Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Arbetsutskottet 2011-02-28 24 Au § Dnr 40/2011 212 Planeringsdirektiv – fördjupad översiktsplan för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers kommun fastställs. Beskrivning av ärendet Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs 2010-11-22 framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars 2012. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2011-02-11 Ortsanalys för Vingåkers centralort _____ Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2011-02-11 Vår handläggare Britta Markström 0151-191 54, [email protected] Planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa förslag till planeringsdirektiv inför fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort Sammanfattning Av översiktsplanen för Vingåkers kommun som antogs 2010-11-22 framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Kommunledningsförvaltningen har som underlagsmaterial inför det fortsatta arbetet tagit fram en ortsanalys för centralorten. Förvaltningen har också tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet för att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ambition är att ett samrådsförslag ska vara klart i mars 2012. Bakgrund VK101S v1.0 060208, TJÄNSTEUTLÅTANDE Vingåkers kommun antog 2010-11-22 en ny översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram för Vingåkers centralort. Vingåkers kommun deltar i Energimyndighetens program ”uthållig kommun” och har inom temaområdet ”fysisk planering” valt att arbeta med en fördjupning av centralorten som planeringsuppgift. Kommunen har med anledning av detta deltagit i tre workshops inom ”uthållig kommun” kring metoder för en hållbar fysisk planering. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: [email protected] • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 2 (2) Under våren 2010 beviljades Vingåkers kommun 210 000 kr i stöd från Boverket för projektet ”Ett tryggare Vingåker – den fördjupade översiktsplanen som verktyg”. Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet i Vingåkers tätort ur ett jämställdhetsperspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort. Rapporten utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. Kommunledningsförvaltningen har under hösten 2010 påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan genom framtagande av en ortsanalys för centralorten. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag inför fortsatt arbete. För att inhämta medborgarnas synpunkter kring ortens framtida utveckling utnyttjades också företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. Förvaltningen har utformat en preliminär tidplan för det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen: 2011 Månad 1 2 3 4 5 6 7 2012 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 2013 8 9 10 11 12 Upprättande av förslag Beslut om samråd Samråd Revidering Beslut om utställning Utställning Bearbetning Beslut Förvaltningen har, utifrån genomförd ortsanalys, tagit fram förslag till direktiv för det fortsatta arbetet. Syftet med att fastställa direktiv för arbetet är att tydliggöra syftet med planen samt att möjliggöra politiskt deltagande i ett tidigt skede av processen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen föreslår att nedanstående planeringsdirektiv antas för det fortsatta arbetet: Syftet med den fördjupade översiktplanen är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda 1 2 3 4 5 6 boendemiljöer. Planen ska även visa på hur Vingåker på bästa sätt tillvaratar sitt geografiska läge och de möjligheter som Västra Stambanan och ortens funktion som regionalt centra för östra Närke och norra Östergötland ger. Den fördjupade översiktsplanen ska ge vägledning för kommande detaljplanering och för övrig planering i området. Följande planeringsdirektiv ges för det fortsatta arbetet: I Vingåker finns flera byggnader och platser som vittnar om ortens rika historia. Ortens historia ska även fortsättningsvis tillåtas spela en viktig roll den framtida markanvändningen. Planen ska medverka till utveckling av långsiktigt hållbara bebyggelsemiljöer. Tillkommande bebyggelse ska utgöra en naturlig fortsättning på staden. Ny bebyggelse ska lokaliseras till platser som innebär att bebyggelsen blir attraktiv, är naturlig i landskapet, har lämpliga markförhållanden samt nyttjar infrastrukturen väl. Planen ska visa på hur viktiga park- och naturmiljöer kan bevaras och utvecklas. Planen ska säkerställa expansionsmöjligheter för Vingåker som handelsort. Planen ska visa på hur stationsnärhetseffekten kan utnyttjas för att ge förutsättningar för ett ökat hållbart resande. Planen ska visa på behov av infrastruktursatsningar i form av vägar samt gång- och cykelvägar. Planen ska visa på hur Köpmangatan och Bondegatan kan förstärkas i sin funktion av ortens centrum. Planen ska särskilt beakta trygghetsaspekter Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör styrgrupp för det fortsatta arbetet och plangruppen utgör referensgrupp. Dialogen med allmänhet, näringsliv och andra berörda om viktiga frågor för ortens utveckling ska påbörjas redan innan det formella samrådet. Extern kommunikation ska ske kontinuerligt via kommunens hemsida, pressmeddelanden samt kommuntidningen som delas ut till samtliga hushåll i Vingåkers kommun. Intern kommunikation ska ske via kommunens intranät. 3 (3) 4 (4) Bilagor Ortsanalys för Vingåkers centralort VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Britta Markström Planeringssekreterare Ortsanalys Vingåker.doc Ortsanalys för Vingåkers centralort Inledning.......................................................................................................... 2 Metod ..............................................................................................................2 Bakgrund ......................................................................................................... 3 Läge ..............................................................................................................3 Befolkning ..............................................................................................................3 Näringsliv ..............................................................................................................4 Historia ............................................................................................................ 5 Knutpunkten var kyrkan .........................................................................................6 Säfstaholms slott....................................................................................................7 Konfektionstraditionen ...........................................................................................8 Järnvägen ............................................................................................................10 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården .................................16 Landskap och grönstruktur ......................................................................... 18 Värdefull natur......................................................................................................20 Grön- och blåstruktur ...........................................................................................20 Kommunikationer ......................................................................................... 21 Vägnät ............................................................................................................21 Gång- och cykelvägar ..........................................................................................21 Kollektivtrafik ........................................................................................................22 Pendling ............................................................................................................23 Miljö-, hälso- och riskfaktorer...................................................................... 23 Funktioner ..................................................................................................... 24 Handel och service ..............................................................................................24 Offentlig verksamhet ............................................................................................25 Industri och produktion.........................................................................................25 Kultur och fritid .....................................................................................................25 Bostäder ............................................................................................................26 Strukturer ...................................................................................................... 26 Stråk ............................................................................................................26 Barriärer ............................................................................................................26 Områden ............................................................................................................27 Knutpunkter..........................................................................................................27 Landmärken .........................................................................................................28 Aktuella planeringsförutsättningar ............................................................. 28 Handelsort Vingåker..................................................................................... 28 Ett tryggare Vingåker ................................................................................... 