1. No category

Miljörapport 2013
Kiruna värmeverk
Sammanfattning
Verksamheten vid kraftvärmeverket i Kiruna klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig
verksamhet vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport
till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, enligt 26 kap. 20 § Miljöbalken (SFS 1998:808). Miljörapporten är utformad enligt naturvårdsverkets föreskrift (NFS
2006:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser
kalenderår och består av en grunddel, en textdel och emissionsdeklaration.
Huvudverksamheten för Kraftvärmeverket inom avdelning Energi på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) är att producera fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Kiruna.
Fjärrvärmen inom Kiruna produceras genom förbränning av avfall, flis och torv i 3 fastbränslepannor, med spillvärme från LKAB samt med el- och oljepannor som används främst då
extra kapacitet behövs vid till exempel kall väderlek. Fastbränslepanna 3 är en kraftvärmepanna som via en turbin även producerar el. I panna 3 förbränns avfall vilket innebär att kraven på utsläpp till luft och vatten är mycket höga. Bolaget har gränsvärden på utsläpp till vatten som är bland de hårdaste i Europa.
Avdelning Energi arbetar löpande med att förbättra hela processkedjan från bränsle till utsläpp i luft och vatten. Under 2013 har arbete pågått för att förbättra rutiner och instruktioner
samt anpassats för att kunna miljöcertifieras enligt ISO 14001. Morgonmöten genomförs löpande för att gå igenom ronderingar, miljövärden samt eventuella problem i driften . Under
året har det varit fortsatt stort fokus på bränslet och bränslekontroller har genomförts för att få
en bättre bränslekvalitet.
1 (36)
Innehållsförteckning
Grunddel
3
Textdel
1. Verksamhetsbeskrivning
4
2. Gällande föreskrifter och beslut
7
3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer
8
4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna och BATslutsatser
14
5. Drift- och produktionsförhållanden under året
18
6. Råvaror, kemikalier och övriga resurser
25
7. Utsläpp till vatten och luft
27
8. Avfall och farligt avfall
32
9. Transporter
34
10. Omgivningskontroll
35
11. Övriga upplysningar
35
Bilagor
1
Karta över Kiruna kraftvärmeverk samt dagvattenuppsamling
2
Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 1
3
Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 2
4
Månadsrapport av utsläpp till luft och vatten från panna 3
5
Flödesschema rökgasrening samt vattenrening
6
Förbrukning av kemikalier
7
Årsrapport NFS 2002:28
8
CO-halter i panna 1 och 2 2012-2013
9
Årsrapport köldmedier
2 (36)
Grunddel
MILJÖRAPPORT för år: 2013
Administrativa uppgifter
Huvudman
Huvudman
Tekniska Verken i Kiruna AB
Gatuadress
Värmeverksvägen 12, 981 85 KIRUNA
Organisationsnummer
556204-3439
Kontaktperson
Jan Fjordell, VD
Telefon
0980-701 35
Telefax
0980-181 25
E-postadress
[email protected]
Anläggning
Anläggningens namn
Kiruna Värmeverk
Anläggningsnummer
2584-107
Fastighetsbeteckning
Kv värmen 1
Besöksadress
Värmeverksvägen 12
Kommun och län
Kiruna, Norrbottens län
Kontaktperson
Johan Wirtala
Telefon
0980-707 51
E-postadress
[email protected]
Koder
Huvudbransch
40.50
Övriga branschkoder
39.90, 90.210, 90.40, 90.190
Tillsynsavgift
99 000 kr
Myndigheter och gällande tillstånd
Tillståndsmyndighet
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tillsynsmyndighet
Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun
Beslutsdatum för gällande tillstånd
2011-02-23, enligt Miljöbalken
Miljöledningssystem
Ingen certifiering, certifiering påbörjad
3 (36)
Textdel
MILJÖRAPPORT för år: 2013
Anläggningens (platsens) namn:
Kiruna kraftvärmeverk
Anläggningens (plats-) nummer:
Kommun:
2584 107
Kiruna
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning
Tekniska Verken i Kiruna AB är ett moderbolag som ägs till 100 % av Kiruna kommun och
leds av en politiskt vald styrelse med en VD som ansvarig för alla bolag och verksamheter.
