1. No category

UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Earth Sciences
Geovetarcentrum/Earth Science Centre
Tryck- och temperaturförhållanden
under gotisk och svekonorvegisk
metamorfos i Kosterskärgården
Jessica Gunnarsson
Maria Forsström
ISSN 1400-3821
Mailing address
Geovetarcentrum
S 405 30 Göteborg
Address
Geovetarcentrum
Guldhedsgatan 5A
B692
Bachelor of Science thesis
Göteborg 2012
Telephone
031-786 19 56
Telefax
031-786 19 86
Geovetarcentrum
Göteborg University
S-405 30 Göteborg
SWEDEN
Abstract
The purpose of this project is to determine PT data in the Koster Archipelago, which is
divided into the northern and southern archipelago. PT data can be used to distinguish the
Gothic and the Sveconorwegian orogeny. Maria Forsström has dealt with the northern
archipelago and Jessica Gunnarsson the southern archipelago. The theory suggests the
northern part has been deformed and metamorphosed by both the Gothic and the
Svekonorwegian orogeny, while the southern part mostly has been deformed and
metamorphosed only by the Gothic orogeny. 15 samples from the two areas were collected.
Thin sections were made for petrographic and chemical analysis and used to determine the
pressure and temperature conditions during the metamorphism. PT data is determined mainly
by using garnet, plagioclase and biotite from the Koster dykes and SLM.
PT data from both north and south of the archipelago belongs to amphibolite facies. Koster
dykes in both northern and southern archipelago gives temperatures between 600 to 800
degrees. PT data is determined mainly by garnet, plagioclase and biotite from Koster dykes
and SLM.
Keywords: P-T data, Koster, garnet, gothian, metamorphism, sveconorwegian
2
Abstrakt
Projektarbetets syfte är att fastställa P-T data i Kosterskärgården, med uppdelning norra
respektive södra skärgården, för att särskilja den gotiska respektive svekonorvegiska
orogenesen. Maria Forsström har fokuserat på den norra skärgården och Jessica Gunnarsson
på den södra skärgården. Teorin är att den norra delen har deformerats och metamorfoserats
av både den gotiska och svekonorveiska orogenesen, medan den södra delen främst
deformerats och metamorfoserats enbart av den gotiska orogenesen, eventuellt kan någon
påverkan av den svekonorveiska orogenesen tydas. Totalt togs 15 prover från de båda
områdena och därefter tillverkades tunnslip för petrografisk analys och kemisk analys.
Beräkningar gjordes med hjälp av kemisk data för att sedan kunna bestämma tryck- och
temperaturförhållandena under metamorfoserna.
P-T data från både norra och södra skärgården tillhör amfibolitfas. Kosterdiabaserna i både
norra respektive södra skärgården ger temperaturer mellan 600 till 800 grader. P-T datan
fastställdes främst med hjälp av granat, plagioklas och biotit från Kostergångarna respektive
sidoberget.
Keywords: P-T data, Koster, garnet, gothian, metamorphism, sveconorwegian
3
Innehållsförteckning
1 Introduktion…………………………………………………………………….…………..5
1.1 Geologisk bakgrund……………………………………………………………………......5
2 Metodik……………………………………………………………………………….......…8
2.1 Fältstudier…………………………………………………………………..…………....…8
2.2 Petrografi och geokemiska beräkningar………………………………………………..…11
3 Resultat……………………………………………………………………….……………13
3.1 Mineralogisk beskrivning...……………………………………………………………....13
3.2 PT data …………….…………………………………………………………………..…41
3.2.1 Norra skärgården………………………………………………………………….….…41
3.2.2 Södra skärgården………...……………………………………………………………...41
3.3 Kalciumhalt hos granat…………………………………………………………………...41
3.3.1 Norra skärgården………………………………………………………….…………….41
3.3.2 Södra skärgården………………………………………………………………………..42
4 Diskussion………………………………………………………………………………….42
4.1 Norra skärgården………………………………………………………………………….43
4.2 Södra skärgården………………………………………………………………………….44
5 Slutsats……………………………………………………………………………………..45
6 Tack………………………………………………………………………………………...45
7 Referenser………………………………………………………………………………….46
8 Appendix……………………………………………………………………………..…….47
4
1 Introduktion
Målet med kandidatarbetet är att komplettera kartläggningen av Metamorphic Map of Sweden
i Kosterskärgården som är belägen på västkusten utanför Strömstad. Minst två olika
orogeneser, den gotiska respektive den svekonorveiska, har omvandlat berggrunden under
förhållanden motsvarande amfibolitfacies. Deformation och metamorfos har lett till ådring,
veckning och migmatisering av berggrunden (Lindström et al, 1991). Genom att fastställa P-T
data i norra och södra delen av skärgården kan de olika metamorfa händelserna jämföras, dels
den gotiska orogenesen för ca 1560 miljoner år sedan och dels den svekonorvegiska
orogenesen för ca 1030 miljoner år sedan.
För att bestämma P-T data med geobarometri används främst granat, plagioklas och biotit
både från Kostergångarna och från sidoberget som i huvudsak utgörs av Stora LeMarstrandformationen (SLM) men även hornblände och plagioklas samt ilmenit och granat.
Kostergångarna, en svärm av cirka 700 diabasgångar med en ålder på ca 1450 miljoner, är en
viktig indikator för de metamorfiska händelserna genom att deras omvandlingsgrader kan
studeras.
Den norra delen av Kosterskärgården antas ha genomgått de båda orogeneserna, medan den
södra skärgården till största del ska ha undgått den svekonorveiska orogenesen och endast
blivit påverkad av den gotiska orogenesen. Med hjälp av att fastställa P-T data från de båda
områdena samt Måskär, belägen i den troliga gränszonen mellan de båda sviterna, ville den
gotiska respektive svekonorvegiska orogenesens påverkan på diabasgångarna särskiljas samt
orogenesernas utbredning. Maria Forsström har behandlat den norra skärgården, prov DC1176 till DC11-83, och Jessica Gunnarsson har behandlat den södra skärgården och Måskär,
prov DC11-70A till DC11-75. Vi har gemensamt skrivit abstrakt, introduktion, geologisk
bakgrund och metodik. Maria Forsström har skrivit resultat, diskussion och slutsats för den
norra skärgården och Jessica Gunnarsson har skrivit motsvarande för den södra skärgården.
