1. No category

Ekerö kommun
Stadsarkitektkontoret
Box 205
178 23 EKERÖ
Synpunkter på föreliggande Program för Kungsberga, dnr PLAN.2013.16
1. Inledning
Nedanstående synpunkter och förslag kommer från Kungsberga Byförening, en förening
för människor och familjer som bor i Kungsberga och som i vissa fall gjort det i fyra
århundraden. Byföreningen verkar för ett långsiktigt bevarande och en positiv
utveckling av boendemiljön, kultur-, natur- och fritidslivet, infrastrukturen och den
sociala samvaron i Kungsberga med omnejd. Kungsberga Byförening har 124
medlemmar (utdrag ur medlemsregistret bifogas).
Byföreningen välkomnar Stadsarkitektkontorets förslag till program för Kungsberga, i
synnerhet ansatserna till att bygga ut byn i varsam takt, viljan att värna om dess ”unika,
lantliga karaktär” och ambitionen att förbättra den lokala servicen.
Nedan utvecklar vi vår syn på vad som utgör Kungsbergas unika bykaraktär, diskuterar
utbyggnaden av Kungsberga hittills och framöver, hur bebyggelsen skulle kunna
utformas inom ramarna för en kommande detaljplanering och hur servicen skulle kunna
förbättras.
2. Kungsbergas karaktär och särprägel
Programförslaget slår fast att en viktig del av detaljplanearbetet i Kungsberga är att
värna om dess unika, lantliga karaktär. Men vad utgörs denna karaktär av?
Kungsbergabor känner igen sig i medeltidsforskaren Sigurd Rahmqvists konstaterande i
”Det medeltida Sverige”:
”Kungsberga i Färentuna är inte vilken by som helst. Den har ända sedan medeltiden varit
den i särklass största byn på Mälaröarna. Den var taxerad till 8 markland och bestod av 12
lika stora kronohemman, sannolikt ända sedan 1300-talets början. Av särskilt intresse är
att byn inte har varit geometriskt reglerad utan tvärtom helt oreglerad vilket framgår av
den äldsta lantmäterikartan från 1600-talet.”
Och:
”De tolv gårdarna har förlagts i passande terränglägen i lös gruppering mellan och
omkring bergklackarna. Det märkliga är att denna urgamla bystruktur till större delen
bevarats till nutid. Den kurviga byvägens sträckning är med säkerhet urgammal.”
Kungsberga Storgärde, som följer vägen under den sista kilometern in till byn, utgör en
viktig del av Ekerös kulturlandskap. Med sin ladugård som skjuter ut som ett skepp i
åkern, den högväxta ädellövskogen som fond och de ursprungliga husen grupperade
kring klipporna ovanför vägens vackra kurvatur är denna infart Kungsbergas port och i
hög grad dess identitet. Om denna vackra bild inte bevaras i detaljplanerna skulle en
historisk landskapsbild och kulturmiljö oåterkalleligen förstöras – för både nuvarande
och framtida boende i Kungsberga.
Kungsberga är också unikt just på det sättet att de tolv ursprungliga medeltida gårdarna
fortfarande finns kvar. Kungsberga 11, de tre hus som ligger strax efter Ladan på väg in
mot byn, utgör en av Kungsbergas ursprungliga gårdar. Tillsammans med Sörgården
(Kungsberga 1:35) och Kvarnen (Kungsberga 6:5) bildar de ett sammanhängande
historiskt gårdsområde som binds samman genom ett nät av hundraåriga askar, ekar
och lönnar.
Precis som bystrukturen har också djurhållning i centrala Kungsberga en tusenårig
tradition. Husdjur har hållits och fortsätter hållas i och runtomkring bykärnan sedan
medeltiden. Idag är hästar det vanligaste djuret, men även får betar längsmed infarten
till byn. Vid en förestående detaljplanering måste husdjur och människor i största
möjliga utsträckning tillåtas fortsätta leva lika nära varandra som idag.
3. Tillväxten och Kungsberga som ”serviceort”
Även om Programförslaget förordar en exploatering i ”varsam takt” av Kungsberga
känner vi inte igen detta i de mer konkreta delarna av materialet.
Kungsbergas befolkning växte mellan 1995 och 2010 med 60 procent, långt snabbare än
både kommunen som helhet (22% inklusive Kungsberga), länet (19%) och landet
(6,5%).
Med den utbyggnad Programförslaget skisserar – upp till 80 nya hus för 200 personer
de närmaste 10-15 åren - skulle befolkningen i Kungsberga inom en 500 meters radie
från Konsum öka med ytterligare 50%. Det är en långt högre tillväxttakt än vad som
planeras för såväl tätortsbandet som för Ekerö kommun som helhet.
Stödet i gällande Översiktsplan för att bygga ut Kungsberga är minst sagt magert. I
planen poängteras främst tätortsbandets (Ekerö Centrum-Västeräng-Södra FäringsöStenhamra) betydelse och prioriteringen av utbyggnaden där.
Kungsberga ligger 11 km från tätortsbandets norra gräns, Stenhamra.
Inte heller VA-planen nämner större nybyggnadsprojekt i Kungsberga, däremot
utbyggnad av nätet inom befintliga bostadsområden (Ettans Väg till att börja med).
Denna tillväxt ska ske trots programmets konstaterande att ”En ökad befolkning i
Kungsberga och en ökad arbetspendling till Stockholm innebär fler och längre resor,
vilket innebär påverkan på miljön.”
Byföreningen tycker därmed att de föreliggande tillväxtplanerna är svagt underbyggda
och ser att motiven har mer med kommunens finansieringsbehov än med faktiska
tillväxtbehov i Kungsberga att göra.
I den mån Kungsberga trots ovanstående ska bebyggas tycker vi att planerna, i den mån
byggnationen utformas på ett sätt som både bevarar Kungsbergas karaktär (se särskilt
avsnitt ”Bebyggelsens utformning”) OCH kompletteras med successivt bättre service till
nuvarande och framtida boende här (se särskilt avsnitt ”Kungsberga som ”serviceort”
idag och imorgon”) är förenliga med en positiv utveckling av orten.
4. Kungsberga som ”serviceort” idag och imorgon
Kungsberga ingår inte i det tätortsband dit kommunen i Översiktplanen vill styra
kommunens tillväxt.
I planen kallas Kungsberga istället ömsom för ”servicepunkt” eller ”serviceort”,
tillsammans med Svanhagen och Sundby (Ekerö). Begreppen definieras inte, men
andemeningen verkar vara att det ska finnas basala samhällsfunktioner lokalt.
Om en ort växer mycket snabbt, som Kungsberga, måste rimligen servicefunktionerna
och infrastrukturen göra det också om servicen, som Stadsbyggnadskontoret vill, ska bli
bättre.
Hur ser då servicen i Kungsberga ut idag?