KKP AB (Kiruna Kommunpartner AB) och Kiruna Kraft AB är dotterbolag. I moderbolaget
finns avdelningarna Energi, Logistik, HR & Ekonomi, samt Teknik.
1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten
Avdelning Energi ansvarar för produktion och distribution av fjärrvärme i Kiruna C samt i
Vittangi. (Vittangi värmeverk är en anmälningspliktig C-anläggning med en separat årsrapport.)
Plats
Värmeproduktion
Elproduktion
Kiruna kraftvärmeverk
249 GWh
25 GWh
(20 % nyttjades för eget behov och 80 % såldes till nätägaren)
Den huvudsakliga verksamheten är att producera fjärrvärme men även el produceras i Panna 3
som är en kraftvärmepanna. Del av elen används till egen produktion och resterande säljs till
elhandelsbolag.
4 (36)
Kiruna kraftvärmeverk har 3 fastbränslepannor varav 2 är biobränslepannor (P1 och P2) och
den tredje är en avfallspanna (P3). Det finns även en större oljepanna (20 MW) på värmeverksområdet och ytterligare 4 mindre oljeanläggningar samt 2 elpannor inom Kiruna centralort. Olja och el används enbart som spetslast vid bland annat kall väderlek samt om det skulle
uppstå driftproblem med fastbränslepannorna.
1.3 Reningsutrustning för respektive panna
Fastbränslepanna 1 (6 MW), Kiruna – el-filter
Fastbränslepanna 2 (6 MW), Kiruna – el-filter
Avfallspanna 3 (34 MW), Kiruna – el-filter, rökgaskondensering, kloridskrubber med adioxmaterial (för reduktion av klorider, dioxin samt kvicksilver och andra tungmetaller), skrubber med aktivt kol och lut (för reduktion av dioxin och SOX), SNCR-anläggning med ammoniakinsprutning (för
reducering av NOx), vattenreningsanläggning.
1.4 Lokalisering och recipient (beskrivning var anläggningen är belägen samt vart avloppsvatten
resp. dagvatten tar vägen – till reningsverk eller direkt till recipient)
Kiruna kraftvärmeverk är placerad i Kiruna C intill sjön Ala Lombolo. Vattnet som används i
reningen av rökgaserna renas i en vattenreningsanläggning innan utsläpp till Luossajoki (recipient). Dagvatten uppsamlas och leds även det till Luossajoki (se karta bilaga 1).
1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön
Fjärrvärmeverksamheten påverkar miljön huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten.
Vattenreningen är mycket god liksom rökgasreningen, men utsläppen är mycket beroende av
inkommande avfallskvalitet. För att öka kvaliteten på inkommande avfall görs därför stora
insatser avseende information och avfallskontroller.
Total produktion
(Kiruna)
249 GWh värme
25 GWh el
Bränslefördelning
Avfall 68 %
Torv 1 %
Flis 14 %
Olja 1 %
Rökgaskondensering (RGKA) 5 %
Spillvärme 5 %
Elpannor 4 %
Koldioxid
Ton1
29 454
Utsläpp av större volymer
Kväveoxid
Svaveloxid
Ton
Ton
62
6
Stoft
Ton
4
Notering:
1) Beräknad siffra (fossil koldioxid) enligt naturvårdsverkets emissionsfaktorer samt emissionsfaktorer enligt
systemet för handel med utsläppsrätter EU-ETS.
5 (36)
Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga:
1
6 (36)
2. GÄLLANDE TILLSTÅND OCH BESLUT
2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
Datum
Beslutsmyndighet
Tillståndet avser
2011-02-23
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Fortsatt och utökad avfallsförbränning
2011-10-20
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Ändrade villkor för Panna 1
och 2 samt buller från kraftvärmeverket
2.2 Kontrollprogram
Datum
Beslutsmyndighet
2002-01-01
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Revidering av egenkontrollprogram har gjorts under 2009.
