nr 2 - Skånska Gårdar
Informationsblad för Skånska Gårdar nr 2/2010 Kalkens historia sidan 4 Tema: kalk Olika typer av kalk sidan 5 Böcker om kalk sidan 7 Studieresa till Gotland sidan 8 Studiebesök på Målarkalk sidan 9 Presentation av Nordiskt forum för byggnadskalk sidan 13 Kalksläckning i Århus Gamleby under Kalkforums möte. Foto: Ewa Sandström Malinowski Årsmöte i Burlöv Provbakning i Tomelilla Den 5 juni är det dags för årsmöte, denna gång i Kronetorps mölla i Burlöv. Efter årsmötesförhandlingarna får vi bese möllan sidan 3 I september i fjor arrangerades en provbakning i bakugnen på Tomelilla Byagård. Karl-Gustav Wahlund var där. Läs mer på sista sidan Skånska gårdar Kalender • 4 maj Fruktträd i odlingslandskapet, Arr. Regionmuseet • 9 maj Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Höns- och växtbytardag Arr. Föreningen Tomelilla Byagård • 15 maj Föreningen Skånska Gårdar Box 6128 200 11 Malmö epost [email protected] Studiebesök på Målarkalk i Hyllinge • 18 maj och 24 maj Alléer, Arr. Regionmuseet • 27 maj Lerbruk och lersten, Arr. Regionmuseet Styrelsen Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel 0417-31106, 0709-499722 epost [email protected] • 5 juni Sekreterare Tore Persson tel 040-450279, 070-5918327 epost [email protected] Kalkbränning, Resa till Gotland Årsmöte på Kronetorps mölla, Burlöv • 2-4 juli • 4 september Studiebesök, Backstuga vid Immeln Kassör Claes-Göran Kind tel 0730-961265 epost [email protected] • 12 september Kulturarvsdagen, Arr. Riksantikvarieämbetet Webbredaktör Christer Fahlström tel 046-209106 epost [email protected] • 19 september Redaktör Marianne Rosén tel 0415-12652 epost [email protected] • September Eva Jönsson tel 040-461640 epost [email protected] Öppen gård –Verandor och lusthus Pålssonhusets dag Arr. Käglinge egnahemsförening Kurs i att pappspänna väggar • 17 oktober • 13 november Seminarium om isolering Ingmar Melin tel 044-123773 epost [email protected] Henrik Nilsson tel 0708-697368 epost [email protected] Du behövs i styrelsen! Styrelsen behöver nya medlemmar, bl a en kassör och dessutom behöver föreningen en revisor. Är du intresserad, så hör av dig till valberedningens ordförande Georg Welin, tel 0413-54 21 64. Du behöver absolut inte vara någon fullfjädrad byggnadsvårdare för att delta i styrelsearbetet – det räcker att du är intresserad! Fredrik Trane tel 0414-331180 [email protected] Maria Trane tel 0414-331180 [email protected] 2 Välkomna till årsmötet! Lördag 5 juni kl 14.00 Vi börjar med årsmöte och Skånska Gårdar bjuder på kaffe. Efter årsmötesförhandlingarna guidar möllans ordförande, Rune Jönsson, oss runt på möllan. Om du önskar kaffe och kaka, mejla ditt deltagande till [email protected]. Kronetorps mölla Kronetorps mölla stod färdig 1841 och var i bruk ända till 1961. Den är ett riktmärke längs motorvägen mellan Malmö och Lund och en av de största holländaremöllorna i Skandinavien. Numera ägs den av Burlövs kommun. Söndagarna i juni, juli och augusti visas möllan och olika föreningar i kommunen har kaffeservering med underhållning . Visningar kan även bokas under hela året. Vägbeskrivning E22 söderifrån (från Malmö): kör av motorvägen mot Arlöv/Burlövs Center, sväng vänster efter nerfarten, därefter strax höger (skyltat till möllan) och uppför grusvägen mot möllan. E22 norrifrån (från Lund): kör av mot Åkarp, sväng vänster mot Arlöv vid trafikljusen. I rondellen vid Burlövs Center sväng vänster, fortsätt under motorvägen och sväng höger och strax därefter vänster på grusvägen mot möllan. Goda parkeringsmöjligheter. Några utflyktstips Besök gärna Ingeborrarps friluftsmuseum i sommar om ni har möjlighet. För mer information gå in på www.orkelljungahembygdsforening.se Bosjökloster är också väl värt ett besök. Mer information finner ni på www.bosjokloster.se I Käglinge, utanför Malmö, finns Pålssonhuset. Den 19 september äger Pålssondagen rum, men huset visas också varje söndag kl 14-16 under tiden 16 maj till 19 september. Läs mer på web.telia.com/~u12214089/ 3 Tema Kalk Redan de gamla grekerna.. murade kyrkorna var byggda av natursten murade med kalkbruk. Tegel kom först på 1200-talet. Inlånade byggmästare från länderna vid Medelhavet tog kunskaperna med sig om framställning och utförande, dock var det lokala råvaror som användes. Kalkbruk har traditionellt framställts på byggplatsen av kalk, sand och vatten, samt eventuella tillsatser såsom tegelkross, nöthår och aska. Detta har medfört att brukets egenskaper, dess styrka, har varierat utifrån de lokala förutsättningarna och skapat de olikheter som man kan finna i vårt land. Kalkbruk är det som traditionellt används för murning och putsning, kalkfärg är den typiska fasadfärgen för putsade hus. Idag är de ofta vita, men bevarade färgspår på äldre byggnader visar att färgerna varierat en hel del, beroende på regioner och olika kalkkvaliteter. Fram till början av 1900-talet murades nya byggnader med