1. No category

 Förstudie
Väg 678
Höganäs brygga, Tynningö
Vaxholms
stad, Stockholms län
Samrådsunderlag
mars 2013
Uppdrag: 132430
W:\B053\B053‐41 Tillståndsprövning\B0534103g Förstudie.doc 2 Dokumenttitel: Höganäs brygga
Skapat av: Robert Jansson, KFS AnläggningsKonstruktörer AB
Dokumentdatum: 2012-11-30
Dokumenttyp: Förstudie - samrådsunderlag
DokumentID:
Ärendenummer:
Projektnummer: 132430
Version: 1.0
Publiceringsdatum:
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Dragana Mimovic, Trafikverket
Uppdragsansvarig: Dragana Mimovic, Trafikverket
Tryck:
Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, Post 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921
3 Innehåll
1. Sammanfattning .................................................................................................. 5
2. Bakgrund.............................................................................................................. 5
2.1 Syfte ................................................................................................................ 5
2.2 Geografisk avgränsning ................................................................................. 6
2.3 Aktualitet........................................................................................................ 6
2.6 Vägplaneringsprocessen................................................................................ 6
2.6.1 Förstudie.................................................................................................. 6
2.6.2 Vägutredning .......................................................................................... 7
2.6.3 Arbetsplan/vägplan ................................................................................ 7
2.6.4 Övrig process - vattenverksamhet.......................................................... 7
3. Befintliga förhållanden........................................................................................ 8
3.1 Bryggan........................................................................................................... 8
3.2 Markanvändning ........................................................................................... 9
3.2.1 Befolkning och bebyggelse ...................................................................... 9
3.2.2 Kommunala översiktsplaner .................................................................. 9
3.2.3 Kommunala detaljplaner ........................................................................ 9
3.3 Markägare ...................................................................................................... 9
3.4 Trafik och trafikanter - resor och transporter ............................................ 10
3.4.1 Väg 678 ................................................................................................... 11
3.4.2 Kollektivtrafik ....................................................................................... 12
3.4.3 Sjötrafik................................................................................................. 12
3.5 Miljö ............................................................................................................. 13
3.5.1 Miljökvalitetsnormer vatten ................................................................. 13
3.5.2 Kulturminne, natur m m ...................................................................... 13
3.5.3 Sedimentprovtagning ........................................................................... 14
4. Byggnadstekniska förutsättningar.....................................................................15
4.1 Plan- och höjdsystem ....................................................................................15
4.2 Vattenstånd...................................................................................................15
4.3 Marknivåer och vattendjup ..........................................................................15
4.4 Geotekniska förhållanden ............................................................................15
4.4 Belastningar ................................................................................................. 16
4.5 Waxholmsbolagets krav............................................................................... 16
5. Tänkbara åtgärder ..............................................................................................17
5.1 Nollalternativ.................................................................................................17
5.2 Reparation av bryggan..................................................................................17
4 5.3 Uppförande av ny brygga .............................................................................17
6. Effekter och konsekvenser ................................................................................ 18
6.1 Trafik och miljö ............................................................................................ 18
6.2 Miljöpåverkan i byggskedet......................................................................... 19
6.2.1 Grumling................................................................................................ 19
6.2.2 Transporter - utsläpp till luft................................................................ 19
6.2.3 Buller ..................................................................................................... 19
7. Skyddsåtgärder ..................................................................................................20
8. Tidplan...............................................................................................................20
9. Samrådsredogörelse .......................................................................................... 21
9.1 Samrådets genomförande ............................................................................ 21
9.2 Inkomna synpunkter vid enskilda samråd ................................................. 21
9.3 Inkomna synpunkter under den skriftliga samrådstiden .......................... 22
10. Sammanfattning och fortsatt arbete ............................................................... 25
10.1 Samlad bedömning av alternativ ............................................................... 25
10.2 Fortsatt arbete............................................................................................ 25
10.3 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet............................................ 25
11. Underlagsmaterial............................................................................................ 26
BILAGOR
1. PM dykundersökning 2012-08-06
RITNINGSFÖRTECKNING
Ritningsnr
Ritningens benämning
Datum
B380d
Befintlig brygga - måttritning
1951-02-22
G101
Geoteknisk undersökning
2012-08-14
K-01
Ny brygga - översiktsritning
2012-11-05
K-02
Ny brygga - plan och sektion
2012-11-05
5 1. Sammanfattning
Skrivs efter utfört samråd och inkomna synpunkter.
2. Bakgrund
Trafikverket ansvarar för väghållningen av det allmänna vägnätet. Dit tillhör
också bryggor som behövs för allmän samfärdsel.
Drift- och underhåll av Trafikverkets bryggor utförs utifrån återkommande
inspektioner, normalt var sjätte år, som utgör planeringsunderlag för
kommande reparationer eller ombyggnader.
Figur 1. Översiktskarta med Höganäs brygga (2-380-1 = Trafikverkets
konstruktionsnummer) markerad.
Höganäs brygga är belägen på västra delen av Tynningö, Vaxholms stad,
varifrån persontrafik utgår till Vaxholm respektive Strömkajen i Stockholm, se
figur 1.
Vid inspektion av Höganäs brygga har det konstaterats att den är i behov av
åtgärd för att säkerställa dess bärighet och funktion. Skadorna är omfattande
vilket medfört att Trafikverket har satt ned bryggans bärighet.
2.1 Syfte
Syftet med denna förstudie är att utreda förutsättningar och inriktning för det
fortsatta arbetet avseende åtgärd av Höganäs brygga på Tynningö.
6 2.2 Geografisk avgränsning
Förstudieområdet omfattar bryggan och del av vägen inom det område vilket
framtida åtgärder kan komma att utföras. Influensområdet är delar av
Tynningövägen, väg 678, där byggtransporter bedöms ge upphov till ökad trafik
i byggskedet, se figur 2.
Figur 2. Förstudie- och influensområde.
2.3 Aktualitet
Bryggan är i behov av åtgärd för att säkerställa bryggans bärighet, beständighet
och funktion. Eventuell åtgärd bedöms tidigast kunna påbörjas hösten 2013.
2.6 Vägplaneringsprocessen
Planeringsprocessen för ett vägprojekt bedrivs i flera skeden, förstudie,
vägutredning och arbetsplan. Processen styrs av väglagen. Planeringsskedet
omfattas av förstudie och vägutredning där de allmänna intressena väger tyngst.
I senare skede väger de enskilda intressena tyngre.
Tidigare, före 2013-01-01, såg vägplanerringsprocessen ut som beskrivet i
stycket ovan och som även beskrivs i kapitel 2.6.1 - 2.6.3 nedan. I den nya
planprocessen finns inte begreppen förstudie, vägutredning och arbetsplan.
Förstudien är istället att betrakta som samrådsunderlag inför Länsstyrelsens
beslut om betydande miljöpåverkan. Vägutredning och arbetsplan är en del i
samrådsunderlag för eventuellt upprättande av vägplan.
2.6.1 Förstudie
Samtliga vägprojekt inleds med en förstudie. I förstudien ska förutsättningar för
den fortsatta planeringen klarläggas. Förstudien skall även ange om en
7 vägutredning behövs innan en arbetsplan upprättas. Vid utarbetandet av
förstudien ska samråd utföras med Länsstyrelse, kommun, boende och ev övriga
berörda.
Efter avslutad förstudie beslutar Länsstyrelsen om projektet kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan. Förstudien utgör underlag för Trafikverkets
investeringsbeslut angående eventullt fortsatt arbete och dess inriktning.
2.6.2 Vägutredning
En vägutredning är nästa steg i processen. En vägutredning ska utföras ifall
förstudien visar att alternativ lokalisering behöver studeras.
2.6.3 Arbetsplan/vägplan
En arbetsplan upprättas för att säkerställa rådighet över området i byggskedet.
Där erhålls bl a tillstånd för arbete inom annan fastighet, tillfällig nyttjanderätt
för upplag, bodar mm. Detta styrs av Väglagen, där en ny väglag träder i kraft
2013-01-01. Arbetsplan benämns som vägplan i den nya väglagen.
Enligt 10§ Väglagen kan vägplanen utgå om vissa förutsättningar uppfylls enligt.

Åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på miljön.

Projektet utförs på befintligt väg eller tillhörande vägområde.

Berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen
medgett mark eller annat utrymme får tas i anspråk.
2.6.4 Övrig process - vattenverksamhet
Verksamheter eller åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,
avvattna mark, leda bort grundvatten eller öka grundvattenmängden genom
tillförsel av vatten samt uppföra anläggningar i ett vattenområde definieras som
vattenverksamhet. Enligt Miljöbalken kräver vattenverksamheter tillstånd från
Miljödomstolen. Vid mindre verksamheter kan det dock räcka med en anmälan
till Länsstyrelsen.
Exempel på anmälningspliktiga vattenverksamheter är:

Uppförande av anläggningar, fyllning och pålning med en bottenyta om
högst 3000 m² i andra områden än vattendrag.

Grävning, schaktning, muddring, sprängning eller liknande åtgärd med
en bottenyta av högst 3000 m² i andra områden än vattendrag.
Under maj-september är normalt alla arbeten som kan ge upphov till grumling
ej önskvärda med hänsyn till flora, fauna och det rörliga friluftslivet.
I samband med anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen även pröva
frågan om dispens från strandskyddet. Detta gäller både permanent dispens för
ny brygga och för tillfällig brygga under byggtiden.
8 3. Befintliga förhållanden
3.1 Bryggan
Höganäs brygga byggdes 1951 över en äldre stenkista. Överbyggnaden utgörs av
en betongplatta gjuten på ett balksystem och är i framkant grundlagd på
betongpålar, slagna utanför stenkistan. Bryggan har flertalet skador på
betongbalkarna och pålarna. Skadorna är orsakade av vittring och
armeringskorrosion. Därtill saknas de översta skiften samt sidorna på
stenkistan. Stenkistan har även rört sig utåt och ligger ställvis an mot pålarna
vilket orsakat sättning i slänten och hålrum in bakom bryggan. Stenkistans
rörelse kan ge oönskad sidobelastning på pålarna för vilka de ej är
dimensionerade för.
Samtliga skador ovan påverkar bärigheten för bryggan och är i behov av åtgärd.
Bärigheten hos bryggan är idag nedsatt till totalvikt max 3,5 ton.
Figur 3. Höganäs brygga, vy från norr. I bakgrunden till vänster i bilden syns
infarten till fastighet 1:11.
9 3.2 Markanvändning
3.2.1 Befolkning och bebyggelse
Höganäs brygga, vid södra inloppet till Vaxholm, ligger vid Tynningövägen, väg
678, i västra änden av Tynningö. Tynningö, som tillhör Vaxholms stad, har idag
ca 430 permanent boende. Andelen permanent boende är fördelade på ca 25%
av det totala antalet bostäder och utspridda över hela ön. Bebyggelsen på ön är
varierande men består till största delen av fritidshus.
3.2.2 Kommunala översiktsplaner
Vaxholm kommuns översiktsplan är från 1990 och aktualitetsförklarades senast
i maj 2000, se figur 4. Vaxholm har påbörjat arbetet med att ta fram en ny
översiktsplan, kallad Vaxholm 2030. Den nya översiktsplanen beräknas bli
antagen och klar under 2013.
En översiktsplan är inte juridiskt bindande. Handlingen ska vara vägledande
och ge underlag för beslut om detaljplaner, bygglov och tillståndsprövning.
I översiktsplanen pekas Tynningö ut som en kärnö. Kärnöar avser öar utan
vägförbindelse med fastlandet som har grundläggande samhällsservice,
infrastruktur och fastboende. Kärnöarna fungerar som servicepunkter för
befolkningen på omgivande öar samt för turism och friluftsliv. Allmän båttrafik
utförs året runt mellan replipunkter och kärnöar. Replipunkter, i detta fall
Vaxholm, är bryggor på fastlandet med god vägförbindelse till Stockholms
innerstad. Replipunkter utgör strategiska bytespunkter för person- och
godstrafik till kärnöar, kommuncentrum och Stockholm.
Tynningö berörs av strandskyddet omfattande land- och vattenområden inom
100 m från strandlinjen.
3.2.3 Kommunala detaljplaner
Detaljplan saknas för området.
3.3 Markägare
Höganäs brygga ligger inom fastighet 1:11, se figur 4.
10 Figur 4. Fastighetskarta, Lantmäteriet.
3.4 Trafik och trafikanter - resor och transporter
Sedan 1946 har passagerartrafik bedrivits mellan Tynningö och Vaxholm samt
Norra Lagnö (Värmdö) på fastlandet.
Trafikverket förvaltar totalt tre stycken bryggor på ön; Norra Tynningö,