1.1 Geologisk bakgrund
Kosteröarna vilka är belägna den västra delen av Ostfold-Marstrands bältet i Idefjord
terrängen, där den största delen av berggrunden är prekambrisk med undantag av de permiska
diabasgångarna (fig. 1). De äldsta bergarterna består av metamorfoserade gråvackor som
tillhör Stora Le-Marstrandsgruppen (Eliasson, 2011). Ursprunget är en oceanisk miljö med
avsättningar av kontinentalt vittringsmaterial. Dessa metagråvackor ingår i ett stråk som
sträcker sig i nord-sydlig riktning från Göteborg, genom Bohuslän och västra Dalsland till
sydvästligaste Värmland upp till Ostfold-Akershus i Norge. Sammansättningen hos
gråvackorna domineras av kvarts, plagioklas och biotit. Sillimanit kan ses som rester i
aluminiumrika skikt i gråvackorna (Lindström et al, 1991).
I gråvackorna finns även mindre områden av basaltiska till andesitiska vulkaniter, som
uppstått då lavor flödat ut över den forntida havsbotten och sedan omvandlats till amfiboliter.
Kemin hos vulkaniterna tyder på att de är bildade i en vulkanisk öbåge i en oceanisk miljö
(Lindström et al, 1991). De yngsta delarna av SLM antas vara de metagråvackor som är
5
belägna väster om Bohusgraniten, bland annat på Kosteröarna där åldern uppskattas till 1560
Ma (Eliasson, 2011).
SLM har genomgått flera faser av deformation, metamorfos och intrusion. Den gotiska
orogenesen ägde rum 1600 till 1550 Ma. Under den gotiska orogenesen deformerades och
uppvärmdes de sedimentära bergarterna till hög temperatur och migmatiserades delvis. Under
den orogena utvecklingen intruderade granitiska, granodioritiska, tonalitiska och gabbroida
magmor som var en stor värmekälla. På Ursholmen, bestående av ett stort gabbrokomplex,
syns tydligt hur gabbron har intruderat SLM-gnejsen som därmed har genomgått partiell
uppsmältning och migmatisering vilket har resulterat i en hybridbergart bestående av mörk
gabbro och ljusgrå SLM-gnejs (fig.2). Detta tros ha skett i slutet av den gotiska orogenesen.
De magmatiska bergarter som tillkommit efter den gotiska orogenesen tros ha sitt ursprung
från äldre jordskorpas smältor, med undantag av basiska gångar och intrusioner.
Måskärsgraniten är en karaktäristisk porfyrisk, ögonförande granit med upp till 5 cm stora
fältspater som stelnade för ca 1540 Ma (Eliasson, 2011) det vill säga i slutet av den gotiska
metamorfosens epok.
Under följande period intruderade olika gångar, pegmatiter och diabaser. I början av den
postgotiska perioden intruderade de toleiitiska Kostergångarna, ungefär 1450 Ma, från
sprickor i berggrunden. Cirka 20 procent av berggrunden i Kosterskärgården utgörs av dessa
Kostergångar som visar på en töjning av området. De har parallelliserats med de ca 1460 Ma
diabaserna på Orust och Kattsund i Östfold i Norge (Lindström et al, 1991). Främst den
nordöstra delen av berggrunden i Kosterskärgården metamorfoserades därefter i samband med
den svekonorvegiska orogenesen, 1150-900 Ma då en kontinentkollision ägde rum.
Under den svekonorvegiska orogenesen genomgick den tidigare jordskorpan en väsentlig
metamorf tektonisk omarbetning. Kosterdiabaserna, främst i norra skärgården, deformerades
då och böjdes av i en nordnordvästlig riktning samtidigt som gångarna drogs ut, blev tunnare
och amfibolitiserades (Eliasson, 2011), se fig. 3. Den sydvästra delen av Kosterskärgården
undgick istället mycket av denna deformation, vilket gör att den gotiska geologin kan
studeras. Den ursprungliga mineralogin i Kosterdiabaserna är bäst bevarad i sydvästra delen
av skärgården, medan diabaserna i nordost övergår till stängliga amfiboliter (Lindström et al,
1991). Under slutfasen av svekonorvegiska orogenesen uppkom Bohusgraniten, vilken är
odeformerad och är belägen öster om Kosteröarna, cirka 920 Ma sedan. För cirka 270 Ma,
under Permperioden, bildades ytterligare nord-sydliga gångar av diabas och rombporfyr
(Eliasson, 2011).
6
Diabas, permisk
ca 270 Ma
Bohusgranit
920 Ma
----Svekonorvegisk metamorfos----
1150-900
Kosterdiabas
1446 Ma
Blandade gångar, olika generationer
Porfyrisk granit
1530 Ma
Grovporfyrisk granodiorit, Måskärsgranit
ca 1546-1538 Ma
Ljust grå granit-granodiorit
Gnejsig tonalit
--------Gotisk metamorfos--------
1600-1550 Ma
Stora Le Marstrandsgruppen (SLM)
ca 1560
Figur 1. Tidsåldrar för geologiska händelser i Kosterskärgården.
Figur 2. Uppsmält och migmatiserad SLM-gnejs på Ursholmen. Hyrbridbergart med gabbrobollar ses i
bildens nedre del och opåverkade Kosterdiabasgångar ses i bildens övre del.
7
Figur 3. Utdragen och deformerad Kosterdiabas på Nordkoster.
2 Metodik
2.1 Fältstudier
Fältarbetet i Kosterskärgården gjordes under tre dagar i augusti 2011, under handledning av
Prof. David Cornell, Göteborgs Universitet, och Thomas Eliasson, SGU. Prover togs från
norra respektive södra skärgården. GPS koordinater registrerades för varje prov. Totalt togs
15 prover, varav 8 från norra området och 7 från södra området, se figur 4 a-c nedan med
tillhörande legend.
Legend till figur 4 a-c:
8
Figur 4a. Översiktskarta av Kosterskärgården .
9
Figur 4b. Norra skärgården.
Figur 4c. Södra skärgården med Ursholmen och Måskär.
10
2.2 Petrografi och geokemiska beräkningar
Proverna sågades och preparerades på objektglas med tjockleken 30 µm, för att sedan kunna
göra petrografisk analys i mikroskop vid Geovetarcentrum, Göteborgs universitet. Analys av
mineralkemin genomfördes med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM) Hitatchi S-3400N
och programmet Inca. Tunnslipen kolbelades och kalibrering skedde mot en koboltstandard.
Tryck och temperatur bestäms vidare genom att bearbeta SEM-datan i programmen TWQ,
HbPl samt Granat-ilmenit termometer på GPT-pack.
I TWQ används geobarometern GASP (granat-aluminiumsilikat-plagioklas), där både
temperatur och tryck fås fram i de prover som har granater. HbPl termometern används för
diabasgångar utan granater och granat-ilmenit termometern för granater med
ilmenitinklusioner, dessa ger endast temperatur därmed uppskattas tryck och ett medelvärde
tas från närliggande provpunkt i området, gjorda med GASP.
