1. No category

Swedish Institute
of Toxicology
2
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Innehåll
4
6
8
10
14
19
20
25
32
39
42
Sammanfattning
Förkortningar och ordlista
Inledning
SIT - Swedish Institute of Toxicology
SIT ur ett nätverksperspektiv
Ett nytt institut inom SP-koncernen
Strategi och affärsmodell
Marknad
Tjänster och forskningsområden
Finansiell data
Nästa steg
Appendix
43
Exempel på framgångsrika PPP-strukturer
44
Exempel på finansieringsstrukturer för svenska
forskningsinstitut
45
Intervjuer och uttalanden
50
Detaljerad beskrivning av forskningsområden
58 Uppdraget
Swedish Institute of Toxicology
3
4
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Sammanfattning
Vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont. Den alltmer utbredda
användningen av kemikalier kommer inte bara att påverka vår
ekonomi och de konsumentprodukter som vi dagligen omges av utan
även vår förmåga att bota sjukdomar och att bromsa den pågående
klimatförändringen. Samtidigt måste vi klara av att rensa bort hälsooch miljöfarliga ämnen och förhindra att nya miljögifter tillverkas. För
att klara detta krävs en betydligt snabbare utveckling av testmetoder
för att pröva kemikaliers effekt på människor, djur och natur. SITSwedish Institute of Toxicology kan erbjuda en helhetslösning för
toxikologisk utredning av kemikalier inklusive nanomaterial och
läkemedelssubstanser.
NEDLÄGGNING SKAPAR EN UNIK MÖJLIGHET FÖR
SVERIGE
Den 2:a februari 2012 meddelade AstraZeneca att de ämnar
avveckla all forskningsverksamhet i Södertälje. Nedläggningen
omfattar bland annat ett toxikologiskt laboratorium med 245
anställda, många av vilka är högt utbildade inom toxikologi. De
direkta följdverkningarna av nedläggningen är betydande då
laboratoriet är ett av de främsta i sitt slag i världen och har spelat
en avgörande roll för svensk och internationell toxikologi.
Toxikologer är en viktig grupp av experter som behövs för
riskbedömning av mat, läkemedel, kemikalier, miljöföroreningar
samt industri- och konsumentprodukter. Detta beslut försvagar
yrkesgruppen som helhet och ökar risken att allt fler beslut tas
utanför Sveriges gränser.
I Södertälje har högkvalificerad forskning och utveckling bedrivits
i kombination med att man har rekryterat och utvecklat ett stort
antal experttoxikologer. Många av landets toxikologer har eller
har haft anställning där, och laboratoriet har även fungerat som en
rekryteringsbas, utbildningsleverantör samt samarbetspartner för
andra företag, myndigheter, organisationer och akademiska
institutioner.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har ett intresse i att bilda
ett institut för toxikologi, SIT- Swedish Institute of Toxicology,
inom sin verksamhet och ser stora synergieffekter mellan
befintliga forskningsinstitut inom koncernen. Med detta initiativ
kommer det att skapas möjligheter för akademiska grupper,
myndigheter samt små- och medelstora bolag att säkerhetsvärdera
kemikalier, samtidigt som Sverige får en betydelsefull resurs i att
lösa de komplexa problem inom riskbedömning som vi står inför
idag i takt med nya regleringar och direktiv från EU.
SIT:S KOMPETENS SAKNAR MOTSVARIGHET I
SVERIGE
Forskare i Sverige har idag inte tillgång till en fullskalig verksamhet
som har möjlighet att utföra de in vitro (provrör), in silico
(datormodellering) och in vivo (djur) tester som krävs för
fullständig säkerhetsbedömning av kemikalier. I synnerhet är
djurförsök ett stort problem för många företag att få tillgång till
och kostnaderna för denna verksamhet är mycket höga. Svensk
industri tvingas ofta vända sig utomlands för att erhålla
säkerhetsdata från djurtester. Även myndigheter vill förstå risker
men saknar oftast den erfarenhet som behövs för att översätta
data från cell- och djurförsök till människa. Kompetensen i att
jobba med både djurmodeller och humana modeller är unikt för
SIT.
SIT kommer att erbjuda möjligheter till såväl forskning,
kommersiell verksamhet som utbildning. Marknadsanpassade
tjänster kommer att erbjudas inom skräddarsydda lösningar för
riskbedömning genom bland annat in vivo studier i gnagare och
hund, säkerhetsfarmakologiska studier, immunotoxikologi,
toxikologisk patologi, genetisk och reproduktionstoxikologi,
exponering-effekt samband, toxicitetscreening och utveckling av
in vitro modeller samt molekylär profilering och biomarkörer.
Arbetet på SIT kommer att ha en problemlösande karaktär och
SIT kommer att sträva efter att vara en partner mot sina kunder
snarare än ett kontraktslaboratorium. Detta arbetssätt att
erbjuda en helhetslösning inklusive, studieplanering, rådgivning
och hjälp med myndighetskontakter tillsammans med
experimentella metoder skulle bli unikt i Europa.
Swedish Institute of Toxicology
I kombination med att SIT har expertis och möjligheter att utföra
kvalitativa försök i djur är det av högsta vikt att följa de drivande
krafter som återfinns både inom industrin, politiken samt från
patient- och konsumentgrupper i denna fråga. Därför är det
essentiellt att 3R principen genomsyrar allt arbete vid SIT. De tre
R:en som står för Reduction, Refinement och Replacement
(minska, förbättra och ersätta) syftar till utveckling av nya metoder
för att minska antal djur som används i försök, göra djurförsöken
lindrigare för djuren samt slutligen fullständigt ersätta djurförsök.
kritiska massan som krävs för att själva genomföra toxicitetstester
utan måste lägga arbetet på externa aktörer. Det har tydligt
framkommit i intervjuer med svenska SMF:er inom Life Science
sektorn att det finns små möjligheter till att genomföra
toxikologiska säkerhetsvärderingar i Sverige. SIT skulle kunna bli
den struktur där denna kompetens och kritiska massa finns, och
där skalekonomier skapas vilket ger nya möjligheter för de
mindre bolagen.
SIT FÖRESLÅS FINANSIERAS MED PPP-MODELL
GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BILDANDET AV
SIT
EN GIFTRI MILJÖ 2020 KRÄVER TOXIKOLOGISKA UTREDNINGAR
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål fram till 2020 som
syftar till att lösa Sveriges nuvarande miljöproblem samt att nå en
långsiktigt miljömässigt hållbar utveckling. Ett av dessa miljömål
relaterar till hur miljön ska behållas giftfri och beskriver hur
människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas
från främmande substanser. För att uppnå detta mål behövs
möjligheter att utreda hur substanser påverkar människor, djur
och natur. I dagsläget saknas fortfarande mycket kunskap om
egenskaper hos kemikalier och föroreningar. Av denna anledning
är det svårt att begränsa riskerna och det är inte sannolikt att
miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö kommer att uppnås till år 2020
om inga förändringar genomförs. I linje med miljömålen ökar de
regulatoriska kraven på flera andra industrier; både
livsmedelsindustrin och kosmetikaindustrin kommer inom ett par
år att behöva göra säkerhetsvärderingar av sina produkter, en
tjänst SIT kommer att erbjuda.
SIT kommer dessutom att vara en betydande aktör för
kemikalieindustrin inom ramen för REACH-förordningen där den
första vågen av förändringar redan genomförts. EU har instiftat
förordningen som på regional nivå reglerar användandet av
kemikalier och förekomsten av kemikalier i miljön. Detta ställer
krav på att alla substanser som utnyttjas inom EU registreras
samt utreds ur hälso- och miljösynpunkt.
SMF:ER INOM LIFE SCIENCE SEKTORN BEHÖVER TILLGÅNG TILL
TOXIKOLOGISKA TESTER
Även Life Science industrin står inför nya utmaningar. Sektorn
transformeras från att bestå av få stora företag till många små
nischade företag. Det är viktigt för Life Science företagen att
kunna presentera en relevant toxikologisk utvärdering av sina
produkter för att öka möjligheterna att intressera större företag
och andra finansiärer. Små företag har sällan möjlighet eller den
SIT som ett institut inom SP-sfären föreslås finansieras med en
Public Private Partnership-struktur, vilket inkluderar statlig
finansiering, nationella och internationella forsknings- och
innovationsanslag samt privat finansiering.
Genom intervjuer med representanter inom för SIT viktiga
marknadssegment har det framkommit att marknaden är stort
varför institutet förväntas generera intäkter från främst
kommersiella toxikologiska utredningar på kort sikt, med
möjligheter till IP-licensiering och försäljning på längre sikt.
En utgångspunkt för institutets bildande är att SIT verkar i
befintliga lokaler. Finansieringsbehovet varierar beroende på
huruvida driftansvaret för lokalerna i Gärtuna överlåts åt SIT
(genom SP) eller om de behöver hyras från en extern aktör. I det
fallet driftsansvaret överlåts krävs en grundinvestering på 126
MSEK för att starta upp verksamheten. För det fall lokalerna
behöver hyras är grundinvesteringen 201 MSEK. Denna investering
skulle täcka samtliga nyinvesteringar samt personal- och andra
löpande kostnader under de tre första åren och möjliggör att SIT
når break-even.
NÄSTA STEG
För att säkerställa att kompetensen som idag finns i Gärtuna
överförs till den nya organisationen är det essentiellt att
investeringar i institutet görs så snart som möjligt. Nästa steg är
att besluta om omfattning för det nya initiativet samt få klartecken
för att realisera projektet. 80 % av personalen kommer att ha
lämnat AstraZeneca den sista augusti, vilket innebär att beslut och
implementering behöver påbörjas så snart som möjligt.
5
6
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Förkortningar och Ordlista
ADME – Absorption, distribution, metabolism, excretion
In vivo – djurmodeller
AXLR8 – Forskningsprogram finansierat av EU kommissionens
GD för forskning och innovation som syftar till att öka samarbetet,
kunskapsutbyte, problemlösning samt strategisk planering av
övergången till djurfria toxikologiska tester
In vitro – provrör
AZ – AstraZeneca
IP – Intellectual Property, Immateriella rättigheter
OECD – Organisation for Economic Co-operation and
Development
3R – Reduction, Refinement och Replacement (minska, förbättra
och ersätta) syftar till utveckling av nya metoder för att minska
antal djur som används i försök, göra djurförsöken lindrigare för
djuren samt att fullständigt ersätta djurförsök
PPP – Public Private Partnership, Offentliga-privata partnerskap
CRO – Contract Reseach Organisation,
kontraktsforskningsorganisation
SEURAT – Safety Evaluation Ultimately Replacing Animal Testing
REACH – Registration, Evaluation,Authorization and Restriction
of Chemicals
SIT – Swedish Institute of Toxicology
DMPK – Drug Metabolism and Pharmakokinetics, kemikaliers
omsättning i kroppen.
ECVAM – European Center for the Validation of Alternative
Methods
SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet
SMF – Små och medelstora företag
SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
EFSA – European Food Safety Authority
EPAA – European Partnership for Alternative Approaches for
Animal Testing
FDA – Food and Drug Administration
FICAM – Finnish Center for Alternative Methods
Tox21 – Initiativ under amerikanska EPA (Environment
Protection Agency) med syfte att identifiera mekanismer av
kemiskt inducerad biologisk aktivitet, prioritera kemikalier för
grundligare undersökning samt utveckling av prediktiva modeller
för in vivo respons.
FTE – Full Time Equivalent
ToxCast – Initiativ under amerikanska EPA som arbetar för att
prediktera potentiell toxicitet hos kemikalier och utveckling av en
kostnadseffektiv metod för toxikologiska tester
GCP – Good Clinical Practise
VC – Venture Capital, Riskkapital
GLP – Good Laboratory Practise
IMI – Innovative Medicines Initiative
In silico – Datormodeller
Swedish Institute of Toxicology
Akvareller:
Scientific Art av Ina Schuppe-Koistinen ©
7
8
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Inledning
UTAN TILLGÅNG TILL TOXIKOLOGISKA
UTREDNINGAR KAN SÄKRA PRODUKTER INTE
GARANTERAS
Dagligen exponeras vi för kemikalier från ett otal olika håll, både avsiktlig
exponering från läkemedel och hygienprodukter samt oavsiktlig från
hushållsprodukter och föda. Trots de insatser som görs både på nationell
och internationell nivå ökar användningen och spridningen av kemikalier i
samhället. För att garantera att inga hälsoskadliga produkter når den
svenska marknaden krävs det att både ingående ingredienser samt färdiga
produkter genomgår toxikologisk testning och utredning vilket innebär
noggranna analyser av påverkan på människa, djur och natur. Det finns
starka regelverk inom flertalet branscher som ämnar till att öka
produktsäkerheten och dessa regler förväntas bli mer stringenta framöver.
INGEN FULLSKALIG VERKSAMHET FÖR
TOXIKOLOGISK UTREDNING I SVERIGE
Toxikologi är en komplex vetenskap som kräver kunskap inom en rad
forskningsområden såsom biokemi, analytisk kemi, molekylärbiologi,
fysiologi och patologi. Svenska aktörer har idag inte tillgång till någon
fullskalig verksamhet inom landet med möjlighet att utföra de tester och
utredningar som krävs för att bestämma kemikaliers hälsorisker samt
miljöpåverkan. Detta beror bland annat på att det råder brist på erfarenhet
med riskbedömningsarbete, samt att toxikologiska forskargrupper på
universitet ofta är små och relativt isolerade.
FÖRETAG TVINGAS UTOMLANDS
En indirekt effekt av denna avsaknad är att företag som är i behov av
toxikologiska studier ofta vänder sig till utländska aktörer i framförallt
Storbritannien, Frankrike, Tyskland eller Holland. Det rör sig om stora
kostnader och avsaknaden av en partner på hemmaplan leder ofta till att
studier utförs i senare utvecklingsskeden och i många fall hade
toxikologiska effekter kunnat upptäckas betydligt tidigare. Negativa
resultat i toxikologiska studier leder till att många substanser läggs ner.
Om detta kan upptäckas tidigare i utvecklingen innebär det stora
kostnads- och tidsbesparingar. För att överbrygga dessa svårigheter krävs
en infrastruktur som möjliggör för mindre företag att få tillgång till
toxikologisk kompetens och heltäckande testningsverksamhet i Sverige.
RÖST MOT EU FÖRSVINNER
Toxikologi är inte bara viktigt för Sveriges näringsliv utan även för att
stärka Sveriges röst mot EU. Sverige har haft en stor inverkan på
toxikologins utveckling inom allt från miljöskydd till kunskapen att
riskvärdera kemiska hälsorisker. Sveriges regering har gett uttryck för att
landet ska agera proaktivt och ambitiöst inom miljö- och kemikaliearbetet
samt 3R (initiativ som bygger på att djurförsök minimeras, förbättras och
slutligen ersätts helt) inom EU. Miljödepartementet har gett
Kemikalieinspektionen i uppdrag att intensifiera aktiviteter inom
exempelvis hälsoeffekter av hormonstörande ämnen, nanopartiklar och
allergiframkallande ämnen hos konsumenter och särskilt barn.
En nationell organisation med kapacitet att utföra avancerade
hälsoriskbedömningar
skulle
ha
möjlighet
att
stödja
kemikaliesäkerhetsarbetet i Sverige och inom EU. Genom att data
genereras i Sverige får svenska myndigheter en stark position i
förhandlingar kring lagstiftning.
MÖJLIGHET ATT BERIKA SVENSK FORSKNING OCH
GARANTERA SÄKRA PRODUKTER
Med bakgrund av detta föreslås bildandet av SIT - Swedish Institute of
Toxicology i de lokaler och med de resurser som frigörs i samband med
AstraZenecas nedläggning i Södertälje, Genom SIT tillhandahålls ett
ledande nationellt center för toxikologi och säkerhetsvärderingar av
substanser som kan nyttjas av både akademiska grupper, myndigheter
samt små- och medelstora företag. Samtidigt får Sverige en betydelsefull
resurs för att lösa de komplexa problem inom riskbedömning som vi står
inför idag i takt med nya regleringar och direktiv från EU.
Grunden för institutets verksamhet är specialistkompetens inom
integrerade riskbedömningsstrategier, experimentella metoder samt
utbildning inom området toxikologi och 3R.Tjänster kommer att erbjudas
inom viktiga områden som integrerade in vivo studier i gnagare och hund,
toxicitetscreening och utveckling av in vitro modeller, immunotoxikologi,
toxikologisk molekylär patologi, molekylär profilering och biomarkörer,
samt DMPK (Drug Metabolism and Pharmacokintecs).
Swedish Institute of Toxicology
Kompetensen i att arbeta med både djurmodeller och humana modeller
är en viktig del i riskbedömningsarbetet och unikt för SIT. Genom att
akademin i och med bildandet av SIT får tillgång till de unika lokalerna och
analysmetoderna som tidigare endast använts internt inom AstraZeneca,
öppnas nya möjligheter för svensk forskning. Institutet kommer även
möjliggöra för myndigheter att få tillgång till de data som krävs för att få
kunskap om kemikaliers påverkan på människor och därmed förstå
potentiella risker.
Ytterligare en gynnsam faktor för bildandet av ett toxikologiskt institut i
Gärtuna är att lokalerna där verksamheten bedrivs idag är unikt anpassade
för toxikologiarbete. För att få tillstånd att bedriva annan verksamhet i
lokalerna krävs att både lokaler och mark saneras, varför det finns ett
stort intresse från de nuvarande ägarnas sida att fortsätta liknande
verksamhet här.
INVESTERINGAR I INSTITUTET MÅSTE SÄKRAS
OMGÅENDE
SIT - ETT INSTITUT INOM SP
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, en statlig helägd koncern av
forskningsinstitut som främjar såväl innovation och värdeskapande i
näringslivet samt en hållbar samhällsutveckling, lämpar sig som huvudman
för SIT av ett flertal anledningar. För det första stärker erfarenhet och
kompetens från läkemedelsindustrin SP:s arbete inom Life Science, ett av
SP:s sex affärsområden. För det andra finns inom SP en befintlig
infrastruktur för t.ex. upprättande av forskningsinstitut, vilket underlättar
och påskyndar SIT:s grundande. Slutligen har de tjänster som SIT kan
erbjuda efterfrågats starkt bland SP:s 20 000 kunder, vilket innebär goda
förutsättningar för institutets kommersiella verksamhet.
3R och djurskydd är i dagsläget en högaktuell fråga inom nationell och
internationell politik såväl som för konsument- och patientgrupper.
Integration av 3R som ett nyckelbegrepp i institutets verksamhet öppnar
upp för att Sverige kan bli ledande i att utveckla och validera nya
europeiska testmetoder. Svenska företag kan få stora fördelar av att ligga
i framkant när reglerna kräver att nya material, läkemedel och kemiska
produkter ska utvecklas med ett minimum av försöksdjur.
Genom SIT ges ytterligare en möjlighet att bibehålla och stärka den
svenska kompetensen inom toxikologi genom att vara en partner till
universitetsutbildningarna och på så sätt behålla en högklassig toxikologisk
utbildningsnivå både på grundnivå och på forskarnivå.
GYNNSAMMA FÖRHÅLLANDEN
Det faktum att institutets tjänster är attraktiva för många olika aktörer
inom multipla branscher medför att den potentiella marknaden är stor.
Dessutom finns i dagsläget ett flertal drivkrafter som gör att
marknadsklimatet för SIT är fördelaktigt exempelvis de ökade kraven på
säkerhetstestning inom EU. En marknadsundersökning av potentiella
kunder och samarbetspartners visar på ett starkt intresse och ett stort
marknadsstöd för SIT:s verksamhet och tjänster. Det finns även ett starkt
stöd och intresse för skapa ett svenskt institut inom toxikologi från
nyckelpersoner inom den nuvarande verksamheten i Södertälje.
Då AstraZenecas verksamhet i Södertälje läggs ner försvinner en stor del
av svensk toxikologi. Utan en ny stor aktör på marknaden försvinner ett
stort incitament för nya generationer att söka sig till toxikologiska
utbildningar samt att tillgången på bra lärare skulle minska. Dessutom
finns det stor risk att den kompetens som idag finns inom landet kan
komma att förflyttas utomlands för att bedriva sin verksamhet.
För att säkerställa att nyckelkompetens kanaliseras in i den nya
organisationen är det viktigt att investeringar i institutet säkras omgående.
Redan till sommaren 2012 lämnar många personer organisationen i
Södertälje. I tillägg till detta finns det ett stort mervärde i att inte låta den
nuvarande verksamheten stängas ned helt innan institutverksamheten
initieras. Att återuppta verksamheten efter att datasystem och instrument
varit avslagna leder till en mycket längre uppstartsfas än om verksamheten
fortsätter direkt.
