1. No category

Ånge kommun
MIFO fas 2, Ånge Bangård
Östersund 2011-12-09
MIFO fas 2, Ånge Bangård
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
2011-12-09
61811146630
Version 1
Kristina Tajani
Patrik von Heijne
Christian Maurice
Uppdragsledare
Handläggare
Granskare
Ramböll Sverige AB
Färjemansgatan 22
831 41 Östersund
Telefon 010-615 60 00
Fax 063-13 39 40
www.ramboll.se
Unr 61811146630
Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning.............................................................................................. 1
2.
Problemställning och målsättning ................................................................... 1
3.
Kunskapsläget................................................................................................. 2
4.
Provtagning och analyser................................................................................ 3
5.
Provtagnings- och analysresultat .................................................................... 4
6.
Riskklassning .................................................................................................. 6
6.1
Västra delen av området ..................................................................................... 6
6.2
Östra delen av området ...................................................................................... 7
7.
Referenser ...................................................................................................... 9
8.
Bilaga 1 - Flygbilder ........................................................................................ 1
9.
Bilaga 2 – XRF-analyser .................................................................................. 3
9.1
Allmänt ............................................................................................................. 3
9.2
Kvalitetskontroll ................................................................................................. 3
9.3
Analysresultat.................................................................................................... 4
10.
Bilaga 3 – Resultat laboratorieanalyser........................................................... 6
11.
Bilaga 4 – Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM ..................................... 15
12.
Bilaga 5 – Utdata från GPS ............................................................................ 17
i
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
MIFO fas 2, Ånge Bangård
1.
Sammanfattning
Utifrån utförd provtagning och tidigare undersökningar har den östra delen av
området bedömts tillhöra riskklass 3. Klassningen har gjorts grundat på de
generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM)
(Naturvårdsverket, 2009). De föroreningar som i första hand styrt riskklassningen
och som även påträffats i halter överstigande riktvärdena är Cu och Pb. Övriga
delar av området har klassats som riskklass 4.
De generella riktvärdena för MKM för Cu och Pb (200 respektive 400 mg/kg TS) är
styrda av skydd av marklevande organismer, därefter skydd av grundvatten och
först i tredje hand skydd av människors hälsa (190 000 reps 3 700 mg/kg TS).
Mot bakgrund av detta och de påvisade halterna är det rimligt att anta att en
fortsatt användning av det aktuella området för någon form av industriell eller
affärsverksamhet inte äventyrar människors hälsa.
2.
Problemställning och målsättning
Det aktuella området kan tidigare ha använts för, samt miljö- och hälsomässigt
negativt påverkats av, tidigare industriella verksamheter. Även om ingen
verksamhet skulle ha förekommit inom delar av området är det ändå möjligt att
närliggande verksamheter kan orsakat påverkan. Inför eventuella framtida
företagsetableringar inom området är det av intresse att ha kännedom om vilka
risker området innebär. Området är inritat i Figur 1, från vilken det även går att
utläsa vilka fastigheter som berörs.
Figur 1. Karta över området
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
1 av 1
Målsättningen med denna studie har varit att göra en säkrare riskklassning av
området än den som gjordes i den tidigare MIFO fas 1-studien, i vilken området
ansågs troligtvis tillhöra riskklass 2 eller 3.
Området har delats in i två huvudområden, det västra (V) och den östra (Ö), vilka
i sin tur delats in i två mindre delområdena (1 och 2), se Figur 2.
V1
V2
Ö1
Ö2
Figur 2. Områdesindelning
Västra området
I tidigare studier har ingen information framkommit som tyder på att området har
använts eller nyttjats på ett sätt som kan ha lett till att det förorenats. Det finns
dock en tipp direkt söder om området och det är oklart om dumpning även kan ha
skett inom delområdena V1 och V2. Detta bör kontrolleras visuellt och vid behov
även genom jordprovtagning.
