Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring
Byggnadsstyrelsenshandböcker 43 1993-09 Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring -,f Klargörde geotekniskå frågornaforprojektet Samlain befintlig information låt geoteknikern medverka 01 allaskeden i projektets Beställrätt redovisning - r Kontrollera att handlingarna har rätt kvalitet . 11 10 Dokumentets utgivare Dokumentnamnoch dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens handböcker, nr 43 Årendebeteckning Dokumentets datum ¶PJSBYGGNADS LSEN 1993-09 Projektnamn(ev förkortat) Geoteknisk kvalitetssäkring Uppdragsgivare Projektledare, upphovsman( män), konsult(er), etc Byggnadsstyrelsen Lars Bjerin, Tm Statens Geotekniska Institut Bengt Rydell Tekniska enheten Marksektionen Dokumentets titel Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring Huvudinnehåll Denna skrift vänder sig till projektledare för byggprojekt. Den beskriver kortfattat kvalitetsstyrning vid geoteknisk projektering och hur de geotekniska frågeställningarna ska hanteras. Härigenom kan dessa frågor på ett naturligt sätt inlämmas i projekterings- processen. Till vissa delar kan de olika avsnitten användas som checklistor, även om dessa inte är fullständiga. Nyckelord Geoteknik, geoteknisk utredning, grundläggning, kvalitet, kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring, projektering,redovisning Försäljningsställen Svensk byggtjänst ISSN Stockholm Göteborg Malmö Umeå 03 031 040 090 - 734 50 00 27 24 00 709 55 12 5910 omfång 8 sidor Illustrationer Reklamkällaren i Mjölby Red Ref Lars Bjerin ©Byggnadsstyrelsen1993 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan30 08-78310 00 104 46 build S 08-78311 80 Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring vid projektering Denna skrift skall hjälpa Dig som projektledare att spara pengar vid projektering och byggande genom att göra rätt från början. Med hjälp av de fem "geofingrarna" får Du rätt grepp om geoprojekteringen och den geotekniska kvaliteten. ö Klargör degentekniska \--_ frågorna förprojektet Samla in befintlig information låt geoteknikern medverka i projektets allaskeden Beställrätt redovisning ,r Kontrollera att 1/ handlingarna har d' rättkvalitet 3 \$ fP»' Geoteknikerns roll i Y r I l f 1 fl, 1 rr r IK ti r Geoteknisk kunskap är nödvändig för flera facktekniska områden. Geoteknikern måste därför ingå i projektgruppen. PRO3EMFoRMoLgIG r PP11NDIJNG OTEKW18K r ROKTt4Ns UPPF&:JtwwG U Proj ektiedarens kvalitetsstyrning _4 / av projekteringen. i Klargördegentekniska 't,; ,::. frågorna förprojektet '% l För att kunna hantera de geotekniska frågeställningarna projekt på ett korrekt sätt krävs omfattande information •:. klargör i ett geotekniska förhållanden och förutsättningar . samlain "basdata " som skall ligga till grund för fortsatta bedömningar •:. bestäm syfte och kvalitetsnivå för geoutredningen Vilka förutsättningar skall gälla för Ditt projekt? Bestäm Bestäm först projektets geotekniska frågeställningar. Vad behöver Du ta reda på? U topografi och ytskikt I jord- och bergförhållanden t grundvattenförhållanden t förutsättningar för grundläggning U lämplig placering av byggnader uppdragets omfattning U eventuell etappindelning Bestäm även g lämpliga nivåer för byggnader och markytor at geoutredningens syfte med hänsyn till aktuellt skede befintliga byggnaders grundläggningssätt I befintliga anläggningar i mark U emissioner från marken (t. ex. radon) g åtgärder för ledningar i mark I erforderligt projekteringsunderlag i säkerhetsklass U, geoteknisk klass I, teknisk kvalitetsnivå dagvattenlösningar Om Du är osäker på vad Du behöver för geoteknisk information - kontakta en geotekniker och diskutera vad utredningen skall omfatta. Betala för denna genomgång och handla sedan upp med den upphandlings- och ersättningsform som är mest lämplig för Ditt projekt. I risk för påverkan på omgivningen (byggnader, gator,' ledningar) L förutsättningar för schakter (behov av spont, risk för bergsprängning) i kartmaterial och behov av inmätning -5 Samba