Det finns en Coop Konsum-butik och en privat grillkiosk på villaföreningens
mark. Villaföreningen har även en gräsyta där det kan spelas fotboll.

Skola och barnomsorg finns två kilometer från Kungsberga, vid Färentuna Kyrka.

Ett äldreboende och vårdhem, Färingsöhemmet, ligger också nära kyrkan två
kilometer bort. Trots att hemmet med sina fyrtiotalet platser och ett trettiotal
anställda är både en central samhällsinstitution och en av ortens två största
arbetsplatser har det nyligen bestämts att det ska stängas och flyttas en mil bort.

Vårdcentral saknas men finns en mil bort i Stenhamra.
Kungsberga Byförening skulle välkomna att serviceutbudet och infrastrukturen i ett
utbyggt Kungsberga utvecklas på följande sätt:

Färingsöhemmet får stanna kvar. Beslutet att lägga ned hemmet måste rivas
upp om inte Programförslagets löften om bättre service i Kungsberga genast ska
behöva skrotas. Bara miljökonsekvenserna av att alla anställda, boende och
anhöriga ska behöva pendla till Stenhamra får förslagets tal om ”hållbar
utveckling av Kungsberga” att eka väldigt tomt. Mycket allvarligare är att
Kungsberga skulle förlora en av sina få större arbetsplatser, vilket skulle bli
förödande för ortens livskvalitet och utvecklingskraft.

Ungdomar – nej tack? En samlingplats för Kungsbergas yngre finns idag någon
kilometer bort i form av Ölsta Folkpark, som vid två tillfällen i veckan öppnar för
ungdomsverksamhet. Ölsta har just förlorat sitt tidigare bidrag från kommunen
och tvingas nu helt förlita sig på omfattande ideellt arbete. Det indragna stödet
rimmar mycket illa med ambitionen att utveckla Kungsberga som serviceort och
Byföreningen föreslår att det återinförs så snart som möjligt.

Vårdcentralen i Stenhamra stannar kvar. Om inte blir det en oacceptabelt lång
resväg till Ekerö Centrum.