kalkbruk, därefter kom kalken som bindemedel att trängas undan av cement eller blandningar av cement/ kalk. Inte för att kalken var sämre utan för att den inte passade in i den nya tidens snabba byggprocess. Från att det hade varit materialet som var det som var dyrt på de olika byggarbetsplatserna, med den följden att man tog tillvara på allt material även om arbetet var tidskrävande och krävde stor yrkesvana, blev det arbetskostnaderna som stod för den största kostnaden. För att få ner kostnaderna sökte den växande marknaden i efterkrigs-Sverige efter nya produkter som kunde effektivisera byggprocesserna. Kunskapskedjan och traditionerna hade brutits. När kalken börjades användas som bindemedel i byggnadskonsten vet man inte med säkerhet men med hjälp av arkeologiska studier hos antika lämningar, främst i Främre Orienten och Medelhavsområdet, har man funnit bl.a. golvkonstruktioner med kalkbindemedel från tiden 7 000 f kr i Yifah El, Galiléen. Kring Medelhavet spreds olika kulturer från öster. De som befolkade det grekiska området hade sannolikt fått sin materialkunskap från fenicierna, kanske ännu äldre kontakter med folken i Främre Orienten. Mycket gamla städer var t.ex. Jeriko, och den äldsta staden som fortfarande är i bruk, nämligen Damaskus. Bland de grekiska byggarna finns tidiga belägg att kalk används som bindemedel såsom på Kreta. Men det var emellertid romarna, som skapade sitt mäktiga imperium vid tiden något före vår tideräknings början, som vidareutvecklade den grekiska byggnadskonsten. Kunskapen om kalk och kalksten var säkerligen ett nödvändigt bidrag till att romarriket fick sin storhetstid. Det som räknas som romarnas stora insats var att blanda kalk med puzzolan (vulkanisk aska) för att få den s.k. romerska betongen som var en förutsättning för deras monumentala byggnader. Att kunskaperna var långt framskridna kan bekräftas av de recept som skapats av romarna användes ända fram till mitten av 1700-talet utan större förädlingar och kan tillämpas även idag. Till Sverige och Norden kom kunskapen om byggnadskalken med det medeltida kyrkobyggandet. De tidigaste Medeltida kalkmålning i taket på S:t Olofs kyrka 4 Materialet kalk Råvaran för kalk som bindemedel är kalksten, som i Sverige finns på många fyndigheter över hela landet.Den har som huvudbeståndsdel kalciumkarbonat (CaCO3). Själva karbonatets kemiska sammansättning är 56 % kalciumoxid (CaO) och 44 % koldioxid (CO2). Mycket ”ren” kalksten – med en hög halt av kalcit – ger en vit kalk, speciellt lämplig till avfärgning, men kalksten med mer ”orenheter”– halt av lerinnehåll, kisel-, järn- och aluminiumoxid ger en mörkare färg och hydrauliska egenskaper. Hydrauliska bindemedel är de som kan hårdna under vatten och kan bedömas som vattenbeständiga. Kalksten i sin naturliga form Illustration: Eleonore Nilsson Odén Bränd kalk För att kunna utnyttja kalkstenen som bindemedel är det första steget bränningen. Kalkstenen bränns i ugnar av olika storlekar och konstruktioner, allt utifrån de lokala förutsättningarna, detta kan i korthet beskrivas som följer. Ugnen fylls med den brutna kalkstenen, större stenar staplas nedtill och mindre upptill, och sedan görs en eld upp i ugnens öppning som får brinna med så stor intensitet som möjligt under ca tre dygn. Vid upphettning sönderfaller stenen i kalciumoxid och kolsyra. För att kolsyran skall avgå krävs en temperatur av lägst 700 grader. Den ideala temperaturen är dock 900 grader. Då kalciumkarbonatet innehåller 44 % koldioxid är det stora mängder som ska drivas ut. Den kvarvarande kalkstenen ser fortfarande likadan ut men den är naturligtvis mycket lättare och porösare. Denna produkt, som kallas packsten eller bränd kalk, absorberar allt vatten som finns i närheten och måste alltså behandlas med försiktighet. Förr levererades kalken ofta till bygget i denna form, idag kommer den nästan alltid i släckt form - som våtsläckt kalkdeg eller som pulver, torrsläckt kalk. Kalkugn Ö. Tommarp 5 Hydrauliskt kalk Det finns några andra sätt att bereda kalkbruk som inte är så vanliga, men historiskt viktiga då dessa säkert användes lokalt och bidrog till de olika skillnader som man kan hitta i landet . Hydrauliskt kalk tillverkas genom att bränna kalksten som innehåller ”orenheter” i form av lermineraler, innehållande kisel-, järn- och aluminiumföreningar. Allteftersom lermineralerna i olika kalkstenssorter varierar och förekommer i varierande kvantiteter, får man kalk med mer eller mindre hydrauliska egenskaper; alltifrån ”mager kalk”, svagt hydraulisk kalk till höghydraulisk kalk. Kalk med hydrauliska egenskaper måste i regel torrsläckas, ty i vått tillstånd börjar den hårdna omedelbart. Endast ”magra kalksorter” och de mycket svagt hydrauliska har traditionellt våtsläckts (t ex Kinnekullekalk). Hydraulisk kalk kan även fås genom olika tillsatser i luftkalk, bl.a. bränd alunskiffer, tegelkross eller vulkanisk sand. I Sverige importeras den