Inom TWQ (version 234) används biotit, plagioklas, granat och plagioklas där reaktionerna
plottas i diagram, och skärningspunkten för de olika linjerna ger tryck och temperatur. I
reaktionerna används biotit endmembers: annit, flogopit och eastonit. Granat endmembers
som användes i reaktionerna är: pyrop, almandin och grossular. Reaktionerna nedan användes
Annit + pyrop = flogopit + almandin
(Ekv 1)
6 Anortit + 3 flogopit = 6 kvarts + pyrop + 2 grossular + 3 eastonit
(Ekv 2)
Annit + 6 anortit + 2 flogopit = 6 kvarts + 2 grossular + 3 eastonit + almandin
(Ekv 3)
3 Annit + 6 anortit + 2 pyrop = 6 kvarts + 2 grossular + 3 eastonit + 3 almandin
(Ekv 4)
Almandin + 3 eastonit + 2 grossular + 6 kvarts = 2 flogopit + 6 anortit + annit
(Ekv 5)
3 Almandin + 3 eastonit + 2 grossular + 6 kvarts = 2 pyrop + 6 anortit + 3 annit
(Ekv 6)
3 Eastonit + 2 grossular + pyrop + 6 kvarts = 3 flogopit + 6 anortit
(Ekv 7)
Ekv 1, är relativt okänslig för tryckskillnader men däremot starkt beroende av temperaturen
(Myron, 2003). Fe från anniten går in i almandinen, medan Mg från pyropen går in i flogopit.
Ekvationer 2 till 7 fungerar som geobarometrar som beror på övergången från anortit i
plagioklas till grossular i granat, medan de andra mineralen samt biotit endmembers
balanserar Al-halten. De kan kallas för GASP (granat-aluminiumsilikat-plagioklas) trots att
ren aluminiumsilikatmineraler sällan finns.
I ekv 2, går Ca från anortit till grossular och Mg från flogopit till pyrop och eastonit. I ekv 3,
går Fe från annit in i almandin, Mg från flogopit till eastonit, medan Ca från anortiten går in i
grossular. I ekv 4, går Fe från annit in i almandin, Ca går från anortit till grossular och Mg
från pyrop till eastonit. I ekv 5, går Fe från almandin till annit, Mg från eastonit till flogopit
11
och Ca från grossular till anortit. I ekv 7, går Fe från almandin till annit, Mg från eastonit till
pyrop och Ca från grossular till anortit. I ekv 7, går Mg från eastonit och pyrop till flogopit,
Ca från grossular till anortit.
Kalciumhalten mättes med hjälp av SEM-analysen i en transverslinje hos en granat, från
norra respektive södra skärgården, för att se om kalciumhalten varierade dels inom granaten,
på grund omgivningens kemi, men även mellan granaterna från de olika områdena.
12
3 Resultat
3.1 Mineralogisk beskrivning
DC11-70A SLM, felsisk del i kontakt mellan SLM-gnejs och gabbrosmälta
GPS koordinater: NS 6533308
EW 122211
Fältförhållande
Kontakt mellan SLM-gnejs och gabbrosmältan i utkanten av det stora gabbrokomplexet på
Ursholmen. Gotisk metamorfos.
Handstuff
Finkornig till mellankornig metagråvacka med mörka mineralkorn av biotit och granat (3-5
mm).
Tunnslip
Huvudmineralerna är kvarts, anhedrala plagioklas med albittvillingar som håller på att
omvandlas till biotit samt plagioklas med myrmekittextur, kalifältspat och kloritiserade
biotitkorn som har tunna kvartsådror i korngränserna. Underordnat förekommer kloritiserad
ortopyroxen och amfibol. Accessoriska mineralerna är granat (almandin) med inklusioner
(fig. 6a och 6b), opaka mineraler och cordierit.
Kalciumhalten visar på en förhöjning i kanten av granaten i förhållanden till dess centrum
(fig.5).
Figur 5. Profil över kalciumhalt i 8 punkter, transverslinje från kant till kant, hos en granat i SLM-gnejs, prov
DC11-70A.
13
Granat
Plagioklas
Kvarts
Kalifältspat
Biotit
Figur 6a. Granat med inklusioner i SLM-gnejs. DC11-70A. (PPL)
Figur 6b. Granat med inklusioner i SLM-gnejs. DC11-70A. (XPL)
14
DC11-70B Gabbro i kontakt med SLM-gnejs.
GPS koordinater: NS 6533308
EW 1222118
Fältförhållande
Kontakt mellan SLM-gnejs och gabbrosmältan i utkanten av det stora gabbrokomplexet på
Ursholmen. Gotisk metamorfos.
Handstuff
Afanitisk till finkornig, homogen gabbro.
Tunnslip
Huvudmineralerna är subhedrala plagioklaser (fig. 7a och 7b) med albittvillingar som är
uppätna i kanterna, kvarts och kloritiserade amfiboler. Underordnat förekommer kloritiserad
biotit, kloritiserad klinopyroxen och kalifältspat. Accessoriska mineraler är opaka mineraler.
Mineralparagenesen med omvandlade plagioklaser och amfiboler tyder på retrograd
amfibolitisering.
15
Figur 7a. Plagioklas som är subhedral i gabbrosmälta i kontakt med SLM. DC11-70B. (PPL)
Figur 7b. Plagioklas som är subhedral i gabbrosmälta i kontakt med SLM-gnejs. DC11-70B. (XPL)
16
DC11-71 Granatförande migmatitsmälta av SLM-gnejs i gabbrokomplex
GPS koordinater: NS 6533299
EW 1222116
Fältförhållande
Blandbergart i det stora gabbrokomplexet på Ursholmen, provet bestående av SLM-gnejs.
Gotisk metamorfos.
Handstuff
Finkornig till mellankornig SLM-gnejs. Mellangrå med ljusare fenokrister av kvarts och
granat (2- 3 mm).
Tunnslip
Huvudmineralerna är kvarts och subhedrala plagioklas med albittvillingar, kloritiserad biotit
som definierar en svag foliation, kalifältspat och ortoklas. Accessoriska mineraler är granat
(almandin) med inklusioner (fig. 8a och 8b) och opaka mineraler.
17
Biotit
Kvarts
Figur 8a. Granat med inklusioner i gabbrokomplex. DC11-71. (PPL)
Biotit
Figur 8b. Granat med inklusioner i gabbrokomplex. DC11-71. (XPL)
18
Kvarts
DC11-72 SLM-hybridgnejs med granater
GPS koordinater: NS 6533452
EW 1222022
Fältförhållande
Hybridbergart i det stora gabbrokomplexet på Ursholmen, provet bestående av SLM-gnejs.
Gotisk metamorfos.
