Kurslitteratur Barnlitteratur i dialog med skola och omvärld, 15 hp

Kurslitteratur
Barnlitteratur i dialog med skola och omvärld, 15 hp
LVL403
Fastställd av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 2011-12-07
Gäller fr.o.m. VT2012
* = text ingår i kompendium
Delkurs 1: Barnlitteratur, 7,5 hp
Barnlitteraturanalyser (2008). Maria Andersson & Elina Druker (red.). Lund: Studentlitteratur. (80 s.
enligt lärarens anvisning)
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Rabén & Sjögren. (50 s. enligt
lärarens anvisning)
Christensen, Nina (2010). ”Fiktion for begyndere. Narrative forløb og karakterer i nordiske billedbøger for
små børn”. I: Barnelitterært forskningstidsskrift nr 1. (s. 1–11) (tillgänglig på
www.childlitaesthetics.net/index.php/blft/issue/view/441)
*Druker, Elina (2010). ”Från dystopier till eco chic. Miljökritiska bilderböcker från 1970-talet till i dag.”
I: Horisont nr 1. (s. 12–17)
*Edström, Vivi (1992). Astrid Lindgren – Vildtorning och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren. (15 s.
enligt lärarens anvisning)
Edström, Vivi (1986). Selma Lagerlöfs litterära profil. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 91–132)
*Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1994). Ord och bilder för barn och ungdom. Barnlitteraturen. Historik,
kommentarer, texturval. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 53–57 och 129–138)
Hallberg, Kristin (1998). ”Reflektioner kring den barnlitterära texten.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig –
sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 11–15.)
Kåreland, Lena (1998). ”1900-talets svenska bilderbok. Några exempel.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs
mig – sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 277–295.)
Kåreland, Lena (2008). ”Barnlitteraturens utveckling i Sverige.” (tillgänglig på www.litteraturbanken.se)
Lindberger, Örjan (1998). ”Barnböcker och vuxenlitteratur.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka
mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 19–32.)
Netterstad, Märta (1998). ”Modern svensk barnpoesi.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka mig! En
bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 322–350)
*Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. (s. 66–70, 145–153)
*Wolf, Lars (1997). ”Barndomstexterna i ett litteraturpedagogiskt sammanhang.” I: Barndomslandskap.
Texter om att minnas och berätta. Sveriges Utbildningsradio. (S. 196–206.)
*Wolf, Lars (2004). Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (15
s. enligt lärarens anvisning)
Enligt lärarens anvisning läses dessutom c:a 50 sidor facktext i anslutning till analysövningar och den
valda skönlitteraturen.
Skönlitteratur:
Enligt lärarens anvisning läses ett urval skönlitteratur (totalt c:a 700 s.). Urvalet innehåller sagor,
barnboksklassiker, barnlyrik, samtida barnböcker och bilderböcker.
OBS! De studenter som tidigare läst Svenska i mångfaldens skola II (US206P, US206A eller US216A)
ska i samråd med läraren ersätta ev. dubblerade artiklar ur Barnlitteraturanalyser med motsvarande antal
artiklar som exempelvis väljs bland följande:
Andersson, Maria (2011). ”Bland allmogebarn, samer och prästgårdsflickor. Laura Fitinghoffs Barnen
ifrån Frostmofjället.” I: Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2.
Schaffer, Barbro (2002). ”Från skog till hav – naturgestaltningen hos Elsa Beskow.” I: Ulf Cederlöf (red.),
Elsa Beskow. Vår barndoms bildskatt. Stockholm: Nationalmuseum.
Svensson, Sonja (1996). ”Barnböcker utan barn.” I: Anne Banér (red.), Barnkultur – igår, idag, i morgon.
Stockholm: Centrum för barnkulturforskning.
Öhrn, Magnus (2011). ”Klart slut varulvstjut – den litterära pojkhumorn och exemplet Bert.” I: Barnboken
nr 2.
Österlund, Maria (2008). ”’Se så söt du blir i den här’. Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina
Wirséns bilderböcker.” I: Barnboken nr 2.
Delkurs 2: Barnbokens figurer i förvandling, 7,5 hp
Andersson, Carina, Lindgren, Charlotte & Renaud, Catherine (2006). ”Vilken röra i kökssoffan!” I:
Barnboken nr 2, (s. 34–44)
*Bödker, Benni (1997). ”Mårdön Smet: Fra Mumin til Madame Blavatsky.” I: Carl Barks & Co nr 25. (s.
4–14)
Gunder, Anna (2004). ”Harry Ludens: Harry Potter and the Philosophers’s Stone as a Novel and
Computer Game”. I: Human IT nr 2. (s. 1–24) (tillgänglig på http://etjanst.hb.se/bhs/ith//2-7/)
*Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning. Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund. (s. 71–85)
*Hallin, Ulrika (2004). ”Muminologi – familjeorienterad, kamratlig och lönsam.” I: Opsis Kalopsis
nr 2. (s. 29–30)
Helander, Karin (1998). Från sagospel till barntragedi. Pedagogik, förströelse och konst i 1900-talets
svenska barnteater. Stockholm: Carlsson. (s. 27–40, 124–155, 156–181)
Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002). Hans Lund (red.). Studentlitteratur: Lund.
Kenschaft, Lori (1999).”Just a Spoonful of Sugar? Anxieties of Gender and Class in ’Mary Poppins’”. I:
Girls, Boys, Books, Toys, Gender in Children’s Literature and Culture. Beverly Lyon Clark & Margaret
R. Higonnet (red.). Baltimore & London: The Johns Hopkins University Press. (s. 227–242)
Kåreland, Lena (2002). En sång för att leva bättre. Om Lennart Hellsings författarskap. Stockholm:
Rabén & Sjögren, s. 235–272.
*Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder. Svenska tecknade serier för barn. Göteborg: Makadam.
(s. 174–190)
*Nikolajeva, Maria (2003). ”Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter.” I: Tidskrift för
litteraturvetenskap nr 4. (s. 4–19)
Nikolajeva, Maria (2006). ”What do we translate when we translate children’s literature?” / I: Beyond
Babar. The European tradition in children’s literature. Lanham, Md.: Children’s Literature Association
and the Scarecrow Press. (s. 277–297)
Skjønsberg, Kari (1982). ”Vad är en adaptation?” I: Vem berättar? Om adaptation i barnlitteratur.
Stockholm: Rabén & Sjögren.
Dessutom ingår enligt lärarens anvisning:
– Fack- och skönlitterär text i anslutning till några olika barnboksfigurer (valda bland t ex Pippi, Ronja,
Karlsson på taket, Alfons, Pettson och Findus, Mumin, Nalle Puh, Krakel Spektakel, Peter Pan, Alice i
Underlandet och Harry Potter) och barnlitterära genrer som sagor och ABC-böcker och deras
förvandlingar på det intermediala fältet (litteratur, musik, teater, film, dataspel, upplevelsekultur).
– Barnfilm, barnmusik och aktuell barnteater.