9
10
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SIT- Swedish Institute of
Toxicology
FORSKNING
UPPDRAGSVERKSAMHET
INNOVATION
UTBILDNING
3R
SKYDDA SAMHÄLLET
FRÅN KEMISKA RISKER
EXPERIMENTELL DATA
RISKBEDÖMNING
”SIT kommer att sträva efter att vara en brygga mellan grundforskning och tillämpad riskbedömning och ska fokusera på de tre för toxikologi
så viktiga M:en Modeller, Mekanismer och (bio)Markörer. Genom att utnyttja ett register av in silico, in vitro och in vivo modeller kan forskare få
en grundlig förståelse för toxikologiska mekanismer och hur dessa translateras över olika arter för att i slutändan kunna utveckla mycket exakta
säkerhetsbiomarkörer med vilka de kan förstå hur människokroppen påverkas av olika kemikalier och miljöfaktorer. Denna målbild ligger i linje
med nuvarande trender inom toxikologisk forskning där man går från en patologidriven riskbedömningsparadigm och strävar mot en som är
mekanistiskt driven”
Swedish Institute of Toxicology
VISION & MÅL
SIT:s huvuduppgift är att få säkrare produkter på marknaden genom att:
•
•
•
•
•
•
leverera en helhetslösning inom integrerade riskbedömningsstrategier,
högkvalitativ experimentell data och utbildning inom området
toxikologi, DMPK och 3R
fokusera på toxikologiska mekanismer och translation mellan
experimentella modeller och risker för människa
tillhandahålla svenska industriaktörer och myndigheter med
kapacitet inom in vivo försök som annars hade fått utföras
utomlands
vara
ett
institut
med
högkvalitativ
forskning
och
utbildningsverksamhet som samverkar effektivt med universitet och
högskolor
utgöra en effektiv och flexibel organisation där forskning stimulerar
den kommersiella verksamheten och vice versa
vara en stödfunktion för svensk Life Science samt sätta Sverige på
kartan som en föredragen samarbetspartner för industri och
samhällsaktörer.
Institutet kommer att bedriva viss utbildningsverksamhet både genom att
erbjuda doktorandtjänster men även att tillåta universiteten att förlägga
delar av den praktiska verksamheten inom toxikologiundervisningen i
lokalerna. Institutet kommer dock inte ha rätt att examinera studenter
utan att doktorander och studenter behöver vara knutna till universiteten.
Dessutom föreslås forskare från institutet agera gästföreläsare inom
toxikologi och 3R vid universiteten och om intresse finns på företag för
att på så sätt sprida kunskap om det senaste forskningsläget inom
toxikologi i Sverige och världen.
KOMMERSIELL
VERKSAMHET
VERKSAMHETSBESKRIVNING
SIT
SIT: FORSKNING, KOMMERSIELL VERKSAMHET OCH UTBILDNING
SIT kommer att bestå av 3 delar, en forskningsdel, en kommersiell del och
en utbildningsdel. Institutet kommer att erbjuda möjligheter till både
publikt finansierad forskning för akademiska forskningsgrupper och
kommersiell verksamhet mot privata aktörer och myndigheter som syftar
till att göra institutet självförsörjande på lång sikt. Marknadsanpassade
tjänster kommer att erbjudas inom skräddarsydda lösningar för
riskbedömning genom bland annat in vivo studier i gnagare och hund,
säkerhetsfarmakologiska studier, immunotoxikologi, toxikologisk patologi,
genetisk och reproduktionstoxikologi, exponering-effekt samband,
toxicitetscreening och utveckling av in vitro modeller samt molekylär
profilering och biomarkörer.
Forskningen som bedrivs vid institutet kommer delvis att vara av intern
kompetensbyggande art där institutet med hjälp av eventuella
medlemsorganisationer beslutar om områden där det är relevant att
tillskansa sig spetskompetens för att förbli konkurrenskraftig i att
attrahera kommersiella projekt. Dessutom kommer forskning att utföras
under nationella och internationella ramprogram (t.ex. IMI, SEURAT,
AXLR8 Tox 21, ToxCast) i konsortium med representanter från andra
institut, den privata sektorn och akademin som syftar till att studera
specifika problemställningar inom toxikologi samt utveckla nya
försöksmetoder.
FORSKNING
UTBILDNINING
INSTITUTETS OMFATTNING
Institutet föreslås omfatta 80 FTE:er där 60 personer förväntas arbeta
med uppdragsverksamhet och 20 med rena forskningsuppdrag.
Verksamheten föreslås bedrivas på en yta av 10 000 m2 i de lokaler som
tidigare tillhört AstraZenecas säkerhetslaboratorium i Gärtuna, Södertälje.
I tillägg till de personer som är direkt knutna till institutet förväntas
omfattningen även att kunna inkludera kompetens från landets universitet
och högskolor genom nära samarbeten.
Institutets storlek står i relation till det bedömda behovet från den
svenska marknaden. Det antas dock finnas en stor marknad för institutet
utanför Sveriges gränser och i det fall många internationella uppdrag
attraheras kan institutet tillåtas växa då intäkter genereras.
11
12
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
FRAMGÅNGSFAKTORER
Nedan presenteras ett antal faktorer som anses vara särskilt värdefulla för att
SIT ska bli ett framgångsrikt institut.
GLP-STATUS
Möjlighet att utföra in vivo försök i gnagare och hund med såväl oral
administration som administration genom inhalation i GLP miljö med
användning av bedömningskompetens inom allt från patologi till telemetri
på levande djur är unik för Gärtuna. Detta gäller även möjligheten att
utföra reproduktionstoxikologiska studier något som bedöms vara
särskilt viktigt för att kemikalieindustrin ska ha möjlighet att fullfölja
kraven från REACH-förordningen. GLP-klassificering är ett krav för att få
utföra icke-kliniska säkerhetsstudier av produkter inför registering och
godkännande.
3R OCH ANSVARSTAGANDE DJURFÖRSÖK
I kombination med att SIT har expertis och möjligheter att utföra
kvalitativa försök i djur är det av högsta vikt att vara lyhörd inför de
åsikter som finns inom industrin, politiken samt från patient och
konsumentgrupper i denna fråga. Därför är det essentiellt att 3R principen
genomsyrar allt arbete vid SIT. Institutet kommer att driva ett aktivt
arbete med att utveckla nya in vitro modeller för att i så stor utsträckning
som möjligt ersätta de djurförsök som används. Dessutom finns en vilja
att verka som valideringscenter för alternativa metoder inom EU. Detta
tänkande har varit en stor del av den tidigare verksamheten vid
AstraZeneca.
HELHETSLÖSNINGAR INKLUSIVE STUDIEDESIGN,
PROJEKTLEDNING OCH RÅDGIVNING
Inom SIT finns kompetens och kunskap kring korrekt studieplanering för
toxikologiska studier. Interna krav kan ställas på studiedesign för att
garantera att alla studier planeras för att stödja uttalanden kring
relevansen för människor, vilket krävs för riskbedömning. SIT har därmed
möjlighet att skapa ett arbetssätt som skulle vara unikt i Europa, genom
att ge tillgång till och integrera experimentella mätmetoder, in vivo och
toxikologikompetens i ett nära samarbete med uppdragsgivare. Detta
arbetssätt är en helhetslösning som innefattar både problemlösning,
projektledning och interaktion med myndigheter.
DE SENASTE 5 ÅREN HAR CA 140 MSEK INVESTERATS I
LOKALERNA OCH UTRUSTNINGEN I SÖDERTÄLJE
Byggnaderna i Gärtuna i vilka verksamheten har bedrivits är unikt
anpassade för säkerhetsvärdering, med sterila system och godkända
lokaler för djurhållning. Dessutom har AstraZeneca under de senaste
åren gjort stora investeringar i verksamheten i Gärtuna, bland annat ett
utbyte av hela ventilationssystemet 2010 till ett värde av 100 MSEK.
Swedish Institute of Toxicology
VIKTIG LÄNK FÖR SÄKRARE PRODUKTER PÅ MARKNADEN
SIT SWEDISH INSTITUTE
FOR TOXICOLOGY
F OU
MARKNAD
Life Science
Kosmetik &
hygienprodukter
Uppfyllda
regulatoriska
krav
Kemikalier
Miljö
Konsumentprodukter
Nanoteknik
Livsmedel
1
PROTOTYP & INNOVATION
2
SÄKERHETSVÄRDERINGAR/
RISKBEDÖMNINGAR
3
PRODUKT OCH TILLÄMPNING
Swedish Institute of Toxicology, (SIT), kommer att fungera som en avgörande länk mellan akademi och näringsliv varifrån kunskap och idéer
förädlas och vidareutvecklas och skräddarsys för marknadens krav och behov.
13
14
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SIT ur ett nätverksperspektiv
Nedan följer en beskrivning av SIT:s potentiella samarbeten med olika aktörer inom svensk och internationell innovationsstruktur och näringsliv.
Trots att majoriteten av toxikologiforskningen inom den svenska Life Science sektorn befinner sig i Mälardalen är det viktigt att SIT verkar som
ett nationellt initiativ och erbjuder och samarbetsformer som är attraktiva för akademi och industri över hela landet.
AKADEMI
INSTITUT
MYNDIGHETER
SIT
SPIN-OFF
EU
CRO
AKADEMI
SIT kommer att ha ett integrerat samarbete där intresserade universitet
och högskolor föreslås bli delägare i institutet. Dessutom finns möjligheter
till mer direkta samarbeten mellan forskargrupper där universiteten
finansierar professurer vid institutet eller enskilda forskare ansöker om
anslag som kan utnyttjas vid forskning på institutet.
Då det är sannolikt att AstraZenecas nuvarande personal, med starka
kompetenser inom det toxikologiska arbete som utförs inom
läkemedelsindustrin, kommer att bidra både i ledningen av och i det
INDUSTRI
operativa arbetet vid SIT är det absolut nödvändigt att knyta starka band
till forskargrupper runt om i landet. Detta är viktigt för att kunna
tillgodogöra sig den expertis som finns inom övriga toxikologiska
discipliner. Med ett nära samarbete kan även komplexa problem inom till
exempel ekotoxikologi, nanotoxikologi och arbetsmiljöfrågor behandlas
vid SIT.
SIT kommer även att interagera med högskolor och universitet genom att
bli en förlängd arm i toxikologiundervisningen både genom att forskare
föreläser för studenter och att viss praktisk undervisning kan förläggas vid
institutet.
Swedish Institute of Toxicology
Nedan beskrivs i detalj potentiella akademiska samarbetspartners. Representanter från Karolinska Institutet, Stockholms universitet samt
Uppsala universitet har deltagit i diskussioner kring uppbyggnaden av SIT varför dessa samarbetsformer är förankrade i dessa organisationer.
GÖTEBORGS UNIVERSITET – EKOTOXIKOLOGI OCH TOXIKOLOGI
Vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet
bedrivs forskning kring ekotoxikologi, studier av kemikaliers påverkan på
ekosystem.Vid Sahlgrenska akademin finns även en
forskningsgrupp som studerar hur miljöfaktorer, i synnerhet tungmetaller
och luftföroreningar, påverkar människan.
Då ekotoxikologi är en gren av toxikologin som ej finns representerad
inom SIT:s kärnverksamhet skulle ett eventuellt samarbete med den
ekotoxikologiska forskningsgruppen vara mycket intressant. En särskilt
viktig samarbetspunkt skulle vara läkemedels miljöpåverkan där starka
synergieffekter kan uppnås mellan de olika gruppernas spetskompetenser.
KAROLINSKA INSTITUTET – MILJÖMEDICIN OCH FARMAKOLOGI
Vid Karolinska Institutet ligger IMM (Institutet för miljömedicin) som
innefattar toxikologisk forskning och riskbedömning inom bland annat
biokemisk och molekylär toxikologi, arbetsmiljötoxikologi samt
nanotoxikologi. IMM har en myndighetsstödjande uppdrag inom det
miljömedicinska området. Vid diskussioner har det framkommit att IMM
har ett intresse av att samarbeta med SIT inom flera forskningsområden
till exempel kring humanstudier och modellering med inriktning både mot
DMPK och inhalationstoxikologi.Dessutom skulle dos-responsmodellering
i syfte att förfina djurtoxikologitester vara ett potentiellt samarbetsområde.
Det finns ett betydande intresse av hormonstörande kemikalier bland
annat med fokus på reproduktionstoxicitet. IMM driver även ett nationellt
masterprogram i toxikologi sedan 1976 med stöd från tidigare AZ safety
assessment och IMMs forskare medverkar i ett stort antal olika EU
projekt. På Karolinska Institutet finns även institutionen för fysiologi och
farmakologi som bland annat bedriver forskning inom farmakogenetik och
mer specifikt kring skillnaden mellan individer för metabolism av
läkemedel samt läkemedelseffekt och -toxicitet. Vidare bedrivs
neurotoxikologisk forskning vid institutionen för neurovetenskap.
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET – LIVSMEDELSTOXIKOLOGI
SAMT DJURSKYDD
Den förstnämnda gruppen fokuserar på analys av kemiska ämnen i
livsmedel och vilka hälsorisker dessa kan orsaka. Dessutom arbetar en
grupp vid SLU med toxikologi i relation till veterinärmedicin.
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU har blivit utsedd av
regeringen till att agera som svensk kontaktpunkt mot EU för validering
av alternativa metoder för djurförsök. Då SIT strävar efter att bli ett
valideringscentrum för alternativa metoder kommer denna organisation
att bli en mycket viktig samarbetspartner.
UPPSALA UNIVERSITET – LÄKEMEDELSSÄKERHET SAMT
EKOTOXIKOLOGI
Vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet
finns avdelningen för toxikologi och läkemedelssäkerhet. Under
läkemedelsutvecklingsprocessen finns säkerhetstänkande i alla led av
kedjan i syntesformulering, biofarmaci vad gäller absorption och
metabolism, farmako-(toxico)-kinetik, farmakologi, säkerhetsfarmakologi,
toxisk effekt och läkemedelsanvändning. Alla dessa komponenter är
väsentliga delar i undervisning och forskning vid den farmaceutiska
fakulteten. Gruppen forskar kring utvecklingstoxikologi, genetisk
toxikologi, neurotoxikologi samt bioaktivering och toxicitet.
Ekotoxikologiavdelningen vid Uppsala universitet arbetar med att förstå
hur miljöföroreningar långsiktigt påverkar människa, djur och natur.
Avdelningen bedriver även ett masterprogram i miljö/ekotoxikologi. Mer
specifikt ägnar sig avdelningen åt studier av toxiners effekt på
hormonsystemet, de reproduktiva systemen samt hjärnans tidiga
utveckling hos ryggradsdjur. Dessutom är forskning om läkemedelseffekter
på miljön en stor och växande verksamhet. Som beskrivet ovan om
Göteborgs universitet finns stora vinningar i att samarbeta med den
ekotoxikologiska forskningsgruppen då denna kompetens inte finns på
SIT.
STOCKHOLMS UNIVERSITET – MILJÖTOXIKOLOGI
Vid Stockholms universitet förekommer toxikologisk forskning inom
bland annat områdena genetisk toxikologi, neurotoxikologi, ekotoxikologi,
biokemisk toxikologi, riskbedömning, strålningsbiologi, neurokemi och
miljökemi fördelad på flera olika institutioner. Den mest omfattande
enskilda verksamheten förekommer på institutionen för tillämpad
miljöforskning (ITM).
LINKÖPINGS UNIVERSITET – ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SAMT
RÄTTSTOXIKOLOGI
Avdelningen för miljömedicin utreder misstänkta samband mellan yrkesoch miljöexponeringar av kemikalier, fysikaliska faktorer, ergonomiska
faktorer och psykosociala faktorer samt sjuklighet på individ- och
gruppnivå. Gruppen inom miljömedicin arbetar med att bistå
organisationer
med
riskbedömningar
i
samband
med
hälsokonsekvensbeskrivningar, riskkommunikation samt utrednings- och
metodstöd (bland annat epidemiologi och toxikologi). Den toxikologiska
forskningen vid institutionen är bland annat fokuserad kring att förstå
miljöfaktorers roll vid allergi samt bildning och verkan av reaktiva syreoch kväveföreningar.
Inom området för rättstoxikologi utförs forskning kring bestämmelser av
hur nya droger och läkemedel påverkar människokroppen. Specifikt
utförs djurtester för att studera farmako-/toxikokinetik samt tolkning
och kvalitetssäkring av postmortala toxikologidata.
UMEÅ UNIVERSITET – YRKES- OCH MILJÖMEDICIN
Inom institutionen för yrkes och miljömedicin utförs forskning kring
luftföroreningar och hälsa, exponeringshalter vid hudexponering samt hur
exponering för metaller påverkar människor, Här finns även en grupp som
arbetar med hälsokonsekvensanalys som visar på långsiktiga
socioekonomiska följder av exponering, exempelvis vinster av mindre
trafikföroreningar genom trängselavgifter.
15
16
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
MYNDIGHETER (NATIONELLA)
Det finns en rad olika myndigheter som har behov av att det finns en
toxikologisk kompetensbas inom Sverige och att den kompetensen
bottnar i ett kunnande i utförandet av säkerhetsvärderingar. Det finns i
dagsläget viss finansiering inom myndigheterna som är öronmärkt åt
konsultuppdrag vilka skulle kunna användas då SIT anlitas. SIT kan verka
som denna nationella bas genom att:
• vara en del i utbildningen och kompetensutvecklingen av toxikologer
• utföra utredningar och andra uppdrag
• vara ett centralt diskussionsforum
• utföra dator- och cellbaserade studier samt djurstudier vilket skulle
innebära en avsevärd kompetenshöjning
• SIT kommer även vara en rekryteringskanal för myndigheter - en
kompetenspool med erfarna toxikologer som är värdefulla på
myndighetspositioner
Det finns dessutom ett flertal EU-myndigheter och organ som har behov
av att lägga ut uppdrag för testning av produkters hälso- och miljöeffekter.
Då SIT kommer att vara ett GLP-certifierat laboratorium finns stora
möjligheter att ta del av många uppdrag då det i Europa råder brist på
laboratorier med denna certifiering. Dessutom är trenden att de nya
metoder för säkerhetstestning som utvecklas är alltmer komplexa vilket
kräver mer avancerade laboratorier och expertis. SIT är ett av få
laboratorier som kan utföra denna testning.
En annan viktig uppdragsgivare på EU-nivå är EU-kommissionens
valideringscenter för nya testmetoder, ECVAM. ECVAM kommer inom en
snar framtid att lägga ut en ökad mängd uppdrag för att validera alternativa
metoder för bedömning av hälso- och miljörisker av kemiska substanser
som ingår framförallt i kosmetika, kemiska produkter och biomaterial. De
första utlysningarna, som kommer efter sommaren, rör uppdrag för ca
500 000 EUR.
Dessutom kommer SIT även att kunna bistå djurförsöksetiska nämnder
med expertkunskap till deras arbete med att bedöma forskningsansökningar
som rör toxikologiska studier. Det kan gälla både hjälp med att avgöra om
djurtester är nödvändiga för att uppfylla krav för en viss produkt eller
kemikalie, metodval samt om det finns andra 3R-aspekter nämnderna bör
känna till.
Andra viktiga EU-organisationer för SIT att samarbeta med är EPAA
(European partnership for alternatives to Animal Testing), EFSA (European
Food Safety Agency), ECHA (European Chemical Agency) samt Cosmetics
Europe (kosmetikaindustrins branschorganisation).
De myndigheter som SIT huvudsakligen kommer att interagera med är
Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och
Naturvårdsverket. Inom denna verksamhet kommer SIT att arbeta i nära
samarbete med och komplettera IMM som redan är ett nationellt stöd till
myndigheter inom miljömedicin- riskbedömning/toxikologi.
Både små och stora företag inom ett stort antal branscher kommer att ha
möjlighet att vara kunder hos SIT exempelvis genom att vara beställare av
riskbedömningar för kemikalier samt regulatoriska toxicitetstester för
läkemedel och medicintekniska produkter. Intentionen är att institutet
Optimalt alternativ
kommer att arbeta i en nära relation med de samarbetande
företagen och
(MAX-case)
erbjuda en helhetslösning inom toxikologisk problemlösning snarare än
enstaka studier eller analyser.
STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA) –
INDUSTRI
MILJÖFÖRÄNDRINGARS EFFEKTER HOS HUSDJUR OCH VILT
SVA registrerar och följer upp miljöförändringars effekter hos husdjur
och vilt till följd av utsläpp av föroreningar och försurning. Sådana effekter
är bland annat ökad rörlighet av skadliga grundämnen såsom aluminium,
kadmium och bly, samt förhöjda kvicksilverhalter i fisk med mera även
minskad biotillgänglighet av vissa livsnödvändiga grundämnen till exempel
selen och molybden.
EU MYNDIGHETER
En stor del av de svenska myndigheternas arbete är att delta i EUsamarbeten med t.ex. förberedelser av nya direktiv. För att Sverige ska
kunna ha ett fortsatt inflytande i arbetet, runt exempelvis
livsmedelssäkerhet eller kemikalieinnehåll i leksaker, är det viktigt att
kunna skicka representanter med gedigen toxikologisk kompetens.
I ett optimalt scenario skulle det kunna anstiftas särskilda fonder från
VINNOVA och Formas där SMF:er kan få tillgång till medel som kan
utnyttjas vid institutet.
Företag kommer också att ha möjlighet att delta i större forskningsprogram
vid institutet och som finansieras genom både offentliga och privata
medel. Genom en eventuell medlemsorganisation skulle företag som
väljer att samarbeta med institutet även ha visst inflytande på den
grundforskning som utförs.
Swedish Institute of Toxicology
CRO OCH TOXIKOLOGISKA KONSULTER
I det fall SIT kommer att erbjuda tjänster inom ren uppdragsanalys
kommer konkurrens att finnas från ett flertal CRO på både den
Europeiska och globala marknaden. Många nischade CRO kommer dock
att kunna bli partners med SIT genom att vissa analyser läggs ut till dessa
organisationer.
Till största del saknar dock SIT konkurrenter då det föreslagna
arbetssättet med tvärvetenskaplig problemlösande karaktär inte är en
modell som används av många CRO. SIT kommer att ha möjlighet att
utföra avancerade såväl som enklare tester och kommer även utöver
detta kunna erbjuda strategisk studieplanering samt analys av testresultat
med uppföljande rådgivning, en helhetslösning som ger en unik profil på
marknaden.
INSTITUT OCH ANDRA INITIATIV
SIT kommer att kunna samarbeta med andra forskningsinstitut i Sverige
samt anda initiativ som till exempel Medicon Village i Lund och FICAM i
Finland. Inom ramen för Medicon Villages målsättning att bli bäst i Sverige
på Life Science finns en direkt vinning i att
samarbeta med SIT då de flesta bolag som utvecklar produkter som ska
användas i människokroppen förr eller senare behöver genomgå
toxikologiska utredningar.
3R-verksamheten kompletterar FICAM mycket väl då de själva inte har
alla tre R inom sin verksamhet. FICAM (The Finnish Center for Alternative
Methods) är Finlands organisation för utveckling och validering av djurfria
testmetoder. 3R-verksamheten vid SIT kompletterar FICAM:s verksamhet
mycket väl då SIT kommer att ha kompetenser inom alla tre R (Reduce,
Refine och Replace) där FICAM endast har två.
SPIN-OFF FÖRETAG FRÅN SIT
Det finns möjligheter att bilda företag vars verksamhet grundar sig på
teknik som har utvecklats på SIT. Om spin-off företagen har möjlighet att
samlokaliseras i närliggande lokaler ger detta stora fördelar genom
kompetensbyggande och resursdelning.
17
18
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
EXEMPEL 1: BISFENOL A
HUR HADE DISKUSSIONEN KRING BISFENOL A KUNNAT SE UT OM SIT EXISTERAT?
BISFENOL A ÄR EN HÖGVOLYMKEMIKALIE SOM VARIT MYCKET OMDISKUTERAD DE SENASTE ÅREN. EUS RISKBEDÖMNING ÄR BASERAT
PÅ ETT FÅTAL DJURSTUDIER SOM INDUSTRIN GENOMFÖRT OCH SOM VISAT ATT DET KRÄVS GANSKA HÖG EXPONERING INNAN ÄMNET
KAN ORSAKA EFFEKTER. SAMTIDIGT HAR ETT STORT ANTAL MINDRE AKADEMISKA STUDIER GENOMFÖRTS, SOM VISAT PÅ EFFEKTER VID
MYCKET LÅGA DOSER. DESSA HAR DOCK VARIT SVÅRTOLKADE AV FLERA SKÄL, DELS HAR STUDIEDESIGN OCH KVALITETSSÄKRING
VARIT DÅLIG OCH DELS HAR FÖRMÅGAN ATT TOLKA RESULTATENS RELEVANS FÖR MÄNNISKA VARIT BEGRÄNSAD BÅDE HOS DE SOM
GENOMFÖRT STUDIERNA OCH DE SOM SKA TOLKA RESULTATEN I EFTERHAND. SVENSKA MYNDIGHETER HAR VELAT AGERA FÖR ATT
MINSKA EXPONERINGEN MED HÄNVISNING TILL FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN, MEN HAR VARIT UTLÄMNADE ÅT EUS RISKBEDÖMNINGAR
OCH PASSIVT FÅTT INVÄNTA OCH FÖLJA VAD OLIKA EXPERTGRUPPER BESLUTAT.
SIT HADE KUNNAT BIDRA PÅ FLERA SÄTT:
1.
I DE FALL SVENSKA ELLER EUROPEISKA MYNDIGHETER SJÄLVA ELLER I SAMARBETE MED INDUSTRIN HADE VELAT GENOMFÖRA
STUDIER PÅ ETT OBEROENDE OCH KVALITETSSÄKRAT LABB HADE SIT VARIT ETT MYCKET KONKURRENSKRAFTIGT OCH
KOMPETENT ALTERNATIV.
2.
ATT DATA GENERERATS I SVERIGE SKULLE ÄVEN HA GETT
FÖRHANDLINGAR KRING LAGSTIFTNING ETC.
3.
I DE FALL SVENSKA FORSKARE HADE VELAT GENOMFÖRA STUDIER FÖR ATT BELYSA VISSA DELAR AV RISKERNA MED BISFENOL
A HADE KUNNANDET PÅ SIT OM HUR MAN DESIGNAR OCH KVALITETSSÄKRAR STUDIER SÅ ATT DE BLIR ANVÄNDBARA I ETT
STÖRRE SAMMANHANG VARIT OVÄRDERLIGT. DESSA STUDIER HADE DÅ HAFT BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BLI KRITISKA I
RISKBEDÖMNINGAR VÄRLDEN ÖVER.
4.
FÖRMÅGAN ATT TOLKA HURUVIDA RESULTAT FRÅN CELLSTUDIER OCH DJURFÖRSÖK ÄR RELEVANTA FÖR MÄNNISKOR
KRÄVER MYCKET ERFARENHET. VID SIT HADE MAN HAFT ERFARENHET ATT "ÖVERSÄTTA" FRÅN OLIKA EXPERIMENTELLA
MODELLER TILL MÄNNISKORS HÄLSA.
SVENSKA MYNDIGHETER EN MYCKET STARK POSITION I
BISFENOL A ÄR BARA ETT EXEMPEL SOM TYDLIGT BELYSER PÅ VILKET SÄTT SIT HADE KUNNAT SPELA EN AVGÖRANDE ROLL BÅDE
SOM EUROPEISKT KOMPETENSCENTER, SOM STÖD TILL SVENSKA MYNDIGHETER, SOM PARTNER TILL SVENSKA FORSKARE, OCH SOM EN
PLATS DÄR FORSKNINGSRESULTAT FRÅN CELLER OCH FÖRSÖKSDJUR BLIR RELEVANTA FÖR MÄNNISKORS HÄLSA..
Swedish Institute of Toxicology
Ett nytt institut inom
SP-koncernen
SP SOM HUVUDMAN
Tjänsterna som SIT kan erbjuda finns idag inte inom SP. Däremot finns
närliggande verksamheter som kommer att ha möjlighet att samarbeta
med SIT t.ex. Cytotoxicititetslaboratoriet vid SP:s tekniska enhet för kemi
och materialteknik i Borås. Det nya institutets verksamhet kommer till
stor del att utgöras av verksamhet som tidigare efterfrågats av SP:s
kommersiella partners och kunder, vilket därmed kommer att stärka och
komplettera SP:s befintliga erbjudande utan att konkurrera om dess
nuvarande intäkter.
Som en del i SP-koncernen kommer finansieringen vara i enlighet med
resten av koncernen vilket inkluderar statlig finansiering via Strategiska
kompetensmedel (20 % av institutets totala omsättning), nationella och
internationella forsknings- och innovationsanslag samt privat finansiering.
De strategiska kompetensanslagen är ämnade att användas för
kompetensbyggande inom den egna organisationen. Storleken på detta
anslag är kopplat till mängden privata medel som attraheras av institutets
tjänster vilket syftar till att ge mer stöd åt institut som erbjuder relevanta
tjänster mot industrin.
PUBLIK OCH KOMMERSIELL VERKSAMHET
SÄRSKILJS
I likhet med övriga institut inom SP-koncernen särredovisas statligt
finansierade aktiviteter från kommersiellt finansierade aktiviteter. De
strategiska kompetensmedlen utnyttjas därmed inte för att finansiera
någon form av kommersiell verksamhet, vilket säkerställs genom
fördelning av aktiviteterna på två olika juridiska huvudmän. SIT kommer
dessutom att anta samma hållning som resten av SP-koncernen med
avseende på de verksamheter där uppdrag kan åtas. Tjänster bör i
huvudsak inte erbjudas inom områden där direkt konkurrens föreligger
från kommersiella aktörer eller andra forskningsinitiativ. Slutligen ska
upparbetad vinst inom SIT återinvesteras i verksamheten, varför ingen
vinstutdelning kommer ske till ägarstrukturen.
Den långsiktiga visionen för SIT inom SP är att utgöra en internationellt
attraktiv aktör inom toxikologi vilket stärker Sveriges kompetens och
attraktionskraft i ett internationellt perspektiv inom forskning, innovation
och utveckling. Ett nystartat institut inom toxikologi ligger dessutom i
linje med SP-koncernens tillväxtstrategi, både med avseende på
verksamhetsområde och regionstillhörighet.
ATT VARA EN DEL AV SP GER MÅNGA FÖRDELAR
Att bedriva SIT:s verksamhet i SP:s regi medför många fördelar.
Koncernens övriga tekniska forskningsinstitut och teknikenheter bidrar
till att det nya institutet från start har tillgång till ett brett och
tvärvetenskapligt nätverk med kompletterande kompetens och utrustning,
samt erfarenhet kring EU-ansökningar för forskningsprojekt. Ytterligare
en tydlig vinst med att ingå i SP-koncernen är möjligheten att erbjuda
tjänster under ett välkänt och trovärdigt varumärke inom svensk
forskning. Det finns dessutom effektivitetsvinster och synergieffekter i att
det nya institutet snabbt kan få tillgång till det administrativa ramverk och
tjänster som finns etablerade inom SP. Slutligen innebär det faktum att
institutet erhåller en substantiell summa publika medel att kompetensnivån
inom institutet uppehålls vilket kan utnyttjas i marknadsföringssyfte.
FAKTA OM SP
INSTITUTEN INOM SP-KONCERNEN
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) är en koncern helägd av staten genom
CBI - Cement och betong (Stockholm)
holdingbolaget RISE (Research Institutes of Sweden). SP-koncernen innefattar i
SIK - Livsmedel och Bioteknik (Göteborg)
dagsläget sex dotterinstitut: CBI, SIK, YKI, SMP, Glafo och JTI. Verksamheten inom
YKI - Ytkemi (Stockholm)
moderbolaget har sitt huvudsäte i Borås och är organiserad i nio tekniska enheter:
SMP - Svensk Maskinprovning ( Uppsala)
Brandteknin, Bygg och mekanik, Ventrifiering, Elektronik, Energiteknik, Kalibrering
Glafo - Glas och Glasframställning (Växjö)
och verifiering, Kemi och materialteknik, Mätteknik och Trä. SP är Sveriges största
JTI - Jordbruks- och Miljöteknik (Uppsala)
industriforskningskoncern och anställer idag ca 1200 personer.
19
20
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Strategi och affärsmodell
INTÄKTS- OCH AFFÄRSMODELLER
Affärsmodellerna kan kategoriseras enligt följande modell:
Kortsiktiga affärsmodeller
1
2
KONTRAKTSFORSKNING*
1a
UPPDRAGSANALYS
Långsiktiga affärsmodeller
1b
3
KOMPETENSUTHYRNING
1
IP-LICENS OCH FÖRSÄLJNING
UTHYRNING AV LOKALER
PROJEKT
4
REFERENSMATERIAL OCH
ARKIVERING
*PRIORITERAD LEVERANTÖR
med viss input från SIT och lägger ut endast ett avgränsat specifikt projekt
åt institutets forskare.
Den kortsiktiga verksamheten föreslås att till stor del att utgöras av
kontraktsforskning men det finns även möjlighet att generera intäkter
genom att tillgängliggöra utrustning och lokaler, med eller utan bemanning,
för externa parter. Ambitionen är att bli prioriterad leverantör för de
tjänster institutet erbjuder. På längre sikt finns även möjlighet att generera
intäkter från licenser och försäljning av IP som skapats i de integrerade
forskningsprojekten vid institutet. Nedan finns en detaljerad beskrivning
av ett antal tänkbara intäktsmodeller.
Alternativt kan kunder kontraktera personal som allmänna konsulter
utan att definiera specifika typer av tester och studier, vilket potentiella
kunder redan har visat intresse för.
I normalfallet uppkommer ingen ny IP under dessa förhållanden och i de
fall detta inträffar tillfaller alla rättigheter kunden.
KORTSIKTIG MODELL 1: KONTRAKTSFORSKNING
MODELL 1b: PROJEKTBASERAD FORSKNING
Inom modellen kontraktsforskning finns potential för två olika
verksamheter a) en fee-for-service verksamhet (uppdragsanalys) och b)
integrerad projektbaserad forskning. Intäktsmodellen för all
kontraktsforskning inom SIT kommer huvudsakligen vara FTE-baserad.
Institutet tillhandahåller ett komplett team med tillhörande lokaler och
utrustning för kundens projekt, och en fast avgift som täcker alla utgifter
debiteras baserat på projektteam och tidsenhet.
Den andra modellen syftar till skräddarsydda lösningar och
riskbedömningsstrategier vilka utnyttjas då större integrerade projekt
utförs inom institutet. Exempel på en situation när detta är relevant är då
projekt utförs inom ramen för EU- eller VINNOVA-anslag, eller då ett
enskilt företag söker hjälp att göra utforskade toxikologiska studier kring
en substans. Forskning kan segmenteras i basprojekt och tillämpade
projekt, där de förstnämnda genererar baskunskap och de sistnämnda är
mer kommersiellt anpassade. I denna modell är kunden och SIT
tillsammans ansvariga för organisation av projektteamet, och institutet
kan även erbjuda företagen helhetslösningar genom att inkludera resurser
så som projektledning, rådgivning och dokumentation. Modellen lämpar
sig såväl för längre typer av studier, som för kortare specifika projekt.
I båda följande fall kan prissättningen av tjänsten delvis bestå av en
prestationspremie som är kopplad till kostnadsbesparingar eller
riskreduktion för kunden.
MODELL 1a: UPPDRAGSANALYS
Denna modell bygger på att kunderna betalar för att få en specifik analys
utförd. Kunden bibehåller ansvar för utveckling och strategisk inriktning
I dessa projekt behövs tydliga ramverk för att fördela potentiella IPrättigheter och intäkter från projektet.
Swedish Institute of Toxicology
KORTSIKTIG MODELL 2: KOMPETENSUTHYRNING
Ett närliggande alternativ till kontraktsforskning är kompetensuthyrning
av såväl SIT:s personal som annan tillgänglig kompetens länkad till
institutet. Kunder och samarbetspartners som själva har lokal och
utrustning men inte den kompetens som behövs internt kan hyra in
personal på t.ex. timbasis eller projektbasis, där institutet administrerar
en databas av forskare och förmedling till kund. Personal från institutet
kan även arbeta på expertkonsultbasis mot myndigheter eller företag
inom områden som patologi, klinisk kemi, DMPK etc. Denn affärsmodell
innefattar även forskare vid institutet som arbetar med utbildning
tillsammans med samarbetspartners eller med externa aktörer.
KORTSIKTIG MODELL 3: UTHYRNING AV LOKALER, DJURHUS
OCH UTRUSTNING
För forskare och organisationer som har personal internt men saknar
erforderlig infrastruktur, kan institutets dyra och högkvalitativa utrustning,
djurhus samt dess industrianpassade labblokaler hyras ut. Det finns flera
alternativ på hur denna uthyrning kan struktureras. Forskningsgrupper
från både industri och akademi kan erbjudas tillgång till en särskild
apparatur, djurhus eller ett labb för ett fast pris per månad/år. Alternativt
kan betalning ske per användningstillfälle.
KORTSIKTIG MODELL 4: REFERENSMATERIAL OCH ARKIVERING
Det finns möjlighet att vid SIT generera intäkter genom att erbjuda
samarbetspartners och kunder tillgång till en referensbank med
referensmaterial från olika arter. Dessutom skulle förvaring och arkivering
av värdefullt provmaterial kunna vara en attraktiv tjänst för SIT:s kunder.
LÅNGSIKTIG MODELL1: LICENSIERING OCH FÖRSÄLJNING AV IP
Intäkter kan genereras till institutet genom licensavgifter från IP som
skapats vid forskning på institutet. IP kan både licenseras till intresserade
parter inom industrin eller utvecklas vidare i spin-off projekt. Vid all
transaktion av IP bör, utöver en direkt kompensation som sker vid det
initiala transaktionstillfället, ett belöningssystem sättas i bruk för att
säkerställa att proportionerliga framtida inkomster tillfaller institutet i de
fall den fortsatta kommersialiseringen av tekniken utanför institutet är
framgångsrik. Detta belöningssystem kan bygga på royalties som tillfaller
institutet baserat på sålda produkter eller licenser, eller på att särskilda
förbestämda etappmål nås i utvecklingen, exempelvis att riskbedömning/
säkerhetsvärdering uppnåtts.
IP- OCH PUBLIKATIONSSTRATEGI
IP strategi kan varieras till lika stor grad som val av affärsmodell; allt från
ingen IP transaktion till fullständigt delade rättigheter mellan ingående
parter. Nedan följer några olika strategier för hur IP hanteras i samarbeten
som involverar både publika och privata aktörer.
• All IP som genereras i utförda projekt hos SIT fördelas mellan
•
involverade parter i relation till investeringsgrad. Detsamma gäller
alla eventuella licensieringsinkomster som uppkommer från samma
IP. Detta är även ett vanligt upplägg hos flera svenska institut.
Företaget får en option på en exklusiv fullständig eller begränsad
licens att kommersialisera resultaten från ett specifikt projekt. Om
kommersialiseringen är lyckad kommer ett avtal gällande
intäktsdelande att träda i kraft och institutet får ta del av en
förbestämd procentandel av intäkterna. Skulle företaget välja att inte
ta del av licensen eller väljer att endast licensera en del av resultaten
kan alternativa licenstagare sökas till resterande IP.
Utöver etableringen av en IP-strategi skall dessutom en publikationsstrategi
finnas på plats. Denna syftar till att sprida kunskap och på så sätt gynna
teknikutvecklingen. Då publikationsstrategier kan komma i konflikt med
kommersiella intressen bör detta regleras genom att exempelvis definiera
tidsperioder i vilka patent och andra immateriella rättigheter kan ansökas
om före information publiceras och därmed offentliggörs.
21
22
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
RISE
SP
AKADEMI
INDUSTRI
CBI
STYRELSE
SIK
SIT
VETENSKAPSRÅD
(SCIENTIFIC
COUNCIL)
LEDNING
VD
CTO
Head of BD
YKI
SMP
FORSKNINGS- OCH AFFÄRSOMRÅDEN
STÖDFUNKTIONER
Sälj- och marknad
IPR
Ekonomi
HR
IT
RÅDGIVARE
GLAFO
JTI
SYSTERINSTITUT
ORGANISATIONSSTRUKTUR
Vetenskapsrådet/The Scientific Council finns på plats för att få en extern
granskning och insyn i verksamheten. Denna kan till exempel bestå av
välrenommerade forskare med industriell erfarenhet och kan assistera
styrelsen gällande fokus på framtida forskningsområden. För att SIT ska
kunna bygga en verklig samverkan över hela landet krävs det även att
denna grupp innefattar både personer med geografisk spridning såväl som
kompetensspridning.