29 Projektet Framtidsboxen.............................................................................. 31 Synpunkter inkomna på företagsmässan .................................................. 31 Slutsatser ...................................................................................................... 33 1 Inledning Vingåkers kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för kommunen. Av översiktsplanen framgår att en fördjupning ska tas fram för Vingåkers centralort. Denna ortsanalys syftar till att beskriva och lyfta fram ortens karaktär samt vilka styrkor och svagheter som orten har. Ortsanalys är en metod som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Analysen är med andra ord ett planeringsunderlag och inte någon beslutsprocess. Metod Analysen framtagen av tjänstemän på kommunledningsförvaltningen och är tänkt att fungera som underlag för fortsatt planering. För att hämta in synpunkter kring ortens framtida utveckling nyttjades företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. 2 Bakgrund Läge Vingåkers kommun ligger i sydvästra Mälardalen och gränsar till kommunerna Katrineholm, Finspång och Örebro. Det faktum att kommunen därmed gränsar till två andra län innebär utmaningar gällande exempelvis infrastruktursatsningar och kollektivtrafikförbindelser. Vingåkers centralort ligger i mitten av Vingåkers kommun och är kommunens i särklass största tätort med cirka 4 250 invånare. Orten ligger strax söder om riksväg 52 och järnvägen Västra Stambanan passerar genom samhället. Avståndet till Stockholm är ca 165 km, till Örebro ca 55 km och till Katrineholm ca 22 km. Tack vare Västra Stambanan finns förhållandevis goda förutsättningar för resande till och från Stockholm. Bebyggelsen omfattar en yta på 3,8 km2 och omges huvudsakligen av ett öppet jordbrukslandskap. Befolkning Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i tätorten under de senaste 25 åren. Tydligt är att befolkningen i centralorten minskat kraftigt sedan 1990 men att befolkningsutvecklingen under de senaste åren varit relativt stabil även om befolkningen minskat. Befolkningsminskningen kan tydligt kopplas till att konfektionsindustrin flyttat sin produktion utomlands vilket medförde betydande konsekvenser för ortens näringsliv. Befolkningsutveckling i tätorten 1985-2009 År Antal År Antal 1985 5 100 1998 4 585 1986 5 111 1999 4 458 1987 5 157 2000 4 384 1988 5 121 2001 4 322 1989 5 093 2002 4 352 1990 5 182 2003 4 326 1991 5 101 2004 4 338 1992 5 074 2005 4 379 1993 5 027 2006 4 391 1994 4 968 2007 4 296 1995 4 849 2008 4 245 1996 4 755 2009 4 253 1997 4 684 3 Tabellen nedan visar befolkningsfördelningen i tätorten. Det kan konstateras att befolkningsfördelningen är relativt jämn mellan könen totalt sett men att det finns färre kvinnor i åldrarna 16-24 år än män i samma ålder samt att det finns fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre. Befolkningsfördelning i tätorten 2009-12-31 Ålder Totalt Män Kvinnor 0-5 år 270 146 124 6-9 år 209 106 103 10-12 år 132 67 65 13-15 år 164 77 87 16-18 år 186 101 85 19-24 år 289 165 124 25-44 år 947 474 473 45-64 år 1077 559 518 65-79 år 623 287 336 80 år och äldre 356 123 233 Summa 4253 2105 2148 Näringsliv Näringslivet i Vingåkers centralort domineras av handel och offentlig verksamhet. Viss tillverknings- och jordbruksverksamhet förekommer också på orten samt även fastighetsägare, restaurangverksamhet och traditionella verksamheter som till exempel frisör. Av kommunens 505 registrerade företag finns 165 av dessa i centralorten, eller är i alla fall registrerade på orten.1 1 Information från Gunilla Malm 4 Historia Vingåker utgör handels- och industricentrum för en gammal känd kulturbygd. Namnet Vingåker finns med på handlingar redan från 1300-talet. På 1500-talet blev Vingåker en betydande marknadsplats och bygdens produkter, främst humle och vadmal, transporterades också långväga för försäljning.2 På Åsens marknad kunde man köpa spannmål, matvaror, humle, verktyg och tyger medan man på Hacksta backe kunde besöka kreatursmarknaden.3 Marknaden på Åsens marknad upphörde 1934. Området där marknaden ägde rum kallas fortfarande marknadsplan.4 Bild 1. Marknadsplan där Åsens marknad tidigare ägde rum Hacksta by nämns redan på 1300-talet i skriftliga källor. Hacksta och Åsen var ursprungligen troligen samma by. Det finns några äldre gårdar kvar i Hacksta byggda på 1820-talet och framåt.5 Bild 2. Hacksta by (Västra Vingåkers Hembygdsförening) ÖP 90, s. 3 Lilla boken om Vingåker, s. 27 4 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2010, s.12 5 ÖP 90, 3. 16 2 3 5 Knutpunkten var kyrkan Bebyggelsen i Vingåker var koncentrerad kring kyrkan fram till västra stambanans tillkomst år 1862, då stationssamhället växte fram.6 Västra Vingåkers kyrka har anor från 1200-talet och den kyrka som nu är i bruk invigdes 1783. År 1838 byggdes Sjöholmskoret om för att harmonisera med kyrkan i övrigt och 1885 brann tornhuven men kyrkan i övrigt räddades. I övrigt har exteriören inte förändrats sedan den stora ombyggnationen 1783. Bild 3. Västra Vingåkers kyrka före tornbranden 1885 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Inom området ligger förutom kyrkan ett antal ur kulturhistorisk synpunkt intressanta byggnader; Kyrkans hus och Klockargården (tidigare skolor), gamla sockenbyggningen, före detta gästgiveriet, före detta församlingshemmet och ett uthus. Väster om Storgatan ligger också Hembygdsmuseet och Åsens gård. Prästgården, som ligger vid ån och uppfördes 1768 står också fortfarande kvar. 7 Bild 4. Prästgården - uppförd som synes mellan åren 1768-1770 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 6 7 Lilla boken om Vingåker, s. 14 ÖP 90, s. 16 6 Säfstaholms slott Säfstaholms slotts brokiga historia börjar redan 1666 då det första stenhuset stod färdigt på platsen efter ritningar av Erik Dahlberg. I början av 1700-talet kom godset genom giftermål att hamna i släkten Bondes ägo och det var under Gustav Trolle Bondes tid som slottet upplevde sin stora glansperiod. Med stor generositet välkomnades framför allt konstnärer till Säfstaholm och slottets konstsamling växte under första halvan av 1800-talet till en av Sveriges allra största. Det som idag är Vingåkers centrum var för 200 år sedan slottsmark eller ängs- och hagmark. Efter Trolle Bondes europeiska bildningsresa fick slottet sin nuvarande nyklassisistiska stil efter ritningar av arkitekten Gjörwell. Bild 5. Säfstaholms slott (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Då försvann också gårdsbyggnaderna och den franska trädgården och istället kom gräsplaner, trädgrupper och vatten och i parken byggdes ett magnifikt orangeri.8 Här hade man också skola för blivande trädgårdsmästare under många år.9 Bakom orangeriet finns det kända äppelträdet, Säfstaholmsträdet. Det är moderträd till alla äppelträd av sorten Säfstaholm.10 Kamrersbostaden vid Slottsvägen är också från tidigt 1800-tal. 11 ÖP 90, s. 16 Lilla boken om Vingåker, s. 18 10 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1989, s. 20-21 11 Lilla boken om Vingåker, s. 14 8 9 7 Bild 6. Orangeriet (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Konfektionstraditionen I Vingåker och i den angränsande socknen Österåker har folkdräktens särpräglade utseende anor från förkristen tid. Redan i slutet av 1500-talet noterades dräkterna som ålderdomliga. Dräkterna har heller inte förändrats mycket under årens lopp. Det finns uppgifter om hur sockenstämman i Vingåker på 1700-talet utfärdade bötesstraff för de sockenbor som ändrade plaggen eller inte bar dräkt. Den stora utbredningen och väl hävdade användningen av folkdräkter medförde att flera yrkesgrupper försörjde sig på tillverkning av klädesplagg.12 Redan på 1800-talet fanns det därför gott om skräddare i Vingåker. Dessa organiserades mer och mer och till slut växte flera konfektionsindustrier fram. De växte, slogs samman, upphörde och i slutändan fanns två stora kvar; Widengrens och Ljungströms. 12 Synat i sömmarna, s. 8 8 Bild 7. Widengrens nya lokaler (Västra Vingåkers Hembygdsförening) När Widengrens 1937 flyttade till sina nya lokaler som uppförts i funktionalistisk stil vid järnvägen (nuvarande Vingåkers Factory Outlet) tog Ljungströms över de lokaler som Widengrens hade lämnat vid Åbron (nuvarande Åbrogården). Huset Åbrogården har en lång historia. Den äldsta delen tillhörde från början Spånga kraftstation innan det blev konfektionsfabrik och sedan lokal för offentlig verksamhet.13 Bild 8. Nuvarande Åbrogården, tidigare kraftstation och konfektionsfabrik (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 13 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1998, s. 5 9 Mot slutet av sextiotalet gick det sämre för konfektionsindustrin i Sverige och många fabriker gick i konkurs. 1970 gick Widengrens i konkurs och Ljungströms tog över de stora lokalerna vid järnvägen. I början av 1990-talet upphörde fabriken i Vingåker och all tillverkning flyttade till Ungern. Kvar i Vingåker fanns stora tomma lokaler där en outlet byggdes upp i liten skala från slutet av 1990talet. Idag har den byggts ut ett flertal gånger, har ca 600 000 besökare varje år och flera andra outlets har etablerats i området. Järnvägen Järnvägen invigdes första gången 1862. Från början var tanken att den skulle dras ytterligare norrut om Vingåker. Dåvarande greven på Säfstaholms slott ville dock ha nära till tåget och utövade påtryckning så att järnvägen drogs närmre slottet. Vingåkers stationshus ritades av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd och är en spegelvändning av Sparreholms första stationshus. Endast två stationshus av denna typ uppfördes.14 Bild 9. Järnvägsstationen (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Efter järnvägens tillkomst växte stationssamhället snabbt norrut längs Köpmangatan (dåvarande Storgatan) och Storgatan (dåvarande Landsvägsgatan). Bebyggelsen inom Säfstaholms omgivningar bildar idag en fin sammanhängande miljö med bebyggelse huvudsakligen uppförd under 30-talet fram till slutet av 40talet. 