2.3 Anmälningsärenden och förelägganden enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd
Datum
Beslutsmyndighet
2013-12-19
Miljö och byggnämnden Kiruna
Kommun
2014-01-07
Miljö och Byggnämnden Kiruna
Kommun
2013-12-09
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Beslut avser
Ansökan om dispens från
förordningen SFS 2013:253
gällande stödbrännare och
kontinuerlig mätning av HF
och HCL. Inget beslut fattat.
Meddelande om stopp i vattenledning till recipient och
tillfällig omledning av vattenflödet. Inga förelägganden då det åtgärdades och
rörde sig om en begränsad
tidsperiod.
Prövotidsutredning och förslag på slutgiltigt villkor för
ammoniak till luft. Inget
beslut taget än.
7 (36)
3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
3.1 Gällande beslutstext, tillståndsgiven produktion och produktionsmängd
Enligt Länsstyrelsens beslut 2011-02-23
Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts
Verksamheterna har bedrivits i enlighet med
beslutstexterna för gällande tillstånd.
•
Produktion av värme och el vid anläggningen med en total installerad
tillförd effekt på pannorna av högst
80 MW
Fastbränslepannor 1 & 2 (á 6MW)
Avfallspanna 3 (27MW värme och 7 MW el)
Oljepanna 20 MW
Mindre oljeanläggningar (spetslast)
Elpannor (spetslast)
Bränslen som använts är: avfall, flis, torv, olja
och el.
•
Förbränning av högst 98 000 ton avfall/år varav högst 2 500 ton farligt
avfall.
Förbränning av avfall 2013: 72 437 ton
Förbränning av farligt avfall: 7,3 ton
3.2 Gällande föreskrifter och villkor
Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts
SFS 2013:253, Förordning om förbränning av Egenkontrollprogram finns och är infört i föavfall.
retagets rutiner. Revidering och tillämpningen
av vissa instruktioner håller på att ses över i
samband med pågående miljöcertifiering. Se
bilaga 7 och 4 för redovisning av miljövärden.
8 (36)
Utsläpp till luft från avfallseldning
(Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning)
Villkor enligt tillstånd
Utsläppsvärden enligt förordning SFS
2013:253 redovisas i bilaga 7.
Utsläpp till luft panna 3 (avser Nm3 vid 11 % O2)
Ämne
Stoft
Kadmium (Cd)
Väteklorid (HCL)
Svaveldioxid (SO2)
Kväveoxid (NOX)
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol
(TOC)
Dioxin (TCDDekvivalent)
Kvicksilver (Hg)
Utsläpp
0,15
0,0001
0,15
0,76
60,68
6,04
6,25
0,65
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
ppm
mg/m3
mg/m3
Not.
1
1
1
1
1
1
1
1
0,015
ng/m3
1
0,003
mg/m3
1
Överskridande av riktvärde för ammoniak
(NH3), dygnsmedel vid 11 % O2
Antal överskridanden
3
Villkor
Riktvärde
0
10 ppm
Totalt överskrids riktvärdet för ammoniak vid
tre tillfällen under 2013. Redovisning av prövotiden och förslag på slutligt villkor har
skickats in till Länsstyrelsen i Norrbotten.
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Årsmedelvärde
9 (36)
Dioxin till luft
ng/m3
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,01
0,013
0,015
2011
2012
2013
0,00
Kvicksilver till luft
mg/m3
0,060
0,050
0,040
0,030
0,020
0,010
0,005
0,006
2011
2012
0,003
0,000
2013
Kadmium till luft
mg/m3
0,0600
Gränsvärde
0,0500
0,0400
0,0300
0,0200
0,0100
0,0001
0,0019
0,0001
0,0000
2011
2012
2013
10 (36)
Utsläpp till vatten från avfallseldning
(Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning)
Villkor enligt tillstånd
Utsläppsvärden enligt förordning SFS
2013:253 redovisas i bilaga 4.
Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3
Ämne
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekv)
pH
Utsläpp
4,21
0,0001
0,0037
0,0008
0,005
0,031
0,002
0,007
0,027
1,24
0,003
8,4
Enhet
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ng/l
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Årsmedelvärde
Not.
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Kvartalsmedelvärden för kvicksilver (Hg) och
kadmium (Cd) i mg/l
Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3
Kvartal
Hg
Cd
1
0,0001
0,0007
2
0,0001
0,0003
3
0,00037
0,027
4
0,0001
0,0023
Villkor
0,001
0,001
Not.