Östra område
Hantering och lagring av slipers har förekommit inom delområde Ö2. Detta kan ha
lett till att område förorenats. Bland de föroreningar som kan vara aktuella
återfinns As, Hg och kreosot. Alla tre bedöms ha mycket hög farlighet
(Naturvårdsverket 1999). Område Ö1 bedöms utifrån flygbilderna vara mindre
påverkad än område Ö2. Eventuell föroreningssituation inom området bör
kontrolleras genom jordprovtagning.
3.
Kunskapsläget
Kunskapsläget inför denna studie finns redovisad i den MIFO fas 1-studie som
Ramböll gjorde över området under sommaren 2011, (Ramböll 2011) Den grundar
sig på tolkning av flygbilder över området, se Bilaga 1 - Flygbilder, en översiktlig
undersökning av bangården som gjordes av NIRAS 2008-2009 på uppdrag av
Banverket (Banverket Expertstöd Miljö 2009) samt erfarenhet av
föroreningssituationen vid bangårdar.
Delområde V1 har varit skogbevuxen sedan 1949 medan V2 i flygbilderna ser ut
att ha varit en åker. Ett hus syns där det idag går en väg mellan V2 och Ö1. Enligt
bilden från 1961 är hela västra delen av fastigheten skogbevuxen sedan 60-talet
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
2 av 2
fram till idag. Söder om V1 har det funnits en tipp sedan mitten av 70-talet.
Utifrån flygbilden ser det ut som bl.a. schaktmassor har deponerats. Det är möjligt
att tippen även sträcker sig in på V1.
Den östra delen av fastigheten var 1949 åkermark. I början av 60-talet började
den norra markremsan av Ö2 mot spåren att nyttjas för lagring av gods (det som
verkar vara slipers som syns längs spåret). På bilden från 1976 ser fastigheten ut
som den ser ut idag med lagring av olika gods. Slipers och räls har lagrats och
hanterats på området Ö2 (bild från 1976). I övrigt är det svårt att urskilja vad
som har tippats på området utifrån bilderna (grus och jord verkar finnas på Ö1).
Samma typ av verksamhet verkar även ha pågått 1992. Bildkvalitén för denna bild
är dock sämre, vilket gör det svårt att identifiera materialen som finns lagrade.
NIRAS undersökte Ånge Bangård 2009, dock inte det nu aktuella området. De
grundvattenanalyser som genomfördes indikerade ingen storskalig spridning av
föroreningsämnen inom bangårdsområdet, varken av metaller eller organiska
ämnen. Inget grundvattenprov visade på förekomst av föroreningsämnen i
haltnivåer överstigande SPIMFAB:s riktvärden med ytvatten som exponeringsväg.
På en upplagsplats påträffades föroreningshalter överstigande MKM avseende
koppar, bly och zink. Föroreningarnas ursprung är okänt men kan eventuellt
härstamma från lagring av impregnerade slipers, skrot- och skräphanteringen
alternativt att platsen används som snöupplag.
En samlad bedömning av områdena Ö1 och Ö2 är att de troligtvis tillhör riskklass
2 eller 3. Informationsunderlaget är dock väldigt litet för att kunna göra en mer
detaljerad bedömning. För områdena V1 och V2 är riskklassen troligtvis 4.
4.
Provtagning och analyser
För att uppfylla syftet med undersökningen utfördes jordprovtagning inom
området. Provtagningen utfördes i första hand fokuserad på det övre markskiktet
med syfta att påvisa eventuell förekomst av föroreningar som härstammar från
slipershanteringen. Provtagningen skedde i totalt 14 provgropar vilka grävdes med
grävmaskin, se Figur 3 för provpunktsplaceringar. Provgrop 1-6 mättes in med
GPS, se Bilaga 5 – Utdata från GPS. Övriga punkter syftades in då GPS:en slutat
fungera.
13
14
V1
V2
1
2
12
4
5
Ö1
11
Ö2
3
100 m
6
10
7
8
9
Figur 3. Provgropsplacering
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
3 av 3
Den naturliga jorden inom området utgörs av torv eller sandig, lerig morän.
Området för provgrop 1-11 utgörs av en upplags- och köryta bestående av
fyllnadsmassor såsom grus, rivningsmaterial och sand. Provgrop 12 ligger i
anslutning till ett område som bl. a fungerat som snötipp (strax söder om ett
skogsområde). Provgrop 13 och 14 är belägna i anslutning till en mindre väg
mellan Banverkets område och kommunens mark.