15 14 15 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s. 15 ÖP 90, s. 16 10 Bild 10. Köpmangatan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Många trähus i centrala Vingåker brann under åren 1938-1944. Storbranden 1938 resulterade i att åtta byggnader brann ner i området som begränsas av Järnvägsgatan, Storgatan, Bondegatan och Köpmangatan.16 Bild 11. Köhlers kyrka som brann ner 1940 och låg där järnhandeln nu ligger (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Under 60- och 70-talet revs flera kvarter för att bland annat ge plats för bredare gator, parkeringsplatser och bron över järnvägen. 16 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2008, s. 26-28 11 Bild 12. F.d. Konsum som fick ge plats för Centrumhuset (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 13. P. Ericssons speceri- och skoaffär som låg där Cityhallen sedan byggdes (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 12 På södra sidan järnvägen finns nästan uteslutande bostäder, både villor och flerfamiljshus. De flesta av husen är byggda i början av 1940-talet och senare.17 Det har även funnits ett antal verksamheter i området närmast järnvägen exempelvis mejeri, ångsåg, snickeri och diverse affärer. Ett av de äldre hus som fortfarande står kvar är Köhlers magasin som uppfördes 1879 efter ritningar av arkitekten Emil Viktor Langlet åt handlarfamiljen Lindahl. Senare bedrevs även bryggerirörelse i fastigheten tills den köptes av Josef Köhler för att användas som lagerlokal.18 En annan tidstypisk byggnad på den södra sidan järnvägen är den gamla spisbrödsfabriken. Byggnaden är troligen uppförd under 1920-30-talet och är karaktäristisk för sin tids industriarkitektur.19 Bild 14. Köhlers magasin (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 15. Gamla spisbrödsfabriken (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Lilla boken om Vingåker, s. 14 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 2003, s. 15-17 19 Detaljplan för kv. Bagaren 20 17 18 13 Lantmäteriets häradsekonomiska karta från 1897-1901 nedan visar översiktligt hur bebyggelsen hade brett ut sig i Vingåker i slutet av 1800-talet. Kartan på nästa sida visar sedan översiktligt hur bebyggelsen växt fram. Bild 16. Karta över Vingåker producerad 1897-1901 (Lantmäteriet) Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet revs cirka 250 lägenheter i det kommunala bostadsbolagets bestånd på södra sidan järnvägen (bland annat på Sävsta, Gränden och Vannalaplan och ett antal lägenheter vid järnvägen) på grund av den negativa befolkningsutvecklingen som resulterat i ett stort antal tomma lägenheter. 14 15 Områden och byggnader av intresse för kulturmiljövården Kommunen lät 1991 Sörmlands länsmuseum inventera och beskriva bebyggelsen inom centralorten och därmed också kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som bör bevaras. Utifrån inventeringen angavs sedan i den fördjupade översiktsplanen för centralorten från 1990 två områden som kulturhistoriskt intressanta; Vingåkers kyrka och området kring kyrkan samt Säfstaholms slott med omgivningar. I planen anges också ett antal byggnader som kulturhistoriskt intressanta: Kyrkans hus, klockarbostaden, sockenbyggningen, f.d. gästgiveriet, f.d. församlingshemmet och ett uthus, f.d. sockenmagasinet (två byggnader) samt Åsens gård Säfstaholms slott, Kamreraren 3, Sparre 4,5 och 6, Prästgården, Stationshuset, Läkaren 11-12 (Myrstacken) samt Orangeriet 3 Hacksta by med några äldre gårdar från 1820-talet Kaplansgården med tillhörande uthus Silver och Ståls industribyggnad (Köhlers magasin) Två byggnader inom fastigheten Häradsdomaren i Hacksta Säfstaholms gård med tillhörande bebyggelse Bild 17. Kyrkskolan (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 16 Bild 18. Åsens gård med omgivningar (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Bild 19. Säfstaholms gård (Västra Vingåkers Hembygdsförening) 17 Landskap och grönstruktur För flera tusen år sedan var hela Vingåker täckt av vatten och under en lång tid var det en vik i Östersjön. Marken har sedan långsamt höjt sig och möjliggjort bosättningar.20 Med befolkningsökningen steg också kravet på större åkerarealer. Sjösänkningar för att vinna åkermark var vanligt under mitten och slutet av 1800-talet. För att få större och bättre åkermark sänktes också Kolsnaren och Viren under slutet av 1800-talet. Det skulle dock visa sig att sjösänkningen inte löst alla problem. För att resultatet skulle bli enligt förväntan krävdes även uppmuddring av ån vilket genomfördes under början av 30-talet. För att förhindra översvämningar vallades ån också in under 80- och 90-talet då även pumpstationer installerades för att kunna pumpa ut överskottsvattnet från området.21 Bild 20. Översvämningen 1915. Husen till höger är Storgatan 28 och 30 (Västra Vingåkers Hembygdsförening) Den breda dalgång som sträcker sig från sjön Kolsnaren och västerut ger området dess karaktär av slättbygd. I dalgångens mitt flyter Vingåkersån mot Kolsnaren. Dalgången genomkorsas i nord-sydlig riktning av en grusås som är mellan 300-800 meter bred. Åsen höjer sig över dalgången 4-15 m med sina lägsta delar mellan 20 21 Lilla boken om Vingåker, s. 9 Västra Vingåkers Hembygdsförenings årsskrift 1996, s. 26-34 18 järnvägen och Vingåkersån. Området söder om järnvägen övergår i höjdpartier vid Vannala och Dammsdal. Vegetationen består huvudsakligen av lövträd med inslag av ädellövträd och barrträd. Inom Hacksta, Dammsdal och övre Vannala dominerar dock barrträden. Vegetationen följer i stort åsen och höjdpartierna. På slätten finns dock flera mindre lövträdsdungar, främst längs Vingåkersån. Grundförhållandena är generellt sett goda inom grusåsen och höjdpartierna söder om järnvägen medan slätten har betydligt sämre grundförhållanden.22 22 ÖP 90, s. 3 19 Värdefull natur Kartan till höger visar värdefulla naturmiljöer i och kring centralorten. Ingen del av centralorten anges som riksintresse för naturvård. Vingåkersån och området i anslutning till Vingåkersån ingår dock i länsstyrelsens naturvårdsprogram tack vare vackra lövskogspartier och mindre våtmarker med rikt fågelliv. I programmet görs bedömningen att områdets naturvärden bevaras om landskapet hålls öppet, om ån inte utsätts för regleringar eller andra radikala ingrepp och om lövskogskaraktären vid ån bevaras.23 Området kring Hacksta ö ingår även i denna avgränsning. Inventeringar visar att det även längs ån finns sumpskogar, värdefull ängs- och betesmark, ädellövskog och skyddsvärda träd. Ån och Hacksta Ö är även utpekat som lokalintresse för friluftsliv. I området kring Kolsnaren finns också natur som utpekats i olika inventeringar. Grusvägarna norr om Sävstaholms gård är kantade av vackra alléer. Flera av träden har av länsstyrelsen utpekats som skyddsvärda träd. Söder om centralorten finns ett område som i översiktsplanen finns angivet som lokalintresse för friluftsliv. Grön- och blåstruktur I orten finns flera gröna stråk och parkytor som är värdefulla för ortens karaktär. Alléerna längs grusvägarna sydöst om järnvägen utgör populära gångstråk med 23 ÖP 90 s. 17 20 vacker utsikt över det öppna jordbrukslandskapet. Likaså är åpromenaden ett populärt gångstråk som skulle kunna stärkas ytterligare. Slottsparken utanför Säfstaholms slott är ett annat uppskattat grönområde med fontäner i slottsdammen. Tennisparken och långparken med tillhörande gång- och cykelväg är andra viktiga grönområden även om tennisparken är i stort behov av omdaning. Skogarna sydväst om Vannalaområdet är också en uppskattad naturmiljö. Vingåkersån och dammarna vid Säfstaholms slott utgör den huvudsakliga blåstrukturen i Vingåkers tätort. Vid Åbrogården längs Vingåkersån finns också en uppskattad småbåtshamn. Tätortens kontakt med Kolsnaren är i dagsläget inte särskilt påtaglig. Kommunikationer Vägnät Huvudvägnätet i Vingåker utgörs huvudsakligen av Storgatan, vägen mot Högsjö, Bondegatan, Vannalavägen, Vikingavägen samt Skolgatan och dess förlängning mot Forsa. Det övriga vägnätet är uppbyggt av lokalgator som ansluter till huvudvägnätet. Norrifrån ansluter riksväg 52 som är utpekat som riksintresse för kommunikationer. De största trafikmängderna finns på Storgatan (cirka 5 440 fordon/dygn) och riksväg 52 (cirka 5 620 fordon/dygn). På Bondegatan ligger trafikmängden på en lägre nivå (2 070 fordon/dygn).24 I översiktsplanen har behovet av en östra förbifart från riksväg 52 mot Forsa identifierats för att avlasta Storgatan och undvika att farligt gods transporteras genom centrala Vingåker. Vägverket gjorde en vägutredning 1997 för att pröva olika alternativ till en östlig förbifart. Något beslut om val av åtgärd är inte fattat varför handlingen inte har någon formell status. Sedan tidigare har även diskuterats en ny lokalgata i form av en förlängning av Henalavägen mot Hansjöskolan för att avlasta Storgatan och binda samman tätorten. Gång- och cykelvägar I centralorten saknas gång- och cykelvägar längs ett flertal vägar. Gång- och cykelväg längs Bondegatan mot Kjesäter skulle bidra till att binda ihop utbildningsanläggningen med centralorten. Cykelväg saknas även längs delar av Vannalavägen och längs Skolgatan. En förstärkt GC-överfart över Högsjövägen skulle bidra till en mer trafiksäker situation för gång- och cykeltrafikanter. 