1
1
*
* Begränsningsvärde, Kvartalsmedel, mg/l
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Förhöjt kvartalsmedel för kadmium kvartal 3
och 4 beroende på höga inkommande halter i
avfallet. Ökad information till allmänhet och
avfallslämnare är en viktig åtgärd för att
minska inkommande kadmium. Se även avsnitt 5.4.
Kvicksilver till vatten
mg/m3
0,001
0,001
0,001
0,001
0,0004
0,000
0,0002
0,000
0,0001
0,000
2011
2012
2013
Kadmium till vatten
mg/m3
0,004
0,0037
0,004
0,003
0,003
0,002
0,0017
0,002
0,001
0,0005
0,001
0,000
2011
2012
2013
11 (36)
Villkor för torv/träeldning
Årsmedelvärden inmätta vid
torv/träeldning
Villkor till luft (avser Nm3 vid 6 % O2)
Utsläpp till luft (Panna 1)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Villkor
100
600
150
0,10
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Not.
1
1
2
3
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Begränsningsvärde
2) 95 % av driftdygnen < begränsningsvärdet, dygnsmedelvärde
3) Gränsvärde, årsmedel, gäller vid förbränning av
svavelhaltigt bränsle. (gram svavel per MJ tillfört
bränsle)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Utsläpp
58,45
509,12
123,22
0,0091
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Kom.
1
Kommentar
1)
Nya grundinställningar och körstrategier för
pannan har tagits fram med mycket goda resultat. Fortfarande orsakar tidvis dåligt bränsle
problem i pannan. Bränsle med hög fukthalt
och bränsle med mycket snö och is gör att
ugnstemperaturen sjunker och CO- halterna
ökar. Se även avsnitt 5.4
För detaljerad redovisning av utsläppsparametrar se bilaga 2 och 3.
Utsläpp till luft (Panna 2)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Utsläpp
27,42
455,46
270,84
0,017
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Kom.
1
Kommentar
1) Utsläppen av kolmonoxid (CO) är för höga.
Tidvis beroende på problem med bränsle som i
panna 1. Mycket arbete har genomförts för att
trimma in pannan och ombyggnation av luftkanaler har genomförts för att få ner CO-halterna.
Se även 5.4
12 (36)
Medelvärden inmätta för oljepannan
Villkor för oljepanna 20 MW
Utsläpp till luft (Oljepanna 20 MW)
Villkor till luft (avser Nm3 vid 3 % O2)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Villkor
50
450
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Begränsningsvärde
Enhet
mg/m3
mg/m3
Not.
1
1
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Utsläpp
271,76
Enhet
mg/m3
mg/m3
Kom.
1
Kommentar
1)
Stoft har inte kunnat mätas vid årets mättillfälle. Dispens för undantag mätning av stoft
kommer att sökas från tillsynsmyndigheten.
Dispensen kommer att sökas på grund av att
det är svårt att planera in mätning med mätkonsult då pannan endast är i drift tillfälligt
vid behov. Övriga parametrar kan egen personal mäta med handburet instrument.
13 (36)
4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN
4.1 Kunskapskravet 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den
kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa
och miljön mot skada eller olägenhet.
Aktuell kunskap om senaste teknik, lagstiftning och andra förändringar inhämtas bland annat
genom branschorganisationer, kurser/seminarier samt utsänd information.
4.2 Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser
4 § 18. För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet
avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24
november 2010 om industriutsläpp.)
a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har
offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den.
Kommentar: I 2013 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning
av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 2012:11 har
upphävts genom NFS 2013:12.
Tillämplig slutsats:
Inga slutsatser publicerade för verksamheten
Bedömning:
b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska
även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer
att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas.
Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas.
Slutsats som inte
bedöms uppfyllas:
Planerade åtgärder: Bedömning av behov Planerad dispensav krav på prövning eller alternativväreller anmälan:
des ansökan:
c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna
fortskridit.
d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten
offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I
den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls.