Byggandet kring Kungsberga bör anpassas för alla människor - även unga, äldre
och rörelsehindrade. (Ett förslag i den riktningen skulle kunna vara att anpassa
den nu befintliga ladan på 1:34 till boende för unga och/eller äldre och att
självklart även anpassa den för rörelsehindrade - se även avsnittet Bebyggelsens
utformning).

Lekplats. Det har pratats om en lekplats som kommunen skulle ordna. Eftersom
egen mark saknas för ändamålet måste detta i våra ögon tillgodoses genom att
den största fastighetsägaren, SMÅA, får bekosta ett lekområde vid en
exploatering (se mer i avsnittet om Bebyggelsens utformning). Vi undrar annars
var en lekplats kan byggas utan att det finns någon kommunal mark?

Vägar. Kungsbergavägen har inte kapacitet att klara av en utbyggnad på 80
fastigheter till. Bredden på vägen kan troligtvis klara en ökning med 160
bilar/dag, men den kommer inte att hålla för det. Vägen lappas idag på ett så
dåligt sätt att den utgör livsfara, särskilt för mototrcyklister. Att den klassas som
BK 2-väg [För vägar med klassificeringen BK2 gäller max 51,4 tons bruttovikt.
Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara
betydligt lägre.] är inget som man löser med dispenser för all tung trafik. En
sådan begränsning är satt för att vägen ska hålla, vilket den inte gör vid en så stor
utbyggnad av Kungsberga som föreslås.

Andra vägar. Utveckling av gång- och cykel- samt inte minst ridvägar i
Kungsberga kan gynna barns och ungas möjlighet att röra sig säkert både inom
och till och från området. (I detta sammanhang är det en komplikation att Ekerö
kommun saknar egen mark i och kring byn, som kan säkra upp de saker som bör
finnas på en serviceort när byggandet utökas.)

Skola. Att det framtida byggandet i Kungsberga sker etappvis och i just varsam
takt är att föredra för att få en säkrare grund för bedömning av behovet av främst
förskola. Att staten ställer krav på ökad kvalitet i förskolan, bland annat med ett
krav på mindre klasser, gör ju dessutom att en utbyggnad av skolor redan krävs.
5. Bebyggelsens utformning
Programförslaget presenterar 4 områden för framtida detaljplanering i Kungsberga.
Kungsberga Byförening har följande synpunkter, kommentarer och förslag i förhållande
till dessa:
Programområde 1: Ettans Väg
Byföreningen har inga invändningar mot en varsam exploatering av Ettans Väg genom
styckning av enskilda tomter. Längs Ettans väg ligger idag relativt små hus på stora
tomter. Att vid detaljplanering tillåta minimistorlek på tomterna, 1 000 kvm, skulle
förtäta området alltför mycket. Tomterna bör därför minst ha en storlek om 1500 kvm,
men helst 2 000 kvm.
Hästhagarna längsmed Ettans Väg utgör ett värdefullt inslag av öppna gröna ytor och är
en del av hela byns särart. Hästhagarna ger området just den lantliga karaktär som vi vill
värna om. Djurhållningen är en viktig del i området och stallen bör få finnas kvar.
Programområde 2: delar av Kungsberga 1:34
Byföreningen är i grunden positiv till en varsam utbyggnad av delar av Kungsberga 1:34,
givet att den görs på rätt sätt (se nedan) – OCH att all åkermark öster och söder om
programområdet reserveras och planeras för fortsatt jordbruk.
Programområde 2 kan lämpligen delas upp i fyra områden med olika karaktär (se bild
nedan): 2:1. Området på åkern, 2:2. Grön kil, 2:3. Ladan och 2:4, Elvans dunge.
Programområde 2 med delområdena 2:1, Åkern, 2:2 Grön kil,
2:3 Ladan och 2:4 Elvans dunge.
Delområde 2:1, Åkern:
Åkern är den enda del av fastigheten som lämpar sig för att bygga ett större
sammanhängande område av bostäder. Ny bebyggelse måste placeras så att den inte
stör viktiga inslag i kulturlandskapet, såsom ladan och den bakomliggande
karakteristiska dungen av höga ädellövträd. En naturlig placering skulle vara ned mot
området Skepparns Väg, vilket har en karaktär som vi förutsätter är snarlik den det nya
området kan komma att få.
Ladan med Elvans dunge som fond
En infartsväg till området kan anläggas från Kungsbergavägen, t ex där befintlig
markväg går in bredvid ladan.
Delområde 2:2, Grön kil:
För att inte störa utsikten och den lantliga karaktären för mycket för de boende i
Skepparns Väg-området föreslår vi att det skapas en allmänning i form av parkmark
mellan detta och det nybyggda området. Detta tillåter också att den historiska
utsiktsplatsen över åkerlandskapet från Sörgården bevaras.
Kilen skapar möjligheter för ett allmänt park- eller grönområde med anknytning till
båda bostadsområdena. Här skulle också en efterlängtad och utlovad ny, stor lekplats få
plats, och även större planteringar. En gång- och cykelväg kan förbinda områdena och gå
vidare upp mot vägen, längs med det nya områdets infartsväg. Området kan också med
fördel förbindas med centrala Kungsberga med en gångväg genom Elvans dunge, se
nedan.
Delområde 2:3, Ladan:
Ladan är central i Kungsbergas landskap men har under många år tillåtits förfalla. Här
ser vi en möjlighet att låta fastighetsägaren bygga mindre lägenheter för yngre och för
äldre, gärna överkomliga hyresrätter. Vi uppskattar att Ladan borde kunna rymma 8-12
en- och tvårumslägenheter fördelade på två trapphus.
Ladan sedd norrifrån, på gångvägen vid Kungsbergavägen
Delområde 2:4, Elvans dunge:
Med detta avses området som ligger mellan Ladan och Sörgården, och där Elvans Gård
ligger idag. Dessa byggnader, träddungarna som omger dem och ladugården utgör
omistliga inslag i byns ursprungliga uppbyggnad. Vi föreslår att ingen ytterligare
byggnation utöver de hus som idag finns i Dungen planeras in. I den mån husen behöver
renoveras eller ersättas bör detta ske i en stil som ligger nära nuvarande byggnader.
Elvans Gård
Programområde 3: Berget
Kungsberga Byförening motsätter sig en detaljplanering av Berget inom ramen för
Programmet. Vi tycker det är viktigt att utbyggnaden av Kungsberga sker i en rimligt
varsam takt. Detaljplaneringen av programområde 1 och 2 ger utrymme för merparten
av de 50-80 nya lägenheter som Programförslaget eftersträvar i Kungsberga och
nybyggnationen och inflyttningen som följer kommer att ge en mycket stor belastning
på byn, dess service, infrastruktur och dess invånare de närmaste 10-15 åren.
Att bebygga Berget skulle ge ett marginellt tillskott i bostadsbeståndet och dessutom
beröva alla kungsbergabor den enda utsiktplats de har över Mälaren.
Programområde 4
Kungsberga Byförening motsätter sig, på samma grunder som angår område 3 ovan, en
detaljplanering av område 4 inom ramen för Programmet.
6. Sammanfattning