24 Trafikräkningar genomförda inom projektet ”Handelsort Vingåker” 21 I översiktsplanen anges bland annat att en underfart vid cirkulationsplatsen under riksväg 52 är särskilt viktig för att säkerställa en god trafiksituation. En sådan underfart samt en cykelväg längs resterande del av Storgatan, skulle även förbättra möjligheterna att gå och cykla till Båsenberga friluftsområde. Det finns ett behov av att närmare undersöka behovet av gång- och cykelvägar i centralorten. Kollektivtrafik Genom samhället går Västra Stambanan som är utpekad som riktintresse för kommunikationer. 1971 slutade tågen stanna i Vingåker. Först 2003 återinvigdes den nya perrongen och tågstopp i Vingåker återinfördes på vissa turer. För Vingåkers kommun är det angeläget att järnvägssträckan Stockholm – Södertälje – Flen – Katrineholm – Vingåker Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. För att utnyttja järnvägsförbindelserna på bästa sätt och öka resandeunderlaget är det fördelaktigt om man kan placera ny bebyggelse, särskilt kontor och bostäder, i närhet av stationen. Det är även viktigt att beakta utformningen av bytespunkten samt möjligheterna att ta sig till stationen via andra kommunikationsmedel samt gångoch cykelvägar. I Vingåkers centralort finns ingen egentlig stadsbusstrafik. Däremot finns landsortstrafik till olika destinationer och med varierande turtäthet som på så sätt delvis fungerar som stadsbusstrafik. Bästa turtätheten har bussarna från och till Katrineholm. Kartan till höger visar var hållplatser finns lokaliserade i centralorten och kollektivtrafikens sträckningar. 22 Pendling Statistik från SCB från 2007 visar att en stor del av nattbefolkningen i Vingåker (44 %) också arbetar i tätorten. Näst vanligast är att pendla till Katrineholms kommun (21 %). Tabellen nedan visar var nattbefolkningen i Vingåkers tätort arbetar. Arbetsort/kommun/län Vingåker tätort Högsjö tätort Österåker tätort Baggetorp tätort Marmorbyn tätort Landsbygd (Vingåkers kommun) Rörlig arbetskraft (Vingåkers kommun) Restförda i (Vingåkers kommun) Katrineholms kommun Övriga Södermanland Stockholms län Östergötlands län Örebro län Övriga Sverige Andel 44 % 5% 0% 0% 1% 7% 9% 2% 21 % 2% 3% 2% 2% 2% Miljö-, hälso- och riskfaktorer Kartan på nästa sida visar miljö, hälso- och riskfaktorer i centralorten. Tydligt är att markradon är en riskfaktor att hantera, främst längs grusåsen som genomkorsar centralorten i nord-sydlig riktning. Andra viktiga aspekter att ta med i planeringen är översvämningsrisken längs Vingåkersån på båda sidor om åsen samt skredrisken i området vid Tennishallen. Översvämningsrisken behöver utredas närmare. I centralorten finns ett antal förorenade områden identifierade. Områdena är utmärkta på kartan. Vid ett av områdena, området kring reningsverket, bör även ett säkerhetsavstånd iakttas på cirka 300 meter från reningsverket på grund av risken för luktande föroreningar, spridning av bakterier samt buller25. 25 Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet 1995:5, Boverket, Räddningsverket samt Socialstyrelsen 23 Riksväg 52 och vägen mot Högsjö är även utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods. Utöver dessa vägar transporteras farligt gods även genom centrala Vingåker, bland annat till verksamheterna vid Nammo Vingåkersverken och Maxit söder om centrala Vingåker. Även på järnvägen Västra stambanan transporteras farligt gods. Vid lokalisering av ny bebyggelse bör risker med transporter av farligt gods beaktas. Även bullerproblematiken längs större vägar och järnvägen bör beaktas. Enligt den kommuntäckande översiktsplanen bör ny bostadsbebyggelse inte tillkomma inom 30 meter från järnvägen bör däremot kan tillstånd för komplementbyggnader och vissa verksamheter lämnas efter särskild prövning. Funktioner Handel och service I Vingåker finns ett relativt stort utbud av privata handels- och serviceinrättningar. Funktionerna är i huvudsak koncentrerade till Storgatan, Köpmangatan och Bondegatan men finns även lokaliserade på andra sidan järnvägen. Den geografiska fördelningen framgår av kartan över bebyggelseutvecklingen på sid. 5. Lediga affärs- och butikslokaler finns framför allt på Köpmangatan och Storgatan. Vingåkers stora besöksmagnet Vingåkers Factory Outlet har cirka 600 000 besökare per år. I anslutning till Vingåkers Factory Outlet finns också ett antal andra butiker med sällanköpsvaror. 24 Offentlig verksamhet På kartan på sidan 5 framgår översiktligt de offentliga verksamheternas lokalisering. I Vingåker finns ett antal förskolor, två skolor för åldrarna F-6, en högstadieskola och vuxenutbildning. Särskilt boende finns för äldre och gruppbostäder finns för personer med funktionsnedsättning. Det finns en privat vårdcentral som har avtal med landstinget. Fritidsgård, bibliotek, badhus, turistbyrå, brandstation och kommunadministration finns också i centralorten. Kommunen bedriver även utställningsverksamhet på Säfstaholms slott. På servicekontoret i Åbrogården finns möjlighet till en första kontakt för enklare rådgivning, service och blankettutdelning för ärenden hos kommunen, Viadidakt, Västra Sörmlands Räddningstjänst, Polisen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vid mer komplicerade ärenden kan sedan personalen lotsa besökaren vidare till rätt kontaktperson. Servicekontoret hanterar även viss myndighetsutövning i form av polisens hittegodshantering. På servicekontoret finns även experthjälp på plats vid ett antal tillfällen. Landstinget Sörmland bedriver även skolverksamhet för ungdomar som är i åldrarna 12 - 21 år med diagnoser inom det autistiska spektrat på Dammsdalskolan. Industri och produktion I Vingåker är industri och produktion huvudsakligen koncentrerat till området strax söder om järnvägen. Kultur och fritid Vingåker kännetecknas av ett rikt kultur- och föreningsliv. Idrottsanläggningar finns lokaliserade vid kommunens skolor och på Vingåkers idrottsplats. Samtliga anläggningar i Vingåker är föreningsägda. Kommunen driver badhuset där det även finns tillgång till gym. Ett privat gym finns också lokaliserat på Storgatan. I centralorten finns även tennishall, tennisbanor och bowlinghall. Åbrogården utgör något av ett centrum för förenings- och fritidsverksamhet och inrymmer även en gymnastiksal. I anslutning till centralorten ligger Båsenberga fritidsområde som inrymmer 18håls golfbana, elljusspår som vintertid även kan fungera som spår för längdskidåkning samt en slalomanläggning. Exempel på föreningar som bedriver verksamhet i Vingåker är idrottsföreningar, studieförbund, politiska partier, pensionärs- och handikapporganisationer, frikyrkor, fackförbund och hantverksföreningar. 25 Bostäder Lediga hyreslägenheter finns i Vingåker i varierande omfattning dock inte något större antal vare sig hos det kommunägda fastighetsbolaget eller hos de privata fastighetsägarna. Om man ser till efterfrågan på bostadshus kan man se att efterfrågan minskat i takt med befolkningen. Enligt en lokal mäklare finns idag endast 1-2 intressenter där det tidigare fanns 10 intressenter. Statistik från Värderingsdata som sammanställer fastighetsinformation från Lantmäteriet visar att 72 villor har överlåtits inom kommunen som helhet under de senaste 12 månaderna och att snittpriset varit 893 000 kr. Strukturer I samband med ortsanalysarbetet har en Lynchanalys gjorts för Vingåkers tätort. Analysmetoden skapades av Kevin Lynch på 1960-talet och är idag en välkänd och ofta använd metod. Metoden går ut på att man pekar ut viktiga element i staden som kan påverka människans visuella upplevelse och användande av den. Som hjälp att visualisera platsens utformning används de fem begreppen stråk, barriärer, områden, knutpunkter och landmärken. Stråk Stråk är linjära element i staden längs vilka människor förflyttar sig och kan utgöras av exempelvis gator, gångvägar och järnvägar. Stråk är mycket viktiga element i människors upplevelse av staden då man oftast upplever staden genom att röra sig genom den. Storgatan, Bondegatan, Vannalavägen, Repslagarvägen samt Skolgatan och dess förlängning mot Forsa utgör de tydligaste stråken i Vingåkers tätort. Dessa är de viktigaste transportstråken för biltrafik, godstrafik och kollektivtrafik. Längs med dessa stråk rör sig även folk till fots och med cykel på de trottoarer och gång- och cykelvägar som finns. Köpmangatan i centrala Vingåker utgör också ett viktigt stråk för såväl biltrafik som fotgängare. Gång- och cykelvägen längs tennisparken och långparken utgör ett annat viktigt stråk precis som de cykelvägar som leder mot ortens skolor. Barriärer Barriärer kan beskrivas som linjära element som ses som gränser mellan ytor/områden som är svåra att passera. Barriärer kan ibland ur en annan betraktelsenivå fungera som stråk. En motorväg kan exempelvis både vara en barriär och ett stråk. Den tydligaste barriären i tätorten utgörs av järnvägen som tydligt delar av orten i en södra och en norra del. Järnvägen utgör bland annat en barriär för handelsområdets etablering söderut. En annan barriär utgörs av riksväg 52, särskilt för gång- och cykeltrafikanter som vill ta sig ut till Båsenberga friluftsområde, då 26 den saknar underfart för gång- och cykeltrafik. Högsjövägen (väg 566) utgör också till viss mån en barriär för gång- och cykeltrafikanter som vill ta sig från Åsenområdet mot Hansjöskolan och Vidåkersskolan. Områden Områden/distrikt är mellanstora eller stora delar av staden som går att identifiera såväl utifrån som inifrån genom en någorlunda sammanhängande karaktär. Områden är viktiga för orienterbarheten i staden samt för den lokala identiteten och tillhörigheten. Flertalet av Vingåkers områden har en bostadsfunktion och är relativt enkelt avgränsade. Den övervägande byggnadstypen är friliggande villor. Kring Köpmangatan och Storgatan ligger ett relativt tydligt centrum som även inrymmer bostäder och kring Vingåkers factory outlet har ett handelsområde etablerats. Två industrioch verksamhetsområden ligger på södra sidan av järnvägen och ett på norra sidan järnvägen i Vingåkers östra utkant. Genom att ta fram en detaljplan för området har kommunen även möjliggjort verksamhetsetableringar söder om riksväg 52. Knutpunkter Knutpunkter/noder är strategiska punkter med intensiv användning där två stråk möter varandra och är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Knutpunkter utgör händelser utmed stråken. Exempel på knutpunkter är korsningar, övergångsställen, torg eller gathörn. De viktigaste knutpunkterna i centralorten är koncentrerade till centrum. ICAparkeringen, tåg- och busstationen, korsningen Bondegatan – Köpmangatan samt korsningen Köpmangatan - Storgatan vid Konsum och torghandeln utgör tydliga knutpunkter. Även vissa andra affärer samt de tre skolorna kan i viss mån sägas utgöra knutpunkter i tätorten. Tåg- och busstationen skulle kunna stärkas som knutpunkt. Det finns också ett uttalat behov av en mötesplats med lekplats för barnen i centrum. Planer pågår med att utveckla Tennisparken i denna riktning. 