Kurslitteratur Barnlitteratur i dialog med skola och omvärld, 15 hp LVL403 Fastställd av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 2011-12-07 Gäller fr.o.m. VT2012 * = text ingår i kompendium Delkurs 1: Barnlitteratur, 7,5 hp Barnlitteraturanalyser (2008). Maria Andersson & Elina Druker (red.). Lund: Studentlitteratur. (80 s. enligt lärarens anvisning) Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Rabén & Sjögren. (50 s. enligt lärarens anvisning) Christensen, Nina (2010). ”Fiktion for begyndere. Narrative forløb og karakterer i nordiske billedbøger for små børn”. I: Barnelitterært forskningstidsskrift nr 1. (s. 1–11) (tillgänglig på www.childlitaesthetics.net/index.php/blft/issue/view/441) *Druker, Elina (2010). ”Från dystopier till eco chic. Miljökritiska bilderböcker från 1970-talet till i dag.” I: Horisont nr 1. (s. 12–17) *Edström, Vivi (1992). Astrid Lindgren – Vildtorning och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren. (15 s. enligt lärarens anvisning) Edström, Vivi (1986). Selma Lagerlöfs litterära profil. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 91–132) *Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1994). Ord och bilder för barn och ungdom. Barnlitteraturen. Historik, kommentarer, texturval. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 53–57 och 129–138) Hallberg, Kristin (1998). ”Reflektioner kring den barnlitterära texten.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 11–15.) Kåreland, Lena (1998). ”1900-talets svenska bilderbok. Några exempel.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 277–295.) Kåreland, Lena (2008). ”Barnlitteraturens utveckling i Sverige.” (tillgänglig på www.litteraturbanken.se) Lindberger, Örjan (1998). ”Barnböcker och vuxenlitteratur.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 19–32.) Netterstad, Märta (1998). ”Modern svensk barnpoesi.” I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig – sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 322–350) *Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. (s. 66–70, 145–153) *Wolf, Lars (1997). ”Barndomstexterna i ett litteraturpedagogiskt sammanhang.” I: Barndomslandskap. Texter om att minnas och berätta. Sveriges Utbildningsradio. (S. 196–206.) *Wolf, Lars (2004). Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (15 s. enligt lärarens anvisning) Enligt lärarens anvisning läses dessutom c:a 50 sidor facktext i anslutning till analysövningar och den valda skönlitteraturen. Skönlitteratur: Enligt lärarens anvisning läses ett urval skönlitteratur (totalt c:a 700 s.). Urvalet innehåller sagor, barnboksklassiker, barnlyrik, samtida barnböcker och bilderböcker. OBS! De studenter som tidigare läst Svenska i mångfaldens skola II (US206P, US206A eller US216A) ska i samråd med läraren ersätta ev. dubblerade artiklar ur Barnlitteraturanalyser med motsvarande antal artiklar som exempelvis väljs bland följande: Andersson, Maria (2011). ”Bland allmogebarn, samer och prästgårdsflickor. Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället.” I: Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2. Schaffer, Barbro (2002). ”Från skog till hav – naturgestaltningen hos Elsa Beskow.” I: Ulf Cederlöf (red.), Elsa Beskow. Vår barndoms bildskatt. Stockholm: Nationalmuseum. Svensson, Sonja (1996). ”Barnböcker utan barn.” I: Anne Banér (red.), Barnkultur – igår, idag, i morgon. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning. Öhrn, Magnus (2011). ”Klart slut varulvstjut – den litterära pojkhumorn och exemplet Bert.” I: Barnboken nr 2. Österlund, Maria (2008). ”’Se så söt du blir i den här’. Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker.” I: Barnboken nr 2. Delkurs 2: Barnbokens figurer i förvandling, 7,5 hp Andersson, Carina, Lindgren, Charlotte & Renaud, Catherine (2006). ”Vilken röra i kökssoffan!” I: Barnboken nr 2, (s. 34–44) *Bödker, Benni (1997). ”Mårdön Smet: Fra Mumin til Madame Blavatsky.” I: Carl Barks & Co nr 25. (s. 4–14) Gunder, Anna (2004). ”Harry Ludens: Harry Potter and the Philosophers’s Stone as a Novel and Computer Game”. I: Human IT nr 2. (s. 1–24) (tillgänglig på http://etjanst.hb.se/bhs/ith//2-7/) *Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning. Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund. (s. 71–85) *Hallin, Ulrika (2004). ”Muminologi – familjeorienterad, kamratlig och lönsam.” I: Opsis Kalopsis nr 2. (s. 29–30) Helander, Karin (1998). Från sagospel till barntragedi. Pedagogik, förströelse och konst i 1900-talets svenska barnteater. Stockholm: Carlsson. (s. 27–40, 124–155, 156–181) Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002). Hans Lund (red.). Studentlitteratur: Lund. Kenschaft, Lori (1999).”Just a Spoonful of Sugar? Anxieties of Gender and Class in ’Mary Poppins’”. I: Girls, Boys, Books, Toys, Gender in Children’s Literature and Culture. Beverly Lyon Clark & Margaret R. Higonnet (red.). Baltimore & London: The Johns Hopkins University Press. (s. 227–242) Kåreland, Lena (2002). En sång för att leva bättre. Om Lennart Hellsings författarskap. Stockholm: Rabén & Sjögren, s. 235–272. *Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder. Svenska tecknade serier för barn. Göteborg: Makadam. (s. 174–190) *Nikolajeva, Maria (2003). ”Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter.” I: Tidskrift för litteraturvetenskap nr 4. (s. 4–19) Nikolajeva, Maria (2006). ”What do we translate when we translate children’s literature?” / I: Beyond Babar. The European tradition in children’s literature. Lanham, Md.: Children’s Literature Association and the Scarecrow Press. (s. 277–297) Skjønsberg, Kari (1982). ”Vad är en adaptation?” I: Vem berättar? Om adaptation i barnlitteratur. Stockholm: Rabén & Sjögren. Dessutom ingår enligt lärarens anvisning: – Fack- och skönlitterär text i anslutning till några olika barnboksfigurer (valda bland t ex Pippi, Ronja, Karlsson på taket, Alfons, Pettson och Findus, Mumin, Nalle Puh, Krakel Spektakel, Peter Pan, Alice i Underlandet och Harry Potter) och barnlitterära genrer som sagor och ABC-böcker och deras förvandlingar på det intermediala fältet (litteratur, musik, teater, film, dataspel, upplevelsekultur). – Barnfilm, barnmusik och aktuell barnteater.