in befinti information . Vidplanering av en geoteknisk utredning bör så mycket av kända fakta om den aktuella platsen som möjligt samlas in. . Tänk på att den billigaste undersökningen ar arkivborrning - att hämta information från befintliga handlingar, om undersökningsplatsen det finns desto säkrare kan konsulter upphandlas. . Jumerinformation Det lönar sig alltid att inventera och planera omsorgsfullt. Kostnaden för sådana aktiviteter är små jämfört med undersökningskostnader Några informationskällor som oftast finns tillgängliga är i L kartblad - situationsplan - primärkarta fält. tidigare undersökningar (eget arkiv, komDen bästa ekonomin erhålls om så mycket som munens arkiv, andra geodatabanker) möjligt av erforderliga undersökningar kan utföras vid ett inventeringstillf ille. För större geologiska kartblad (SGU och kommunala kartor) objekt, eller där mark- och grundförhållandena är okända, är det ofta lämpligt att genomföra utredningen i etapper. Utnyttja även geoteknikerns kunskaper för denna faktainsamling. -6 U relationshandlingar arkiv) u radonkartor (Byggnadsnämndens uu, '( t, låt geoteknikern medverka allaskeden i projektets Det är viktigt att det i geoteknikerns uppdrag utöver geoteknisk undersökning och redovisning - finns utrymme för geoteknikerns arbete under projektets gång för bl a i projekteringsmöten . . . . . medverkan kontakter medandra projektörer geoteknisk dimensionering redovisning avberäkningar upprättande avförfrågningsunderlag Det bästa är att geoteknikern medverkar vid projekteringsmöten och ger information till statiker, markproj ektör och andra berörda fackområden. Se därför till att geoteknikerns medverkan vid ett antal möten ingår i uppdraget. Låt geoteknikern ingå i konsultgruppen och medverka under hela projekteringen - inte bara i början av projektet. Detta innebär ett kontinuerligt samarbete där geoteknikern gör insatser vid olika tillfällen. Ofta ändras förutsättningarna för markbyggandet under projekteringens gång. Det är då nödvändigt att snabbt kunna belysa konsekvenserna för bland annat grundläggningen. Då undviks felaktiga beslut som kan vara kostsamma att rätta till senare i projekteringen eller i byggskedet. Nybyggnadsreglernas (NR) krav på dimensionering såväl i brottgräns- som bruksgränstill stånd förutsätter en större kunskap om jord och berg och en ökad samverkan mellan geotekniker och konstruktör. Beräkningarna bör utföras Låt geoteknikern arbeta som geoprojektör med av den som har bäst kunskap om geoteknisk ansvar för konstruktioner i jord och berg. Den som har bäst kunskap om undergrunden bör också svara för värdering av materialegenskaper och ge förslag till åtgärder och utförande. dimensionering. Detta bör klargöras vid upphandling av konsulter så att gränserna är helt klara mellan de fackområden som berörs av markförhållandena. 7 Beställrätt redovisning Geotekniska uppgifter skall alltid redovisas enligt principen "fakta för sig" och "värderingar för sig" samt placeras i förfrågningsunderlaget enligt AB 92. Kräv därför 4 fakta i "Geoteknisk rapport" •: beräkningsuppgifter i "Underlag för projektering" •: utförande, krav och kontrollplan i "Förfrågningsunderlag" av fakta i den geotekniska rapporten. Geoteknikern skall även redovisa sina bedömningar vad avser grundläggning, schaktning, grundförstärkning m m. Speciell uppmärksamhet måste nu tas till dimensionering i bruksstadiet enligt NR. Handlingen används under projekteringen fram till byggskedet men skall inte ingå i förfrågningsunderlaget. Uppgifter om jord- berg och grundvattenförhållanden liksom förutsättningar för mark- och grundläggningsarbeten måste vara otvetydiga och kalkylerbara i förfrågningsunderlaget. Glöm alltså det gamla "geotekniska utlåtandet" som innehöll undersökningsresultat, rekommendationer för grundläggning och förslag till hur arbetet skulle utföras. Detta ledde ofta till diskussioner och tvister eftersom utlåtandet förväntades svara på alla frågor i samma dokument. Motstridiga bygghandlingar gav upphov till extrakostnader i