27 Landmärken Landmärken är fysiska punktelement som bidrar till orienterbarheten på orten och skapar en känsla av trygghet och igenkännande. Landmärken kan vara höga och synas på långt avstånd eller lokala och synas ur vissa vinklar. I Vingåkers tätort finns ett antal tydliga landmärken. Kyrkan och de två vattentornen på vardera sidan om tätorten är stora landmärken som syns på långt håll. Åbrogården, slottet, Vingåkers factory outlet och Säfstaholms gård är andra landmärken i Vingåker som också vittnar om ortens historia. Äppleskylten är ett annat landmärke som är i behov av upprustning. Det har även förekommit önskemål om utsmyckning av vattentornet vid rondellen. Aktuella planeringsförutsättningar Nuvarande fördjupning av översiktsplanen för centralorten antogs 1993. I planen anges bland annat områden för bostäder, utvecklingsområden och industrimark. I planen framgår även vad som bedöms utgöra värdefull bebyggelse att skydda. ARKEN Arkitekter fick uppdrag att ta fram en idéskiss för utveckling av Vingåkers centrum. Förslaget bygger på att Vingåkers centrum ska utvecklas som en småstad med dammar och parker. Programmet antogs av fullmäktige 2001-04-23, § 35 med nedan angiven komplettering: ”Inslaget av vatten i centrum kan begränsas. Tennisparken kan få en mindre damm, och måste rymma andra aktiviteter, t.ex. lekplats. Utformningen av stationsområdet anpassas till pågående stationsutredning. Det är dock angeläget att i detta arbete se om det finns möjlighet till en mindre vatten yta. Utformningen av Köpmangatan och Trekanten är en del av centrumplaneringen.” Fullmäktige antog också 2009-09-07 en fördjupad översiktsplan för Brene-området för att säkerställa behovet av tomtmark för verksamhetsetableringar. Den fördjupade översiktsplanen bygger på att området utvecklas till ett modernt industri- och verksamhetsområde och rymmer 30 tomter, beroende på de enskilda tomternas storlek. Handelsort Vingåker För att stärka Vingåker som handelsort beviljades Vingåkers kommun under början av 2009 projektstöd från Leader Gränslandet. Projektet avslutas under hösten 2010 och har visat på flera viktiga aspekter för att ytterligare utnyttja Vingåkers potential att utvecklas som handelsort. Projektet visar på vikten av att på olika sätt synliggöra ortens övriga utbud för besökarna till outlet-området. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att utforma olika former av skyltning 28 mellan centrum, outlet-området, stationen och Säfstaholms slott. Det skulle även vara positivt att hålla samman miljön genom en enhetlig gestaltning som exempelvis ljussättning, planteringar och övrig utformning. Projektet har även identifierat att etableringen av ytterligare en ”besöksmagnet” på andra sidan Vingåkers centrum skulle få besökarna att upptäcka centrum med dess utbud av handel, service och matserveringar. Ett annat alternativ skulle kunna vara att en annan ”besöksmagnet” skulle etableras på andra sidan järnvägen. Att det sistnämnda alternativet skulle vara attraktivt för etablerare förutsätter dock antagligen ytterligare en över-/underfart vid järnvägen. Ett tryggare Vingåker Under våren 2010 beviljades Vingåkers kommun 210 000 kr i stöd från Boverket för projektet ”Ett tryggare Vingåker – den fördjupade översiktsplanen som verktyg”. Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet i Vingåkers tätort ur ett jämställdhetsperspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort. Metoder som använts för att samla in kunskap är en enkätundersökning till boende i tätorten samt två trygghetsvandringar. Ur ett trygghetsperspektiv är det viktigt att känna att man har god överblick över en plats och därför spelar en väl anpassad belysning en viktig roll. Att se till att buskage är beskurna och att undvika prång och vrår kan också förebygga känslan av otrygghet. Det är inte enbart viktigt att själv kunna se vad som händer omkring en utan även att själv bli sedd. Då vet man att riskerna är mindre att något skulle hända och om något händer litar man på att man kan få hjälp. Det är viktigt att belysningen är tillräcklig men samtidigt behaglig och inte alltför stark och det är viktigt att gående har möjlighet att överblicka omgivningen. Är ett område mycket upplyst medan det är mörkt runt omkring kan detta istället uppfattas som obehagligt, det är lätt att man känner sig uttittad och har svårt att se vad som finns runtomkring. Belysning kan även handla om dekorativ belysning som exempelvis belyser träd, broar och fasader. Att det finns fönster runt gångstråk förebygger att det känns ödsligt och av den anledningen är det också viktigt att undvika att exponera baksidor – dels kan det kännas obehagligt eftersom det inte finns någon som ser och dels riskerar det att bli en samlingsplats för dem som inte vill bli sedda. Avsides belägna platser, gång och cykelvägar kan upplevas som otryggt särskilt för kvinnor och det är därför viktigt att undvika att planera bostadsområden som ”öar” eftersom det lätt blir otryggt att färdas mellan dessa områden. Stora tomma ytor och långa avstånd mellan bostadsområden upplevs otryggt och därför är det önskvärt med bostäder som fyller ut dessa tomma områden. 29 Många, särskilt kvinnor, upplever gångtunnlar som otrygga och det är därför viktigt att om möjligt erbjuda alternativa vägar. Kvinnor tenderar också att använda kollektivtrafiken i större utsträckning än män och ur jämställdhetssynpunkt är det därför viktigt att prioritera hållplatser. En viktig aspekt är också den sociala kontrollen och därför är det viktigt att planera för fler mötesplatser. Folktomma områden kan uppfattas som otrygga men detta kan förebyggas genom att planera för mer rörelse. Funktionsintegrering, att blanda t.ex. bostäder, service och arbetsplatser, förebygger också att ett område blir folktomt vissa tider på dygnet. Att ta till vara på det vackra är viktigt eftersom vackra miljöer verkar positivt på den upplevda tryggheten. God skötsel och förvaltning förebygger skadegörelse och skapar trygghet. En annan viktig trygghetsaspekt är att det ska vara lätt att hitta och skyltar spelar därför en viktig roll, likaså raka gatumönster och små kvarter. Det är viktigt att påpeka att man inte alltid kan känna sig helt trygg överallt och att en fysisk miljö där det inte finns några mörka partier inte är något att sträva efter. Vissa områden är det inte sannolikt att alla kommer att använda kvälls- och nattetid och ett exempel på detta är gångvägen längs med å-promenaden. Där går man för att det är trevligt och en tilltalande miljö, inte för att det är närmaste vägen. Däremot är det viktigt att centrala platser och platser som är viktiga för att man ska kunna förflytta sig är planerade så att de upplevs som trygga även den mörka tiden på dygnet. Rapporten pekar på ett antal specifika platser i Vingåker som det finns särskilt behov av att se över på sikt är: Området runtomkring järnvägsstationen – sträva efter att attrahera fler människor och skapa mer rörelse. Ladans framtid bör utredas. Om fler människor skulle röra sig runt järnvägsstationen skulle det sannolikt bidra till ökad trygghet. Lärkparken ligger direkt söder om järnvägsstationen och är för tillfället något av ett ”ingenmansland” där det finns behov att utreda framtida användande. Bostäder på platsen skulle kunna verka trygghetsskapande och bidra med fler ”ögon” i området. Ett annat alternativ skulle vara att göra området mer parkliknande och asfaltera gångvägar där det idag är upptrampade stigar. Vannalaområdet – gång- och cykelvägen som följer Vannalavägen och leder till Vannala är relativt ensligt belägen i och med att man rivit tidigare bebyggelse. Ur trygghetssypunkt vore det önskvärt att på sikt exploatera detta område och på så vis bättre binda ihop Vannala med centrum. 