SäkI CBRN 2013 - Försvarsmakten
Försvarsmakten Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera C- B- R- och N-stridsmedel SäkI CBRN 13 Försvarsmakten 2012-11-01 14 990:65489 Högkvarteret Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) 2013års utgåva enligt nedan, fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från och med 2013-01-01. ––– M7739-351106 SäkI CBRN 2013, C-, B-, R- och N-stridsmedel. Från samma tidpunkt upphävs SäkI 2010 enligt nedan M7739-351067 SäkI CBRN 2010. Fastställd med HKV 2009-12-01, 14 990:58059. ––– Beslut i ärendet har fattats av överste Anders Emanuelson varvid föredragande har varit överstelöjtnant Henrik Nerpin. Anders Emanuelson Henrik Nerpin Boken är publicerad i samarbete med Combitechn AB Sakavdelningar: Försvarsmaktens Marksäkerhetsinspektion och SkyddC, kn Gustav Bynke Redaktör: Mats Lundgren M7739-351106 SäkI CBRN 2013 Centrallagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Tryck: Elanders, Falköping 2012 Ändringar Ändring SäkI CBRN - 13 Datum Införd av 3 Innehåll Inledning ............................................................................................................. 9 1 Organisation och ansvar.................................................................................. 11 Tillstånd ............................................................................................................. 11 Befattningar ....................................................................................................... 11 CBRN-banor ..................................................................................................... 14 CBRN-ämnen ................................................................................................... 15 Behörighet ......................................................................................................... 17 Övrigt ................................................................................................................. 18 2 Tårgas................................................................................................................. 19 Beskrivning ........................................................................................................ 19 Behörighet/ansvar ............................................................................................ 20 Skyddsutrustning .............................................................................................. 21 Förberedelser ..................................................................................................... 21 Riskområde för provkammare ................................................................. 22 Riskområde vid tändning av tårgasfackla utomhus .............................. 23 Tillpassningskontroll ................................................................................. 24 Hantering ........................................................................................................... 25 Efterarbete ......................................................................................................... 27 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................ 28 3 Övningsgas 211................................................................................................. 29 Beskrivning ........................................................................................................ 29 Förvaring ........................................................................................................... 30 Skyddsutrustning .............................................................................................. 30 Förberedelser ..................................................................................................... 30 Hantering ........................................................................................................... 31 Kassation ............................................................................................................ 31 Transport ........................................................................................................... 32 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................ 32 4 C-övningsämnen .............................................................................................. 35 Beskrivning ........................................................................................................ 35 Skyddsutrustning .............................................................................................. 37 Hantering ........................................................................................................... 37 SäkI CBRN - 13 5 Innehåll 5 C-övningskrevad med kastare ......................................................................... 39 Beskrivning ........................................................................................................39 Skyddsutrustning ..............................................................................................40 Förberedelser .....................................................................................................41 Hantering ...........................................................................................................42 Oexploderad ammunition (OXA) ..................................................................44 6 Senapsgas och sarinkloridlösning ................................................................... 45 Beskrivning ........................................................................................................45 Förvaring ............................................................................................................46 Behörighet/ansvar .............................................................................................47 Skyddsutrustning ..............................................................................................49 Förberedelser .....................................................................................................50 Hantering ...........................................................................................................51 Efterarbete ..........................................................................................................53 Kassation ............................................................................................................55 Transport ............................................................................................................55 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................57 7 C-indikerings- och varningsinstrument ........................................................ 59 Beskrivning ........................................................................................................59 Förvaring ............................................................................................................62 Skyddsutrustning ..............................................................................................62 Hantering ...........................................................................................................63 Transport ............................................................................................................65 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................65 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 ....................................................... 67 Beskrivning ........................................................................................................67 Förvaring ............................................................................................................69 Skyddsutrustning ..............................................................................................70 Hantering ...........................................................................................................70 Efterarbete ..........................................................................................................71 Kassation ............................................................................................................71 Transport ............................................................................................................72 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................72 6 SäkI CBRN - 13 Innehåll 9 Materielsaneringsmedel DS-2 ........................................................................ 73 Beskrivning ........................................................................................................ 73 Förvaring ........................................................................................................... 75 Behörighet/ansvar ............................................................................................ 75 Skyddsutrustning .............................................................................................. 76 Förberedelser ..................................................................................................... 77 Hantering ........................................................................................................... 77 Efterarbete ......................................................................................................... 78 Kassation ............................................................................................................ 78 Transport ........................................................................................................... 78 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................ 79 10 Saneringsspruta 8 ............................................................................................. 81 Beskrivning ........................................................................................................ 81 Förvaring ........................................................................................................... 82 Skyddsutrustning .............................................................................................. 82 Förberedelser ..................................................................................................... 82 Hantering ........................................................................................................... 82 Efterarbete ......................................................................................................... 83 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................ 83 11 Radiakpreparat 2 .............................................................................................. 85 Beskrivning ........................................................................................................ 85 Förvaring ........................................................................................................... 86 Behörighet/ansvar ............................................................................................ 87 Skyddsutrustning .............................................................................................. 89 Förberedelser ..................................................................................................... 90 Hantering ........................................................................................................... 91 Efterarbete ......................................................................................................... 93 Transport ........................................................................................................... 93 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ................................................................ 95 12 Övriga strålkällor.............................................................................................. 97 Beskrivning ........................................................................................................ 97 Förvaring ........................................................................................................... 99 Skyddsutrustning ............................................................................................ 100 Hantering ......................................................................................................... 100 Transport ......................................................................................................... 100 SäkI CBRN - 13 7 Innehåll 13 Intensimeterprovare 25 ................................................................................. 101 Beskrivning ..................................................................................................... 101 Förvaring ......................................................................................................... 102 Behörighet/ansvar .......................................................................................... 103 Skyddsutrustning ........................................................................................... 103 Hantering ........................................................................................................ 104 Transport ......................................................................................................... 104 14 Intensimeterprovare 27A .............................................................................. 105 Beskrivning ..................................................................................................... 105 Förvaring ......................................................................................................... 107 Skyddsutrustning ........................................................................................... 108 Hantering ........................................................................................................ 108 Transport ......................................................................................................... 109 15 Kontrollbricka I28.......................................................................................... 111 Beskrivning ..................................................................................................... 111 Förvaring ......................................................................................................... 111 Hantering ........................................................................................................ 112 16 Radioaktiva lyspunkter.................................................................................. 