1. No category

Varukonstruktion väv
Formelsamling för garn- och vävnadsberäkningar
Anders Kärrman
VARUKONSTRUKTION VÄV, 5:a upplagan 2007
ISBN 91-974400-1-9
Textile Support Scandinavia HB
www.textilesupport.se
FIBER- OCH GARNFORMLER
Garnnumrering, längdnummer:
Nm, Ne =
l
m
Garnnumrering, viktnummer:
tex, dtex, den =
m
l
l
= längd, m
m = massa, g
Nm = Metriskt nummer, m/g
Ne1 =Engelskt bomullsnummer, 840 yards/pound
Ne2 =Engelskt lin- hampa och jutenummer, 300 yards/pound
Ne3 =Engelskt ull- och kamgarnsnummer, 560 yards/pound
tex =tex (textile), g/1000m
dtex =decitex, g/10 000m
den =denier, g/9000m
Omräkning:
1 yard (1 yd) = 0,9144 m
1 pound (1 lb) = 453,6 g
Omvandlingsformler baserade på Nm
Nm = 1,7 ⋅ Ne1
Nm = 0,6 ⋅ Ne2
Nm = 1,13 ⋅ Ne3
Nm =
Nm =
Nm =
1000
tex
10 000
dtex
9000
den
2
Effektivt tvinnummer, slättvinning:
NmT =
Nm ⋅ i
n
i=intvinning
n=antal enkelgarner
NmT=effektivt tvinnummer, m/g
Intvinning:
l
i= t
ls
lt= det tvinnade garnets längd
ls= det sträckta enkelgarnets längd
Effektivt tvinnummer, effektslättvinning:
NmT =
100
100
100
100
+
+
Nm1 ⋅ i1 Nm 2 ⋅ i 2 Nm3 ⋅ i 3
texT =
tex1 tex2 tex3
+
+
i1
i2
i3
denT =
den1 den2 den3
+
+
i1
i2
i3
Garnåtgång vid tvinning:
mtot ⋅ NmT = m1 ⋅ Nm1 ⋅ i1 = m 2 ⋅ Nm 2 ⋅ i 2 = m 3 ⋅ Nm 3 ⋅ i 3 .....
enheten för mx är kg
3
Fiberdiameter:
df =
2000
π ⋅ Nm ⋅ ρ
df = fiberdiameter, µm (10-6 m)
Nm = fibernummer, m/g
ρ = fiberdensitet, g/cm3
Fibrers densitet:
densitet, g/cm3
Glasfiber
Fluorfiber
Bomull, Hampa, Jute, Kupro, Lin, Modal, Viskos, Rami
Polyester
Acetat, Natursilke, Triacetat, Ull
Elastan
Akryl
Polyamid 6
Polypropen
2,5
2,2
1,5
1,38
1,3
1,2
1,17
1,14
0,91
Garndiameter:
dg =
1
10 ⋅ c ⋅ Nm
dg = garndiameter, cm
ρ = densitet g/cm3
c = garnkonstant
Garnkonstanten, c:
bomullsgarn
lingarn
ull, kamgarn
ull, kardgarn
=0,9
=0,85
=0,85
=0,75
I det flesta syntetgarnskvaliteterna kan man räkna med maximala c=1,0 d v s att
garnet är homogent.
4
Snodd:
nm = αm ⋅ Nm
ne = α e1 ⋅ N e1
ne = α e 2 ⋅ N e 2
ne = α e 3 ⋅ N e 3
nm = snodd i antal snoddvarv/meter
ne =snodd i antal snoddvarv/tum
αm =snoddkoefficient, metriskt
αe =snoddkoefficient, tum
Observera att αm och αe1 , αe2 , αe3 är inte direkt jämförbara.
I αe1 , αe2 , αe3 ingår också omräkning mellan yard och tum.
5
VÄVNADSBERÄKNINGSFORMLER
Tk = trådtäthet i varp i färdig vara
Ts = trådtäthet i väft i färdig vara
tk
= trådtäthet i varp i skeden (eller på varpbommen)
ts
= trådtäthet i väft i vävmaskin/vävstol (efter skedanslaget)
Ik
= inarbetningsprocent i varp i färdig vara
Is
= inarbetningsprocent i väft i färdig vara
ik
= inarbetning i varp i färdig vara
is
= inarbetning i väft i färdig vara
ikb = beredningskrympning i varp
bsked = skedbredd, cm
brå = råbredd, cm
bfärdig = färdigbredd, cm
lfärdig = färdiglängd, m
lrå
= rålängd, m
lvarp = varplängd, m
lv
= längd av tråd i väv
ls
= sträckt längd av tråd
I, i = inarbetning, I procent- och i decimalform
nk tand= antal trådar per tand
SM = antal tänder/dm
Gåk = garnåtgång i varp, kg
Gås = garnåtgång i väft, kg
Gåtot = garnåtgång totalt, kg
Kvmv = kvadratmetervikt, g/m2
Lpmv = löpmetervikt, g/m
V
= täckfaktor
Omräkning mellan i och I:
i=
100 − I
100
Inarbetning i väft:
is =
b färdig
b sked
Inarbetning i varp:
ik =
lfärdig
l varp
6
Totalt antal varptrådar i en väv:
nk tot = Tk ⋅ bfärdig = t k ⋅ bsked
Inarbetning i väft:
is =
t k b färdig
=
Tk bsked
Inarbetning i varp:
ik =
t s l färdig
=
Ts l var p
ik =
lv
ls
Skedbredd:
bsked =
b färdig
is
Varplängd:
l var p =
lfärdig
ik
7
Skednummer:
SM =
tk ⋅ 10
nk tand
Antal tänder i sked:
n tan d =
bsked ⋅ SM
10
Garnåtgång i varp:
Gå k =
ntr ⋅ l varp
Nmk ⋅ 1000
ntr = antalet trådar som kan beräknas på samtliga varptrådar eller delas upp i antalet
trådar i varje färg eller kvalitet.