Rådgivarna kan bestå av representanter från partnerföretag som
finansierar institutet samt akademiska samarbetspartners. Denna grupp
fokuserar på den kontinuerliga utvecklingen av de olika affärsområdena
samt på efterfrågan och nödvändigheten av tjänsterna som erbjuds. På
grund av att de har en övergripande insyn i det som sker inom de olika
områdena kan de lätt identifiera synergier samt nya tänkbara tjänster som
saknas. Om nya idéer kommer in till institutet är det denna grupp som
bedömer dess potential. Aspekter som bör tas hänsyn till är exempelvis
relevans för själva institutet, vetenskaplig forskning och kommersiell
gångbarhet.
Stödfunktioner, t.ex. försäljnings- och marknadsföringstjänster,
tillhandahålls av SP vilket innebär lägre omkostnader för institutet.
VD:n ansvarar för ekonomi och ledning av verksamheten, samt samverkan
mellan de olika områdesansvariga.
Swedish Institute of Toxicology
FINANSIERINGSMODELLER
Nedan presenteras 3 förslag på hur SIT kan komma att finansieras. Det första
förslaget gällande en PPP-struktur är det föredragna alternativet då det är
denna modell som används inom SP.
MODELL 1. PUBLIC PRIVATE PARTNERSHIP
Public-Private Partnerships (PPP) är samlingsnamnet för samarbeten där
både privata och publika medel finansierar verksamheter med syftet att
t.ex. främja forskning och teknikutveckling inom utvalda industrisektorer.
Det finns många exempel på PPP-finansierade institut och organisationer
på både regional, nationell och internationell nivå. Inom EU drivs projekt
som IMI, Innovative Medicine Initiative, och flera länder har specialiserade
institut inom olika forskningsområden som drivs i samarbete mellan stat
och nationell, i vissa fall internationell, industri.
I Sverige bedrivs många forskningsinstitut med PPP-modeller. Antingen
helägda eller delägda av staten genom holdingbolaget RISE (Research
Institutes of Sweden).Andra delägare är industriföreningar och universitet.
I huvudsak består finansieringen av de svenska industriforskningsinstituten
av fyra delar:
intressentförening. Fullständiga medlemsfördelar inkluderar ofta förtur
och rabatterat pris på institutets tjänster, möjlighet att delta i öppna
kompetensbyggande forskningsprojekt samt ta del av resultaten från
dessa och dessutom ha inflytelse över den strategiska riktningen av
forskningen vid institutet. Intressentföreningarna har tillgång till resultat
från öppen forskning samt till det nätverk som skapas vid institutet.
Medlemsavgifterna justeras i många fall i relation till medlemsbolagens
storlek eller omsättning.Det är dessutom vanligt att medlemsorganisationen
är delägare av institutet.
Inom denna modell finns även möjlighet för akademiska institutioner att
bli delägare i institutet.
Statligt finansierade aktiviteter särredovisas från kommersiellt finansierade
aktiviteter och är organiserade under två separata juridiska huvudmän. I
appendix presenteras i mer detalj ett antal exempel på hur ägar- och
finansieringsstrukturen ser ut hos svenska forskningsinstitut.
Statligt engagemang i institutet anses nödvändigt i ett uppstartskede för
att kunna initiera verksamheten fort nog för att dra nytta av det
möjligheternas fönster som skapats i och med AstraZenecas nedläggning.
I appendix presenteras ett antal framgångsrika PPP-koncept.
STRATEGISKA KOMPETENSMEDEL
Statliga anslag som är ämnade till att användas för intern
kompetensutveckling. Dessa medel kan även utnyttjas för att delfinansiera
projekt som i övrigt är finansierade med statliga medel. Storleken på detta
anslag är kopplat till mängden privata medel som attraheras av institutets
tjänster vilket syftar till att ge mer stöd åt institut som erbjuder relevanta
tjänster mot industrin.
NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA FORSKNINGSANSLAG
Projekt kan bedrivas med finansiering från nationella initiativ som
VINNOVA eller nischade forskningsfonder samt från internationella
fonder exempelvis EUs ramprogram. Många anslag kräver att minst en
industriell aktör medfinansierar projektet..
INDUSTRIFINANSIERING PÅ PROJEKTBASIS
Kontraktsforskning med både längre och kortare engagemang. Fakturering
kan ske på timbasis eller på projektbasis eventuellt med tillägg för
etappmål. Konsortier av industrier kan samfinansiera basforskningsinitiativ
där syftet är att öka kunskaperna i pre-kompetetiva forskningsområden.
MEDLEMSAVGIFTER
Institutet knyter en medlemsorganisation till sig som betalar årsavgifter i
utbyte mot ett antal medlemsförmåner. I många fall finns både möjligheten
att bli fullskalig medlem eller att till ett reducerat pris endast ingå i en
MODELL 2. STIFTELSEBASERAT INSTITUT
SIT bedrivs som ett icke-vinstdrivande stiftelsebaserat institut där
universitet, andra myndigheter, filantroper och privata investerare är
delägare. Intäkter till verksamheten kan genereras genom kontraktuppdrag
från industrin och akademi. Priset på kontraktsforskningen kan antingen
sättas på en kostnadstäckande nivå eller med en marginal, pengar som kan
återinvesteras i institutets verksamhet. En stiftelse har även möjlighet att
söka nationella och internationella anslag för forskningen.
Medicon Village i Lund är ett exempel på ett initiativ som är grundat som
en stiftelse. Efter en större filantropisk donation kunde stiftelsen teckna
ett banklån för resterande summa pengar som krävdes för att förvärva
lokaler och utrustning till den nya verksamheten.
23
24
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
MODELL 3. PRIVAT CRO
SIT bedriver sin verksamhet som en privatägd CRO (Contract Reserach
Organisation). Denna verksamhet kan antingen vara vinstdrivande eller
icke-vinstdrivande. I detta alternativ kommer all finansiering ur
forskningskontrakt som skrivs med akademiska forskningsgrupper eller
företag.
Lead Discovery Center (LDC) i Tyskland är ett exempel på ett Drug
Discovery center som driver sin verksamhet som privatägt ickevinstdrivande bolag. Centret har inget eget kapital som finansierar
verksamheten utan all forskning sker på projektbasis där kunderna står
för de totala kostnaderna eller får hjälp med att söka statliga anslag för att
täcka kostnaderna. Centret utför inga rena analysuppdrag utan enbart
projektbaserad forskning där de tillsammans med kunden delar risk och
avkastning på forskningen. Detta gör att centret på längre sikt kommer att
ha möjlighet att vara självförsörjande och investera egna pengar i
forskningsprojekt.
En vinstdrivande struktur ger möjlighet att delvis finansiera verksamheten
med riskkapital vilket dock leder till att en viss anpassning måste göras
mot finansmarknadens krav på snabb avkastning på investerade pengar. I
en icke-vinstdrivande organisation återinvesteras allt överskott
exempelvis genom att placera det i en fondstruktur liknade för att på
längre sikt utnyttjas för att stötta underfinansierade projekt eller köpa in
IP för vidareutveckling och upparbetning för att sedan licensera ut efter
värdeökningen.
Som i fallet i LDC i Tyskland finns möjlighet att centret i en uppstartsfas
finansieras delvis med statliga medel för att på lång sikt bli självförsörjande.
Även i fallet med en privat CRO kan EU anslag och andra innovationsanslag
sökas för specifika projekt.
Swedish Institute of Toxicology
Marknad
DRIVKRAFTER
Nedan beskrivs de nationella och globala drivkrafter som påverkar marknaden
för SIT.
3R-CENTER
Under juni månad i år har Vetenskapsrådet, Jordbruksverket och Sveriges
Lantbruksuniversitet presenterat en utredning på uppdrag av regeringen
om hur arbetet med alternativ till djurförsök bör hanteras. Utredningen
visar att dagens arbete är fragmenterat och dålig samordnat vilket leder
till att mycket av den kunskap som finns tillgänglig inte kommer djuren till
del. På grund av detta föreslås inrättandet av ett nationellt kompetenscenter
för alternativ till djurförsök som ska formulera bästa praxis och
rekommendationer gällande användning av försöksdjur. Ett
kompetenscentrum är nödvändigt om Sverige ska kunna följa EU:s nya
djurförsöksdirektiv, men det behövs ett betydligt mer konkret arbete än
att utfärda formuleringar och rekommendationer, Genom att integrera
ett kompetenscentrum för 3R frågor inom SIT kan Sverige på allvar stärka
försöksdjurens ställning såväl inom som utom landets gränser.
Ska arbetet på ett kompetenscentrum bli framgångsrikt med avseende på
behandlingen av försöksdjur krävs framförallt två viktiga delar. För det
första måste det finnas en reell samverkan mellan forskning, industri samt
myndigheter och för den andra måste det finnas en erfarenhetsbaserad
kompetens kring alla tre R:en. Det nya institutet i Södertälje skulle
uppfylla båda dessa krav.
I tillägg antogs EU direktivet 2010/63/EU (Om skydd av djur som används
för vetenskapliga ändamål) i september 2010 som reviderar och ersätter
1986 direktiv 86/609/EEC om 3R. Medlemsstaterna har två år att
genomföra dessa nya lagar, som därför måste vara i full effekt från den 1:a
januari 2013. Implementering av 3R tillser inte bara att alternativ till
djurförsök kommer att användas; det kommer även att säkerställa djurens
välbefinnande. Direktivet garanterar dessutom att det finns lika
konkurrensvillkor för EU: s industri. Detta ökar kvaliteten på forskningen
inom EU och förbättrar fokus på att hitta alternativa metoder till
djurförsök.
Miljöpartiet har tidigare lyft behovet av en samlad instans som arbetar
med samordning och strategier för minskad försöksdjursanvändning,
insamling och spridning av information om alternativ till djurförsök,
rådgivning till de djurförsöksetiska nämnderna och liknande. För att
kunna leva upp till Sveriges åtagande enligt direktivet bör ett 3R-center
inrättas. Om ett sådant center inrättas så torde det vara lämpligare att det
även ansvarar för utvärderingen av djurförsök i efterhand, i stället för den
centrala djurförsöksetiska nämnden. SIT skulle kunna vara ett sådant
center.
EN GIFTRI MILJÖ 2020 KRÄVER TOXIKOLOGISKA UTREDNINGAR
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål fram till 2020 som syftar till att
lösa Sveriges nuvarande miljöproblem samt att nå en långsiktigt
miljömässigt hållbar utveckling. Ett av dessa miljömål relaterar till hur
miljön ska behållas giftfri och beskriver hur människors hälsa och den
biologiska mångfalden skall skyddas från främmande substanser. För att
uppnå detta mål behövs möjligheter att utreda hur substanser påverkar
människor, djur och natur. I dagsläget saknas fortfarande mycket kunskap
om egenskaper hos kemikalier och föroreningar. Av denna anledning är
riskerna svåra att begränsa och det är inte sannolikt att miljökvalitetsmålet
Giftfri Miljö kommer att uppnås till år 2020 om inga förändringar
genomförs.
Den 14 juni i år presenterade Miljömålsberedningen en offentlig utredning
kallad Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en
giftfri miljö som presenterar förslag till konkreta åtgärder som ska leda till
att miljömålet Giftfri miljö kan uppnås 2020. Bland åtgärderna som
presenterades fanns förslag bland annat för utveckling av nya
screeningmetoder inklusive både in silico och in vitro modeller för att
sortera ut de ämnen som utgör en potentiell risk. Dessutom belyser
rapporten behovet av att utveckla nya metoder som ger ökad säkerhet,
precision och effektivitet i hälsoriskbedömningar av kemikalier och
propagerar samtidigt användandet av analysmetoder som inte kräver
djurförsök. För att möta behovet om kunskapsutveckling och
kompetensförsörjning i området föreslås bland annat att ett nationellt
kompetenscentrum eller nätverk inom miljö och hälsobedömningsområdet
skapas. Instiftandet av SIT skulle ge en naturlig infrastruktur genom vilken
dessa åtgärder kan vidtas.
25
26
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
MARKNADSÖVERSIKT
SIT:S MARKNAD
LIFE SCIENCE
KEMIKALIER
KOSMETIKA
& HYGIEN
SIT erbjuder tjänster som är relevanta för en mängd olika aktörer inom ett
antal olika branscher. Nedan presenteras hur trender inom de olika
marknaderna skapar ett stort och växande behov av SIT:s tjänster.
LIFE SCIENCE INDUSTRIN
Till Life Science sektorn räknas läkemedelsindustrin, bioteknikindustrin
samt medicinsk teknik
LIFE SCIENCE - EN ENORM TILLGÅNG FÖR SVERIGE
Svensk Life Science är en miljardindustri vars exportinkomster varje år
uppgår till 83 miljarder SEK. Av detta står läkemedelsindustrin för 58
miljarder, omkring 7 % av den totala svenska varuexporten, mer är både
papper och massa industrierna (6.6 %) och järn/stålindustrin (5.6 %). 42
000 personer i landet har Life Science som kärnverksamhet vilket inte
inkluderar konsulter och underleverantörer. Hela sektorn är mycket
högutbildad med ca 9 % av de anställda med forskarutbildning eller högre
och där 2 % av alla näringslivets forskarutbildade personer arbetar inom
läkemedelsindustrin.Alla ovanstående faktorer resulterar i att Life Science
industrin är en enorm tillgång för Sverige och det är av stort intresse att
bevara den inom landet.
Enligt en rapport från VINNOVA rapport sjönk antalet anställda inom Life
Science industrin i Sverige med 8 % från 2005 till 2010. Samtidigt ökade
mängden SMF:er, med färre än tio anställda. Enligt VINNOVAs rapport är
orsaken till den dåliga tillväxten i de små- och medelstora företagen en
otillräcklig teknisk och affärsmässig verifiering. Svårigheten med att hitta
finansiering till detta är också en bidragande orsak. Några få undantag
finns och de företag som har lyckats växa verkar som nätverksbolag som
lägger ut det mesta av de olika utvecklingsstegen på partners och
konsulter i Sverige och utomlands.
LIVSMEDEL
KONSUMENTPRODUKTER
NANOTEKNIK
STARKT BEHOV FRÅN LÄKEMEDELSINDUSTRIN ATT TA FRAM
NYA AVANCERADE TESTER
Kostnader för läkemedelsutveckling har ökat kraftigt de senaste åren utan
en motsvarande ökning i antalet läkemedel som nått ut till patienterna. En
möjlighet till att sänka kostnaderna är att så tidigt som möjligt i
utvecklingsprocessen sålla bort de läkemedelskandidater som ger
oönskade effekter i människor, helst innan man börjar genomföra de
kostsamma regulatoriska testerna. Så mycket som 4 % av läkemedlen som
når ut till marknaden dras tillbaka direkt eller en kort tid efter
introduktionen på marknaden och vid den tidpunkten har läkemedlet
kostat ca 8 miljarder SEK att ta fram. Därför finns det ett starkt behov
från läkemedelsindustrin att få fram nya avancerade tester som är
baserade på mänskliga celler och som därmed bättre kan förutsäga
effekterna i människa. Behovet av att minska kostnaderna gör också att
man gärna vill lägga ut testverksamheten särskilt om det är högt
specialiserade tester som inte används rutinmässigt.
EN PÅGÅENDE TRANSFORMATION FRÅN RIGIDITET TILL
DYNAMIK
Globalt sett sker nu ett paradigmskifte inom hela läkemedelsbranschen
till följd av att de stora bolagen behöver öka produktiviteten inom sin
forskning och utveckling. Big Pharma omstruktureras och externaliserar
sin verksamhet i högre utsträckning än tidigare och går mot smalare
organisationer. Under de senare 10 åren har 300 000 arbetstillfällen
rationaliserats bort inom de största bolagen. Denna trend gäller även
inom den svenska industrin där både läkemedelsföretag som AstraZeneca
och Pfizer samt medicintekniska bolag som St. Judes har gjort stora
neddragningar inom den verksamhet som bedrivits inom landet.
Denna trend har två huvudsakliga konsekvenser, dels skapas det en
marknad för företag som säljer tjänster vilka täcker upp den verksamhet
som Big Pharma tidigare utförde inom den egna organisationen. Dessutom
frisätts en högutbildad kompetens som kanaliseras in i flera specialiserade
mindre bolag. Framtidens Life Science industri kommer inte bestå av stora
företag utan av en uppsjö av små bioteknik- och läkemedelsbolag.
Swedish Institute of Toxicology
BEHOV AV STRUKTURER DÄR MINDRE BOLAG HAR MÖJLIGHET
ATT SJÄLVA VIDAREUTVECKLA SINA SUBSTANSER
I takt med transformationen sker arbetet till större utsträckning i öppna
samarbetsformer som möjliggör delad risk över flera aktörer. Utöver att
stå för en stor del av Sveriges totala nettoexport har de stora
läkemedelsbolagen fyllt en annan viktig funktion inom innovationssystemet
genom att vara den ensamt största kanalen för att slutligen översätta
resultaten av den akademiska forskningen till kommersiell nytta. Enligt
nyligen sammanställt material har ca 19 % av de substanser som utlovade
betydande framsteg inom ett terapiområde eller som erbjöd behandling
till indikationer det i nuläget inte finns någon behandling (substanser som
erhöll Priority Review hos FDA) sitt ursprung i offentligt finansierad
forskning. När de stora aktörerna blir färre inom industrin behövs
strukturer där mindre bolag har möjlighet att själva vidareutveckla sina
substanser mot marknaden.
bioteknikföretag har sällan möjlighet eller den kritiska massan som krävs
för att själva genomföra toxicitetstester utan måste lägga arbetet på
externa aktörer. Det har tydligt framkommit i intervjuer med svenska
SMF:er inom Life Science sektorn att det finns små möjligheter till att
genomföra toxikologiska säkerhetsvärderingar i Sverige. Detta är en stor
nackdel eftersom det ofta krävs en kontinuerlig diskussion om hur
testningen ska ske, vilka tester som ska utföras samt hur resultaten ska
tolkas. Strukturer där denna kompetens och kritiska massa finns, och där
skalekonomier skapas ger nya möjligheter för de mindre bolagen. Dessa
strukturer behöver även erbjuda stora kontaktytor mot övrig industri
samt tillgång till supporttjänster och rådgivning för att ytterligare förenkla
processen för kommersialisering av forskningsresultat.
Med SIT skulle de små och medelstora bioteknikföretagen få en
samarbetspartner med både kompetens och fysiska möjligheter att utföra
testerna vilket skulle kunna underlätta denna process väsentligt.
SMF:ER BEHÖVER TILLGÅNG TILL TOXIKOLOGISKA TESTER
Det är således viktigt för Life Science företagen att kunna presentera en
relevant toxikologisk utvärdering av sina produkter och därmed öka sina
möjligheter att intressera de större företagen och finansiärer. Små
EXEMPEL 2: GLUCOX BIOTECH AB
GLUCOX AB OCH ANDRA MIKROBOLAG INOM LIFE SCIENCE SOM NÅR PRODUKTUTVECKLINGSSTADIET HAR BEHOV AV
EXPERTIS INOM SÄKERHETSTESTNING. DETTA GÄLLER SÅ VÄL RÅD OM VAD SOM BEHÖVER GÖRAS, HUR DET SKALL GÖRAS
OCH HUR RESULTATEN SKALL TOLKAS. EN VIKTIG ASPEKT PÅ DETTA ÄR ATT SMÅ BOLAG NÄSTAN ALLTID HAR MYCKET
BEGRÄNSADE RESURSER, VILKET MEDFÖR ATT TESTNINGEN MÅSTE VARA KOSTNADSEFFEKTIV OCH SNABBT GE UNDERLAG FÖR
BESLUT. OM EN SUBSTANS ÄR OMÖJLIG ATT UTVECKLA TILL ETT LÄKEMEDEL PÅ GRUND AV BRISTANDE SÄKERHET MÅSTE
UTVECKLINGEN KUNNA AVBRYTAS SÅ SNABBT SOM MÖJLIGT. DET FINNS ALLTSÅ EN NISCH ATT FYLLA FÖR SIT ATT ERBJUDA
SNABBA OCH ENKLA SÄKERHETSTESTER STRUKTURERADE I BESLUTSTRÄD DÄR MÅNGA INGÅNGAR TILLÅTER UTNYTTJANDE I
DEN ITERATIVA PROCESS SOM LIGGER TILL GRUND FÖR KEMISK SUBSTANSUTVECKLING. DET ÄR VIKTIGT ATT ETT SÅDANT
STEGVIST OCH INTEGRERAT TESTFÖRFARANDE DRAR NYTTA AV OLIKA PREDIKTERANDE DATORBASERADE PROGRAM.
KONKRETA BEHOV:
1. TIDIG PREDIKTION AV SUBSTANSERS POTENTIELLA TOXIKOLOGISKA PROBLEM. GÖRS I DATORBASERADE PROGRAM REDAN PÅ
SCREEN-HIT STADIET.
