förlängning av koncession för 300 kv dc
förlängning av koncession för 300 kV dc markkabel och sjökabel billdal - territorialgränsen "konti-skan 1” MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Ledningen Billdal - territorialgränsen mot Danmark är en 300 kV likströmskabel som togs i drift 1965. Kabeln ingår i det nationella stamnätet och är av stor betydelse för kraftutbytet mellan Sverige och Danmark och för den nordiska elhandeln. Projektorganisation Projektledare: Anna Sedvall Wiklund Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsledare: Magnus Kullberg, Sweco Handläggare: Hulda Pettersson, Sweco Intern granskning: Leif Göthlin, Sweco Layout: Isabella Altbo, Sweco Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Svenska Kraftnät och Sweco. Fotot på framsidan visar viken norr om Långenäs där markkabeln övergår till sjökabel. Kartmaterial är publicerade med följande tillstånd: © Lantmäteriet / Svk-GSD och © Sjöfartsverket tillstånd nr 05-01958, 09 01677 och 09-02314. Sjökorten är ej avsedda för navigering. Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tfn växel: 08-745 80 00 Fax: 08-745 89 50 Org. Nr: 202100-4284 Hemsida: www.svk.se Svenska Kraftnät Förord Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Detta är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för befintlig 300 kV DC-kabel (DC står för Direct Current, dvs. likström) mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett underlag för en samlad bedömning av den befintliga ledningens påverkan på bland annat människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser vid en förlängning av nätkoncession för linje. Den aktuella kraftledningen är en likströmskabel som sträcker sig mellan Billdal i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, via Kungsbacka kommun i Hallands län, till Læsø i Danmark. Koncessionsförlängningen gäller sträckan mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark, ca 34 km. Ledningen är på landdelen förlagd som markkabel ca 3 km, och resterande sträcka är sjökabel. Föreliggande MKB ingår som en del i ansökan om förlängning av nätkoncession för linje. Beställare av MKB:n är Affärsverket svenska kraftnät genom projektledare Anna Sedvall Wiklund. MKB:n har tagits fram av Sweco med Magnus Kullberg som uppdragsledare och Hulda Pettersson som handläggare. INNEHÅLL Projektorganisation Svenska Kraftnät Förord sammanfattning 01. inledning 1.1Bakgrund 1.2Ledningens sträckning 1.3 Avgränsningar 1.4Metodik 1.5Bedömningsgrunder 02. tillstånd 2 3 3 6 9 9 9 9 10 10 11 2.1Gällande tillstånd för aktuell kabel 11 2.2Samråd och information 12 2.2.1Inkomna synpunkter 12 2.2.2Länsstyrelsernas 12 beslut om betydande miljöpåverkan 12 2.3Tidplan 12 03. teknik 3.1Ledningens tekniska utförande 3.2Markbehov 3.3Ytbehov och säkerhet 04.hälsa och säkerhet 13 13 13 15 15 17 4.1Elektromagnetiska fält 17 4.1.1Elektriska fält 17 4.1.2 Magnetfält 17 4.1.3Hälsorisker vid likströmsförbindelser 18 4.2Ljudeffekter 19 4.3Material 19 4.4 Säkerhet 19 05. alternativ 5.1Nollalternativ 5.2Nuläge 5.3Övriga alternativ 06. miljökonsekvenser 6.1.2Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål 23 6.1.3Miljökvalitetsnormer 23 6.2Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 24 6.3Natura 2000 samt övriga riksintressen 24 6.3.1Natura 2000 24 6.3.2Övriga riksintressen 24 6.3.3Berörda Natura 2000 och övriga riksintressen 25 6.4Ledningens sträckning som markkabel, inom Göteborgs kommun, Västra Götalands län 26 6.4.1Landskapsbild 26 6.4.2Naturmiljö 27 6.4.3Kulturmiljö 28 6.4.4Rekreation och friluftsliv 29 6.4.5Naturresurser 29 6.4.6Bebyggelse och boendemiljö 30 6.4.7Infrastruktur 33 6.5Ledningens sträckning som sjökabel, inom Göteborgs kommun, Västra Götalands län samt inom Kungsbacka kommun, Hallands län 35 6.5.1Landskapsbild 35 6.5.2Naturmiljö 35 6.5.3Kulturmiljö 37 6.5.4Rekreation och friluftsliv 37 6.5.5Naturresurser 39 6.5.6Bebyggelse och boendemiljö 39 6.5.7Infrastruktur 39 6.6Planförhållanden 41 07.Drift och framtida ledningsunderhåll 44 7.1Allmänt 7.1.1 Skogligt underhåll 7.1.2Kulturminnesskydd 7.1.3Naturvårdshänsyn 44 44 44 45 20 20 21 21 08.Samlad bedömning 46 09.Ord och begreppsförklaring 48 22 10. referenser 51 6.1Miljömål och miljökvalitetsnormer 22 6.1.1Nationella, regionala och lokala miljömål 22 Bilagor Bilaga 1a – Karta över intressen längs ledningens sträckning som markkabel Bilaga 1b – Karta över intressen för kulturmiljö och friluftsliv längs ledningens sträckning som sjökabel Bilaga 1c – Karta över intressen för naturmiljö, fiske och sjöfart längs ledningens sträckning som sjökabel Bilaga 2 - Samrådsredogörelse 6 sammanfattning Svenska Kraftnät ansöker om förlängning av tillstånd för 300 kV likströmskabel, kallad Konti-Skan 1, mellan Billdal och territorialgränsen. Kraftledningen sträcker sig i sin helhet från Billdal till Læsø i Danmark. Denna ansökan om förlängning av tillståndet gäller delen mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark, inom Göteborgs kommun, Västra Götalands län samt Kungsbacka kommun, Hallands län. Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i ansökan. Se ledningens sträckning i figur I. Tillstånd att bygga kraftledningen gavs år 1964, med koncessionsnummer 8000 DÅ, och tillståndet gällde fram till år 2004. År 2004 lämnade Svenska Kraftnät in en ansökan om nytt tillstånd, som nu Figur I. Översiktskarta över ledningens sträckning mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark. 7 kompletteras med bland annat teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning och förteckning över berörda fastighetsägare. Den aktuella kraftledningen är en av två till största delen parallella likströmskablar, även kallade Konti-Skan 1 och 2, som sträcker sig mellan Billdal och Læsø. Ledningens sträckning och utförande Ledningen utgår från kabelstationen i Billdal, och sträcker sig som markförlagd kabel i ca 3 km förbi Heden och Lindås. Norr om Långenäs når kabeln havet, och är sedan förlagd under havsbotten. Ledningen passerar söder om Saltkälen och sedan mellan öarna Inre Tistlarna och Yttre Tistlarna. Därefter korsar ledningen territorialgränsen mot Danmark. Ledningens totala längd mellan Billdal och territorialgränsen är ca 34 km. Kraftledningen är i hela sin sträckning förlagd som markkabel och sjökabel. I sin sträckning på land är ledningen nedgrävd, och i sin sträckning som sjökabel är ledningen förlagd under havsbotten där det är sandbotten och på havsbotten där det är stenbotten. Ledningen är en 300 kV likströmskabel. Likström är en elektrisk ström som alltid har samma riktning, till skillnad från växelström. Inget elektriskt fält uppstår runt ledningen eftersom det skärmas av med en jordad skärm av blymantel som finns i kabeln. En likströmsledning ger upphov till ett statiskt magnetfält, av samma typ som ett batteri eller som det jordiska magnetfältet som ständigt omger oss. Studier har visat att människor och djur inte påverkas biologiskt av statiska magnetfält. Ledningen togs i drift år 1965. År 1991 byttes den gamla kabeln ut mot en ny kabel med bättre kapacitet och bättre tekniskt utförande. Sedan ledningen byttes ut 1991 har det inte förekommit några fel på denna, förutom att ett ankare fastnade i sjökabeln sommaren 2008. mellan Sverige och Danmark och för att komplettera den andra befintliga sjökabeln. Både att ta bort den befintliga ledningen samt att anlägga en ny ledning skulle medföra ingrepp på miljön. Samråd Samråd har skett under december 2008 och januari 2009 med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Hallands län, Göteborgs kommun, Kungsbacka kommun, övriga myndigheter, intresseorganisationer och fastighetsägare genom att skriftlig information sänts till dessa. Allmänheten har informerats genom kungörelser i lokala dagstidningar. Syftet med samrådet är att ge alla parter insyn i tillståndsprocessen och möjlighet att påverka genom att yttra sig. Svenska Kraftnät har även bett Länsstyrelsen i Västra Götalands län och länsstyrelsen i Hallands län om beslut huruvida den befintliga ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inkomna yttranden berör att påverkan på berörda riksintressen och jordbruksmark bör redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Yttrande har även inkommit om att samrådsunderlaget borde ha beskrivit att den aktuella ledningen är en av två befintliga likströmskablar mellan Sverige och Danmark i denna sträckning. Flertalet fastighetsägare har frågat varför de fått ta del av informationen, och ytterligare fastighetsägare vill att information om hur en likströmskabel påverkar människor redovisas. Det har även kommit in en förfrågan om likströmskabeln kan orsaka störningar i vattnet som medför åverkan på konstruktioner av metall i vattnet. Inkomna yttranden har beaktats i miljökonsekvensbeskrivningen och kommenteras i samrådsredogörelsen, som finns som en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Hallands län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Nollalternativ Nollalternativet är vad som händer om tillstånd att fortsätta använda ledningen inte beviljas, och ledningen måste tas ur drift. Kraftledningen är en viktig del i Svenska Kraftnäts stamnät för strömöverföring. Om förlängt tillstånd för ledningen inte beviljas måste en ny ledning anläggas för att tillgodose behovet av elöverföring inom stamnätet samt Miljöpåverkan I ledningsrätten, som ger Svenska Kraftnät rätt att använda marken för kraftledningar, är det upplåtet en åtta meter bred ledningsgata, dvs. fyra meter på varje sida om ledningen. Detta avstånd har fyrdubblats till 16 meter vid inventering av intressen och byggnader längs ledningen. 8 Den aktuella ledningen är i hela sin sträckning belägen under mark eller vatten, därmed bedöms ledningens sammantagna påverkan på landskapsbilden som obetydlig till liten. Eftersom den aktuella kabeln har funnits i över 40 år bedöms naturmiljöer och djur- och växtliv till stor del ha anpassat sig till förhållandena runt kabeln. Längs den markförlagda delen av kabeln sker återkommande underhåll av ledningsgatan. Den påverkan av större omfattning som ledningen har haft på naturmiljön sedan första förläggning var i samband med att kabeln byttes ut 1991. Ledningen passerar ett Natura 2000-område som även är naturreservat, ett planerat naturreservat samt andra naturvärden i form av ädellövskogar och vattendrag med förekomst av lax och öring. Ledningen passerar en kulturlämning samt ett riksintresse och ett kommunalt bevarandeprogram för kulturmiljön. Ledningen passerar även inom riksintresse för kustlandskapet och riksintresse för friluftslivet. Konsekvenserna på naturmiljön, kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden av den befintliga likströmskabeln bedöms som obetydlig till liten. Ledningen passerar som markkabel riksintresse för väg som sjökabel riksintresse för sjöfart samt berör även två områden utpekade som riksintresse för yrkesfisket. Konsekvenserna av ledningen för infrastruktur och yrkesfiske bedöms som obetydlig till liten. 34 bostadshus samt en skola är belägna inom 16 meter från ledningen. Inget elektriskt fält uppstår runt ledningen. Det statiska magnetfältet från ledningen påverkar inte människor, och medför därför ingen risk för skada på människor som vistas i ledningens närhet. Inga ljudstörningar uppstår från ledningen. Påverkan av ledningen på planförhållanden bedöms som stor samt på bebyggelse och boendemiljö som måttlig. 9 01. 1.1 inledning Bakgrund Svenska Kraftnät lämnade 2004-09-07 in en ansökan till Energimyndigheten (dåvarande tillståndsgivande myndighet) om förlängning av nätkoncession för linje (tillstånd) för aktuell 300 kV likströmskabel. Kabeln sträcker sig mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark genom Göteborgs kommun i Västra Götalands län och Kungsbacka kommun i Hallands län. Kompletterande handlingar ska nu bifogas ansökan, vari denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del. Sedan 1 januari 2008 är det Energimarknadsinspektionen som beslutar i koncessionsärenden. Den aktuella 300 kV DC-kabeln togs i drift 1965. Kabeln ingår i det nationella stamnätet för el och är av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Kabeln har även stor betydelse för kraftutbytet mellan Sverige och Danmark och för elhandeln mellan de nordiska länderna. Kraftledningens littera är XL1 s3 och ledningen kallas Konti Skan 1. Parallellt med den aktuella ledningen som denna MKB avser finns ytterligare en likströmsförbindelse, Konti-Skan 2, som togs i drift 1988. De två likströmsförbindelserna körs i s.k. bipoldrift, vilket innebär att de båda kompletterar varandra för strömöverföring mellan Sverige och Danmark. 