113 Beskrivning ..................................................................................................... 113 Förvaring ......................................................................................................... 114 Hantering ........................................................................................................ 114 Transport ......................................................................................................... 115 Åtgärder vid skada/olyckshändelse ............................................................. 115 17 Användande av strålkällor som inte tillhör Försvarsmakten................... 117 Bilagor 1 Behörighetsbevis .................................................................... 119 2 Skiss över övningsplatser på CBRN-bana ............................... 121 8 SäkI CBRN - 13 Inledning Inledning till SäkI-serien återfinns i SäkI G. SäkI CBRN riktar sig till såväl övningsledare (motsvarande) som övrig personal som genomför övningar med CBRN-materiel inom Försvarsmakten. Övningar med skarpa CBRN-ämnen framgår av UtbR NBC och brand. Förbandschef (motsvarande) är ansvarig för att nedanstående befattningar är tillsatta inom den egna organisationen • chef och stf chef CBRN-bana • CBRN-företrädare • CBRN-föreståndare • CBRN-förrådsman • övningsledare och biträdande övningsledare som genomför övningar med CBRN-materiel inom Försvarsmakten. SäkI-seriens indelning framgår av pärmens insida. SäkI CBRN - 13 9 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar Tillstånd 1. Tillstånd. – För att Försvarsmakten ska få bedriva verksamhet med CBRN-ämnen krävs tillstånd enligt tabell 1:1. Tabell 1:1 Tillståndspliktiga CBRN-ämnen Ämne Myndighet Ansvarig för tillståndsansökan Senapsgas och DS-2 Arbetsmiljöverket SkyddC ansöker om gemensamt tillstånd för alla CBRN-banor Radioaktiva strålkällor Strålsäkerhetsmyndigheten FM har generellt tillstånd, Övriga kemikalier (bensin, diesel m m) Miljö- och hälsoskydds- Respektive verksamhetsställe kontor i respektive kommun HKV bevakar tillståndet Befattningar 2. CBRN-företrädare. – Vid varje förband/skola/centrum som bedriver verksamhet inom CBRN-området, ska CBRN-företrädare vara utsedd. SäkI CBRN - 13 11 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar Dennes uppgifter är att • sprida CBRN-kunskap • biträda vid CBRN-utbildningsplanering • följa upp CBRN-utbildning • kontrollera CBRN-kompetens och behörighet • föra förteckning över godkända CBRN-övningsledare • föreslå CBRN-kurser • planera CBRN-moment under förbandsutbildning • biträda vid orderarbete CBRN • utbilda personal och enheter (grupp till bataljon) inom CBRN • bevaka tillförsel och utgallring av CBRN-materiel • handlägga CBRN-frågor • vara kontaktperson mot SkyddC. För att CBRN-företrädaren ska kunna utfärda behörighetsbevis enligt mom 15, så ska denne inneha eget giltigt behörighetsbevis. Utbildning för CBRN-företrädare är minst genomgången specialinstruktörskurs CBRN eller annan likvärdig kurs vid Totalförsvarets skyddscentrum. Namnuppgift på CBRN-företrädare anmäls till Totalförsvarets skyddscentrum. CBRN-företrädaren kan vara tillika CBRN-föreståndare. 3. CBRN-föreståndare. – Vid varje förband/skola/garnison som förvarar och handhar någon materiel som innehåller radioaktivt ämnen och/ eller kemiska ämnen enligt nedan, ska det finnas utsedd och utbildad CBRN-föreståndare • senapsgas • sarinkloridlösning • DS-2 • GDS-2000 • övningsgas 211 • radiakpreparat 2 12 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar • övriga strålkällor • intensimeterprovare. CBRN-föreståndaren är ansvarig för säkerheten vid förvaring, transport och hantering innan CBRN-ämnen lämnas ut till behörig övningsledare. För varje produkt ska det finnas ett säkerhetsdatablad. Dessa kan erhållas via CHESS och i dem beskriver leverantören produkternas hälso- och miljöfarliga egenskaper. Dessa ska CBRN-föreståndaren tillhandahålla vid förfrågan. Utbildning för CBRN-föreståndare genomförs vid Totalförsvarets skyddscentrum. Namnuppgift på CBRN-föreståndare anmäls till Totalförsvarets skyddscentrum. CBRN-föreståndaren kan vara tillika CBRNföreträdare. 4. CBRN-förrådsman. – Vid varje verksamhetsställen där CBRN-materiel förvaras och/eller hanteras ska det finnas en utsedd och utbildad CBRN-förrådsman. Dennes uppgift är att ansvara för all CBRN-materiel inom egen organisation avseende förvaring, vård och underhåll enligt MVIF, SäkI och gällande instruktioner. Utbildning för CBRN-förrådsman genomförs vid Totalförsvarets skyddscentrum. Namnuppgift på CBRN-förrådsman anmäls till Totalförsvarets skyddscentrum. 5. Övningsledare/Biträdande övningsledare. – Endast personal som genomgått övningsledarutbildning, se mom 15, och som godkänts vid denna får leda/biträda övningar med ämnen enligt kapitel 2, 6, 9, 11 och 12. Utbildningen ska ha genomförts enligt UtbR NBC och brand häfte 6 samt av C SkyddC godkänd övningsplan. Övningsledare ska inneha giltigt behörighetsbevis för respektive ämne. För att få leda övning med radiakpreparat 2, senapsgas, sarinkloridlösning eller DS-2 ska den grundläggande utbildningen ha genomförts på Totalförsvarets skyddscentrum eller av Totalförsvarets Skyddscentrum utsedd CBRN-bana. SäkI CBRN - 13 13 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar 6. Övningsledarförteckning. – Chef CBRN-bana insänder årligen (före 11-01) uppgift över dem som har erhållit kompletterande utbildning och blivit godkända vid denna (inte tårgas och napalm) till SkyddC. SkyddC sammanställer och skickar årligen ut en förteckning över godkända övningsledare till CBRN-banorna. CBRN-banor 7. Kompetenskrav. – På en CBRN-bana ska chef och stf vara tillsatta • chef CBRN-banan ska ha genomfört fackprogram CBRN (eller motsvarande utbildning) samt utbildning för CBRN-föreståndare • stf chef CBRN-bana ska ha genomfört minst specialinstruktörskurs CBRN (eller motsvarande utbildning) samt utbildning för CBRNföreståndare. Utbildningen genomförs på Totalförsvarets skyddscentrum. Chef CBRNbana kan vara tillika CBRN-föreståndare och/eller CBRN-företrädare. 8. Uppgifter. – Chef för CBRN-banas uppgifter är att • förvara och hantera CBRN-utbildningsmateriel/-ämnen • vara kurschef vid grundkurs CBRN med flera kurser • utbilda och förnya behörighetsbevis enligt mom 15 • biträda SkyddC vid utveckling av CBRN-tjänsten. 14 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar 9. Godkända CBRN-banor. – Följande CBRN-banor är godkända av Statens strålskyddsinstitut och Arbetsmiljöverket som förvaringsplats och övningsplats med CBRN-ämnen • I 19, Boden • P 4, Skövde • P 7, Revingehed • SkyddC, Umeå • Amf 1, Berga (färdigställs under 2013). CBRN-ämnen 10. Hantering av CBRN-ämnen. – Med CBRN-ämnen i SäkI CBRN avses de ämnen som i fast, flytande eller gasform antingen är radioaktiva, giftiga, smittförande eller korrosiva och som används vid utbildning, träning, övning samt försök. Med CBRN-ämnen avses ämnen som är upptagna i SäkI CBRN och andra ämnen som används vid utbildning, träning, övning och försök. Vid hantering av CBRN-ämnen ska ALARA-principen (As low as reasonably achievable), d v s så lågt som det är praktiskt möjligt med hänsyn till verksamheten följas. 11. Försvarsmaktens kontaktperson mot SSM. – Försvarsmaktens kontaktperson mot SSM när det gäller verksamhet med joniserande strålning finns vid HKV. 12. Märkning vid förvaring. – Intensimeterprovare, C-indikerings- och varningsinstrument ska förvaras i låst lokal. Nycklarna till intensimeterprovare och till förvaringslokalen ska förvaras av CBRN-föreståndaren så att de inte kan åtkommas av obehöriga. Hyllor och skåp ska vara försett med väl synlig varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”. Ovanstående gäller om inget annat framgår i respektive kapitel. SäkI CBRN - 13 15 Datum för utdrag: 13-12-19 1 Organisation och ansvar Förvaringsplats för radioaktivt material Bild 1:1 Varningsskylt Skylten är i plast med gul botten och svart text i A4- eller A6-format 13. Förlust/skada/olyckshändelse samt kassation av radioaktiva. – Vid förlust/skada/olyckshändelse samt kassation ska Försvarsmaktens kontaktperson mot SSM kontaktas. Vid kassation av materiel innehållande radioaktiva strålkällor, inlämnas materielen till FMLOG med felrapport. 14. Säkerhetsdatablad. – Innan verksamhet med CBRN-ämnen ska övningsledare, arbetsledare, förrådsman eller motsvarande ta del av aktuella säkerhetsdatablad och vid behov med hänsyn till fakta i säkerhetsdatabladet anpassa verksamheten och skyddsutrustningen därefter. 16 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 Specialistutb CBRN, Befäls- SkyddC utb Specialistutb CBRN, Befäls- SkyddC utb Specialistutb CBRN, Befäls- SkyddC utb Specialistutb CBRN, Befäls- SkyddC utb Radiakpreparat 2 Senapsgas Sarinkloridlösning DS-2 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 CBRN-förrådsmannakurs Specialinstruktörskurs (motsv) CBRN CBRN-förrådsman CBRN-företrädare SkyddC SkyddC SkyddC SkyddC SkyddC CBRN-Föreståndarkurs CBRN-föreståndare SkyddC CBRN-företrädare förband/skola/ centrum SkyddC SkyddC SkyddC SkyddC CBRN-företrädare förband/skola/ centrum Ansvarig för uppföljning och registrering Förnyelse av behörighetsbevis Repetitionskurs vid CBRN- SkyddC, C CBRN-bana för prep 2, senapsgas, sarin- bana, SkyddC klorid och DS-2 vart 5:e år SkyddC, C CBRN-bana, CBRN-företrädare Specialistutb CBRN, Grundkurs, Befälskurs Tårgas Utfärdar bevis Kompetens ges på kurs Ämne/befattning 15. Behörighet för olika ämnen och preparat. – Behörighet 1 Organisation och ansvar 17 1 Organisation och ansvar Övrigt 16. Riskanalys – Riskanalys genomförs enligt SäkI G, kapitel 2 och SäkI G, bilaga 5. Vid riskanalys ska säkerhetsdatabladens hälso- och miljörisker särskild beaktas. Riskanalysen ska dokumenteras. 17. Skyddsutrustning. – Nivån på skyddsutrustning i SäkI CBRN är miniminivån. Riskanalys ligger till grund för höjning av nivån på skyddsutrustningen. 18 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Beskrivning 1. Tårgasfackla 4 (M4746–215031). – Tårgasfackla 4 får endast användas vid tillpassningskontroll av skyddsmasker samt vid Cövningar utomhus. Efter tändningen utvecklar facklan en gasaerosol. Tårgasfackla 4 utvecklar 4 g aerosol under 5–20 sekunder. Den utströmmande tårgasen är het och har stor hastighet. En brinnande fackla kan därför förorsaka brand. Tårgasfackla 4 beskrivs i IBOK TÅRGASFACKLA 3 och 4 (M7786-003240). Tårgasen förorsakar retningar i luftvägarna (näsa, svalg m m) och ögonen. Retningen försvinner normalt efter några minuters vistelse i tårgasfri miljö. Om man vistas länge i tårgas med höga koncentrationer kan hudretning uppstå. Särskilt känslig hud liksom fuktiga hudytor kan påverkas även vid låga koncentrationer. En förnyad tillpassning får ske tidigast 15 min efter att läckage uppstått (då ögat har återfått sin normala känslighet). SäkI CBRN - 13 Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel: Bild 2:1 Tårgasfackla 4 19 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Rökammunition får inte användas vid tillpassningskontroll av skyddsmask. Behörighet/ansvar 2. Behörighet övningsledare. – Övningar med tårgasfackla får endast ledas av personal som genomgått övningsledarutbildning och godkänts vid denna (se kapitel 1). Övningsledarutbildningen ska ha genomförts enligt särskild plan under grundkurs vid av Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) anvisad CBRN-bana eller som befälsutbildning vid förband/skola ledd av Funktionsföreträdare CBRN som har genomgått utbildning enligt SkyddC anvisningar. 3. Biträdande övningsledare. – Den biträdande övningsledaren ska ha genomfört tillpassningskontroll av sin skyddsmask och befinna sig inne i provkammaren vid tillpassningskontrollen. 4. Säkerhetskontrollanter. – Säkerhetskontrollanter ska finnas utanför in- och utgångar till provkammaren (motsvarande). De ska främst medverka vid övningsdeltagarnas in- och utpassering och hjälpa dem som påverkats av tårgasen till tårgasfritt område. 5. Utbildningsnivå. – Övningsdeltagarna ska ha grundlagd förmåga att handha skyddsmasken och ha grundlagda kunskaper om tårgasens verkan och de symtom som den ger. 20 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Skyddsutrustning 6. Skyddsutrustning. – Vid tillpassningskontrollen ska skyddsmask och täckande klädsel bäras, till exempel regnställ 90 med uppfälld huva eller C-skydds-/C-stridsdräkt. Förberedelser 7. Hinder för tillpassningskontroll. – Tillpassningskontroll får inte genomföras av personer som • har hål på trumhinnan • är svårt förkylda • har astmabesvär • lider av hudallergi • lider av bindehinneinflammation eller tidigare lidit av allvarlig ögonsjukdom • är gravid • är ammande. Läkare avgör om och när personal med genomförd ögonoperation får genomföra tillpassningskontroll. 8. Kontaktlinser. – Kontaktlinser får inte användas vid tillpassningskontroll. Undantag får medges av läkare. 9. Vistelsetid i tårgas. – Ingen får vistas i tårgas mer än 2 tim/dygn. SäkI CBRN - 13 21 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas 10. Skyltning. – Väg eller stig som leder in i riskområdet förses med skylt enligt bild 2:2 eller poster. Skylten ska i mörker vara belyst eller kompletterad med lysstav (lightstick). Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 2:2 Exempel på varningsskylt Riskområde för provkammare Vi nd rik tn in g 11. Riskområde för inte övad personal. – Riskavståndet för personal utan påtagen skyddsmask och inte övad personal är 100 m i vindriktningen från provkammaren då tårgas har utvecklats inne i provkammaren. Riskområdets utsträckning i sidled utgörs av en 1000 mils (60°) sektor med mittlinjen i vindriktningen. För tänd fackla utanför provkammaren gäller riskavstånd enligt tänd fackla/facklor utomhus. 100 m 1000 mils (60º) Bild 2:3 Exempel på riskområde vid användning av tårgas för kontroll av skyddsmaskers tillpassning 22 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas 12. Riskområde för övad personal. – Personal med påtagen skyddsmask får inte vistas närmare en brinnande tårgasfackla än 3 m i vindriktningen. Foto: Försvarsmakten Bild 2:4 Tremetersgräns från brinnande tårgasfackla Riskområde vid tändning av tårgasfackla utomhus 13. Riskområde för inte övad personal. – Riskavståndet för inte övad personal vid samtidig tändning av flera tårgasfacklor är 600 m och vid tändning av enstaka tårgasfackla 400 m i vindriktningen. Riskområdets utsträckning i sidled utgörs av en 1 000 mils (60°) sektor med mittlinjen i vindriktningen. SäkI CBRN - 13 23 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas ikt ni 600 m Vi n dr Vindriktning ng 400 m 1000 mils (60º) Bild 2:5 Exempel på tårgasbelagt område vid övning med en eller flera tårgasfacklor 14. Riskområde för övad personal. – Övad personal utan påtagen skyddsmask får inte vistas närmare en brinnande tårgasfackla än 20 m i vindriktningen vid tillämpad övning. Tillpassningskontroll 15. Koncentration vid tillpassningskontroll. – Vid förberedande tillpassningskontroll i provkammare ska inte koncentrationen överstiga 100 mg/m3. Vid tillpassningskontroll ska övningsledaren förhandsberäkna tårgaskoncentrationen. Denna får inte överstiga 500 mg/m3 och inte understiga 100 mg/m3. 