Vid provtagningstillfället var upplagsområdet till stora delar använt som
timmerupplag, varför framkomligheten och även möjligheten att provta var
begränsad. Detta medförde att provtagningsplanens provplaceringar var tvungna
att justeras.
Provtagning skedde ner till naturlig jord, dock till max 1,5 m. Prover togs ut som
samlingsprov över 0,5 m längd från en sida i gropen, eller från grävmaskinens
skopa i de fall gropen var för djup. Vid avvikande jordlager togs separata jordprov
för de olika jordlagren, se Tabell 1. Proverna togs i diffusionstäta påsar. Proverna
förvarades mörkt och svalt i kylväska under dagen. Då provtagningen skedde på
en fredag ställdes de sedan in i kylskåp och skickades till analys först veckan
därpå.
I provgrop 12 noterades en stark bränslelukt. Totalt togs 22 prover. Vid
provtagningstillfället var vädret blåsigt, mulet som klarnade upp under dagen med
en temperatur kring 12-15 °C.
Tabell 1. Prover. Förklaring till kolumnen Analys - XRF, PID, lab-analys av Metaller, PAH, Alifater respektive Aromater
Provgrop
5.
Prov nr
Djup, cm
Analys
Provgrop
Prov nr
Djup, cm
Analys
1
1
0-50
X
7
12
0-50
X MP
2
2
40-75
X
8
13
0-50
X MP
3
3
0-75
X
9
14
100
X M
4
4
30-100
X
9
15
100
5
5
100-150
X
10
16
100-150
5
6
50-100
X
10
17
50
X MP
5
7
0-50
X M
11
18
0-30
X MP
6
8
75
6
9
50
6
10
7
11
X
11
19
30-100
X MP
12
20
150
100-150
X
13
21
0-100
X
50-100
X
14
22
0-100
X
PAA
X
PiPAA
Provtagnings- och analysresultat
Prov 20 som luktade bränsle analyserades med PID i fält, resultat 50 PPM. Prov 8
och 15 uppvisade avvikande lukt och/eller utseende. Dessa tre prover skickades
för analys av organiska föroreningar. Övriga 19 prover analyserades med XRF.
Efter XRF-analyserna valdes sju prover ut för att de hade höga resultat eller att
analysen ansågs osäker på grund av stor spridning i resultatet eller mycket blött
prov. Fem av de ytligare proverna skickades för analys av PAH. Då dessa prover
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
4 av 4
inte luktat något vid provtagningen ansågs sannolikheten för att de skulle
innehålla några högre halter av aromater eller alifater som mycket låg, varför de
endast analyserades med avseende på PAH:er. De mest intressanta parametrarna
från laboratorieresultaten redovisas i Tabell 2. För kompletta analysresultat se
Bilaga 2 – XRF-analyser och Bilaga 3 – Resultat laboratorieanalyser.
Tabell 2. Analysresultat från laboratorie för metaller och PAH samt Organiskt inklusive PAH. Enhet mg/kg TS. Färgning utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden, Naturvårdsverket (2009). Näst högsta värdet för metaller och högsta för
PAH har markeras i fetstil, se texten nedan.