1.2 Ledningens sträckning Kabelns totala längd mellan Billdal och territorialgränsen är ca 34 km. Den utgår från kabelstationen vid Lyckekärr i Billdal, och sträcker sig som markförlagd kabel i ca 3 km, förbi Heden och Lindås, innan den norr om Långenäs övergår till sjökabel. Sjökabeln sträcker sig västerut mellan öarna Saltkälen och St. Lovö. Öster om Fjordholmen vinklar sjökabeln av mot sydväst och passerar länsgränsen mellan Västra Götalands län och Hallands län, för att sedan vända västerut och återigen korsa länsgränsen in till Västra Götalands län. Sjökabeln passerar mellan Yttre och Inre Tistlarna, och leder sedan återigen mot sydväst, korsar länsgränsen till Hallands län och når därefter territorialgränsen mot Danmark. Se ledningens sträckning i figur 1.1. 1.3 Avgränsningar Denna MKB behandlar sträckningen av kabeldelen av Konti-Skan 1 mellan kabelstationen i Billdal och territorialgränsen mot Danmark, se figur 1.1. I ledningsrätten, som ger Svenska Kraftnät rätt att använda marken för kraftledningar, är det upplåtet en åtta meter bred ledningsgata, dvs. fyra meter på varje sida om ledningen. I bedömningarna av berörda intressen har detta avstånd fyrdubblats till en geografisk avgränsning på ca 16 meter på vardera sida från kabelns sträckning använts. För Natura 2000-områden har avståndet utökats till 50 meter som gräns för bedömning av påverkan. Även intressen som ligger utanför detta område har beaktats, men presenteras ej närmre och bedöms ej i konsekvensanalysen. 10 Figur 1.1. Ledningens sträckning mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark. Fastighetsägare inom 16 meter på vardera sida om ledningen har bedömts som särskilt berörda. Varje alternativ sträckning bedöms medföra ytterligare intrång på fastigheter och miljö vid någon annan lokalisering. Eftersom koncessionen avser en befintlig kraftledning, utan några olägenheter som motiverar alternativa sträckningar eller åtgärder, har inga sådana studerats. 1.4 Metodik Ledningssträckningen har inventerats genom studier av kommunala översiktsplaner och detaljplaner, Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM), Skogsstyrelsens digitala material (Skogens Källa), Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) samt kompletterande besök i fält. Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden har beaktats liksom intresseområden för markoch vattenanvändning. Kommunala planförhållanden har utretts genom kontakter med berörda kommuner. Endast befintliga detaljplaner och områdesbestämmelser har beaktats eftersom ärendet hanterar en befintlig kraftledning och denna utgör en förutsättning för fysisk planering. Bostadsbebyggelse har inventerats på ett avstånd av 16 meter på vardera sida av kraftledningen. Inventeringen har utförts genom studier av fastighetskartor. En tabell över närliggande hus redovisas i avsnitt 6.4.6. Under genomfört samråd har berörda länsstyrelser, berörda kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer, fastighetsägare och allmänhet haft möjlighet att lämna synpunkter. 1.5 Bedömningsgrunder Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig till liten – måttlig – stor – mycket stor. Obetydlig till liten påverkan används vid bedömningen att fortsatt drift av kraftledningen i stort saknar betydelse för bedömd aspekt. Måttlig påverkan används vid bedömningen att fortsatt drift av kraftledningen påverkar berörd aspekt i begränsad omfattning. Bedömningen är dock att fortsatt drift kan ske utan risk för skada eller olägenhet av egentlig betydelse för människors hälsa och miljön. Stor påverkan används vid bedömningen att fortsatt drift av kraftledningen upplevs som påtaglig och kan innebära risk för skada eller olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Mycket stor påverkan används vid bedömningen att fortsatt drift av kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och att sannolikheten bedöms som så stor att kraftledningen kan innebära risk för skada eller olägenhet av stor betydelse för människors hälsa eller miljön. 11 02. tillstånd Ellagen med tillhörande förordningar ger regelverket kring tillståndshantering för starkströmsledningar. Ett tillstånd för en kraftledning är tidsbegränsat men ledningsägaren kan ansöka om förlängning av giltighetstiden när tillståndet (nätkoncessionen) går ut. Ansökan om förlängning av koncession lämnas in till Energimarknadsinspektionen av verksamhetsutövaren, i detta fall Svenska Kraftnät. I ansökan ingår bl.a. teknisk beskrivning, MKB och förteckning över berörda fastighetsägare. Energimarknadsinspektionen inhämtar sedan yttranden från bl.a. berörda länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare och övriga berörda innan Energimarknadsinspektionen fattar beslut i ärendet. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst ellagen (1997:857), elförordningen (1994:1250), förordning (2009:22) om elektriska starkströmsanläggningar samt miljöbalken (1998:808). I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur ansökan prövas. Starkströmsförordningen innehåller regler om utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Utöver dessa lagar berörs även miljöbalken, som reglerar miljölagstiftningen med syfte att främja en hållbar utveckling. Vid eventuella större ändringar av kabelns utformning eller sträckning kan även t.ex. lagen om kontinentalsockeln (1966:314) och havsrättskonventionen (UNCLOS) komma att bli tillämpliga. Av 2 kap. 8a § ellagen framgår att vid prövning av nätkoncession för linje skall bestämmelserna i 2–4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Här framgår också att en MKB skall ingå i en ansökan om nätkoncession för linje och att när det gäller kraven på samrådsförfarande och MKB gäller 6 kap. miljöbalken. Utöver det som framgår i 2 kap. 8a § ellagen berörs ofta 7 kap. miljöbalken av en nätkoncession. I de ovan nämnda kapitlen i miljöbalken regleras de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.), grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden, bl.a. riksintressen (3 kap.), särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet (4 kap.), hur miljökvalitetsnormerna skall uppfyllas (5 kap. 3 §), miljökonsekvensbeskrivningar (6 kap.), områdesskydd (7 kap.) och allmänt om prövning (16 kap. 5 §). 2.1 Gällande tillstånd för aktuell kabel För aktuell kraftledning finns gällande koncession för linje som gavs år 1964 och beviljades till år 2004. En ansökan om förlängning av giltighetstiden för en koncession ska lämnas in senast två år innan gällande tillstånd går ut. Svenska Kraftnät lämnade 2004-09-07 in en ansökan till Energimyndigheten avseende förlängning av nätkoncession för linje för den befintliga 300 kV DC kabeln på sträckan mellan Billdal och territorialgränsen mot 12 Danmark med littera XL1s3 och anläggningsnummer 8000 DÅ. Denna MKB är en komplettering till ansökan. Efter att ansökan är inlämnad gäller koncessionen till dess att beslut om nytt tillstånd meddelats. Ansökan om förlängt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, utförande eller strömbelastning på kabeln. En förlängning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. 2.2 Samråd och information I enlighet med 6 kap. 4 § miljöbalken ska samråd hållas med berörd länsstyrelse och särskilt berörda vid förlängning av koncession. Samråd har genomförts skriftligen under december 2008 och januari 2009. Syftet med samrådet är att ge alla parter insyn i tillståndsprocessen och möjlighet att påverka genom att yttra sig. Länsstyrelsen ska sedan besluta om ärendet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd ske även med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådsunderlaget har beskrivit ledningens bakgrund, syfte och lokalisering samt översiktligt innehållet i föreliggande MKB. I samrådsunderlaget har även kartmaterial som visar ledningens sträckning ingått. Samrådsunderlaget har anpassats något till respektive målgrupp. Samråd har genomförts med Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län, Göteborgs kommun och Kungsbacka kommun, berörda fastighetsägare, intresseorganisationer samt övriga berörda myndigheter. Allmänheten har informerats om samrådet genom kungörelser i dagstidningarna GöteborgsPosten den 27 december 2008, Hallands Nyheter den 27 december 2008 och Norra Halland den 30 december 2008. En detaljerad beskrivning av samrådet finns i samrådsredogörelsen, bilaga 2. 2.2.1 Inkomna synpunkter Det har inkommit yttranden som påtalar att påverkan på berörda riksintressen och jordbruksmark bör redovisas i MKB:n. Yttrande har även inkommit om att samrådsunderlaget borde ha beskrivit att den aktuella ledningen är en av två befintliga likströmskablar mellan Sverige och Danmark i denna sträckning. Flertalet fastighetsägare har frågat varför de fått ta del av informationen, och ytterligare fastighetsägare vill att information om hur en likströmskabel påverkar människor redovisas. Det har även kommit in en förfrågan om likströmskabeln kan orsaka störningar i vattnet som medför åverkan på konstruktioner av metall i vattnet. 2.2.2 Länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan Svenska Kraftnät har ansökt om Länsstyrelsens beslut om huruvida ett bibehållande av kabeln i oförändrad sträckning och i ett oförändrat utförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Hallands län har i beslut den 1 april 2009 meddelat att förlängning av koncession för 300 kV DC kabeln mellan Billdal och territorialgränsen inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4 § miljöbalken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i beslut den 11 juni 2009 meddelat att förlängning av koncession för 300 kV DC kabeln mellan Billdal och territorialgränsen inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4 § miljöbalken. 2.3Tidplan Samråd har genomförts under december 2008 och januari 2009. MKB och övriga kompletteringar till koncessionsansökan tas fram och sänds till Energimarknadsinspektionen under 2010. 13 03. teknik 3.1 Ledningens tekniska utförande Kraftledningen är utförd som en 300 kV DC markkabel och sjökabel. DC står för Direct Current, och innebär att det är en likströmsförbindelse. Likström är en elektrisk ström som alltid har samma riktning, till skillnad från växelström. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet, den som levereras av elverken i Europa har frekvensen 50 perioder per sekund, d.v.s. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens sägs vara 50 Hz. För likström har strömmen samma riktning hela tiden alltså är frekvensen 0 Hz. Den aktuella ledningen XL1s3, även kallad Konti-Skan 1, är den ena av två parallella likström- skablar mellan Billdal och Danmark. Den andra likströmskabeln XL2s3, även kallad Konti-Skan 2, har i huvudsak samma sträckning som Konti-Skan 1 i sin landsträckning, men sedan skiljer sig sträckningen åt till havs. På land är de båda kablarna förlagda med normalt drygt en meters avstånd emellan. Där kablarna kröker kan avståndet mellan kablarna vara flera meter. Denna MKB avser Konti-Skan 1. Omvandlingen mellan växelström och likström sker i omriktarstationer, i det aktuella fallet i en omriktarstation i Stenkullen som stod klar 2008. Där sammankopplas likströmskabeln med det anslutande växelströmnätets kopplingsstation. I kabelstationen i Billdal övergår markkabeln till luftledning (se figur 3.1). Figur 3.1. Kabelstationen i Billdal, där den aktuella ledningen övergår från markkabel till luftledning. 