hydrauliska kalken. Ett exempel är Jurakalk (ursprungligen tillverkad av kalksten från Jurabergen) som importeras ifrån bl.a. Tyskland och Frankrike. Jordsläckt kalk Jordsläckt kalk erhålls när packstenen läggs direkt i markgravar utan tillsats av vatten och där markfukt, grundvatten och regnvatten under en längre tid får släcka kalken. Sådan kalk måste lagras i minst fem år innan användning. Dessutom måste kalken ”piskas” för att den ska bli rinnande och blandningsbar. Nu för tiden används ofta en planblandare, en horisontell bruksblandare med roterande armar, som ”piskar sönder” kalken, men före mekaniseringens tidsålder utfördes detta tunga arbete för Släckt kalk Den brända kalken måste släckas för att kunna användas som bindemedel, till detta används vatten. Den brända kalken (CaO) suger upp vatten (H2O) och en kraftig reaktion sätter in tills allt omvandlats till kalciumhydroxid (Ca(OH)2). Förloppet åtföljs av stark värmeutveckling och volymutvidgning ca 20 % ökning. Kalken kan ”våtsläckas” eller ”torrsläckas”. Våtsläckning är släckning med ett överskott av vatten. Den går till så att den brända stenen töms i ett kar fyllt med vatten. Packstenen löses då upp till en vit massa som efter omröring får karaktären av en klumpfri välling. Torrsläckning innebär att vattenmängden är anpassad till vad som erfordras för den kemiska omvandlingen. Den torrsläckta kalken bildar ett pulver. Stukasläckning av kalk Stukasläckt kalk Våtsläckt kalk Den stukasläckta kalken får man när packstenen släcks tillsammans med sand. På en sandbädd placeras packstenen som sedan också täcks helt av sand. Vatten hälls sedan försiktigt över sanden och denna procedur gör att packstenen ganska långsamt släcks i sanden. Efter några timmar kan sedan ett kalkbruk röras samman. Detta kalkbruk bör lagras under några dagar för eftersläckning innan den används. Även i stukasläckt kalk återfinns de små kalkklumparna som är typiska för äldre tiders kalkbruk. Stukasläckt kalk bör rimligtvis ha använts vid murningsarbeten långt tillbaka i tiden, medan den jordsläckta kalken under samma tidsperiod användes vid in- och utvändiga putser. Våtsläckt kalk är historiskt vanligaste metoden att bereda kalk. Kalkdegen förvaras i fuktigt tillstånd i kalkgravar under marken, under lagringstiden försvinner överskottsvattnet och eventuella osläckta kalkpartiklar hinner släckas. Lagringstiden bör vara minst ett år. Ju längre kalken lagrades, desto högre kvalité. Man fick en smidig och lättbearbetad kalkpasta väl lämpad till puts och avfärgning. Torrsläckt kalk Vid tillverkning av torrsläckt kalk används bara så mycket vatten som behövs för att den kemiska omvandlingen ska kunna äga rum. Torrsläckt kalk är idag den mest använda kalktypen och saluförs i säckar. Denna produkt är ”färskvara”. Den bör blötläggas i minst ett dygn innan den används för beredning till mur- och putsbruk. Text och foto: Henrik Nilsson 6 Några böcker om kalk Litteraturtips för kalk Hantverket i gamla hus Ð Svensk byggnadsvårdsföreningen 1998 Hantverkets bok, mureri Ð 1936 Handledning i allmänna byggnadsläran Ð E.E. Rothsten 1890 Kalkputs 1980-1990 Ð Raä, 1998 Kalkputs 2 Ð Raä 1984 Kalk och hantverk Ð Ewa Sandström Malinowski 2000 Besök Skånska gårdars hemsida www.skanskagardar.se medlemsinloggning: ID gardar74 Lösenord: medlem0302 7 Följ med på en resa i kalkens tecken till Gotland En tredagars studieresa med buss till raukarnas ö Gotland, 2-4 juli 2010 Ett urval av programmet; Fredag 2 juli Avresa från Hässleholm. Bussresa till Oskarshamn där vi åker båt över till Gotland. Besök på Gotlands museum med unik utställning om gotländska kakelugnar. Inkvartering och gemensam middag. Ett unikt tillfälle att besöka den vackra ön Gotland och samtidigt fördjupa era kunskaper om kalk och kalksten. Vi får en guidning och förevisning om den gotländska kalktillverkningen, från brytning av kalksten till bränning, släckning och lagring av den vita gotlandskalken. Vi får en inblick i restaureringstankar och tillvägagångssätt för att skydda kulturbyggnader då pågående restaureringsprojekt visas upp. Även rosornas stad Visby hinner vi stifta bekantskap med, i sällskap av kunniga guider, när vi tar en promenad innanför ringmuren. Vi kommer att åka i helturistbuss som tar oss från Skåne och tillbaka. Resan är ett samarrangemang mellan Skånska Gårdar, Föreningen BEVIS, Byggnadsvård i Skåne och Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Lördag 3 juli Avresa till Byggnadshyttan på Gotland där vi får ta del av kalkens hemligheter. Besök på pågående restaureringar, där kalken har sin givna roll. Guidning av Visby samt egen tid för att upptäcka stadens gränder. Gemensam middag. Söndag 4 juli Föredrag om gotländsk byggnadsvård. Återresa med båt till fastlandet och Skåne. Reservation för ändringar i programmet. Deltagarantalet är begränsat till 55 personer, så det gäller att boka snabbt och senast 1 juni. Pris 3 400 kronor inklusive