16. Normvärde för tillpassningskontroll. – En lämplig begynnelsekoncentration ska ligga mellan 200–400 mg/m3 (ska alltid beräknas). För att hålla rätt koncentration under hela tillpassningskontrollen kan ytterligare facklor tändas med 15–20 minuters mellanrum beroende på utsläppet från provkammaren. 24 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Nya facklor får tändas under högst en timme, därefter ska provkammaren/tält 20 vädras ur i minst 10 min. För att fortsätta övningen ska ny begynnelsekoncentration alstras och därefter ska nya facklor tändas beroende på kammarens läckage. I tält 20 (volym 20 m3) ska en fackla tändas för att uppnå grundkoncentration. Därefter får en ny fackla tändas var 20:e minut. Högst tre facklor får användas under en timma. Annan lämplig lokal eller tillfällig provkammare ska ha en volym av minst 10 m3. Hantering 17. Provkammarens utformning. – Vid utgångarna inne i alla typer av provkammare ska belysning finnas som markerar var utgången finns då kammaren är fylld med tårgas. Dörrarna till en provkammare ska kunna öppnas med enkelt tryck på dörren eller med nödöppnare. Handbrandsläckare ska finnas tillgänglig vid provkammare. 18. Placering av tårgasfackla. – I provkammaren ska tårgasfacklan vara placerad i en låda fylld med sand. Lådan ska vara öppen upptill. I tält 20 ska tårgasfacklan vara placerad antingen i en låda enligt ovan eller i en grop grävd centralt i tältet. 19. Tändning av och brinnande tårgasfackla. – Endast den som tänder tårgasfacklor och övningsledaren får befinna sig närmare brinnande fackla än 3 m och då på vindsidan. De ska ha en tillpassad skyddsmask påtagen. Vid tändningen ska satsknoppen vara vänd från ansiktet. SäkI CBRN - 13 25 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Foto: Försvarsmakten Bild 2:6 Tändning av tårgasfackla 20. Antal tändplatser. – Utomhus får högst två tårgasfacklor tändas samtidigt på en och samma tändplats. Högst tio tårgasfacklor får tändas samtidigt på olika tändplatser. Tändplatserna ska då väljas med minst 10 m lucka på en linje vinkelrätt mot vindriktningen. Ytterligare facklor får tändas först sedan de tidigare tända brunnit ut. 20 m 10 m Vind r iktni 10 m ng Bild 2:7 Tändning av flera tårgasfacklor samtidigt 26 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas 21. Krav på deltagare vid tillämpningsövningar. – Övningsdeltagare vid tilllämpningsövningar utomhus med tårgasfackla ska ha genomfört tillpassningskontroll av skyddsmask, ha färdighet i skyddsmaskens användning och vara orienterad om att tårgas kan komma att användas genom att detta anges i övningsbestämmelserna. För övningsdeltagare ska minst personlig utrustningsregel ”ETT” med tillägget ”MASK” gälla. Kontaktlinser får inte användas vid övningar med tårgas. Undantag får medges av läkare. Efterarbete 22. Åtgärder efter vistelse i tårgasmiljö. – Efter vistelsen i tårgas uppsöks tårgasfritt område. Utrustningen borstas av. Därefter tas skyddsmasken av. Personal som varit exponerad för tårgas, vid tillpassningskontroll, ska vistas i det fria och får gå inomhus (in fordon eller hus) först efter minst en timmes vistelse i tårgasfri miljö. Vid sanering efter tillpassningskontroll eller tillämpade övningar med tårgas får skarpa saneringsmedel, t ex personsaneringsmedel inte användas. 23. Restprodukter. – Restprodukter efter övning omhändertas som farligt avfall enligt lokal instruktion. Rester av förbrukade tårgasfacklor får inte vidröras med oskyddade händer. SäkI CBRN - 13 27 Datum för utdrag: 13-12-19 2 Tårgas Åtgärder vid skada/olyckshändelse 24. Åtgärder vid skada/olyckshändelse. – Den som får andningsbesvär och/eller kraftig ögonirritation vid vistelse i tårgas ska snarast uppsöka, eller föras till, tårgasfritt område. Undvik att gnugga ögonen. Kvarstår andningsbesvären eller ögonirritationen, eller om man får utslag med klåda efter övningen, ska läkare kontaktas snarast. Läkaren meddelas att exponering för tårgasfackla 4 har skett och att facklan innehåller ortoklorbensalmalononitril. 28 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 3 Övningsgas 211 Beskrivning 1. Övningsgas 211 (M4746-805211). – Övningsgas 211 får endast användas för att markera senapsgas i vätske- och gasform vid utbildning i skydd mot Cstridsmedel. Övningsgasen tillhandahålls i lödda plåtdunkar som rymmer cirka 10 l. Övningsgasen består av 90 volymprocent tetralin och 10 volymprocent etylkloracetat, båda ämnena i så kallad teknisk kvalitet. Övningsgasen är miljöfarlig, giftig, svagt frätande och ögonretande samt avger en ånga som är skadlig att andas in och kan ge allergisk reaktion. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 3:1 Övningsgas 211 i plåtdunk SäkI CBRN - 13 29 Datum för utdrag: 13-12-19 3 Övningsgas 211 Förvaring 2. Förvaring. – När övningsgas 211 inte används, ska den förvaras inlåst på sådant sätt att eventuell utläckt gas eller vätska inte kan skada människor, miljö eller materiel. Utläckt övningsgas 211 får inte komma in i avlopp. Övningsgas 211 ska förvaras i likvärdiga plåtkärl om originalkärlet har rostat sönder. Skyddsutrustning 3. Skyddsutrustning. – Vid all hantering av övningsgas 211 ska tillpassad skyddsmask och skyddshandske 7 bäras. Vid upptappning ska även skyddsförkläde användas. Vid omhändertagande av övningsgas 211 som har läckt ut, till exempel på förrådsplats, ska tillpassad skyddsmask samt vid behov C-skyddsdräkt och gummistövel 90 användas. Saneringsmateriel i erforderlig mängd finnas lätt tillgänglig för omedelbar användning. Personal som befinner sig inom eller ska beträda övningsområde ska bära tillpassad skyddsmask. Förberedelser 4. Övningsplats. – Övningar med övningsgas 211 får endast genomföras utomhus. Detta gäller även formella indikeringsövningar. Övningsledare fastställer övningsområdets utbredning. 30 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 3 Övningsgas 211 5. Saneringsmateriel. – Vid all verksamhet med övningsgas 211 ska följande materiel i tillräcklig mängd vara lättillgängliga för omedelbar användning: • rent vatten • tvål • trassel • plastflaska med ögonmussla fylld med rent och tempererat vatten. Efter övning ska handskar tvättas med tvål och vatten. Hantering 6. Hantering. – Övningsgas 211 ska hanteras så att spill undviks. Övningsgas 211 ska inte spridas ut så att risk finns att den tränger ner i mark eller grundvatten. Kassation 7. Kassation. – Absorptionsmedel som innehåller övningsgas 211 förpackas väl i dubbla plastsäckar som ställs i tomt plåtkärl eller dylikt. Kärlet märks ”tetralin/etylkloracetat i absorptionsmedel” och lämnas som farligt avfall till FMLOG miljöstation på respektive verksamhetsställe. SäkI CBRN - 13 31 Datum för utdrag: 13-12-19 3 Övningsgas 211 Transport 8. Åtgärder före transport. – Före landsvägstransport av övningsgas 211, se SäkI Tp farligt gods. Före transport av övningsgas 211 kontrolleras att plåtdunkarna är i gott skick. De får inte ha mekaniska skador eller korrosionsskador som kan leda till läckage under transporten. Korrosion kan även ske inifrån, särskilt i höjd med och ovanför vätskeytan. Kontrollera plåtens hållfasthet genom att knacka på dunken, till exempel med en liten hammare. Utvändig rost behöver inte betyda att dunken blivit försvagad. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 9. Skada/olyckshändelse. – Stänk i ögonen behandlas omedelbart genom sköljning med mycket vatten under minst 15 min, varefter läkare uppsöks. Stänk på hud torkas av och huden tvättas omgående med tvål och vatten. Stänk på kläder eller annan utrustning torkas av och tvättas. Har en större mängd övningsgas 211 kommit på utrustningen tas denna av och saneras genom avtorkning, tvättning och vädring. Visar någon tecken på påverkan, till exempel rethosta, ökad slemavsöndring och andnöd, ska personen omedelbart föras ut ur utspridningsområdet och snarast transporteras till sjukhus. Vid behov ges konstgjord andning. Behandlande läkare meddelas att förgiftning av övningsgas 211, tetralin (90%) och etylkloracetat (10%), misstänks. 32 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 3 Övningsgas 211 10. Förorening. – Oavsiktlig spridning som uppstår, t ex genom att en plåtdunk läcker i förråd, sugs upp med ett lämpligt absorptionsmedel, till exempel M0736-801000 Absorptionspulver (ABSOL), M0705-101000 Kiselgur eller kattsand. Vilka åtgärder som ska vidtas med absorptionsmedel som innehåller övningsgas 211 framgår av kassationsföreskrifterna. Om övningsgas 211 har kommit in i avloppsledning eller i vattendrag eller om större mängder har spridits oavsiktligt och har förorenat jord och växtlighet, ska 112 larmas. SäkI CBRN - 13 33 Datum för utdrag: 13-12-19 4 C-övningsämnen Beskrivning 1. C-övningsämne gul (M4746882011). – C-övningsämne gul används för att markera nervgas av sarin-/somantyp. C-övningsämne gul innehåller propandiol (70%), dipropylenglykolmonometyleter (20%), kaliumsorbat (5%) och vatten (5%). Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 4:1 C-övningsämne gul SäkI CBRN - 13 35 Datum för utdrag: 13-12-19 4 C-övningsämnen 2. C-övningsämne grön (M4746883011). – C-övningsämne grön används för att markera nervgas av VX-typ. C-övningsämne grön innehåller polyetylenglykol 400 (70%), dipropylenglykolmonometyleter (20%), kaliumsorbat (5%) och vatten (5%). 3. C-övningsämne röd (M4746881011). – C-övningsämne röd använda för att markera senapsgas. Cövningsämne röd innehåller metylsalicylat. Det tillhandahålls i plastflaskor med ca 0,3 l vätska som ska spädas ut med ca 0,65 l vatten och omskakas före användandet (se anvisningar på flaskans etikett). Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 4:2 C-övningsämne grön Bild 4:3 C-övningsämne röd 36 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 4 C-övningsämnen Skyddsutrustning 4. C-övningsämne röd. – Tillpassad skyddsmask ska bäras vid användning av C-övningsämne röd inomhus. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta vid övning eller annan verksamhet med C-övningsämne röd, se även SäkI G, kapitel 27. Hantering 5. Hantering. – C-övningsämnen får även användas inomhus. Ämnet får spridas över trupp och materiel genom att det droppas eller sprayas. Det får också spridas med C-övningskrevad utomhus. Vid utspridning ska C-övningsämne röds hälso- och miljöfarliga egenskaper beaktas. 6. C-övningsämne grön. – Målad materiel som belagts med C-övningsämne grön ska tvättas med vatten inom 24 timmar. SäkI CBRN - 13 37 Datum för utdrag: 13-12-19 5 C-övningskrevad med kastare Beskrivning 1. Användning. – C-övningskrevad (behållare/detonator, M4746900111/M4746-810111) med kastare (M4874-716010) får användas med C-övningsämne gul, C-övningsämne grön och C-övningsämne röd. Därutöver får färgat vatten användas för att åskådliggöra spridningsförhållandet. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 5:1 C-övningskastare Övningsgas 211, pulver eller brandfarliga produkter får inte användas i C-övningskrevaden. SäkI CBRN - 13 39 Datum för utdrag: 13-12-19 5 C-övningskrevad med kastare 2. C-övningskrevad. – C-övningskrevad består av en behållare och en detonator. Detonatorn består av en eltändare, drivladdning, fördröjningselement, spridningsladdning, evakueringsnippel och ett hölje av plast. 3. C-övningskastare. – C-övningskastaren består av en lavett med spännrem och ett utskjutningsrör. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 5:2 Detonator Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 5:3 Behållare Skyddsutrustning 4. Skyddsutrustning. – Vid skjutning med C-övningskrevad ska hörselskyddskåpa eller hörselskyddspropp bäras inom 20 m radie från kastaren. Hjälm ska bäras inom riskområdet. 40 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 5 C-övningskrevad med kastare Förberedelser 5. Funktion. – Drivladdningen, som tänds av eltändaren, kastar ut Cövningskrevaden ur kastaren samtidigt som fördröjningselementet antänds. Efter cirka 60 m i banan tänder fördröjningselementet spridningsladdningen som spränger behållaren och sprider C-övningsämnet i droppform över en cirka 800 m2 stor yta. 6. Åtgärder före skjutning. – 1. Lavetten till C-övningskastaren placeras på ett plant horisontellt underlag. Avståndet till målet ska vara cirka 60 m. Kontrollera att – markspikarna helt tränger ner i underlaget – remmen, som låser utskjutningsröret vid lavetten, är ordentligt åtdragen – utskjutningsröret är fritt från främmande föremål före laddning – det inte finns vatten i utskjutningsröret – det inte finns vapenfett i utskjutningsröret – det inte är någon skada på utskjutningsröret – att mynningens underkant är minst 22 cm över underlaget – behållaren är fullständigt nedtryckt. 2. Fyll behållaren med C-övningsämne eller vatten (ca 0,85 l), så att nivån är över randen på insidan av behållaren, se bild 5:3. 3. Orientera detonatorn så att dess urtag kommer mitt för klackarna på behållaren samt att hålet på evakueringsröret är riktat från dig. Tryck ner detonatorn med båda händerna. SäkI CBRN - 13 41 Datum för utdrag: 13-12-19 5 C-övningskrevad med kastare 4. Överdosering gör att C-övningsämnet sprutar ut ur evakueringsröret. Stäng evakueringsröret genom att trycka ner det fullständigt. Utskjutningsanordningen får endast laddas (d v s detonatorn sammankopplas med en behållare) omedelbart före skjutning. Hantering 7. Åtgärder vid skjutning. – 1. Dra ut en tändkabel, minst 10 m, mellan kastaren och tändstället. De fria ändarna vid tändstället kortsluts. 2. Kontrollera om utskjutningsröret är laddat eller om främmande föremål finns i loppet före laddning. 3. Ladda kastaren genom att föra ner en C-övningskrevad med detonatorn neråt i utskjutningsröret. Kontrollera att C-övningskrevaden kommit i botten på utskjutningsröret genom att trycka på behållaren med en laddstake. 4. Sträck elkabeln i utskjutningsröret och vik den över rörets undre kant, samtidigt som behållaren trycks mot botten. Ta bort skyddshylsan från C-övningskrevadens elkabel. Koppla samman tändkabeln och elkabeln. 