2. FIRST TIME IN ANIMAL (FTIA)-STUDIER: FÖRE START AV FARMAKOLOGISTUDIER MÅSTE SÄKRA DOSER I DEN VALDA
MODELLEN BESTÄMMAS. GÖRS OFTAST ÖVER 24 H OCH MED OBSERVATIONER AV UTSEENDE OCH BETEENDE.
3. EFTER PROOF-OF-CONCEPT I DJURMODELLER, PREREGULATORISK TESTNING. SKALL UTFÖRAS STEGVIS I FORM AV ETT
BESLUTSTRÄD (SE OVAN) DÄR BESLUT FATTAS EFTER VARJE TEST OM FORTSATT TESTNING ELLER DISKVALIFICERING (SKALL
ALLTSÅ INTE UTFÖRAS SOM ETT HELT PAKET INNAN BESLUT). BÖRJAR MED KRITISKA IN VITRO-TESTER (MUTAGENICITET,
CYTOTOXICITET, HJÄRTPÅVERKAN, NEUROPATI OSV.) FÖR ATT SENARE I KEDJAN GÅ ÖVER TILL IN VIVO TESTER FÖR DE
SUBSTANSER SOM KLARAT DE INLEDANDE STEGEN.
4. I DE FALL DET LILLA BIOTEKNIKBOLAGET I EGEN REGI HAR MUSKLER ATT GENOMFÖRA FORTSATT UTVECKLING FÖLJER
REGULATORISK TESTNING ENLIGT VEDERTAGNA REGLER. DOCK, I DE FLESTA FALL KOMMER NOG DETTA ATT SKE I SAMARBETE
MED ETT STÖRRE LÄKEMEDELSBOLAG, SOM KOMMER ATT HA SYNPUNKTER PÅ HUR DETTA GÖRS.
MIN SLUTSATS ÄR SÅLEDES ATT ETT AFFÄRSOMRÅDE DÄR SIT SKULLE KUNNA VARA FRAMGÅNGSRIKT ÄR ATT UTVECKLA EN
STRATEGI FÖR ENKEL, SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV SUBSTANSKVALIFICERING INRIKTAD PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR DET
LILLA BIOTEKNIKBOLAGETS ANSTRÄNGNINGAR ATT TA FRAM LÄKEMEDELSSUBSTANSER. DETTA ÄR AV NATIONELLT
EKONOMISKT INTRESSE DÅ DET SKULLE FYLLA ETT VIKTIGT GAP I INNOVATIONSKEDJAN DÄR MÅNGA GODA IDÉER IDAG GÅR
VILSE MED FÖRLORADE JOBB OCH INVESTERINGAR SOM FÖLJD.
ERIK WALDUM,VD, GLUCOX
27
28
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
KEMIKALIEINDUSTRIN
kan man studera en stor mängd ämnen och få grundläggande information
om effekter och mekanismer, något som SIT har gedigen kompetens inom.
REGLERING AV KEMIKALIER
EU har instiftat REACH-förordningen som på regional nivå reglerar
användandet av kemikalier. Detta ställer krav på att alla substanser som
utnyttjas inom EU registreras samt utreds ur hälso- och miljösynpunkt.
Den som tillverkar eller importerar kemiska produkter tillse att en
tillfredställande bedömning av substansens hälso- och miljörisker utförs.
Bedömningen skall vara gjord enligt vetenskapliga metoder och beprövad
erfarenhet. De metoder som används är bland annat litteraturstudier och
databaser, in vitro tester, in vivo tester och humanstudier.
ECHA- EUROPEAN CHEMICALS AGENCY
Vid en anmälan enligt REACH skickas först all dokumentation till ECHA
(European Chemicals Agency). ECHA är en myndighet som har som ansvar
att se över att REACH-förordningen implementeras av individuella
kemikalieproducenter som är skyldiga att ta fram dokumentation kring
riskerna med de kemikalier som produceras. ECHA främjar vetenskaplig
utveckling inom ”weight of evidence”-baserad kemikalieriskhantering,
inklusive både teknisk utveckling och utveckling av nya
riskbedömningsparadigmer.
ECHA stödjer nationella myndigheter ansvariga för särskilda rapporter i
sina respektive länder och främjar harmonisering samt utför kvalitetscheckar
på rapporterat material. Tre nivåer av utvärdering är planerade inom
REACH.
1.
Högvolymskemikalier (avslutad)
2.
Mediumvolymkemikalier (implementeras 2013)
3.
Lågvolymskemikalier (deadline 2018)
ECHA gör en bedömning om informationen är fullständig eller om det
behövs kompletteringar. Därefter skickas informationen ut till
rapporttörlandet för kemikalien i fråga. Rapportörlandet gör därefter en
riskbedömning som sedan diskuteras med de andra EU-länderna, vilket är
en lång och omfattande process. I samband med REACH har behovet för
toxikologer vuxit i Sverige de senaste 5 åren. Användningen av djurfria
metoder uppmuntras där detta är möjligt och företagen måste ansöka till
ECHA om tillstånd för att få utföra vissa av djurtesterna som regleras inom
REACH (förhandsgodkännande krävs för vissa av de tester som efterfrågas
för högvolymkemikalier). Dessa nya krav inom riskbedömning innebär dels
att relevanta och validerade djurfria modeller behöver utvecklas som kan
ersätta befintliga testmetoder på djur, utan att säkerheten för människa och
miljö minskar.
Med hjälp av modeller baserade på celler från olika vävnader eller lägre
organismer i olika utvecklingsstadier samt molekylärbiologiska tekniker
ORO FÖR KOMPETENS HOS MYNDIGHETER
Det har framkommit vid intervjuer att flertalet aktörer inom
kemikalieindustrin oroar sig för den toxikologiska kompetensen hos
myndigheterna. I takt med att REACH implementeras börjar nu antalet
ansökningar hos myndigheterna öka. För att kunna behandla ansökningar
och göra riskbedömningar utifrån företagens information kommer det att
behövas fler toxikologer med hög kompetens som kan föra en dialog med
industrierna, ge synpunkter och dra slutsatser om kemikaliers miljö- och
hälsorisker. Konsekvenserna är således att myndigheterna kräver fler
toxikologer som kan göra dessa bedömningar, något SIT skulle kunna bistå
med både genom att vara en rekryteringskanal samt att ha möjlighet att
göra analysuppdrag.
MYNDIGHETERS SYNPUNKTER
Enligt Kemikalieinspektionen i Sverige och ECHA på europeisk nivå lämnar
många SMF:er in otillfredställande studier och det skulle vara mer
kostnadseffektivt om de fick hjälp att leverera korrekta studier. I tillägg
menar de att det skulle vara en näringslivsbefrämjande åtgärd om det fanns
finansieringsmöjligheter för SMF:er för just toxikologiska utredningar.
Det är av stor vikt att SMF:er får tillgång till resurser som hjälper dem att
sammanställa dossierer och interagera med myndigheter. Framöver ser
ECHA 4 områden som bör prioriteras för att direkt effektivisera
implementeringen av REACH-förordningen: i)Förbättra kvalitén på den
tillgängliga informationen kring registrerade substanser, ii) hantera de mest
angelägna kemikalierna, de som kräver intervention. Det finns idag ca 90
kemikalier av denna typ, bland annat hormonstörande ämnen likt Bisfenol
A. Detta inkluderar även blandningar samt nya material såsom nanomaterial. iii) Främja vetenskaplig excellens samt katalysera aktiviteter inom
regulatoria och grundforskning så väl som inom utbildning (SEURAT,
AXLR8, Horizon 2020, Graduate training schemes m.m.). iv) samt
resurseffektivisering.
ECHA:S SYN PÅ FÖRBÄTTRINGSBEHOV INOM
RISKBEDÖMNINGAR
Ett av de viktigaste förbättringsbehoven inom riskbedömningar är hur
evidensbaserade metoder översätts till effektiva argument inom
riskbedömningar och ansökningar. Här är det önskvärt att efterlikna
OECD:s metoder “Adverse Outcome Pathways” och “Integrerade
Teststrategier”, något som SIT kan utföra. Gällande 3R bör det fokuseras
på ändamålslämpade/riktade tester och framförallt besluta om vad som
skall predikteras.
Swedish Institute of Toxicology
Områden som ECHA ser som intressanta är kroniska toxicitetsmodeller
(organspecifika), toxikokinetik och metabolismmätningar samt
modellering, immunotoxikologi och inhalationstoxikoligi, alla områden
inom vilka SIT verkar.
KOSMETIKA & HYGIENPRODUKTER
LIVSMEDEL
Toxikologisk livsmedelssäkerhet syftar till kemiska ämnen i livsmedel och
de hälsorisker dessa kan orsaka. Bekämpningsmedel, läkemedel till
livsmedelsproducerande djur och livsmedelstillsatser är stora grupper av
kemiska ämnen som används vid livsmedelsproduktion. Detta är ett
område där SLU verkar, och det finns möjligheter för framtida samarbeten.
VÄXANDE MARKNAD
Den svenska marknaden för kosmetik- och hygienprodukter uppgick till
14 miljarder SEK år 2011 (KTF, 2012). Kosmetik och hygien är ett av de
viktigaste segmenten inom den växande skönhetsindustrin och antas växa
med en årlig tillväxt på ca 20% fram till 2015 i Europa. (The industry
analyst Euromonitor International, september 2010).
DJURTESTER PÅ KOSMETIKA FÖRBJUDS 2013
För kosmetiska och hygieniska produkter existerar idag förbud av
djurtester för både produkter och ingredienser med undantag för
toxikokinetik, upprepad dosering,, reproduktionstoxikologi och
hudsensibilisering där ett förbud föreslås träda i kraft 2013. Dessutom
krävs en betydligt högre kompetens hos toxikologer för att kunna
bedöma säkerheten baserat på ny metodik och på ett betydligt mer
varierat och osäkrare underlag än tidigare. Personalen på AZ Gärtuna har
stor erfarenhet av detta då de ingått i forskningskonsortier med målet att
bemöta framtidens behov av alternativa modeller för kronisk
toxicitetstestning, inom bland annat kosmetikaindustrin.
NYA KRAV PÅ TESTMETODER OCH KOMPETENS
Toxikologer och riskbedömare behöver kunna bedöma olika typer av
testmetoder, deras trovärdighet och relevans samt olika typer av
osäkerheter. Detta innebär kraftigt ökande krav på kompetens hos
toxikologer inom företag, konsultföretag (som i många fall hjälper mindre
och medelstora företag med riskbedömning), myndigheter (som ska se till
att lagstiftningen följs och kemikaliesäkerheten är tillräcklig) och inom
universiteten (där metoder utvecklas, kunskap om verkningsmekanismer
beforskas samt nya toxikologer utbildas och toxikologer erbjuds
erforderlig vidareutbildning i t. ex. riskbedömning).
BEHOV AV TOXIKOLOGISK TESTNING För dessa kemiska ämnen används riskbedömningar för att komma fram
till säkra doser, där ingen negativ påverkan på hälsan sker.
Riskbedömningarna är oftast grundade på resultat från djurstudier och
styrs av ett strikt regelverk, där man studerar effekter efter lång tids
tillförsel till försöksdjur. Dessa tester har använts i många år och har
fungerat bra som skydd mot hälsorisker men kräver mycket resurser.
Motsvarande tester görs även på livsmedel som innehåller genetiskt
modifierade växter eller djur. Det finns ett stort behov att utveckla nya
testmetoder för att testa alla de kemiska ämnen som ännu ej blivit testade.
Från intervjuer med livsmedelsverket har det framkommit att SIT skulle
kunna utgöra en toxikologisk bas samt utföra uppdrag för dem.
Kompetensen inom institutet med både in vitro och in vivo studier skulle
innebära en avsevärd kompetenshöjning enligt toxikologer på
Livsmedelsverket.
EFSA (European Food Safety Authority) har ett stort intresse av att främja
riskbedömning av livsmedel utan djurförsök. EFSA är huvudaktör inom
EU för riskbedömning gällande livsmedels- och fodersäkerhet. I nära
samarbete med nationella myndigheter och i öppet samråd med sina
intressenter ger EFSA oberoende vetenskaplig rådgivning och tydlig
kommunikation om befintliga och nya risker.
Intervjuer med representanter från kemikalieindustrin visar att
riskbedömning av existerande ingredienser och nya innovativa material är
tjänster som till utsträckning köps in från utländska aktörer.
“Ett institut med stark akademisk bas för att stödja riskbedömning för kosmetikbranschen ligger
helt rätt i tiden”
Dr. Cathy Mahony, Chef för Consumer Product Safety, Procter & Gamble
29
30
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
KONSUMENTPRODUKTER
halveringstiden av vissa nanomaterial i biologiska system.
Konsumentprodukter inkluderar en bred kategori av produkter. Till
kategorin tillhör alltifrån kosmetikaförpackningar, kroppsvårdsprodukter,
leksaker, kläder, smycken, rengöringsmedel och luftrenare till kosmetika
och tobaksprodukter. Även material som är avsedda att komma i kontakt
med livsmedel, till exempel husgeråd och förpackningsmaterial, samt
redskap som kommer i kontakt med slemhinnor, såsom bestick eller
tandborstar, räknas till konsumentprodukter.
Trots de många föreslagna fördelarna med anknytning till nanoteknik, finns
en ökad oro för de potentiella effekter på människors hälsa och miljö som
produktionen av och efterföljande exponering för nanopartiklar (NPS)
kan utgöra. När det gäller människors hälsa är dessa farhågor grundade på
stor kunskap från forskning om effekter som observerats efter exponering
för luftföroreningar.
NANOTOXIKOLOGI
Toxiska kemikalier kan hittas i ett brett spektrum av konsumentprodukter.
Till exempel har det framkommit att möbler och elektronik behandlats
med toxiska flamskyddsmedel (PBDE), plastleksaker innehållit
mjukgörande ftalater och bly, samt nappflaskor innehållit hormonstörande
Bisfenol-A.
OMFATTANDE REGLERING
Toxikologiska bedömningar av ämnen genomförs för att identifiera och
förebygga hälsorisker som härrör från användningen av
konsumentprodukter. Hälsorisken bedöms på grundval av exponeringen
för ingredienser i produkterna och tillgänglig toxikologisk data.
Konsumentprodukter regleras i Europa under det allmänna
produktsäkerhetsdirektivet (GPSD) (2001/95/EG). Direktivet syftar till att
säkerställa en hög produktsäkerhet i hela EU för konsumentprodukter
som inte omfattas av en särskild sektorslagstiftning. Det är producentens
och distributörens skyldighet att endast släppa ut säkra produkter på
marknaden och informera konsumenterna om eventuella risker med de
produkter de levererar. De måste vidta lämpliga åtgärder för att förebygga
sådana risker och kunna spåra farliga produkter.
I Sverige finns en omfattande reglering av konsumentprodukter och en
rad tillsynsmyndigheter som Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket
och Livsmedelsverket. Var och en har specifika riktlinjer för de olika
kategorier av konsumentprodukter som måste
NANOTEKNIK
Nanomaterial och nanoskalade processer används inom flertalet
branscher. De extremt små nanopartiklarna, jämförbara med cellens
beståndsdelar, kan påverka normala fysiologiska funktioner hos celler och
orsakar cytotoxicitet. Nanomaterial, även om de tillverkas av inaktiva
element som guld, blir mycket aktiva vid nanometer dimensioner.
NANOTEKNIK I TOXIKOLOGI
Toxicitetstester och utvärdering av de hälsorisker som är förknippade
med nanopartiklar innebär många utmaningar, inklusive den långa
Nanotoxikologi är studiet av toxicitet hos nanomaterial. Nanotoxikologiska
studier syftar till att bestämma om och i vilken utsträckning nanomaterial
utgör ett hot mot miljön och människor.
Nanotoxikologiska studier kan därför identifiera nanopartikelexponering
i kroppen och förhindra eller mildra förloppet av sjukdomar kopplade till
exponeringen av nanopartiklar. Exponeringen för nanopartiklar kan
påverka många olika organsystem bland annat:
•
•
•
•
•
•
•
Centrala nervsystemet
Lungorna
Hjärta och cirkulationssystem
Huden
Immunsystemet
Magtarmkanalen
Reproduktionssystem/fosterutveckling
En allmän förståelse för nanotoxikologi utvecklas långsamt till en
omfattande forskning inom cytotoxicitet, genotoxicitet och ekotoxicitet
av nanomaterial. Riskbedömningar är hittills ofta svåra att jämföra på
grund av brist på gemensamma standardsystem för klassificeringen av
nanomaterial. Därför behövs ytterligare forskning och fältet nanotoxikologi
behöver ytterligare utvecklas. Dessutom är de toxikologiska effekterna av
nanopartiklar komplexa och omfattar en mängd olika faktorer, inklusive
fysikaliska egenskaper, partikelcellulära interaktioner, exponeringsvägar,
biokinetik, osv, och både in vitro och in vivo tester är därför nödvändiga.
Inte minst inhalationstoxikologiska undersökningar är viktiga då detta är
den viktigaste exponeringsvägen vid sidan om huden.
Förutom lungtoxicitetsstudier och studier av dermal toxicitet behövs
screening av genotoxicitet, reproduktionstoxicitet, immunotoxicitet. En
god uppfattning av ADME (Absorption, Distribution, Metabolism and
Excretion) faktorer är också nödvändig och modellering av
nanopartiklarnas distribution i kroppen utgör en viktig komponent i
kartläggningen av de ev. toxiska effekterna.
Swedish Institute of Toxicology
NANOMEDICIN
Nanomedicin innebär implementeringen av nanomaterial i kliniska
sammanhang exempelvis för målstyrd läkemedelsleverans i kroppen, för
bildframställning (t.ex.som kontrastmedel vid magnetkameraundersökning)
samt inom regenerativ medicin dvs framställning av nya/artificiella organ.
Inom samtliga dessa områden behövs toxikologisk utredning och då inte
minst in vivo studier. Sverige har idag ledande forskning inom
materialvetenskaperna men för att nanomedicinska applikationer ska får
en ordentlig skjuts framåt behövs tillgång till kompetens inom toxikologisk
utredning med fokus mot medicinska applikationer och här kan SIT
komma att fylla ett viktigt behov.
KONKURRENTERANDE VERKSAMHETER
CRO
Av de cirka 1100 CRO:er på den globala marknaden erbjuder ungefär 70
% endast kliniska prövningar och de resterande 30 % säkerhetsvärderingar
i olika omfattning. Covance, PPD Inc, MPI Research, Harlan, Huntingdon
Lifesciences och Citox Lab Group erbjuder majoriteten av de prekliniska
tjänsterna. TNO Triskelion (NL) är en organisation som erbjuder
riskutvärderingar för kemikalier inom kemi, livsmedel samt läkemedel. På
läkemedelsidan fokuseras på in kemikalier som inhaleras.
INSTITUT:
Fraunhofer Institute for Toxicology and Experimental Medicine (DE),
Fokuserar på lungor och luftvägar både från perspektivet av föroreningar
och läkemedel. Inom läkemedelsutveckling har institutet kapabiliteter för
toxikologiska studier i både preklinisk och kliniska faser Institutet arbetar
även med riskklassificering enligt REACH-förordningen.
ÖVERBLICK AV TOXIKOLOGISK KOMPETENS INOM SVERIGE
Förutom den kompetens som finns på Sveriges universitet finns även en
antal mindre privata aktörer som verkar inom toxikologi. De flesta av
dessa aktörer finns samlade under Konsult Föreningen för kemiska miljöoch hälsorisker. Många av dessa minde bolag har nischkompetens och
skulle därmed ha möjlighet till ett gynnsamt samarbete med SIT där de
erbjuds tillgång till laboratorietjänster i utbyte mot expertkunskap.
Då det föreslagna arbetssättet inom SIT är att leverera en helhetslösning
till kunden inklusive problemlösning, projektledning och interaktion med
myndigheter skiljer sig SIT från många konventionella CRO:er på
marknaden. SIT kommer att ha en unik profil i Europa genom att i ett nära
samarbete med kunden erbjuda tillgång till strategisk studieplanering samt
analys av testresultat tillsammans med högkvalitativt experimentellt
arbete.
31
32
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Tjänster och forskningsområden
På SIT finns kompetens och utrustning lämpad för att utföra toxikologiska utredningar för utveckling av skräddarsydda säkerhetsvärderingar, studier i alla faser av
läkemedelsutveckling, problemlösning och prediktiv toxikologi som grund för substansval. Nedan presenteras en överblick kompetensområden inom SIT.
