Klassningssystem – en överblick

2013-05-15
”Klassning av byggnader – en
överblick av de vanligaste systemen
och hur man ser på el och
värmeanvändning”
Klassningssystem –
en överblick
Daniel Olsson
Först jättekort om en bok..
Uppdragsgivare
“Swegon Air Academy är en plattform för objektiv
informations- och kunskapsförmedling med avseende
på inomhusmiljö- och luftbehandlingsfrågor”.
1)
Vad är nyttan?
2)
En fluga?
3)
Vilka system finns?
4)
Hur funkar de generellt…?
5)
Hur hanteras energifrågan?
6)
Några jämförelser – innehåll
7)
Några jämförelser - kostnader
Klassning - till vilken nytta?
Stärkt varumärke – miljöprofil
Studie: 80% tycker att ”miljöanpassade lokaler” bidrar positivt till ett företags externa image
Säkerställd god innemiljö
Studier: användare mer nöjda
Syfte
Förmedla kunskap om olika miljö- och
energiklassningssystem, paketerat i en kortfattad skrift.
Internationellt perspektiv!
Målgrupp
Framförallt fastighetsägare
– “Vad är det?” “Vilket system kan passa oss bäst?”
Energieffektivitet
Studie: inte nödvändigtvis för miljöklassningssystem
”Garanterad” byggnadskvalitet
Inga byggnadskvalitetssystem, men ”borde väl byggas med större omsorg?”
Utökad kundbas och uthyrningsgrad
Studier: 5 – 15 % högre uthyrningsgrad. Vissa kunder ställer krav.
Ökat finansiellt byggnadsvärde
Studier: 5 – 35 % i USA. 3 – 9 % i Europa & USA (även snabbare försäljning enligt en studie)
1
2013-05-15
Klassning - till vilken nytta?
Klassning – en tillfällig fluga?
Förbättrade lånevillkor och reducerad skatt
Finns system som i vissa länder ger bättre lånevillkor. Finns även system som i vissa länder ger skattereduktion.
Högre hyror
Studier: 0 – 6 % (en studie visade 17 %).
Ökat attraktionsvärde
”En positiv känsla”
Förenklad jämförelse internt (beslutsunderlag för ledningsnivå)
”Alla våra byggander skall vara minst silver”
Motsvara krav för byggnadstillstånd
Vissa städer/regioner kräver klassning
Reducerad resursanvändning
Ett redskap för att uppnå miljömål
Inom kort en självskriven del av byggprocessen!
Klassningssystem i boken
Klassningssystem i Sverige
Miljöklassningssystem (holistiskt perspektiv)
Internationella miljöklassningssystem
Svenska miljöklassningssystem
-
BREEAM (UK)
LEED (USA)
DGNB (GER)
Green Star (AUS)
Miljöbyggnad (SWE)
HQE (FRA)
-
-
-
CASBEE (JAP), IGBC (IND)
Olika fokus, ofta med
geografiska eller
kulturella förtecken
BREEAM (SGBC)
LEED (SGBC)
Internationella energiklassningssystem
Svenska energiklassningssystem
-
-
GreenBuilding (SGBC)
Energiklassningssystem (avgränsat perspektiv)
-
GreenBuilding (EU)
Minergie (SCH)
Passivhus (GER)
-
Energy Star (USA), Effinergie (FRA)
Miljöbyggnad (SGBC)
Svanen (Miljömärkning Sverige AB)
-
FEBY 12 (SCN)
• Passivhus FEBY 12
• Minienergihus
• Nollenergihus
• Plusenergihus
(SS-24300)
2
2013-05-15
SS 24300
BREEAM
FEBY12
Nybyggnation
x
x
x
Ombyggnation
x
x
x
Passivhus
Svanen
Internationella
GreenBuilding
LEED
Miljöbyggnad
x
x
x
x
x
x
x
x
x1
x
Allmänt upplägg för de flesta miljösystemen
Skede
x
Förvaltning
x
Byggnadstyper
x
x
x
x
x2
x
x
x
x
Lokaler
x
x
x
Bostäder
x
x
x
Industri
x
x
7
5
1
1
4
4
1
1
Klassningens giltighet
10 år
Livslång
Livslång
Rapport årligen
Livslång
10 år
Livslång
Till 20143
Typ av klassningssystem
Energi
Miljö
Energi
Energi
Miljö
Miljö
Energi
Miljö
BBR
BBR
Eget
BBR
ASHRAE
BBR
Eget
BBR
0
14
344
267
33
39
4
x
x
Stadsdelar
x
Klassningen
Antal betygssteg
Energianvändning referens
Indelning i olika delsystem
beroende på byggnadskategori mm
Exempelvis:
- Nybyggnation/ombyggnation/befintlig
- Småhus
- Flerbostadshus
- Lokaler
- skolor
- kontor
- affärer
- sjukvård
- mm
- Stadsdelar
Arbetsprocessen
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
Klassningssystem väljs (tex. BREEAM)
Delsystem identifieras (tex. nybyggt kontor)
Förstudie inkl. ”pre-assessment” (helst) inleds
Miljöklassningssamordnare utses
Byggnaden registreras hos ansvarigt organ
Oberoende certifierad bedömare kontaktas
Underlagsprocess
Underlag skickas in till ansvarigt organ (tex SGBC)
Granskningsprocess
Utfärdande av certifikat/klassning
Övrigt
Certifierade byggnader SWE
95
-
> 200 000
-
ca 600
ca 32 200
-
ca 4 400 enh
-
Geografisk utbredning
SWE
Världen
SWE
EUR
Världen
SWE
Världen
Norden
Ursprungsland
SWE
UK
SWE
EU
USA
Sverige
GER
SWE
Certifierade byggn. Världen
Många ämneskategorier i de flesta
miljösystemen
Viktad poängfördelning
Orimligt att ”maxa” alla
sektorer!