5. Ingen får finnas vare sig inom riskområdet vid kastaren eller inom det bortre riskområdet vid avfyrning, se bild 5:4. 6. Anslut tändkabeln till tändapparaten. Avfyra C-övningskrevaden. 8. Riskområde för C-övningskastare. – Riskområdet för C-övningskastare framgår av bild 5:4. 42 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 75 m 5 C-övningskrevad med kastare Riskområde för nedslag 175 m 400 mils (24º) Riskområde vid kastaren, r = 10 m Riskområde för hörselskadligt impulsljud, r = 20 m Bild 5:4 Riskområde för C-övningskrevad SäkI CBRN - 13 43 Datum för utdrag: 13-12-19 5 C-övningskrevad med kastare Oexploderad ammunition (OXA) 9. Åtgärder vid klick. – Vid klick vidtas följande åtgärder: 1. Vänta 30 s varefter tändkabeln frigörs från tändapparaten. Kontrollera att C-övningskrevadens elkabel är rätt ansluten till tändkabeln. 2. Gör en förnyad avfyring. 3. Om antändningen återigen uteblir, vänta i 30 sekunder varefter tändkablarna frigörs i tur och ordning tändkabeln från tändapparaten och C-övningskrevadens elkabel från tändkabeln. 4. Plundra kastaren. Skytten lyfter kastaren från sidan och lutar röret försiktigt framåt, så att krevaden glider fram i röret (eventuellt krävs dragkraft, dra då försiktigt i elkabeln). C-övningskrevaden hanteras som OXA. 10. OXA. – OXA ska lokaliseras samt förstöras genom bränning. 44 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning Beskrivning 1. Beskrivning av senapsgas. – Senapsgas (M4746-800001) och Senapsgas 2000 (M4746-805101) får endast användas vid övningar som ingår i C-skyddsutbildningen vid CBRN-banor inom Försvarsmakten samt vid försöksverksamhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. I den senapsgas som används ingår ämnet klorbensen (35%), som sänker fryspunkten, vilket underlättar övningar vid låga temperaturer. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 6:1 Transportlåda för behållare och behållare för senapsgas Foto: Försvarsmakten Bild 6:2 Förvaringslåda, burk med absorptionsmedel, senapsgasrör innehållande 12,5 ml senapsgas 2000 SäkI CBRN - 13 45 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 2. Beskrivning av sarinkloridlösning. – Sarinkloridlösning (M0100701000) får endast användas vid indikeringsövningar som ingår i Cskyddsutbildningen vid CBRN-banor inom Försvarsmakten samt vid försöksverksamhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. Lösningen består av 5% sarinklorid i lösningsmedlet xylen. Sarinkloridlösningen är mindre giftig än sarin. Den är innesluten i igensmälta glasampuller om 2 ml. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 6:3 Glasampuller med sarinkloridlösning Förvaring 3. Förvaring. – Senapsgas (M4746-800001) ska förvaras i sin behållare som i sin tur förvaras i transportlåda. Senapsgas 2000 (M4746-805101) ska förvaras i sina glasrör omgivna av absorptionsmedel i väl tillsluten plåtburk som i sin tur ska förvaras i förvaringslåda. Sarinklorid ska förvaras i sin behållare som i sin tur ska förvaras i låst transportlåda. Lagringsplatsen ska vara torr och sval, se IFTEX. 46 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning Behörighet/ansvar 4. CBRN-föreståndaren. – CBRN-föreståndaren ansvarar för • transport och förvaring av senapsgas och sarinkloridlösning när denna inte är utlämnad till övningsledare enligt order • att senapsgasbehållare ventileras minst en gång per halvår, dock alltid inom tre dygn före landsvägs- eller järnvägstransport • att förrådsbok förs. Av denna ska följande framgå – innevarande lager – förbrukningen av senapsgas och sarinkloridlösning – datum för förbrukningen – övningsledarens namn – datum för genomförd ventilering av senapsgasbehållarna • att lokala hanteringsbestämmelser för senapsgas och sarinkloridlösning finns, dessa ska minst omfatta – åtgärder vid öppnande av kassun för förvaring av senapsgas och sarinkloridlösning – åtgärder vid misstänkt läckage/spill av senapsgas och/eller sarinkloridlösning – hantering av farligt avfall. Förrådsbok, oavsett form, ska förvaras så att den endast är tillgänglig för CBRN-banpersonal. SäkI CBRN - 13 47 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 5. Behörighet övningsledare. – Övningar med senapsgas och sarinkloridlösning får endast ledas av personal som genomgått övningsledarutbildning och godkänts vid denna, se kapitel 1. Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ansvarar för denna utbildning samt utfärdar behörighetsbevis, se bilaga 1. Behörighetsbeviset gäller i 5 år och förnyelse av behörighet kan ske efter erforderlig kompletterande utbildning enligt anvisningar från SkyddC. Denna utbildning ska ske vid SkyddC eller vid av SkyddC anvisad CBRN-bana. 6. Behörighet biträdande övningsledare. – Biträdande övningsledare ska giltigt behörighetsbevis för senapsgas och sarinkloridlösning. 7. Utbildningsnivå. – Övningsdeltagare ska innan övning ha grundläggande kunskaper i omedelbar sanering samt åtgärder vid nervgasskada. Övningsdeltagare ska före övning ha genomfört övningar med övningsämnen för i övningen ingående detektionsutrustning/instrument, samt ha erforderlig kompetens om senapsgasens och sarinkloridlösningens egenskaper och verkningar. Övningsdeltagare ska före övning ha grundläggande färdighet att använda i övningen/övningarna ingående detektering- och saneringsmateriel, samt grundläggande förmåga att använda i övningen/övningarna ingående personlig skyddsutrustning. 48 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 8. Övning. – När annan personal (än ordinarie personal på CBRNbanan) bedriver övningar med senapsgas och sarinklorid, ska kontroll ske att övningsledaren har giltigt behörighetsbevis. Någon av den ordinarie personalen på CBRN-banan med giltigt behörighetsbevis ska vara tillgänglig på CBRN-banan under övningens genomförande. Övningarna får endast genomföras enligt UtbR NBC och brand häfte 6, enligt C SkyddC godkänd övningsplan, samt vid SkyddC planenliga försöksverksamhet. De får endast äga rum inom CBRN-bana och SkyddC försöksbana. Skyddsutrustning 9. Tillpassad skyddsmask. – Vid verksamhet med senapsgas och sarinkloridlösning får skyddsmask inte tas av mellan tillpassning och beträdande av utrymme/plats där senapsgas och sarinkloridlösning förvaras/ verksamhet med senapsgas och sarinkloridlösning genomförs. 10. Kassun. – Vid inträde i kassun där senapsgas och sarinkloridlösning förvaras, ska minst tillpassad skyddsmask bäras. Vid inträde i kassun med senapsgas och sarinkloridlösning ska minst en säkerhetskontrollant finnas. Säkerhetskontrollant ska minst bära tillpassad skyddsmask, skyddsförkläde och skyddshandskar. Minst ett C-detekteringsinstrument ska medföras påslaget vid inträde i kassun. Inträde i kassun får inte ske om C-detekteringsinstrument påvisar närvaro av senapsgas eller sarinkloridlösning och/eller om spill av senapsgas och/eller sarinkloridlösning misstänks. 11. Förflyttning. – Vid förflyttning av senapsgas och sarinkloridlösning ska minst tillpassad bärs skyddsmask, C-skyddshandske och skyddsförkläde bäras. SäkI CBRN - 13 49 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 12. Skyddsutrustning vid övningsplats/förevisningsplats. – All personal som ska beträda förevisningsplats och/eller övningsplats, bilaga 2, och som då kan komma i kontakt med vätskeformig senapsgas eller sarinkloridlösning, ska bära fullständig skyddsklädsel, det vill säga tillpassad skyddsmask, C-skyddsdräkt/C-stridsdräkt, anpassad gummistövel/Cskyddsfotbeklädnad och anpassad C-skyddshandske. Avseende Filter 90 får det inte väga mer än 20 g över påstämplad vikt. Skyddsutrustningen får inte tas av förrän övningen i sin helhet är avslutad. 13. Skyddsutrustning på läktarplats. – Genomförs enbart förevisning, behöver skyddsutrustningen för personal på läktarplats enbart bestå av tillpassad skyddsmask 90, se bilaga 2. 14. Skyddsutrustning på åskådarplats – Personal utan skyddsutrustning får uppehålla sig på vindsidan inom CBRN-bana, dock utanför avspärrningarna vid C-övningsplats (minst 3 m från C-övningsplatsens avspärrning), se bilaga 2. Förberedelser 15. Kontroll före övning. – Övningsledaren ska före övning kontrollera att skyddsutrustningen är utan skador. Funktionskontroll av indikeringsutrustning i enlighet med respektive indikeringsutrustnings instruktionsbok ska genomföras före övning. 16. Sjukvårdsberedskap. – Vid övning där sarinkloridlösning används ska 5 st autoinjektorer finnas tillgängliga, dessa ska bäras frostfritt av person som inte befinner sig inom C-övningsplats enligt bilaga 2. Vid misstanke om senapsgasförgiftning får autoinjektor för nervgas inte användas. 50 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 17. Tillpassningskontroll. – Personal, som ska beträda övningsplatsen, ska omedelbart före övningen ha genomfört tillpassningskontroll av skyddsmask med skyddsutrustning påtagen. 18. Saneringsmateriel. – Vid övning med senapsgas och sarinkloridlösning samt vid ventilering av senapsgasbehållare ska följande saneringsmedel i erforderlig mängd vara lätt tillgängliga för omedelbar användning • rent vatten • plastflaska med ögonmussla fylld med ögonsköljningsvätska. Vid CBRN-övningsområde ska finnas fast monterad tempererad ögon-/ ansiktsdusch, personsaneringsmedel och saneringslösning. Hantering 19. Förflyttning av senapsgas M4746-800001. – Förflyttning av senapsgas från kassun till C-övningsbana ska ske i senapsgasbehållare och sedan ventileras inne på C-övningsbanan enligt mom 20. Max 2 dl senapsgas får hällas upp i ofärgad genomskinlig glasflaska med slipad propp. 20. Ventilering av senapsgas M4746-800001. – Vid ventilering av senapsgasbehållare bärs fullständig skyddsklädsel enligt mom 12. Före övning ska ventilering utföras enligt följande: 1. Vänd senapsgasbehållaren försiktigt 3–4 gånger innan den öppnas. 2. Lossa den vertikala förskruvningen försiktigt med en skiftnyckel (motsvarande) tills eventuell gas börjar pysa ut. Håll kroppen och ansiktet så långt borta från behållaren som möjligt. Oavsiktlig spridning av senapsgas på marken, på materiel eller på personal ska omedelbart saneras med saneringslösning. 3. Låt behållaren stå tills pysandet upphört. SäkI CBRN - 13 51 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 4. Upprepa det långsamma utsläppandet av gas tills förslutningen helt kan avlägsnas utan ytterligare pysning. 5. Skruva därefter fast förskruvningen. 6. Skaka om behållaren ordentligt så att innehållet blir väl blandat. 7. Upprepa ventileringen, punkt 1–6. 8. Skruva fast förskruvningen än en gång. 9. Sanera behållaren utvändigt med saneringslösning. 10. Sanera övrig använd materiel. 11. Tvätta av med vatten. 12. Sanera skyddsklädseln på den personal som utfört eller medverkat vid ventileringen. 21. Förflyttning av senapsgas 2000 (M4746-805101). – Förvaringslådan och plåtburk till senapsgas 2000 ska läckagekontrolleras, visuellt samt med ett lämpligt indikeringsinstrument i kassun före hantering. Förflyttningen av senapsgasen från kassun till C-övningsbana ska ske i plåtburken. På C-övningsbanan öppnas plåtburken och ytterligare en läckagekontroll av glasrören genomförs. Övertryck kan bildas i glasrören, vilket måste beaktas vid öppnande. Max 2 dl senapsgas får hällas upp i ofärgad genomskinlig glasflaska med slipad propp. 22. Förflyttning av sarinkloridlösning. – Förflyttning och transport av sarinkloridlösning ska ske i originalförpackning. Plåtasken med glasampuller innehållande sarinkloridlösning får endast öppnas på den förevisnings- eller övningsplats för sarinkloridlösning, som finns inom CBRNbanan. Sarinkloridlösningen får endast användas i glasflaska försedd med slipad propp och då med en ampull åt gången. Ny ampull får tillföras flaskan först när frånvaro av sarinkloridlösning kan påvisas med C-indikeringsutrustning, t ex nervgasindikeringsbricka 90 och/eller C-indikeringsinstrument. 52 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning Efterarbete 23. Senapsgas efter övning. – Sanera senapsgasbehållaren och plåtburken och förflytta sedan dessa tillbaka till kassunen. Senapsgas som finns kvar i glasflaskorna efter övning blandas ut med saneringslösning och omhändertas som farligt avfall. 24. Sarinkloridlösning efter övning. – Sarinkloridlösning som finns kvar i glasflaskorna efter övning blandas ut med saneringslösning och omhändertas som farligt avfall. Plåtasken med sarinkloridlösning saneras utvändigt och förs till kassun. 25. Samverkan. – Åtgärder vid sanering efter övning med eller vid hantering av senapsgas och sarinkloridlösning genomförs efter samråd mellan övningsledare och C CBRN-bana. 26. Sanering efter övning. – Efter övning ska personal, använd materiel samt markytor, där förevisning och övningsverksamhet genomförts med senapsgas och sarinkloridlösning i vätskeform saneras. Saneringsmedel på skyddsutrustning och materiel spolas av med vatten. Skyddsutrustningen ska tas av i ordningen: C-skydds-/C-stridshandske och C-skyddsdräkten/C-stridsdräktens jacka, anpassad gummistövel/C-skydds-fotbeklädnad,, C-skyddsdräktens/C-stridsdräktens byxor och skyddsmask. Därefter saneras ansiktsskydd 90 och filter 90 med saneringslösning (skruvlock och bottenpropp fastsatta), sköljs med vatten och hängs upp i vädringsbur. C-skyddsdräkt 97, gummistövel 90 och C-skyddshandske 8 ska varmluftsaneras enligt tabell 6:1. Vid sanering ska personsaneringsmedel finnas tillgängligt. Skyddsutrustningens avtagande ska ha övats innan skarp övning. SäkI CBRN - 13 53 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning Tabell 6:1 Temperatur och minsta tid för varmluftsanering Temp ºC Tid tim 130 Minst 2 110 Minst 5 90 Minst 15 27. Vädring. – All övrig materiel, utom skyddsklädsel, ska efter sanering läggas/ställas upp inom förevisnings- och övningsplatsen. Gummimateriel som inte kan varmluftsaneras, t ex skyddsmask 90, ska efter sanering vädras i vädringsbur i minst 4 dygn. Tidigast efter fyra dygn får den vädrade materielen efter erforderlig vård m m tas in i förråd. 28. Restprodukter. – Materiel som t ex indikeringspapper, indikeringsrör, tygprover och annan materiel som inte kan saneras samt saneringslösning ska omhändertas som farligt avfall. 29. Rapportering och registerföring efter övning. – Efter övningen ska övningsledaren rapportera till CBRN-föreståndaren om förbrukad mängd senapsgas samt förbrukat antal sarinkloridsampuller, datum för förbrukningen, sitt namn samt iakttagelser av onormala företeelser, till exempel avvikande färg eller konsistens och eventuellt spill. Övningsdokumentationen sparas som en del i kvalitetsarbetet då det gäller spårbarhet och egenkontroll. Register ska föras på personal som deltar i verksamhet med senapsgas. Registret ska innehålla uppgifter om • namn • arbetsuppgift, t ex elev, förrådsman, övningsledare • vilket ämne som använts, t ex senapsgas • uppmätt eller uppskattad exponering av ämne 54 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning • exponeringstillfälle, t ex datum och hur länge exponeringen varade, t ex 2012-03-24, 12.30-13.30 • exponeringsplats, t ex C-övningsplats, SkyddC. Registret ska sparas i minst 40 år från den dag exponeringen upphörde. Kassation 30. Kassation av senapsgas. – Senapsgas som ska kasseras ska omhändertas som farligt avfall. 