Handstuff
Finkornig till medelkornig, grå SLM-gnejs med granat (2-3 mm).
Tunnslip
Huvudmineralerna är anhedrala plagioklas med albittvillingar, kvarts, omvandlade biotit med
viss orientering, förekomst av små opaka mineral finns i biotitkornen. Underordnat är granat
(almandin) med inklusioner av biotit och kvarts (fig. 9a och 9b), dock ingen texturell zonering
i granaten.
19
Figur 9a. Granat med kvartsinklusioner i SLM-gnejs. DC11-72. (PPL)
Figur 9b. Granat med kvartsinklusioner i SLM-gnejs. DC11-72. (XPL)
20
DC11-73 Kostergång-amfibolit i diabasomvandling
GPS koordinater: NS 6533451
EW 1222027
Fältförhållande
Diabasgång med sidoberg av SLM-gnejs. Marginell svekonorvegisk metamorfos.
Handstuff
Finkornig till mellankornig, mörkgrå homogen amfibolit med mörkare fenokrister.
Tunnslip
Huvudmineralerna är subhedrala till anhedrala plagioklas med albittvillingar, från både
magmatisk och metamorf händelse (fig. 11a och 11b), kalifältspat, mikroklin med
tartantvillingar, klinopyroxen och ortopyroxen med symplektit. Underordnat är amfibol som
omvandlats från plagioklas. Accessoriska mineraler är olivinfenokrister som är relikta (fig.
10) och opaka mineral.
Relikt magmatisk textur ses i tunnslipet.
Figur 10. Olivinfenokrist (relikt) i diabasgång. DC11-73. (XPL)
21
Figur 11a. Plagioklas, magmatisk (tv) och metamorf (th) metamorfa i diabasgång. DC11-73. (PPL)
Figur 11b. Plagioklas, magmatisk (tv) och metamorf (th) metamorfa i diabasgång. DC11-73. (XPL)
22
DC11-75 Måskärsgranit med granater och plagioklas
GPS koordinater: NS 6536809
EW 1221934
Fältförhållande
Måskärsgraniten, ögonförande med strökorn av fältspater (3-5 cm). Gotisk metamorfos.
Handstuff
Mellankornig ljus granit med mörka stråk av biotitkorn utan orientering och granat (3-5 mm).
Tunnslip
Huvudmineralerna är subhedrala plagioklaser, med albittvillingar och myrmekittextur, samt
kvarts. Underordnat är mikroklin med pertitbildning, ortoklas och biotit som är mindre
omvandlad. Accessoriska mineraler är granat(almandin) med inklusioner (fig. 12a och 12b)
och apatit.
23
Figur 12a. Granat med inklusioner i Måskärsgranit. DC11-75. (PPL)
Figur 12b. Granat med inklusioner i Måskärsgranit. DC11-75. (XPL)
24
DC11-76
Kosterdiabas, metagabbro
GPS koordinater: NS 6538239
Kilesand
EW 1226044
Fältförhållanden
Prov taget i Kilesand från mitten av kostergång, gabbro som övergått till diabas.
Svekonorvegisk metamorfos.
Stuff
Medelkornig till grovkornig diabas. Ljust grå med mörkare inslag.
Tunnslip
Dominerande mineraler är amfibol med mycket inneslutningar samt nålformiga, subhedrala
plagioklas (fig. 13a och 13b). Accessoriska mineral är kvarts, klorit, apatit, kalifältspat,
biotiter samt opaka mineral bland annat ilmenit. Ett natriumutbyte mellan amfibol och
plagioklas har skett. Plagioklasen är mycket omvandlad, heterogen och med en hel del
sericitomvandling. Albittvillingar syns tydligt under mikroskop. Amfibolen är nybildad och ej
i jämvikt med plagioklasen.
Inga pyroxener hittas, utan de har övergått till amfibol genom uralitization. Kloritisation ses
där hornblände eller biotit övergått till klorit. Dock finns en hel del relikt magmatisk textur
kvar, bl.a. pseudomorfer efter magmatiska korn. Zonerade avlånga plagioklaser förekommer
där kanterna är mer albitiska än i centrum av plagioklaserna.
25
Plagioklas
Amfibol
Figur 13a. Amfibol och subhedral plagioklas i diabas från Kilesand, tunnslip DC1176. (PPL)
Plagioklas
Amfibol
Figur 13b. Amfibol och subhedral plagioklas i diabas från Kilesand, tunnslip DC1176. (XPL)
26
DC11-77
Granatförande SLM
GPS koordinater: NS 6540695
Boknäs
EW 1225145
Fältförhållanden
SLM med granater från Boknäs. Svekonorvegisk, gotisk metamorfos.
Stuff
Finkornig, grå gråvacka med porfyroblaster av granat.
Tunnslip
Huvudmineral i slipet är plagioklas, biotit, kvarts, amfibol och granat (almandin), se fig.14a
och 14b. Accessoriska mineral är zirkon, opaka mineral som titanit samt metamikt allanit.
Granaterna är subhedrala med inklusioner av biotit och zirkon, och även mycket
biotitansamlingar runt granatkanterna. Plagioklasen är avlång, subhedral, till stor del
omvandlad och ofta med albittvillingar. Troligen har biotitization skett där hornblände
omvandlats till biotit.
27
Granat
Biotit
Plagioklas
Figur 14a. Poikilitisk granat omgiven av biotit och plagioklas i granatförande SLM från Boknäs, tunnslip DC1177. (PPL)
Biotit
Granat
Plagioklas
Figur 14b. Poikilitisk granat omgiven av biotit och plagioklas i granatförande SLM från Boknäs, tunnslip DC1177. (XPL)
28
DC11-78
Reaktionszon mellan kosterdiabas och SLM
GPS koordinater: NS 6540502
Kyrkogården
EW 1224745
Fältförhållanden
Prov taget från område mellan kosterdiabas och intilliggande SLM. Svekonorvegisk
metamorfos.
Stuff
Grovkornig, grå bergart med mörkare inslag samt porfyroblaster av granater.
Tunnslip
Dominerande mineral är biotit (fig. 15a och 15b). Accessoriska mineral är kvarts, granat
(almandin), ilmenit, klorit, zirkon, apatit samt kalifältspat. Granaterna är subhedrala och
innehåller inklusioner av ilmenit, apatit och kvarts. Runt granatkanterna förekommer biotit.
Mellan biotitkorna hittas sericit. Biotiterna är mycket omvandlade, bland annat har de blivit
kloritiserade. Kloriten växer över övriga mineral vilket visar att den tillkommit senare.