Riktvärde NV
PG5 P7
PG6 P9
PG7 P12
PG8 P13
PG9 P14
PG10 P17
PG11 P18
Medel PG
0,00-0,50
0,50
0,00-0,50
0,00-0,50
1,00
0,50
0,00-0,30
5,6,7,10,11
KM
MKM
As
10
25
Ba
200
300
98
45
37
22
81
27
43
50
Cd
0,5
15
0,2
0,5
0,8
0,1
0,1
0,3
0,2
0,4
Co
15
35
10
9
8
6
8
6
8
8
Cr (tot)
80
150
22
28
22
11
16
28
17
23
Cu
80
200
32
137
171
15
24
493
58
178
Hg
0,25
2,5
<1
<1
<1
<1
<1
<1
<1
<1
Mo
40
100
1
2
3
<0.4
1
1
1
1
Ni
40
120
21
20
18
13
16
15
20
19
Pb
50
400
155
266
939
12
17
42
62
293
V
100
200
26
23
25
16
20
17
20
22
Zn
72
52
TS (%)
73,3
92,8
93,9
93,3
95,9
93,1
90,3
89
5
9
23
<3
5
4
4
9
250
500
174
219
39
235
76
155
PAH L
3
15
1,6
0,18
<0.15
0,41
<0.15
0,7
PAH M
3
20
2,7
2,3
0,2
2,5
0,67
2,0
PAH H
1
10
1,2
2,3
0,21
3,9
0,68
2,0
Riktvärde NV
KM
MKM
TS (%)
PG6 P8
PG9 P15
PG12 P20
0,75
1,00
1,50
12
80
88
<10
Al >C8-C10
20
120
<10
<10
<10
Al >C10-C12
100
500
<20
<20
<20
Al >C12-C16
100
500
<20
<20
<20
Al >C16-C35
100
1000
22
21
24
Ar >C8-C10
10
50
<1
<1
<1
Ar >C10-C16
3
15
<1
<1
1,3
Ar >C16-C35
10
30
<1
<1
<1
PAH L
3
15
1,1
<0.15
<0.15
PAH M
3
20
1,3
<0.25
<0.25
PAH H
1
10
0,8
<0.3
<0.3
0,012
0,04
<0.01
<0.01
<0.01
Etylbensen
10
50
<0.05
<0.05
<0.05
M/P/O-Xylen
10
50
<0.05
<0.05
<0.05
Toluen
10
40
<0.05
<0.05
<0.05
Al >C5-C8
Bensen
83,2
<10
89,2
<10
Av de analyserade proverna är det fem som överstiger Naturvårdsverkets
riktvärden för känslig markanvändning (KM) för PAH H, As, Cd, Cu och/eller Pb, se
Figur 4. Riktvärdet för Cd överskrids bara i ett prov och då endast knappt. Ett prov
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
5 av 5
överskrider riktvärdet för Mindre känslig markanvändning (MKM) för Cu och ett
annat för Pb.
Riktvärdet för MKM för Cu och Pb är i första hand styrt av skydd av marklevande
organismer. Utan detta hade alla uppmätta halter av Cu varit under riktvärdet. För
Pb gäller dock att ett prov överskrider den del av riktvärdet för som härrör sig från
skydd av människans hälsa, se Bilaga 4 – Beräkningsmodellen, riktvärden för
MKM.
De fem proven är alla från ytprover från norra delen av delområde Ö2. XRFanalyser av djupare prover från de fem provgroparna har alla haft lägre
metallhalter, understigande KM. För PAH:er har djupare prov endast analyserats
från provgrop 6. Även där var det djupare provet under riktvärdet.
Utifrån områdets historik och de erhållna analysresultaten är det rimligt att anta
att jorden förorenats på plats och att det mesta har fastlagts i de övre jordlagren.
En schematisk avgränsning av en potentiell yta med föroreningshalter
överstigande KM har utifrån de erhållna resultaten ritats in i kartan. Ytan har en
area på ca 9 000 m2. Ett medelvärde för de fem proverna finns redovisade i
tabellen. Det bör betonas att variationen mellan provresultaten är stor, varför
nyttjandet av detta medelvärde så som en skattning av medelhalten inom
området är mycket osäker. Även avgränsningen är mycket osäker då den bygger
på väldigt få provpunkter och inga prover tagna för verifiering av avgränsningen.
Inom övriga delområdet tycks halterna av såväl metaller som organiska
föroreningar vara låga.
13
14
V1
V2
1
2
12
4
5
Ö1
11
Ö2
100 m
3
6
10
7
8
9
Figur 4. Schematisk avgränsning av förorenat delområde. Provpunkter med halter
över MKM i kraftigare nyans.
Vare sig synintryck eller analysresultat tyder på att tippning har skett inom södra
delen av delområde V1.
6.