31. Farligt avfall. – Senapsgasbehållare, som utsorterats, lämnas för omhändertagande som farligt avfall till FMLOG miljöstation på respektive verksamhetsställe. 32. Kassation av sarinkloridlösning. – Sarinkloridlösning som ska kasseras ska omhändertas som farligt avfall. Transport 33. Transport av senapsgas. – Före transport ska senapsgasen förpackas i typgodkända förpackningar, se SäkI Tp farligt gods, se även H SÄK VapAm. Före försändning av senapsgas till en annan CBRN-bana ska CBRN-föreståndaren försäkra sig om att mottagande CBRN-bana är beredd att ta emot senapsgasen. Vid en sådan transport ska behållarna bäddas in med stötdämpande, absorberande packningsmateriel i transportlådan, till exempel M0736801000 Absorptionspulver (ABSOL) eller M0705-101000 Kiselgur. SäkI CBRN - 13 55 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning 34. Transport av sarinkloridlösning. – För landsvägstransport krävs tillstånd av SRV, se SäkI Tp farligt gods. Före försändning av sarinkloridlösning till en annan CBRN-bana ska CBRN-föreståndaren försäkra sig om att mottagande CBRN-bana är beredd att ta emot sarinkloridlösningen. Före transport av sarinkloridlösning ska varje plåtburk med sarinkloridlösning noga kontrolleras så att • ingen ampull är skadad • ampullerna ligger väl förpackade i stötdämpande, absorberande förpackningsmateriel, till exempel sågspån • plåtburken är oskadad • den är märkt på föreskrivet sätt. Plåtburk med innehåll ska uppfylla alla ovanstående krav för att få försändas. Vilka åtgärder som ska vidtas med skadad plåtburk/ampull framgår av mom 32. Kontrollen ska utföras inom C-övningsplatsen och fullständig skyddsklädsel ska bäras. Dessutom ska saneringsmedel enligt mom 32 finnas lätt tillgängligt föskar omedelbar användning. Plåtburkar med sarinkloridlösning förpackas stötdämpande packningsmateriel i trälåda. Emballaget märks med etikett 6.1 (dödskalle på två korslagda benknotor) på lådans framsida. 56 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 6 Senapsgas och sarinkloridlösning Åtgärder vid skada/olyckshändelse 35. Åtgärder vid skada/olyckshändelse. – Stänk i ögonen behandlas omedelbart genom sköljning med riklig mängd vatten under 15–30 min (dra upp ögonlocken), varefter läkare uppsöks. Stänk på hud saneras med personsaneringsmedel som sedan tvättas bort med tvål och vatten. Efter sanering uppsöks läkare. Vid stänk på kläder eller annan utrustning tas dessa av omedelbart. Underliggande hud saneras med personsaneringsmedel 104, som sedan tvättas bort med tvål och vatten. Vid symtom på nervgasförgiftning ges injektion med autoinjektor. Visar någon tecken på påverkan till exempel rethosta, ökad slemavsöndring, andnöd ska denne omedelbart föras ut från C-övningsplatsen, utsaneras och därefter transporteras till läkare. Vid behov ges andningshjälp. Behandlande läkare meddelas att förgiftning av sarinkloridlösning eller senapsgas misstänks. Lokal instruktion för omhändertagande av skadad samt åtgärder vid skada/olyckshändelse/spill ska finnas vid CBRN-bana. SäkI CBRN - 13 57 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument Beskrivning 1. CAM (M3681-102010). – C-indikeringsinstrument CAM används för indikering av C-stridsmedel i gasform. Instrumentet innehåller en radioaktiv strålkälla, aktivitet högst 370 MBq 63Ni. Strålkällan är bunden genom plätering vid ytan på en mässingsring som är monterad inuti instrumentets främre del. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 7:1 C-indikeringsinstrument CAM SäkI CBRN - 13 59 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument 2. AP2C (M3681-106011) och AP2Ce (M3681-106111). – C-indikeringsinstrument AP2C och AP2Ce används för indikering av C-stridsmedel i gas- och vätskeform. Ämnen som kan indikeras är fosfor- och svavelföreningar (nervgaser samt hud- och vävnadsskadande gaser). I instrumentet finns en brännare som drivs med vätgas. Vätgasen kommer från en behållare i handtaget. Till instrumentet hör en ytprovare med vilken man kan göra avstrykningsprov på misstänkta ytor. Foto: Försvarsmakten Bild 7:2 C-indikeringsinstrument AP2C 3. RAID (M3681-107011). – Kem-/C-varningsinstrument RAID används för att indikera C-stridsmedel och vissa industrikemikalier i gasform. Instrumentet innehåller en radioaktivt strålkälla, aktivitet 555 MBq 63Ni. Foto: Försvarsmakten Bild 7:3 Kem-/C-varningsinstrument RAID 60 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument 4. RAID-S. – Kem-/C-varningsinstrument RAID-S är fast monterat på fartyg och används för att indikera C-stridsmedel och vissa industrikemikalier i gasform. Instrumentet innehåller en radioaktiv strålkälla, aktivitet 555 MBq 63Ni. Foto: Försvarsmakten Bild 7:4 C-indikeringsinstrument RAID-S 5. GID-2A (M). – C-indikeringsinstrument GID-2A (M) används för indikering av C-stridsmedel i gasform i ett fartygs citadell eller utanför fartyget. Instrumentet innehåller en radioaktiv strålkälla, aktivitet 370 MBq 63Ni. Instrumentet drivs med 2 500 volt. Foto: Försvarsmakten Bild 7:5 C-indikeringsinstrument GID-2A SäkI CBRN - 13 61 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument 6. GID-3. – C-indikeringsinstrument GID-3 (M3681-108010) används för indikering av C-stridsmedel i gasform, bedöma gaskoncentration och för att presentera risknivåer. Instrumentet drivs av ett litiumsvavelbatteri. GID-3 innehåller två radioaktiva strålkällor Ni-63 som var och en har en aktivitet på 370 MBq. Förvaring 7. Märkning. – Märkning vid förvaring, se 1:12. 8. Förvaring av CAM och RAID. – När CAM och RAID instrumenten inte används ska de förvaras inlåsta. Dessa instrument ska underhållsköras med batterieliminator med intervall enligt instruktionsbok. 9. Förvaring av RAID-S. – Instrumentet är fast monterat inne i fartyget. 10. Förvaring av GID-2A. – Instrumentet är fast monterat inne i fartyget. 11. Förvaring av GID-3. – När instrumentet GID-3 inte används ska det förvaras inlåst. Skyddsutrustning 12. Dosprotokoll. – Dosprotokoll krävs inte vid verksamhet med instrumenten. 62 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument Hantering 13. CAM och RAID. – Instrumenten får endast användas för avsett ändamål och på det sätt som anges i instruktionsboken. All hantering ska ske på ett sådant sätt att ingen utsätts för onödig stråldos. Säkerhetsföreskrifter och märkskyltarna som anger att det finns ett radioaktivt ämne ska vara hela och fullt läsbara. Instrumenten får inte öppnas eller förändras. 14. AP2C. – AP2C får inte brukas där explosiva gaser kan förekomma, i sådana miljöer ska AP2Ce användas. Vätgasbehållare • får inte kastas i eld • får inte punkteras • får inte utsättas för stark värme • får inte återfyllas mer än 25 gånger • som är förbrukade ska handhas som farligt avfall. 15. Litiumbatterier. – Litiumbatterier hanteras enligt följande • löd inte fast några kontakter • kortslut inte batteriet • batteriet kan inte återuppladdas • kasta inte batteriet i eld • utsätt inte batteriet för stark värme • punktera inte batteriet • krossa inte batteriet • förbrukade batterier ska handhas som farligt avfall. SäkI CBRN - 13 63 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument 16. GID-2A. – För att behålla det kollektiva skyddet i citadellet när instrumentet ordnas för indikering utanför fartyget ska pluggen i genomföringen sättas tillbaka efter iordningställandet. Instrumentet ska stängas av (off) om komponenter ska tas ur. Om instrumentet har indikerat Cstridsmedel, kommer delar av det att innehålla C-stridsmedel i gasform och ska tas omhand enligt lokal instruktion. 17. Hantering av GID-3. – Instrumentet får inte öppnas eller förändras. Anslut inte eller koppla ifrån instrumentet i en explosiv omgivning. En elektrisk ljusbåge mellan kontaktdonen kan orsaka en explosion. Instrumentet innehåller material som lätt kan bli korrosiva och avge giftiga gaser, om de utsätts för eld. Materialen är fortfarande farlig, även efter det att elden har släckts. Giftiga ämnen kan finnas i systemkomponenter om GID-3 utsatts för C-stridsmedel. Gamla inloppsmunstycket ska då hanteras som riskavfall. Instrumentet måste vara frånslaget innan några anslutningar eller frånkopplingar görs. 18. Litiumsvavelbatterier. – GID-3 har litiumsvavelbatterier, vilka utgör en fara för antändning och korrosion. De innehäller litium, svaveldioxid och en elektrolyt. Litium reagerar kraftigt om det nedsänks i vatten. Svaveldioxid är en retande gas, elektrolyten är antändbar och mycket korrosiv. Batterierna • får inte nedsänkas i vatten eller saneringsvätska • får inte krossa eller brännas • kan inte laddas • får inte förvaras i temperaturer över +70 ºC • ska avfallshanteras som farligt avfall enligt lokala föreskrifter. 64 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument Transport 19. Landsvägstransport. – För landsvägstransport av C-indikeringsinstrument med radioaktiv strålkälla, litiumbatterier och litiumsvavelbatterier, se SäkI Tp farligt gods. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 20. Olyckshändelse. – CBRN-föreståndaren ska anmäla tillbud, som inneburit att personexponering av betydelse inträffat eller kunnat inträffa, till Försvarsmaktens kontaktperson mot SSI vid HKV. Härvid lämnas uppgift om omständigheterna kring tillbudet. 21. Olyckshändelse med litiumsvavelbatteri. – Vid olyckshändelse med litiumsvavelbatteri kan litium snabbt strömma ut tillsammans med svaveldioxid och elektrolyt, varvid hög värmeutveckling sker. Om detta händer ska personal hållas borta tills svavellukten har försvunnit. Om batteriet måste flyttas ska det bäras ut med hjälp av spade eller en lång tång. Vid denna hantering ska lätt C-stridsdräkt och skyddsmask 90 samt skyddshandske 7 bäras. Vid elektrolytstänk i ögon eller på hud ska sköljning med vatten göras i minst 15 minuter. Vid kvarstående besvär ska läkare uppsökas. 22. Förlust/skada av C-indikeringsinstrument med radioaktiv källa. – Om ett C-indikeringsinstrument med radioaktiv källa förloras eller dess hölje skadas, så att strålskyddet för den radioaktiva strålkällan kan ha förändrats, ska detta anmälas till CBRN-föreståndaren utan dröjsmål. SäkI CBRN - 13 65 Datum för utdrag: 13-12-19 7 C-indikerings- och varningsinstrument Vid anmälan ska följande anges • instrumentets individnummer • omständigheterna kring förlusten • skadans art och hur den uppkommit. Vid förlust av/skada på instrument ska CBRN-föreståndaren per telefon omedelbart anmäla detta till Försvarsmaktens kontaktperson mot SSI vid HKV. 66 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 Beskrivning 1. Klorkalk (M0880-051010). – Klorkalk får endast användas vid sanering av materiel och terräng. Det är ett pulver som används för att oskadliggöra (sanera) B- och C-stridsmedel. Den är förpackad i speciellt ytbehandlade plåtfat som innehåller 30 eller 50 kg klorkalk (vikt inklusive emballage 34 resp 56 kg). Vissa partier klorkalk är förpackade i en plastsäck inuti plåtfaten. Klorkalk består av en blandning av kalciumhypoklorit (cirka 36 %), kalciumklorid (cirka 34%), kalciumhydroxid (cirka 25%), kalciumkarbonat (cirka 1,6%), Ca(ClO3)2 (cirka 0,7%), olösliga ämnen (cirka 0,6%), vatten (cirka 0,5%), magnesiumoxid (cirka 0,4%), kalciumsulfat (cirka 0,3%), aluminiumoxid (cirka 0,3%), kiseloxid (cirka 0,3%), samt järnoxid (cirka 0,2%). Klorkalken är frätande och kan ha skadlig inverkan på andningsorgan, ögon och hud samt är korrosiv på materiel. SäkI CBRN - 13 67 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 8:1 Klorkalk 30 kg och 50 kg 2. Personsaneringsmedel 104 (M0776-104010). – Personsaneringsmedel 104 är avsett att användas främst på bar hud och personlig utrustning. Medlet har samma verkningar som klorkalk men är avsevärt mildare. Personsaneringsmedel 104 utgörs av en plastflaska med ca 70 g av ett vitt pulver som består av 2/3 klorkalk och 1/3 magnesiumoxid. 68 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 8:2 Personsaneringsmedel 104 med ytteremballage Förvaring 3. Förvaring av klorkalk. – Klorkalk avger klor, som kan tränga ut ur förpackningen och skada annan materiel. Den ska därför förvaras enligt de särskilda förvaringsföreskrifter som finns i Materielvårdsinstruktion för Försvarsmakten, del 3 (MVIF 3). 4. Förvaring av personsaneringsmedel 104. – Klorkalken i personsaneringsmedel 104 avger klor, som kan tränga ut ur förpackningen och skada annan materiel. Personsaneringsmedlet ska därför förrådsförvaras enligt de särskilda förvaringsföreskrifter som finns i Materielvårdsinstruktion för Försvarsmakten, del 3 (MVIF 3). Vid utbildning används personsaneringsmedel 104 enligt övningsledarens bestämmande. Till enskilda får medlet endast lämnas ut vid utbildning och övning i B- och C-skydd. Utlämnat personsaneringsmedel 104 SäkI CBRN - 13 69 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 får inte förvaras i byggnad där personal vistas stadigvarande, till exempel logement. Vid tältförläggning (motsvarande) får det förvaras i tälten tillsammans med den personliga skyddsutrustningen. Skyddsutrustning 5. Skyddsutrustning. – Den som hanterar klorkalk och personsaneringsmedel 104 i pulverform (varvid damm kan bildas) ska ha tillpassad skyddsmask påtagen och bära den klädsel i övrigt som övningsändamålet medger. Vid all förrådshantering av klorkalk ska personalen använda skyddshandskar. Vid saneringsövning ska smycken, klockor och liknande avlägsnas. Hantering 6. Hantering. – Då klorkalk används för sanering av större mängd senapsgas, ska klorkalken före saneringen blandas med lika delar sand eller jord eller slammas upp i vatten (klorkalkslam; 1 del klorkalk och 3–5 delar vatten) för att undvika att värmeutveckling och brand uppstår. Vid sanering av ansiktet ska ögonen hållas hårt slutna. Den som använt personsaneringsmedel på bar hud eller som på annat sätt kan ha fått klorkalk eller personsaneringsmedel 104 på huden, (kan ge upphov till hudirritation) ska snarast tvätta aktuella kroppsdelar med tvål och vatten. Påläggningstiden bör inte överstiga en minut. Personsaneringsmedel 104 och/eller klorkalk får endast användas för sanering på materiel och uniformspersedlar som är avsedda för ändamålet (till exempel kasserad materiel och uniformer). 