moms för medlemmar, 3 800 kronor inklusive moms för övriga. Avgiften inkluderar resekostnader, buss och båt, guidningar, ev. entréavgifter, övernattningar samt gemensamma måltider och föredrag. Anmälan är bindande. Ytterligare information se hemsidan, www.skanskagardar.se eller ring Henrik Nilsson 0708-697368. Vi tar emot er anmälan genom Henrik Nilsson, epost: [email protected] eller tel 0708-697368. När ni fått bekräftelse ska angivet belopp betalas in till Skånska Gårdars plusgiro: 82 92 32-8. Dags att betala medlemsavgiften! Sätt in 150 kr på postgirokonto nr 82 92 32-8 Föreningen Skånska Gårdar Glöm inte att ange avsändare och att inbetalningen avser medlemsavgiften 2010 8 Studiebesök hos Målarkalk AB Lördagen den 15 maj öppnar Målarkalk sin fabrik för Skånska Gårdars medlemmar. Vi får en guidning av ägarfamiljen där de visar bland annat sin satsning på egentillverkad våtsläckt kalk, kalkgravar där kalken långtidslagras för att få optimala egenskaper. Vidare visas fabriken och vi får tillfälle att ställa frågor. Butiken är öppen och sortimentet är till specialpriser för föreningens medlemmar. Det kommer även att serveras en förmiddagsfika, så anmälan krävs. Plats: Målarkalk AB, Brogårdaväg 11, Hyllinge. Datum: lördag 15 maj 2010 Tid: 10.00 - 12.30 Anmälan till [email protected] senast 12 maj Har ni frågor ring Henrik Nilsson 0708-697368 Vägbeskrivning Från E4:an sväng in till Hyllinge, mot centrum Åstorpsvägen, sväng in på Brogårdaväg. Kör 300 m, fastigheten ligger på vänster sida. Våra egna böcker Våra egna böcker kan beställas via [email protected]. Priser: Golv, fönster, färg & kalk 80 kr Skånelängans traditionella utformning 50 kr Paketpris på ovanstående 100 kr. Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr. Priserna inkluderar moms & frakt. 9 Internationell byggnadsvård på Jordberga slott ning om internationell byggnadsvård. Cathrine von Arnolds berättade om sitt arbete som ordförande i Europa Nostra, Sverige, hur föreningen jobbar med att bla slå larm när värdefulla kulturmiljöer i Europa på olika sätt hotas, prisa bevarandeinsatser och sprida kunskap och erfarenheter mellan de europeiska länderna. Vidare fick medlemmarna en personlig guidning av det vackra slottet, och förklaringen till den omfattande renoveringen av salen där föreläsningen ägde rum: levande ljus i en torr julgran! Skadorna blev som tur var begränsade till den aktuella salen och slottet i övrigt klarade sig bra, dock fick värdparet hånfulla kommentarer om nyttjande av svedjebruk inomhus av sina bekanta. För mer information om Europa Nostras arbete sök på www.europanostra.se. Svedjebruk inomhus? Nja, men kanske faran med levande ljus i julgran.. Värdparet Otto och Catherine von Arnolds bjöd på både lokala likaväl som internationella historier när Svenska byggnadsvårdsföreningen bjöd in Skånska gårdars medlemmar för en visning av Jordberga slott och en föreläs- Henrik Nilsson text och foto Hallå gårdsägare! Uppmärksammade ni inbjudan från Historiska museet? Här kommer den en gång till. Höns & växtbytardag Tomelilla Byagård Fler gårdar behövs till inventeringen! Söndag 9 maj kl 10-13 Med anledning av att Lunds universitets historiska museum har påbörjat ett forskningsprojekt i kulturhistorisk bildkommunikation har föreningen Skånska gårdar uppmärksammats och kontaktats för framtida samarbete. Skånska gårdars medlemmar har bedömts äga en ovärderlig kunskap kring en negligerad del av det Skånska kulturarvet och vi vill uppmana till en ny gårdsinventering riktad till det nya (stressade) informationssamhället. Ett förändrat samhälle och nya sätt att söka information gör att vi måste agera nu. Genom att samla in och bygga upp en ovärderlig bildskatt och kunskapsbank, säkrad i ett av världens äldsta museer, garanterar vi att framtida generationer har fortsatt tillgång till de skånska gårdarna! Fokus kommer att ligga på vad Du som den nuvarande ägaren anser är viktigt och värdefullt att bevara för framtiden. En av Lunds bästa fotografer (Gunnar Menander) står också till förfogande om man inte känner att de egna fotografierna är av bästa kvalité. Genom att anmäla sig till mig:jerry.rose [email protected] kan vi tillsammans gå vidare och diskutera medverkan. Ovanstående samarbetsprojekt ger också goda möjligheter att publicera ett populärvetenskapligt praktverk som lyfter fram de estetiska kvalitéerna hos de skånska gårdarna. Av säkerhetsskäl kommer inga adresser eller namn att vara sökbara för allmänheten. Alla bilder och kunskap är av värde. Välkomna att sälja, byta & köpa! Föreningen Tomelilla Byagård arrangerar årligen en växtbytardag. Alla som vill är välkomna att bidra med egna trädgårdsskatter. I år kommer medlemmar i Österlens fjäderfäklubb och visar olika hönsraser. Höns, tuppar och kycklingar finns till försäljning. Kaffeservering Vägbeskrivning: Från YstadKristianstadsvägen, väg 19, sväng in mot Tomelilla. Vid trafikljus (Bo Ohlssons varuhus på