14 Aktuell likströmskabel, Konti-Skan 1, togs i drift år 1965. År 1991 byttes den gamla kabeln ut mot en ny med högre kapacitet och bättre tekniskt utförande. De båda likströmsledningarna Konti-Skan 1 och Konti-Skan 2 kan köras i bipoldrift, vilket innebär att havsvattnet inte behöver nyttjas som återledare av strömmen. I sin landsträckning är kabeln förlagd i ett kabelschakt som är ca 1,1 m djupt, med själva kabeln belägen på ca 90 cm djup. Ovanför kabeln återfinns ett kabelskydd och ett varningsband. Schaktet är igenfyllt med stenfria massor. Vid vägkorsningar med mindre vägar är kabeln förlagd i ett PEH-rör (polyeten med hög densitet) med bentonitfyllning på 90 cm djup i kabelschakt. Vid korsning med södra Särövägen och väg 158 är kabeln förlagd i ett PEH- rör inuti ett betongrör på mellan 90 och 200 cm djup. Se principskiss över markkabelns förläggning i figur 3.2. Ledningen är i sin övergång från markkabel till sjökabel förlagd i kabelschakt till ett vattendjup på ca 3 m. I kabelschaktet ligger kabeln på att djup av ca 90 cm omgiven av kabelsand och stenfri återfyllning, med betongblock över som skyddar kabeln. I de partier av havsbotten där det är sandbotten har sjökabeln spolats ned på ett djup av 70 – 100 cm för att skydda sjökabeln mot ankare och trålning. För de sträckor där det inte finns sand på havsbotten att spola ned sjökabeln i ligger den direkt på stenbotten. Se principskiss över sjökabelns förläggning i figur 3.3. Figur 3.2. Principskiss över landkabelgrav för aktuell markkabel. 15 Figur 3.3. Principskiss över förläggning av sjökabel. Den vänstra bilden visar nedspolning av kabel, den högra bilden visar kabelschaktet vid strandkanten. Längs de delar av sträckningarna där sjökabeln inte kan spolas ned ligger den direkt på havsbotten. Kabeln har en ledare av koppar, som är omsluten av bland annat förzinkat stål, bly, polyetenmantel och pappersisolering som ger ledaren mekaniskt skydd, isolerar kabeln samt agerar som en skärm som avgränsar det elektriska fältet. Se sjökabelns konstruktion i figur 3.4. Sjökabeln har enkel trådarmering och dubbel bandarmering. Markkabeln har enkel bandarmering. 3.2 Markbehov Längs den sträcka av ca 3 km där kabeln är markförlagd finns enligt ledningsrätten för ledningen upplåtet en åtta meter bred ledningsgata (4 meter på vardera sida om ledningen). Inom detta område får större träd inte växa, eftersom dessa kan riskera att skada kabeln med sina rotsystem. Mindre träd och buskar kan dock få etablera sig ovanför kabeln. Där kabeln är framdragen längs vägar och i öppen mark krävs ingen ledningsgata. Markkabelns sträckning är markerad i fält med stolpar. Längs den sträcka av ca 31 km där kabeln är förlagd som sjökabel krävs inget utrymme eller markering vid vattenytan. Sjökabeln är markerad på Sjöfartsverkets sjökort för området. Vid övergång från land till vatten finns en skylt som anvisning om att en ledning finns i vattnet och att det råder ankringsförbud. Ankringsförbud samt trålningsförbud råder längs hela sjökabelns sträckning. 3.3Ytbehov och säkerhet Markkabeln och sjökabeln är utformade och anlagda enligt de säkerhetsföreskrifter för kraftledningar som återfinns ibland annat ellagen (1997:857), Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄKFS 1999:5), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK–FS 2008:1). 16 Figur 3.4. Sjökabelns konstruktion. Till skillnad från sjökabeln har markkabeln enkel bandarmering, sjökabeln har dubbel bandarmering samt enkel trådarmering. 17 04. hälsa och säkerhet 4.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. För likström har strömmen däremot samma riktning hela tiden, och frekvensen är därmed 0 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. 4.1.1 Elektriska fält Likströmsledningar ger upphov till statiska elektriska fält. Inget elektriskt fält uppstår dock runt kabeln då detta skärmas av med den jordade skär- men i kabeln. Detta gäller kabeln i hela dess sträckning, både som markkabel och sjökabel 4.1.2Magnetfält Det magnetiska fältet som alstras av likströmskablar liknar det jordmagnetiska fältet. Fältets storlek beror på strömmen i kabeln, avståndet från kabeln, samt om det finns andra likströmskablar i närheten. Om det är två kablar som löper parallellt påverkar även detta fälts storlek. Exempelvis går likströmskabeln Konti-Skan 1 parallellt med likströmskabeln för Konti-Skan 2. Strömmen i dessa båda kablar är i normalfallet lika stora, men med olika strömriktning. Magnetfältet från dessa båda kablar motverkar i normalfallet varandra. Rakt ovanför dessa båda kablar är det magnetiska fältet ungefär lika stort som det jordmagnetiska fältet och avtar sedan med ökande avstånd. För att räkna ut det totala magnetiska fältet behöver man veta storleken och infallsvinkeln för det jordmagnetiska fältet. Det jordmagnetiska fältet kan sägas ha en horisontal och en vertikal del. Kablarna alstrar ett magnetfält som omgärdar varje kabel. Den del av magnetfältet från kablarna som har störst inverkan på det sammanlagda magnetiska fältet vid markytan är den del som ligger i horisontalplanet, vilket gör att den största inverkan sker rakt ovanför kablarna. Ovanstående resonemang ger också att kablarnas riktning (norr-söder eller öst-väst) också är en inverkande faktor på det sammanlagda magnetfältet vid markytan. 18 En beräkning av hur stort magnetfältet är från en nedgrävd likströmskabel bygger på storleken på strömmen i kabeln. Det statiska magnetfältet från en kabel är förhållandevis kraftigt rakt över kabeln, för att sedan snabbt avta i sidled. Magnetfältet för den aktuella kraftledningen kan ses i figur 4.1. I figur 4.1 framgår magnetfältet för den befintliga 300 kV DC kabeln mellan Billdal och territorialgränsen. Precis över ledningen är magnetfältet ca 47 µT, sedan avtar magnetfältet snabbt. Figur 4.1. Magnetfält för 300 kV DC kabel Billdal-territorialgränsen. 4.1.3 Hälsorisker vid likströmsförbindelser Magnetiska fält för likström är statiska och saknar förmågan att alstra strömmar i vävnader. Därmed bedöms inte människor eller djur påverkas biologiskt av statiska magnetfält. Misstänkta biologiska effekter härrörande från forskning kring växelströmsfält har inget samband med likströmsfält eftersom fälten från växelström och likström är helt olika i sin verkan. Likströmsledningar alstrar statiska magnetfält av samma typ som det jordmagnetiska fältet. Det jordmagnetiska fältet varierar mellan olika platser på jorden mellan ca 26 och 66 µT. I Norden ligger värdet på ca 50 µT. Det finns inga indikationer på att en ändring av det statiska magnetfältet på några få µT skulle innebära en hälsorisk. Världshälsoorganisationen WHO har genom sitt cancerforskningscenter International Agency for Research on Cancer, bedömt att statiska elektriska och magnetiska fält inte var klassificerbara med avseende på cancer då det inte finns tillräckligt med studier av cancer och statiska magnetiska fält. UK National Radiation Protection Board har efter en genomgång av studier inom området funnit att det inte finns stöd för att statiska magnetiska fält medför skada på människor, men att underlaget av studier är begränsat. Kraftiga statiska magnetfält kan dock påverka funktionen på elektriska anordningar som t.ex. pacemakers. 19 En internationell kommitté, International Comission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), har utarbetat rekommendationer för gränsvärden vid exponering för statiska magnetfält, där nivåerna för exponering för allmänheten finns angivna i tabell 4.1. Ovanstående värden ligger högt över de värden som erhålls från den aktuella kraftledningen. Värdet för det statiska magnetfältet för den aktuella kraftledningen är precis vid ledningen maximalt ca 47 µT. Inga åtgärder föreslås för att minska magnetfälten. 4.2 Ljudeffekter Den befintliga likströmskabeln ger inte upphov till några ljudeffekter. 4.3 Material Kabelns ledare är av koppar. Kabeln innehåller även bland annat oljeimpregnerat papper och en blymantel (se kabelns konstruktion i figur 3.4). Genom de säkerhetsskikt som omger kabeln bedöms risken för att något material från kabeln skulle kunna läcka till omgivningen som minimal. Vid ett eventuellt brott på kabeln skulle kabelmaterialet kunna medföra en mycket lokal påverkan på närmiljön, dock är risken för läckage av ämnen från kabeln mycket liten. 4.4 Säkerhet Kabeln uppfyller de säkerhetsföreskrifter som återfinns för kraftledningar (se avsnitt 3.3). Kabeln är i sin sträckning på land markerad ovan mark i form av stolpar längs kabelns sträckning. Markkabeln är förlagd i en kabelgrav på ca 90 cm djup. Ovanför kabeln, på ca 60 cm djup finns ett kabelskydd av PVC. Ovanför detta, strax under markytan, finns ett varningsband som markerar att det finns en kabel därunder. Varningsbandet och kabelskyddet är säkerhetsfunktioner för att säkerställa att kabeln eller människor inte skadas vid grävning eller andra markarbeten. Vid grävning eller andra markarbeten ska kabelutsättning ske i fält innan arbeten kan påbörjas. Tabell 4.1. Rekommenderade gränsvärden vid exponering av statiska magnetfält (ICNIRP, 1994) Exponering för allmänheten Magnetisk flödestäthet (µT) Friska personer 40 000 Personer med elektroniska eller ferromagnetiska implantat 3 000 Personer med pacemaker 500 20 05. alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet definieras av vad som händer om en förlängd koncession för ledningen inte beviljas. Kraftledningen är en viktig del i Sveriges stamnät för strömöverföring inom, till och från landet. Om förlängd koncession inte skulle beviljas för den aktuella kabelsträckan skulle konsekvenserna bli mycket stora för driften av stamnätet. Överföringsförmågan mellan Sverige och Danmark samt i denna del av stamnätet skulle reduceras kraftigt. Den aktuella ledningen skulle inte kunna köras i bipoldrift tillsammans med den andra befintliga sjökabeln, vilket medför att havsvattnet i större utsträckning skulle behöva användas som återledare för strömmen. Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt nyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Utebliven koncession för aktuell kabel mellan Billdal och territorialvattengränsen skulle innebära att vissa driftsituationer och felfall inte kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vid utebliven förlängd koncession måste ledningen tas ur drift, och en ny ledning anläggas för att tillgodose behovet av elöverföring inom stamnä- tet samt mellan Sverige och Danmark. Både borttagande av befintlig ledning samt anläggande av en ny ledning medför ingrepp på miljön. Uttjänta kablar hanteras enligt överenskommelse med berörd tillsynsmyndighet. Om ledningen lämnas kvar eller tas upp beror på lokala omständigheter vid den specifika tidpunkten. Att ta upp kabeln vid utebliven förlängning av koncession medför påverkan i form av lokal grumling av havsvattnet samt skador på t.ex. vägar och cykelbanor som markkabeln är belägen i anslutning till eller passerar under. Samråd och tillstånd för upptagande av kabeln behöver sökas hos berörda tillsynsmyndigheter. Att vid utebliven förlängning av koncession lämna kabeln i dess befintliga läge bedöms inte medföra påverkan på mark eller vatten i samband med att ledningen tas ur drift. Dock kan det inte uteslutas att läckage av t.ex. bly från ledningen kan uppstå. Om kabeln vid utebliven förlängning av koncession lämnas kvar i sitt nuvarande läge innebär detta att det material som kabeln består av, t.ex. kopparledaren, inte kan återanvändas. Detta innebär att kabelns resurser lämnas outnyttjade. Om befintlig ledning tas ur drift kommer det statiska magnetfältet runt ledningen att upphöra. Drifttagande av en ersättningsledning kommer dock att medföra ett nytt magnetfält med annan lokalisering. 21 5.2 Nuläge Ledningen är utförd som markkabel och sjökabel, och sträcker sig från kabelstationen i Billdal till Læsø i Danmark. Den del som berörs av denna ansökan om förlängning av koncession för linje är mellan Billdal och territorialgränsen mot Danmark. Ledningen är en 300 kV likströmsförbindelse. Ledningens totala längd mellan Billdal och territorialgränsen är ca 34 km, varav ca 3 km som markkabel och resterande ca 31 km som sjökabel. 5.3 Övriga alternativ Ingen alternativ sträckning har studerats med avseende på att detta är en förlängning av koncession för en befintlig ledning, och inga konflikter med närboende eller övriga som motiverar alternativa sträckningar eller åtgärder har konstaterats. Alternativa sträckningar bedöms medföra stora kostnader samt ytterligare intrång på fastigheter och miljö. Ledningens sträckning går till största del genom öppet vatten vilket gör att luftledning inte är ett genomförbart alternativ. 