2013-05-15 ”Klassning av byggnader – en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning” Klassningssystem – en överblick Daniel Olsson Först jättekort om en bok.. Uppdragsgivare “Swegon Air Academy är en plattform för objektiv informations- och kunskapsförmedling med avseende på inomhusmiljö- och luftbehandlingsfrågor”. 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns? 4) Hur funkar de generellt…? 5) Hur hanteras energifrågan? 6) Några jämförelser – innehåll 7) Några jämförelser - kostnader Klassning - till vilken nytta? Stärkt varumärke – miljöprofil Studie: 80% tycker att ”miljöanpassade lokaler” bidrar positivt till ett företags externa image Säkerställd god innemiljö Studier: användare mer nöjda Syfte Förmedla kunskap om olika miljö- och energiklassningssystem, paketerat i en kortfattad skrift. Internationellt perspektiv! Målgrupp Framförallt fastighetsägare – “Vad är det?” “Vilket system kan passa oss bäst?” Energieffektivitet Studie: inte nödvändigtvis för miljöklassningssystem ”Garanterad” byggnadskvalitet Inga byggnadskvalitetssystem, men ”borde väl byggas med större omsorg?” Utökad kundbas och uthyrningsgrad Studier: 5 – 15 % högre uthyrningsgrad. Vissa kunder ställer krav. Ökat finansiellt byggnadsvärde Studier: 5 – 35 % i USA. 3 – 9 % i Europa & USA (även snabbare försäljning enligt en studie) 1 2013-05-15 Klassning - till vilken nytta? Klassning – en tillfällig fluga? Förbättrade lånevillkor och reducerad skatt Finns system som i vissa länder ger bättre lånevillkor. Finns även system som i vissa länder ger skattereduktion. Högre hyror Studier: 0 – 6 % (en studie visade 17 %). Ökat attraktionsvärde ”En positiv känsla” Förenklad jämförelse internt (beslutsunderlag för ledningsnivå) ”Alla våra byggander skall vara minst silver” Motsvara krav för byggnadstillstånd Vissa städer/regioner kräver klassning Reducerad resursanvändning Ett redskap för att uppnå miljömål Inom kort en självskriven del av byggprocessen! Klassningssystem i boken Klassningssystem i Sverige Miljöklassningssystem (holistiskt perspektiv) Internationella miljöklassningssystem Svenska miljöklassningssystem - BREEAM (UK) LEED (USA) DGNB (GER) Green Star (AUS) Miljöbyggnad (SWE) HQE (FRA) - - - CASBEE (JAP), IGBC (IND) Olika fokus, ofta med geografiska eller kulturella förtecken BREEAM (SGBC) LEED (SGBC) Internationella energiklassningssystem Svenska energiklassningssystem - - GreenBuilding (SGBC) Energiklassningssystem (avgränsat perspektiv) - GreenBuilding (EU) Minergie (SCH) Passivhus (GER) - Energy Star (USA), Effinergie (FRA) Miljöbyggnad (SGBC) Svanen (Miljömärkning Sverige AB) - FEBY 12 (SCN) • Passivhus FEBY 12 • Minienergihus • Nollenergihus • Plusenergihus (SS-24300) 2 2013-05-15 SS 24300 BREEAM FEBY12 Nybyggnation x x x Ombyggnation x x x Passivhus Svanen Internationella GreenBuilding LEED Miljöbyggnad x x x x x x x x x1 x Allmänt upplägg för de flesta miljösystemen Skede x Förvaltning x Byggnadstyper x x x x x2 x x x x Lokaler x x x Bostäder x x x Industri x x 7 5 1 1 4 4 1 1 Klassningens giltighet 10 år Livslång Livslång Rapport årligen Livslång 10 år Livslång Till 20143 Typ av klassningssystem Energi Miljö Energi Energi Miljö Miljö Energi Miljö BBR BBR Eget BBR ASHRAE BBR Eget BBR 0 14 344 267 33 39 4 x x Stadsdelar x Klassningen Antal betygssteg Energianvändning referens Indelning i olika delsystem beroende på byggnadskategori mm Exempelvis: - Nybyggnation/ombyggnation/befintlig - Småhus - Flerbostadshus - Lokaler - skolor - kontor - affärer - sjukvård - mm - Stadsdelar Arbetsprocessen 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) Klassningssystem