Kalkyler med totala kostnader

Kalkyler med totala kostnader Vad ska vi ta betalt för vår produkt? Kalkyler som beslutsunderlag • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Företag strävar e<er lönsamhet. BR och RR i slutet av året RR generell Förkalkyl som beslutsunderlag E<erkalkyl för aC se hur det gick Vad är kunden beredd aC betala? Vad tar konkurrenterna för sina produkter? Fasta kostnader •  Oberoende av volym •  Volym –  Antal varor, arbetsGmmar, sjukbesök, försäljningsstorlek i kr. •  Lokalhyra, avskrivningar, ränta •  FK/st = FK/Volym Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT - FASTA KOSTNADER
Fasta kostnader, kr:
Avskrivningar
Räntor
Lokalhyra
Totalt
15!000
15!000
70!000
100!000
Kronor
100
Kronor i 1000-tal
150
75
FASTA KOSTNADER
FASTA KOSTNADER PER STYCK
100
50
50
25
Volym i 1000-tal
0
2
4
6
8
Volym i 1000-tal
0
2
4
6
8
  Ju större volymer som Viljam räknar med att sälja desto lägre blir den fasta kostnaden
per styck, eftersom den fasta kostnaden delas på fler enheter. Ju fler kattlådor som
Viljam kan sälja desto lägre pris kan han sätta på lådan.
Rörliga kostnader •  RK förändras när volymen ökar eller minskar. •  Råmaterial, rörliga löner, konsulCjänster per Gmme. Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT - RÖRLIGA KOSTNADER
Rörliga kostnader/st:
Inköpskostnad
7
Kostnader för tryck på lådor 1
Förpackningskostnader
2
Totalt
10
Total rörlig kostnad:
RK=RK/st . Volym.
Kronor i 1000-tal
250
RÖRLIGA KOSTNADER
200
150
100
50
0
2
4
6
8
10
12
Volym i 1000-tal
FÖRETAGSEKONOMI 2!
OLIKA TYPER AV RÖRLIGA KOSTNADER
Proportionellt rörliga kostnader
Degressivt rörliga kostnader
Progressivt rörliga kostnader
Kapitel 9
Totala kostnader (TK) •  Om man lägger samman fasta och rörliga kostnader får man fram totala kostnader (TK) för aC köpa eller Gllverka en produkt. •  TK = FK + RK = FK + (RK/st * Volym) •  TK/st = TK/Volym Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT - TOTALA KOSTNADER
De totala kostnaderna beräknas enligt följande:
TK = FK + (RK/st . Volym) I detta fall 100 000 + (10 . Volym)
Kronor i 1000-tal
250
TOTALA KOSTNADER
200
150
100
50
0
2
4
6
8
10
12
Volym i 1000-tal
Totala intäkter (TI) •  Pris per styck mulGpliceras med antal sålda enheter. •  Om TI = TK är resultatet 0 (noll). Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT - TOTALA INTÄKTER
Viljam räknar med att kunna sälja kattlådan för 30 kronor per styck.
De totala intäkterna beräknas enligt följande:
TI = Pris/st . Volym
Kronor i 1000-tal
300
TOTALA INTÄKTER
250
200
150
100
50
0
2
4
6
8
10
12
Volym i 1000-tal
Nollpunkten •  VikGgt, antal sålda enheter för aC undvika förlust. •  Nollpunktsvolym, kriGsk volym, kriGsk punkt och Break-­‐even. •  (Pris/st * Volym) – FK – (RK/st * Volym) = 0 •  (Pris/st * Volym)= FK + (RK/st * Volym) •  FK/ Pris per styck – RK per styck •  NollpunktsomsäCning = Nollpunktsvolym * Pris/
st Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT – NOLLPUNKTEN
Viljam räknar med att kunna sälja
kattlådorna för 30 kronor/styck.
Nollpunkt : (30 . X) – 100!000 – (10 . X) = 0
30X – 10X = 100!000
20X = 100!000
X = 100 000 = 5 000
20
Kronor i 1000-tal
300
250
Vinst
200
Viljam kan också beräkna nollpunkten utan
att använda en ekvation:
150
Nollpunkt:
100
FK
Pris/st – RK/st
100 000 = 5 000
30 - 10
TOTALA INTÄKTER
TOTALA KOSTNADER
50
I diagrammet kan nollpunktsvolymen avläsas
där de båda linjerna skär varandra.
0
2
4
6
8
10
12
Volym i 1000-tal
Säkerhetsmarginal •  Den del av försäljningen som översGger nollpunkten. •  Kan uppskaCas i förväg •  Kan beräknas i e<erhand •  I antal = Aktuell volym – Nollpunktsvolym •  I % = Säkerhetsmarginal /Aktuell volym Kapitel 9
FÖRETAGSEKONOMI 2!
IQ CAT - SÄKERHETSMARGINAL
OCH RESULTATDIAGRAM
Viljam räknar med att IQ Cat uppnår
en försäljning av 9!000 kattlådor det
första året. Nollpunktsvolymen är som
tidigare visats 5!000 kattlådor.
Säkerhetsmarginal = 9!000 – 5!000 = 4!000
Säkerhetsmarginal i % = 4000 = 44,4 %
9 000
Kronor i 1000-tal
300
TOTALA INTÄKTER
250
Vinst
200
150
TOTALA KOSTNADER
100
Säkerhetsmarginal
50
0
2
4
6
8
10
12
Volym i 1000-tal
Diskutera •  Förblir fasta kostnader oförändrade oavseC hur mycket som Gllverkas? •  Varför sjunker totalkostnaden per styck snabbare ju större andel av kostnaderna som är fasta? •  Varför räknas ränta som en fast kostnad när det fakGskt finns rörlig ränta?