70 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 Vid hantering av skadad förpackning ska försiktighet iakttas så att spill av saneringspulver undviks. Hantering av otäta klorkalksfat framgår av kassationsföreskrifterna. Efterarbete 7. Efterarbete. – Efter materielsanering ska materielen snarast befrias från klorkalk och personsaneringsmedel l04 samt materielvård utföras. Förbrukade, brutna eller skadade flaskor med personsaneringsmedel 104 samlas in och omhändertas som farligt avfall. Oöppnade flaskor lämnas in till förråd. Kassation 8. Kassation av klorkalk. – Otäthet hos klorkalksfat kan uppstå genom mekanisk åverkan vid oförsiktig hantering eller genom rostangrepp vid förvaring i plåtförråd med hög relativ luftfuktighet och dålig ventilation. Otäta klorkalksfat sorteras ut, eftersom klorkalken i dem snabbt blir oanvändbar för avsett ändamål. Den utsorterade klorkalken ska omhändertas som farligt avfall. Vid hantering av otäta klorkalksfat ska försiktighet iakttas så att spill av klorkalk undviks. För att undvika spill vid transport av otäta klorkalksfat ska alla hål tätas noggrant, till exempel med kraftig tejp. 9. Kassation av personsaneringsmedel 104. – Personsaneringsmedel 104 omhändertas som farligt avfall. SäkI CBRN - 13 71 Datum för utdrag: 13-12-19 8 Klorkalk och personsaneringsmedel 104 Transport 10. Landsvägstransport. – För landsvägstransport av klorkalk och personsaneringsmedel 104, se SäkI Tp farligt gods. Före transport av klorkalk kontrolleras att emballaget och varningsmärkningen är i fullgott skick. Vad som gäller vid transport av otäta klorkalksfat framgår av kassationsföreskrifterna. Försändning av personsaneringsmedel 104 ska ske i tillsluten storförpackning. Före transport kontrolleras att emballage och märkning är i fullgott skick. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 11. Olyckshändelse. – Har klorkalk eller personsaneringsmedel 104 kommit in i ögonen, sköljs dessa noga med rent vatten. Vid kvarstående besvär uppsöks läkare. 72 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Beskrivning 1. Materielsaneringsmedel DS-2. – Materielsaneringsmedlet får endast användas för att sanera C-stridsmedel på fordon, pjäser med mera. Sanering med DS-2 får endast ske när ett skarpt saneringsbehov föreligger och vid övningar på CBRN-bana. DS-2 består av ca 70 viktprocent dietylentriamin, ca 28 viktprocent etylenglykolmonometyleter och ca 2 viktprocent natriumhydroxid. Medlet är giftigt vid inandning, förtäring och kontakt med ögon och hud. Det är dessutom frätande och avger ångor som i hög koncentration är skadliga. Risk finns för allergisk reaktion som kan leda till andningsbesvär och/eller eksem. Vid upphettning samt vid kontakt med heta ytor eller eld kan giftiga, nitrösa gaser bildas. Tillsammans med luft kan ångorna bilda en explosiv blandning. SäkI CBRN - 13 73 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 9:1 Materielsaneringsmedel DS-2 burk respektive flaska med ytteremballage 74 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Förvaring 2. Förvaring. – DS-2 ska förvaras enligt de särskilda förvaringsföreskrifter som finns i Materielvårdsinstruktion för Försvarsmakten, del 3 (MVIF 3) med undantaget att DS-2 inte ska samförvaras med klorkalk och personsaneringmedel 104. DS-2 kan, om emballaget har skadats, avge hälsovådliga gaser samt angripa bl a koppar, zink, nickel och aluminium samt legeringar dessa metaller. Gummi- och plastmaterial kan skadas efter påverkan under längre tid. Behörighet/ansvar 3. Behörighet övningsledare och biträdande övningsledare. – Övningar med DS-2 får endast ledas av personal som genomgått övningsledarutbildning och godkänts vid denna, se kapitel 1. Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ansvarar för denna utbildning samt utfärdar behörighetsbevis, se bilaga 1. Behörighetsbeviset gäller i 5 år och förnyelse av behörighet kan ske efter erforderlig kompletterande utbildning enligt anvisningar från SkyddC. Denna utbildning ska ske vid SkyddC eller vid av SkyddC anvisad CBRN-bana. När annan personal (än ordinarie personal på CBRN-banan) bedriver övningar med DS-2, ska kontroll ske att övningsledaren har giltigt behörighetsbevis. Någon ur den ordinarie personalen på CBRN-banan ska vara tillgänglig på CBRN-banan under övningen. SäkI CBRN - 13 75 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Övningarna får endast genomföras enligt UtbR NBC och Brand häfte 6, enligt SkyddC godkänd övningsplan, samt vid SkyddC planenliga försöksverksamhet. De får endast äga rum inom CBRN-bana samt på SkyddC försöksbana. 4. Utbildningsnivå. – Övningsdeltagare ska ha befästa kunskaper om saneringsmedlets verkningar. Skyddsutrustning 5. Skyddsutrustning vid förrådshantering. – Vid all förrådshantering av saneringsmedlet ska C-skyddshandske 8 vara påtagen. Hanteringshjälpmedel ska användas i största möjliga utsträckning. Vid omhändertagande av saneringsmedel som har läckt ut, till exempel på förrådsplats, ska även tillpassad skyddsmask 90 samt vid behov C-skyddsdräkt och gummistövel 90 användas. 6. Skyddsutrustning vid övningsplats/förevisningsplats. – All personal som ska beträda förevisningsplats och/eller övningsplats , se bilaga 2, och som då kan komma i kontakt med vätskeformig DS-2, ska bära fullständig skyddsklädsel, det vill säga tillpassad skyddsmask, C-skyddsdräkt/ C-stridsdräkt, anpassad gummistövel/C-skyddsfotbeklädnad och anpassad C-skyddshandske. Filter 90 får inte väga mer än 20 g mer än påstämplad vikt. Skyddsutrustningen får inte tas av förrän övningen i sin helhet är avslutad. 7. Skyddsutrustning på läktarplats. – Om enbart förevisning genomförs, behöver skyddsutrustning för personal på läktarplats, se bilaga 2, endast bestå av en tillpassad skyddsmask 90. 76 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 8. Skyddsutrustning på åskådarplats. – Personal utan skyddsutrustning får uppehålla sig på vindsidan inom CBRN-bana, dock utanför avspärrningarna vid C-övningsplats (minst 3 m från C-övningsplatsens avspärrning), se bilaga 2. Förberedelser 9. Saneringsmateriel. – Vid all verksamhet med materielsaneringsmedel DS-2 ska följande materiel i erforderlig mängd vara lätt tillgänglig för omedelbar användning • rent vatten • tvål • trassel • plastflaska med ögonmussla fylld med färskt, tempererat rent vatten. Vid CBRN-övningsområde ska fast monterad, tempererad ögon-/ansiktsdusch finnas. Hantering 10. Vädring. – Innan någon går in i ett förråd där materielsaneringsmedel DS-2 förvaras, ska förrådet vädras under minst 5 min genom att dörrarna ställs helt öppna. SäkI CBRN - 13 77 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Efterarbete 11. Efterarbete. – Efter avslutad övning rengörs utrustning och dylikt som förorenats av saneringsmedlet genom riklig avspolning med vatten. Kassation 12. Absorptionsmedel. – Absorptionsmedel som innehåller materielsaneringsmedel DS-2 förpackas väl i dubbla plastsäckar som ställs i tomt plåtkärl eller dylikt. Säckarna märks ”dietylentriamin/etylenglykolmonometyleter i absorptionsmedel” och lämnas som farligt avfall till FMLOG miljöstation på respektive verksamhetsställe. Transport 13. Landsvägstransport. – För landsvägstransport av materielsaneringsmedel, DS-2, se SäkI Tp farligt gods. Försändning av materielsaneringsmedel DS-2 får endast ske i tillsluten storförpackning. Före transport kontrolleras att emballaget och varningsmärkningen är i fullgott skick. 78 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 Åtgärder vid skada/olyckshändelse 14. Skada på personal. – Om materielsaneringsmedel DS-2 kommit i ögonen, sköljs dessa genast med mycket vatten under 15–30 min (dra upp ögonlocken) och uppsök sedan läkare. Ta genast av förorenade kläder. Skölj genast angripen hud med mycket vatten samt tvätta därefter med tvål och vatten. Vid tecken på skada, även lindrig sådan till exempel hosta, huvudvärk eller astmaliknande andningsbesvär med andfåddhet och väsande andning, transporteras den som visar symtom snarast till läkare. Ge andningshjälp vid behov. Behandlande läkare meddelas att förgiftning misstänks av materielsaneringsmedel DS-2; dietylentriamin (70%), etylenglykolmonometyleter (28%) och natriumhydroxid (2%). 15. Stänk på utrustning. – Stänk på utrustning torkas av och tvättas. 16. Spill. – Spill som uppstår inomhus sugs upp med lämpligt absorptionsmedel, till exempel M0736-801000 Absorptionspulver (ABSOL), M0705-101000 Kiselgur, kattsand eller dylikt. Vilka åtgärder som ska vidtas med absorptionsmedel som innehåller saneringsmedel framgår av kassationsföreskrifterna. Om saneringsmedel har kommit in i avloppsledning eller i vattendrag eller har förorenat jord och växtlighet genom ofrivilligt utsläpp, ska 112 underrättas. SäkI CBRN - 13 79 Datum för utdrag: 13-12-19 9 Materielsaneringsmedel DS-2 17. Register. – Register ska föras på personal som deltar i verksamhet med DS2. Registret ska innehålla uppgifter om • namn • arbetsuppgift, t ex elev, förrådsman, övningsledare • vilket ämne som använts, t ex DS2 • uppmätt eller uppskattad exponering av ämne • exponeringstillfälle, t ex datum och hur länge exponeringen varade, t ex 2012-03-24, 12.30-13.30 • exponeringsplats, t ex C-övningsplats, SkyddC. Registret ska sparas i minst 40 år från den dag exponeringen upphörde. 80 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 10 Saneringsspruta 8 Beskrivning 1. Saneringsspruta 8 (M2336-112010). – Saneringsspruta 8 används för sanering av biologiska och/eller kemiska stridsmedel. Tillredning av saneringsmedlet sker i sprutan. Trycket (6 bar) kan pumpas upp med hjälp av den inbyggda pumpen eller med luft från kompressor. Foto: Försvarsmakten Bild 10:1 Saneringsspruta 8 SäkI CBRN - 13 81 Datum för utdrag: 13-12-19 10 Saneringsspruta 8 Förvaring 2. Förvaring. – Saneringssprutan ska förvaras packad i originallådan. Skyddsutrustning 3. Skyddsutrustning vid tillredning. – Vid tillredning av saneringsmedel ska skyddsutrustning för respektive saneringsmedel bäras. Spill och stänk på person ska omedelbart sköljas av med vatten. 4. Skyddsutrustning vid sanering. – Vid sanering ska skyddsutrustning för respektive saneringsmedel bäras. Förberedelser 5. Förberedelser. – Kontrollera före användning att materielen är oskadd. Gummislangens hållfasthet och sprickbildning kontrolleras genom att böja den. Kontrollera att munstycket inte är igensatt– använd rensnål vid behov. Hantering 6. Hantering. – .Saneringsmedel ska endast användas på avsedd materiel. Sprutan får aldrig riktas mot person. 82 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 10 Saneringsspruta 8 Efterarbete 7. Efterarbete. – Efter användning ska övertrycket i sprutan släppas ut. Vintertid ska sprutan sköljas ur med antifrysskyddsmedel. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 8. Åtgärder. – Se säkerhetsdatabladet för ingående kemikalier i använt saneringsmedel. SäkI CBRN - 13 83 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 Beskrivning 1. Radiakpreparat 2 (M0065-002000). – Radiakpreparat 2 får användas vid formella och tillämpade mätövningar. Övningar får ske med såväl upphöjt som nedsänkt preparat. Radiakpreparat 2 får användas vid SkyddC planenliga försöksverksamhet. Strålkällan är innesluten i en skydds- och transportbehållare av bly med en anordning för att höja strålkällan (preparathållaren) ur skyddet. Varje preparat har ett individnummer. Foto: Försvarsmakten Bild 11:1 Radiakpreparat 2 SäkI CBRN - 13 85 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 Förvaring 2. Förvaring. – Preparatet ska förvaras i låst förvaringsskåp för radiakpreparat 2 (TF-TF4-9169), i förråd med strålningsskydd enligt fastställda normer eller, vid tillfällig förvaring, under bevakning. Radiakpreparatet ska vara låst vid förvaring. Nycklar till förvaringsutrymme för radiakpreparat 2 och till förvaringslokal/-skåp ska, när preparaten inte är utlämnade till övningsledare, förvaras av CBRN-föreståndaren så att de inte kan åtkommas av obehöriga. I förvaringsskåpet ska det finnas två gelkassetter så att den relativa luftfuktigheten i skåpet understiger 65%. Kassetterna ska bytas vid behov, dock minst en gång per år. Förrådet ska ha betryggande låsanordning. Det ska vara försett med väl synlig varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”, se bild 1:1. På en tillfällig förvaringsplats för radiakpreparat 2 ska väl synliga atomvarningsskyltar sättas upp. Vid tillfällig förvaring av flera radiakpreparat ska dessutom en effektiv avspärrning ordnas på minst 25 m avstånd runt preparaten. Personal utan persondosimeter får inte gå innanför avspärrningen. Innehav av radiakpreparat 2 ska anmälas till den kommunala räddningstjänsten. 3. Förvaring under övning. – Radiakpreparat 2 ska placeras så att personal stadigvarande inte kan uppehålla sig närmare än 3 m från detsamma. Om preparaten placeras intill en trävägg eller vägg med motsvarande skyddsförmåga, kontrolleras att personal inte kan vistas närmare än 3 m på båda sidor om väggen. Vid behov genomförs kontrollmätning av dosrat. Oframkallad fotografisk film som förvaras närmare än 5 m från radiakpreparat 2 kan förstöras. 86 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 Behörighet/ansvar 4. CBRN-föreståndare. – CBRN-föreståndaren är ansvarig för säkerheten vid förvaring, transport m m innan radiakpreparatet har lämnats ut till behörig övningsledare. CBRN-föreståndare är också ansvarig för att det finns dokumentation på vilka strålkällor (inklusive individnummer) som förekommer i verksamheten. 5. Behörighet övningsledare. – Övningar med radiakpreparat 2 får endast ledas av personal som genomgått övningsledarutbildning och godkänts vid denna, se kapitel 1. Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ansvarar för denna utbildning samt utfärdar behörighetsbevis, se bilaga 1. Behörighetsbeviset gäller i 5 år och förnyelse av behörighet kan ske efter erforderlig kompletterande utbildning enligt anvisningar från SkyddC. Denna utbildning ska ske vid SkyddC eller vid av SkyddC anvisad CBRN-bana. 6. Säkerhetsansvar. – För radiakpreparat 2 gäller att övningsledaren är ansvarig för säkerheten vid övning från det att preparatet tagits emot tills det är återlämnat till CBRN-föreståndaren. Övningsledaren ska före övning delge deltagarna gällande säkerhetsföreskrifter. 