29
Biotit
Klorit
Figur 15a. Biotit och klorit från reaktionszon mellan kosterdiabas och SLM vid Kyrkogården, tunnslip
DC11-78. (PPL)
Biotit
Klorit
Figur 15b . Biotit och klorit från reaktionszon mellan kosterdiabas och SLM vid Kyrkogården, tunnslip DC1178. (XPL)
30
DC11-79
Granatförande Kosterdiabas
GPS koordinater: NS 6540498
Kyrkogården
EW 1224751
Fältförhållanden
Kostergång med granater. Svekonorvegisk metamorfos.
Stuff
Finkornig diabas, ljust grå med grönaktig ton, med porfyroblaster av granater.
Tunnslip
Huvudmineral är euhedral amfibol. Accessoriska mineral är kvarts, granat (almandin), klorit,
ilmenit, kalifältspat, apatit och titanit (fig. 16a och 16b). Granaterna är euhedrala, ca 5 mm,
med många omvandlingar, samt inklusioner av ilmenit och kvarts. En smal kvartsådra
genomlöper slipet. Plagioklasen har sericitomvandlats. Sekundära omvandlingar av klorit
hittas runt granaterna och även muskovit förekommer längs ytterkanterna på granaterna.
Aggregat av klorit förekommer. Foliation som definieras av amfibol.
31
Amfibol
Klorit
Muskovit
Granat
Figur 16a . Klorit, muskovit och euhedrala amfiboler runt poikolitisk granat från diabas vid Kyrkogården,
tunnslip DC11-79. (PPL)
Amfibol
Klorit
Muskovit
Granat
Figur 16b . Klorit, muskovit och euhedrala amfiboler runt poikolitisk granat från diabas vid Kyrkogården,
tunnslip DC11-79. (XPL)
32
DC11-80
SLM gnejs med granat
GPS koordinater: NS 6540507
Kyrkogården
EW 1224734
Fältförhållanden
SLM gnejs med granater, ett par decimeter ifrån diabasgång. Svekonorvegisk, gotisk
metamorfos.
Stuff
Grå, finkornig till medelkornig gråvackan med granatporfyroblaster.
Tunnslip
Huvudmineral är plagioklas samt en mindre andel biotit. Accessoriska mineral är kvarts,
granat (almandin), opaka mineral, zirkon, apatit, klorit och kalifältspat (fig. 18a och 18b).
Kloritisering av biotit har skett på vissa ställen, liksom plagioklas och biotit omvandlingar.
Plagioklasen har en del sericitomvandlingar, men även tydliga albittvillingar kan ses.
Granaterna är subhedrala, ca 2-3 mm, med en del omvandlingar. Kalciumhalten i centrum av
granaten respektive kanten visar ingen större skillnad, se fig. 17.
Profil över tvärsnitt i granat
4,5
4
Kalciumhalt (compound %)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Punkt nr
Figur 17. Profil över kalciumhalt i 8 punkter hos granat i SLM, tunnslip DC11-80.
33
Biotit
Granat
Plagioklas
Figur 18a. Biotit och plagioklas runt granat i sidoberg SLM från Kyrkogården, tunnslip DC11-80. (PPL)
Biotit
Granat
Plagioklas
Figur 18b. Biotit och plagioklas runt granat i sidoberg SLM från Kyrkogården, tunnslip DC11-80. (XPL)
34
DC11-81
SLM gnejs med granat
GPS koordinater: NS 6540507
Kyrkogården
EW 1224734
Fältförhållanden
SLM gnejs med granater, ett par decimeter ifrån diabasgång. Svekonorvegisk, gotisk
metamorfos.
Stuff
Medelkornig till grovkornig gråvacka, ljust grå med mörkare mineralkorn och porfyroblaster
av granater. Veckning syns, se fig. 19a och 19b.
Tunnslip
Huvudmineral är muskovit, biotit, kvarts och plagioklas. Accessoriska mineral är sillimanit,
granat (almandin), klorit, opaka mineral som ilmenit, zirkon och kalifältspat. Granaterna är
subhedrala med mycket sprickor och inklusioner av plagioklas, kvarts och ilmenit. Biotit
förekommer i och utanför granaten, vilket tyder på att ingen riktig jämvikt uppnåtts.
Kloritisering av biotit har skett. Både biotiten och muskoviten har veckats och tryckts ihop.
Muskoviten är sekundärbildad efter granaten. Plagioklasen har även sericitomvandlats.
Finkornig sillimanit förekommer längs med granaten, omvandlad från muskovit. I tunnslipet
finns spår från både den gotiska och den svekonorvegiska metamorfosen, då pseudomorfer
hittas, där en form från ett större ursprungligt korn har behållits men där det ursprungliga
kornet har omvandlats och ersatts av andra små mineralkorn.
35
Kvarts
Muskovit
Figur 19a. Veckad muskovit i sidoberg SLM från Kyrkogården, tunnslip DC11-81. (PPL)
Kvarts
Muskovit
Figur 19b. Veckad muskovit i sidoberg SLM från Kyrkogården, tunnslip DC11-81. (XPL)
36
DC11-82
Kostergång
GPS koordinater: NS 6540502
Kyrkogården
EW 1224732
Fältförhållanden
Kostergång med få granater, dock inga granater i provet. Svekonorvegisk metamorfos.
Stuff
Finkornig, grå diabas med svag grön ton.
Tunnslip
Dominerande mineral är amfibol, kvarts, kalifältspat, muskovit, plagioklas, samt accessoriska
mineral apatit, klorit och opaka mineral som ilmenit och pyrit (fig. 20a och 20b). Mycket
omvandlingar hittas mellan amfibolkornen. Mycket blandningar mellan plagioklas och
kalifältspat förekommer.
37
Amfibol
Figur 20a. Textur hos diabas från Kyrkogården, tunnslip DC11-82. (PPL)
Amfibol
Figur 20b. Textur hos diabas från Kyrkogården, tunnslip DC11-82. (XPL)
38
DC11-83 Kosterdiabas som övergått till förskiffrad granatamfibolit
GPS koordinater: NS 6540475
Duvnäs
EW 1223924
Fältförhållanden
Kosterdiabas som övergått till förskiffrad granatamfibolit i Duvnäs. Svekonorvegisk
metamorfos.
Stuff
Finkornig, ljust grå granatamfibolit med porfyroblaster av granat.
Tunnslip
Dominerande mineral är amfibol. Accessoriska mineral är kvarts, biotit, plagioklas, granat
(almandin), klorit, apatit, kalifältspat, zoisit, muskovit samt opaka mineral som ilmenit (fig.
21a och 21b). Granaterna är euhedrala, ca 3 mm stora, med inneslutningar av kvarts och
opaka mineral. Klorit förekommer runt granaterna, och även biotitansamlingar runt vissa
granater. Foliation som definieras av biotit.