Garnåtgång i väft:
Gå s =
bsked ⋅ Ts ⋅ lfärdig x
(⋅ )
y
Nms ⋅ 1000
x = är antalet inslag i 1 färg eller kvalitet
y = totala antalet inslag i mönsterrapporten
Garnåtgång totalt:
Gå tot = Gå k + Gå s
Kvadratmetervikt:
K vmv =
T ⋅ 100
Tk ⋅ 100
+ s
Nm k ⋅ i k Nm s ⋅ i s
Löpmetervikt:
Lpmv = K vmv ⋅ bfärdig
8
Täckfaktor,V
V = vk + vs - vk ⋅ vs
Täckfaktorn i varp, vk:
vk = Tk ⋅ dk ⋅ 1
vk =
dk =
1
10 ⋅ c ⋅ Nmk
Tk
10 ⋅ c ⋅ Nmk
Täckfaktorn i väft, vs :
vs = Ts ⋅ ds ⋅ 1
vs =
ds =
1
10 ⋅ c ⋅ Nms
Ts
10 ⋅ c ⋅ Nms
Generella värden för täckfaktor:
Tät väv
Medeltät väv
Gles väv
V = 1,0 - 0,75
V = 0,75 - 0,50
V = 0,50
PRODUKTIONSBERÄKNING
P
n
η
= produktion, m/tim
= maskinkapacitet, skott/min
= verkningsgrad
Verkningsgrad:
η=
utnyttjad produktion
maximal produktion
Produktionen, P
P=
n ⋅ 60 ⋅ η
t s ⋅ 100
9
TRANSFORMERINGSFORMLER (KVALITETSOMRÄKNING)
T
k
R
g
= trådtäthet
= k-värde
= bindningens rapporttal
= antal genombrott en varptråd gör i en bindningsrapport
= originalinställningen
1
= den nya inställningen
2
Tmax = trådtäthet för teoretisk maximalinställning
Tnorm = trådtäthet för normalinställning
Vmax = täckfaktorn för teoretisk maximalinställning
Vnorm = täckfaktorn för normalinställning
Imax = inarbetning för teoretisk maximalinställning
Inorm = inarbetning för normalinställning
IPT = inställningsprocent beräknad på trådtätheten
IPV = inställningsprocent beräknad på täckfaktorn
Transformering med proportionell täckfaktor:
IPT =
Tnorm
Tmax
IPT =
Inorm
Imax
IPV =
V norm
V max
Tmax = koeff ⋅ c ⋅
Nm
Koefficienten till Tmax tas ur tabellen för sambandet mellan k-värde, Tmax, Imax och Vmax
K-värde:
k=
R
g
Rundväv:
n ktot = n rapp ⋅ R ± d
n ktot = totala antalet trådar i varp
n rapp = totalt antal rapporter av grundbindningen i båda lagren
R = bindningens rapportal
d = bindningens skridningstal
10
Tabell för sambandet mellan k-värdet och Tmax, Imax och Vmax
k-värde
koeff (Tmax)
I max (%)
V max
1
5,77
17
0,82
1,125
6,0
16,2
0,84
1,17
6,15
15,8
0,85
1,25
6,25
15,5
0,86
1,33
6,45
15,3
0,87
1,5
6,74
13,8
0,89
1,67
6,9
13,2
0,905
1,75
7,2
12,8
0,91
2
7,32
11,7
0,93
2,25
7,5
10,8
0,94
2,5
7,75
10
0,945
3
8,1
8,8
0,968
3,5
8,3
7,8
0,975
4
8,45
7
0,98
4,5
8,5
6,6
0,982
5
8,55
6,4
0,983
11
FORMLER OCH REGLER FÖR SYMMETRISK FÄRGORDNING
Rapportbredden för en originalväv:
brapp =
nk rapp1
T1 norm
Rapportbredden för den nya väven:
nk rapp2 = brapp ⋅ Tk2
Proportionalitetstal:
Proptal =
nk rapp2
nk rapp1
Regel 1
Är resterande antal trådar färre än antalet trådar i den bredaste randen
Addera resterande antal trådar med antalet trådar i den bredaste randen och dividera
med två.
Färgordningen ska börja med den bredaste randen i färgordningen och innehålla de
antal trådar som divisionen gav.
Regel 2
Är resterande antal trådar fler än antalet trådar i den bredaste randen och även fler
än de smala rändernas gemensamma antal trådar
Subtrahera de resterande antal trådarna med de smala rändernas gemensamma antal
trådar och dividera med två.
Färgordningen ska börja med den bredaste randen i färgordningen och innehålla de
antal trådar som divisionen gav.
Regel 3
Är resterande antal trådar fler än antalet trådar i den bredaste randen men färre än
de smala rändernas gemensamma antal trådar
Subtrahera de resterande antal trådarna med den bredaste randens antal trådar och
dividera med två.
Färgordningen ska börja i de smala ränderna och innehålla de antal trådar som
divisionen gav.
12