22 06. miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål, som har antagits av riksdagen. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara de kulturhistoriska värdena och kulturmiljön samt trygga en god hushållning med naturresurser. 01. Begränsad klimatpåverkan 02. Frisk luft 03. Bara naturlig försurning 04. Giftfri miljö 05. Skyddande ozonskikt 06. Säker strålmiljö 07. Ingen övergödning 08. Levande sjöar och vattendrag 09. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelsen i Västra Götalands län respektive Länsstyrelsen i Hallands län ansvarar för att arbeta med en regional anpassning av miljökvalitetsmålen i samarbete med andra myndigheter, organisationer och samarbetspartners i regionen för att kunna applicera miljömålen på situationen i respektive län. Även kommunerna har de nationella och regionala miljömålen som grund och utgångspunkt i sitt miljöarbete, och kan anta egna kommunala miljömål. Göteborgs kommun arbetar med framtagande av lokala miljökvalitetsmål, Kungsbacka kommun har tagit fram lokala miljömål för samtliga nationella miljökvalitetsmål. Den befintliga kabeln berör sju av de nationella miljömålen. Målen berörs genom att kabeln ger upphov till viss elektromagnetisk strålning (Säker strålmiljö), kabeln passerar i sin sträckning bland annat vattendrag, hav, våtmark och skogspartier samt i närheten av kulturlämningar (Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande Våtmarker, Levande skogar). Kabeln sträcker sig även genom tätbebyggt område (God bebyggd miljö) samt passerar områden som kan vara av betydelse för flora och fauna (Ett rikt växt- och djurliv). Göteborgs kommun har ett lokalt miljömål för Levande skogar. Kungsbacka kommun har lokala miljömål för alla berörda miljökvalitetsmål. Påverkan av den befintliga kabeln på berörda miljökvalitetsmål både nationellt, regionalt och lokalt, bedöms som obetydlig till liten. 23 6.1.2Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Miljöpolicy Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Vi utvecklar energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att >> se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs >> fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget >> ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs >> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor >> bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder >> ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön >> noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs. Miljömål Miljöarbetet inriktas mot följande långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. >> De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten ska kontinuerligt minskas. >> Stationer och ledningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i landet främjas. >> Farliga ämnen ska successivt fasas ut. De farliga ämnen som används ska hanteras så att de inte läcker ut i miljön. >> Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska Kraftnät magnetfältspolicy tillämpas. >> Den biologiska mångfalden i ledningsgatorna ska gynnas och hotade arters livsmiljöer värnas. Den befintliga kraftledningen bedöms inte medföra någon påverkan som står i konflikt med Svenska Kraftnäts miljöpolicy eller miljömål. 6.1.3Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De regleras i miljöbalken. Den miljökvalitetsnorm som berörs av den befintliga kraftledningen är förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Den befintliga sjökabeln berör Askims fjord och Göteborgs skärgårds kustvatten, två områden som är utpekade av Länsstyrelsen i Västra Götalands län som musselvatten. Sjökabeln bedöms medföra obetydlig till liten påverkan på miljökvalitetsnormerna för de utpekade musselvattnen. De gränsvärden och riktvärden som miljökvalitetsnormerna avser berör t.ex. syrehalt, pH, näringshalter, utsläpp som påverkar temperatur, slamning. Sjökabeln medför ingen påverkan på dessa aspekter. Om åtgärder behöver utföras på sjökabeln kan kabeln behöva tas upp från sjöbotten inom de utpekade musselvattnen. Detta kan leda till viss lokal förekomst av slamning i samband med upptagande och sedan återförläggning av sjökabeln. Underhållet av en markkabel är i stort sett obefintligt, det är vid kabelfel som tillgång till kabeln kan behövas. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som reglerar verksamhetsutövarens grundläggande ansvar och skyldigheter. Dessa hänsynsregler gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Enligt kapitlets första paragraf ska den som bedriver 24 eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd kunna visa att de förpliktelser som följer i miljöbalkens 2 kapitel iakttas. I detta ärende har den sökande tagit hänsyn till de allmänna hänsynsreglerna enligt följande: Kunskapskravet (2 kap. 2 § miljöbalken) Svenska Kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer har den kunskap som krävs för att bedriva den aktuella verksamheten. Detta påvisas bland annat genom denna MKB, som redovisar de konsekvenser som verksamheten bedöms medföra på omgivningen. Erforderliga försiktighetsmått och krav på bästa möjliga teknik (2 kap. 3 § miljöbalken) Kraftledningen är befintlig. Fortsatt drift av kraftledningen sker med försiktighet med avsikt att minimera påverkan på omgivning samt människors hälsa. Svenska Kraftnät ställer även krav på de entreprenörer som utses arbeta med kraftledningen, t.ex. vid eventuella byten av kabeldelar. Svenska Kraftnät har under 2008 tagit en ny omriktarstation för Konti-Skan 1 i drift, och därmed ersatt en äldre station med miljöfarliga ämnen, t.ex. kvicksilver. För att minimera miljöpåverkan från den aktuella kabeln har omriktarstationen byggts så att Konti-Skan 1 tillsammans med den andra sjökabeln Konti-Skan 2 kan köras i bipoldrift. Detta innebär att havsvattnet i normala fall inte behöver nyttjas som återledare för strömmen. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 § miljöbalken) Vid eventuell upprustning och reparation av ledningen kommer krav att ställas gällande val av material i de fall alternativ föreligger. Kraven i hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, och vid bedömningen skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för åtgärderna (2 kap. 7 § miljöbalken). Resurshushållning och kretsloppstänkande (2 kap. 5 § miljöbalken) Sökanden anser att den aktuella ledningen bidrar till effektiva energitransporter. Sökanden verkar för att hushållning sker med råvaror och energi. Material och tjänster vid underhåll av ledningen handlas upp enligt av Svenska Kraftnät ställda miljökrav. Lokaliseringsprincipen (2 kap. 6 § miljöbalken) När kraftledningen anlades valdes bästa sträckning utifrån då gällande förutsättningar. Alternativa sträckningar bedöms medföra stora kostnader samt ytterligare intrång på fastigheter och miljö, varför aktuell sträckning fortfarande bedöms som bästa sträckning. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.3.1 Natura 2000 Natura 2000 är ett av EU initierat naturskydd för att skapa biologisk mångfald med målet att hejda utrotningen av djur och växter och för att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Med hjälp av Natura 2000-områden skapas ett nätverk av värdefulla naturmiljöer inom Europa, som skyddas för framtiden. De arter och livsmiljöer som är avsedda att skyddas har definierats av EU:s medlemsländer. Natura 2000-områden utses med stöd av fågeldirektivet eller habitatdirektivet. Natura 2000-områden i Sverige är även klassade som riksintresse i enlighet med miljöbalkens 4 kapitel. Det är enligt 7 kap. 28 § miljöbalken förbjudet att utan tillstånd bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Tillståndsplikten gäller även verksamheter och åtgärder utanför Natura 2000-områden, som bedöms kunna påverka Natura 2000-områdets bevarandevärden. 6.3.2Övriga riksintressen Riksintressen är områden, stråk, platser etc. som är av särskild betydelse för sitt samhällsområde. Områdena ska enligt 3 kap. miljöbalken skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som påtagligt försvårar eller skadar det avsedda intresset. Syftet med riksintressen kan vara både exploaterande och bevarande. Därför finns det inte bara riksintressen för naturvård och friluftsliv, utan även för sjöfart, yrkesfiske etc. Avsikten med riksintressen är att låta statliga intressen få ett genomslag i den fysiska planeringen på lokal nivå. 25 Flera olika myndigheter utser riksintressen. Följande berörs för aktuell ledning: >> Områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket. >> Områden av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet. >> Områden av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Fiskeriverket >> Områden av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Banverket, Transportstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket inom sina verksamhetsområden. I 4 kap. miljöbalken finns även särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. De områden som anges där är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det inte möter något hinder eller kan ske på sådant sätt att bevarandevärdena inte påtagligt skadas. 6.3.3Berörda Natura 2000 och övriga riksintressen Kraftledningen berör ett Natura 2000-område samt nio områden som är utpekade som riksintressen, se tabell 6.1. Beskrivning, konsekvenser och åtgärder av berörda Natura 2000 och riksintressen finns under avsnitt 6.4 och 6.5. Tabell 6.1. Berörda Natura 2000 och riksintresseområden. Intresse Beskrivning Benämning på karta Natura 2000 Vrångöskärgården SE0520001 N2000 Riksintresse Högexploaterad kust 4 kap. 4 § miljöbalken. Särskilda hushållningsbestämmelser begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. RI Kust 1 Riksintresse Högexploaterad kust 4 kap. 4 § miljöbalken. Särskilda hushållningsbestämmelser begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. RI Kust 2 Riksintresse Friluftsliv 3 kap. 6 § miljöbalken. F05 – Öckerö och Styrsöskärgårdarna. RI Fri 1 Riksintresse Friluftsliv 4 kap. 2 § miljöbalken. Rörligt friluftsliv i kustområdet. RI Fri 2 Riksintresse Kulturmiljövård 3 kap 6 § miljöbalken. Kulturminnesvård K07 – Styrsö socken. RI KMV Riksintresse Väg 3 kap. 8 § miljöbalken. Väg 158, av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. RI Väg 158 Riksintresse Sjöfart 3 kap. 8 § miljöbalken. Farled, nr 109. RI Sjöfart Riksintresse Yrkesfiske 3 kap. 5 § miljöbalken. Nord och Väst Rön Nidingen. Fångstområde havskräfta. RI Fiske 1 Riksintresse Yrkesfiske 3 kap. 5 § miljöbalken. Kummelbank. Fångstområde havskräfta, torsk, RI Fiske 2 flatfisk m.fl. bottenfiskar 26 6.4 Ledningens sträckning som markkabel, inom Göteborgs kommun, Västra Götalands län 6.4.1 Landskapsbild Med landskapsbild menas den visuella uppfattningen av landskapet, och hur den aktuella anläggningen påverkar denna. Konsekvenser Då den befintliga kabeln är markförlagd påverkar den inte landskapsbilden mer än att den är markerad med stolpar som visar kabelns lokalisering samt att större träd inte får växa precis ovanför kabeln. Dock kan mindre träd och buskar få växa ovanför ledningen. Den samlade bedömningen är att konsekvensen av kraftledningen på landskapsbilden är obetydlig till liten. Figur 6.1. Kabelns sträckning genom skogsområdet mellan Heden och Lindås. Markkabelns position är markerad av stolpen till höger i bilden. Beskrivning Förslag till åtgärder Den markförlagda kabeln utgår från kabelstationen vid Lyckekärr i Billdal, och sträcker sig i västlig riktning norr om Heden och genom Lindås, där den även passerar skolan, fram till havet norr om Långenäs. Ledningen sträcker sig främst genom lövskog, öppen mark och bebyggda områden. Kabelns sträckning på land är ca 3 km lång. Kabeln följer till stora delar befintliga vägar, men sträcker sig även genom skogspartier. Då kraftledningen är befintlig och har funnits länge på platsen samt att konsekvensen av kabeln på landskapsbilden bedöms som obetydlig till liten lämnas inga förslag på åtgärder. 