39
Amfibol
Granat
Klorit
Figur 21a. Poikilitisk granat omgiven av klorit och amfibol i förskiffrad granatamfibolit från Duvnäs, tunnslip
DC11-83. (PPL)
Amfibol
Klorit
Granat
Figur 21b. Poikilitisk granat omgiven av klorit och amfibol i förskiffrad granatamfibolit från Duvnäs, tunnslip
DC11-83. (XPL)
40
3.2 PT-data
3.2.1 Norra skärgården
Kilesand
Prov DC11-76 (kosterdiabas) ger en hornblände-plagioklas temperatur på ca 750 grader från
fyra olika ställen i slipet.
Kyrkogården
Prov DC11-78 (reaktionszon mellan kosterdiabas och SLM) ger en granat-ilmenit temperatur
på 690 grader. Prov DC11-82 (kosterdiabas) ger en hornblände-plagioklas temperatur på ca
650 grader från två olika ställen i slipet. Prov DC11-80 (SLM) ger en GASP temperatur och
tryck på ca 620 grader och ca 6,7 kbar från fyra olika ställen i slipet, se diagram 8-11 i
appendix. Prov DC11-81 (SLM) ger en GASP temperatur och tryck på 620 grader och ca 4
kbar, se diagram 12 i appendix.
Duvnäs
Prov DC11-83 (förskiffrad granatamfibolit) ger en granat-ilmenit och hornblände-plagioklas
temperatur på ca 640 grader från två olika ställen i slipet.
3.2.2 Södra skärgården
Ursholmen
I prov DC11-70A (SLM i en kontakt mellan gabbro och SLM-gnejs i gabbrokomplex) ger
granaterna, på två ställen i slipet, en GASP temperatur och tryck på 700 grader respektive ca
4,7 kbar. Prov DC11-70B (gabbro i en kontakt mellan gabbro och SLM-gnejs i
gabbrokomplex) ger en hornblände-plagioklas temperatur på 795 grader. Prov DC11-71
(granatförande gabbromagma) ger granaten en GASP temperatur och tryck på 675 grader
respektive 6,4 kbar. Prov DC11-72 (SLM-gnejs) ger granaterna, på två ställen i slipet, en
GASP temperatur och tryck på 595 grader respektive 4,1 kbar. Prov DC11-73 (diabasgång)
ger en HbPl temperatur på 725 grader. Se diagram 1-5 i appendix.
Måskär
I prov DC11-75 (Måskärsgranit) ger granaten, på två ställen i slipet, en GASP temperatur och
tryck på 645 grader respektive ca7 kbar. Se diagram 6 och 7 i appendix.
3.3 Kalciumhalt hos granat
3.3.1 Norra skärgården
I prov DC11-80 varierar granatens kalciumhalt mellan 3,3 % till 4,1 %.
41
3.3.2 Södra skärgården
I prov DC11-70A varierar granatens kalciumhalt mellan 2,1 % (granat core) till 5,8 % (granat
rim).
4 Diskussion
I Hageskov, 1987, delas kostersvärmen in i tre sektorer, där sektor ett, södra skärgården, är
minst deformerad och metamorf och sektor tre, norra skärgården, är mest deformerad och
metamorf. I kostergångarna i sektor två och tre har det funnits tillgång till vatten vilket har
underlättat för metamorfosen (Hageskov, 1987).
Skarnspolar både på Ursholmen och på Sydkoster indikerar att bergarten ursprungligen varit
en sedimentär bergart, t ex sandsten där lavor och askor runnit ut, och inte en magmatisk
bergart. Skarnspolarna har svårt att smälta upp under metamorfosen och blir därför kvar. I
metamorfa sedimentära bergarter finns ofta överskott av aluminium som ger peralumineusa
mineraler, exempelvis sillimanit, som är bra för tryck och temperaturmätningar. Även längs
med granaterna i SLM förekommer finkornig sillimanit, omvandlad från muskovit.
Norra skärgårdens kalciumhalt hos granat är lägre än södra skärgårdens kalciumhalt. Norra
skärgården har även mindre procentuell variation inom granaten än vad södra skärgårdens
granat uppvisar.
P-T bestämningar gjorda med hjälp av GASP geotermobarometern kan ha vissa osäkerheter.
Trycket kan variera med ± 3 kbar och temperaturen kan variera med ± 80 °C (Myron, 2003).
I figur 22 ses tryck och temperatur för norra respektive södra skärgårdens prover. Enbart
prover gjorda med GASP är plottade, då övriga geotermometrar inte ger något tryck.
Figur 22. Tryck och temperatur för prover från norra (prov 80 och 81) respektive södra (prov 70A, 71, 72 och
75) skärgården.
42
4.1 Norra skärgården
Kosterdiabaserna som enbart genomgått svekonorvegisk metamorfos och har sitt ursprung
som tholeiitiska magmor (Hagaskov, 1987) amfibolitiserades under den svekonorvegiska
deformationen. SLM i norra Kosterskärgården har genomgått både den gotiska och
svekonorvegiska metamorfosen, och de två olika metamorfoserna kan urskiljas i tunnslip då
pseudomorfer hittas. Proverna i norra skärgården tillhör amfibolitfacies.
I tabell 1 nedan ses norra skärgårdens prover med respektive temperatur, tryck, metod (för
beräkning), orogenes och tillhörande diagram (i appendix).
Tabell 1. Tryck och temperatur för prover från norra skärgården, samt använd metod,
sökt orogenes och diagram nr i appendix.
Prov
76 Kostergång
T
758
786
713
771
78 SLM kontakt 695
80 SLM
620
610
630
620
81 SLM
620
82 kostergång 707
601
83 Kostergång 611
682
P
Metod
Orogenes
Diagram
7,0
6,6
6,4
6,6
3,8
-
HbPl
HbPl
HbPl
HbPl
Gra-Ilm
GASP
GASP
GASP
GASP
GASP
HbPl
HbPl
Gra-Ilm
HbPl
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Gotisk, svekonorvegisk
Gotisk, svekonorvegisk
Gotisk, svekonorvegisk
Gotisk, svekonorvegisk
Gotisk, svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
Svekonorvegisk
11
8
10
9
12
-
SLM i norra skärgården ger en temperatur på ca 620 grader. Dock skiljer sig trycket åt för
olika prover, 4 kbar respektive 6,7 kbar, vilket inte ger någon entydig tolkning. Det skulle
kunna bero på att prov DC11-81, SLM, 4 kbar, inte har uppnått jämvikt då det var svårt att
hitta lämpliga SEM analys ställen, vilket troligen gett ett felaktigt tryck. Prov DC11-80, SLM,
har uppnått jämvikt och de fyra olika analyserna ger alla tryck runt 6,7 kbar.
