1. No category

Effektmål åv 1:1
på Kulturåmå gymnåsium
Förord
På Kulturama gymnasium vill vi ge alla våra ungdomar förutsättningar för att bli aktiva och kreativa
producenter med framtidstro, genom att erbjuda dem kompetent vägledning i en modern,
stimulerande lärmiljö.
Genom att våga välja egna vägar mot en skola designad för framtidens elever hoppas vi kunna
förbättra och utveckla lärmiljön i vår skola, och därmed ge våra ungdomar bästa möjliga
förutsättningar att nå framgång och uppnå sina mål och drömmar i livet.
1:1-projektet är ett av stegen i den riktningen.
Per Magnus Byström, rektor Kulturama gymnasium
2
Förord ...................................................................................................................................................... 2
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Vision ................................................................................................................................................... 4
Bakgrund och förutsättningar ............................................................................................................. 5
En blick mot omvärlden....................................................................................................................... 5
IKT i skolan – ett nationellt kunskapsuppdrag .................................................................................... 7
Syfte ..................................................................................................................................................... 8
Mål....................................................................................................................................................... 8
Projektets målgrupp ............................................................................................................................ 8
Tidplan ................................................................................................................................................. 8
Organisation ........................................................................................................................................ 9
Uppföljning och utvärdering ............................................................................................................... 9
Kompetensutveckling ........................................................................................................................ 10
Dokumentation ................................................................................................................................. 10
Villkor och ekonomi ........................................................................................................................... 10
Utrustning och teknik ........................................................................................................................ 11
Referenser ......................................................................................................................................... 11
3
Inledning
Skolans uppdrag är omfattande och utbildningens innehåll beskrivs dels i ”Läroplan för
gymnasieskola 2011” dels i ett antal lagar och förordningar. Av dessa är vissa bindande, ej
tolkningsbara föreskrifter, medan andra beskrivs i mer övergripande termer som ska tolkas och
genomföras. När detta utbildningsuppdrag ska omsättas i praktiken på Kulturama gymnasium behövs
väl fungerande och stimulerande lärmiljöer. Detta förutsätter såväl en professionell, kompetent
lärarkår och skolledning, som tillgång till ett brett utbud av verktyg för lärande.
Vi är skyldiga att erbjuda alla våra elever en skolmiljö där lärprocesser stöds av många olika verktyg
för att på bästa sätt möta elevernas förutsättningar och tillgodose deras behov. IKT, med datorn i
fokus, är ett av dessa verktyg för lärande som bidrar till lärmiljöns mångfald. Det är dock inte
maskinen i sig som är det viktiga, utan de möjligheter den erbjuder. Möjligheter att hämta, samla,
formulera, analysera och konkretisera information och fakta, som en del av kunskapsbildandet och
lärandet.
Nu går vi vidare med Kulturamas utveckling när det gäller IKT och lärande genom att starta ett
projekt på Kulturama gymnasium där varje elev disponerar en egen dator. Hur denna investering ska
genomföras, vilka förväntningar som finns på projektets resultat, dess finansiering, uppföljning och
utvärdering beskrivs på följande sidor.
Vision
Vår vision är en skola som med engagemang och entusiasm tar sig an uppgiften att erbjuda alla
ungdomar i vår skola en relevant utbildning. En skola för framtiden som ger våra ungdomar bästa
möjliga förutsättningar för att leva i ett samhälle i utveckling. En skola som främjar kreativitet,
framtidstro och hållbar kunskapsutveckling. En konkurrenskraftig skola som sätter fokus på lärande i
ett livslångt perspektiv. Vi som arbetar med utbildning inom Kulturamaskolorna ansvarar för att ge
eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande och kunskaper. Kunskaper som ska omsättas i
någon form av yrkesarbete om 5-10 år. Kunskaper som måste vara konkurrenskraftiga och
användbara i en allt mer globaliserad värld och som stärker varje individs möjligheter för personlig
utveckling och ett livslångt lärande. Därför vill vi göra en investering i vår skolas lärmiljöer genom att
kraftfullt förstärka elevernas tillgång till IKT som lärande verktyg. Vi menar att den digitala
utvecklingen i samhället och omvärlden i stort måste avspegla sig i skolan. De lärmiljöer vi skapar i
skolan som inkluderar IKT får därför inte ses som en exklusivitet utan som en naturlig följd av
samhällsutvecklingen, vilken skolan är en del av.
Integrationen av IKT i utbildningen bör ses som viktigt och angeläget dels ur ett samhällsperspektiv
men även ur ett elev- och lärarperspektiv. Den samhälleliga utvecklingsprocessen när det gäller IKT
har nått en nivå där vårt beroende av IKT som en integrerad och central funktion av offentlig och
privat verksamhet inte går att tänka eller välja bort. Tekniken i det digitala samhället visar sig i
många olika former och på många olika områden. Teknologin har påverkat människors vanor och
levnadsmönster, sätt att tänka och agera. Nya yrken och utbildningar har skapats i dess väg.
Utvecklingen med att hitta nya, användarvänligare och mer kostnadseffektiva användningsområden
för IKT pågår oförtrutet, i offentlig såväl som privat sektor."
Tekniken påverkar/förändrar skolans spelregler genom att erbjuda en stor variation av möjligheter
att arbeta med och i kontakt med omvärlden. Det skapas nya arenor, samtals- och mötesplatser i
4
klassrummen vilket bidrar till att flytta fokus och förskjuta perspektivet i skolan från undervisning till
elevens eget lärande. Detta visar oss att lärande i allra högsta grad förutsätter aktivitet hos eleven.
Lärande kan inte förmedlas utan är en process hos varje individ. IKT kan därmed inte ses som en
genväg till lärande utan istället som ännu ett redskap för att hantera lärande och omvärlden.
Det gäller också att ta tillvara den innovativa kraft som IKT innebär för att främja entreprenörskap i
skolan eftersom gymnasieskolan har ett nationellt uppdrag att främja entreprenörskap.
Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta
både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna
utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande
och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och
driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och
vidare studier.
ur Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Skolan får inte längre framstå som en digital analfabet för de ungdomar som går där och som är
uppväxta i den digitala världen. Då går skolans trovärdighet förlorad.
Bakgrund och förutsättningar
Kulturamaskolornas ledning arbetar på olika sätt med att stödja utvecklingen av lärmiljön med syfte
att öka måluppfyllelsen för alla elever. Sedan ett antal år tillbaka har IKT varit ett av flera prioriterade
områden vilket bland annat har inneburit att:









extra investeringar för att utöka antalet personaldatorer har gjorts under de senaste tre åren
vilket lett fram till att samtliga lärare har en personlig bärbar dator
den trådlösa bredbandsaccessen har byggts ut och täcker stora delar av skollokalerna
en gemensam digital lärplattform för personal, elever och vårdnadshavare i alla
Kulturamaskolor har införts
kompensatoriska hjälpmedelsprogram har provats ut och använts sedan 2005 (bl a StavaRex,
SpellRight, ClaroRead, Gustavas ordböcker) och vi har skollicenser för dessa samt en
uppbyggd kompetens hos den specialpedagogiska personalen
IT-pedagog har verkat som pedagogisk resurs för verksamheten sedan hösten 2010
IT-riktlinjer för skolan har tagits fram
ett stort arbete med att utveckla Kulturamaskolornas externa webbplats pågår
en större genomgång av den pedagogiska personalens utbildningsbehov är genomförd
förberedelserna inför 1:1 har pågått sedan HT2010 och under VT2011 genomfördes ett antal
aktiviter bl a ett upphandlingsförfarande och studiebesök hos andra skolor i syfte att göra ett
införande HT2011. Beslut togs dock av skolans huvudman Medborgarskolan
Stockholmsregionen att vänta med införandet ett år mot bakgrund av erfarenheterna som
gjorts i samband med implementeringen av 1:1 på Påhlmans gymnasium/Textila gymnasiet
2010-2013. VT 2012 beslöt huvudmannen att skjuta ytterligare ett år på införandet.
1:1 är en ny fas i denna utvecklingsstrategi som innebär att Kulturama gymnasium ser det som ett
självklart och naturligt steg att nu gå in i (tar ännu ett steg närmre) den digitala omvärlden. Det
innebär att ett aktivt, medvetet och målinriktat arbete, både med avseende på ekonomiska och
5
praktiska förutsättningar som på pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling för
personalen, ligger till grund för projektet.
En blick mot omvärlden
Digital kompetens anses numera vara lika viktig som de tidigare definierade baskunskaperna skriva,
läsa och räkna och det finns många exempel på hur man ser på begreppet digital kompetens i vår
omvärld.
I december 2006 antog Europaparlamentet och Europarådet sina rekommendationer om
nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa ska ses som en referensram för medlemsländerna.
Det huvudsakliga syftet med referensramen är att:
- Kartlägga och fastställa de nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig
utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett
kunskapsbaserat samhälle,
- Stödja medlemsstaterna i arbetet med att se till att ungdomar efter
grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för
vuxenlivet, och vilka utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet, och att vuxna
kan utveckla och uppdatera sina nyckelkompetenser under hela livet
- Tillhandahålla ett europeiskt referensredskap för beslutsfattare,
utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva, för att underlätta satsningar
på nationell och europeisk nivå mot gemensamt överenskomna mål
- Tillhandahålla en ram för ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå både inom
arbetsprogrammet Utbildning 2010 och inom gemenskapens utbildningsprogram.”
Dokumentet omfattar följande åtta nyckelkompetenser:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Kommunikation på modersmålet
Kommunikation på främmande språk
Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
Digital kompetens
”Lära att lära” (inlärning)
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Flera av dessa är intressanta för 1:1-projektet men det som ligger allra närmast till hands är ”Digital
kompetens” som definieras enligt följande:
”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets
teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av
grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram,
bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera
och delta i samarbetsnätverk via Internet…”
6
Ur EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION
om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 2006
IKT i skolan – ett nationellt kunskapsuppdrag
Sedan den nya gymnasieskolan sjösattes hösten 2011 har ett antal förtydliganden tillkommit i
författningarna och som därmed är tvingande för oss.