Riskklassning
6.1
Västra delen av området
Ingen information har framkommit som tyder på att området har använts eller
nyttjats på ett sätt som kan ha lett till att det förorenats varför det klassas som
riskklass 4
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
6 av 6
6.2
Östra delen av området
Riskklassningen för området har gjorts utifrån analysresultat för As, Cd, Cu, Pb
och PAH H, de fem ämnen som påträffats i halter överstigande riktvärdet för KM.
Då endast jordprover analyserats grundar sig riskklassningen endast på dessa.
Förekomsten av PAH innebär att det troligtvis förekommer kreosot inom området.
Detta har dock inte kontrollerats varför riskklassningen görs utifrån analysresultat,
rikt- och jämförvärden för PAH-16.
Farlighet
De funna föroreningarna As, Cd, Pb och PAH hör enligt Naturvårdsverket (1999)
till gruppen ämnen med ”Mycket hög farlighet” medan Cu hör till gruppen ”Hög
farlighet”.
Föroreningsnivå
Vid bedömning av föroreningstillståndet och avvikelse från jämförvärden har
jämförelse gjorts mot MKM då området och dess närhet är att betrakta som ett
område av MKM-karaktär. Då 19 prover analyserats med avseende på metaller
har det näst högsta används vid bedömningarna. För organiska analyser finns inte
så många prover analyserade varför det högsta värdet använts.
Då det näst högsta analysresultatet för varje metall är lägre än MKM och då alla
analysresultat för organiska föroreningar är lägre än MKM blir tillståndet för alla
analyserade ämnen ”Mindre allvarligt”.
Vid jämförelse mot jämförvärden i djupa moräner i tätorter, tabell 2, bilaga 5 i
Naturvårdsverket (1999) indikerar As ”ingen eller liten påverkan”, Cd och PAH Ö
”trolig påverkan av punktkälla” samt Cu och Pb ”stor påverkan av punktkälla”.
Vid bedömning av mängden förorening har endast den översta halvmetern av
norra delen av Ö2 antagits förorenad och då med en halt motsvarande
medelvärdet för de fem proverna från denna del av delområdet. Jordmängden är
beräknad till ca 7 000 ton TS (290 m * 30 m * 0,5 m = 4 300 m3 * 1,8 ton/m3 *
0,89 (TS)). Det ger en klassning av föroreningsmängder och -volymer enligt
Tabell 3. I tabellen redovisas även en sammanvägd föroreningsnivå baserad på
föroreningstillståndet, avvikelsen från jämförvärdet, mängden och volymen.
Tabell 3. Sammanvägning av föroreningsnivå. Raderna i rak fetstil vägs samman
till den nedersta enligt Naturvårdsverket (1999).
Föroreningens farlighet
Tillstånd (allvarlighet)
Avvikelse fr jfv
(påverkan av
punktkälla)
As
Cd
Cu
Pb
PAH H
Mycket hög
Mycket hög
Hög
Mycket hög
Mycket hög
Mindre
Mindre
Mindre
Mindre
Mindre
Ingen/liten
Trolig
Stor
Stor
Trolig
Halt (mg/kg TS)
Mängd (kg)
9
0,4
178
293
2
63
3
1240
2042
14
Mängdklassning
Mycket stor
Stor
Mycket stor
Mycket stor
Stor
Volymklassning
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Sammanvägd
föroreningsnivå
Måttlig
Måttlig
Stor
Stor
Måttlig
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
7 av 7
Som framgår av tabellen klassas föroreningstillståndet för As, Cd och PAH H till
måttligt medan tillståndet för Cu och Pb klassas som stort.
Spridningsförutsättningar
De naturliga jordarternas hydrauliska konduktivitet inom området bedöms ligga
mellan 10-5-10-10 m*grundvattenlutning(%)/s, vilket motsvarar spannet
genomsläpplig-täta jordlager.
Det finns inga vattendrag i anslutning till fastigheten och tidigare undersökningar
av bangården visar ingen storskalig spridning. Det antas ej heller finnas något
uttag av grundvatten. Damning kan vara ett problem för människorna som vistas i
området. Spridningsförutsättningarna bedöms sammanfattningsvis vara
”Måttliga”.