Norra skärgårdens kosterdiabaser innehåller ingen pyroxen, utan pyroxenerna har övergått till
amfibol vilket tyder på att vatten funnits tillgängligt vid metamorfosen. Kloritiseringen tyder
även på att hydrotermala omvandlingar skett. De zonerade plagioklaserna, som exempelvis
återfinns i prov DC11-76, skulle kunna vara magmatiska plagioklaser som överlevt
metamorfosen. Det har förekommit mer fluider vid nordkoster, då det funnits en
deformationszon vid norra Koster som gjort det möjligt för fluider att tränga in.
43
4.2 Södra skärgården
Ursholmen
I tabell 2 ses södra skärgårdens prover med respektive temperatur, tryck, metod (för
beräkning), orogenes och tillhörande diagram (i appendix).
Tabell 2. Tryck och temperatur för prover från södra skärgården, samt använd metod,
sökt orogenes och diagram nr i appendix
Prov
T
P
Metod
Orogenes
Diagram
70A SLM
740
660
791
798
791
675
675
570
620
725
660
610
4,3
5
6,4
6,4
4
4,2
7,4
6,5
GASP
GASP
HbPl
HbPl
HbPl
GASP
GASP
GASP
GASP
HbPl
GASP
GASP
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Gotisk
Svekonorveisk-marginellt
Gotisk
Gotisk
1
2
3
4
5
70B Gotisk Gabbro
71 Gotisk migmatit
72 Gotisk hybrid
73 Kostergång
75 Gotisk Granit
6
7
Området utgörs av migmatiserad berggrund som uppkommit då gabbron intruderade i SLM.
Temperaturen är ca 700 grader i det stora gabbrokomplexet medan SLM utanför har en lägre
temperatur på ca 600 grader. Trycket i gabbrokomplexet varierar mellan 4 till 6,5 kbar. Den
gotiska metamorfosen har haft den kraftigaste påverkan av området, vilket ägde rum innan
Kosterdiabaserna. I tunnslip DC11-73 (diabasgång) ses två faser, dels metamorf omvandling
motsvarande amfibolitfas men även relikt magmatisk textur, vilket är en indikation på att
diabasgången inte har utsatts för någon större svekonorvegisk omvandling. Den metamorfa
omvandlingen skulle dock kunna tyda på spår, av den svekonorvegiska metamorfosen. Enligt
Hageskov (1987) är Kosterdiabassvärmen odeformerade i den södra delen av skärgården och
diabasgångarna är marginellt omvandlade. De är i huvudsak afyriska toleitiska diabaser där 5
% är porfyritiska med små fenokrister av olivin och plagioklas, vilket också ses i prov DC1173. Retrograd kloritisering ses i alla tunnslipen. I prov DC11-70A finns cordierit, som är
känslig för retrograd metamorfism, vilket också indikerar att diabasgången inte har varit med
om någon större omvandling. Amfibolitfas uppskattas i alla proverna tagna på Ursholmen, då
PT-datan varierar inom dess gränser.
Kalciumhalten varierar mellan 2,1-5,8 % från granatens mitt till dess kant vilket tyder på att
omgivningens kemi har en mycket högre kalciumhalt utanför granaten.
44
Måskärsgraniten
Granaten i Måskärsgraniten DC11-75 ger ett tryck som är ca 6.9 kbar med en temperatur på
ca 640 grader. Granaten tros dock ha bildats samtidigt som graniten, som är av S-typ, och
anses därför gotisk då denna granitintrusion har skett i slutskedet av gotiska händelsen.
5 Slutsats
Kosterdiabaserna i norra respektive södra skärgården ger temperaturer mellan 600 till 800
grader men inget tryck har beräknats (Tabell 1). Prov DC11-83 i norra Skärgården innehåller
granat, biotit, amfibol och plagioklas och skulle möjligen kunna ge tryck och temperatur för
svekonorvegisk metamorfos. Både norra och södra skärgårdens prover tillhör amfibolitfacies.
Skillnad syns mellan de olika områdena i tunnslipens textur. Både den gotiska och den
svekonorvegiska metamorfosen syns tydligt i SLM från området Kyrkogården på Sydkoster,
norra skärgården, då pseudomorfer hittas, vilket inte hittas i södra skärgården. Även i
tunnslipens mineralogi syns skillnad mellan norra och södra skärgårdens diabasgångar, i
diabasgången på Ursholmen finns pyroxenerna kvar, vilket indikerar att diabasgångarna inte
har blivit desto mer omvandlade. Ingen av norra skärgårdens diabasgångar innehåller
pyroxener då de under den svekonorvegiska metamorfosen med tillgång på fluider har
omvandlats till amfiboler.
Måskärsgranitens granat som tros ha bildats vid uppkomsten av denna S-typ granit, ger PTdata som troligen representerar tillståndet strax efter den gotiska orogenesens slut ca 1550 Ma
och ger därmed inte någon direkt indikation på den svekonorveiska metamorfosens PT-data i
sydvästlig riktning, men fler prover behöver undersökas samt en datering av granterna för att
helt kunna utesluta den svekonorvegiska metamorfosen.
Fler prover, undersökningar t ex datering av granater och mer SEM analyser behövs göras för
att få en bättre uppfattning om tryck och temperatur samt kunna urskilja den svekonorvegiska
och gotiska metamorfosens utbredning. Även utförligare profilkemidata i granaterna är
intressant, så som vi gjort för kalcium, skulle även kunna göras för exempelvis magnesium
och mangan för att få en uppfattning om rådande förhållanden i mineralkemin.
6 Tack
Ett stort tack till vår handledare professor David Cornell, Göteborgs Universitet och Thomas
Eliasson, SGU. Vi tackar även SGU och Alasdair Skelton av Stockholms Universitet som
bekostat och möjliggjort projektet. Vidare vill vi tacka examinator Lennart Björklund samt
Mattias Ek och Valby von Schijndel.
45
7 Referenser
Austin Hegardt, E., Stigh, J., Cornell, D. H., Sjöström, H., Anckrovicz, R., Page, L., Finger,
F. (2010). Relative and absolute relationships between folding, foliation and metamorphism in
Nordön, Western Sweden, Sveconorwegian Province, Baltic Shield. Paper IV in Austin
Hegardt (2010). Pressure, temperature and time constraints on tectonic models for
southwestern Sweden. PhD thesis, University of Gothenburg, Earth Sciences Centre A134.
Eliasson, T., 2011. Kosterhavet Berggrundskarta. Dokumentation av de svenska
nationalparkerna. Nr 26. Naturvårdsverket.
Lindström, M., Lundqvist, J., Lundqvist, T., 1991. Sveriges geologi från urtid till nutid. 174177.