byggskedet. Förfrågningsunderlag Förutsättningar för mark och grundläggningsarbetena anges på ritningar och beskrivningar i Förfrågningsunderlaget. Här lämnar geoteknikem i samråd med bl a statiker och markprojektör texter till olika delar av beskrivningen, baserad på MarkAMA. Alla uppgifter skall vara kalkylerbara och entydigt beskrivna. Denna handling skall ingå under punkt 11 "Tekniska beskrivningar" respektive punkt 12 "Ritningar". Geoteknisk rapport Undersökningsresultat från fält- och laboratorieundersökningar, inmätningar och omgivningsförhållanden skall alltid redovisas separat i en Geoteknisk rapport. Denna handling skall innehålla ritningar, tabeller över resultat och andra konstaterade befintliga förhållanden. Rapporten kan successivt kompletteras under projekteringens gång och skall ingå i förfrågningsunderlaget under punkt 13 "Övriga hand. ungar". För projekt i de högre geotekniska klasserna (GK2 och GK3) skall särskild kontrollplan upprättas. I denna anges omfattningen av den kontroll som skall göras av entreprenören. Kontrollinsatserna skall utföras dels som grundkontroll (gäller generellt), dels som tilläggskontroll (objektsanpassad) beroende på geoteknisk klass. Underlag för projektering De uppgifter och förutsättningar som andra projektörer behöver redovisar geoteknikern i en separat handling Underlag för projektering. Här skall geoteknikern redovisa sin värdering -g att Kontrollera handlingarna har rätt kvalitet Kontroll avkvalitetskrav skall omfatta dels den geotekniska konsul tens arbete, dels att avsedd kvalitetsnivå för entreprenaden är angiven . Rätt kvalitet är den kvalitetsnivå som bestäms vid upphandlingen. I projekteringen För entreprenaden kan beskrivningstexten bland annat innehålla kontrollpunkter för: L verklig jordlagerföljd och materialegenska- bör följande vara redovisat: U geotekniskt beräkningsunderlag ningar anpassade till NR t geoteknisk klass och beräk- per t grundvattennivå - effekt av föreskriven grundvattensänkning i schaktslänters stabilitet IL' säkerhetsklass L grundvattennivå - prognos för högsta högvattennivå t kontroll av packad fyllning U kvalitet hos geotextilier v dräneringsledningars nivåer och lutningar v utförande av kapillärbrytande och dränerande lager (sammansättning och tjocklek) u skydd mot förorening av jordmaterial - bestämning av medelvattennivå - risk för pemanent sänkning av grundvattennivån v dräneringsnivå - anslutning till dagvattenledning, pumpgropar, dämningsgräns t skydd mot markfukt packning av fyllning mot husgrund U pålslagning U vibrationskontroll vid pålning, spontning eller sprängning U sättningskontroll t riskanalys - vibrationer - jordundanträngning - sättningar L utförande - släntstabilitet - stödkonstruktioner - konsekvenser för intilliggande bebyggelse U Det bör klart framgå vem som skall utföra kontrollen miljöpåverkan - radonskydd - föroreningsspridning - skydd mot markfukt -9 Att läsa Geotekniska begrepp, säkerhetsklass, geoteknisk klass och kontrollplan U Plattgrundläggning (1993). Svensk Byggtjänst, Stockholm. U Pålgrundläggning (1993). Svensk Byggtjänst, Stockholm. Redovisningsteknik Orre, B (1979). Redovisning av geotekniska utredningar. Ny ändamålsenlig modell. BFR T33:1979. Statens råd för Byggnadsforskning, Stockholm. Kvalitetskrav v Specifikation till geokonsultens redovisning. Kvalitetsrekommendation geo. Del A och B (1989). Svenska Konsultföreningen, SMF, Stockholm. a. Byggnadsstyrelsenshandböcker 43 1993-09 JSSBYGGNADSSTYRELSEN Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring är framtagen vid Tekniska enheten vid Byggnadsstyrelsenoch ingåri skriftserien "Byggnadsstyrelsenspublikationer". Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnades av informationssektionens biblioteks-och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71. Redigeringoch layout:Jan Lindgren,SGI. Upplaga: 1500 ex Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet , tel 08-783 11 53. Tryckeri: Garnisonstryckeriet , Stockholm,september1993 Adress: Byggnadsstyrelsen , 106 43 Stockholm
© Copyright 2024