Känslighet
Detta är en arbetsplats nära bangården där människor kan vistas. Känsligheten
bedöms vara ”Liten”-”Måttlig”.
Skyddsvärde
Skyddsvärdet bedöms vara litet med tanke på att bangården och annan
industrimark och deponier finns runt fastigheten.
Sammanfattande bedömning
Även om föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög så är de påträffade
halterna relativt låga, varför den sammanvägda föroreningsnivån inte blir högre
än måttlig respektive stor. Tillsammans med litet skyddsvärdet, liten-måttlig
känsligheten och måttlig spridning ger det en samlad riskklassning av delområde
Ö2 motsvarande riskklass 3, se Figur 5.
Inom delområde Ö1 har än lägre halter påvisats varför klassning blir riskklass 4.
S
K
N(As, Cd, PAH H)
F(Cu)
F(As, Cd, Pb, PAH H)
N(Cu, Pb)
Figur 5. Samlad bedömning
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
8 av 8
Inom delområde Ö2 förekommer halter av Pb och Cu klart över MKM i de ytliga
jordlagren. Antalet prover som analyserats är för få och har för stor haltvariation
för att en vettig skattning av medelhalten inom området ska kunna utföras. De
generella riktvärdena för MKM för både Cu och Pb (200 resp 400 mg/kg TS) är
styrda av skydd av marklevande organismer, därefter skydd av grundvatten och
först i tredje hand skydd av människors hälsa (190 000 reps 3 700 mg/kg TS), se
Bilaga 4 – Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM. Mot bakgrund av detta och de
påvisade halterna är det rimligt att anta att en fortsatt användning av det aktuella
området för någon form av industriell eller affärsverksamhet inte äventyra
människors hälsa.
7.
Referenser
Banverket Expertstöd Miljö 2009. Rapport förorenade områden Översiktlig miljöundersökning Ånge bangård. Banverkets diarienummer: F08-9467/SA60
Naturvårdsverket 1999. Rapport 4918: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata.
Naturvårdsverket 2009. Rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning
Ramböll 2011. Inventering av förorenad mark. Mifo-studien är en bilaga i ”Miljökonsekvensbeskrivning Ånge Bangård, 2011-08-23”
MIFO fas 2
Ånge bangård
Unr 61811146630
9 av 9
8.
Bilaga 1 - Flygbilder
Flygbild från 1949
Flygbild från 1961
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Flygbild från 1976
Flygbild från 1986
Flygbild från 1992
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
9.
Bilaga 2 – XRF-analyser
9.1
Allmänt
Analyserna utfördes med en XRF av modellen Niton XL3T 600.
De prover som analyserades kom från fastigheten söder om Ånge bangård. De var
märkta som provpunkt X, prov Y. Prov nummer 8, 15 och 20 saknades. Dessa
prover hade skickats till ALS för organiska analyser. Det enda provet som togs för
provpunkt 12 var ett av dessa tre, varför inga XRF-analyser kunde göras för
denna provpunkt.
Proverna kom i för XRF-ändamål nästan fyllda plastpåsar, varför homogenisering
försvårades. En del av proverna var av blandade jordarter. Några innehöll något
som påminde om riktigt blöt lera och gick inte att homogenisera alls (p 5 5, p 5
6). Några innehåll en blandning av leriga klumpar blandat med mer
lätthomogeniserbart material. Av ovanstående anledningar valdes ett större antal
delanalyser, 6 st, med en lite kortare analystid, 20 s, för det mest intressanta
huvudfiltret (analyserar Mo, Zr, Sr, U, Rb, Th, Pb, Se, Ars, Hg, Zn, W, Cu, Ni, Co,
Fe, Mn). De två övriga filtren (analyserar Cr, V, Ti, Sc, Ca, K, S, Ba, Cs, Te, Sb,
Sn, Cd, Ag, Pd) analyserades i 10 s för att ge en uppskattning om halterna, om än
ej så noggrann.