BIOTRANSFORMATION/
MIST/IN VITRO DMPK
TOXIKOLOGISK SCREENING OCH
UTVECKLING AV IN VITRO-MODELLER
IMMUNOTOXIKOLOGI
INHALATION
BIOANALYS
REPRODUKTIONSTOXIKOLOGISKA
STUDIER
IN VIVO STUDIER I HUND
SIT
TOXIKOLOGISK
PATOLOGI
3R
SÄKERHETSFARMAKOLOGISTUDIER
IN VIVO STUDIER I
GNAGARE
EXPONERING-EFFEKT
MODELLERING OCH
SIMULERING
MOLEKYLÄR PROFILERING
FORSKNINGSOMRÅDEN
& TJÄNSTER
SAMT BIOMARKÖRER
GENETISK TOXIKOLOGI
TJÄNSTER
Den kommersiella verksamheten och forskningsverksamheten vid SIT kommer att vara väl integrerade och samutvecklas i linje med marknadens krav och
riktningen på internationell forskning. Det kommer finnas ett stort kunskapsutbyte mellan forskningsområdena och de tjänster som erbjuds för att tillse att
tjänsterna reflekterar den senaste forskningen.
Swedish Institute of Toxicology
ÖVERBLICK AV TJÄNSTER
REPRODUKTIONSTOXIKOLOGISKA STUDIER.
•
SIT kommer att erbjuda tjänster inom följande huvudområden:
EXPLORATIVA STUDIER I GENETISK TOXIKOLOGI
IN VIVO STUDIER I GNAGARE
Dessutom kommer specifika tester att kunna erbjudas som är knutna till
respektive forskningsområde vilka presenteras nedan.
ÖVERBLICK AV FORSKNINGSOMRÅDEN
IN VIVO STUDIER I HUND
Maximalt tolererbar dos
Enmånadsstudie med återhämtning
Inhalationstoxikologi
Toxikologisk Screening
och Utveckling av In Vitro
modeller
Immunotoxikologi
Genetisk toxikologi
Molekylär profilering samt
biomarkörer
3R
Bioanalys
Biotransformation/ MIST/In
vitro DMPK
Exponering-effekt
modellering och simulering
Toxikologisk Patologi
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Regulatoriskt paket i råtta
Telemetristudier i hund
Explorativa studier i råtta och hund med fokus på special området CNS
Läkemedel
•
•
•
Akademisk
Life Science
Forskning
SÄKERHETSFARMAKOLOGI STUDIER.
Arbetsmiljö
Forskning och tjänster kommer att levereras inom nio huvudområden;
toxikologisk screening och utveckling av in vitro modeller, Genetisk
toxikologi, Immunotoxikologi, Molekylär profilering och biomarkörer, 3R,
Bioanalys, Biotransformation, Exponering-effekt modellering och
simulering samt Toxikologisk och molekylär patologi. Dessa områden
utgör institutets kärnkompetens och är anpassade till marknadens behov.
Nedan visas forskningsområdenas tillämpbarhet på olika branscher. En
detaljerad beskrivning av varje forskningsområde med tillhörande analys
av utrustningsbehov etc. finns i appendix.
Miljö
•
•
•
In silico, in vitro och in vivo tester för mutagenes, DNA-
bindning, kromosomavvikelser m.fl.
Livsmedel
•
•
•
•
Maximalt tolererbar dos samt bestämning av korrekt dosintervall
Enmånadsstudie med återhämtning
Kortare explorativa studier med flera möjliga utfall
Inhalationstoxikologi
Kosmetik
och Hygien
•
Embryofetala studier för bestämning av dosintervall råtta och kanin
33
34
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
TOXIKOLGISK SCREENING OCH UTVECKLING AV IN VITRO MODELLER
FORSKNINGSFOKUS
Utredning av den toxiska potentialen hos utvalda substanser samt utveckling av organspecifika humana modeller som syftar till att ersätta djurstudier.
TJÄNSTEOMRÅDEN
•
•
•
Cellulära tester för screening och prediktion av substansers toxicitet
Celldelningsanalys, mitokondriell membranpotential, mitokondriell respiration, produktion av reaktiva syreföreningar, cytotoxicitet,
celldöd, glutationsanalys mfl.
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Läkemedel
BRANSCHER
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
FORSKNINGSFOKUS
Bioteknik
IMMUNOTOXIKOLOGI
Läkemedel
Toxikologisk Screening
och utveckling av in vitro
modeller
Immunotoxikologi
Akademisk
Akademisk
Science
Life Life
Science
Forskning
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Livsmedel
Livsmedel
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
Bioteknik
Bioteknik
TJÄNSTEOMRÅDEN
Läkemedel
Läkemedel
Nya metoder för prediktion av organspecifik immunotoxicitet, immunogenicitet, allergenitet och autoimmunitet orsakad av låg- och högmolekylära
läkemedel och kemikalier
Toxikologisk Screening
och utveckling av in vitro
Genetisk toxikologi
modeller
MiljöMiljö
• Immunofenotypning, cytokiner, histamin, specifika antikroppar, fagocytos, NK-cellfunktion, lymfocytförökning, T-cell dependent antibody response,
Oxidative burst
Genetisk toxikologi
Akademisk
Akademisk Life Science
Akademisk Life ScienceForskning
Life Science Forskning
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Miljö
Miljö
Livsmedel
Livsmedel
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kosmetik
och Hygien
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Kemikalier
Kemikalier (REACH)
(REACH)
Läkemedel
Bioteknik
Bioteknik
Molekylär Profilering samt
biomarkörer
Läkemedel
Immunotoxikologi
Bioteknik
Läkemedel
BRANSCHER
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
GENETISK
TOXIKOLOGI
Toxikologisk
Screening
och utveckling av in vitro
modeller
FORSKNINGSFOKUS
Läkemedel
Swedish Institute of Toxicology
Akademisk
Life Science
Forskning
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Akademisk
Forskning
Forskning
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Miljö
Arbetsmiljö
Miljö
Miljö
Livsmedel
Miljö
Livsmedel
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kosmetik
och Hygien
Kosmetik
och Hygien
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Kemikalier
(REACH)
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Bioteknik
Kemikalier
(REACH)
Genetisk toxikologi
Läkemedel
Toxikologisk Screening
och utveckling av in vitro
modeller
Bioteknik
BRANSCHER
Läkemedel
In vitro tester för regulatorisk genotoxicitet och prediktiva screeningmetoder
Support
för in vivo studier (design och tolkning av resultat)
Immunotoxikologi
Läkemedel
•
•
Bioteknik
TJÄNSTEOMRÅDEN
Läkemedel
Utveckling av relevanta mekanistiska modeller som bidrar till bedömning av weight-of-evidence och mode-of-action hos genotoxiska risker samt
validering av alternativa testmetoder.
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Forskning
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Livsmedel
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
Bioteknik
Bioteknik
FORSKNINGSFOKUS
Läkemedel
Läkemedel
MOLEKYLÄR PROFILERING SAMT BIOMARKÖRER
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
Immunotoxikologi
biomarkörer
TJÄNSTEOMRÅDEN
Molekylär Profilering samt
biomarkörer
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
BRANSCHER
Kemikalier
(REACH)
Translationella biomarkörer för organspecifika skador på lever, njure, muskel och det kardiovaskulära systemet
Unik kompetens inom utveckling av nya tester baserade på LC-MS, GC-MS samt NMR
Bioteknik
•
•
Unika Genetisk
tester för leveroch njurskador (ex. gallsyra) och immunogenicitet (histaminmetabolism)
toxikologi
Integrerad tvärvetenskaplig plattform för framtagning av biomarkörer och mekanistisk förståelse som inkluderar bioanalytiskkemi, kemometrik, biostatistik, bioinformatik och informationsteknologi
Läkemedel
•
•
Miljö
Utveckling och kvalificering av biomarkörer för säkerhetsanalyser genom att utnyttja objektiv profilering av endogena metaboliter och proteiner för
prediktion av Molekylär
skador på lever
och njure
i människa.
Profilering
samt
35
36
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
3R
FORSKNINGSFOKUS
Utveckling av nya metoder som syftar till att ersätta djurförsök samt göra djurförsöken lindrigare för djuren..
TJÄNSTEOMRÅDEN
•
•
•
Validering av nya metoder för att ersätta djurförsök
Assistera vid prioritering av tester för validering
Utbildning inom 3R området, inklusive inom uppstart av effektiva djurskyddsorgan
BRANSCHER
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Läkemedel
Djurförsöksetiska nämnder, det föreslagna kunskapscentret för 3R, till viss del företag/universitet som behöver starta upp djurskyddsorgan. Även
myndigheter som enligt förslag från utredningen ”Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök” ska ta dram 3R-relaterade handlingar.
Arbetsmiljö
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Forskning
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Forskning
Forskning
Akademisk
Life Science
Forskning
Kvantitativ analys av aktiv substans i plasma, blod, serum, hjärna, cerebrospinalvätska eller andra djurmatriser genom känslig LC-MS/MS.
Bioanalys
Bioanalys av makromolekyler (peptider, protein och antikroppar) eller oorganiska föreningar
TJÄNSTEOMRÅDEN
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
Livsmedel
Livsmedel
Miljö
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
Livsmedel
Livsmedel
Miljö
Kosmetik
och Hygien
Livsmedel
Miljö
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
Bioteknik
Bioteknik
Bioteknik
Kemikalier
(REACH)
Läkemedel
Läkemedel
Både klinisk och icke-klinisk analys i linje med GLP och GCP riktlinjer.
Fastställande av låga halter substans i olika matriser till exempel blod/plasma, urin och vävnad.
Detektion och haltbestämning av total- och fri koncentration av både substansen samt dess metaboliter
Utveckling av metoder och validering av dessa
Automatiserade analystekniker, till exempel proteinutfällning, vätske-vätskeextraktion, fastfasextraktion och LC-MS/MS
Kapillärprovtagning
3R
Föroreningar/verifikation/kvalitetsanalys
Biotransformation
/MIST/In
Läkemedel
Läkemedel
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
•
•
Kemikalier
(REACH)
FORSKNINGSFOKUS
Bioteknik
BIOANALYS
Läkemedel
3R
Bioanalys
Miljö
BRANSCHER
Bioteknik
vitro DMPK
Biotransformation /MIST/In
vitro DMPK
Miljö
Bioteknik
Läkemedel
Exponering-effekt
modellering och simulering
Akademisk
Life Science
Forskning
Miljö
Arbetsmiljö
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
ForskningForskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
LivsmedelLivsmedel
KosmetikKosmetik
och Hygien
och Hygien
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Forskning
Forskning
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Akademisk
Akademisk
Life Science
Life Science
Forskning
Forskning
Miljö
Miljö
Miljö
Miljö
Biotransformation /MIST/In
vitro DMPK
Livsmedel
Livsmedel
BRANSCHER
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
3R
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
•
•
•
•
Förståelse kring skillnader i metabolism mellan arter samt in vitro/in vivo korrelationer och diskrepanser
Tillgång till en komplett verktygslåda av in vitro metaboliserande enzymer, transportörer, absorption och proteinbindningsanalyser inklusive kiral inversion och infångning av reaktiva metaboliter genom att använda CN eller GSH.
Bioanalys
Metabolitprofilering
och metabolitidentifiering, i in vitro och in vivo system
Expertis inom MIST-analys (Human metabolites in Safety Testing)
In vitro läkemedelsintraktionsanalys för CYP och UGT
Vetenskaplig expertis inom blod-hjärnbarriärtekniker
Bioteknik
Bioteknik
•
•
Kemikalier
Kemikalier
(REACH) (REACH)
TJÄNSTEOMRÅDEN
BioteknikBioteknik
Läkemedel
Läkemedel
•
Identifiering av metabolitstruktur och -halt från in vitro studier så väl som i in vivo matriser från både djur och människa. Bestämning av reaktionsvägar
för metaboliter. Analys av formation av reaktiva metaboliter. Potentiell metabolitrisk.
3R
In vitro DMPK-studier (mikrosomer, hepatocyter, CYP-inhibering, transportörer samt tillhandahållande av riskvärdering för läkemedelsinternaktioner och läkemedelspotential)
Läkemedel
Läkemedel
•
Livsmedel
FORSKNINGSFOKUS
Kosmetik
och Hygien
BIOTRANSFORMATION/MIST/IN VITRO DMPK
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Läkemedel
Swedish Institute of Toxicology
Bioanalys
Livsmedel
Livsmedel
Kosmetik
Kosmetik
och Hygien
och Hygien
Kemikalier
Kemikalier
(REACH)
(REACH)
Bioteknik
Bioteknik
FORSKNINGSFOKUS
Läkemedel
Läkemedel
EXPONERING-EFFEKT MODELLERING OCH SIMULERING
modellering och simulering
TJÄNSTEOMRÅDEN
Biotransformation
Exponering-effekt
modellering och simulering
Akademisk
Life Science
Forskning
Arbetsmiljö
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
BRANSCHER
Bioteknik
•
•
/MIST/In
Support
för farmako- och toxikokinetiskastudier (design och tolkning av resultat)
vitro DMPK
Design och modellbaserad analys samt rapporterande av resultat från translationell farmako-/toxikokinetik och farmako-/toxikodynamik i prekliniska och kliniska studier
Prediktion och simulering av humandos och -exponering
Modellering och simulering av läkemedelsinteraktioner samt riskbedömning
Läkemedel
•
•
Miljö Miljö
Beräkning och simulering av farmako-/toxikokinetiska profiler och parametrar, uppskattning av terapeutiska marginaler, samband mellan exponering
över tid och bieffekter, utveckling av fysiologiskt baserade modeller för effekter/bieffekter, beräkning och skattning av humandos, exponering och
läkemedelsinteraktioner.
Exponering-effekt
37
38
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
TOXIKOLOGISK/MOLEKYLÄR PATOLOGI
FORSKNINGSFOKUS
Utveckling av integrerade morfologiska/molekylära metoder för identifiering av målproteiner och intracellulära signaleringsvägar involverade i toxicitet.
TJÄNSTEOMRÅDEN
•
•
•
Toxikologisk Patologi
Miljö
Livsmedel
Kosmetik
och Hygien
Kemikalier
(REACH)
Bioteknik
Läkemedel
BRANSCHER
Akademisk
Life Science
Forskning
•
Laser Capture Microdissection (LCM) för dissektion av specifika celltyper från vävnadssnitt, med åtföljande preparering av mRNA och/
eller protein och vidare analys (genomics, proteomics)
Tissue Microarrays (TMAs) innefattande >50 vävnader från råtta, hund och människa, för mappning av tänkta målproteiner med hjälp av immunohistokemi och/eller in situ-hybridisering
Preparering och analys av proteiner/peptider från formalin-fixerad, paraffininbäddad vävnad (FFPE), en metod med potential att möjliggöra avancerade analyser av arkiverat vävnadsmaterial från exempelvis sjukhus
Support för in vivo-studier (obduktion, histopatologi, specialfärgningar, skräddarsydda analyser, tolkning av resultat, problemlösning)
Morfometri
Arbetsmiljö
•
Swedish Institute of Toxicology
Finansiell data
I frågan om lokalkostnader presenteras två alternativ. Antingen antas SIT
överta driftsansvaret för fastigheterna från AstraZeneca vilket skulle leda
till att inga löpande hyreskostnader betalas ut. Alternativt förvärvas
fastigheterna av en extern aktör och SIT förväntas betala hyra för de 10
000 m2 som utnyttjas.
Institutets storlek, 80 FTE, är anpassad efter den bedöma Svenska
marknaden. Dock antas det finnas en stor marknad för institutet utanför
Sveriges gränser och i det fall många internationella uppdrag attraheras
kan institutet tillåtas växa då intäkter genereras alternativt kan breakeven nås tidigare. Detta scenario är inte modellerat i de finansiella
beräkningarna.
Då finansiella prognoser är behäftade med osäkerhet, har konservativa i
antaganden om intäkter, inkl. faktureringsnivåer, beläggningsgrad och
uppstartssträcka. använts Trots detta är den initiala bedömningen att SIT
förväntas vara självfinansierat på längre sikt med goda förutsättningar för
vinst från en bred och stabil kundbas som senare kan återinvesteras i
verksamheten.
De finansiella beräkningarna bör ses som en initial prognos för institutets
verksamhet och är beroende av ett flertal faktorer: institutets omfattning,
marknadsläget, förhandlingar med AstraZeneca avseende instrument och
lokal, konkurrensläget och sist men inte minst implementeringstakten.
•
•
•
Kostnadsberäkningarna är baserade på:
• FTE-kostnaden är 0.8 MSEK per person och år och inkluderar bruttolön, arbetsgivaravgifter, pensioner mm.
• Alla investeringar antas ske 2013 och avskrivningstiden på samtliga nyinvesteringar är 10 år
respektive 5 år för utrustning inköpt till restvärde.
• De löpande kostnaderna beräknas vara konstanta under den prognostiserade perioden
och baseras på 2011 års värden för driften av den nuvarande verksamheten.
• Omkostnader (overhead, licenser mm.) för hela institutet är inte inkluderade i beräkningarna då SIT förväntas kunna utnyttja dessa tjänster genom SP
• I de fall lokalkostnader har beräknats har en hyresnivå på 2500 SEK/m2 använts vilket ligger i linje med kostnaderna för att hyra lokaler i liknande initiativ i Sverige
• En uppstartskostnad på 6 MSEK bland annat för att koppla upp SIT mot det kommunala elnätet mm.
ANTAGANDEN
För beräkning av intäktspotentialen på SIT har följande antaganden gjorts:
• Då det är sannolikt att verksamheten kommer behöva en uppstartsfas för att generera intäkter, är ett försiktigt antagande att intäkterna stegvis beräknas nå långsiktig nivå under loppet av fyra år – 10 % första året, 33 % andra året, 67 % tredje året och full omsättning fjärde året
• Omsättningen baseras på FTE-beläggning på 90 % och 220 arbetsdagar/ år på de 60 FTE:er som förväntas arbeta med uppdragsverksamhet
• FTE-baserad omsättning är beräknad på FTE-kostnad/dag på 8500 SEK
• Intäkter har även beräknats genereras från medlemsavgifter där 130 000 SEK per år och medlem antas bli direkta intäkter för SIT
Organisk tillväxt har exkluderats i beräkningarna
För att hålla intäktsmodelleringen konservativ har inga eventuella forskningsanslag tagits med i beräkningarna. Dock kan intäkter av detta slag antas genereras från år 3
De eventuella SK-medel om 20 % av omsättningen som institutet skulle kunna få som en följd av att vara en del av SP har inte tagits med i intäktsberäkningarna
39
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
DRIFTSANSVARET FÖR FASTIGHETERNA
ÖVERLÅTS ÅT SIT
Grafen nedan presenterar kostnader och intäkter på SIT i det fall då ingen löpande lokalhyra betalas ut till en extern part.
120
100
80
MSEK
40
64
60
110
40
5
20
40
64
73
64
36
12
-
64
2013
5
5
5
2014
2015
2016
Nyinvestering och Engångskostander
Lokalkostnad
Driftkostnad
FTE-kostnad
Intäkter
Vid full marknadsintroduktion efter 4 år omsätter institutet 110 MSEK med 80 FTE:er, varav 60 FTE:er bedriver kommersiell verksamhet och 20 FTE:er
icke-kommersiell forskningsverksamhet.
RESULTATRÄKNING och KASSAFLÖDESANALYS MSEK
80 FTE
RESULTAT
Omsättning
Personalkostnader
Driftskostnader
Lokalkostnader
Uppstartskostnad
Rörelseresultat innan avskrivn
Avskrivningar
Rörelseresultat
KASSAFLÖDE
2013
11.5
-64.0
-4.7
6.0
-57.2
-6.6
-63.8
-
2014
36.3
-64.0
-4.7
-32.4
-6.6
-39.0
-
2015
72.6
-64.0
-4.7
3.8
-6.6
-2.7
-
2016
109.9
-64.0
-4.7
41.2
-6.6
34.6
-
Kassaflöde från operativ verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förändring likvida medel
Kumulativ förändring likvida medel
-57.2
-33.6
-90.8
-90.8
-32.4
-32.4
-123.3
3.8
3.8
-119.4
41.2
41.2
12.6
En översiktlig resultaträkning och kassaflödesberäkning visar att institutet beräknas nå ett positivt kassaflöde i till 2016, med en total rörelsemarginal
efter avskrivningar på 32 % år 2016. I detta scenario skulle en grundinvestering på 126 MSEK vara nödvändig för att initiera verksamheten och
möjliggöra att institutet når break-even efter 3 år. 126 MSEK skulle täcka all nyinvestering samt löpande kostnaderna under de första 3 åren.