7. Behörighet biträdande övningsledare. – För att kunna vara biträdande övningsledare ska Grundkurs CBRN eller motsvarande vara genomförd. SäkI CBRN - 13 87 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 8. Utbildningsnivå. – Övningsdeltagarna ska före övning med radiakpreparat 2 ha befäst kunskap om användningen av intensimeter och förstå sambandet mellan strålintensitet och stråldos samt förstå strålningens verkningar samt vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas. 9. Formell övning. – Med formell övning avses övning där beräkning och mätning av strålintensiteter (dosrater), samt mätning av halveringstjocklekar är huvudsyftet med övningen. Övningen ska bedrivas under formella former. När annan personal (än ordinarie personal på CBRN-banan) bedriver övningar med radiakpreparat 2, ska kontroll ske att övningsledaren har giltigt behörighetsbevis. Någon ur den ordinarie personalen på CBRNbanan ska vara tillgänglig på CBRN-banan under övningens genomförande. Formella övningar med radiakpreparat 2 får ske även på annan plats än CBRN-bana. Övningen ska då ordersättas enligt mom 11. 10. Tillämpad övning. – Med tillämpad övning avses övning där mätning ingår som en del av övningen. Exempel på övningar är genomsök av hus, fordon eller områden. När annan personal (än ordinarie personal på CBRN-banan) bedriver övningar med radiakpreparat 2, ska kontroll ske att övningsledaren har giltigt behörighetsbevis. Vid tillämpningsövning på och utanför CBRN-bana med radiakpreparat 2 ska övningsledaren säkerställa att preparatet alltid är bevakat samt att 3 m och 50 m gränserna är tydligt markerade. Förhandsberäkning ska göras. Persondosimeter ska bäras. Övningen ska ordersättas enligt mom 11. 88 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 11. Beordrande av övning. – Om övning med radiakpreparat 2 äger rum utanför CBRN-bana, till CBRN-banan tillhörande övningsanläggningar, av Försvarsmakten tillfälligt inlånad mark eller annat övningsområde enligt lokal instruktion ska övningen beordras av förbandschef som även ansvarar för att eventuella nödvändiga tillstånd inhämtas. Ordern ska minst omfatta • tidpunkt för övning • övningsledare • övningsdeltagare • plats för övning • avspärrningar. Skyddsutrustning 12. Användning av persondosimeter. – Alla som deltar i förrådshantering, transport eller övning med radiakpreparat 2 ska bära en persondosimeter fastsatt i brösthöjd utanpå kläderna. Minst tre veckor före planerad övning med radiakpreparat 2 ska övningsledaren beställa persondosimeter hos CBRN-föreståndaren. CBRN-föreståndaren ska beställa persondosimetrar minst 14 dagar före verksamheten. Vid tillämpade övningar ska personal även bära elektronisk dosimeter med larmfunktion för dos och dosrat. Dosrat-larm ska programmeras till 0,25 mSv/h eller lägre, och ljudlarm ska vara påslaget. Dos-larm ska programmeras till 0,5 mSv eller lägre. 13. Skydd för personal utan persondosimeter. – Obehöriga eller personer utan persondosimeter får inte vistas närmare oskyddat radiakpreparat 2 (höjt preparat) än 50 m. Vid behov ordnas bevakning eller sätts varningstavlor upp för att säkerställa detta. SäkI CBRN - 13 89 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 Förberedelser 14. Dosprotokoll. – Dosprotokoll upprättas av övningsledaren enligt anvisningar från C CBRN-banan. 15. Kontroll av intensimeter. – Mätnoggrannheten hos varje intensimeter, som ska användas vid övning med radiakpreparatet, ska kontrolleras med hjälp av för ändamålet fastställd intensimeterprovare eller kontrollbricka. 16. Stråldos. – All verksamhet ska bedrivas så att berörd personal erhåller så liten stråldos som möjligt. Vid all verksamhet med radiakpreparat ska stråldosen förhandsberäknas och kontrolleras för den personal som deltar i verksamheten. Ingen får utsättas för större dos än 1 mSv/vecka, dock gäller att stråldosen inte får överstiga 6 mSv/12 månadersperiod. Verksamheten ska bedrivas och uppehållsplatser och tider ska väljas så, att ingen erhåller större dos än tillåtet. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta i övning eller annan verksamhet med radiakpreparat 2, se även SäkI G, kapitel 27. 17. Förhandsberäkning. – Strålintensiteten på 1 m avstånd från oskyddat radiakpreparat 2 (höjd preparathållare) framgår av kalibreringsdiagrammet som finns monterat på varje radiakpreparat. Strålintensiteten är 50 gånger större när preparatet är oskyddat än när det är nedsänkt i blyskyddet Vid förhandsberäkning av stråldosen ska avståndslagen (kvadratlagen) användas. Avståndslagen I 1 × a 1 2 = I 2 × a 2 2 I = Intensitet a = avstånd 90 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 18. Exempel på förhandsberäkning av stråldos. – Förhandsberäkning av stråldos för personal, som ska delta i övning med radiakpreparat 2 • intensiteten på 1 m avstånd från ett oskyddat preparat är enligt kalibreringsdiagrammet 3,2 mSv/h vid den aktuella tidpunkten • på 6 m avstånd är intensiteten då (enligt avståndslagen): 2 3, 2 × 1 = I 2 × 6 2 3, 2 × 1 ------------------ = I 2 36 I 2 = 0, 09mSv/h • för att räkna ut dosen man erhåller på denna plats, så multipliceras intensiteten med vistelsetiden på platsen, till exempel vistas man en halvtimme på ovanstående plats, med en intensitet av 0,09 mSv/h blir dosen 0, 5h × 0, 09 mSv/h = 0, 045 mSv. Om flera radiakpreparat används vid ett och samma tillfälle på sådant sätt att strålningsfälten från de olika preparaten helt eller delvis sammanfaller, måste de teoretiska beräkningarna kompletteras genom direkta mätningar med en kontrollerad intensimeter. Hantering 19. Användning utomhus. – Radiakpreparat 2 får användas vid regn eller snöfall endast om åtgärder vidtas som hindrar vatten att komma ner i blyskyddet. Vid placering av radiakpreparatet på fartygs/båtars väderdäck ska det täcks så att preparatet inte kan komma i direkt kontakt med översköljande vatten. Radiakpreparatet får inte förvaras/placeras så, att det riskerar att nedisas (kondensering av dis, dimma eller sjörök). SäkI CBRN - 13 91 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 20. Hantering. – Det är förenat med fara och därför förbjudet att göra åverkan på radiakpreparat 2, till exempel att försöka demontera den radioaktiva strålkällan eller att handskas med preparatet på ett annat sätt än som föreskrivs. Radiakpreparat får endast användas på avsett sätt och för avsett ändamål. Radiakpreparat ska hanteras varsamt så att det inte skadas. Samtidigt ska hanteringen ske så snabbt att så liten dos som möjligt erhålls. Varje plats, där ett radiakpreparat 2 ska placeras under övning, ska vara avspärrad och utmärkt med atomvarningsskyltar. Intensiteten utanför avspärrningen får inte någonstans överstiga 0,5 mSv/h. Vid tilllämpade övningar kan 0,5 mSv/h-avspärrningen ersättas med att personal bär elekronisk dosimeter med dosrat-larm. 21. Oskyddat preparat. – Höjning av preparathållaren ska ske i följande ordning: 1. Radiakpreparat 2 placeras horisontellt på avsedd plats. 2. De två bärstängerna monteras samman. 3. Hänglåset och låstappen flyttas till det fria hålet. 4. Bärstängerna fästs vid hävstångsarmen som är kopplad till preparathållaren. 5. Preparathållaren höjs och sänks med hjälp av bärstängerna. Radiakpreparat 2 får vara oskyddat (höjt preparat) endast under övning, inklusive korta raster (10–15 min). Obehöriga eller personer utan persondosimeter får inte vistas närmare oskyddat preparat (höjt preparat) än 50 m. Vid behov ordnas bevakning eller sätts varningstavlor upp för att säkerställa detta. 22. Felfunktion. – Har preparathållaren fastnat i nedsänkt läge (i blyskyddet) får våld inte tillgripas för att få upp den. Förhållandet anmäls till CBRN-föreståndaren. Har preparathållaren fastnat i uppfört läge får våld inte användas för att få ner den. Bevakning ordnas så att ingen personal utan persondosimeter vistas närmare radiakpreparatet (höjd preparathållare) än 50 m. Varje skada på radiakpreparatet ska omedelbart anmälas till CBRN-föreståndaren. 92 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 23. Lastning och lossning på fartyg/båtar. – Vid lastning och lossning av radiakpreparat 2 ska en lyftlina med en längd av minst vattendjupet +10 m vara fäst i lyftpunkten. Vidare ska linans ände vara förankrad ombord eller i land. Vid lastning mellan fartyg/båt ska även en boj finnas klargjord i linänden. 24. Åtgärder vid lyft ur vatten. – Radiakpreparat 2 ska anses som öppet intill dess att okulärbesiktning genomförts och preparatet konstaterats stängt alternativt öppet. Aktuella riskområden ska beaktas. Ett öppet radiakpreparat ska om möjligt stängas före lyft. Efterarbete 25. Dosprotokoll. – Protokoll och persondosimeter överlämnas direkt efter övningen till CBRN-föreståndaren. Denne ska kontrollera att protokollet är fört på föreskrivet sätt. Därefter ska såväl protokoll som persondosimetrar omgående vidarebefordras till Landauer Nordic AB för utvärdering. CBRN-föreståndaren behåller en kopia av insänt protokoll. 26. Stråldos. – Landauer Nordic AB meddelar CBRN-föreståndaren erhållen dos. Denne är ansvarig för att sådant meddelande jämte eventuella anvisningar om åtgärder snarast delges berörd personal. Transport 27. Åtgärder före transport. – Före landsvägstransport av radiakpreparat 2, se SäkI Tp farligt gods. Vid försändning av preparat till annat förband/annan skola ska godset adresseras personligt till CBRN-föreståndaren där. SäkI CBRN - 13 93 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 CBRN-föreståndaren ska före avsändning försäkra sig om att den mottagande CBRN-föreståndaren är beredd att ta emot preparat. Skadat radiakpreparat, som inte kan låsas på avsett sätt, får inte försändas. Anvisningar om åtgärder med sådant radiakpreparat lämnas av materielansvarig enhet vid FMV. Nedan anges vad som särskilt ska iakttas vid landsvägstransport. • Radiakpreparatet ska vara låst och tillhörande bärstänger sänds med. Nycklarna sänds i rekommenderat brev eller med bud. • Varje radiakpreparat ska av avsändaren på två motstående sidor förses med varningsetikett nr 7C. Uppgifterna på etiketterna ska fyllas i av avsändaren med lättläslig och beständig skrift enligt mom 28–30. 28. Innehåll. – På raden ”Innehåll” anges 60Kobolt. 29. Aktivitet. – På raden ”Aktivitet” ska preparatets aktivitet i GBq (Civärdet inom parentes) anges med en decimal. Aktiviteten i Ci erhålls genom att vid tidpunkten aktuell strålintensitet (mSv/h)avläses ur kalibreringsdiagrammet på preparatet. Ci-värdet beräknas genom att det avlästa värdet divideras med 13,5. Värdet i GBq erhålls genom att Ci-värdet multipliceras med 37. I kalibreringsdiagrammet avläses strålintensiteten till 3 mSv/h. Aktiviteten blir då: 3/13,5 = 0,22 Ci 0,22 x 37 = 8,14 GBq. Värdena avrundas uppåt och som aktivitet anges 8,2 GBq (0,3 Ci). 30. Transportindex. – I rutan för ”Transportindex” ska den högsta strålintensiteten i mSv/h på 1 m avstånd från radiakpreparatets sida anges. Strålintensiteten mäts med kontrollerad intensimeter. Transportindexet ska avrundas uppåt till en decimal. 94 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 11 Radiakpreparat 2 31. Kollimärkning. – Varje radiakpreparat 2 ska på ett tydligt och varaktigt sätt genom direkt påskrift, etikett eller dylikt förses med texten ”UN 2915, RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A vikt 60 kg”. På etikett 7C ska aktivitet och transportindex anges, se mom 29. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 32. Risk för strålskada. – Vid inträffad händelse där risk för strålskada inte kan uteslutas ska övningsledaren omedelbart underrätta förbandschef, CBRN-föreståndare och förbandsläkare. 33. Förlust. – Förlust anmäls omedelbart till CBRN-föreståndare och polismyndighet. SäkI CBRN - 13 95 Datum för utdrag: 13-12-19 12 Övriga strålkällor Beskrivning 1. Strålkälla Tl-204. – Strålkälla Tl-204 utgörs av en radioaktiv strålkälla, 204Tallium, monterad på en plastbricka med diametern 2,5 cm. Tallium är ett mjukt, grått metalliskt grundämne. Strålkälla Tl-204 är betastrålande. Aktiviteten är 37 kBq med en halveringstid på 3,78 år. Foto: Matti Larsson Bild 12:1 Strålkälla Tl-204 2. Strålkälla Sr-90. – Strålkälla Sr-90 utgörs av en radioaktiv strålkälla, 90Strontium, monterad på en plastbricka med diametern 2,5 cm. Strontium är ett mjukt, silvervitt metalliskt grundämne. Strålkälla Sr90 är betastrålande. Aktiviteten är 3,7 kBq med en halveringstid på 28,6 år. SäkI CBRN - 13 97 Datum för utdrag: 13-12-19 12 Övriga strålkällor Foto: Matti Larsson Bild 12:2 Strålkälla Sr-90 3. Strålkälla Am-241. – Strålkälla Am-241 utgörs av en radioaktiv strålkälla (Am-241) monterad i en 8 mm fördjupning i änden på en 85 mm lång blåeloxerad aluminiumstav. Nuklid Am-241 är i huvudsak en alfastrålare. Aktiviteten är 74 kBq och halveringstiden 433 år. Staven har en skyddande hållare och staven tillsammans med hållaren förvaras i en separat ask. 4. Strålkälla Cs-137. – Strålkälla Cs-137 utgörs av en radioaktiv strålkälla, 137Cesium, monterad på en plastbricka med diametern 2,5 cm. Strålkälla Cs-137 är gamma- och betastrålande. Aktiviteten är 190 kBq med en halveringstid på 30,2 år. Foto: Matti Larsson Bild 12:3 Strålkälla Cs-137 98 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 12 Övriga strålkällor 5. Strålkälla Co-60. – Strålkälla Co-60 utgörs av en radioaktiv strålkälla, 60Kobolt, monterad på en plastbricka med diametern 2,5 cm. Kobolt är ett metalliskt grundämne. Strålkälla Co-60 är gamma- och betastrålande. Aktiviteten är 37 kBq med en halveringstid på 5,27 år. Foto: Matti Larsson Bild 12:4 Strålkälla Co-60 Förvaring 6. Förvaring. – Strålkällorna ska förvaras inlåsta, betryggande från brandsäkerhets- och stöldsynpunkt. Förvaringsplatsen ska vara försedd med varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”, se bild 1:1. Foto: Matti Larsson Bild 12:5 Förvaringsask för strålkällor SäkI CBRN - 13 99 Datum för utdrag: 13-12-19 12 Övriga strålkällor Skyddsutrustning 7. Stråldos. – All verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att berörd personal erhåller en så liten stråldos som möjligt. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta vid övning eller annan verksamhet med radioaktiva ämnen, se även SäkI G, kapitel 27. Hantering 8. Hantering. – Strålkällorna används endast vid utbildning. Strålkällorna ska hanteras med plasttång. Strålkällan ska hanteras varsamt så att den inte skadas. Transport 9. Transport. – Landsvägstransport av strålkälla Tl-204 och Cs-137 (UN 2911) genomförs enligt SäkI Tp farligt gods, kapitel 5. För övriga strålkällor föreligger inga restriktioner vid transport. 100 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 13 Intensimeterprovare 25 Beskrivning 1. Intensimeterprovare 25 (M3690-025129). – Intensimeterprovare 25 används för funktionskontroll och kalibrering av intensimeter 25. Den består av en väska, som innehåller en fixtur i vilken intensimeter 25 kan placeras. Intensimeterprovare 25 innehåller en svag radioaktiv strålkälla, aktivitet högst 1,5 MBq (0,04 mCi) 137Cesium. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 13:1 Intensimeterprovare 25 SäkI CBRN - 13 101 Datum för utdrag: 13-12-19 13 Intensimeterprovare 25 2. Kontrollbricka 25 (M3690-025139). – Kontrollbricka 25 används vid en förenklad funktionskontroll av intensimeter 25. Kontrollbrickan innehåller en svag radioaktiv strålkälla, aktivitet högst 5,5 kBq (0,15 μCi) 232Th. Foto: Peppe Ericsson, Studio Ljusspel Bild 13:2 Kontrollbricka 25 3. Intensimeterprovare ubåt typ Gotland. – Intensimeterprovare ubåt typ Gotland (M3690-027010) används för funktionskontroll av R-indikeringsutrustningen på ubåt typ Gotland. Den består av en blyskärmad metallväska. Strålkällan ger i öppet läge ca 0,4 mSv/h, i stängt läge mindre än 0,001 mSv/h. Intensimeterprovaren innehåller en radioaktiv strålkälla, aktivitet högst 7,5 MBq 137Cesium. Förvaring 4. Förvaring av intensimeterprovare 25. – Intensimeterprovare 25 ska vara låst och förvaras i låst lokal och nycklarna till lokalen ska förvaras av CBRN-föreståndaren. 5. Förvaring av kontrollbricka 25. – Kontrollbricka 25 ska förvaras i sin ask och vara fäst i asken med en kedja. Asken med kontrollbrickan ska förvaras inlåst. 102 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 13 Intensimeterprovare 25 6. Förvaring av intensimeterprovare ubåt typ Gotland. – Intensimeterprovare ubåt typ Gotland ska förvaras i låst utrymme. Intensimeterprovaren får inte placeras närmare oframkallad fotografisk film än 5 m. Behörighet/ansvar 7. Behörighet/ansvar. – Kontroll med intensimeterprovare 25 eller intensimeterprovare ubåt typ Gotland anbefalls av CBRN-föreståndaren, som kan utse ansvarig kontrollant. Skyddsutrustning 8. Stråldos. – All verksamhet ska bedrivas så att berörd personal erhåller en så liten stråldos som möjligt. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta vid övning eller annan verksamhet med radioaktiva ämnen, se även SäkI G, kapitel 27. 9. Dosprotokoll. – Dosprotokoll krävs inte vid verksamhet med intensimeterprovare och kontrollbricka 25. CBRN-föreståndaren ska dock anmäla sådana missöden, som inneburit att personexponering av betydelse inträffat eller kunnat inträffa, till Försvarsmaktens kontaktperson mot SSM. Härvid lämnas uppgift om omständigheterna kring missödet. SäkI CBRN - 13 103 Datum för utdrag: 13-12-19 13 Intensimeterprovare 25 Hantering 10. Intensimeterprovare 25. – Intensimeterprovare 25 får endast användas för kontroll av mätnoggrannheten hos intensimeter 25. Arbetet ska utföras på det sätt som framgår av publikationen ”M7786-009041 Intensimeterprovare 25 Instruktionsbok”. Intensimeterprovare 25 ska hanteras varsamt så att den inte skadas. Intensimeterprovarens transportlåda får inte öppnas utomhus vid regn eller snöfall. 11. Intensimeterprovare ubåt typ Gotland. – Intensimeterprovare ubåt typ Gotland får endast användas till funktionskontroll av R-indikeringsutrustningen på ubåt typ Gotland. Lådan ska bara öppnas vid själva funktionskontrollen. Den öppnade väskan hålls mot utsidan av ubåtens snorkelhuvud som inuti sig har en sensor. Avläsning sker i ubåtens modifierade intensimeter 25. Transport 12. Transport av intensimeterprovare. – För landsvägstransport av intensimeterprovare, se SäkI Tp farligt gods. Vid försändning av intensimeterprovare till annat förband/ skola ska godset adresseras personligt till förbandets/skolans CBRN-föreståndare. CBRN-föreståndaren ska före avsändning försäkra sig om att mottagande CBRN-föreståndaren är beredd att ta emot intensimeterprovaren(-na). Intensimeterprovare ska vara låst på avsett sätt. Nycklarna sänds med bud eller med rekommenderat brev. 104 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 14 Intensimeterprovare 27A Beskrivning 1. Kontrollkälla I27 (M3690-127129). – Kontrollkälla I27 utgörs av tre radioaktiva strålkällor, 241Americum, 90Strontium och 137Cesium, monterade tillsammans i en hållare med handtag. Kontrollkälla I27 är alfa-, beta- och gammastrålande. • 241Americum-källan har aktiviteten 0,8 kBq med en halveringstid • 90 • 137 på 433 år Strontium-källan har aktiviteten 0,5 kBq med en halveringstid på 28,6 år Cesium-källan har aktiviteten 15 kBq med en halveringstid på 30,2 år. Bild 14:1 Kontrollkälla I27 Foto: Matti Larsson Kontrollkälla I27 används vid utbildning samt vid snabbtest av intensimeter 27 med tillhörande detektorer. SäkI CBRN - 13 105 Datum för utdrag: 13-12-19 14 Intensimeterprovare 27A 2. Intensimeterprovare 27A (M3764-201010. – Intensimeterprovare 27A består av två delar i mässing varav den ena innehåller en strålkälla, 137 Cesium och den andra är ett skyddslock. Strålkällan med lock förvaras i en förvaringsbehållare av bly. Strålkällan är gamma- och betastrålande. Aktiviteten är 333 kBq med en halveringstid på 30,2 år. Intensimeterprovare I27A används vid funktionskontroll av Intensimeter 27. Foto: Matti Larsson Bild 14:2 Intensimeterprovare 27A 3. Kontrollbricka 27A (M3764-202010). – Kontrollbricka 27A utgörs av två aktiva strålkällor, 241Americum och 90Strontium, monterade tillsammans i en hållare. • 241Americum-källan har aktiviteten 1,85 kBq med en halveringstid på • 90 433 år Strontium-källan har aktiviteten 1,85 kBq med en halveringstid på 28,6 år. 106 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 14 Intensimeterprovare 27A Foto: Matti Larsson Bild 14:3 Kontrollbricka 27A Kontrollbricka 27A används vid utbildning samt vid snabbtest av intensimeter 27 med tillhörande detektorer. Förvaring 4. Förvaring. – Kontrollkälla I27, intensimeterprovare 27A samt kontrollbricka 27A ska förvaras i sin ask, inlåst, betryggande från brandsäkerhets- och stöldsynpunkt. Förvaringsplatsen ska vara försedd med varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”, se bild 1:1. SäkI CBRN - 13 107 Datum för utdrag: 13-12-19 14 Intensimeterprovare 27A Skyddsutrustning 5. Stråldos. – All verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att berörd personal erhåller en så liten stråldos som möjligt. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta vid övning eller annan verksamhet med radioaktiva ämnen, se även SäkI G, kapitel 27. Hantering 6. Kontrollkälla I27. – Kontrollkälla I27 används endast vid utbildning och snabbtest av intensimeter 27 med tillhörande detektorer. Kontrollkällan ska hanteras varsamt så att den inte skadas. 7. Intensimeterprovare 27A. – Intensimeterprovare 27A används endast vid funktionskontroll av intensimeter 27. Endast den lättrade delen av intensimeterprovaren får vidröras då detta ger det längsta avståndet mellan fingrar och strålkälla. Intensimeterprovaren ska hanteras varsamt så att den inte skadas. 8. Kontrollbricka 27A. – Kontrollbricka 27A används endast vid utbildning och snabbtest av intensimeter 27 med tillhörande detektorer. Endast kanten av kontrollbrickan får vidröras då detta ger det längsta avståndet mellan fingrar och strålkälla. Kontrollbrickan ska hanteras varsamt så att den inte skadas. 108 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 14 Intensimeterprovare 27A Transport 9. Transport. – Landsvägstransport av kontrollkälla I27 (UN 2911) och intensimeterprovare 27A (UN 2911) genomförs enligt SäkI Tp farligt gods, kapitel 5. För transport av kontrollbricka 27A föreligger inga restriktioner. SäkI CBRN - 13 109 Datum för utdrag: 13-12-19 15 Kontrollbricka I28 Beskrivning 1. Kontrollbricka I28 (M8393-011110). – Kontrollbricka I28 /S används för funktionskontroll av Intensimeter 28 och består av kontrollbricka, fixtur och förvaringsask. Nukliden i kontrollbrickan består av 232 Thorium med en aktivitet av cirka 900 Bq. Mängden tritium i varje objekt är så liten (ungefär som mängden i ett självlysande armbandsur) att den inte utgör någon strålrisk så länge det radioaktiva ämnet inte kommer in i kroppen. En liten del av det radioaktiva ämnet avgår i gasform även vid förvaring. Förvaring 2. Förvaring av kontrollbricka I28. – Kontrollbricka I28 ska förvaras i sin förvaringsask. Asken med kontrollbrickan ska förvaras inlåst, betryggande från brandsäkerhets- och stöldsynpunkt. Förvaringsplatsen ska vara försedd med varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”, se bild 1:1. SäkI CBRN - 13 111 Datum för utdrag: 13-12-19 15 Kontrollbricka I28 Hantering 3. Stråldos. – All verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att berörd personal erhåller en så liten stråldos som möjligt. Gravida eller ammande arbetstagare får inte delta vid övning eller annan verksamhet med radioaktiva ämnen, se även SäkI G, kapitel 27. 4. Hantering. – Kontrollbricka I28 används endast vid utbildning och snabbtest av Intensimeter 28 med tillhörande detektorer. Kontrollbrickan ska hanteras varsamt så att den inte skadas. Strålkällans yta ska inte vidröras med oskyddade fingrar. 112 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 16 Radioaktiva lyspunkter Beskrivning 1. Radioaktiva lyspunkter. – Varje materielslag i Försvarsmakten som innehåller radioaktiva lyspunkter/radioaktiv lysmassa är från strålskyddssynpunkt godkänt av SSM. Förändringar får därefter inte göras utan nytt godkännande. Materiel med radioaktiva lyspunkter eller radioaktiv lysmassa framgår av tabell 16:1. Radioaktiva lyspunkter eller radioaktiv lysmassa förekommer på mörkerriktmedel och på vissa skalor och liknande som ska synas och kunna avläsas i mörker. Lyspunkterna/lysmassan innehåller det radioaktiva ämnet tritium och lyspigment. Tritium sänder ut betastrålning som träffar lyspigmentet, varvid ett synligt – vanligtvis grönaktigt – ljus uppstår. Efter cirka 12 år har strålningen minskat till hälften, vilket medför att ljusstyrkan har försvagats i motsvarande grad. Mängden tritium i varje objekt är så liten (ungefär som mängden i ett självlysande armbandsur) att den inte utgör någon strålrisk så länge det radioaktiva ämnet inte kommer in i kroppen. En liten del av det radioaktiva ämnet avgår i gasform även vid förvaring. SäkI CBRN - 13 113 Datum för utdrag: 13-12-19 16 Radioaktiva lyspunkter Förvaring 2. Förvaring. – Materiel som innehåller radioaktiva lyspunkter/radioaktiv lysmassa får inte förvaras i ett förråd i större kvantitet än att den sammanlagda aktiviteten uppgår till högst 7 400 GBq (200 Ci). Vid förvaring av stora mängder materiel med radioaktiva lyspunkter eller radioaktiv lysmassa, motsvarande mer än 500 GBq (13,5 Ci), i samma lokal, ska lokalen antingen vara försedd med normal rumsventilation eller vädras ordentligt innan något arbete påbörjas i lokalen. Förvaringsplatsen ska vara försedd med varningsskylt med texten ”Förvaringsplats för radioaktivt material”, se bild 1:1. Då mörkerriktmedel inte används ska de förvaras i sina fodral. Tabell 16:1 Materiel med radioaktiva lyspunkter eller radioaktiv lysmassa Förrådsbeteckning Förrådsbenämning Aktivitet per objekt M3620-138010 Motståndsmätare 3 < 140 MBq (3,6 mCi) M4007-005010 Tändapp 4, 15 skott < 70 MBq (1,8 mCi) Hantering 3. Hantering. – Vid mottagandet av materiel, som varit utlämnad till trupp, ska mottagaren kontrollera att lyspunkter/lysmassa inte har lossnat och att materielen inte är skadad. Det är förbjudet att skrapa på eller försöka avlägsna lyspunkterna eller beläggningen av lysmassa, eftersom det då finns risk för att man andas in radioaktivt stoft. 4. Stråldos. – Den stråldos man får om en ampull krossas är starkt beroende av omständigheterna. Utomhus och på några meters avstånd är dosen försumbar. I ett oventilerat rum alldeles intill ampullen kan den 114 SäkI CBRN - 13 Datum för utdrag: 13-12-19 16 Radioaktiva lyspunkter inandade gasen ge upphov till en invärtes bestrålning. Lokalen ska därför vädras och om den som bestrålats omedelbart avlägsnar sig från platsen blir stråldosen även i detta fall försumbar. Maximalt tillåten koncentration av tritium i luft är 20 GBq/m3 för 40 h arbetsvecka. Transport 5. Transport. – För landsvägstransport av radioaktiva lyspunkter, radioaktiv lysmassa och tritiumljus, se SäkI Tp farligt gods. Åtgärder vid skada/olyckshändelse 6. Åtgärd vid skada/olyckshändelse. – Vid förlust eller skada, som berör det radioaktiva ämnet, på objekt som innehåller radioaktiva lyspunkter/ radioaktiv lysmassa ska förbandet göra en skriftlig anmälan till Försvarsmaktens kontaktperson mot SSM vid HKV. Av anmälan ska framgå • typ av objekt • omständigheterna kring förlusten • skadans art och hur den uppkommit. Lossnade lyspunkter eller lossnad lysmassa ska om möjligt tas till vara och placeras i lämplig tätslutande burk, som sänds in för oskadliggörande. Anmälan om missöde som inneburit att personexponering av betydelse inträffat eller kunnat inträffa ska dock göras av förbandet till den befattningshavare som är ansvarig för objektet. Härvid lämnas uppgift om typen av objekt och omständigheterna kring missödet. SäkI CBRN - 13 115 Datum för utdrag: 13-12-19 17 Användande av strålkällor som inte tillhör Försvarsmakten 1. Villkor för användande av strålkällor som inte tillhör Försvarsmakten. – • Övningsledare ur Försvarsmakten ska vara utsedd och ha giltigt behörighetsbevis för Radiakpreparat 2. • Biträdande övningsledare ur organisation från vilken strålkällan lånats från ska handha strålkällan vid användningen. • Övningsplatser i enlighet med bestämmelser för Radiakpreparat 2. • Dosrat på en meter från exponerad strålkälla får inte överstiga aktuell dosrat för Radiakpreparat 2. • Strålkällans aktivitet får inte överstiga aktuell aktivitet på Radiakpreparat 2. • Förbandschef ska kontrollera att erforderliga tillstånd finns samt ordersätta verksamheten i enlighet med övningar med radiakpreparat 2 med följande tillägg – typ av strålkälla, vilken isotop samt strålkällans aktivitet och strålslag – strålkällans ursprung, företag, institution m m – namn på biträdande övningsledare. • Användning i SkyddC övningsverksamhet inlånade strålkällor från FOI CBRN Skydd och säkerhet i Umeå kräver inget särskilt tillstånd från SÄKINSP under förutsättning att personal från FOI ingår i övningledningen. SäkI CBRN - 13 117 Datum för utdrag: 13-12-19 Bilaga 1 Behörighetsbevis Bild 17:1 Behörighetsbevis SäkI CBRN - 13 119 Datum för utdrag: 13-12-19 Bilaga 2 Skiss över övningsplatser på CBRN-bana 3m Vindriktning 3m C-övningsplats R-övningsplats Förevisningsplats = fullständig skyddsutrustning Läktarplats = tillpassad skyddsmask påtagen Åskådarplats = ingen skyddsutrustning på vindsidan Inre avspärrning vid C-övningsplats Inre avspärrning vid R-övningsplats Individuell variation mellan olika CBRN-banor kan förekomma vad avser storlek och placering av övningsplatserna. SäkI CBRN - 13 121 Datum för utdrag: 13-12-19
© Copyright 2024