9.2
Kvalitetskontroll
Kvalitetsförsäkringsarbetet för XRF-analyserna bestod av en inledande intern
kalibrering som redovisade en upplösning på väl tillräckliga 184. Analyserna
inleddes och avslutades med analys av tre referensprover (RCRA 180-428, -600
och -436). Resultaten kontrollerades direkt mot tidigare fastställda medelhalter
och analysspridningar, se diagram nedan. Två gånger överskreds avvikelsen från
medelhalt med mer än två standardavvikelser varför referensprovanalyserna
omgående upprepades. Då de nya analysresultatens avvikelse understeg 2
standardavvikelser utfördes ingen vidare kontroll utan instrumentet antogs
fungera som det skulle. Då inga alarmerande mönster kan urskiljas ur
diagrammen antas instrumentet ha fungerat tillfredställande.
Kalibreringskontroll As mot 180-600
(Avläsning 8 - 136, analysdatum 11-10-05 - 11-10-05)
8
Ars
40
6
XRF medel
35
XRF 2 SD
4
2
XRF 3 SD
30
180-428 medel
25
180-428 2 SD
0
-2 0
50
100
150
Ars
XRF medel
XRF 2 SD
XRF 3 SD
180-600 medel
As [PPM]
As [PPM]
Kalibreringskontroll As mot 180-428
(Avläsning 7 - 134, analysdatum 11-10-05 - 11-10-05)
180-600 2 SD
20
15
10
-4
5
-6
0
Reading No
stdAv/medelmätfel = 1,51
Kalibreringskontroll As mot 180-436
(Avläsning 9 - 137, analysdatum 11-10-05 - 11-10-05)
600
Ars
XRF medel
550
XRF 2 SD
As [PPM]
XRF 3 SD
500
180-436 medel
180-436 2 SD
450
400
350
0
50
100
Reading No
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
150
stdAv/medelmätfel = 1,51
0
50 Reading No
100
150
stdAv/medelmätfel
= 1,31
Mitt under analysen upptäcktes kondens i XRF:en varför kompletterande analys av
referensproverna utfördes. Dessa påvisade dock ingen effekt varför analysarbetet
fortsattes.
Batteriet var fulladdat inför analyserna och blev aldrig markant urladdat.
9.3
Analysresultat
Som framgår av Tabell 4 är det i första hand de tre proverna, p 6 9, p 7 12 och
p 10 17 som riskerar att ha halter över MKM. Av dessa är det ringa överskridandet
för As i p 6 9 det som är mest osäkert. Det kan ev orsakas av den höga Pb-halten
i detta prov. För fullständig utdata från XRF-analyser se
Tabell 5. I tabellen framgår att spridningen för de sex delanalyserna av prov ”p 6
9” är relativt sätt mycket stor för vilket indikerar att mätosäkerheten för provet är
stor.
Tabell 4. Sammanställning XRF-resultat (Provnamn i fetstil har även analyserats
med ICP-MS)
Pb
RIKTVÄRDEN
XRF-DATA
Ars
Zn
Cu
Ni
KM
50
10
250
80
40
MKM
400
25
500
200
120
FA
2500
1000
2500
2500
1000
>FA
>2500
>1000
>2500
>2500
>1000
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
PROV
<LOD
Antal
Duration
p 01 01 0-50
6,0
40,0
9,7
5,0
<5,9
[3,4]
36,3
8,4
<18,0
[17,5]
54,4
25,8
p 02 02 40-75
6,0
40,0
10,7
5,5
<6,4
[2,2]
38,0
9,7
35,1
14,6
<43,9
[33,2]
p 03 03 ?