Sammanfattning av installerad reningsteknik
Kiruna kraftvärmeverk har villkor på utsläpp till luft och vatten från förbränningsanläggningen i miljötillståndet. Även andra förordningar och föreskrifter ställer krav på utsläpp och vilka
mätmetoder och mätintervall som ska användas. Reningsanläggningen för avfallsförbränning
(panna 3) består av elfilter, rökgaskondensering och vattenrening. Panna 1 och 2 har separata
elfilter som reningsutrustning.
SNCR
Hösten 2008 installerades en SNCR-anläggning med ammoniak (NH3) för reduktion av kväveoxider NOx i panna 3. Insprutningen av NH3 sker direkt i pannan. Utsläppen av NOx har
minskat avsevärt efter driftsättning av anläggningen.
Elfilter
Elfilter finns installerat för alla fastbränslepannor (panna 1, 2 och 3). Dessa fångar upp stoft
och stoftbundna partiklar.
14 (36)
Rökgaskondensering
Rökgaskondenseringen för panna 3 (se bilaga 5) består av två våtskrubbersteg:
Kloridskrubber: Rening av väteklorider samt kvicksilver och andra tungmetaller. I skrubbern
finns även adioxmaterial installerat för att fånga in dioxiner.
Kol/lutskrubber: Aktivt kol tillsätts för reduktion av dioxin och lut (Natriumhydroxid) för
reduktion av SOX.
Reningsgraden i skrubberstegen är mycket hög och inom branschen motsvarar den bästa möjliga teknik. Allt vatten från skrubbrarna leds till vattenreningsanläggningen där det renas innan utsläpp till recipient.
Vattenrening
Rening av vatten från skrubbrar sker i flera processteg genom bl.a. flockning, fällning samt
pH-justering, se Bilaga 5.
Förebyggande och löpande åtgärder
Reningsanläggningarnas funktion övervakas kontinuerligt med automatiska styrsystem och
larm inkopplat mot börvärden. Dagliga ronderingar med checklistor görs i anläggningen och
eventuella störningar noteras för direkt åtgärd. I driftdagboken noteras ändringar, störningar
och övriga händelser. Dessutom genomförs produktionsmöten löpande för att fånga upp driftproblem och lägga upp driftstrategier.
4.3 Lokaliseringsprincipen 4 § För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än
helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1 §, 3 kap. och 4 kap.
För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Enligt Länsstyrelsens beslut 2011-02-23 sid 25-26
4.4 Hushållning med råvaror och energi 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla
med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Energi och råvaror används på följande sätt:
Bränslen används i följande ordning
1) avfall
2) spillvärme
3) trä- och torvbränsle
4) olja
5) elpanna
Bränslefördelning 2013
•
•
•
•
♦
♦
Avfall 68 %
Flis 14 %
Spillvärme 5 %
Rökgaskondensering 5 %
Elpannor 4 %
Olja 1 %
15 (36)
♦
Torv 1 %
Rökgaskondensering
Genom att ta tillvara på energin som bildas när ånga kondenseras till vatten i utgående rökgaser ersätter vi energiproduktion som annars skulle framställts med bränslen. Kondenseringen
står för ca 17 GWh (5 % av totala värmeproduktionen).
Spillvärme
Tillförsel av spillvärme från LKAB ersätter även den energiproduktion från övriga bränslen.
2013 utgjorde spillvärmen ca 17 GWh (5 % av den totala värmeproduktionen).
Allmänt om miljöarbetet:
Miljöarbetet är en ständigt pågående process där vi arbetar för att återanvända och återvinna i
största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller
omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Tekniska Verken och avdelning
Energi arbetar med att införa miljöledningssystemet ISO 14001.
Bolaget har en Miljöresursgrupp (MRG) där miljöchefen samt miljöingenjörer från respektive
avdelning ingår. Syftet är att få en samordning av miljöarbetet för hela bolaget men även för
att kunna stödja varandra i avdelningsspecifika miljöfrågor.
Återvinning av följande fraktioner sker: papper, pappersförpackningar/well, färgat och ofärgat
glas, metallförpackningar, hårdplast, metallskrot, elektronik, elkablar mm
Farligt avfall såsom kemikalier, batterier, lampor etc. lämnas till Miljöavdelningen.