Swedish Institute of Toxicology
LOKALERNA HYRS FRÅN EXTERN AKTÖR
Grafen nedan presenterar kostnader och intäkter på SIT i det fall då ingen löpande lokalhyra betalas ut till en extern part.
140
120
100
64
MSEK
80
5
64
60
64
64
110
25
40
20
73
5
40
25
36
5
5
25
25
2015
2016
12
2013
2014
Nyinvestering och Engångskostander
Lokalkostnad
Driftkostnad
FTE-kostnad
Intäkter
Vid full marknadsintroduktion efter 4 år omsätter institutet 110 MSEK med 80 FTE:er, varav 60 FTE:er bedriver kommersiell verksamhet och 20 FTE:er
icke-kommersiell forskningsverksamhet.
RESULTATRÄKNING och KASSAFLÖDESANALYS MSEK
80 FTE
RESULTAT
Omsättning
Personalkostnader
Driftskostnader
Lokalkostnader
Uppstartskostnad
Rörelseresultat innan avskrivn
Avskrivningar
Rörelseresultat
KASSAFLÖDE
Kassaflöde från operativ verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förändring likvida medel
Kumulativ förändring likvida medel
2013
11.5
-64.0
-4.7
-25.0
6.0
-82.2
-6.6
-88.8
-
2014
36.3
-64.0
-4.7
-25.0
-57.4
6.6
-50.9
-
2015
72.6
-64.0
-4.7
-25.0
-21.2
-6.6
-27.7
-
2016
109.9
-64.0
-4.7
-25.0
16.2
6.6
22.8
-
-82.2
-33.6
-115.8
-57.4
-57.4
-21.2
-21.2
16.2
16.2
-115.8
-173.3
-194.4
-62.4
En översiktlig resultaträkning och kassaflödesberäkning visar att institutet beräknas nå ett positivt kassaflöde i till 2016, med en total rörelsemarginal
efter avskrivningar på 21 % år 2016.I detta scenario skulle en grundinvestering på 201 MSEK vara nödvändig för att initiera verksamheten och
möjliggöra att institutet når break-even efter 3 år. 201 MSEK skulle täcka all nyinvestering samt löpande kostnaderna under de första 3 åren.
41
42
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Nästa steg
För att säkerställa att institutet kan påbörja sin verksamhet i januari 2013 då
AstraZeneca flyttar ut är det essentiellt att investeringar görs så snart som
möjligt.
Att återuppta verksamheten efter att datasystem och instrument varit
avslagna leder till en mycket längre uppstartsfas och högre kostnader än
fallet då verksamheten fortsätter direkt varför det är viktigt att till största
möjliga mån undvika situationen att AstraZeneca hinner stänga ner
faciliteterna innan SIT initierar sin verksamhet.
Följande aktiviteter planeras den kommande perioden.
LOKALER OCH UTRUSTNING
•
•
•
Gå vidare i processen med AstraZeneca om övertag av lokaler alternativt starta samtal med annan extern part som övertar driftsansvaret
I det fall SIT övertar driftsansvar för lokalerna bör andra potentiella hyresgäster kontaktas
Inköp av nödvändig utrustning som idag saknas eller kommer att behållas av eller säljas vidare AstraZeneca
SÄKERSTÄLLA ATT NYCKELKOMPETENS KNYTS
TILL INSTITUTET
En grundförutsättning för bildandet av SIT är att få tillgång till de
kompetenser och resurser som behövs för att erbjuda internationellt
konkurrenskraftiga tjänster. Dessa unika kompetenser och resurser finns
idag inom AstraZeneca men 80 % av personalstyrkan kommer att ha
lämnar sina positioner från slutet av augusti. Därför måste beslut och
implementering ske nu.
KUNDMÖTEN OCH FÖRSÄLJNING
För att kunna påbörja verksamheten i januari 2013 är det viktigt att
tjänsterna marknadsförs under 2012 och genom detta säkerställa att
kunder och beställningar finns på plats från start. Marknadsförings- och
försäljningsaktiviteter är redan initierade och potentiella klienter uttryckt
ett stöd och intresse för verksamhetens tjänster och erbjudanden.
Swedish Institute of Toxicology
Appendix
I. Exempel på framgångsrika PPPstrukturer
BIOMATCELL
BIOMATCELL är ett av många exempel på kompetenscenter som bedrivs
i PPP-modell. Centret, som är ett kompetenscentrum för biomaterial och
cellterapi startades med finansiering från VINNOVA-programmet VINN
Excellence center. Centret huseras av Göteborgs universitet som
tillsammans med VINNOVA och tolv partnerorganisationer (både
akademiska och industriella) äger och finansierar centret. SP Sveriges
Tekniska forskningsinstitut koordinerar verksamheten vid centret.
Arbetet som utförs vid centret är till största del samarbeten mellan flera
forskargrupper och näringsliv och utförs i projektform.
En viktig partner är GU holding som är helägare av BIOMATCELL AB, det
företag som förvaltar och vidareutvecklar det IP som uppstår som resultat
av forskningen vid centret.
DPI- DUTCH POLYMER INSITUTE
Dutch Polymer Institute, DPI, i Nederländerna finansieras av både
nationell industri, akademi och med publika medel. Institutets uppdrag är
att utföra forskning inom polymermaterial vilket det gör med hjälp av en
till största del virtuell organisation vars huvuduppgift är att vara medlare
och sammanföraren av forskare, industri och andra intressenter.
DPI finansieras genom ett så kallat biljettsystem där industrirepresentanter
kan köpa en andel i institutet. En biljett ger en röst i programkommittén
för ett särskilt teknikområde som bestämmer riktningen på forskningen
inom just detta område. Företag tillåts köpa mer än en biljett per
teknikområde för att på så sätt öka sitt inflytande. En biljett kostar 50 000
EUR per år med ett minimikrav på en fyraårig investering vilket möjliggör
långsiktiga satsningar.
För varje teknikområde investerar således industrin en del. Denna
investering dubblas därefter genom bidrag från kunskapssfären (universitet
och andra forskningsinstitut). Dessa bidrag består till största del av utförd
forskning och utlåning av utrustning. De kombinerade investeringarna från
industrin och akademin tillsammans matchas ännu en gång med hjälp av
statlig finansiering. I slutändan leder detta till att en då industrin investerar
1 EUR resulterar detta i 4 EUR i forskningsbudget inom det givna
teknikområdet.
I de flesta fall tillfaller IP tillgångar institutet som också är den aktör som
ansöker om patenten. Industriella partners har första prioritet i
licensiering av den patenterade teknologin och i de fall där inga parter är
intresserade ges även externa företag möjligheten att förhandla om de
intellektuella tillgångarna. Det finns ett krav på institutet att all forskning
ska göras tillgängliga antingen genom patentering eller publicering.
För att ge mindre bolag med mindre finansiell styrka en möjlighet att
utöva inflytande på vilken forskning som utförs har två medlemskapstyper
upprättats som passar denna grupp. Det första medlemskapet avser ett
mindre bolag och ger rätten att delta utan röstningsrätt i ett av
teknikområdenas
programkommitté
för
en
fjärdedel
av
ursprungskostnaden. Detta bolag ges även tredje prioritet i då IP som
uppkommit i teknikområdet ska förhandlas. Den andra medlemskapstypen
avser en grupp (max tre) SMF-bolag som tillsammans delar på ett
medlemskap till fullkostnadspris. Dessa bolag får tillsammans en röst i
programkommittén och full förköpsrätt i IP sammanhang.
43
44
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
II. Exempel på finansierings
strukturer för svenska
forskningsinstitut
YKI -YTKEMISKA INSTITUTET
GLAFO – GLASFORSKNINGSINSTITUTET
YKI är helägt av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som i sin tur är
helägt av statens holdingbolag RISE. Som övriga institut inom RISEkoncernen kommer 20% av finansieringen från statliga SK-medel. Övrig
finansiering kommer ur kontraktsforskning, projektbaserad forskning
med nationella och internationella anslag samt medlemsavgifter.
GLAFO ägs till 60 % av SP och 40 % av medlemmarna i
Glasforskningsföreningen Glafo. 20% av finansieringen till GLAFO
kommer från statliga SK-medel. Övrig finansiering kommer ur
kontraktsforskning, projektbaserad forskning med nationella och
internationella anslag samt medlemsavgifter.
Medlemsförening på YKI har en årsavgift 180 000 SEK, (50 % för <250
anställda) och med ett medlemskap kommer följande förmåner;
• En manvecka i konsulttjänster från institutet samt deltagande den årliga konsultationsdagen (3 dagar för SMF:er)
• Rabatt och förtur till institutets tjänster
• Tillgång till all icke-konfidentiell forskning som bedrivs vid institutet
• Nätverk, utbildning, medlemsdagar
Inom GLAFO finns två typer av medlemskap med olika medlemsförmåner,
ett fullt medlemskap samt ett intressentmedlemskap.
FULLT MEDLEMSKAP:
73 000 SEK per andel (0.25-2.5 andelar)
• Rabatt och förtur på konsulttjänster och utbildning
• Kostnadsfria korta konsultationer
• Upp till 50 % årsavgift kan utnyttjas till uppdrag (Förskottsbetalning)
• Nätverk, experter och andra företag
• Deltagande i Strategiska forskningsprogram
• Tillgång till öppna projekt
• Möjlighet att påverka projekt
• Deltagande i industrigemensamma projekt både korta resultat riktade och längre kompetensbyggande
• Hjälp till sökande av projektfinansiering
INTRESSENTFÖRENING:
¼ basbelopp för < 25 anställda annars ½ basbelopp (basbelopp = 42800)
• Nätverk
• Erbjudande om att medverka i kompetensutbyggnader projekt
• Hjälp att söka projektfinansiering
Swedish Institute of Toxicology
III. Intervjuer och uttalanden
MYNDIGHETER
FINNISH CENTRE FOR ALTERNATIVE METHODS - PROF. TUULA
HEINONEN, DIREKTÖR
FICAM startades för att stödja finska regeringen, forskning, näringsliv och
djurvälfärd med att utveckla snabba, billiga etiska samt mer prediktiva
tillvägagångssätt för biomedicinsk testning. Detta inkluderar ett behov av
att sprida information kring bästa praxis till det finska samhället, i
synnerhet inom den akademiska världen och till industrin. Centret
startades också för att svara på EU:s förordningar kring kemikaliesäkerhet
(REACH), kosmetik (76/768/EEC) samt om skydd av djur som används för
vetenskapliga ändamål (2010/63/eu).
FICAM fokuserar på translationell riskbedömning i människa genom att
utveckla lokal expertis inom in vitro toxikologi vid Tampere universitet.
Centret är också riktat mot Pharmavärlden, där användning av djurförsök
för kvalitetskontroll av läkemedel i den europeiska farmakopén nyligen
har förbjudits. Man tillhandahåller expertiskunskap för alternativa
metoder av djurförsök i hela Finland, inklusive politiker, forskare inom
både akademin och industrin och andra forskningscentra. Centret har ett
starkt fokus på validering och inte bara grundläggande vetenskap (EU: s
prisreferenslab).
FICAM byggdes på infrastruktur som tillhandahålls av Tammerfors
universitet (300 000 EUR/år), ministeriet för utbildning (2 500 000 EUR/
år) och forskningsanslag (600 000 EUR/år), med såddfinansiering från EU
som nu försvinner under 2012. Antalet heltids- och deltidsanställda
uppgår till 20 personer och omkring 1000 000 EUR exklusive infrastruktur
är en kritisk massa för institutet. Flera finländska ministerier samordnas
av ministeriet för skogs- och jordbruk och för att säkra statlig finansiering
efter 2012. FICAM är en icke-vinstdrivande organisation och alla spin-offs
kommer att ske inom universitetets ramar.
Det skulle finnas betydande utrymme och möjligheter för samverkan
mellan FICAM och ett svenskt institut för toxikologi. Detta skulle
säkerställa att dubbelarbete undviks och att de unika aspekterna av varje
center används inom en nordisk ram. Men förekomsten av in vivo
kompetens inom det föreslagna Svenska institutet är unik för den och
tillåter direkt validering av alternativ direkt i relevanta in vivo modeller.
Enligt Tuula Heinonen finns det ”en stor möjlighet för Sverige att
samordna sina egna insatser för att bygga en organisation som fokuserar
på 3R-forskning. Ett starkt samarbete mellan FICAM och ett svenskt 3R
kompetenscentrum skulle verkligen stärka positionen för de nordiska
länderna inom ramarna för EU direktivet.
45
46
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
ECHA - DR. DEREK J KNIGHT, SENIOR SCIENTIFIC ADVISOR
ECHA (European Chemicals Agency) är en myndighet som har som
ansvar att se över och se till att REACH förordningen implementeras av
individuella kemikalieproducenter som är skyldiga att ta fram
dokumentation kring de risker som uppkommer i samband med
produktionen av kemikalier. ECHA främjar vetenskaplig utveckling inom
förhållningssätt till kemikalieriskhantering som ”read across” och ”weight
of evidence”, inklusive både teknisk utveckling och utveckling av
paradigmer för riskbedömning.
ECHA stöder nationella myndigheter som är ansvariga för särskilda
rapporter i sina respektive länder och främjar harmonisering samt utför
kvalitetscheckar på minst 5 % av allt rapporterat material.
Under REACH-förordningen krävs att industriaktörer rapporterar
infasningsämnen tre etapper:
4.
Högvolymskemikalier (avslutad)
5.
Mediumvolymkemikalier (deadline maj 2013)
6.
Lågvolymskemikalier (deadline maj 2018)
Det är av stor vikt att SMF:er får tillgång till resurser som hjälper dem att
sammanställa dossierer och interagera med myndigheterna.
Framöver ser ECHA fyra områden som bör prioriteras för att direkt
effektivisera
implementeringen
av
REACH
förordningen:
• Förbättra kvalitén på den tillgängliga informationen kring registrerade substanser
• Utvärdera de mest angelägna kemikalierna, dvs kemikalier som
kräver regulatorisk intervention. Det finns ca 90 kemikalier av
denna typ, bland annat hormonstörande ämnen likt Bisfenol A.
Detta inkluderar även blandningar samt nya material såsom
nano-material. Efter en första utvärdering beslutas om kemikalierna
behöver genomgå vidare riskutvärdering.
• Främja vetenskaplig excellens. Katalysera aktiviteter inom reglering
och grundforskning så väl som inom utbildning. (SEURAT, AXLER8,
Horizon 2020, Graduate utbildningsprogram etc.)
•
Effektivisera resurshantering
En av de viktigaste åtgärderna för att optimera riskbedömningen är att
förbättra hur förhållningssätt som ”weight of evidence” omsätts i effektiva
och begripliga argument i riskbedömningar och framläggningar. Här är
OECD tillvägagångssättet med nyttjandet av Adverse Outcome Pathways
(AOP) och Integrated Testing Strategies exemplariskt. När det gäller
alternativ till djur (3R) bör fokus ligga på ”skräddarsydda” tester och
främst utröna ”vad vi försöker förutse”. När det gäller nyare vetenskaper
är följande områden av intresse:
• De kroniska toxicitetsmodellerna (organspecifik, lever, hud, lungorna etc.).
• TK och metabolism mätning och modellering, särskilt inom området av biocider och kosmetika.
• Immunotoxikologi.
• Inhalationstoxikologi.
• Förbättra möjligheterna till interpolation och gruppering av kemikalier genom att inkorporera data från High Throughput
Screening och omikdata.
• Utveckling av standardiserade och vedertagna värderingsstrategier
baserade på AOP:er för att utvärdera särskilda slutpunkter
exempelvis hudsensibilisering
Krav på djurförsök inkluderar följande:
• ·En 90 dagars oralgnagare toxicitetsstudie (utan TK krav på ännu)
• ·En 2 generation fertilitetstest (en 1 generation protokoll kan
ersätta)
• ·En utvecklingstoxicitetstest.
För 2: a och 3: e klassens kemikalier i REACH, belastas tillverkarna genom
att tvingas tillhandahålla toxicitetsdata på djur, vilken med all sannolikhet
kommer att levereras genom outsourcing. En särskild belastning är
leveransen av fertilitet och fosterutvecklingstoxikologiska testdata
eftersom tiden är kort.
Swedish Institute of Toxicology
NÄRINGSLIVETS BEHOV OCH SITS POTENTIELLA
KUNDER
Swedish Institute of Toxicology kan bli en viktig pusselbit i det svenska och
europeiska innovationssystemet. Idag är det inte möjligt för företag,
myndigheter eller forskare att inom Sverige testa om produkter, färdiga
eller under utveckling, är säkra för att släppa ut på marknaden.
Företag som utvecklar nya produkter där kemiska substanser ingår har
behov av att veta om:
• dessa produkter kommer att ge allvarliga hälso- eller miljöeffekter
• vilka tester som är nödvändiga för att säkerställa att produkter är miljö- och hälsosäkra
Här visar vi några exempel på hur företag med dessa behov ställer sig till en etablering av SIT.
IKEA - ANNELISE LARSEN, KEMISPECIALIST PÅ IKEA OF SWEDEN.
IKEA ser det som viktigt att ett toxikologiskt institut etableras i Sverige.
Företaget har ingen egen toxikologisk kompetens utan anlitar externa
konsulter och laboratorier. Det vore en fördel om man kunde få
toxikologisk rådgivning, utförande av tester följt av en utvärdering av
resultaten inom samma organisation.
IKEA har behov av att testa både enskilda substanser där man har en
specifik frågeställning och screening av många substanser med billiga och
snabba rutintester. Att identifiera eventuellt hormonstörande ämnen är
en ämnesgrupp som man har särskild uppmärksamhet på.Viktigt är också
att hitta bra metoder att testa för eventuell hudirritation eller hudallergi.
En annan omedelbar problemställning är det nya leksaksdirektivet, där
test kombinerat med toxikologisk utvärdering kan vara relevant.
STORA ENSO - IRÉNE WEDIN, M. SC. SENIOR SPECIALIST, STORA
ENSO
Stora Enso har nyutvecklade material som har potential att användas bl.a.
i livsmedel, kosmetika, läkemedel etc. Det är nya marknadsområden för
Stora Enso. Därför behöver man en partner med brett toxikologiskt
kunnande för rådgivning vid val av tester, genomförande av relevanta
studier med GLP-certifiering samt utvärdering och tolkning av resultatet
från studierna.
Denna kompetens finns inte inom koncernen idag och visserligen är det
möjligt att anställa en toxikolog men det ger inte en bred toxikologisk
kompetens med olika spetskunskaper som ett institut skulle kunna
erbjuda och dessutom finns då inte möjligheten att genomföra studierna
där kompetensen finns. .
Antalet nya biobaserade kemikalier och produkter som Stora Enso
kommer att utveckla och producera kommer att öka under de kommande
åren. I och med att man genom de nya biobaserade kemikalierna hittar
nya användningsområden och marknader ökar behovet av toxikologisk
kompetens och genomförande av säkerhetstestning enligt de europeiska
regelverken. En långsiktig partner i detta arbete som ett svenskt
toxikologiskt institut med testmöjligheter skulle vara mycket värdefull för
att utvecklingsarbetet av de nya biobaserade kemikalierna ska ske i
Sverige.
Stora Enso som är världens äldsta aktiebolag med cirka 30 000 anställda
runt om i världen. 2011 hade man en omsättning på 11 miljarder Euro.
Man producerar både traditionella produkter inom papper, skog och
förpackning men satsar även stort på nya biobaserade produkter.
47
48
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
GLUCOX BIOTECH AB- ERIK WALUM,VD
Glucox och andra mikrobolag inom Life Science som når
produktutvecklingsstadiet har behov av expertis inom säkerhetstestning.
Detta gäller så väl råd om vad som behöver göras, hur det skall göras och
hur resultaten skall tolkas. En viktig aspekt på detta är att små bolag
nästan alltid har mycket begränsade resurser, vilket medför att testningen
måste vara kostnadseffektiv och snabbt ge underlag för beslut. Om en
substans är omöjlig att utveckla till ett läkemedel på grund av bristande
säkerhet måste utvecklingen kunna avbrytas så snabbt som möjligt. Det
finns alltså en nisch att fylla för SIT att erbjuda snabba och enkla
säkerhetstester strukturerade i beslutsträd där många ingångar tillåter
utnyttjande i den iterativa process som ligger till grund för kemisk
substansutveckling. Det är viktigt att ett sådant stegvist och integrerat
testförfarande drar nytta av olika predikterande datorbaserade program.
Konkreta behov:
1. Tidig prediktion av substansers potentiella toxikologiska problem. Görs
i datorbaserade program redan på screen-hit stadiet.