Höganäs och Östra Tynningö, se figur 5. Från Östra Tynningö går en bilfärja
över till Norra Lagnö (Värmdö). Bilfärjan som bedrivs i privat regi kommer den
1 januari 2013 att övergå till allmän regi. I samband med detta planeras en
ombyggnad och upprustning av färjelägena. Detta är ett separat projekt och
berörs ej av arbetena vid Höganäs.
Vid de två övriga bryggorna sker endast persontrafik vilket drivs av
Waxholmsbolaget.
Norra Tynningö brygga är en del av en ringlinje mellan Vaxholm - Kastellet Rindö - Ramsö (linje 4A, 4B). I Vaxholm ansluter denna linje till fartyg mot
Stockholm som passerar Höganäs brygga (linje 2A, 2B). Linje 2 går till
Stockholm via öar på Askrikefjärden, bryggor på Värmdölandet samt Gåshaga
och Nacka.
11 Figur 5. Översiktskarta Tynningö, ur ny översiktsplan, Vaxholm 2030. Trafikverkets
bryggor är inringade.
3.4.1 Väg 678
Höganäs brygga ansluter till Tynningövägen (väg 678). Väg 678 är huvudvägen
på Tynningö och sträcker sig över hela ön från färjeläget vid Östra Tynningö till
Höganäs i väster. Vägen förvaltas av Trafikverket. Årsdygnstrafiken på denna
sträcka är 500 varav 100 vid Höganäs (siffror avser 2003).
Vägen ned till bryggan som är BK2 klassad slutar vid bryggan och saknar
utrymme för vändplats. Vändplatsen finns ca 60 m före bryggan, där bussen
vänder, se figur 6. Nere vid bryggan finns en infart till fastigheterna 1:11 och
1:15. Fastigheterna har ytterligare infarter norr om fastigheterna som normalt
används. Dessa berörs inte av arbetena.
Parkering saknas inom området.
12 Figur 6. Flygfoto Höganäs brygga.
3.4.2 Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken på Tynningö består av en busslinje (689) vars tidtabell är
anpassad efter Waxholmsbolagets båttrafik.
3.4.3 Sjötrafik
Persontrafiken mellan Höganäs och Vaxholm respektive Stockholm drivs av
Waxholmsbolaget. Trafiken omfattar ca 10 st anlöp/dag under sommartidtabell
(maj - nov) och ca 4 st anlöp/dag under vintertidtabell, tabell 2A och 2B.
Figur 7. Passagerarstatistik för Höganäs brygga.
13 Höganäs är belägen vid Tenösund som är södra inloppet till Vaxholm.
Sjötrafiken är i övrigt riklig i området.
3.5 Miljö
3.5.1 Miljökvalitetsnormer vatten
Vattenmyndigehterna i Sverige har sammanställt och klassat miljötillståndet på
vattnet i bl.a. Stockholms skärgård (www.viss.lst.se). Vattnets status uppdelas i
dels ekologisk- och dels kemisk ytvattenstatus. Ekologisk ytvattenstatus
graderas i en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig
status. Kemisk ytvattenstatus graderas som god status eller som uppnår ej god
status. Vattnet i respektive vattenområde skall generellt uppfylla god ekologisk
status till 2015. Under vissa förutsättningar finns utrymme för undantag till
kraven då längre tid krävs. Vattenmyndigheten tar fram ett åtgärdsprogram för
varje vattendistrikt som beskriver de åtgärder som myndigheter och kommuner
behöver genomföra för att uppnå miljökvalitetsnormerna.
Tenösund är en del av Askrikefjärdens vattenförekomst. Ekologisk
ytvattenstatus är fastställt som måttlig avseende växtplankton samt allmänna
förhållanden för näringsämnen och siktdjup. Ytvattnets kemiska status är
klassad som god. Att uppnå god ekologisk status till år 2015 bedöms vara
ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt. Om alla möjliga och rimliga
åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås till 2021.
3.5.2 Kulturminne, natur m m
Inseglingen mot Stockholm med dess speciella bebyggelsemiljö av
sekelskiftskaraktär har, i Miljöbalken, förklarats som riksintresse. Därtill har
Bogesundslandet som omges av Stora Värtan, Askrikefjärden och Trälhavet
förklarats som intresse för friluftslivet, se figur 8. Områden av riksintresse för
friluftslivet har så stora friluftsvärden på grund av natur- och kulturkvalitéer och
tillgänglighet, att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare.
Sjöarna och ej bebyggda grönområde på centrala Tynningö ingår i regionplanen
upprättad av Stockholms läns landsting (RUFS 2010) som spridningskorridor
för djur och växter. De så kallade gröna kilarna är sammanhängande,