27 6.4.2 Naturmiljö Begreppet naturmiljö är omfattande och inkluderar allt från berg och jordlager, via yt- och grundvatten till flora och fauna både på land och i vatten. Bevarande av värdefulla naturmiljöer är en viktig förutsättning för bevarande av biologisk mångfald. Beskrivning Den befintliga ledningen i sin sträckning som markkabel på land passerar ett antal utpekade områden av intresse för naturmiljön. Nedan redogörs för de intressen för naturmiljön som är belägna inom 16 meter på vardera sida från kabeln längs ledningens sträckning från kabelstationen i Billdal till ledningen når havet norr om Långenäs. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.7 och tabell 6.2. Kabeln är i korsningen med Haga å förlagd i vägbanken till en väg som korsar ån. Våtmarksinventering Området kring Haga å är även utpekat i Länsstyrelsens våtmarksinventering som sumpskog och fuktäng, klass 3. Våtmarksinventeringen är indelad i fyra klasser, där klass 1 är områden med högst värde. Strandskydd Haga å samt strandlinjen mot havet omfattas av strandskydd. Kraftledningen sträcker sig inom strandskyddade områden längs en sträcka av totalt ca 400 m. Tabell 6.2. Berörda naturmiljöintressen längs ledningens sträckning som markkabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Lövskogsinventering Naturvärdesklass 3 Löv 1 Lövskogsinventering Naturvärdesklass 2 Löv 2 Fredningsområde för lax och havsöring Dokumenterad förekomst av havsöring Lax/öring Våtmarksinventering Haga Ö 500m O Billdal. Klass 3 VMI Lövskogsinventering Naturvärdesklass 3 Löv 3 Lövskogsinventering Naturvärdesklass 2 Löv 4 Lövskogsinventering Kraftledningen berör fyra ädellövskogar inventerade av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, varav två skogar med klass 2 och två med klass 3. Lövskogsinventeringen är indelad i fem klasser, där klass 1 är områden med högst värde. Fredningsområde för lax och havsöring Kraftledningen korsar väster om väg 158 Haga å, som senare utmynnar i havsviken Haga kile. Haga å omfattas av strandskydd, och i vattendraget finns det av Länsstyrelsen i Västra Götalands län dokumenterad förekomst av havsöring. Haga å har pekats ut som fredningsområde för lax och havsöring. Konsekvenser Ledningen är förlagd som kabel i marken. För att säkerställa ledningens funktion och drift får inga större träd växa precis ovanför ledningen. Dock kan mindre träd och buskar vara etablerade ovanför ledningen. Detta innebär en mycket lokal påverkan på skogen längs ledningens sträckning. Där ledningen passerar fredningsområde för lax och havsöring samt område utpekat i våtmarksinventeringen följer den en befintlig väg. Den samlade bedömningen är att ledningens konsekvens på naturmiljön längs ledningens sträckning som markkabel på land är obetydlig till liten. 28 Figur 6.2. Kabeln korsar Haga å längs befintlig väg. Förslag till åtgärder Beskrivning Inga åtgärder för ledningen planeras då konsekvenserna på naturmiljön bedöms som obetydlig till liten. Vid eventuella reparationsarbeten som berör ledningsgatan i skogsmark tas så stor hänsyn som möjligt till särskilt värdefulla miljöer som kan komma att påverkas. Vid underhållsåtgärder som bedöms kunna påverka naturmiljön hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6 § miljöbalken, se avsnitt 7. Ca 350 m väster om kabelstationen i Billdal passerar markkabeln ett hägnadssystem (Askim 158:1), som är klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Ledningen följer en befintlig väg genom lämningen. I övrigt berörs inga andra registrerade kulturmiljöer av ledningen i dess sträckning på land. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.7 och tabell 6.3. 6.4.3Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de historiska spår och lämningar som människan lämnat efter sig från tidigare brukande av mark och vattenmiljöer. Konsekvenser Då den markförlagda ledningen följer en befintlig väg genom kulturlämningen bedöms påverkan på kulturmiljön som obetydlig till liten. Tabell 6.3. Berörda kulturmiljöintressen längs ledningens sträckning som markkabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Forn-/kulturlämning Askim 158:1. Hägnadssystem, övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 1 29 Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Då den befintliga ledningen bedöms medföra obetydlig till liten påverkan på kulturmiljön föreslås inga åtgärder. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap 10 § kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas vid underhållsåtgärder, se avsnitt 7. Då den befintliga ledningens påverkan på möjligheterna till rekreation och friluftsliv i området bedöms som obetydlig till liten föreslås inga åtgärder. 6.4.4Rekreation och friluftsliv Med rekreation och friluftsliv menas nyttjande av mark och vatten för friluftsändamål, upplevelser, aktiviteter och avkoppling. Exempel på aktiviteter är fiske, vandring, segling m.m. 6.4.5 Naturresurser Med naturresurser avses en beskrivning av ledningens påverkan på pågående markanvändning. Beskrivning Ledningen passerar i sin landsträckning huvudsakligen genom bebyggda områden samt tätortsnära grönområden och skogspartier. Ledningen sträcker sig till stor del längs befintliga vägar. Ledningen passerar i utkanten av åkermarker och till viss del betesmarker precis öster samt väster om väg 158. Konsekvenser Beskrivning Väster om väg 158 sträcker sig markkabeln i sin helhet genom riksintresse för kustlandskapet för Västra Götalands län (RI Kust 1). Detta riksintresse sträcker sig både på land och i vatten. Området är riksintresse för högexploaterad kust med särskilda hushållningsbestämmelser som begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.7 och tabell 6.4. Konsekvenser Då den befintliga ledningen är förlagd i mark påverkar den inte friluftsvärdena i området och medför inga begränsningar i möjligheterna att nyttja området för rekreation och friluftsliv. Friluftsliv i form av t.ex. fiske, vandring, fågelskådning etc. påverkas ej av markkabeln. Den befintliga ledningens påverkan på bedöms som obetydlig till liten. Den befintliga ledningen medför ingen negativ påverkan på mark- och vattenanvändning. Vid behov av åtgärder på kabeln utmed aktuell sträckning kan kabeln behöva grävas upp, vilket skulle medföra en lokal påverkan längs ledningens sträckning. Kabelns påverkan på naturresurser bedöms som obetydlig till liten. Förslag till åtgärder Då den befintliga markkabeln endast medför obetydligt till liten påverkan på naturresurser föreslås inga åtgärder för kabeln i befintligt utförande. Vid underhållsåtgärder som bedöms kunna påverka naturmiljön hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Tabell 6.4. Berörda friluftsintressen längs ledningens sträckning som markkabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse Högexploaterad kust 4 kap. 4 § miljöbalken. Särskilda hushållningsbestämmelser begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. RI Kust 1 30 Figur 6.3. Ledningen passerar i utkanten av beteshage öster om väg 158. Bilden är tagen i nordostlig riktning. Stolpen till vänster i bild markerar ledningens sträckning i fält. 6.4.6Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. För planförhållanden, se avsnitt 6.6. Beskrivning Inom 16 meter från den markförlagda kabeln återfinns 34 fastigheter med bostadshus och en skola, samt nio fastigheter med ekonomibyggnader och ett ställverk. I tabell 6.5 redovisas bostadsfastigheter samt skola inom 16 meter från ledningen. Avståndet angivet i tabellen avser det avstånd i meter som är mellan den markförlagda kabeln och byggnadens närmaste del. Minus anger att byggnaden är belägen söder om ledningen, plus anger att byggnaden är belägen norr om ledningen. 31 Tabell 6.5. Bostadsfastigheter samt skola inom 16 meter från aktuell markkabel. Fastighetsbeteckning Användningsområde Avstånd Lindås 463:5 Bostadshus 12m + Lindås 463:11 Bostadshus 16m + Lindås 463:12 Bostadshus 13m + Lindås 463:13 Bostadshus 11m + Lindås 463:14 Bostadshus 11m + Lindås 463:15 Bostadshus 12m + Lindås 464:5 Bostadshus 8m - Lindås 464:4 Bostadshus 9m - Lindås 464:3 Bostadshus 9m - Lindås 464:2 Bostadshus 9m - Lindås 464:1 Bostadshus 9m - Lindås 463:22 Bostadshus 14m + Lindås 1:228 Bostadshus 10m - Lindås 1:229 Bostadshus 10m - Lindås 1:230 Bostadshus 7m - Lindås 1:231 Bostadshus 7m - Lindås 1:232 Bostadshus 7m - Lindås 1:233 Bostadshus 7m - Lindås 1:234 Bostadshus 7m - Lindås 1:219 Bostadshus 12m - Lindås 1:220 Bostadshus 13m + Lindås 1:221 Bostadshus 12m - Lindås 1:212 Bostadshus 3m + Lindås 1:213 Bostadshus 4m + Lindås 1:214 Bostadshus 4m + Lindås 1:215 Bostadshus 3m + Lindås 1:216 Bostadshus 3m + Lindås 1:217 Bostadshus 3m + Lindås 1:218 Bostadshus 3m + Lindås 400:2 (skifte 2) SKOLA 13m - Lindås 1:275 Bostadshus 16m - Lindås 1:274 Bostadshus 8m - Lindås 1:278 Bostadshus 12m - Lindås 370:2 Bostadshus 16m - Hulan 393:1 Bostadshus 15m + Minus anger att byggnaden är belägen söder om ledningen, plus anger att byggnaden är belägen norr om ledningen. 32 En grundskola, Lindåsskolan, med klasser F-9 samt fritidshem är belägen i närheten av ledningen. Skolbyggnaderna är belägna 13 respektive 30 meter från ledningen. Vid skolan fanns tidigare en ekonomibyggnad belägen ca 3 m från ledningen, som har tagits bort. Byggnaden finns markerad på fastighetskartan. Vid Lindåsskolan finns även en förskola belägen ca 60 meter norr om ledningen. licerbara för denna likströmsförbindelse. Mer information om magnetfält återfinns i avsnitt 4. Inget elektriskt fält uppstår runt kabeln då detta skärmas av med den jordade skärmen i kabeln. Ledningen ger inte upphov till några ljudeffekter. Konsekvenser För att skydda kabeln får fastighetsägare inte utföra Figur 6.4. Inom 16 meter från den markförlagda kabeln återfinns 34 fastigheter med bostadshus och en skola. Bilden är tagen i Lindås, öster om Lindåsskolan. Ledningen är belägen i gräsområdet till vänster om gång/cykelbanan. Ytterligare en förskola, Lindebovägen 1, är belägen ca 30 meter söder om ledningen. Vid fastigheten Lindås 463:22 korsar den aktuella kabeln Konti-Skan 1 tillsammans med kabeln Konti-Skan 2 över delar av hustomt. Kabelns sträckning är markerad vid tomten. Den aktuella kraftledningen skyddas juridiskt via s.k. ledningsrätt. Ledningsrätt bildas vid lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen, och är en rätt att använda annans mark för ledningsändamål. Ledningsrätten innebär bl.a. att fastighetsägaren inte får vidta åtgärder som kan skada ledningen och reglerar vad ledningsägaren får och inte får göra invid ledningen. Ledningsrätten gäller för all framtid, oavsett om en fastighet byter ägare. De gränsvärden som ofta anges avseende magnetfält för växelströmsledningar är inte app- arbeten närmare än 2 m från kabeln. T.ex. är det förbjudet att gräva eller på annat sätt ändra markens utseende eller markytans höjd. Fastighetsägaren får inte vidta några åtgärder som värmer upp eller torkar ur marken i närheten av kabeln. Vid eventuellt kabelfel behöver kabeln grävas upp för att lagas, vilket kan medföra olägenheter för de byggnader som ligger i direkt närhet av kabeln. Sedan kabeln byttes ut 1991 har inga fel förekommit på ledningen i dess sträckning som markkabel. Varken Lindåsskolan eller några bostäder har elektriska eller magnetiska fält härrörande från ledningen som bedöms påverka människor. Kraftledningen medför inga ljud och bidrar därmed inte heller till några ljudstörningar i området. Konsekvensen bedöms som måttlig. 33 Förslag till åtgärder Vid planering av ny byggnation och ombyggnation av befintlig byggnation bör ett avstånd av minst 10 meter hållas mellan kabeln och byggnader för att säkerställa att byggnaderna inte påverkas vid framtida underhållsåtgärder på den aktuella markkabeln. Kommunen har ett ansvar för detta vid detaljplanering, hantering av bygglov m.m. 6.4.7 Infrastruktur En beskrivning av den infrastruktur i form av t.ex. vägar, järnvägar och andra ledningar som berör den aktuella kraftledningen redovisas i följande avsnitt. Beskrivning Den befintliga likströmskabeln är i sin landsträckning till ca 1,5 km, dvs. hälften av sträckningen på land, anlagd längs befintliga vägar. Ledningen korsar väg 158, som är en allmän väg av riksintresse med särskild betydelse för regional eller interregional trafik (RI Väg 158). Ledningen korsar även de två större vägarna Letsegårdsvägen och Södra Särövägen, samt flertalet lokalgator. I sin landsträckning går den aktuella ledningen Konti-Skan 1 i huvudsak parallellt med ledningen Konti-Skan 2. De två kablarna är förlagda i separata kabelschakt. Öster om väg 158 korsas ledningen av en 130 kV regionnätsledning (luftledning) som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.7 och tabell 6.6. Tabell 6.6. Berörd infrastruktur längs ledningens sträckning som markkabel Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse Väg 3 kap. 8 § miljöbalken. Väg 158, av särskild betydelse för regional eller interregional trafik RI Väg 158 Figur 6.5. Markkabeln korsar väg 158. Kabelns sträckning markeras av stolpar av den typ som ses till höger i bilden. 