I Läroplanen för nya gymnasieskolan framkommer bl a;
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar
i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer
nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta.

ur Estetiska programmets Examensmål framgår bl a;

Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och
framförande ska vara centralt i utbildningen. Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och
värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala
verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska
finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga
högskolestudier.
Vidare framkommer ur samma examensmål att;
”Inriktningen Estetik och media (ur vilken Kulturama gymnasiums profilutbildningar
Filmare, Fotograf och Musikproducent är utformade) ska ge fördjupade kunskaper i
digitala medier ur ett estetiskt perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att
kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum.
Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala
uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter.
Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium.”

Riktlinjer från UNESCO (Salamanca-deklarationen) samt Specialpedagogiska skolmyndigheten
avseende inkludering och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd är också bindande och
så här skriver bl a SPSM i skriften ”It i lärandet - för att nå målen”
Allt fler studier pekar på att en hög tillgänglighet och en aktiv it-användning påverkar
elevers skolresultat på ett positivt sätt. Om skillnaden i it-kompetens mellan kommuner
och mellan skolor blir alltför stor riskeras likvärdigheten och den digitala kompetensen
kommer då att variera beroende på vilken skola eleven går i och vilka pedagoger
eleven möter. Tidsenliga och tillgängliga it-verktyg är nödvändiga för alla elever, men
för elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är det extra
värdefullt, eftersom lärmiljön kan anpassas efter varje elevs behov. Genom att skolan
erbjuder olika verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen
tillgänglig för alla. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå
kunskapskraven och it kan vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara
7
delaktig i skolarbetet. Skolans ansvar att se till att varje elev har tidsenliga lärverktyg
poängteras i skolans styrdokument.