tätortsnära naturområden som kommunövergripande sträcker sig från den
omgivande landsbygden in mot regioncentrum. Tynningö utgör en del av
Bogesundskilen.
De ursprungliga byggnaderna uppförda från 1860-talet till sekelskiftets början
bedöms ha kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Dessa skall så om möjligt
säkerställas.
14 Figur 8. Områden av riksintresse, utdrag ur Vaxholms översiktsplan 2030.
3.5.3 Sedimentprovtagning
Sedimentprovtagning är utfört i maj 2012 med hjälp av dykare från Hübinette
dykentreprenad. Totalt togs fem prover med plexiglasrör, sk livingstonerör, som
trycktes ned genom sedimenten.
Analys av föroreningar utfördes av två provrör (prov 3 och 5) på tre olika nivåer
(0-10, 10-30 och 30-60 cm). Analyserna utfördes av ALS i Täby och omfattade
analys med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade
bifenyler (PCB), organiska tennföreningar, metaller samt alifater och aromater.
Bedömning av föroreningshalten har utförts med Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder för kust och hav, rapport 4914.
Bedömningsgrunderna avseende föroreningshalter i sediment är enligt:
- Klass 1
Ingen halt
- Klass 2
Låg halt
- Klass 3
Medelhög halt
- Klass 4
Hög halt
- Klass 5
Mycket hög halt
Krom uppmättes till klass 4 i prov 3 respektive klass 3 i prov 5. Koppar
uppmättes i klass 3 i båda proverna. I övrigt var föroreningshalterna mellan
klass 1 och 2. Sedimentprovtagningen redovisas i sin helhet i bilaga 1.
15 Halterna är generellt lägre än medelvärden från mätningar i
Stockholmsområdet. Jämförelse med senaste mätning år 2007 (Länsstyrelsen,
rapport 2011:19) framgår av tabell 1.
Metaller
Enhet
Höganäs brygga
(maxvärde)
Medelvärde
Stockholm
Krom
mg/kg TS
69,1
87
Koppar
mg/kg TS
39,5
62
Tabell 1. Jämförelse av föroreningar i sediment.
4. Byggnadstekniska förutsättningar
4.1 Plan- och höjdsystem
- Koordinatsystem Sweref 99 18 00
- Höjdsystem RH 00
4.2 Vattenstånd
Karakteristiska havsvattenstånd redovisade i RH 00
Högsta högvattenstånd
HHW
+0,77
Medelhögvattenstånd
MHW
+0,21
Medelvattenstånd
MW
-0,41
Medellågvattenstånd
MLW
-0,64
Lägsta lågvattenstånd
LLW
-1,10
4.3 Marknivåer och vattendjup
Marken i området sluttar brant ned mot Höganäs brygga. Direkt bakom
väntkuren på hamnplan går marken från nivå ca +1,2 m brant upp till +12 m.
Bryggans nivå i bryggfronten är ca +1,1 m.
På båda sidor om bryggan finns stödmurar med utanförliggande stenslänt.
Slänten sluttar relativt brant, ca 1:1 - 1:1,5, ned till ca -3 m djup (nivå -3,4 m)
strax innanför bryggfronten. I kajlinjen finns viss uppgrundning på grund av
utrasade stenar från stenkistan. Bottennivån vid bryggfronten är ca -3,9 m, dvs
3,5 m vattendjup. Naturlig botten vid bryggfronten är ca 4-4,5 m. Från
bryggfronten sluttar botten ned till 6 m djup, ca 5 m utanför bryggan och planar
därefter ut. Djupet i området är max ca 12 m, ca 50 m ut från bryggan.
4.4 Geotekniska förhållanden
Geoteknisk undersökning är utförd i juli 2012 av Markundersökningar på Ingarö
AB. Undersökningen omfattade jordbergsondering i totalt fem punkter, varav
två stycken på hamnplan strax bakom bryggan och tre punkter i vattnet direkt
utanför bryggan.
16 Botten utanför bryggan utgörs i huvudsak av ett ca 2 m mäktigt lager av lera och
sand med inslag av sten direkt på berg. På hamnplan ligger ett ca 1-4 m mäktigt
lager av stenfyllning på berg. Bergets överkant sluttar från nivå ca +1,0 på
hamnplanet ned till ca -6 m vid bryggfronten.
4.4 Belastningar
Uppgift om för vilka laster som bryggan är dimensionerad saknas på ritning.
Samtida bryggor är dimensionerade för en jämnt utbredd last på 1,0 ton/m²
samt ett fordon med 8,0 tons axeltryck eller totalvikt 15 ton. Ett rimligt
antaganden är att dessa laster även har använts för Höganäs brygga.
Noterbart är att Tynningövägen är upplåten för trafiklast motsvarande BK2
vilket motsvarar axel/boggielast, A/B = 10/16 ton och bruttovikt 51,4 ton.
Bryggan är följdaktligen inte dimensionerad för de fordon som i övrigt kan
uppträda på vägen.
4.5 Waxholmsbolagets krav
Waxholmsbolaget har konstruktionskrav och tillgänglighetskrav för bryggor som
trafikeras. Kraven omfattar bland annat:
Konstruktion:

Vattendjupet ska vara minst 4,5 m från medelvattennivån.

Bryggdäcket ska utformas så att minst en yttre rak front finns.
Bryggfrontens bredd ska vara minst 4 m.

Bryggdäckets nivå bör vara ca 1,45 m över medelvattennivån (nivå ca
+1,05 m).
Tillgänglighet:

På minst en sida av bryggdäcket skall det finnas ett räcke som skall
avslutas ca 120 cm från bryggans front.

Livräddningsutrustning skall finnas (frälsarkrans, kastlina, båtshake,
stege).

Bryggdäckets ytterkanter och pollare förses med kontrastmålning.
17 5. Tänkbara åtgärder
5.1 Nollalternativ
Nollalternativet är alternativet där inga åtgärder utförs. Alternativet innebär att
bryggan hålls under uppsikt och inspekteras ingående ett par gånger per år för
att säkerställa säkerheten för fartyg och resenärer. Alternativet innebär att
återkommande drift- och underhållsåtgärder erfordras och ytterligare
lastrestriktioner på bryggan blir sannolikt nödvändiga, vilket försvårar nyttjande
av bryggan. Nuvarande lastrestriktion (3,5 ton) medför att endast lättare fordon
får belasta bryggan, t ex kan inte alla typer av renhållningsfordon nyttjas vid
bryggan.
På sikt kan det bli aktuellt att bryggan rivs.
5.2 Reparation av bryggan
Reparation av bryggan innefattar rivning av stenkistan, betongreparation av
pålar, balkar och platta samt nedgjutning av erosionsskärm i bryggans bakkant.
Åtgärderna är komplicerade och omfattande varför en reparation inte bedöms
som ett realistiskt alternativ. En rivning av stenkistan, för att avlasta pålarna,
kan endast utföras genom att man med dykare lyfter bort sten för sten. Detta är
ett tidskrävande och ur arbetsmiljösynpunkt olämpligt arbete.
En reparation kommer att återställa dess ursprungliga bärighet och därmed
även i fortsättningen ha en lägre bärighet än vägen i övrigt.
Bryggan är byggd 1951 och en reparation bedöms ge en teknisk livslängd på
ytterligare ca 25 år. Kostnaden för en reparation av bryggan är svår att bedöma
men den är troligen högre än kostnaden för uppförande av en ny brygga.
5.3 Uppförande av ny brygga
Nuvarande brygga rivs och en ny brygga uppförs på samma plats. Bryggans
utformning bedöms kunna utföras i princip lika befintlig, se förslagsritning K-01
och K-02. Utförande på ritningarna är upprättade efter tidigt samråd med
Waxholmsbolaget. Bryggfronten flyttas ut totalt ca 2,4 m och hörnen fasas för
att anpassas till fartygens tilläggning och erhålla erforderligt vattendjup, se figur
7 där normal tilläggning visas. På så sätt säkerställs även att de nya pålarna kan
installeras utan konflikt med de befintliga betongpålarna.
En ny brygga kommer att uppfylla gällande krav på bärighet samt
tillgänglighetsanpassning.
18 Arbetena med ny brygga omfattar i huvudsak:
1. Utrivning av befintlig brygga.
2. Utrivning av stenkista.
3. Uppbyggnad av ny slänt med sten från stenkistan.
4. Installation av prefabricerad erosionsskärm i bryggans bakkant.
5. Pålning.
6. Gjutning av balkar.
7. Gjutning av platta.
8. Kajutrustning och återställande av väg.
Inga åtgärder kommer att behövas på vägen ned till bryggan eller hamnplanet
förutom viss lokal schakt direkt bakom bryggan för åtkomst vid rivning och
uppförande av ny konstruktion. Djupförhållandena vid bryggan är tillfylles
varför muddring inte behöver utföras.
Anläggningskostnaden för en ny brygga bedöms grovt uppgå till ca 7 Mkr. Ny
brygga kommer att ha en teknisk livslängd på 120 år. Driftkostnaden under
denna tid bedöms vara noll under de första 20-åren, därefter ca 1% av
anläggningskostnaden.
6. Effekter och konsekvenser
Nollalternativet motsvarar att inga arbeten utförs. Dess effekter och
konsekvenser berörs där det är aktuellt.
Oavsett val av reparation eller uppförande av ny brygga kommer effekter och
konsekvenser i byggskedet vara densamma.
Påverkan på miljön kommer att vara oförändrad efter utförda arbeten. Påverkan
på miljön enligt kapitel 6.2 begränsar sig till byggskedet.
6.1 Trafik och miljö
De planerade arbetena avser inte utbyggnad av hamnplan eller väg. Trafiken till
och från bryggan kommer att vara densamma även efter ombyggnaden.
I byggskedet kan inte bryggan trafikeras och viss begränsning på hamnplan och
väg är att förvänta.
En temporär flytbrygga läggs ut norr om bryggan för att upprätthålla
båttrafiken. Busstrafiken bedöms kunna fortgå utan inskränkningar då
vändplatsen är belägen utanför arbetsområdet. Val av åtgärd utförs för att
säkerställa åtkomst till fastighet 1:11 vars infart är vid bryggan. Under vissa korta
perioder kommer arbetet inte tillåta in- och utfart. Fastigheten har dock enligt
uppgift ytterligare en infart som i så fall kan användas.
Under byggtiden kommer en yta på ca 100 m² på vägen upptas av byggbod och
upplag. Därtill upptas ca 500 m² i vattnet för flytbryggan, flytetyg, arbetsbåtar
mm, se ritning K-01. Bryggfronten för en ny brygga föreslås flyttas ut ca 2,4 m
och uppta ca 25 m² av ny vattenyta, se ritning K-01 och K-02.
19 Inom ramen för detta projekt kommer vi inte att påverka vattnets
miljökvalitetsnormer varken positivt eller negativt, se kapitel 3.5.1.
Samtliga beskrivna effekter ovan gäller både vid reparation eller nybyggnad.
Nollalternativet medför på sikt att all sjö-, och busstrafik får flyttas till Norra
Tynningö. Bussens linjesträckning och tidtabell justeras för att hämta upp
passagerare vid Höganäs. Följden för resenärerna är att resvägen blir längre.
Waxholmsbolaget har på möte med Trafikverket uttryckt att båttrafiken vid
Höganäs brygga bör säkerställas.
6.2 Miljöpåverkan i byggskedet
6.2.1 Grumling
Muddring, som normalt är störst orsak till grumling, behöver inte utföras.
Planerade arbeten i vatten omfattar rivning av stenkista, uppbyggnad av slänt
med sten från stenkistan samt pålning. Dessa arbeten bedöms inte ge grumling
av betydelse.
Den dagliga båttrafiken i området bedöms ge upphov till väsentligt mer
grumling än arbetena ovan.
6.2.2 Transporter - utsläpp till luft
Transporter kommer att öka under byggskedet till följd av land- och
sjötransporter med material, utrustning och personal.
Utförs all transport med lastbilar blir mängden lastbilar drygt 20 st under
anläggningstiden där viss koncentration av transporter sker i samband med
etablering/avetablering, rivnings- samt gjutningsarbeten.
En reparation av brygga kan ge något fler transporter eftersom reparationen
består av flera små arbetsmoment och kan inte bedrivas lika rationellt.
6.2.3 Buller
Vid utbyte av bryggan är det främst rivnings- och pålningsarbeten som medför
höga ljudnivåer som kan påverka boende i närområdet. Pålningen kommer att
utföras med borrade pålar vilket inte medför lika högt buller som slagning av
pålar. Kortvarigt högt buller uppstår dock vid stoppslagning av pålarna.
Pålningen omfattar totalt ca 10 st pålar och kommer max ta en vecka att utföra.
Närmaste bostadshus är Tynningövägen 2 (fastighet 1:11), ca 60 m från bryggan.
Aktuell fastighetsägare är dock inte åretruntboende.
Transporter till och från byggplatsen sker på allmänna vägar och bedöms därför
enligt riktvärden för trafikbuller. Transporterna bedöms inte ge högre
bullernivåer än normal trafik på aktuell väg.
20 7. Skyddsåtgärder