Deponirest lämnas till Kiruna avfallsanläggning.
Det avfall som produceras vid anläggningen från förbränningsprocesserna är helt beroende av
vilken kvalitet inkommande avfallsbränsle har. För att högsta möjliga kvalitet skall uppnås
utförs avfallskontroller med återkoppling till leverantörer. Skrot i slagg siktas alltid ut och ca
10 % av slagget från avfallet återvinns som metallskrot.
Entreprenörer som arbetar inom anläggningen är ålagda att följa återvinningsinstruktionerna.
4.5 Produktvalsprincipen 6 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för
människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk
organism.
Verksamheten försäljer enbart fjärrvärme och elkraft.
De kemikalier som används i verksamheten beskrivs i bilaga 6.
4.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som
medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i
den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta
skadan eller olägenheten uppkomma.
Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras.
Allt avfall som uppkommer vid anläggningen återvinns, förbränns eller deponeras, inget lagras på fastigheten. Därmed är det enbart byggnader och cisterner som finns på anläggningen
som behöver omhändertas när verksamheten upphör. Eventuell rivning av byggnader samt
cisterner på fastigheten ska genomföras i enlighet med gällande miljöföreskrifter.
16 (36)
Försäkringar för 2013
Från och med januari 2004 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings
AB.
Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar.
Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos
If.
Övr. försäkringsbolag utgörs av: Europeiska (tjänstereseförsäkring).
För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB förutom gamla avfallsdeponin
gäller försäkringarna nedan:
Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.( A 031 K 11:1) i SKF-AB.
- Byggansvar, Markarbeten
2 MKr
- Byggansvar Sak/ Personskada
5 MSEK/skada och 10 MSEK/år
- Miljöansvar
5 MKr
- Allmänna ansvar
50 MKr
- Förmögenhetsbrott
5 MKr
- Rättsskydd vid miljöbrott
2 MSEK
- Rättskydd för företag.
5 Basbelopp.
- Rena förmögenhetsbrott
1 MSEK.
Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.( E 303 K 11:1) i SKF-AB.
- För egendom och maskin
1 315 MKr
- För avbrott(18 mån) inkl maskin
224 MKr
- För EAR-egendom.
5 MKr
- För oljeskada
10 MKr
Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(LP0000002721-9) i försäkringsbolaget if
- För transporter och lyft inom Norden 2 MKr.
VD och Styrelseansvarsförsäkring (VD-0688) i Försäkring SKFAB
- Försäkringsbelopp
10 MKr.
Tjänstereseförsäkring: Försäkr Nr. (8307656119) I försäkringsbolaget Europeiska.
De nya fordonsförsäkringarna utgörs av försäkring:
-Motor Förs.Nr MP556204-3439 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3065 i förs bol. if.
-Motor Förs.Nr MP556797-5049 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3073 i förs bol. if
-Motor Förs Nr MP699070-3099 i förs bol. if
-Motor Förs.Nr MP699070-4170 i förs bol. if
-Motor Förs Nr MP699071-5143 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3081 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699071-2819 i förs bol. if.