7,0
40,0
12,2
5,1
<5,9
[1,5]
67,5
9,9
19,8
12,4
<37,8
[26,5]
p 04 04 30-100
6,0
40,0
11,4
5,0
<6,0
[4,3]
42,0
8,6
20,1
11,8
<36,6
[26,7]
p 05 05 100-150
6,0
40,0
10,5
4,3
<5,2
[4,8]
50,8
7,7
33,6
10,2
<30,1
[14,5]
p 05 06 50-100
6,0
40,0
17,2
5,0
7,6
4,1
59,4
8,8
21,1
10,8
<33,9
[26,7]
p 05 07 0-50
6,0
40,0
151,6
9,6
15,2
7,8
46,9
8,3
37,4
11,8
<33,4
[4,1]
p 06 09 50
6,0
40,0
159,5
10,4
26,3
8,6
145,1
13,1
122,2
16,0
60,8
25,9
p 06 10 100-150
6,0
40,0
9,5
5,5
<6,6
[5,2]
41,3
10,2
35,2
14,5
70,2
30,7
p 07 11 50-100
6,0
40,0
28,1
5,7
<6,6
[1,9]
20,7
7,1
33,5
11,8
40,7
23,3
p 07 12 0-50
6,0
40,0
669,9
20,1
65,7
16,5
176,4
14,7
149,9
17,4
77,2
27,4
p 08 13 0-50
6,0
40,0
9,2
4,9
<5,7
[1,6]
22,6
7,7
30,3
12,5
<36,8
[24,8]
p 09 14 100
6,0
40,0
14,0
5,3
<6,4
[5,9]
37,6
8,8
24,7
12,4
42,8
25,7
p 10 16 100-150
6,0
40,0
<6,7
[5,9]
<5,2
[2,8]
26,5
7,3
23,2
10,9
37,9
22,9
p 10 17 50
6,0
40,0
25,0
5,7
9,5
4,7
227,2
15,3
334,7
21,6
<36,5
[32,7]
p 11 18 0-30
6,0
40,0
35,9
6,2
11,2
5,2
67,4
10,1
62,4
13,8
<37,1
[26,4]
p 11 19 30-100
6,0
40,0
10,4
5,0
<5,8
[2,7]
26,6
7,7
<16,7
[6,3]
<36,0
[23,4]
p 13 21 0-100
6,0
40,0
43,3
6,3
<7,5
[4,5]
56,2
8,9
40,6
12,0
<34,2
[21,1]
<7,2
p 14 22 0-100
6,0 40,0
29,5
6,1
[4,3]
94,1
11,5
Förklaring till tabell
Halt Osäk.(=medelanalysosäkerhet)
9,6
1,9 - medelmätvärde = 9,6; medelanalysfel (2σ) = 1,9
<3,2 [2,3] - detektionsgräns = 3,2; medelmätvärde
= 2,3
OBS: Såväl fel som detektionsgränser är analysantalsjusterade (medelanalysfel/rot(antal delanalyser)
65,9
14,2
42,6
26,5
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Halt
Osäk.
Halt
Osäk.
Halt
Osäk.
Halt
Osäk.
Halt
Osäk.
De prov som hade högst halter eller av jordartsskäl inte var lämpliga för XRFanalys i påse (prov 7, 9, 12, 13, 14, 17 och 18) har även analyserats på
laboratorium med ICP-MS. Korrelationen mellan ICP-MS och XRF redovisas i Figur
6.
Figur 6. Korrelation mellan ICP-MS och XRF
Det är välan få, ej jämnt spridda värden och ej heller slumpmässigt utvalda prover som ingår i
korrelationen, speciellt det enda högre värdet får stort genomslag. Än dock ger de en indikation
på att XRF:en underskattar metallhalterna för de två ämnena.
Tabell 5. Utdata från XRF -se separat bilaga
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
10.
Bilaga 3 – Resultat laboratorieanalyser
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
11.
Bilaga 4 – Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630
12.
Bilaga 5 – Utdata från GPS
Resultat från inmätning av provgropar
Koordinatsystem: SWEREF991545-RH70
Instrument: TRIMBLE R8 GNSS/R6/5800
Noggrannhet: Vid goda förhållanden är noggrannheten 2 cm i plan och höjd.
Kommentarer: Tyvärr drabbades vi av tekniska problem och provgrop 7-14 fick
syftas in.
PROVGROP
X
Y
Z
pg 1
144880.463
6935192.952
166.498
pg 2
144928.550
6935173.593
166.502
pg 3
144929.010
6935135.257
166.638
pg 4
144989.515
6935173.174
167.197
pg 5
145040.561
6935150.452
166.929
pg 6
145069.818
6935127.274
166.616
Ånge bangård, MIFO fas 2
Unr 61811146630