vänster sida) sväng höger. Kör ca 500 m, gården ligger på vänster sida. Jerry Rosengren Antikvarie och gårdsägare 10 Hemsidans utveckling – en kort historik Hemsidan skapare flyttade långt norrut, vilket i praktiken gjorde att det blev svårt med kommunikationerna. Bladets redaktör gick in och gjorde vissa uppdateringar, men ett visst missnöje uppstod med hemsidan. Det var liksom ingen som riktigt höll i den eller hade ansvar för den. Försök gjordes att bygga om sidan, och det kom så långt, att det fanns en ny del och en gammal del. Jag erbjöd mig då att gå in (hösten 2008) och uppdatera sidan, så att den åtminstone var aktuell, men ej färdig. I det sammanhanget dök det upp ett praktiskt tekniskt problem. Vi slog huvudet i taket med de 200 MB som vi disponerade på servern. Bladets redaktör hade fått radera uppgifter från hemsidan för att få plats med nya uppgifter osv. Det visade sig att vårt dåvarande avtal var mycket oförmånligt. Efter jämförelser (Internetworld) mellan olika serverhotell hittade vi ett med mycket förmånliga priser. Den nuvarande hemsidan. För att i lugn och ro kunna bygga upp en ny hemsida registrerade jag domännamnet skanskagardar.se, Den nya hemsidan byggdes upp från grunden och består av sätta den gamla och nygamla. Avtalet med det gamla serverhotellet sades upp efter det att allt material sparats ner och förts över på en extern hårddisk hos mig. Vår domän skanskagardar.org flyttades över till det nya serverhotellet och länkades därefter över till den nya skanskagardar.se. I höstas havererade min dator, hårddisken ville inte vara med längre, dock hann jag spara över på en extern hårddisk allt som rörde den nya hemsidan. All programvara försvann och ny fick inköpas då de gamla inte gick att använda på den nya datorn. Med tanke på framtiden skulle jag nog vilja gå över och göra hemsidan dynamisk, speciellt med tanke på bildgalleriet. En hemsida blir aldrig färdig utan det händer alltid saker som måste ändras, förutom innehåll även utseende osv. Christer Fahlström Hemsidan 2006. två nivåer, en lägre dit alla har tillträde och en högre för medlemmarna (kräver inloggning). Den lägre nivån, för alla, är tänkt som ett smakprov, aptitretare osv. samt reklam för föreningen, för att locka till oss fler medlemmar bland ”gårdsfolket”. Den högre nivån innehåller då givetvis allt material som vi har. Här har tillkommit en del nya avdelningar, bl.a. skall vi försöka bygga upp en bildbank m.m. Under arbetet med den nya hemsidan har många i styrelsen kommit med synpunkter, inte minst från vår kära bildlärare, som även bidragit med förslag till utformning av sidor osv. Styrelsens medlemmar har på ett tidigt stadium haft tillgång till den nya sidan och tyckte att den skulle erHemsidan 1999. 11 Öppen gård 2010 Årets tema är verandor & lusthus Har du en äldre veranda där hemma eller ett nybyggt lusthus kanske? Vill DU vara med? Hör av dig till [email protected] Medsänd foto på verandan/lusthuset och berätta kortfattat i text. Glöm inte ditt namn och telefonnummer så att vi kan höra av oss till Dig för närmare information. Öppen gård 2010 söndag 17 oktober kl 10-16 Skador i gamla huskatastrof eller utmaning? Tema Invändigt fortsätter! I höst planeras en kurs i att pappspänna väggar med Katarina Olsson. Katarina har mycket erfarenhet av pappspänning från sin egen gård i Oppmanna, där hon och hennes sambo har pappspänt ”i stort sett hela huset”. Kursen kommer att innehålla materialkännedom, teknik, hur man pappspänner väggar, lagar pappspänt tak, samt hur man tapetserar på pappspända väggar. För er som inte hade möjlighet att närvara vid föreläsningen av Johan Mattsson med flera (3 oktober 2009), kommer det ett reportage i medlemsbladet längre fram i höst. Dagen var ett samarrangemang med Föreningen Skånska Gårdar och BEVIS (Byggnadsvård i Skåne). Skulle Du vara intresserad av att vara värd för en kursdag i att pappspänna väggar? Tema Isolering Seminariedag 13 november 2010 Kursen kommer att bli en heldagskurs i september och Skånska Gårdar efterlyser nu en plats att vara på. Det som behövs är ett hus där du har planer på eller kan tänka dig att upplåta ett par väggar till pappspänning. Hör av dig till [email protected] senast 1 juli. Skicka med foto på rum/väggar och kort beskrivning av huset. Glöm inte att meddela namn och telefonnummer så vi kan höra av oss för närmare detaljer. Skånska Gårdar arrangerar en dag kring de frågor som alltid är aktuella för oss som har gamla hus. Hur isolerar man dem på rätt sätt? Olika experter kommer att bjudas in för att ge sin syn på saken. Säljes! Intresseanmälan! Är Du intresserad av att gå på pappspännarkurs? Mejla till [email protected] så reserverar vi en plats till Dig! Mer utförlig information kommer i bladet nr 3 2010. 