Prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter

2012-03-01
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter
Vid prövning av högskolepedagogiska meriter i förhållande till den behörighetsgivande
högskolepedagogiska utbildningen gäller att

dekanus informerar berörda inom fakultetsnämndsområdet om förutsättningar för
prövning av högskolepedagogiska meriter samt ansvarar för att tillfälle för prövning
erbjuds lärare och att prövningen sker på ett tillförlitligt sätt

resultat från genomförd prövning utgör dekanus beslut om i vilken utsträckning den
prövade lärarens högskolepedagogiska meriter motsvarar den behörighetsgivande
högskolepedagogiska utbildningen

beslutet ska dokumenteras på en för ändamålet utformad blankett
(http://blanketter.gu.se/pers/)

uppgifterna från prövningen av de högskolepedagogiska meriterna överförs till PAsystemet PALASSO där sammanställningar av resultat görs

handläggningsordningen gäller fr.o.m. 2012-07-01 och tillsvidare

revidering av handläggningsordningen ska ske senast 2015-06-30
2012-03-01
Anvisningar
Prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter
Ett universitetsgemensamt arbetssätt för prövning och erkännande av högskolepedagogiska
meriter infördes vid Göteborgs universitet den 1 juli 2009 och i enlighet med rektors beslut
(RS11 090622, §22). Dessa anvisningar beskriver hur prövning och beslut avseende högskolepedagogiska meriter ska handläggas i förhållande till den lärosätesgemensamma behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen.
Nationella villkor och förutsättningar
I högskoleförordningen (SFS 1993:100) (HF) framgick tidsperioden 2002 - 2010 att högskolepedagogisk utbildning, eller motsvarande, utgör krav för behörighet att inneha anställning som lärare vid högskolan. Kravet på högskolepedagogisk utbildning finns inte
längre kvar i högskoleförordningen fr.o.m. 2011-01-01. Det är därmed lärosätets ansvar att
fatta lokalt beslut i denna fråga.
På nationell nivå beslutade Sveriges universitets- och högskoleförbund att anta rekommendationer avseende förkunskaper, mål och omfattning för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt att om målen anses uppfyllda för enskild lärare vid ett lärosäte så
ska de erkännas också vid andra lärosäten (SUHF, 2005-11-17). Med anledning av ändringar i högskoleförfattningarna rörande anställningar som lärare i högskolan fastställde
SUHF en lista med rekommendationer (SUHF, 2010-11-23). Listan består av fem punkter.
Bland annat rekommenderar SUHF sina medlemmar "att säkerställa att alla lärare skall ha
genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tillsvidareanställning".
Behörighetsgivande högskolepedagogik vid Göteborgs universitet
Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen riktar sig till lärare och doktorander vid Göteborgs universitet. Sedan år 2008 erbjuds en lärosätesgemensam behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, omfattande 15 hp. Den inledande baskursen
(HPE101) är gemensam för alla undervisande lärare vid universitetet. Den andra kursen
(HPE102) har en områdesspecifik inriktning och vänder sig till lärare som arbetar med
likartat innehåll och sätt att undervisa. Den tredje kursen (HPE103) utgörs av ett självständigt arbete där ett avgränsat moment i en utbildning eller en viss problematik i undervisningens fokuseras.
Prövning och erkännande av meriter
I anslutning till anställning av lärare ställs krav på högskolepedagogisk utbildning i enlighet med gällande anställningsordning vid Göteborgs universitet. Doktorander som undervisar ska minst ha genomgått den inledande kursen (HPE101, 5 hp) eller motsvarande i enlighet med rektors beslut. Prövning av de högskolepedagogiska meriterna gäller såväl ny-
1