Därtill kommer också att Kulturamaskolorna har i sin femåriga plan för införandet av
Estetiska Lärprocesser (ELP) och Teching for Understanding (TfU) formulerat följande
målbeskrivning där 1:1-satsningen kommer bli en viktig förutsättning för måluppfyllelsen.
Kulturama har en lång tradition av att vara en utbildningsinstitution inom konst och
estetik. I visionen för Kulturama har ett av målen varit att Kulturama ska ”ligga i
framkant i arbetet avseende Estetiska lärprocesser”. I och med ledningens arbete med
Kulturamas skolplan 2010-2015 sätts fokus på arbetet med estetiska lärprocesser
under denna femårsperiod.
Kulturamas främsta mål är att utveckla och utbilda våra elever inom samtliga
skolformer. Elevernas LÄRPROCESS sätts i fokus och är övergripande i Kulturamas
balanserade styrkort. Inom begreppet lärprocess återfinns även Estetiska lärprocesser.
Ett livslångt lärande bistår människan genom livets alla faser. Forskning visar på den
avsevärda nyttan av att alla elever som får arbeta med alla sina sinnen på ett för
individen utvecklande sätt gagnar det livslånga lärandet!
Syfte
Investeringen i en dator per elev syftar främst till att förändra och utveckla elevernas lärmiljö och ge
alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IKT som ett redskap i lärandet.
Därmed ges varje elev bättre förutsättningar för måluppfyllelse i sina studier och för sitt livslånga
lärande. Genom att kraftigt öka tillgängligheten till IKT som redskap i lärandet vill vi också utveckla
elevens arbetsmiljö mot att i större utsträckning motsvara vad som väntar i ett framtida yrkesliv. Vi
vill på så vis ytterligare stärka elevens kompetens och framtida konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Mål
Projektet 1:1 har som mål att skolan utvecklar arbetsformer och metoder för att öka lusten att lära
hos såväl elever som pedagoger samt att öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Under
projekttiden kommer skolan att arbeta med lokala delmål för sina respektive verksamheter utifrån
de ovan givna målen. De lokala målen kan omfatta såväl individuella mål för elever och pedagoger
som mer övergripande mål gällande exempelvis arbetsformer och metoder.
Projektets målgrupp
Projektet riktar sig från höstterminen 2013 till samtliga elever på Kulturama gymnasium Dessutom
omfattas de cirka 70 pedagoger och lärare som arbetar med dessa elever.
Tidplan
Projektet sträcker sig över en treårsperiod med start i september 2013.
Följande hållpunkter är planerade så här långt:




8
2013-09-30 utrullning av de 200 första datorerna
Utvärdering av den första vågens utrullning, datum ej beslutat av styrgruppen
Utrullning av andra vågens datorer, datum ej beslutat av styrgruppen
Utvärdering av den första vågens utrullning, datum ej beslutat av styrgruppen
Organisation
Styrgruppsmedlemmar
Britt Axelsson-Flink, ekonomichef Medborgarskolan Stockholmsregionen
Anders Svensson, IT-strateg Medborgarskolan Stockholmsregionen
Jonas Asplund, IT-driftschef Medborgarskolan Stockholmsregionen
Helena Tydén, skolchef Kulturamaskolorna
Jonas Felixon, förstelärare/IKT-pedagog Påhlmans gymnasium, projektledare
Styrgruppen är beslutande i alla övergripande frågor om 1:1-projektet inom Medborgarskolan
Stockholmsregionens verksamheter och protokoll förs vid varje möte.
Regional projektgrupp
Jonas Felixon, förstelärare/IKT-pedagog Påhlmans gymnasium, projektledare
Niklas Sköldmark, IT-driftstekniker Medborgarskolan Stockholmsregionen
Per Magnus Byström, rektor Kulturama gymnasium Hammarby sjöstad och Odenplan
Pedagogisk styrgrupp (lokalt)
I vardagen leds det pedagogiska utvecklingsprojektet 1:1 av rektor Per Magnus Byström tillsammans
med sin styrgrupp.
Uppföljning och utvärdering
Arbetet kommer att ske i samarbete med såväl pedagoger och elever som vårdnadshavare och
kommer att fortgå kontinuerligt under projekttiden. En delrapport kommer att presenteras i
anslutning till varje läsårsslut. Beslut om projektets målsättning, resultatmått och mätmetoder
kommer att föras in i Kulturamaskolornas Balanserade Styrkort.
Uppföljning och utvärdering kommer att följa SAMR-modellen som är utvecklad av Dr. Ruben
Puentedura och är en modell som ska hjälpa skolledare, lärare och elever att se vad de kan göra för
att få ut så mycket som möjligt av användandet av dator i undervisningen.
SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyrstegs-modell för att titta på och förstå användning
av teknik i lärandet. De fyra stegen innebär (kortfattat):