34 Konsekvenser Förslag till åtgärder Den markförlagda ledningen är förlagd under de större vägar och den luftledning som den korsar. Sammantaget bedöms konsekvensen av kabeln på infrastruktur som obetydlig till liten. Då påverkan på infrastruktur bedöms som obetydlig till liten föreslås inga åtgärder. Figur 6.7. Berörda intressen längs ledningens sträckning som markkabel. En större karta återfinns i bilaga 1a. 35 6.5 Ledningens sträckning som sjökabel, inom Göteborgs kommun, Västra Götalands län samt inom Kungsbacka kommun, Hallands län Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås då påverkan på landskapsbilden bedöms som obetydlig till liten. 6.5.2 Naturmiljö Med landskapsbild menas den visuella uppfattningen av landskapet, och hur den aktuella ledningen påverkar denna. Begreppet naturmiljö är omfattande och inkluderar allt från berg och jordlager, via yt- och grundvatten till flora och fauna både på land och i vatten. Bevarande av värdefulla naturmiljöer är en viktig förutsättning för bevarande av biologisk mångfald. Beskrivning Beskrivning Kraftledningen övergår från markkabel till sjökabel norr om Långenäs. Ledningen är i hela sin sträckning som sjökabel förlagd på eller under sjöbotten och därmed inte synlig från vattenytan. Sjökabeln sträcker sig västerut, norr om Södra Småholmarna och Stora Lovö samt söder om Norra Småholmarna och Saltkälen. Öster om Fjordholmen viker ledningen av mot sydväst, och går sedan i sin sträckning parallellt med likströmskabeln Konti-Skan 2, med ett avstånd av ca 200-500 meter mellan kablarna. Ledningen passerar över länsgränsen till Hallands län, och vänder efter ca 4 km västerut och passerar åter in i Västra Götalands län. Ledningen sträcker sig sedan mellan Yttre och Inre Tistlarna innan den återigen leder mot sydväst, korsar länsgränsen in i Hallands län för att sedan korsa territorialgränsen mot Danmark. Den befintliga ledningen berör ett Natura 2000-område, Vrångöskärgården, som är Natura 2000 enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet. Natura 2000-området Vrångöskärgården består av dels kraftigt vågexponerad utsjöskärgård, dels lugnare småvikar på öarnas östra sidor. En del stränder hyser en rik strandflora, och området har viktiga reproduktionslokaler för knubbsäl. Det är även ett viktigt häckningsområde för bl.a. tobisgrissla och andra sjöfåglar. Området är också betydelsefullt för fisket med reproduktionsbottnar för både krabba och hummer. Ledningen passerar genom Natura 2000-området vid två sträckor. Först passerar ledningen genom utkanten av området längs en sträcka av ca 500 meter. Sedan passerar ledningen åter Natura 2000-området längs en sträcka av ca 6 km. Sjökabeln berör i detta område även ett Naturreservat för Vrångö-arkipelagen. Området nyttjas intensivt för friluftslivet, och har både naturattraktioner och nära avstånd till båthamnar utmed fastlandskusten. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.7 och tabell 6.7. 6.5.1 Landskapsbild Konsekvenser Då kabeln är belägen på och under sjöbotten medför den obetydlig till liten konsekvens på landskapsbilden. Tabell 6.7. Berörda naturmiljöintressen längs ledningens sträckning som sjökabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Natura 2000 Vrångöskärgården SE0520001 N2000 Naturreservat Vrångö-arkipelagen NR 36 Göteborgs kommun håller på att utreda möjligheterna att anlägga ett naturreservat i Billdals skärgård, från strandlinjen i öster till Askims fjord i väster. Syftet med det planerade naturreservatet är att bevara tätortsnära skärgårdsområde för friluftslivet, bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer samt värdefulla livsmiljöer för skyddsvärda arter. Den preliminära avgränsningen för det planerade naturreservatet kan ses i figur 6.8, där även den aktuella ledningens sträckning syns. eller under sjöbotten. Genom att sjökabeln på1990talet ersattes av en ny mer hållbar modell har antalet kabelfel sjunkit drastiskt. Flera arter av fisk och kräftdjur använder jordens magnetfält för orientering, och kan störas av det statiska magnetfält som uppstår runt likströmskablar. Studier har visat att det statiska magnetfältet kan leda till mindre felorientering hos vandringsål. Effekter på andra fiskarter har inte studerats. Figur 6.8. Planerat naturreservat i Billdals skärgård. Observera att gränserna för det planerade naturreservatet är preliminära och kan komma att justeras. Bottenfaunan i Västerhavet är generellt i dåligt skick med låg artsammansättning och lågt artantal. Detta beror främst på obalans i ekosystemet från långvarigt överfiske. De mest värdefulla bottnarna inom det planerade naturreservatet är belägna i väster där vattenomsättningen och vågexponeringen är större. Konsekvenser Där ledningen passerar som sjökabel genom utpekade naturområden kan viss påverkan på botten ha uppstått vid ledningens förläggning samt vid senare genomfört utbyte av ledning och ny förläggning på Förlängning av koncession medför inga nya konsekvenser på naturmiljön, varför påverkan av sjökabeln på Natura 2000-område och befintligt samt planerat naturreservat bedöms som obetydlig till liten. Förslag till åtgärder Eftersom kabeln förlagts under sjöbotten har påverkan på marina livsmiljöer för bottenfaunan minimerats. Vid framtida underhåll av sjökabeln som innebär påverkan på havsbotten kommer Svenska Kraftnät att samråda detta med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. 37 6.5.3Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de historiska spår och lämningar som människan lämnat efter sig från tidigare brukande av mark och vattenmiljöer. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas vid underhållsåtgärder. 6.5.4Rekreation och friluftsliv Beskrivning Öster om Fjordholmarna tangerar sjökabeln riksintresse för kulturmiljövården (RI KMV) inom Västra Götalands län. Efter att kabeln passerat genom Hallands län och återigen sträcker sig genom Västra Götalands län berör den även där riksintresset för kulturmiljövård längs en sträcka av ca 5,5 km. Riksintresset avser Styrsö skärgård, som med sina välbevarade fångst- och skepparsamhällen med unika jordbruksinslag har höga kulturminnesvärden. Styrsö skärgård är även utpekat av Göteborgs kommun som kommunalt bevarandeprogram (KomBev) för f.d. Styrsö socken. Området är utpekat för sina kulturmiljövärden med fornlämningar från förhistorisk och historisk tid, kulturlandskap och olika typer av skärgårdsbebyggelse. Området har en välbevarad skärgårdsmiljö med en bebyggelse som speglar skärgårdssocknens historia. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.10 och tabell 6.8. Med rekreation och friluftsliv menas nyttjande av mark och vatten för friluftsändamål, upplevelser, aktiviteter och avkoppling. Exempel på aktiviteter är fiske, vandring, segling m.m. Beskrivning Sjökabeln sträcker sig inom område som är av riksintresse för kustlandskapet för Västra Götalands län (RI Kust 1) och Hallands län (RI Kust 2). Dessa intressen täcker tillsammans in sjökabeln i hela dess sträckning genom skärgården. Sammanlagt sträcker sig kabeln inom riksintresse för kustlandskapet i ca 23 km. Riksintresset för kustlandskapet för högexploaterade kuststräckor medför särskilda hushållningsbestämmelser som begränsar möjligheten till fritidsbebyggelse. Ledningen sträcker sig inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken för Öckerö och Styrsöskärgårdarna i Västra Götalands län (RI Fri 1) och inom riksintresse för friluftsliv och turism enligt Tabell 6.8. Berörda kulturmiljöintressen längs ledningens sträckning som sjökabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse kulturmiljövård Styrsö skärgård RI KMV Kommunalt bevarandeprogram F.d. Styrsö socken KomBev Konsekvenser Sjökabelns påverkan på riksintresse för kulturmiljö och kommunalt bevarandeprogram bedöms som obetydlig till liten då sjökabeln inte bedöms påverka de kulturvärden som avses. Några marinarkeologiska fynd finns inte registrerade i närheten av sjökabeln. Förslag till åtgärder Inga förslag till åtgärder lämnas då påverkan på kulturmiljön bedöms som obetydlig till liten. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap 10 § kulturminneslagen. 4 kap 2 § miljöbalken i Hallands län (RI Fri 2). Ledningen sträcker sig inom dessa områden från väster om Lilla Lovö och i hela sträckningen, ca 14 km, genom skärgården. Skärgården är en variationsrik miljö med bra möjligheter till bad, båtaktiviteter och fiske, men även för att njuta av natur- och kulturvärden i landskapet. Det naturreservat som finns vid Vrångö skärgård samt det planerade naturreservatet för Billdals skärgård har båda höga friluftsvärden med många besökare som nyttjar området för rekreation. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.10 och tabell 6.9. 38 Tabell 6.9. Berörda friluftsintressen längs ledningens sträckning som sjökabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse Högexploaterad kust Miljöbalken 4 kap. 4 §. Särskilda hushållningsbestämmel- RI Kust 1 ser begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. Riksintresse Högexploaterad kust Miljöbalken 4 kap. 4 §. Särskilda hushållningsbestämmel- RI Kust 2 ser begränsar möjligheter till fritidsbebyggelse. Riksintresse Friluftsliv Miljöbalken 3 kap. 6 §. F05 – Öckerö och Styrsöskärgårdarna. RI Fri 1 Riksintresse Friluftsliv och turism Miljöbalken 4 kap. 2 §. Rörligt friluftsliv i kustområdet. RI Fri 2 Konsekvenser Då ledningen är förlagd som sjökabel påverkar den inte friluftsvärdena i området. Friluftsliv i form av t.ex. fågelskådning, kanoting, bad etc. påverkas ej av sjökabeln. Ankringsförbud och fiskeförbud i ledningens närhet kan medföra en liten påverkan på det båtburna friluftslivet. Fisket kan ha påverkats lokalt och tillfälligt i samband med förläggningen av sjökabeln. Genom att den aktuella likströmsledningen tidigare inte kördes i bipoldrift nyttjades havsvattnet som återledare för strömmen. Detta kan tidigare ha kommit att påverka material av metall, t.ex. spikar i kabelns närhet. Sedan den nya omriktarstationen i Stenkullen stod klar 2008 körs Konti-Skan 1 och 2 i bipoldrift, vilket innebär att havsvattnet i normala fall inte behöver nyttjas som återledare för strömmen. Detta innebär att eventuella problem med påverkan på material av metall eliminerats. En likströmskabel kan leda till lokala störningar i visningen av väderstreck på en magnetisk kompass. Likströmskablar som går i nord-sydlig riktning vrider kompassnålen åt öster eller väster precis när kompassen befinner sig över ledningen. Likströmskablar i öst-västlig riktning ger inte någon missvisning på kompassen på vattendjup över 12 meter. På grundare vatten kan en missvisning precis ovanför kabeln uppstå. Mätinstrument som inte är beroende av magnetism, t.ex. satellitnavigering, påverkas inte av sjökabeln. Sjökabeln är markerad på Sjöfartverkets sjökort och även markerad med skylt i strandkanten där kabeln övergår från markkabel till sjökabel. Det åligger sjöfarare att hålla sig underrättade om kabelns läge. Sammantaget bedöms påverkan på friluftsliv och rekreation som obetydlig till liten. Figur 6.9 Sjökabeln är markerad med skylt vid strandkanten, där det även framgår att ankringsförbud råder. 39 Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Den befintliga sjökabeln bedöms endast medföra obetydlig till liten konsekvens för friluftsliv och rekreation, varför inga förslag på åtgärder lämnas. Då sjökabeln begränsar möjligheterna till bottenfiske, ankring och att stanna med båtar inom endast en liten del av fiskevattnen bedöms den medföra obetydlig till liten påverkan på yrkesfisket, och inga åtgärder föreslås. 