17 (36)
5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET
5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året
Plats
Värmeproduktion
Elproduktion
Kiruna kraftvärmeverk
249 GWh
25 GWh
(20 % användes för eget behov och 80 %
såldes till nätägaren)
5.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar:
Typ av produktion
Värmeproduktion
Panna 1
Värmeproduktion
Panna 2
Värme/elproduktion
Panna 3
Värmeproduktion
Oljepanna 20MW
Värmeproduktion
Elpanna 10 MW
Tidsperiod och antal driftsdygn samt timmar per driftsdag
jan -april, juli-aug,
nov-dec
132 dygn
24 tim/dygn
jan -april, juli-aug,
nov-dec
132 dygn
24 tim/dygn
jan –juni, aug– dec
298 dygn
24 tim/dygn
jan –mars, juli, novdec
6 dygn
24 tim/dygn
jan –april, juni-aug,
okt-dec
123 dygn
24 tim/dygn
18 (36)
5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev. förändringar)
Produktionsenhet
Drifttimmar/år
2012
2013
2 738
3 173
Panna 1
2011
5 724
Panna 2
2 277
1 890
3 164
Panna 3
7 064
7 066
7 160
Bränslefördelning i pannorna under 2011-2013
Panna 1 bränslefördelning
Trä; 84%
Trä; 100%
Trä; 94%
Torv; 16%
Torv; 0%
2011
2012
Torv; 6%
2013
Panna 2 bränslefördelning
Trä; 80%
Trä; 100%
Trä; 94%
Torv; 20%
Torv; 0%
2011
2012
Torv; 6%
2013
19 (36)
Panna 3 bränslefördelning
Avfall; 99%
Avfall; 92%
Avfall; 98%
Trä; 3%
Trä; 0%
Torv; 1%
Torv; 5%
2011
2012
Trä; 2%
Torv; 1%
2013
Oljepanna 20 MW: Bränslet har till 100 % bestått av eldningsolja 1 (EO-1)
Oljeanläggningar i Kiruna C (spetslast): Bränslet har till 100 % varit EO-1
Planerade FU-stopp 2013:
P1: Sept
P2: Sept
P3: 27/6 - 19/8
20 (36)
5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder
Stopp i lamelltransportör
Vid två tillfällen under 2013 har slaggtransportören stannat pga. metallskrot i avfallet.
Stopp i vattenledning
Under mellandagarna kom anmälningar in att vatten och vattenånga ansamlats vid utloppet till
Luossajoki. Den 30 december hittades ett stopp i ledningen för renat processvatten till Luossajoki från värmeverket. Detta medförde inga förhöjda utsläpp men under tiden som stoppet åtgärdades leddes vattnet om till en brunn inom värmeverkets område. Ärendet meddelades även
tillsynsmyndigheten.
Förhöjda metallvärden till vatten
Under året har några analyser av renat processvatten visat förhöjda metallhalter. Metallerna
som förekommit med förhöjda halter är kadmium, zink och bly varav kadmium och zink
överskrider villkoren. Normalt är halterna låga och vattenreningen har mycket hög reningsgrad. Ingen av metallerna bildas vid förbränning utan kommer in i processen via avfallet. Det
är mycket svårt att veta exakt var föroreningarna kommer ifrån då det dels tar tid innan metallerna gått igenom anläggningen och provsvaren på analyserna fås i efterhand. För att få ytterligare rening har extra patron- och jonbytarfilter satts i drift under januari 2014. Resultaten av
tidigare genomförd plockanalys visade bland annat en ökning av farligt avfall hos avfallslämnarna. Utifrån dessa resultat har en handlinsplan för uppströmsarbete tagits fram för att minska
felaktigt sorterat avfall. Olika informationskampanjer och en uppföljning av plockanalysen är
inplanerade.
Dålig avfallskvalitet
Under året har tidvis dålig bränslekvalitet förekommit med hög fukthalt och mycket snö och is.
Detta har medfört driftstörningar och CO-spikar i panna 3.
Arbetet med förbättring av bränslekvalitet pågår löpande.
Störningar i tillförsel av primär- och sekundärluft panna 3
I september uppstod problem med ett spjäll för primärluft som fastnade vilket medförde störningar i förbränningen och många 10- och 30-minuters CO-spikar. I slutet av månaden upptäcktes även ett fel i en regulator för sekundärluft som bidragit till många CO-spikar under
månaden. Efter vidtagna åtgärder återgick CO-halterna till normala låga nivåer. Totalt står
störningarna i september för ca hälften av alla CO-spikar under året.
Förhöjda CO värden P1 och P2
Problem med höga CO-halter i pannorna under året. En orsak är fuktigt bränsle eller bränsle
med stor andel snö och is som medför att ugnstemperaturen sjunker och att CO-halterna ökar.
Kraven på bränsleleverantören har skärpts och bränslekvaliten har blivit betydligt bättre. Intrimning av pannorna har genomförts och i april anslöts nya sekundärluftskanaler till panna 2.