väljs (tex. BREEAM) Delsystem identifieras (tex. nybyggt kontor) Förstudie inkl. ”pre-assessment” (helst) inleds Miljöklassningssamordnare utses Byggnaden registreras hos ansvarigt organ Oberoende certifierad bedömare kontaktas Underlagsprocess Underlag skickas in till ansvarigt organ (tex SGBC) Granskningsprocess Utfärdande av certifikat/klassning Övrigt Certifierade byggnader SWE 95 - > 200 000 - ca 600 ca 32 200 - ca 4 400 enh - Geografisk utbredning SWE Världen SWE EUR Världen SWE Världen Norden Ursprungsland SWE UK SWE EU USA Sverige GER SWE Certifierade byggn. Världen Många ämneskategorier i de flesta miljösystemen Viktad poängfördelning Orimligt att ”maxa” alla sektorer! Innehåll Flera frågor per ämneskategori Ofta ”skenbart” väldefinierade poängkriterier. Tolkning tidsödande/viktigt! (Ibland anlitas kreativa experter för att få många poäng) 3 2013-05-15 Betygsättning Exempel BREEAM >85 % Outstanding 70 % Excellent 45 % Good 55 % Very good Pass Miljöklassningssystem och energi - allmänt BREEAM och LEED med avseende på energi Energibiten ofta ca 20 – 25 % av totalen Svårt aN förbise energifrågan om höga betyg eOersträvas. Men samma betyg ≠ samma energiprestanda BREEAM LEED Ämnesområdet Energi: Ämnesområdet Energi och atmosfär: - - kWh, CO2 eller $ Olika sätt att redovisa energiprestanda beroende på system. Inte bara energianvändning Exempelvis även: förekomst av undermätare, energislag, effektbehov CO2-emissioner Energimätning Låg eller noll fossila tekniker Energieffektiva byggnadssystem Energiprestandan beräknas och jämförs (numera) mot BBR Optimerad energianvändning Förnybar energi Gröna avtal Energieffektiva byggnadssystem Energiprestanda i $ Driftkostnad jämförs mot amerikanska krav för en referensbyggnad (ASHRAE). Ingen nationell koppling. 4 2013-05-15 Miljöbyggnad och Svanen med avseende på energi Energiklassningssystemen (i Sverige) Energiprestandakrav för Passivhus FEBY och Minienergihus Miljöbyggnad Svanen Bostäder Lokaler Kriterier Klimatzon - - Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Energianvändning Lufttäthet Energisnåla vitvaror och ljuskällor Individuell mätning av varmvatten Snålspolande toaletter och blandare Energiprestanda jämförs mot BBR Energiprestanda jämförs mot BBR ”Vanlig normalårskorrigerad BBR-energi” (värme, tappvarmvatten, fastighetsel, komfortkyla) 75 % av BBR-kravet Energianvändningen skall mätas i den färdiga byggnaden under 12 mån för att erhålla certifiering III III Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad 25 25 [kWh/m2 Atemp, år] Elvärmda (renodlat) Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad 50 45 [kWh/m2 Atemp, år] Icke elvärmda (renodlat) För Minienergihus gäller Passivhuskraven (FEBY) med nedanstående tillägg till varje post. Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad [kWh/m2 Atemp, år] (renodlat) +8 +8 Tillägg mot krav för Passivhus FEBY12 Specifik energianvändning enligt BBR Elevererad [kWh/m2 Atemp, år] (renodlat) +20 +20 Tillägg mot krav för Passivhus FEBY12 Passivhus FEBY Ämnesområdet Energi: Dessutom krav på... - Lufttäthet Värmeeffektbehov U-värde mm Minienergihus Ämnesområdet Energi: Skrift från Lågan Skrift från Lågan – komplement till ”GRÖNT” Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser (klimatzon III, lokaler) Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser (Här avses ”köpt BBR- energi” för icke elvärmda lokalbyggnader, zon III, utan utelufttillägg) 1 500 m2 18 500 kr/m2 Procentuell ökning 10 000 m2 Faktisk kostnadsökning Svårt! Vad skulle byggts annars? Är ex grönt tak en merkostnad? 5