Arbetena bedrivs under perioden oktober – april, dvs efter "högsäsong"
för att minimera störningar på fartygstrafik och närboende. Perioden
sammanfaller också med den tid då arbeten i vatten normalt tillåts med
hänsyn till växt- och djurliv.

Erforderliga åtgärder vidtas för att säkerställa passage till och från
fastighet 1:11 och 1:15. Kontinuerlig information och samordning
kommer att ske med fastighetsägaren och övriga närboende.

Arbetsredskap skall väljas så att buller från verksamheten inte
överskrider Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:15) om buller från
byggarbetsplatser.

Samtliga temporära installationer, flytetyg och arbetsbåtar skall förses
med belysning enligt anvisningar från Sjöfartsverket och
Transportstyrelsen.

Kontrollprogram bl a avseende buller och grumling kommer att
upprättas innan arbetena påbörjas.
8. Tidplan
Under hösten 2012 avser Trafikverket att genomföra samråd med närboende,
kommun, Länsstyrelsen, SL, Sjöfartsverket och ev övriga berörda. Efter avslutad
förstudie upprättar väghållningsmyndighet ställningstagande för fortsatt arbete.
Trafikverket har för avsikt att påbörja arbetena i september 2013. Total byggtid
för arbetena bedöms vara ca 4-5 månader.
21 9. Samrådsredogörelse
9.1 Samrådets genomförande
Enskilda samråd har hållits med Waxholmsbolaget 2012-08-13 , Länsstyrelsen
2012-10-11 samt med fastighet 1:11 2012-10-19. Waxholmsbolaget har inkommit
med synpunkter per mail 2012-10-29 och 2012-11-01. Se kapitel 9.2.
Samråd med övriga har utförts som skriftligt samråd. Samrådstiden var mellan
11 december 2012 och 21 januari 2013. Samrådsunderlaget har funnits
tillgängligt hos:

Trafikverket, Solna Strandväg 98, 172 90 Sundbyberg

Vaxholm Stad kommunkontor, Eriksövägen 27, Vaxholm

Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se

Bygdegården på Tynningö
Kallellse till samråd har skett genom:

Trafikverkets hemsida

Tynningöföreningens hemsida www.tynningo.se

I tidningar (Mitt i Södra Roslagen)
9.2 Inkomna synpunkter vid enskilda samråd
I enskilda samråd framkom muntligen 2 synpunkter.
Waxholmsbolaget
Waxholmsbolaget behöver trafikera bryggan även i byggskedet. Alternativet att
tillfälligt leda om trafiken via Norra Tynningö är ej önskvärt.
Flera önskemål framfördes avseende bryggans utformning med hänsyn till
utförande med sneda brygghörn, pollarplacering, brygghöjd samt typ av
fenderplattor.
Trafikverkets bemötande
Waxholmsbolagets synpunkter enligt ovan har varit inarbetade i Trafikverkets
förslagsritningar och detta samrådsunderlag.
Fastighet Tynningö 1:11
De är i grunden positiva till uppförandet av en ny brygga.
De vill i möjligaste mån kunna använda sin infart, belägen vid bryggan.
Ytterligare en infart finns, men vid deras kommande renoveringsarbete, hösten
2013, kommer byggtrafik till huset ske den här vägen.
Belysningsstolpen som står bredvid väntkuren är hög och upplevdes som
bländande.
De uttryckte även önskmål om att upprustning bör ske av väntkuren.
Trafikverkets bemötande
Åtkomst till fastigheten kommer i möjligaste mån att upprätthållas. Under
vissa tider, främst vid byggtransporter och markarbeten, kommer infarten
22 vara avstängd. Detaljerad tidplan för arbetet upprättas och fortlöpande
kommunikation kommer att ske med närboende.
Belysningsstolpar och väntkur vid Höganäs är egentligen inte Trafikverkets
ansvar. Trafikverket håller dock med om att något bör göras och arbetet kan
lämpligen utföras då entreprenör ändå finns på plats. Trafikverket kommer
att utreda detta i det fortsatta arbetet.
9.3 Inkomna synpunkter under den skriftliga samrådstiden
Totalt har 9 st skriftliga synpunkter inkommit under samrådstiden.
Waxholmsbolaget
Waxholmsbolaget önskar att bryggans södra pollare flyttas ca 40 cm norrut
längs bryggfronten. Detta för att ge plats för fartygets landgång vid eventuellt
stävtillägg mot det södra hörnet.
Trafikverkets bemötande
Trafikverket ser inget hinder för detta. Att placeringen av pollarna även
tillåter eventullt tilläggning med färjor ska dock verifieras.
Trafikverket Färjerederiet
Färjerederiet har önskemål om att bryggan förses med ett krokfäste för angöring
med Trafikverkets färjor. Detta för att i händelse av larm på Tynningö kunna
köra utryckningsfordon från Waxholm där färjorna har dygnet runt bemanning.
Trafikverket har erhållit en skiss från Färjerederiet där krokfästet är placerat vid
det södra hörnet.
Trafikverkets bemötande
Färjerederiets förslag innebär att det södra hörnet vinklas och förlängs. Detta
inverkar på småbåtsbryggan och är därför ej möjligt. Trafikverket har
upprättat ett alternativt förslag utifrån erhållen skiss. Förslaget skall även
utföras i samråd med Waxholmsbolaget med avseende på pollarplaceringen
och möjlighet till tilläggning med Waxholmsbåtar. Denna diskussion pågår, se
även synpunkt från Vaxholms Stad.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket har utöver nedan anförda synpunkter inget att erinra mot planen.
Av samrådshandlingen framgår att samråd hållits med Waxholmsbolaget.
Sjöfartsverket anser att bolagets synpunkter, som noterats i
samrådshandlingarna, bör beaktas.
Utöver detta anser verket att eventuell belysning på bryggan inte får anordnas så
att den verkar bländande för sjöfarande.
Trafikverkets bemötande
Ok.
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig i ärendet.
23 Naturvårdsverket
Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har inget att erinra i ärendet.
Fastighet Tynningö 1:43
Under punkt 6.2.3 Buller anges att närmaste bostadshus är beläget 60 m från
bryggan och fastighetsägaren är inte fastboende.
Vårt hus ligger ca 100 m från bryggan. Eftersom vi är åretruntboende anser vi
att det finns anledning att notera detta.
Vi är också angelägna om att vår infart till och från huset hålls helt tillgänglig
under byggtiden. Vi utgår från att tillgängligheten för brevbärare, tidningsbud
upprätthålls eftersom byggtiden sträcker sig över flera månader.
Enligt er skrivelses punkt 9, ska samråd ske med närboende under hösten 2012.
Vi har förstått att detta är framskjutet. Vi undrar om någon annan form av
samråd kommer att ske än skrivelser.
Vi vill framhålla att vi är positiva till en ny brygga och hoppas att även den
mycket dåligt underhållna väntkuren också får en ny status eftersom man
kommer, vad vi förstår, att gräva bakom befintlig brygga där kuren står.
Trafikverkets bemötande
Den del av vändplatsen som är vitmålad kommer att hållas fri under hela
entreprenaden. Er infart kommer såledels hållas fri och tillgänglighet kommer
att finnas för brevbärare, tidningsbud, SL bussar mm.
Buller kommer att uppstå under byggtiden. Bullrande verksamhet kommer i
huvdsak att utgöras av pålningsarbeten, arbetsmaskiner (grävmaskin) samt
lastbilstransporter till och från arbetsplatsen. Buller kommer ej överskrida
Naturvårdsverkets riktvärden för buller. Arbetena kommer att bedrivas under
dagtid (07:00-18:00).
Samrådet utgörs av detta skriftliga samråd. Enskilt möte har hållits med
fastighetsägarna efter samrådstiden 2013-02-22.
Trafikverket ser positivt på upprustning av väntkuren, se svar på synpunkt
från fastighet Tynningö 1:11.
Stockholms läns landsting
SL har en busslinje på Tynningö, linje 689 som körs av Tynningö buss. Det är en
mindre buss då vägnätet och behovet inte är så stort. Den har en vändplats ca 60
