/moderbolaget Goodwill 2012 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 254 200 Inköp 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 254 200 2011 0 254 200 2012 2011 -12 710 -12 710 0 -12 710 -25 420 -12 710 Redovisat värde vid periodens slut 228 780 241 490 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar NOT 8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen Byggnader och mark, markanläggningar 2012 2011 11 872 95 850 370 11 502 107 722 11 872 -511 -1 259 0 -511 -1 770 -511 Redovisat värde vid periodens slut 105 952 Taxeringsvärde byggnad 60 379 11 361 941 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Moderbolaget Byggnader och mark Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar 2012 2011 9 786 34 095 23 9 763 43 881 9 786 2012 2011 Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar -395 -993 0 -395 -1 388 -395 Redovisat värde vid periodens slut Taxeringsvärde byggnad 42 493 379 9 391 - Koncernen Maskiner och andra tekniska anläggningar 2012 2011 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 307 988 Inköp 471 966 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 779 954 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar 0 307 988 307 988 -17 280 -20 301 0 -17 280 -37 581 -17 280 Redovisat värde vid periodens slut 742 373 290 708 254 200 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 23 Moderbolaget Maskiner och andra tekniska anläggningar Moderbolaget Inventarier verktyg och installationer 2012 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 302 082 Inköp 51 636 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 353 718 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar 2011 0 302 082 0 -16 743 -34 688 -16 743 Redovisat värde vid periodens slut 319 030 285 339 2012 2011 6 086 123 030 0 6 086 129 116 6 086 -1 180 -2 290 0 -1 180 -3 470 -1 180 Redovisat värde vid periodens slut 125 646 4 906 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp (inklusive förbättringskostnader) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar 2011 5 496 2 473 0 5 495 7 969 5 496 302 082 -16 743 -17 945 Koncernen Inventarier verktyg och installationer Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp (inklusive förbättringskostnader) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2012 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar -1 102 -1 688 0 -1 103 -2 790 -1 102 Redovisat värde vid periodens slut 5 179 4 394 Koncernen Pågående nyanläggningar 2012 2011 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 506 482 Inköp (inklusive förbättringskostnader) 126 619 Omklassificering -627 062 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 039 122 971 383 511 0 506 482 Redovisat värde vid periodens slut 6 039 506 482 Moderbolaget Pågående nyanläggningar 2012 2011 25 920 4 820 -24 701 53 25 867 0 6 039 25 920 6 039 25 920 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp (inklusive förbättringskostnader) Omklassificering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid periodens slut NOT 9 EGET KAPITAL Aktie- kapital Koncernen Bundna reserver Fria reserver ÅretsTotalt eget resultat kapital Belopp vid årets ingång 200 000 5 007 -6 666 5 007 Disposition enligt beslut på årsstämma 5 007 -5 007 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 5 197 -5 197 Årets resultat 6 113 Belopp vid årets utgång Moderbolaget 200 000 10 204 -6 856 Aktie- kapital Bundna reserver Ansamlad förlust 6 113 209 461 ÅretsTotalt eget resultat kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat 200 000 0 -1 420 0 916 198 580 916 Belopp vid årets utgång 200 000 916 199 496 NOT 10 OBESKATTADE RESERVER 0 -1 420 NOT 11 LÅNGFRISTIGA SKULDER 2012 2011 Koncernen/moderbolaget 2012 2011 13 082 6 794 13 082 6 794 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen 365 000 Förfallotidpunkt, senare än 5 år från balansdagen 351 745 165 000 716 745 516 745 Moderbolaget Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 24 203 348 0 0 6 113 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 351 745 NOT 12 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER NOT 13 UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG Koncernen 2012 2011 Upplupna energikostnader Upplupna revisionskostnader Upplupna räntekostnader Upplupna semesterlöner Upplupna lagstadg soc avg Förutbetalda intäkter anslutningsavgifter Övriga poster 10 707 120 805 2 369 744 27 941 4 551 10 295 85 1 697 2 120 622 19 190 11 070 47 237 Moderbolaget Landskrona Energi AB är ett helägt dotterbolag till Landskrona stad, org.nr 212000-1140. NOT 14 ERSÄTTNING TILL REVISORER Koncernen 2012 2011 Ernst & Young Revisionsuppdrag Skatterådgivning 225 35 225 35 45 079 260 260 2012 2011 Moderbolaget 2012 2011 Upplupna energikostnader Upplupna revisionskostnader Upplupna räntekostnader Upplupna semesterlöner Upplupna lagstadg soc avg Förutbetalda intäkter anslutningsavgifter Övriga poster 10 707 120 805 2 210 694 27 941 2 084 10 295 85 1 697 1 981 622 19 190 5 580 Ernst & Young Revisionsuppdrag Skatterådgivning 150 35 170 35 185 205 44 561 39 450 Landskrona den 27 februari 2013 Björn. O. Persson Styrelseordförande Christer Nilsson Lars Wallstén Inga Jansson Alf Andersson Kåre Larsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 27 februari 2013 Ernst & Young AB Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har lämnats den Bo Bjesse Lekmannarevisor Birgitta Ljungberg Lekmannarevisor L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 25 Revisionsberättelse Till årsstämman i Landskrona Energi AB, org.nr. 556803-9217 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Landskrona Energi AB för räkenskapsåret 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. 26 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Landskrona Energi AB för 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Landskrona den 27 februari 2013 Ernst & Young AB Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor Granskningsrapport Till årsstämman i Landskrona Energi AB, org.nr. 556803-9217 Vi, Birgitta Ljungberg och Bo Bjesse, av fullmäktige utsedda lekmannarevisorer i Landskrona Energi Aktiebolag, har granskat bolagets verksamhet under året 2012. Granskningen har utförts i enlighet med god sed samt utgått från bedömning om väsentlighet och risk. Det innebär, att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår granskning har utgått från de beslut kommunfullmäktige och bolagsstämma fattat och har inriktats på att granska att besluten verkställts samt att verksamheten håller sig inom de ramar bolagsordningen anger. Vi anser att vår granskning ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktör. Landskrona den 27 februari 2013 Birgitta Ljungberg Bo Bjesse L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 27 Styrelse 28 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Kåre Larsson, VD Landskrona Energi Styrelsen från vänster: Lars Wallstén vice ordförande (S), Mikael Fahlcrantz (MP), Gert Nevhagen (SD), Björn O Persson styrelseordförande (M), Inga Janson (Fp), Alf Andersson (SD) och Christer Nilsson (S). L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 29 30 L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 Utgivare: Landskrona Energi AB Grafisk form och text: Borstahusen Kommunikation AB Foto: Leo Erdfelt, Nicklas Rudfell, Bertil Hagberg Tryck: CA Andersson Papper: Omslag Arctic Volume White 250 g, inlagan Arctic Volume White 130 g Upplaga: 300 ex L ANDSK RONA ENERGI | ÅRSREDOVISNING 2012 31 Landskrona Energi AB Box 226 261 23 Landskrona Besöksadress: Gasverksgatan 2 Tel: 0418 47 33 00 Fax: 0418 47 36 27 [email protected] www.landskronaenergi.se
© Copyright 2024