2. First time in annimal (FTIA)-studier: före start av farmakologistudier
måste säkra doser i den valda modellen bestämmas. Görs oftast över 24
h och med observationer av utseende och beteende.
3. Efter prof of concept i djurmodeller, preregulatorisk testning. Skall
utföras stegvis i form av ett beslutsträd (se ovan) där beslut fattas efter
varje test om fortsatt testning eller diskvalificering (skall alltså inte utföras
som ett helt paket innan beslut). Börjar med kritiska in vitro tester
(mutagenicitet, cytotoxicitet, hjärtpåverkan, neuropati osv.) för att senare
i kedjan gå över till in vivo-tester för de substanser som klarat de
inledande stegen.
4. I de fall det lilla bioteknikbolaget i egen regi har muskler att genomföra
fortsatt utveckling följer regulatorisk testning enligt vedertagna regler.
Dock, i de flesta fall kommer nog detta att ske i samarbete med ett större
läkemedelsbolag, som kommer att ha synpunkter på hur detta görs.
Min slutsats är således att ett affärsområde där SIT skulle kunna vara
framgångsrikt är att utveckla en strategi för enkel, snabb och
kostnadseffektiv substanskvalificering inriktad på att underlätta för det
lilla bioteknikbolagets ansträngningar att ta fram läkemedelssubstanser.
Detta är av nationellt ekonomiskt intresse då det skulle fylla ett viktigt gap
i innovationskedjan där många goda idéer idag går vilse med förlorade
jobb och investeringar som följd.
AKZO NOBEL - GÖRAN LINDQVIST, AFFÄRSUTVECKLARE OCH
TEKNIKCHEF PÅ AKZO NOBEL SURFACE CHEMISTRY
Kemiindustrierna oroar sig för den toxikologiska kompetensen hos
myndigheterna. Under de närmaste åren kommer en mycket stor mängd
REACH-ansökningar från industrin att skickas in till myndigheterna. Det
behövs då både tillräckligt många och högt kompetenta toxikologer för
att föra en dialog med industrierna, ge synpunkter och dra slutsatser runt
kemikaliers miljö- och hälsorisker.
Ovanstående intervjuer är gjorda av Erica Toft vid Silverdal Innovation Network
PROCTER & GAMBLE - DR. CATHY MAHONY, CHEF FÖR
CONSUMER PRODUCT SAFETY
Under intervjuer med representanter från industrisektorn (P&G) har det
framkommit att både riskbedömning av existerande ingredienser och nya
innovativa material är tjänster som till större utsträckning köps in från
utländska aktörer.
De nya förordningarna gällande kosmetik kommer att tvinga fram försök
i tidigare faser av produktutvecklingen. Projektledarskap från CRO:er
kommer att bli en vital del av värdekedjan framöver då dessa roller
kommer att vara väldigt lika de inhouse roller som funnits inom områdena
(DxTox/TPL), koordination och tolkning av experimentell data. Inom
kosmetika är de viktigaste parametrarna för säkerhetsbedömning låg
systemisk exponering och Threshholds of Toxicological Concern.
Viktigaste analyserna för kosmetikabranschen är:
• Immunotox (hypersensitisering typ I samt fördröjd)
• Säkerhetsfarmakologi
• Klassisk regulatorisk djurtoxicitet (i hög grad outsourcad idag)
I dagsläget utförs inte många djurförsök.
Intressant för framtiden är:
• Utveckling av tester för modellering av upprepad dos toxicitet
• Bättre exponeringsmodellering samt analys av metabolism
• Omik och kemoinformatik för bestämning av Adverse outcome
pathways samt nya biomarkörer för toxicitet.
Bättre förståelse för individuell variation för att identifiera viktiga
subpopulationer
Swedish Institute of Toxicology
ECVAM - PATRIC AMCOFF, OPERATIV CHEF
ÖVRIGA INTERVJUER
ECVAM (European Centre for Validation of Alternative Methods) kommer
inom en snar framtid att lägga ut en ökad mängd uppdrag för att validera
alternativa metoder för bedömning av hälso- och miljörisker av kemiska
substanser som ingår framförallt i kosmetika, kemiska produkter och
biomaterial. De första utlysningarna, som kommer efter sommaren, rör
uppdrag för ca 500 000 EUR.
Integrerat i stycket om Life Science marknaden finns synpunkterna från
SMF:er inom denna sektor. Dessa åsikter har framkommit genom
intervjuer med:
• Gothenburg International Bioscience Business School - Boo Edgar,
GIBBS
• Chalmers - Bo Norrman
• Chalmers Innovation - Andrzej Brud
• Medicon Village - Ursula Hultkvist Bengtsson
• Sahlgrenska Science Park - Göran Leonardsson
ECVAM kommer varken att ha kapacitet eller laboratorieutrustning att
genomföra utveckling och validering av alla typer av tester. I stället
kommer dessa att läggas ut på laboratorier ute i Europa genom ett
nätverk av EU laboratorier.
ECVAM är mycket intresserat av att använda SIT som kontraktslaboratorium
då det är mycket få laboratorier i Europa som är GLP-certifierade vilket
är en avsevärd fördel vid en selektion av laboratorier för valideringar.
Dessutom är trenden att de nya metoder för säkerhetstestning som
utvecklas är mer och mer komplexa. Det kräver allt mer avancerade
laboratorier och expertis för att klara av att genomföra dessa tester.
Ett område som detta gäller är bland annat kosmetikaindustrins stora
behov av att testa sina produkter för om de kan ge hudallergier. Här tittar
man dels på nya komplexa metoder. Men om man inte lyckas utveckla nya
metoder måste 10 000-20 000 kemikalier testas med djur. Den kapaciteten
finns absolut inte inom Europa idag.
Inom Europa finns också ett stort hålrum på avancerade toxikologiska
institut då Europas ledande organ för validering av nya alternativa
testmetoder, ZEBET, i princip har upphört att existera. Endast två
personer finns där nu. ZEBET har stått för valideringen av ca 50 % av de
cellbaserade metoder som OECD har godkänt.
Sammanfattningsvis har SIT stora chanser att bli en återkommande
partner till ECVAM pga.
• Den breda och djupa kompetensen med forskningsanknytning
• De omfattande laboratoriefaciliteterna
• GLP-certifiering
• Trenden mot mer komplexa in vitro metoder
49
50
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
IV. Detaljerad beskrivning av
forskningsområden
Observera att de instrument som är markerade som existerande i
dagsläget inte är garanterade SIT utan skulle potentiellt sett kunna
förvärvas av andra aktörer.
TOXIKOLOGISK SCREENING OCH UTVECKLING AV IN VITRO MODELLER
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Utrustning och
instrument
Investeringsbehov
Plasmamembrans
permeabilitet
Lever & Mage/tarm
Utveckling
av r elevanta
organ/vävnadsmodeller för
Finns
kontraherande hjärtceller
Cellkulturfaciliteter ( LAF
bänkar, C
O2
inkubatorer,
centrifuger etc.)
transport över p roximala
och distala njurtubuli
Luminiscens
plattläsare
Celldelning
Upptag av Neutral Red
Cellcykelanalys
Celldödsanalys
Kalciumfluxanalys
DNA innehåll/
kärnmorfologi
Mitokondriell
membran-potential
Levercellinjer
Primära hepatocyter
Inälvsceller
Hjärta
Celllinjer
Primära celler
Humana embryonala
stamceller (hESCs)
Njure
Mitokondriell
respiration
Cellinjer
produktion av reaktiva
syreföreningar
Nervceller
Glutationhomeostas
Spermiemobilitets-test
Analys av
reportergener för
stress (p53m NF-kb
etc.)
Gen/protein uttryck &
uttryck av endogena
metaboliter
Primära njurtubuliceller
Cellinjer
Primära celler
Epidermis
Epidermala 3D-modeller
3D levermodell
Prediktiva o ch m ekanistiska
celltester anpassade till
organ/vävnadsmodeller
Nutritionstoxikologi
Utveckling
av
in v itro
metoder f ör u tredning av
den t oxikologiska r isken hos
nya livsmedel, kosttillskott
och tillsatsämnen
Finns
Finns
Absorbans
plattläsare
Fluorescens
plattläsare
Finns
NuceloCounter
Finns
Inverterat
mikroskop m
fluorescens o
kamera
Investering
nödvändig
ed
ch
Luminex
Investering
nödvändig
Oxygraph/Seahorse instrument
Finns
Encellsbildanalyssystem
(ToxInsight)
Investering
nödvändig
Impedans-mätning
(xCELLigence)
Investering
nödvändig
Flödes-cytometer
Finns
Swedish Institute of Toxicology
IMMUNOTOXIKOLOGI
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Utrustning
och
instrument
Investeringsbehov
Cytokinanalys
Cellkulturer
CO2 inkubator
Finns
Histaminmätning
Funktionell immunotoxicitet
Immuna mekanismer i
läkemedelsinducerad
leverskada
Cell s kördesystem
Finns
Immuno-fenotypning
Aktiveringsmarkörer
Detektion av
specifika antikroppar
Lymfycytdelning
NK-cellfunktion
Fagocytosfuntion
Oxidative
burstfunktion
T-cell dependent
antibody response
(TDAR)
Primära
immunokompetenta celler
från:
blod
lunga
bukhinna
mjälte
lever
navelsträng
Cellinjer
In vivo
T-cell dependent antibody
response i råtta
HLA:s roll i utvecklingen av
immuna sjukdomar som
inducerats av läkemedel
eller kemikalier
Arbetsrelaterad allergi samt
diagnostisering genom
minneslymfocytformation
Betaräknare
Spektrofotometer
Finns
Finns
ELISA plattvätt
Finns
Helautomatisk
ELISA
Finns
Nya in vitro modeller för att
förutspå allergenitet
Luminex
multiparameter
bead-analys
Gammalt
instrument finns
Effekter på immunsystemet
av metallexponering
Flödescytometer
Finns
NK-cellfunktion
Immunogenicitet av
biologiska läkemedel
51
52
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
GENETISK TOXIKOLOGI
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Utrustning och
instrument
Ames test ( GLP och
screening)
Bakteriellt
Utveckling av r elevanta
mekanistiska modeller
Cellkulturfaciliteter (LAF
bänkar,
inkubatorer,
centrifuger etc.)
Salmonella/ E coli (Ames)
Mikrokärntest ( GLP
och screening)
Eukaryot
Muslymfom
mutationstest
Muslymfomceller L5178Y
(Mikrokärntest)
Comet assay ( GLP
and screen)
DNA o ch p rotein
bindning
Eukaryot (primära celler)
Hepatocyter, vita blodceller
(MN, Comet)
Weight-of-evidence
och
mode-of-action bedömning
av genotoxiska risker:
metabol överbelastning
(inklusive produktion av
reaktiva syreföreningar,
lipidperoxidering,
sulfyhydryl reduktion.
Inhibering av DNA
polymeras,
topoisomeras eller
kinas.
Inbalans av DNAprekursorer
!
Validering av alternativa
testsystem för in vitro
mikrokärntest
Luminiscens
plattläsare
Absorbans
plattläsare
Fluorescens
plattläsare
Cell (Coulter)
Inverterad
mikroskop med
fluorescens och
kamera
Beckman Coulter
Biomek NX
Sorcerer koloni
räkningssystem
lungceller (primära,
cellinjer)
Comet assay
scoring system
Humana stamceller
Metafer
slideskanningsplatt
form
HPLC
Scintillationsräknare
Investeringsbehov
Swedish Institute of Toxicology
MOLEKYLÄR PROFILERING SAMT BIOMARKÖRER
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Utrustning och
instrument
Investeringsbehov
Bioanalytiska metoder
(GCP, GLP, GLS)
In vivo tester
(preklinisk och kliniskt)
LC-MS(MS) –(QTOF)
Finns
LC-MS(MS) – (TQ)
Global profilering av
endogena metaboliter
Plasma
Biomarkör
utveckling/
kvalificering
Gammalt
instrument finns
Global
proteinprofilering
Urin
Galla
Problemlösning kring
säkerhet genom
användning av objektiv
profilering av
endogena metaboliter
för prediktion av
human toxicitet (ex.
lever- och njurskada)
Uplc and nano-uplc
GC-MS(MS) – (TQ)
Målkvantifiering av
utvalda metaboliter och
protein
Cerebrospinalvätska
Plattformar för:
In vitro tester
- HR-MA
gallsyra
Cellmedia
Helautomatisk ELISA
histaminmetaboliter
Celler (naturliga eller
extrakt)
Luminex
multiparameter bead
analys
steroider
energi-metaboliter
Vävnad eg njure eller lever
(naturlig eller extrakt)
600MHz NMR inkl.
Finns
Finns
Finns
-micro probe
Stödjande IS-system
Finns
Gammalt
instrument finns
Finns (anpassning
nödvändig)
•
!"#$%
•
Screening av okända
metaboliter från
kemikalier
#&'()*+,'.&/&.&01%2)
%
•
3('(%
Finns
4(.&5*61&%
Biomarkörer,
panelanalys (lever, njure,
kardiovaskulär)
•
7,*)(08191
'&:%
Strukturbestämning av
okända metaboliter
(MetID)
Utveckling av
individuellt anpassade
tester.
Kemometriska
verktyg
53
54
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
BIOANALYS
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Utveckling och
validering av
bioanalytiska
metoder (GCP, GLP,
GLS)
In vitro prov
Miniatyrisering:
Använding av
kapillärprovtagning för
uppsamling,
hanterande samt
analys av små volymer
av vätskematriser eller
torrblodsanalys
Analys av substanser
och dess metaboliter
i alla typer av
prekliniska och
kliniska studier
Förorening/verifikati
on/kvalitets-analys
Kunskap kring
regulatoriska
regelverk och krav
Cellmedia
In vivo prov
Blod/Plasma
Urin
Galla
Cerebrospinalvätska
Vävnad
Anlays av
makromolekyler
(Peptider, protein och
antikroppar)
Utrustning och
instrument
Små molekyler
Investeringsbehov
Finns
Automatiserad
provtagning
(Vätskehanteranderobot
ar, Hamilton Star,
Biomek FX Apricot
PP550N-MS)
LC-MS/MS – (Quattro
Ultima) x2
LC-MS/MS – (Quattro
Premier XE) x2
LC-MS/MS – (Sciex API
3000) x2
LC-MS/MS – (Sciex API
5500)
LC-MS/MS – (Waters
Xevo)
Finns
Bioläkemedel
Helautomatiserad ELISA
Biomek FxP
GyroLab XP
Delad, I maging &
BioT
Delad, B iomarker
group
LC-MS/MS – (Sciex API
5500)
LC-MS/MS – (Sciex API
5001)
Synapt G2 Maldi UPLCMS
Orbitrap LC-MS + UV +
Nano LC (delad)
Stödjande IS system
LIMS (Watson)
BioBank system
Finns
Swedish Institute of Toxicology
BIOTRANSFORMATION/MIST/IN VITRO DMPK
Tjänster
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Jämförelse mellan
arter över
metabolprofil och
Met ID (S9,
mikrosomer,
hepatocyter,
enzymer) – olika
arter och organ
In vitro tester
Reaktiva
metaboliter
Met ID in vivo
(ADME studie) djur
(plasma, urin,
avföring och galla)
Celler (naturliga eller
extrakt)
Renade enzymer
In vivo tester
(preklinisk och
kliniskt)
Blod/plasma
Urin
Met ID humanprov
(plasma och urin)
Galla
MIST-analys humana
medianabsolutfelspro
v samt toxicitetsprov
Vävnad
Cerebrospinalvätska
MIST
Pågående
akademiska
samarbeten:
Imaging (Per Andrén
UU)
Transportörer (Per
Artursson UU)
Blodhjärnbarriären
(Margareta
Hammarlund Udenäs
(UU) och Romeo
Cecchelli (Artois, FR)
Utrustning
instrument
Velos LC-MS + RAM
Orbitrap UPLC-MS +
UV(DAD) + RAM
TOPCOUNT 9912
radiodetektor
Scintillation counter
2900TR
Oxidizer
Tecan Freedin
EVO200
MDCK
(transportörer)
Biacore S51
Kunskap kring
regulatoriska
regleringar och krav
(Delad, Bioanalys)
Synapt G2 Maldi
UPLC-MS
ABBA Caco-2
(absorption)
Plasmaproteinbindning
(jämviksdialys) inkl.
Blod till plasma ratio
Finns
Orbitrap LC-MS +
RAM
PRECELLYS24
Extractor
CYP-inhibering
(rev/IC50 shift) inkl.
TDI (KI/kinact)
Investeringsbehov
TQD Acquity UPLCMS + RAM
Infångning av reaktiva
metaboliter med
hjälp av GSH och CN
CYP och enzym-ID
(CYP/FMO/MAO/U
GT)
och
ESA Coulochem Cell
Stödjande IS system
LIMS (Watson)
BioBank system
Finns
55
56
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
EXPONERING-EFFEKT MODELLERING OCH SIMULERING
Tjänster
Farmakokinetisk och
toxikokinetisk design
och support till
säkerhetsstudier
Design och
modellbaserad analys
av translationella
farmako/toxikokinetiska och
farmako/toxikodynamiska
studier
Prediktion och
simulering av
humandos och –
exponering
Läkemedelsinteraktio
ner och
riskbedömning
Utmärkta kunskaper
kring ADMEmekanismer och
prediktioner, in vitro
och in silico verktyg,
likheter/skillnader
mellan arter och
integrerade ADMEsystem
Kunskap kring
regulatoriska
regelverk och krav
Primära
modeller
toxicitets-
Forskningsaktiviteter
Utrustning och
instrument
Exponering –
effektmodellering och
simulering
Stödjande IS
system
Utveckla djurmodeller för
fördjupad förståelse kring
sambandet mellan
exponering och effekt
samt translationen till
människa
Pågående akademiska
samarbeten:
Farmakokinetik/
dynamik: Johan
Gabrielsson (SLU) och
Mats Karlsson (UU)
WinNonlin
Phoenix
WNL/NLME
NonMem
Berkley Madonna
SimCYP
Fujitsu DDI
Simulator
Investeringsbehov
Finns
Swedish Institute of Toxicology
Tjänster
Laser Capture
Microdissection
(LCM)
Tissue Microarray
(TMA)
Immunohistokemi
In situ-hybridisering
Morfometri
FFP
TOXIKOLOGISK/MOLEKYLÄR PATOLOGI
Primära
toxicitetsmodeller
Forskningsaktiviteter
Vävnad
Pågående
akademiska
samarbeten:
Uppsala
Universitet (Eva B rittebo,
Oskar Karlsson) B MAA, e tt
neurotoxin (studier i råtta)
Celler
Utrustning och
instrument
Mikrotomer
Ultrotom
Mikroskop
Elektronmikroskop
Färgningsmaskiner (Ventana,
Intellipath)
Robotar för
dehydrering
Inbäddningsstationer
Datasystem
(PathData)
LCM (AutoPix)
Bildanalysutrustning
Investeringsbehov
All utrustning
finns tillgänglig
57
58
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
V. Uppdraget
AstraZeneca meddelade den 2 februari 2012 att all
forskningsverksamhet i Södertälje kommer att avvecklas. Mot bakgrund
av detta fick Lars Leijonborg i uppdrag att vara regeringens samordnare i
frågan att ta vara på de resurser och de lokaler som frigörs vid
nedläggningen.
Inom ramen för detta arbete har SP fått uppdraget att gör en förstudie
kring möjligheterna att bibehålla delar av verksamheten inom Safety
Assessment I Gärtuna.
ANALYSENS/FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE
Analysen är baserad huvudsakligen på intervjuer med personal på Astra
Zenecas avdelning Safety Assessment, marknadsrapporter, aktörer inom
näringslivet, institut, forsknings- och universitetssfären, samt fristående
experter inom olika relevanta branscher. Analyser av marknaden för
kontraktsforskning har även använts och den finansiella analysen är
baserad på finansiell data från AstraZeneca.
En arbetsgrupp bestående av representanter från AZ, SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut, Silverdal Innovation Network samt
AVANTURE har tagit fram rapporten som syftar till att fungera som
beslutsunderlag kring en eventuell framtid för SIT.
Krim Talia
Business Area Manager – Life Science
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Tel: +46 (0)10 516 50 00, (direct) +46 (0)10 516 58 83
E-post: [email protected]
www.sp.se
Daniel Katzenellenbogen
AVANTURE
Mobil: +46 (0) 702 90 64 30
E-post: [email protected]
www.avanture.se
Swedish Institute of Toxicology
61
62
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Swedish Institute of Toxicology
63
64
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Swedish Institute of Toxicology
65