3-längad gård från början av 1800-talet, centralt belägen mellan Malmö och Lund, säljes. Tomt om 6 500 kvm, boningshus om ca 120 kvm. Lämplig för verksamhet /rörelse. Upplysningar genom Eva Jönsson, tel 040-46 16 40 Eleonore Nilsson Odén Hur eldar man i en AGA-spis ? Det undrar Bengt Anderberg. Vet du hur man gör blir han glad om du ringer honom på tel 046-23 42 12. 12 Kalk så in i Norden Nordiskt forum för byggnadskalk Nordiskt Forum för byggnadskalk firade förra året sitt 10-årsjubileum genom att anordna en konferens på Kalmar slott. 140 kalkentusiaster från hela Norden deltog i konferens och festligheter den 1-2 oktober. Vi fick ta del av restaureringsarbeten på såväl befästningarna kring Kalmar slott som domkyrkan och Borgholms slottsruin. Vid kalkugnen intill Borgholms slott fick vi vara med om släckning av ölandskalk. Vi fick höra föredrag om kalkprojekt i de nordiska länderna och om verksamheter som våra syskonorganisationer i Europa bedriver: Building Limes Forum (Storbritannien och Irland) och Forum Italiano Calce (Italien). ner startar, kontakter knyts och samarbeten etableras. Medlemmarna presenterar – på de nordiska språken pågående projekt och forskning, utbyter information och lär känna olika nordiska miljöer utanför turiststråken. Många ”inbitna” kalkvänner återkommer år efter år. De årliga Kalkforum både speglar utvecklingen på kalkfronten och påverkar denna utveckling. Vad har hänt på kalkfronten under de 10 år som har gått? Kalkmångfald Vi erfar idag ett ökande intresse för lokala och regionala material inom byggnadsvården. Vi har blivit varse att den kalk och den sand som har använts under historiens gång oftast har hämtats i byggplatsens närområde. Långväga transporter förekom endast vid praktbyggen. Vi har idag återvunnit vetskapen om att olika kalkstensfyndigheter ger bindemedel med vitt skilda egenskaper. Vid restaureringsarbeten nöjer man sig inte längre med de få kalksorter som marknaden erbjuder. Gotlandskalken har fått efterföljare. Några exempel: Läckö slott putsas om med lokalt framställd kalk från Kinnekulle. Borgholms slottsruin och befästningarna runt Kalmar slott fogas om med Ölandskalk. Manteltornet på Hammershus på Bornholm restaureras med kalk som besitter hydrauliska egenskaper tillverkad av den lokala kalkstenen. På Nidar- Vem är vi och vad vill vi? Nordiskt forum för byggnadskalk är en ideell förening och ett nätverk som samlar yrkesfolk och andra med intresse för murat byggande och kalk. Det bildades som en reaktion mot den ”utveckling” som gjort att kalk har blivit undanträngt av ”snabbare och starkare” material baserade på cement.1 Dess syfte har varit och är att främja erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och samarbete över gränserna; att sprida kunskaper om kalk och dess användning i byggnadsvård och nyproduktion. Kalkforums verksamhet vänder sig till alla inblandade yrkesgrupper: projektörer, konstruktörer, förvaltare, murare/hantverkare, entreprenörer, materialproducenter, materialforskare, arkitekter, antikvarier, konservatorer, representanter för myndigheter, teknikhistoriker, husägare och husbrukare – både teoretiker och praktiker. Styrelsen representerar de fyra nordiska länderna: Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sekretariatet har under hösten 2009 flyttats från Danmark till Norge. Nordiskt forum vill genom möten och seminarier främja kontakter och samarbete tvärs över yrkes- och landsgränserna. Föreningen verkar för att: • murade och putsade byggnader ska vårdas med kunskap – med anpassade material och metoder – och med hänsyn till de långsiktiga miljömålen, • traditionella hantverkskunskaper ska bevaras och anpassas till modern byggnadsteknik • byggnadsmaterial med regional särart/prägel ska utvecklas och tillgängliggöras • lärdomarna från traditionell byggnadskonst ska utnyttjas även i nybyggandet. Målet är att bygga och sprida kunskap som ger frihet att välja material och utförande som motsvarar de kulturhistoriska ambitionerna – nu och i framtiden. Alltsedan starten har Nordiskt forum anordnat årliga möten/seminarier som har alternerat mellan de nordiska länderna. I Sverige har man haft kalkseminarier på Läckö slott, på Gotland, på Bäckaskogs slott i Skåne och senast på Kalmar slott.2 Det första nordiska kalkmötet på Läckö slott, 1999, samlade 165 deltagare från hela Norden.3 Efterföljande möten har fått något mindre uppslutning och har därigenom blivit mer intima, vilket har främjat åsiktsutbyte och samling kring praktiska övningar/ demonstrationer. Det är på årsmötena som diskussio- Kalkugn och kalkbränning i friluftsmuseet i Ballenberg, Schweiz. Kalk produceras för att underhålla byggnaderna. Foto: Ewa Sandström Malinowski. 