9
Ersättande (Substitution): Datorer används för processer som var möjliga innan de infördes.
Effektivisering (Augmentation): Datorer används för processer som var möjliga innan men de
förenklar och förbättrar resultat.
Modifiering (Modification): Lärare börjar utforma lärprocesserna annorlunda på grund av att
eleverna har datorer. Motivationen och lärandet ökar.
Omdefiniering (Redefinition): Lärare ger eleverna helt nya typer av uppgifter och når högre
motivation och högre lärande.
Utöver detta följer regionledning och styrelse upp projektet inom ramarna för det ordinarie
kvalitetsarbetet.
Kompetensutveckling
Den största delen av utvecklingsarbetet i 1:1-projektet kommer att göras av skolans pedagoger.
Under projekttiden kommer de därför att erbjudas kompetensutveckling och stöd i arbetet, bland
annat av skolledningen och skolans IT-pedagog. Det kommer också att anordnas ett antal workshops
för skolornas pedagoger och skolledare i samarbete med Tänk Om.
Dokumentation
Projektet ska dokumenteras och fortlöpande presenteras på Kulturamas webbplats. Projektledare
och IT-pedagog ansvarar tillsammans för uppdatering och utveckling av webbplatsen. På denna ska
skolenheten ges stort utrymme att presentera vad som händer i projektet. Där ska också information
om projektet finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, pedagoger och andra intresserade.
Villkor och ekonomi
Investeringen i personliga datorer till elever görs från höstterminen 2013. De datorer som ska
disponeras av elever leasas över en treårsperiod vilket innebär att man alltid kan erbjuda elever i åk 1
en ny dator som de sedan disponerar för sitt skolarbete fram till slutet av åk 3 då eleven återlämnar
den. Det finns även möjlighet att låta de elever och vårdnadshavare som vill, köpa dator för det
aktuella restvärdet vid tidpunkten för återlämnandet. Detta blir då en affär mellan leasingbolaget och
eleven/vårdnadshavaren.
Varje elev och vårdnadshavare ska bekräfta att de tagit del av de regler och villkor som gäller för att
en dator ska delas ut. Detta bekräftas via ett undertecknat dokument som eleven lämnar till skolan
vid utlämnandet.
All utrustning förs in i en databas. Där noteras sedan vem som ansvarar för vilken dator. Där finns
också utrymme för att kontinuerligt föra noteringar om eventuella problem med dator och i vilken
utsträckning den har behövt service av tekniker. Projektgruppen har, tillsammans med IT-supporten
(de som lokalt ansvarar för tekniksupport på skolan), tillgång till databasen.
10
Utrustning och teknik
Skolan har valt följande modell: 11-tums Mac Book Air med
(128 GB HD, 1,3 GHz Dual-Core i5-processor och 4 GB internminne).
Datorerna levereras av Ricoh som enligt avtal är Medborgarskolan i Stockholms leverantör av
hårdvara. R
Då datortätheten i Kulturamahuset ökar markant kommer ett utökat kommunikationsnätverk för 1:1projektet att skapas. Det primära nätverket blir trådlöst, vilket är helt nödvändigt av praktiska skäl.
Ansvarig för nätverken är huvudmannen Medborgarskolan Stockholmsregionens IT-enhet.
Referenser
Skollag (2010:800)
Gymnasieförordning (2010:2039)
Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program
Förordning (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen
Ämnesplaner och kurser, Skolverket 2012, http://www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner
NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE – En Europeisk Referensram, 2006,
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf
It i lärandet - för att nå målen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011,
http://www.spsm.se/itochlarande
Riktlinjer för inkludering, UNESCO, www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?Inlaga
SAMR-Model, Ruben R. Puentedura, http://hippasus.com/
Måldokument ELP och TfU, Kulturama, 2011, https://portal.medborgarskolan.se/kulturama/arkiv
Teaching for Understanding with Technology, Lisa Breit & Kristi Rennebohm Franz, 2005, Jossey-Bass
publishing, http://www.josseybass.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-0787972304.html
11
12