anställda lärare samt anställda lärare som inte genomgått högskolepedagogisk utbildning,
15 hp eller motsvarande. Handläggningsordningen avser inte bedömning av pedagogisk
skicklighet, utan gäller endast prövning om läraren har motsvarande kunskaper som den
behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen ger.
Högskolepedagogisk utbildning likställs inte med lärarexamen. De lagar och förordningar
som gäller för högre utbildning vid en statlig myndighet skiljer sig från regelverket för allmänna skolväsendet med kommunala och privata huvudmän. De vuxenpedagogiska förutsättningar som undervisning vid universitetets forskningsanknutna utbildning innebär,
ställer krav på särskilda kunskaper i högskolepedagogik.
Information om prövning
Dekanus informerar lärarna inom fakultetsnämndsområdet om möjligheten till och villkoren för prövning av högskolepedagogiska meriter.
Genomförande av prövning
Prövning av högskolepedagogiska meriter kan ske på flera sätt. Nedan redovisas tre rekommenderade tillvägagångssätt för att nå enhetlighet och transparens.
1. Meriter värderas utifrån ”schabloner” (jfr bilaga 1).
2. Meriter värderas gentemot specifika lärandemål i de lärosätesgemensamma behörighetsgivande högskolepedagogiska kurserna vid Göteborgs universitet (jfr bilaga 2).
3. Meriter värderas gentemot de nationellt överenskomna målen för behörighetsgivande
högskolepedagogisk kompetens (jfr bilaga 3).
Dekanus ansvarar för att tillfälle till prövning erbjuds lärare och att prövningen sker på ett
tillförlitligt sätt, bl.a. så att jäv kan undvikas vid bedömning. Efter överenskommelse med
dekanus kan PIL-enheten sörja för att prövningen genomförs.
Beslut efter genomförd prövning
Resultat från genomförd prövning utgör arbetsgivarens beslut om i vilken utsträckning den
prövade lärarens högskolepedagogiska meriter motsvarar den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen.
Erkännandets giltighet
Beslutet utgör inte resultat från examination i högskolepedagogisk utbildning. Erkännandets giltighet ska ses i förhållande till de krav på anställda lärares och doktoranders högskolepedagogiska kompetens som arbetsgivaren vid Göteborgs universitet ställer. Erkännandets giltighet därutöver kan inte säkerställas. Beslut som fattats av dekanus i enlighet
med tidigare handläggningsordning (2009-11-23, Dnr G 8 2638/09), och som dokumenterats i PALASSO, behöver inte omprövas.
Dokumentation
Vid prövning av högskolepedagogiska meriter ska blanketten för högskolepedagogiska meriter ifyllas och signeras av både den som ansvarat för prövningen och den som prövats.1
Till blanketten ska den sökande bifoga ett underlag i form av en skriftlig pedagogisk meritportfölj där det framgår hur meriterna motsvarar de uppställda kraven.2
1
2
Bilaga 4, Blankett för inrapportering av högskolepedagogiska meriter i PALASSO
Bilaga 5, Exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk meritportfölj
2012-03-01
2
Uppgifterna på blanketten från prövningen av de högskolepedagogiska meriterna överförs
till PALASSO. Handläggare vid personalavdelningen är behjälplig vid den administrativa
hanteringen av uppgifterna.
Uppdatering av uppgifter
Om en prefekt eller en lärare finner att de högskolepedagogiska meriterna förändrats kan
dekanus besluta om förnyad prövning. De uppgifter som tidigare sparats i PALASSO ska
uppdateras i anslutning till den förnyade prövningen.
Information om handläggningsordningen
PIL-enheten informerar om handläggningsordningen och dess tillämpning.
Personalavdelningen informerar om den administrativa hanteringen av uppgifterna i PAsystemet PALASSO.
2012-03-01
3
Bilaga 1
Schablon för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter
Behörighetsgivande högskolepedagogisk kurs
3
Motsvaras av
HPE101