6.5.5 Naturresurser Med naturresurser avses en beskrivning av ledningens påverkan på pågående markanvändning. Beskrivning Sydväst om Tistlarna, efter att sjökabeln passerat länsgränsen till Halland, sträcker sig ledningen inom riksintresse för yrkesfiske för Nord och Väst Rön Nidingen (RI Fiske 1). Vid territorialgränsen passerar ledningen ännu ett riksintresse för yrkesfisket för området Kummelbank (RI Fiske 2). De steniga havsbottnarna är värdefulla för bl.a. skaldjursreproduktionen. Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.11 och tabell 6.10. 6.5.6Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Beskrivning Sjökabeln berör ingen bebyggelse. Konsekvenser Konsekvensen bedöms som obetydlig till liten. Tabell 6.10. Berörda naturresursintressen längs ledningens sträckning som sjökabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse Yrkesfiske 3 kap. 5 § miljöbalken. Nord och Väst Rön Nidingen. Fångstområde RI Fiske 1 havskräfta. Riksintresse Yrkesfiske 3 kap. 5 § miljöbalken. Kummelbank. Fångstområde havskräfta, torsk, flatfisk m.fl. bottenfiskar RI Fiske 2 Konsekvenser Förslag till åtgärder Sjökabeln berör två områden utpekade som riksintresse för yrkesfisket. En viktig del av yrkesfisket i detta område är bottenlevande fiskar och skaldjur. I samband med att sjökabeln anlades på 1960-talet och vid byte av kabel under 1990-talet kan vissa störningar för bottenfaunan ha uppstått. Dessa störningar bedöms dock ha varit övergående. Vid eventuella framtida arbeten kan en ny lokal störning för bottenlevande djur uppstå, bl.a. genom grumling av vattnet. Dock förväntas bottensamhällena att återetableras inom några år från en sådan störning. Det är inte tillåtet att fiska med bottentrål, ankra eller stanna med båtar ovanför kabeln. Magnetiska kompasser kan vara missvisande precis ovanför ledningen. Sjökabelns påverkan på yrkesfisket bedöms som obetydlig till liten. Inga åtgärdsförslag lämnas. 6.5.7 Infrastruktur En beskrivning av den infrastruktur i form av t.ex. farleder och annan infrastruktur som berör den aktuella kraftledningen. Beskrivning Söder om Valö, öster om Inre Tistlarna, korsar sjökabeln riksintresse för sjöfarten i form av en farled som sträcker sig mellan Ringhals och Göteborg (RI Sjöfart). Berörda intressen redovisas på karta i figur 6.11 och tabell 6.11. 40 Tabell 6.11. Berört infrastrukturintresse längs ledningens sträckning som sjökabel. Intresse Beskrivning Benämning på karta Riksintresse Sjöfart Farleder av riksintresse, nr 109 RI Sjöfart Konsekvenser Det är ca 20-25 meter djupt där kabeln passerar farleden. Sjökabeln är markerad på Sjöfartverkets sjökort, och det åligger sjöfarare att hålla sig underrättade om dess läge. Risk för kabelskada kan uppstå genom t.ex. ankare som släpar efter båtar. Dessa kan fastna i kabeln och orsaka störningar i strömöverföringen. Detta hände sommaren 2008, då ett ankare från en förbipasserande båt fastnade i sjökabeln. Ankaret kapades loss och sänktes ned på botten tillsammans med sjökabeln. Sjökabeln var så pass oskadd att den efter genomförda kontroller kunde tas i fullt bruk igen utan behov av några reparationer. En likströmskabel kan leda till lokala störningar i visningen av väderstreck på en magnetisk kompass. Likströmskablar som går i nord-sydlig riktning vrider kompassnålen åt öster eller väster precis när kompassen befinner sig över ledningen. Likströmskablar i öst-västlig riktning ger inte någon missvisning på kompassen på vattendjup över 12 meter. Mätinstrument som ej är beroende av magnetism, t.ex. satellitnavigering, påverkas inte av sjökabeln. Då sträckan längs vilken kabeln påverkar sjöfarten är begränsad bedöms den befintliga ledningens påverkan på riksintresse för sjöfart som obetydlig till liten. Förslag till åtgärder Då påverkan på sjöfarten bedöms som obetydlig till liten lämnas inga förslag på åtgärder. Figur 6.10. Berörda intressen med avseende på kulturmiljö och friluftsliv längs ledningens sträckning som sjökabel. En större karta återfinns i bilaga 1b. 41 Figur 6.11. Berörda intressen med avseende på naturmiljö, fiske och sjöfart längs ledningens sträckning som sjökabel. En större karta återfinns i bilaga 1c. 6.6 Planförhållanden Beskrivning Fysisk planering är ett verktyg för att planera markoch vattenanvändning och utveckling av bebyggelse och anläggningar. Översiktsplanen är ett vägledande instrument som ska visa lämplig mark- och vattenanvändning för hela kommunen. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser om var man får bygga och vad byggnader och markområden får användas till. Stadsplaner är en äldre form av detaljplan, som har samma juridiska status som detaljplanen. En nätkoncession får enligt 2 kap. 8 § ellagen inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner Göteborgs kommun har en gällande översiktsplan som antogs 2009. Kungsbacka kommun har en gällande översiktsplan som antogs 2006. Detaljplaner och stadsplaner Kraftledningen berör sex detaljplaner och stadsplaner, alla belägna inom Göteborgs kommun, se tabell 6.12. Koncession för markkabeln meddelades 1964, alla berörda stadsplaner och detaljplaner är antagna vid senare datum än detta. 42 Tabell 6.12. Planer som berörs av befintlig kraftledning, i riktning från öster till väster. Kommun Nr Namn Lagakraftdatum Göteborg DP 4455 Detaljplan för bostäder vid Lindåsmotet inom stadsdelen Askim, Göteborg 1999-11-24 Göteborg SPL/3413 Förslag till stadsplan för del av Askims kommun av Göteborgs och Bohus län Östra Lindås 1972-12-01 Göteborg DP 4534 Detaljplan för utbyggnad av Lindåsskolan inom stadsdelen Askim i Göteborg 2000-12-04 Göteborg SPL/3414 Förslag till stadsplan för del av Askims kommun av Göteborgs och Bohus län Västra Lindås 1972-12-01 Göteborg SPL/E3493 Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Askim i Göteborg (småhus vid Lindebovägen) 1979-03-20 Göteborg SPL/F3547 Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Askim 1981-09-03 i Göteborg (arbetsområde i nordvästra Lindås) För detaljplan 4455 för bostäder vid Lindåsmotet är den aktuella kraftledningen Konti-Skan 1 tillsammans med Konti-Skan 2 medtagen i planen. I planen har även ett skyddsområde som är 13 meter brett lagts ut längs med kabelschaktet för att möjliggöra åtkomst för underhåll. Ett fem meter brett område utmed kablarna har undantagits från bostadsbebyggelse. I stadsplan SPL/3413 för Östra Lindås är kabeln medtagen i stadsplanen. På mark där kabeln sträcker sig får inte vidtagas anordningar som hindrar framdragande eller underhåll av underjordiska allmänna ledningar. Dock är området avsatt för underjordiska ledningar på stadsplanekartan ej detsamma som ledningens faktiska sträckning. Området avsatt för ledning på plankartan gör en vinkel i sydlig riktning vid bostadsområdet. Kabelns förläggning i verkligheten följer den gång/ cykelbana som passerar i rakt öst-västlig riktning genom området. På fastighetskartan finns en ytterligare rad med bostadshus som inte finns medtagen i stadsplanen. Dessa bostadshus är belägna ovanför det område som i planen är avsatt för underjordiska ledningar. Dessa bostadshus är belägna närmast söder om kabeln, närmre kabeln än de bostäder som finns medtagna i stadsplanen. Detta innebär att avståndet mellan kabeln och bostäderna är mindre än vad som kan antas i stadsplanen. De hus som ligger närmast kabeln är dock belägna norr om ledningen, och finns medtagna i stadsplanen, men avståndet mellan kabeln och dessa bostäder är närmre än vad som kan tolkas från stadsplanen eftersom ledningen i verkligheten följer cykelbanan och inte vinklar söderut som angivet på stadsplanen. För stadsplan SPL/3414 för Västra Lindås är kabeln medtagen i stadsplanen. På mark där kabeln sträcker sig får inte vidtagas anordningar som hindrar framdragande eller underhåll av underjordiska allmänna ledningar. För detaljplan 4534 för utbyggnad av Lindåsskolan är kabeln medtagen i detaljplanen. Stadsplan SPL/3493 för småhus vid Lindebovägen finns kabeln medtagen i planen. Dock är det en mindre diskrepans mellan det område som är avsatt på stadsplanekartan och det område där kabeln är belägen. På plankartan sträcker sig avsatt mark för underjordisk ledning i en vinkel fram till den förskola som är belägen på fastigheten Lindås 369:1. Kabelns förläggning i verkligheten är att kabelschaktet följer fastighetens norra gräns, med längre avstånd till förskolan. Även området för ledningens faktiska placering är utpekat i detaljplanen som område som inte får bebyggas. I stadsplan SPL/F3547 för nordvästra Lindås är den aktuella kraftledningen inte medtagen. Den aktuella kraftledningen är belägen på mark utpekad i planen som allmän plats: park, parkering o.dyl. Marken där kabeln är belägen ingår i stadsplaneområdet, men inte i de byggnadskvarter som planen avser. 43 Konsekvenser Kraftledningen berör flera planlagda områden och påverkar därmed dessa. För de planer där ledningen sträcker sig inom detaljplaneområdet har den dock beaktats, vilket innebär att ledningen är förenlig med planernas intentioner. Stadsplan SPL/3413 har beaktat ledningen, men sträckningen i planen avviker något från ledningens faktiska sträckning. Bebyggelsen enligt fastighetskartan överensstämmer inte med bebyggelsen enligt stadsplanen, vilket innebär att bebyggelse är gjort inom det område som är utpekat för underjordiska kablar. Den aktuella ledningen är dock inte förlagd inom området utpekat för underjordiska kablar i planen. Avståndet mellan markkabeln och närmsta bebyggelse är 3 meter. Att avståndet är så kort kan bero på att stadsplanen inte har kabeln inlagd i en korrekt sträckning, och att man därmed vid stadsplanens antagande trodde sig ha ett större avstånd mellan ledning och bebyggelse än vad som sedan visat sig vara fallet. Stadsplan SPL/3493 har beaktat ledningen, men sträckningen i planen avviker något från ledningens faktiska sträckning. Dock är ledningens faktiska sträckning fortfarande inom område som inte får bebyggas. Stadsplan SPL/F3547 har ej beaktat den aktuella kraftledningen i planen. Kraftledningen är belägen inom i planen utpekat område för allmän plats: park, gata o.dyl. Den befintliga likströmskabelns påverkan på planförhållanden bedöms som stor. Förslag till åtgärder Den befintliga ledningens lokalisering måste justeras till korrekt sträckning på stadsplan SPL/3413 och SPL/3493 samt kabeln måste läggas till i stadsplan SPL/F3547. Svenska Kraftnät tar kontakt med Göteborgs kommun för att få till stånd ändring av ovan nämnda stadsplaner. I framtida planärenden bör större hänsyn tas till ledningen, med t.ex. en byggnadsfri zon om minst 10 meter längs kabelns sträckning. 44 07.Drift och framtida ledningsunderhåll 7.1Allmänt En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Ledningen kontrolleras årligen i samband med översyn av ledningens utmarkering i fält. Vid dessa tillfällen genomförs viss röjning av den åtta meter breda ledningsgatan. En mer omfattande underhållsbesiktning genomförs vanligen var åttonde år. 7.1.1Skogligt underhåll Svenska Kraftnät har via ledningsrätten för den aktuella likströmsförbindelsen ansvar för att ledningsgatan underhålls på sådant sätt att träd och buskar som bedöms kunna medföra risk för skada på ledningen tas bort. Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, skall röjning av skogsgatan avbrytas. Underhållsröjning skall utföras av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Vid underhållsröjning skall alla erhålla sådana instruktioner, att de är helt införstådda med faran att arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen skall utföras på det för ledningsägaren mest ekonomiska sättet. Träd som kan riskera att skada ledningen stämplas (mäts och märks med färgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Hänsyn skall dock alltid tas till fastighetsägares synpunkter som bör beaktas i samband med underhållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. 7.1.2Kulturminnesskydd Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 § kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas vid underhållsåtgärder. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp. 45 7.1.3 Naturvårdshänsyn Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6. § miljöbalken. 46 08.Samlad bedömning Den samlade bedömningen för den aktuella kraftledningen är att förlängd koncession för befintlig ledning medför minsta påverkan på berörda miljöaspekter. Samtidigt säkrar ledningen behovet av överföring av el inom Svenska Kraftnäts stamnät och överföringen av el mellan Sverige och Danmark. En utebliven förlängning av koncession skulle medföra stora konsekvenser på elförsörjningen i området. I tabell 8.1 görs en sammanfattning av ledningens påverkan på respektive intresseområde, där både ledningens sträckning som markkabel respektive sjökabel vägs in. Påverkan anges i fyra bedömningsgraderingar: obetydlig till liten påverkan, måttlig påverkan, stor påverkan samt mycket stor påverkan. Beskrivning av de fyra graderingarna finns under avsnitt 1.5. Tabell 8.1 Samlad bedömning Miljöaspekt Sammanfattande konsekvenser Landskapsbild Kabeln är i sin helhet förlagd i mark och på eller under sjöbotten, vilket medför att ledningen inte är synlig i landskapet. Sammantaget bedöms konsekvensen för landskapet vara obetydlig till liten. Naturmiljö Kabeln passerar på land ett fåtal naturvärden i form av ädellövskogar och vattendrag med omkringliggande våtmark. Genom skogspassagerna får ej större träd växa precis över ledningen. Vattendraget passeras i anslutning till väg. Natura 2000-område och naturreservat som kabeln passerar som sjökabel bedöms ej påverkas negativt av den befintliga ledningen. Sammantaget bedöms konsekvensen för naturmiljön vara obetydlig till liten. Kulturmiljö Kabeln är belägen längs väg genom kulturlämning och bedöms inte påverka lämningens värden. Värden inom riksintresse för kulturmiljön samt kommunalt bevarandeprogram bedöms inte påverkas av sjökabeln. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön vara obetydlig till liten. Rekreation och friluftsliv Kabeln passerar inom riksintresse för kustlandskapet och friluftsliv. Då ledningen är framdragen som markkabel och sjökabel är den inte synlig för friluftslivet. Ankringsförbud i kabelns närhet kan medföra en liten påverkan på det båtburna friluftslivet. Magnetiska kompasser kan vara missvisande precis ovanför ledningen. Sammantaget bedöms konsekvensen för rekreation och friluftsliv vara obetydlig till liten. 47 Miljöaspekt Sammanfattande konsekvenser Naturresurser Kabeln är i sin sträckning på land samlokaliserad med ytterligare en likströmskabel. Som sjökabel berör förbindelsen två områden utpekade som riksintresse för yrkesfisket. Ankringsförbud, förbud att stanna med båtar samt förbud mot trålning i ledningens närhet kan medföra en liten påverkan på yrkesfisket. Magnetiska kompasser kan vara missvisande precis ovanför ledningen. Sammantaget bedöms konsekvensen för naturresurser vara obetydlig till liten. Bebyggelse och boendemiljö 34 bostadshus samt en skola är belägen inom 16 meter på vardera sida från ledningen. Då kabeln är en likströmsförbindelse bedöms inte magnetfältet från kabeln vid vare sig skola eller bostäder enligt nuvarande kunskapsläge och forskningsresultat medföra någon risk för skada på människor. Sammantaget bedöms konsekvensen för bebyggelse och boendemiljö vara måttlig. Infrastruktur Markkabeln korsar riksintresse för väg och sjökabeln korsar riksintresse för sjöfart. Där ledningen korsar riksintresse för väg är ledningen markförlagd, och passerar därmed under vägen. Vid riksintresse för sjöfart är kabeln belägen på sjöbotten. Risk för kabelskada kan uppstå genom t.ex. ankare som släpar efter båtar. Sammantaget bedöms konsekvensen för infrastruktur vara obetydlig till liten. Planförhållanden Den finns en diskrepans mellan kabelns verkliga position och den position som kabeln är inritad med på två stadsplaner. På en stadsplan är kabeln ej medtagen i planen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförhållanden vara stor. Den befintliga ledningens lokalisering måste justeras till korrekt sträckning på stadsplan SPL/3413 och SPL/3493 samt kabeln måste läggas till i stadsplan SPL/F3547. Stadsplanerna måste ändras för att överensstämma med ellagens bestämmelser. I framtida planärenden bör större hänsyn tas till ledningen, med t.ex. en byggnadsfri zon om minst 10 meter längs kabelns sträckning. 48 09.Ord och begreppsförklaring Bottenfauna Kommunalt bevarandeprogram Djurlivets sammansättning avseende art- och individantal på botten i vattenmiljö. Upprättas av kommunen för att med juridiskt bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Områden som finns redovisade i kommunalt bevarandeprogram bedömda som intressanta och kulturhistoriskt värdefulla områden i kommunen. Målsättningen för programmen är att skydda och vårda bebyggelse som speglar kommunens utveckling - i staden och på landsbygden, men också att värna om det som är typiskt för området. Fauna Koncession Djurartsindelning För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Det slutgiltiga beslutet om koncession fattas oftast av Energimarknadsinspektionen, vid överklagan tar regeringen beslut. Detaljplan Flora Växtartsindelning. Fornlämningar Fornlämningar är spåren av mänsklig verksamhet som syns eller finns i vår omgivning och är skyddade enligt kulturminneslagen. Till varje fornlämning hör ett markområde runt den som har samma lagskydd som själva fornlämningen. Områdets storlek skiftar beroende på fornlämningens art och betydelse och dess läge i landskapet. Fysisk miljö Den faktiska miljön med avseende på bland annat mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem och klimat, samt upplevelserna av miljön. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Kulturlämningar I landskapet finns förutom de fasta fornlämningarna ytterligare spår av människors verksamhet vilka i dagsläget ej skyddas enligt kulturminneslagen men har stor betydelse i kunskapen om tidigare generationers aktiviteter och levnadsvillkor. Dessa benämns här kulturlämningar och kan exempelvis vara rester efter kolningsverksamhet så- 49 som kolbottnar, kolmilor, kolarkojor, bebyggelselämningar i form av husgrunder, agrara lämningar som odlingsrösen och hägnader, gränsmarkeringar i befintliga och gällande gränser m.m. Hänsyn till värdefulla lämningar i skogsmarker stadgas i skogsvårdslagen. Lämningar i jordbruksmark skyddas enligt biotopskyddet. styrelsen eller kommunen och skyddas med hjälp av miljöbalken. Naturvärden Naturvärden är ett generellt begrepp för värdefulla naturmiljöer, men även ett begrepp som avser områden som inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i Skogsstyrelsens inventeringar. Landskapsbild Den anblick som ett landskap erbjuder. I MKB:n görs en bedömning av påverkan på landskapet. Detta innebär analys och värdering av hur kraftledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, det vill säga hur kraftledningen påverkar landskapsbilden. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs eller om förlängt tillstånd inte beviljas och befintligt projekt därmed måste avvecklas. PEH Miljöbalken Den samlade miljölagstiftningen i Sverige. Trädde i kraft 1 januari 1999. Polyethylene High Density – polyetylen med hög densitet. Stark och värmetålig polyetylenplast. Riksintresse Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökvalitet Kvalitet hos mark, luft, landskap etc. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i miljöbalken. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna kommit överens om att bevara. Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse för sitt samhällsområde från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden, kulturvärden, hänsyn till friluftsliv i ett nationellt eller internationellt perspektiv eller annan samhällsfunktion. Riksintressen kan vara både bevarande eller exploaterande, och syftet är att statliga intressen ska få genomslag i planering på lokal nivå. Riksintressena skyddas enligt miljöbalken. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB tillsammans med annat beslutsunderlag ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta myndigheter, enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Naturreservat Områden med hög biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer och arter eller friluftsvärden kan skyddas som naturreservat, vilket är det vanligaste skyddet för naturen. Naturreservat bildas av Läns- Stadsplan Fram till införandet av den nuvarande Plan- och Bygglagen 1987 kallades detaljplanering inom tätort för stadsplan. Juridiskt bindande i samma utsträckning som detaljplan. 50 Våtmarker Länsstyrelsen inventerar och klassificerar våtmarker i naturvärdesklasserna 1-4, där 1 är högsta värdet. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenfrågor. 51 10. referenser Boverket, 2006. Återrapportering om tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser för områden av riksintresse. Dnr 2201-4426/22006 Elsäkerhetsverket 2008. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1 Fiskeriverket, 2003. Kunskapsläget vad gäller havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden, rapport 2003:2. Fiskeriverket, 2006. Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Kungsbacka kommun, 2008. Miljömål för Kungsbacka 2008-2015 Länsstyrelsen i Hallands län, 2007. Miljömål för Hallands Län. Meddelande 2007:39. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 14 FS 2007:554, 2007. Länsstyrelsen i Västra Götalands län föreskrift avseende förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Göteborgs kommun, 2009. Översiktsplan för Göteborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1979. Beslut – Förklarande delar av Vrångö-skärgården i Göteborgs kommun som naturreservat. Göteborgs miljöförvaltning, 2009. Miljörapport 2008 – En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg, Rapport 2009:11. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2005. Bevarandeplan för natura 2000-område SE0520001 Vrångöskärgården. HydroGIS/Lars-Harry Jenneborg, 2009. Inventering av marina bottnar inom Askimsarkipelagen i Göteborg. Rapport 588. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2008. Miljömål för Västra Götalands Län. Miljöbalken (1998:808) International Commission on Non Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), 1994. Guidelines on Limits of Exposure to Static Magnetic Fields. Kungsbacka kommun, 2006. Kungsbacka Översiktsplan National Radiological Protection Board, UK, 2004. Review of the Scientific Evidence for Limiting Exposure to Electromagnetical Fields (0-300 GHz), Vol 15, No. 3, 2004. 52 Naturvårdsverket, 2005. Handboken Riksintresse för naturvård och friluftsliv. SFS 2001:554, 2001. Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Sjöfartsverket, 2001. Sjöfartens Riksintressen. Beslut 0406-0005031. Svenska Kraftnät, 2006. Tidningen Nätkontakt nummer 2/2006. Svenska Kraftnät, 2009. Luftledning eller kabel – vad styr vårt val? Faktablad 2009 10 14. World Health Organization, IARC, 2002. IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans, Volume 80. Digitalt kartmaterial Länsstyrelsen i Hallands län, 2009-08-18. Digitalt RUM-material Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2010-01-20. Digitalt RUM-material Riksantikvarieämbetet, 2010-01-25. Digitalt FMIS-material Skogsstyrelsen, 2009-08-18. Digitalt material från Skogens Källa Detaljplaner och Stadsplaner Göteborg, 1972-12-01. Förslag till stadsplan för del av Askims kommun av Göteborgs och Bohus län Östra Lindås, SPL/3413 Göteborg, 1972-12-01. Förslag till stadsplan för del av Askims kommun av Göteborgs och Bohus län Västra Lindås, SPL/3414 Göteborg, 1979-03-20. Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Askim i Göteborg (småhus vid Lindebovägen), SPL/E3493 Göteborg, 1981-09-03. Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Askim i Göteborg (arbetsområde i nordvästra Lindås), SPL/ F3547 Göteborg, 1999-11-24. Detaljplan för bostäder vid Lindåsmotet inom stadsdelen Askim, Göteborg, DP 4455 Göteborg, 2000-12-04. Detaljplan för utbyggnad av Lindåsskolan inom stadsdelen Askim i Göteborg, DP 4534 SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se
© Copyright 2024