13 osdomen i Trondheim väljer man bindemedel efter att ha prövat bränt kalksten från olika lokala kalkstensfyndigheter. Intresse för hydrauliska kalkbindemedel och speciellt de hydrauliska kalkbrukens olika egenskaper har också vaknat. Den hydrauliska kalkens ursprung, bränningsförhållanden och framställningsprocess diskuteras och vägs in vid val av material. Speciellt intresse ägnas de magra kalksorterna eller kalkbindemedel med svagt hydrauliska egenskaper: sådana som man funnit i de flesta gamla bruk i historiska byggnader. Småskalig kalkframställning Det finns idag ett intresse för småskalig kalkbruksframställning, för hela produktionskedjan från bränning och släckning, via Demonstration av kalksläckning intill kalkugnen vid Borgholms bruksframställning till applicering och under- slottsruin. Foto: Lotta Hanner Nordstrand. håll. Utforskandet av teknikhistorien – hur man gjorde förr – är viktig del av byggnadsvården och Det livliga intresset för närproducerade material kan tolrestaureringsverksamheten. Små periodiska kalkugnar kas som ett försök att kompensera för centraliseringen av har uppförts i experimentsyfte och för att leverera kalk materialproduktionen (ett fåtal stora, globala koncerner) till en del av de projekt som nämns ovan. På Gotland och ett minskat utbud av traditionella material som tegel fortsätter Byggnadshyttan att bränna kalk i den allmooch kalk. Det är också en motreaktion till att några få gekalkugn som har restaurerats och återtagits i bruk för prefabricerade bruk får dominera marknaden (det saknas fyra årtionden sedan. På Öland bränner man kalk i en ny oftast fullständiga varudeklarationer). traditionell kalkugn; så också på andra ställen i Europa, t ex Ballenberg i Schweiz eller i Alentejo i Portugal. Också Teori och praktik moderniserade traditionella varianter har uppförts; t ex Fler hantverkare och entreprenörer är idag specialiseden vid Scottish Lime Centre utanför Edinburgh eller rade på restaurering än för 10 år sedan; fler firmor kan ugnen i Mariestad som bränner kalk för restaureringen idag åta sig komplicerade murnings- och putsningsuppav Läckö slott och Västergötlands medeltida kyrkor. drag. Alltfler restaureringar fungerar idag som utvecklingsprojekt där ”forskning/teori och praktik” möts, där man försöker dokumentera, kvantifiera och utvärdera olika sätt att framställa och applicera bruk. Sådana projekt fungerar ofta som ”universitet” för såväl forskare, hantverkare som projektörer. Ett tidigt exempel från 1990-talet är restaureringsarbeten på Mälsåkers slott4. Putsrestaureringar på Gotlands kyrkor eller på Läckö slott, som också är forsknings- och utvecklingsprojekt, är bara två av fler färska exempel.5 Miljö Kalk tillhör de miljövänliga materialen. Kalktillverkning förbrukar mindre energi än cementproduktion. Den koldioxid som släpps ut vid kalktillverkningen ”fångas tillbaka” i kalkbruket och putsen vid karbonatiseringen. Kalkbruk är idag självklart material i byggnadsvården. Nyproduktion där man använder tegel och kalkbruk förekommer, men är i Sverige och i övriga Norden fortfarande sällsynt. I detta avseende är utvecklingen på andra ställen i Europa värd att uppmärksamma. Kalk är ett viktigt material i det s k ekologiska byggandet. Kalkbruk används som skyddande ytskikt för ”svaga” byggnadsmaterial som t ex soltorkat tegel, jord och lera. I Frankrike uppförs nya byggnader6 av soltorkad tegel och stampad lera som putsas med kalkbruk. I Storbritannien pågår experimentbyggen med byggnadsblock av kalk och fibrer (block av ”hempcrete”, hemp-concrete) 7. Kalk med tillsats av olika används som isoleringsmaterial och som puts. 2009 års Kalkforum i Kalmar. Befästningarna fogas om med bruk av ölandskalk. Foto: Ewa Sandström Malinowski. 14 Nästa årsmöte i Stevns, Danmark • Danmark: i Raadvad utanför Köpenhamn, i Århus gammelby, på Hammarshus på Bornholm och • Finland: på Sveaborg. Två konferenser i samarbete med Building Limes Forum i Storbritannien har också hållits; i Bergen 2005 och i Greenwich (Naval Accademy) utanför London 2007. 3 Mötet resulterade i rapporten ”Kalk och hantverk för byggnadsvård och nybyggnad”, red. Ewa Sandström Malinowski, RAÄs förlag, 2000. 4 Projekt ”Byggnadshyttan Mälsåker” i Riksantikvarieämbetets regi. Se också: www.raa.se/cms/extern/kulturarv/byggnader.html 5 Stiftelsen byggnadshyttan på Gotland och Kyrkliga samfälligheten är huvudmän för de Gotländska projekten, Statens fastighetsverk på Läckö. 6 Se föreningen CRATERRE. I Grenoble har man uppfört bostadsområden av stampad lera. Se också: http://terre.grenoble.archi.fr/accueil.php 7 Block av ”hempcrete”, hemp-concrete, d v s block av ”hampa och kalkbetong”. Se också: http://www.limetechnology.co.uk/pages/ hemcrete.php Kalk som byggnadsmaterial har tjänat människan och byggnadskonsten i tusentals år. Vi börjar nu återhämta oss från den kris som brottet i kalkbrukstraditionen efter andra världskriget ledde till. Men trots att kalkbruk numera är det självklara materialvalet vid restaurering, upplevs kunskapsluckorna och behovet av mer kunskap fortfarande som stora. Exemplen ovan visar att mycket fortfarande är outforskat. Kunskaperna, hantverket och diskussionen måste föras vidare. Det är i det sammanhanget som Nordiskt forum för byggnadskalk fortsätter att spela roll. Planeringen av 2010 års kalkmöte är i full gång. Det kommer att äga rum i Stevns på Själland från torsdag-fredag, den 30 september till den 1 oktober 2010. Basen blir den pittoreska staden Köge, vid Kögebukten söder om Köpenhamn. I planerna ingår besök på Faxe kalkbruk, den medeltida borgen Gjorslev, det nedlagda Boesdal kalkværk, ett besök i Höjrup kyrka på kanten av Stevns klint samt demonstrationer och praktiska kalkövningar. Välkomna! Ewa Sandström Malinowski (Footnotes) 1 Kalken har i all sin svaghet egenskaper som är helt nödvändiga i det murade byggandet, bl a ”underhållbarhet”, bearbetbarhet, fuktegenskaper och energibesparing. 