Kungsberga Byförening noterar att kommunen håller på att dra in på vitala
servicefunktioner i Kungsberga genom nedläggningen av Färingsöhemmet och
det indragna stödet till ungdomsaktiviteter. Om Kungsberga ska fortsätta byggas
ut - och dessutom i mycket snabb takt - måste dessa beslut ändras och en
långsiktig plan för utvecklingen av ortens service och infrastruktur utformas.

Byföreningen finner ett tveksamt stöd för utbyggnad av Kungsberga i
kommunens Översiktsplan och VA-plan, och det skulle också ge negativa
miljöeffekter jämfört med utbyggnad i kommunens tätortsband.

Kungsberga Byförening accepterar en utbyggnad av Kungsberga inom
programområdena 1 och 2 under förutsättning att kommunen säkrar eller
utvecklar byns servicefunktioner och infrastruktur på en rad punkter och att
detaljplaneringen tar stor hänsyn till ortens lantliga karaktär och historiska
kulturlandskap.

Byföreningen är mycket angelägen att utbyggnaden av Kungsberga sker i en
varsam takt och motsätter sig därför en utbyggnad av programområdena 3 och 4
inom tidsramen för nuvarande programförslag.
Kungsberga 2 november 2013
Styrelsen för Kungsberga Byförening
Ordinarie ledamöter:
Suppleanter:
Christin Blomberg (ordf.)
Maria Hörnell (vice ordf.)
Krister Hillerud (kassör)
Brita Cronvall
Johan Hedenberg
Gitte Ragsdale
Ann Margret Rogby (sekreterare)
Arne Forsén
Lotta Munkhammar
Per Westin
Adress:
c/o Christin Blomberg
Kungsbergavägen 33
179 97 FÄRENTUNA
www.facebook.com/kungsbergaby
www.kungsbergaby.se
Jonas Blomberg
Caroline Cardenas
Maud Fridh
Marcelo Zuleta