m före Höganäs brygga. Önskvärt vore naturligtvis om vändplatsen låg närmare
bryggan för en bättre tillgänglighet mellan buss och båt. Trafikförvaltningen
utgår ifrån att vändplatsen inte tas i anspråk under byggtiden på ett sådant sätt
att detta försvårar vändningen för bussen.
Trafikverkets bemötande
Vändplatsen kommer att vara tillgänglig under hela entreprenaden. Vägen
tillåter inte en vändplats närmare bryggan varför bryggan i så fall behöver
24 utökas för att inrymma en vändplats. Detta är inte ett alternativ eftersom det
skulle ge betydande merkostnader och ta större vattenområde i anspråk.
Vaxholms stad
Vaxholms stad vill i samband med ombyggnationen av Höganäs brygga
uppmärksamma Trafikverket på problematiken kring transporter för brand,
olyckor och sjukdomsfall till och från Tynningö. I samband med att
Tynningöleden trafikeras med allmän färja från och med 1 januari 2013 är det
inte möjligt med uttryckningsfordon och liknande transporter att nå
Tynningö.med färja utöver ordinarie tidtabell. Detta har tidigare varit möjligt
genom att den enskilda färjan erbjudit jour dygnet runt. Nuvarande insatstid för
räddningstjänsten överstiger 20 minuter. Enligt information från projektets
färjesamordnare föreslås att vid larm ska kontakt tas med SOS Alarm som
beställer en tur från Vaxholmsfärjan, som är bemannad dygnet runt.
Vaxholmsfärjan lastar utrryckningsfordonet i Vaxholm eller Lagnö beroende på
vad SOS beställer och kör sedan till färjeläget på Tynningö. Detta är enligt
kommunen inte tillfredsställande eftersom det innebär lång väntetid vid en akut
situation. Dessutom påverkar det eventuellt behov av uttryckning på Rindö vid
samma tidpunkt. Eventuell påverkan på ordinarie färjetrafik bör också beaktas.
Om det skulle vara möjligt att, vid akuta situationer, angöra den norra delen av
Tynningö med färja från Vaxholmsleden kan det ge bättre förutsättningar vid
räddningsinsatser kring brand, olyckor och sjukdomsfall. Denna möjlighet bör
studeras i samband med förstudien för ny- och ombyggnation av Höganäs
brygga. Om dessa typer av transporter inte ryms inom aktuell förstudie hävdar
kommunen att Trafikverket i samarbete med Storstockholms brandförsvar
måste lösa frågan i planering och utveckling av färjetrafiken på Tynningöleden.
Vaxholms stad förutsätter att ny- och ombyggnation av brygga och
anslutningsväg beaktar behov av samtliga trafikanter. Vidare vill kommunen
även uppmärksamma att kopplingen till replipunkten i Vaxholm är viktig för
boende och verksamma på Tynningö. Det är angeläget att bibehålla och
förbättra kommunikationerna mot Vaxholm för att öka tillgängligheten till
stadskärna, kollektivtrafik och samhällsservice mm. Den reguljära båttrafiken
behöver förbättras i takt med att antalet boende ökar.
Eventuell strandskyddsprövning för den tillfälliga bryggan förutsätts ingå i
strandskyddsprövning som görs av Länsstyrelsen enligt 7 kap. 18§2 miljöbalken
eller tas med i en eventuell arbetsplan/vägplan så bryggan omfattas av
undantagen från strandskyddet enligt 7 kap. 16§3 miljöbalken.
Stadsbyggnadsförvaltningen ställer sig positiv till möjligheten att införa
bygglovsbefrielse enligt 14b§ väglagen i dess lydelse efter 2013-01-01 ifall en
arbetsplan/vägplan fastställes.
Stadsbyggnadsförvaltningen påminner om att tidsbegränsat bygglov för
arbetsbod krävs.
Trafikverkets bemötande
Ombyggnationen av Höganäs brygga kommer att anpassas för att tillåta
tilläggning med färja, se synpunkt från Färjerederiet.
Höganäs brygga har idag nedsatt bärighet. En tillfällig lösning på hur
uttryckningar ska ske tills ombyggnaden av Höganäs brygga är utförd
25 omfattas inte av detta samråd. Denna fråga behandlas separat mellan
berörda.
Dispens från strandskyddet kommer att prövas hos Länsstyrelsen i samband
med anmälan om vattenverksamhet.
Beslut om huruvida Trafikverket ska upprätta en vägplan kommer att tas efter
Länstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
10. Sammanfattning och fortsatt arbete
10.1 Samlad bedömning av alternativ
Höganäs brygga har flertalet skador som påverkar bryggans bärighet och är i
behov av åtgärd. En reparation av bryggan bedöms vara komplicerad och
kostsam samt att bryggans bärighet och tekniska livslängd kommer att vara
begränsad. Upprättande av en ny brygga kan bättre anpassas till nuvarande och
framtida krav på bärighet, tillgänglighet och livslängd.
10.2 Fortsatt arbete
Kommande steg är att detta samrådsunderlag skickas till Länsstyrelsen för
beslut om betydande miljöpåverkan. Sedan kommer väghållningsmyndigheten
att göra ett ställningstagande om fortsatt arbete.
10.3 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet

Anpassning av konstruktionen för att tillåta både tilläggning med färja
och Waxholmsbåtar.
26 11. Underlagsmaterial
SL (2012) tidtabell linje 689
Vaxholms kommun (1990) Vaxholms översiktsplan
Vaxholms kommun (2012) Vaxholms översiktsplan, Vaxholm 2030
Waxholmsbolaget (2008) Riktlinjer för fartygsbryggors standard och
tillgänglighet RTG 08
Waxholmsbolaget (2012) tidtabell 2A och 2B
Metaller, PAH, PCB och totalkväven i sediment runt Stockholm - flöden och
halter, IVL B1297 (1998)
Metaller och miljögifter i sediment - inom Stockholms stad och Stockholms län
2007, Rapport 2011:19
Vatteninformationsssystem Sverige, viss.lst.se
27 Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se
W:\B053\B053‐41 Tillståndsprövning\B0534103g Förstudie.doc