Winter, J.D., 2001. An introduction to Igneous and Metamorphic Petrology.
MacKenzie, W.S., Donaldson, C.H., Guilford, C., 1993. Atlas of igneous rocks and their
textures.
Yardley, B.W.D., MacKenzie, W.S., Guilford, C., 1990. Atlas of metamorphic rocks and their
textures.
MacKenzie, W.S., Guilford, C., 1980. Atlas of rock-forming minerals in thin section.
Hageskov, B., 1987. Tholeiitic dykes and their chemical alteration during amphibolite facies
metamorphism: the Kattsund, Koster dyke swarm, SE Norway, W Sweden. Sveriges
geologiska undersökning, 4-42.
Tröger, W.E., 1952. Optical Determination of Rock-Forming Minerals. 12-188.
Mäder, U.K., Percival, J.A., and Berman, R.G. 1994. Thermombarometry of garnet –
clinopyroxene – hornblende granulites from the Kapuskasing structural zone. Geological
Survey of Canada, 1134-1143.
Eliasson, T., 2011. NGU-SGU exkursion, September 13–16, 2011, Idefjorden Terrane:
Koster–Uddevalla–Islandsberg. 2-19.
Nesse, W. D. Introduction to mineralogy. New York, Oxford University Press, 2000.
Myron, G. B., 2003. Igneous and metamorphic petrology. 514-516.
46
8 Appendix
TWQ-diagram för respektive prov, beräknad från SEM-data: sitenummer och mineral med
spektrumnummer (inom parantes).
Diagram 1. DC11-70A: Site 4; Plagioklas (5), Granat (2), Biotit (11. Rim
DC1170APLOT.plt
10
9
1
5
3
8
7
6
6
5
7
4
9
3
2
8
2
1
300
4
350
400
450
500
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
47
750
800
850
900
950 1000
Diagram 2. DC11-70A: Site 11; Plagioklas (3), Granat (2), Biotit (1). Rim
DC1170AAPLOT.plt
10
5
9
3
7
1
8
9
7
6
5
4
3
2
2
6
1
300
350
400
450
500
8 4
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
48
750
800
850
900
950 1000
Diagram 3. DC11-71: Site 2; Granat (1) Plagioklas (2) Biotit (4). Rim.
DC1171PLOT.plt
10
5
9
3
7
9
800
850
1
8
7
6
5
4
3
2
1
300
6
350
400
2
450
500
8
550
4
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
49
750
900
950 1000
Diagram 4. DC11-72: Site 16; Granat (2) Plagioklas (3) Biotit (1). Rim
DC1172PLOT.plt
10
5
3
9
9
7
1
8
7
6
5
4
3
2
1
300
6
350
400
2
450
8
500
4
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
50
750
800
850
900
950 1000
Diagram 5. DC11-72: Site 21; Granat (1) Plagioklas (4) Biotit (3). Rim
DC1172,2PLOT.plt
10
5
9
3
7
9
1
8
7
6
5
4
3
2
1
300
6
350
400
450
2
500
8
4
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
51
750
800
850
900
950 1000
Diagram 6. DC11-75: Site 19; Granat (1) Plagioklas (3) Biotit (2). Rim
DC1175PLOT.plt
10
7
5
9
3
1
9
8
7
6
5
4
3
6
2
2
1
300
350
400
450
8
500
4
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
52
750
800
850
900
950 1000
Diagram 7. DC11-75: Site 20; Granat (1) Plagioklas (3) Biotit (2). Rim
DC1175,2PLOT.plt
10
9
7
5
9
3
1
8
7
6
5
6
4
3
2
1
300
2
350
8
400
450
4
500
550
600
650
700
Temperature (°C)
1: lAb = hAb
2: Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3: 3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
4: bQz = aQz
5: Ann + Py = Phl + Alm
6: An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7: Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8: 3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9: 3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
53
750
800
850
900
950 1000
Diagram 8. DC11-80: Site 4; Granat, biotit, plagioklas. Spektrum 1, 2, 3. Rim
cmpmarsdc1180site4PLOT.plt
10
5
9
7
3
8
7
6
5
4
6
3
2
1
300
2
350
400
450
500
550
600
650
700
750
Temperature (°C)
2:
Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3:
3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
5:
Ann + Py = Phl + Alm
6:
6 An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7:
Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8:
3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9:
3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
54
800
850
900
950 1000
Diagram 9. DC11-80: Site 7; Granat, biotit, plagioklas. Spektrum 1, 2, 3.Rim
cmpmarsdc1180site7PLOT.plt
10
7
9
5
3
8
7
6
5
6
4
3
2
1
300
2
350
400
450
500
550
600
650
700
750
Temperature (°C)
2:
Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3:
3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
5:
Ann + Py = Phl + Alm
6:
6 An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7:
Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8:
3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9:
3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
55
800
850
900
950 1000
Diagram 10. DC11-80: Site 9; Granat, biotit, plagioklas. Spektrum 1, 2, 3. Rim
cmpmarsdc1180site9PLOT.plt
10
7
9
5
3
8
7
6
5
6
4
3
2
2
1
300
350
400
450
500
550
600
650
700
750
Temperature (°C)
2:
Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3:
3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
5:
Ann + Py = Phl + Alm
6:
6 An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7:
Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8:
3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9:
3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
56
800
850
900
950 1000
Diagram 11. DC11-80: Site 8; Granat, biotit, plagioklas. Spektrum 1, 2, 3. Rim
cmptestkosterPLOT.plt
10
5
9
3
7
8
9
7
6
5
6
4
3
2
2
1
300
8
350
400
450
500
550
600
650
700
750
Temperature (°C)
2:
Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3:
3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
5:
Ann + Py = Phl + Alm
6:
6 An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7:
Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8:
3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9:
3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
57
800
850
900
950 1000
Diagram 12. DC11-81: Site 22; Granat, biotit, plagioklas. Spektrum 1, 2, 3. Rim
cmpdc1181site2223PLOT.plt
10
5
9
3
7
8
7
9
6
5
4
3
2
1 6
300
2
350
400
450
500
8
550
600
650
700
750
Temperature (°C)
2:
Ann + 6 An + 2 Phl = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + Alm
3:
3 Ann + 6 An + 2 Py = 6 aQz + 2 Gr + 3 Eas + 3 Alm
5:
Ann + Py = Phl + Alm
6:
6 An + 3 Phl = 6 aQz + Py + 2 Gr + 3 Eas
7:
Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Phl + 6 An + Ann
8:
3 Alm + 3 Eas + 2 Gr + 6 bQz = 2 Py + 6 An + 3 Ann
9:
3 Eas + 2 Gr + Py + 6 bQz = 3 Phl + 6 An
58
800
850
900
950 1000