30 Vannalaplan – någon form av mötesplats vid Vannalaplan i form av t.ex. en lekplats/fotbollsplan/grillplats vore önskvärt med tanke på att de boende i flerbostadshusen runt Vannalaplan rör sig mycket utomhus. Det skulle också kunna förebygga att barnen leker på vägen. Tennisparken – mötesplatser bidrar till en ökad trygghetskänsla. Planerna på att utveckla Tennisparken i denna riktning är därför mycket positivt ur ett trygghetsperspektiv. Det är viktigt att ta särskild hänsyn till belysningen samt att försöka skapa möjligheter att överblicka parken utifrån. Gångvägen längs med ån – de verksamheter som för närvarande är lokaliserade mellan ån och Hantverkargatan är omringade av höga staket och detta tillsammans med det faktum att de inte har några fönster mot ån bidrar till otryggheten. Bostäder eller verksamheter som bidrar till naturlig överblick och mer rörelse i området skulle hjälpa till att göra promenaden tryggare. Att åpromenaden binds ihop tydligare med t.ex. Hacksta ö, Säfstaholms slott och outlet-området skulle också kunna göra promenaden intressantare, öka användandet och bidra till att det uppfattas som mindre ensligt. Under järnvägsbron – näringsverksamhet i närhet av området under järnvägsbron skulle verka trygghetsskapande i och med att det skulle bidra till att fler rör sig i området och det skulle uppfattas som mindre ödsligt. Projektet Framtidsboxen Under sommaren 2010 erbjöds 15 ungdomar att som feriearbete delta i projektet Framtidsboxen där de har fått arbeta med framtidens Vingåker utifrån två fokusområden; ungdomars inflytande och samt kommunens framtida utveckling ur ett ungdomsperspektiv. I ungdomarnas rapport framfördes ett antal synpunkter som är kopplade till den fysiska miljön. Övergripande anges att det är viktigt att bevara trivseln i ”lilla Vingåker” samt att gamla byggnader, naturområden, parker, buskar och träd bör bevaras. Dessutom inrymmer rapporten ett antal förslag om utveckling av tennisparken, upprustning av skateboardhallen, en ny dansbana nära centrum, järnvägsstationen och åpromenaden. Ungdomarna föreslår också i sin rapport att centrum utsmyckas och att äppleskylten vid rondellen byts ut då den nuvarande är i dåligt skick. Resultatet från projektet kan ge en bild av hur ungdomar upplever centralorten. Synpunkter inkomna på företagsmässan För att inhämta synpunkter kring ortens framtida utveckling utnyttjades företagsmässan den 28 augusti 2010 för att involvera medborgarna i diskussionen. Deltagarna på mässan uppmuntrades att med nålar på en flygbild över tätorten markera viktiga naturmiljöer, mötesplatser, vad de visar upp när de får besök utifrån, var de helst vill bo, vad som är vackert och vad som är fult. Deltagarna 31 kunde även att med en penna markera var gång- och cykelvägar saknas samt var nya bostäder respektive verksamhetslokaler bör placeras. Slutligen fanns möjlighet att med en post-it berätta hur vi gör Vingåker mer attraktiv som ort. Resultatet från aktiviteten ”Sätt en nål på kartan” visar att omgivningen kring Säfstaholms slott upplevs som en vacker och viktig naturmiljö som medborgarna gärna visar upp när de får besök utifrån. Något annat som medborgarna gärna visar upp när de får besök utifrån är Vingåkers Factory Outlet. Alléerna mellan järnvägsövergången och Säfstaholms gård, Hacksta ö och skogarna sydväst om Vannalaområdet är andra uppskattade naturmiljöer. Kyrkan, moderträdet till Säfstaholmsäpplet och småbåtshamnen upplevs också som vackra. Resultatet från ”Sätt en nål på kartan” visar också att ICA-parkeringen är en plats där många träffas utomhus samt att industriområdet vid badhuset och transformatorstationen på Vannalavägen upplevs som fula inslag i den fysiska miljön. 32 Resultatet från ”Rita på kartan” visar att deltagarna bland annat ser att nya verksamhetslokaler kan placeras kring Breneområdet, längs Engelbrektsgatan, väster om järnvägsbron samt i korsningen mellan Köpmangatan och Storgatan (markerat med blå penna på kartan på föregående sida). Resultatet visar också att deltagarna ser att bostadsbebyggelse kan placeras på flera olika platser i anslutning till tätorten men även i anslutning till Kolsnaren (markeras med grön penna på kartan). Nya gång- och cykelvägar behövs enligt besökarna bland annat på vägen från Storgatan ut till Båsenberga, ut till Hacksta ö, längs Vannalavägen upp till övre Vannala och längs Skolgatan ut till Lyttersta (markeras med röd penna på kartan). Besökarna hade på mässan även möjlighet att med hjälp av en post-it berätta hur vi gör Vingåker mer attraktiv som ort. De synpunkter som inkom som rör den fysiska planeringen i centralorten var: önskemål om att bevara det gröna i tätorten synpunkter kring trafikplaneringen i centrum behovet av en central mötesplats med lekplats för barnen önskemål om att utöka bebyggelsen längs Kolsnaren och vikten av tågstoppet. önskemål om upprustning av befintliga miljöer framkom också på mässan Slutsatser Orten Vingåker har en lång och rik historia. Ett antal byggnader och platser finns fortfarande kvar som vittnar om olika epoker i historien - Vingåker som marknadsplats, kyrkan som knutpunkt, slottets glansperiod, konfektionstraditionen och stationssamhällets framväxt. I planeringen kan historien med små medel uppmärksammas och avspeglas i samhället. Det kan exempelvis åstadkommas genom utsmyckning av orten, namnsättning av gator och platser och genom att bevara och vårda befintlig bebyggelse. Vingåkersån och dess koppling till Hacksta ö samt alléerna som kantar grusvägarna norr om Säfstaholms gård utgör värdefulla naturmiljöer. I orten finns också flera andra gröna stråk och parkytor som är värdefulla för ortens karaktär som slottsparken, långparken och tennisparken. Skogarna sydväst om Vannalaområdet är också en uppskattad naturmiljö. Behov av investeringar i vägnät har identifierats i form av en östra förbifart från riksväg 52 mot Forsa för att avlasta Storgatan och undvika att farligt gods transporteras genom centrala Vingåker samt en ny lokalgata i form av en förlängning av Henalavägen mot Hansjöskolan för att avlasta Storgatan och binda samman tätorten. 33 Det finns ett behov av att fortsätta utbyggnaden av gång- och cykelvägar i tätorten samt att bygga en underfart under riksväg 52 för att förbättra möjligheterna att gå och cykla till Båsenberga fritidsområde. Översvämningsrisken samt risker med markradon, skred, förorenade områden, transporter av farligt gods och buller är viktiga att beakta vid fortsatt planering av samhällets utveckling. Köpmangatan och del av Bondegatan bör förstärkas i sin funktion som ortens centrum. Det är viktigt att tillgodose möjligheterna att utveckla Vingåker som handelsort. En genomtänkt utbyggnadsriktning för Vingåker som handelsort bör utkristalliseras. Det är viktigt att kunna erbjuda attraktiv mark för bostäder och industrilokaler för att orten ska kunna utvecklas. Järnvägen utgör en barriär som tydligt delar av orten i en södra och en norra del. Det vore önskvärt med ytterligare en underfart. Tåg- och busstationen samt tennisparken skulle kunna stärkas som knutpunkter. Det är viktigt att ta hänsyn till trygghetsaspekter i fortsatt planering. 34 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Arbetsutskottet 2011-02-28 25 Au § Dnr 48/2011 501 Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014 Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder för perioden 2011-2014 fastställs. Beskrivning av ärendet Den 10 juni 2010 antog regionförbundets styrelse länstransportplanen för 20102021 som beskriver infrastruktursatsningar under perioden. För att förbättra genomförandet av den regionala transportinfrastrukturplanen har regionförbundet beslutat att ett system med kommunala treårsplaner för investeringar i infrastruktur ska användas där varje kommun anger vilka åtgärder kommunen önskar genomföra under den kommande treårsperioden. Planen är inte bindande för någon part utan ska framförallt ge en vägledning för beslut om hur regionala medel för infrastrukturinvesteringar kan fördelas och användas på ett effektivare sätt. Efter att kommunerna upprättat treårsplanerna är tanken att Regionförbundet gör en sammanställning av alla kommunernas åtgärds- och objektlistor. Därefter görs en sammanfattande regional analys av åtgärds- och finansieringsbehov och andra viktiga frågor. Tanken är att de kommunala treårsplanerna ska revideras årligen för att tillse att samtliga aktörer har en aktuell bild av kommunernas behov och förutsättningar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2011-02-14 Vingåkers kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014, 2011-02-10 _____ Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2011-02-14 Vår handläggare Britta Markström 0151-191 54, [email protected] Per Lindqvist· 0151-191 64 [email protected] Ulrica Ekström 0151-193 48 [email protected] Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder för perioden 2011-2014 VK101S v1.0 060208, TJÄNSTEUTLÅTANDE Plan för Sammanfattning Den 10 juni 2010 antog regionförbundets styrelse länstransportplanen för 20102021 som beskriver infrastruktursatsningar under perioden. För att förbättra genomförandet av den regionala transportinfrastrukturplanen har regionförbundet beslutat att ett system med kommunala treårsplaner för investeringar i infrastruktur ska användas där varje kommun anger vilka åtgärder kommunen önskar genomföra under den kommande treårsperioden. Planen är inte bindande för någon part utan ska framförallt ge en vägledning för beslut om hur regionala medel för infrastrukturinvesteringar kan fördelas och användas på ett effektivare sätt. Efter att kommunerna upprättat treårsplanerna är tanken att Regionförbundet gör en sammanställning av alla kommunernas åtgärds- och objektlistor. Därefter görs en sammanfattande regional analys av åtgärds- och finansieringsbehov och andra viktiga frågor. Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8-10 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 06 E-post: [email protected] • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371 2 (2) Tanken är att de kommunala treårsplanerna ska revideras årligen för att tillse att samtliga aktörer har en aktuell bild av kommunernas behov och förutsättningar. Bakgrund Den 10 juni 2010 antog regionförbundets styrelse länstransportplanen för 20102021 som beskriver infrastruktursatsningar under perioden. Planens syfte är att ge förutsättningar för bättre tillgänglighet, ökat trafiksäkerhet och ökad andel kollektivtrafikresande samt ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik. Planen omfattar 917 miljoner kronor, jämnt fördelade över de 12 år som planen avser, och innefattar till cirka 70 procent namngivna infrastruktursatsningar längs riksoch länsvägnätet. Resterande 30 procent fördelas mellan olika åtgärdsgrupper för kostnadsmässigt mindre projekt ifrån vilka kommunerna kan ansöka om medfinansiering. För att förbättra genomförandet av den regionala transportinfrastrukturplanen har regionförbundet beslutat att ett system med kommunala treårsplaner för investeringar i infrastruktur ska användas. Systemet bygger på att varje kommun upprättar en plan för vilka infrastrukturåtgärder kommunen önskar genomföra under den kommande treårsperioden. Treårsplanen ska ge en bild av kommunens samlade behov av fysiska infrastrukturåtgärder. Dokumentet ska kunna användas av Regionförbundet Sörmland, Trafikverket och Länstrafiken Sörmland som ett underlag för prioriteringar och beslut gällande infrastrukturinvesteringar. Dokumentet ska också användas för att bättre kunna understödja och hjälpa kommunerna att få statlig medfinansiering. Planen är inte bindande för någon part utan ska framförallt ge en vägledning för beslut om hur regionala medel för infrastrukturinvesteringar kan fördelas och användas på ett effektivare sätt. Förhoppningen är också att de kommunala treårsplanerna ger alla parter bättre detaljkunskap om kommunernas behov och utvecklingsplaner. Efter att kommunerna upprättat treårsplanerna är tanken att Regionförbundet gör en sammanställning av alla kommunernas åtgärds- och objektlistor. Därefter görs en sammanfattande regional analys av åtgärds- och finansieringsbehov och andra viktiga frågor. Hur går processen till? 1. Varje kommun upprättar en kommunal treårsplan senast den 31 mars 2011. 2. De upprättade färdiga planerna skickas till Regionförbundet Sörmland, Trafikverket och Länstrafiken Sörmland. 3. Regionförbundet gör en regional sammanställning av alla planerna. 3 (3) 4. Planerna går in den nya årscykeln med samordning, dialogmöten och förberedande beredning inför nästa års infrastruktur och kollektivtrafikinvesteringar. 5. Planerna finns under hösten 2011 med som ett underlag för att stämma av kommunernas intentioner med länsplanens ramar och Trafikverkets VP. 6. Regionförbundet Sörmland kommunicerar förutsättningar och vad som är rimligt/möjligt att göra utifrån länsplanen. Regionförbundet, Länstrafiken Sörmland och Trafikverket hjälper kommunerna med ansökningar om statlig medfinansiering. Processen efter 2011 Efter 2011 upprepar sig samma process som beskrivs ovan med skillnaden att kommunen bara behöver uppdatera den kommunala treårsplanen. Kommunen reviderar också budget och andra förutsättningar som har förändrats ute i kommunen och skickar sedan den uppdaterade planen till Regionförbundet, Trafikverket och Länstrafiken Sörmland. Regionförbundet ansvarar för att följa upp de kommunala treårsplanerna varje år och för statistik över åtgärdsbehov, investeringar m.m. som sedan kommuniceras till politiken, kommunerna och andra intressenter. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till plan för perioden 2011-2014. I planen föreslås att följande fyra åtgärder prioriteras under perioden: Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Sävstaskolan Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive GC-tunnel under riksväg 52 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala Den kommunala 3-årsplanen föreslås revideras varje år för att tillse att de mest angelägna åtgärderna finns med i planen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen anser att förslaget till plan bör fastställas. Konsekvenser Planen innebär att frågan om medel för infrastrukturåtgärder behöver diskuteras i samband med budgetarbetet. 4 (4) Bilagor Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Britta Markström Planeringssekreterare Per Lindqvist Kommunsekreterare Ulrica Ekström Planeringsingenjör Datum Dnr 2011-02-10 Vingåkers kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014 Sid 1(8) 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur 1.1 Utgångsläge Under 2000-talet har ett antal infrastrukturinvesteringar genomförts i Vingåkers kommun. Den största investeringen var den nya regionaltågstationen med tillhörande planskild GC-väg under västra stambanan för att knyta ihop de södra delarna av tätorten med centrum. Regionaltågstationen invigdes 2003 och har utgjort en stor förbättring av pendlingsmöjligheterna, framför allt mot Stockholm. I centralorten har även en centrumförnyelse genomförts i flera steg som bland annat inneburit gångfartsområden längs Bondegatan och i anslutning till outletområdet. Under 2009 genomfördes även en stor ombyggnation av Storgatan som bland annat resulterade i en GC-väg längs den sträcka som byggdes om. Syftet var att minska miljöpåverkan (buller och vibrationer) samt att öka trafiksäkerheten. I Baggetorp har ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts i form av ett ljusstyrt övergångsställe, en bussficka och utplacering av fartkameror. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har även genomförts i anslutning till Marmorbyns samt Hansjö skola. 1.2 Kommunala mål och strategier Kommunfullmäktige i Vingåkers kommun beslutade den 22 november 2010 att anta en ny översiktsplan för Vingåkers kommun. Av översiktsplanen framgår bland annat kommunens syn på behovet av infrastruktursatsningar under de kommande åren. I översiktsplanen framgår att kommunen ser det som angeläget att järnvägssträckan Stockholm – Södertälje – Flen – Katrineholm – Vingåker - Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. I dagsläget råder kapacitetsbrist på järnvägsnätet vilket begränsar möjligheten att köra fler tåg till och från Stockholm. Nästa större kapacitetshöjning i järnvägssystemet sker först när Citybanan genom centrala Stockholm tas i drift. I översiktsplanen listas även ett antal investeringar i vägnätet som extra angelägna för kommunen: en interregional förbindelse med god standard avseende sträckan Örebro – Vingåker – Katrineholm – Nyköping – Oxelösund (Väg 52) förbifart Vingåker mot Forsa (en östra förbifart) genomfarten i Baggetorp förbifart Läppe I översiktsplanen betonas vikten av väl fungerande gång- och cykelvägar för ett hållbart samhälle. Bra gång- och cykelvägar i tätorterna, och även mellan orter om förutsättningar finns, bedöms angelägna. Särskilt viktiga är gång- och cykelvägar för att förbättra skolbarns väg till skolan samt för att tillgodose en god tillgänglighet till viktiga friluftsområden. För att säkerställa en god trafiksituation bedöms en planskild gång- och cykelväg vid cirkulationsplatsen under riksväg 52 som särskilt viktig. Detta ORG NR 222000-1545 · h:\fysisk planering och gis\infrastruktur\plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014.doc · Utskriftsdatum: 2011-02-10 16:15 SID 2(8) betonas även i den detaljplan som tagits fram för Brene Företagsby som ligger i anslutning till riksvägen. Även kollektivtrafiken framhålls som ett strategiskt verktyg för att nå angelägna samhällsmål för miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet, jämställdhet, tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafiken har också en viktig uppgift i att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. Det gäller möjligheter att ta sig till arbete, utbildning, service, vård, kultur och fritidsaktiviteter. För att det ska vara möjligt att utnyttja kollektivtrafiken måste det gå att ta sig till järnvägsstationen och busshållplatserna på ett enkelt sätt. Vid planering av kollektivtrafik måste tillgängligheten vid av- och påstigning särskilt uppmärksammas för gående, cyklister och bilister. 1.3 Budget och medfinansiering Vingåkers kommun är en liten glesbygdskommun med relativt små möjligheter att genomföra stora satsningar inom infrastrukturområdet. Statens medfinansiering är därför en viktig förutsättning för att kunna utveckla infrastrukturen i kommunen. Kommunen har en årlig budget om en miljon kronor för underhåll av befintlig infrastruktur. Därutöver behandlas frågan om infrastruktursatsningar i samband med budgetprocessen. Budgetprocessen i kommunen är upplagd så att fullmäktige beslutar om ramar för nämnderna i maj/juni för att sedan behandla budgeten i sin helhet i november månad. 1.4 Finansieringsavtal I dagsläget finns inga aktuella förskotterings- och medfinansieringsavtal utöver den medfinansiering som kommuner i Mälardalen och Östergötland bidrar med till byggandet av Citybanan i Stockholm. 1.5 Kommunens planer och program Dokument Upprättad Kommentar Översiktsplan för Vingåkers kommun – spelregler för en hållbar utveckling Antogs av Planen innehåller bland kommunfullmäktige 2010- annat kommunens syn på 11-22 behovet av infrastrukturinvesteringar (se sammanfattning under avsnittet 1.2 Kommunala mål och strategier). Detaljplan för Breneområdet, Åsen 3:1 m.fl. Detaljplanen vann laga kraft 2010-08-05 Diverse detaljplaner i orten Läppe som syftar till bebyggelseutveckling i området. De senaste åren Planen gör det möjligt att komplettera gång- och cykelnätet med en GCtunnel under väg 52. ORG NR 222000-1545 · h:\fysisk planering och gis\infrastruktur\plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014.doc · Utskriftsdatum: 2011-02-10 16:15 SID 3(8) 2 Större åtgärdspaket och projekt 2.1 Utvecklingsplaner och framtid Kommunens nya översiktsplan visar på ett antal områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader i strandskyddet avses gälla. Kommunens förhoppning är att detta ska bidra till ett ökat byggande i kommunens mindre orter. Av översiktsplanen framgår även att en fördjupad översiktsplan ska tas fram för Vingåkers centralort. Detta arbete avses påbörjas under 2011. 