Högskolepedagogisk kurs 5p alt 7,5hp 3
HPE102

Betydande erfarenhet från framtagning av
kursplaner (Bolognaanpassade), utformning av
varierade undervisnings- och examinationsformer
HPE103

Programansvar, studierektorsuppdrag och
pedagogiskt utvecklingsarbete på program- och
institutionsnivå eller motsvarande
HPE101 + HPE102 + HPE103

Högskolepedagogiska kurser
10p alternativt 5p+5p alternativt 7,5hp+7,5hp
Lärarexamen motsvarar inte behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning
2012-03-01
Bilaga 2
Lärandemål i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Behörighetsgivande högskolepedagogik 1,
Behörighetsgivande högskolepedagogik 2,
Behörighetsgivande högskolepedagogik 3,
Baskurs, 5 hp
(HPE101)
Områdesspecifik pedagogik, 5
hp (HPE102)
Självständigt arbete,
5 hp (HPE103)
Beskriva studenters lärande i
högre utbildning utifrån teori och
forskning med utbildningsvetenskaplig relevans.
Redogöra för innebörden i
lärandemålsstyrd undervisning
Diskutera betydelsen av studenters lärande på vetenskaplig
grund i relation till en avgränsad
del inom högre utbildning
Redogöra för pedagogiska argument som ligger till grund för
några vanligt förekommande
undervisningsformer i högre
utbildning
Redogöra för olika undervisnings- och examinationsformer
som används inom kunskapsområdet
Kritiskt granska olika former för
bedömning och examination
Diskutera uppbyggnad av och
innehåll i en pedagogisk meritportfölj för lärare vid högskolan
Reflektera över de nutida förhärskande utbildningsvetenskapliga perspektiven i ljuset av ett
historiskt perspektiv på pedagogisk teori och forskning
Diskutera kursvärderingars betydelse för pedagogisk utveckling
Utifrån lagar och förordningar
med relevans för högre utbildning samt lokala styrdokument
vid lärosätet, diskutera förutsättningar för lärares pedagogiska arbete
Färdighet och
förmåga
Formulera en pedagogisk eller
didaktisk frågeställning samt i
anslutning till denna visa förmåga att omsätta utbildningsvetenskapliga kunskaper i en
resonerande framställning
Kommunicera och samarbeta
med hjälp av digitala verktyg
och diskutera hur dessa inverkar
på lärande i högre utbildning
Värderingsförmåga och
förhållningssätt
Visa ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen
och studenters lärande
Problematisera högskolans värdegrundsfrågor, bl.a. etik och
likabehandling
Formulera lärandemål, planera
undervisning och utforma olika
examinationer satta i relation till
dessa mål
På ett självständigt sätt utforma
ett dokument som behandlar en
avgränsad del i grundutbildningen
Motivera val av undervisningsformer och pedagogiska verktyg
samt diskutera dessa i förhållande till aktuella lärandeteorier
Använda pedagogisk terminologi
vid analys av lärande och undervisning
Problematisera för- och nackdelar med olika uppläggning av
undervisning utifrån lärandeteori
och områdesspecifika förutsättningar
Problematisera förekommande
undervisning inom det egna
kunskapsfältet utifrån lärandeteori och områdesspecifika förutsättningar
Visa ett reflekterande förhållningssätt till utformning av
undervisning i högre utbildning
Revidering av kursmålen förekommer. Senaste versionen kan hämtas här: http://www.pil.gu.se/kurser/
2012-03-01
2
Bilaga 3
Nationellt överenskomna utgångspunkter för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning
I den öppna högskolan, (prop. 2001/2002:15) framlades för första gången förslag om pedagogisk
utbildning, motsvarande 10p, av högskolans lärare. År 2003 infördes krav på pedagogisk utbildning
i högskolelagen och det lämnades åt lärosätena att bestämma omfattningen. Rådet för Högre
Utbildning uppdrog vid denna tid åt en arbetsgrupp vid Lunds universitet, det s k Pilotprojektet, att
utforma riktlinjer för en nationellt giltig utbildning för högskolelärare.
Pilotprojektets förslag innebär kortfattat att:

behörighetsgivande utbildning ska omfatta tio veckors heltidsstudier (15hp)

utbildningen ska ligga på avancerad nivå

högskolornas utbildningar ska erkännas ömsesidigt

utbildningen ska ha ett antal gemensamma övergripande mål
Pilotprojektets rapport gick på remiss till samtliga högskolor i slutet av 2005. I likhet med
ett stort antal lärosäten, antog Göteborgs universitet Pilotprojektets förslag och skrev in i
den strategiska planen att införa återkommande pedagogisk kompetensutveckling för alla
lärare. Pedagogisk utbildning utgör på detta sätt ett viktigt element i lärosätets
kvalitetsarbete.
Målen för en sådan utbildning som har formulerats på generell nivå innefattar:

kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utifrån relevant konstnärligt utvecklingsarbete

förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera högskoleutbildning på
vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet och att stödja
individers och gruppers lärande

ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor,
såsom vetenskaplighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i högre utbildning

kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning

förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt
relevanta forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för
utveckling av utbildningen och av den egna professionen,

och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom
det egna kunskapsområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig teori och
forskning
2012-03-01
3
Bilaga 4
2012-03-01
Bilaga 5
Exempel på aspekter som kan ingå i en pedagogisk meritportfölj
1. Akademiska meriter
2. Ämneskompetens
3. Undervisningserfarenhet
4. Högskolepedagogisk utbildning
5. Övriga pedagogiska utbildningsmeriter







Administration och ledning av utbildning
Läromedelsframställning för högre utbildning
Erfarenheter från att använda digitala resurser i undervisning
Erfarenheter från att undervisa på engelska
Publicering inom det högskolepedagogiska området
Handledning av doktorander
Pedagogisk verksamhet utanför högskolan
6. Pedagogisk grundsyn på studenters lärande och lärarens ansvar
7. Särskilda erfarenheter från undervisnings- och examinationsformer
8. Beskrivning av genomförda pedagogiska utvecklingsprojekt
9. Övriga upplysningar
2012-03-01