Innehåll
Flera frågor per ämneskategori
Ofta ”skenbart” väldefinierade
poängkriterier.
Tolkning tidsödande/viktigt!
(Ibland anlitas kreativa experter för att
få många poäng)
3
2013-05-15
Betygsättning
Exempel BREEAM
>85 %
Outstanding
70 %
Excellent
45 %
Good
55 %
Very
good
Pass
Miljöklassningssystem och energi - allmänt
BREEAM och LEED med avseende på energi
Energibiten ofta ca 20 – 25 % av totalen
Svårt aN förbise energifrågan om höga betyg eOersträvas. Men samma betyg ≠ samma energiprestanda
BREEAM
LEED
Ämnesområdet Energi:
Ämnesområdet Energi och atmosfär:
-
-
kWh, CO2 eller $
Olika sätt att redovisa energiprestanda beroende på system.
Inte bara energianvändning
Exempelvis även: förekomst av undermätare, energislag, effektbehov
CO2-emissioner
Energimätning
Låg eller noll fossila tekniker
Energieffektiva byggnadssystem
Energiprestandan beräknas och jämförs
(numera) mot BBR
Optimerad energianvändning
Förnybar energi
Gröna avtal
Energieffektiva byggnadssystem
Energiprestanda i $
Driftkostnad jämförs mot amerikanska krav för en
referensbyggnad (ASHRAE). Ingen nationell koppling.
4
2013-05-15
Miljöbyggnad och Svanen med avseende på energi
Energiklassningssystemen (i Sverige)
Energiprestandakrav för Passivhus FEBY och Minienergihus
Miljöbyggnad
Svanen
Bostäder Lokaler
Kriterier
Klimatzon
-
-
Energianvändning
Värmeeffektbehov
Solvärmelast
Energislag
Energianvändning
Lufttäthet
Energisnåla vitvaror och ljuskällor
Individuell mätning av varmvatten
Snålspolande toaletter och blandare
Energiprestanda jämförs mot BBR
Energiprestanda jämförs mot BBR
”Vanlig normalårskorrigerad BBR-energi” (värme,
tappvarmvatten, fastighetsel, komfortkyla)
75 % av BBR-kravet
Energianvändningen skall mätas i den färdiga
byggnaden under 12 mån för att erhålla certifiering
III
III
Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad
25
25
[kWh/m2 Atemp, år] Elvärmda (renodlat)
Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad
50
45
[kWh/m2 Atemp, år] Icke elvärmda (renodlat)
För Minienergihus gäller Passivhuskraven (FEBY) med nedanstående tillägg till varje
post.
Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad
[kWh/m2 Atemp, år] (renodlat)
+8
+8
Tillägg mot krav för Passivhus FEBY12
Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad
[kWh/m2 Atemp, år] (renodlat)
+20
+20
Tillägg mot krav för Passivhus FEBY12
Passivhus
FEBY
Ämnesområdet Energi:
Dessutom krav på...
-
Lufttäthet
Värmeeffektbehov
U-värde
mm
Minienergihus
Ämnesområdet Energi:
Skrift från Lågan
Skrift från Lågan – komplement till ”GRÖNT”
Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser (klimatzon III, lokaler)
Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser
(Här avses ”köpt BBR- energi” för icke elvärmda lokalbyggnader, zon III,
utan utelufttillägg)
1 500 m2
18 500 kr/m2
Procentuell ökning
10 000 m2
Faktisk kostnadsökning
Svårt! Vad skulle byggts annars?
Är ex grönt tak en merkostnad?
5