2 Övriga konferenser hållits på olika orter i: • Norge: i Oslo på Akershus, vid Nidaros domen i Trondheim, i Bergens historiska kvarter och på fästningen i Fredriksstad, Ewa Sandström Malinowski är restaureringsarkitekt, ansvarig för kalkputsforskningen på Läckö slott, verksam vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon är medlem i styrelsen för nordiskt forum för byggnadskalk. Kursutbud på Regionmuseet i Kristianstad Alléer (kod 8626), 18 maj kl. 18-21, Lund, samt 24 maj kl. 09.00-16.00. Kursen startar med ett teoretiskt innepass gällande alléns historik och dess biologiska värden. Heldagen, fokuserar framförallt på trädvård och deltagarnas frågor och funderingar. Eftermiddagen genomförs i fält hos någon av deltagarna, med en allé som innehåller såväl äldre som nyplanterade träd. En arborist medverkar och visar bland annat hur en korrekt beskärning av grenar går till. Hos oss lär du dig om olika historiska dimensioner i det skånska landskapet. Vi vill inspirera och uppmuntra till att ta hand om det äldre landskapets spår i form av till exempel byggnader, stengärden och alléer, men även fruktträd, växter och djur som länge funnits i människans närhet. Regionmuseet i Kristianstad tillsammans med länsantikvarien ger följande kurser i vår: Frukträd i odlingslandskapet — ympning (kod 8632), 4 maj kl. 13-16, Löderup. Hur går ympning av fruktträd till? Hur gör man för att ympa in en äldre sort på en ung grundstam? Hur tar man ympris? Vilka sorter är hotade? Kursen hålls i fält och kursdeltagarna får själva pröva på att ympa. Kursledaren berättar och visar tillvägagångssättet vid ympning. Traditionell lieslåtter (kod 8633), 22 juni kl. 15-21, Bertilstorp, Brösarp. Kursen omfattar en eftermiddag/ kväll, motsvarande en heldag i fält under ledning av liekännaren och slåtterexperten Kjell Gustafsson från Växjö. Under eftermiddagen får deltagarna kunskap om liens olika delar, om slipning och jordläggning av lien, om slåtterteknik och om flora och fauna som gynnas av lieslåtter. Under kvällen får alla prova på lieslåtter med hjälp av en instruktör. Anmälan på internet till www.kompass.lrf.se eller direkt till Regionmuseet: Cissela Olsson, tel. 044-135727, e-post: cissela.olsson@ regionmuseet.se, alternativt Tony Svensson, tel. 0733-171922, e-post: [email protected] Lerbruk och lersten (kod 8637), 27 maj kl. 9.0016.00, sydöstra Skåne. Många ekonomilängor är helt eller delvis uppförda av lerbaserade byggnadsmaterial. Denna kursdag ger en ökad teoretisk och praktisk kunskap om lera och lerbruk. Tränar handlaget med att arbeta med materialet på ett kulturhistoriskt riktigt sätt. Kursdeltagarnas egna erfarenheter och frågeställningar är viktiga utgångspunkter.. 15 Bakning i bagarugnen på Tomelilla Byagård I september i fjor var det bakdag på Tomelilla Byagård och Skånska gårdars medlemmar bjöds in. Karl-Gustav Wahlund var där och rapporterar här om provbakningen. En längre version av texten och många fler bilder finns på vår hemsida: www.skanskagardar.se/bakibagarugn.pdf Eldningen av ugnen sköttes av Per-Ingvar de la Motte. Han har själv en bagarugn som han bakar i två ggr per år. Han lärt sig hur den skall användas genom att rådfråga familjen på gården Borvalund i Tomelilla kommun. Bagarugnen är en stor oval eller cirkelrund anläggning med ett välvt tak murat med eldfasta tegelstenar. På Borvalund eldade man ugnen endast med ”baske” som är risknippen av bok men idag är det svårt att samla ihop så mycket baske som behövs. Därför har Per-Ingvar modifierat eldningen. Han säger att det är en fördel att använda småpinnar eftersom det då är lättare att reglera temperaturen. Kraftiga vedträn hinner inte brinna ut i tid dvs när ugnen är färdigeldad och skall tömmas på glöd innan bröden skall in. Per-Ingvar eldar med buntade knippen av ris och kvistar av lövträd, buntar av diverse grova pinnar och en del smärre brädbitar. Proceduren är att först elda i ugnen tills man fått upp temperaturen, sedan rakas all glöd ut och ugnsbottnen, ärnan, sopas ren, gärna med en eneruska, varefter bröden stoppas in. Text: Karl-Gustav Wahlund Innan bröden kan stoppas in i ugnen måste all glöd rakas ut och läggas i en plåtbalja för att svalna. Foto: Eleonore Nilsson Odén Per-Ingvar de la Motte flyttar på brasorna med en raka. Foto: Eleonore Nilsson Odén 16
© Copyright 2024