2.2 Befintliga och planerade projekt Åtgärdspaket 1 Namn/beskrivning Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Sävstaskolan Totalkostnad 1 100 000 Syfte/Åtgärd Mål/effektmål Åtgärden innefattar en sammanbindning av Källstugugatan och Tors väg, byggande av på- och avstigningsplatser för busstrafiken samt biltrafiken, upphöjt övergångsställe samt parkeringsplats. Ansökan inskickad till Trafikverket 2010-10-20. Projektet förväntas resultera i en avsevärd höjning av trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter runt skolområdet. Projektet kommer att bidra till en mer trafiksäker situation för avlämning av barn både via bil och via busstrafik. ORG NR 222000-1545 · h:\fysisk planering och gis\infrastruktur\plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014.doc · Utskriftsdatum: 2011-02-10 16:15 Består av objektsnr 1 SID 4(8) Åtgärdspaket 2 Namn/beskrivning Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive GCtunnel under riksväg 52 Totalkostnad En grov kalkyl visar att åtgärden beräknas kosta mellan 2 700 000 och 3 200 000 (för ytterligare info se bilaga) Syfte/Åtgärd Mål/effektmål Åtgärden innefattar en gång- och cykelväg längs resterande del av Storgatan samt en gång- och cykeltunnel under riksväg 52. Åtgärden syftar till att binda ihop Vingåkers centrum med Brene Företagsby och Båsenberga friluftsområde med GC-väg för att möjliggöra gång- och cykeltrafik på ett trafiksäkert sätt till viktiga målpunkter. Åtgärden skulle också kunna medföra att fler trafikanter väljer att gå eller cykla inom Vingåkers centralort samt till Båsenberga friluftsområde där bland annat elbelysta motionsspår, flertalet grillplatser med vindskydd, tre skidbackar samt naturreservatet Igelbålen finns. ORG NR 222000-1545 · h:\fysisk planering och gis\infrastruktur\plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014.doc · Utskriftsdatum: 2011-02-10 16:15 Består av objektsnr 2 SID 5(8) Åtgärdspaket 3 Namn/beskrivning Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe Totalkostnad Kostnader framgår av Trafikverkets förstudie (objektsnummer 8612020) Syfte/Åtgärd Mål/effektmål I en nyligen genomförd förstudie av dåvarande Vägverket (objektnummer 8612020) föreslås ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe. Nya gång- och cykelbanor, breddning av befintliga gångbanor, nya övergångsställen samt anpassning av befintliga busshållplatser och övergångsställen för personer med funktionsnedsättningar. Åtgärderna skulle förbättra transportkvaliteten, öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister. Detta skulle i sin tur kunna medföra att fler trafikanter väljer att gå eller cykla i Läppe. Syfte/Åtgärd Mål/effektmål Består av objektsnr 3 Åtgärdspaket 4 Namn/beskrivning Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala Totalkostnad En grov kalkyl visar att åtgärden beräknas kosta mellan 1 600 000 och 2 200 000 (för ytterligare info se bilaga) Åtgärden innefattar byggande av fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala samt anordnande av förstärkt övergångsställe. Åtgärden skulle väsentligt förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister som idag tvingas gå efter en starkt trafikerad genomfartsled för att ta sig in till centrum. Åtgärden skulle också kunna leda till att fler väljer att gå eller cykla inom Vingåkers centralort. I dagsläget anordnas skolskjuts till Sävstaskolan för elever i Övre Vannala upp till årskurs 3 då trafiksäkerheten för eleverna bedöms för bristfällig. ORG NR 222000-1545 · h:\fysisk planering och gis\infrastruktur\plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2011-2014.doc · Utskriftsdatum: 2011-02-10 16:15 Består av objektsnr 5 SID 6(8) Datum Dnr 2011-02-10 3 Kommunala behov och åtgärdsförslag Åtgärdsbehov och objektslistor Kodning för kartor Objekts nr Koppling till objekt Namn och typ av investering Objekt/ sträckning Åtgärdstyp Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Sävstaskolan Trafiksäkerhets höjande åtgärder 1 Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive GC-tunnel under riksväg 52 GC-väg Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala Prio Planeringsförutsättningar Kommentar Kommentar Totalkostnad Medfinansiering Möjlig förskottering Effektbedömning Övrigt Trafiksäkerhet Miljö Framkomlighet Tillgänglighet Trygghet ÖP DP Se under åtgärdspaket Nej Ja 2011 Se under åtgärdspaket 1 100 000 X +++ + +++ 2 Se under åtgärdspaket Ja Ja 20122014 Se under åtgärdspaket En grov kalkyl visar att åtgärden beräknas kosta mellan 2 700 000 och 3 200 000 (för ytterligare info se bilaga) X +++ ++ +++ Trafiksäkerhets höjande åtgärder 2 Se under åtgärdspaket Ja Nej 20122014 Se under åtgärdspaket Kostnader framgår av Trafikverkets förstudie (objektsnummer 8612020) X +++ ++ +++ GC-väg 3 Se under åtgärdspaket Ja Nej 20122014 Se under åtgärdspaket En grov kalkyl visar att åtgärden beräknas kosta mellan 1 600 000 och 2 200 000 (för ytterligare info se bilaga) X +++ ++ +++ Sid 7(8) AP Möjligt byggår Finansiering Bilaga 1. Infrastrukturinvesteringar i Vingåkers kommun Läppe Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Läppe Österåker Åtgärder i Vingåkers centralort (se bilaga 2) Vingåker Marmorbyn Högsjö Baggetorp Katrineholm Bilaga 2. Infrastrukturinvesteringar i Vingåkers centralort Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan inklusive gång- och cykeltunnel under riksväg 52 Fortsatt gång- och cykelväg längs Vannalavägen till Övre Vannala Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Sävstaskolan Bilaga 3. Grova prisuppskattningar, GC-vägar i treårsplanen (á-priserna är tagna från KP-fakta) Det finns hel en del faktorer, se nedan, som inte är medräknade. Uppskattningen skulle inte blir relevant med så många antaganden. 2. Fortsatt gång- och cykelväg längs Storgatan, inkl GC-tunnel under riksväg 52. Sträcka 800 meter. Alt 1. 1 400 000 +tunnel 3 meter bred GC-väg från där bef GC slutar och ut till 52:an Uppskattningen baseras på standardpris. Antaganden: GC-vägen har beläggning 100 ABT 16 Hälften av belysningsstolpar flyttas, ingen bytas ut. Inget räcke krävs, GC-vägen avskärmas med kantsten. Alt 2. 1 900 000 +tunnel 3 meter bred GC-väg från där bef GC slutar och ut till 52:an Uppskattningen baseras på standardpris. Antaganden: GC-vägen har beläggning 100 ABT 16 Belysningsstolpar flyttas, ingen bytas ut. Stängselräcke längs hela vägen Enbart ett tunnelelement kostar 1 300 000, då är tunneln 4 m bred, 20 m lång och ingen schakt, återfyllning eller kringfyllnad ingår. Övriga antagande: Beräkningarna förutsätter att inte Trafikverket kräver en "barriär" OBS: Viktigt! Om uppgifterna som antagits ändras eller om det visar sig vara geoteknik eller annat att ta hänsyn till enligt uppgifterna till vänster kan en grov gissning vara att priset i princip skulle kunna öka med 100%. Dessutom har ingen hänsyn kunnat tagas till: Hur ska dagvattenfrågan lösas, dike? Hur mycket geotekniska undersökningar behöver göras? Kostnaden för projektering och bygghandling får ej heller Vilka förstärkningsåtgärder kommer eventuellt att krävas? glömmas bort. Den brukar uppgå till 10-20% av Berg/block? utförande kostnaden. Först när en projektering gjorts Närmast 52:an gränsar vi till ett område med skredrisk. kan en relevant kalkyl tas fram. Kostnader vid konflikt med tex VA, el eller annan ledning. Kostnader för marklösen, marken norr om riksväg 52 är inte kommunägd Vilken bredd ska GC-vägen/tunneln egentligen ha? Ingen hänsyn har tagits till extra åtgärder i korsningarna, såsom t ex förhöjning och skyltning. Delar av sträckan kan eventuellt rymmas inom befintlig vägbredd. Hänsyn till detta har ej tagits. Bilaga 4. Grova prisuppskattningar, GC-vägar i treårsplanen (á-priserna är tagna från KP-fakta) Det finns hel en del faktorer, se nedan, som inte är medräknade. Uppskattningen skulle inte blir relevant med så många antaganden. 4. 3m GC-väg längs Vannalavägen, från där GC-vägen slutar idag, i höjd med Kantvägen och västerut upp till Spångavägen. Sträcka 950 meter. Alt 1. 1 600 000 3 meter bred GC-väg från där bef GC slutar och västerut upp till Spångavägen Uppskattningen baseras på standardpris. Antaganden: GC-vägen har beläggning 100 ABT 16 Belysningsstolpar flyttas, ingen byts ut. Inget räcke krävs, GC-vägen avskärmas med kantsten. Alt 2. 2 200 000 3 meter bred GC-väg från där bef GC slutar och västerut upp till Spångavägen Uppskattningen baseras på standardpris. Antaganden: GC-vägen har beläggning 100 ABT 16 Belysningsstolpar flyttas, ingen byts ut. Stängselräcke längs hela vägen Övriga antaganden: Beräkningarna förutsätter att inte Trafikverket kräver en "barriär" OBS: Viktigt! Om uppgifterna som antagits ändras eller om det visar sig vara geoteknik eller annat att ta hänsyn till enligt uppgifterna till vänster kan en grov gissning vara att priset i princip skulle kunna öka med 100%. Dessutom har ingen hänsyn kunnat tagas till: Hur ska dagvattenfrågan lösas, dike? Hur mycket geotekniska undersökningar behöver göras? Kostnaden för projektering och bygghandling får ej heller Vilka förstärkningsåtgärder kommer eventuellt att krävas? glömmas bort. Den brukar uppgå till 10-20% av Berg/block? utförande kostnaden. Först när en projektering gjorts Kostnader vid konflikt med tex VA, el eller annan ledning. kan en relevant kalkyl tas fram. Kostnader för marklösen, ca 700 meter av GC-vägen påverkar privat mark Vilken bredd ska GC-vägen egentligen ha? Ingen hänsyn har tagits till extra åtgärder i korsningarna, såsom t ex förhöjning och skyltning.
© Copyright 2024