I december upptäcktes även ett inläckage av luft vid ett spjäll i panna 2 som påverkat förbränningen negativt. Efter åtgärder och intrimning har det skett en tydlig förbättring med minskat
antal överskridanden och lägre CO-halter. Fortfarande förekommer CO-spikar i framförallt
panna 2 beroende på tillfälliga driftstörningar, men även här är halterna lägre än tidigare. Fortsatt intrimning och driftoptimering bör kunna sänka halterna ytterligare. Även driftdefinitioner
kommer att ses över så att miljömätningen inte räknar med start- och stopperioder. Ytterligare
investeringar i pannorna påverkas av LKAB:s deformationszon och stadsomvandlingen där
utredningar pågår hur man ska bygga framtida produktionsstruktur.
Se bilaga 8 för en jämförelse av CO-halter 2012-2013 i respektive panna.
21 (36)
5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan som verksamhetens produkter som har gjorts,
samt ev. åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan
Verksamheten omfattar ingen produkttillverkning. Miljöpåverkan och förebyggande åtgärder
från energiproduktionen redovisas i denna rapport.
5.6 Reningsanläggningar – reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika
delströmmar, återvinningsanläggningar pH-justeringsutrustning, driftövervakning, etc.)
Reningsanläggning
Störningar/tillgänglighet
Rökgaskondenseringen
Rökgaserna från avfallseldning.
Inga större störningar under
2013
Vattenreningen
Reningsvatten från rökgaskondenseringen.
Inga större störningar under
2013
Driftövervakning sker dygnet runt från kontrollrummet med larm inställda så att de varnar om
viktiga parametrar avviker.
Automatisk pH-justeringsutrustning som består av den senaste tekniken.
5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats
•
Rutin för riskbedömning finns och riskanalyser utförs vid arbetsmoment där det bedöms att tas fram.
•
En skriftlig delegation finns upprättad för avdelningens brandskyddsansvarige, tillika
säkerhetssamordnare och dennes ersättare.
•
Skriftliga delegationer finns även upprättade till berörda inom avdelningen avseende
tillståndsansvarig för heta arbeten.
•
Skriftliga delegationer i övrigt (verksamhets-, personal-, ekonomi, arbetsmiljöansvar
mm) finns upprättade för samtliga chefer inom Energiavdelningen.
•
Tekniska Verken har ett systematiskt verksamhetssystem som omfattar arbetsmiljö,
miljö samt brandskydd m.m. Canea är ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem
och i den kommer samtliga manualer, rutiner, policys, blanketter/mallar och planer att
finnas. Det är ett digitalt administrativt system som alla anställda kan nå via en dator.
•
Under året har dessa riskanalyser utförts: Rekommendationsrapport (brand) framtagen
via AON och Riskgenomgång (brand) framtagen via WSP
22 (36)
5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc.)
Enligt AFS 2005:3 utfördes följande årliga besiktningar:
13 st av el- och oljepannor
12 st av växlare och elpannor
1 st in- och utvändig besiktning av respektive panna (P1, P2, P3)
1 st driftprov av respektive panna (P1, P2, P3)
1 st besiktning av rökgas- respektive värmekondensorn
1 st besiktning av turbinhall
1 st besiktning av natrium/lut cisternen
1 st besiktning av oljecistern
5.9 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats
Energiavdelningens aktiviteter under 2013
• Energi avdelningen och enhet produktion har som mål att bli miljöcertifierade enligt
ISO 14001 under 2014. Under arbetet har egenkontrollen för verksamheten setts över,
förbättrats och implementerats.
• Ett löpande arbete med förbättringar och ökad ordning och reda pågår.
• Produktionsmöte hålls varje vecka där aktuella miljövärden och driftförhållanden tas
upp.
• Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem håller på att implementeras för all
personal.
23 (36)
5.10 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar och undersökningar.
(Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc., starkt avvikande resultat skall kommenteras vad avser orsak till avvikelsen)
Kontinuerlig miljömätning sker med SICK-instrument (P1, P2) och OPSIS (P3) utöver det tas
vattenprover från vattenreningen som skickas för analys minst 1 gång/månad till ackrediterat
lab. Parametrarna som mäts i respektive panna redovisas i avsnitt 7.
Kontrollmätning
En gång per år görs kontroll- och jämförande mätning på mätinstrument SICK enligt NFS
2004:6 och på OPSIS enligt NFS 2004:6 samt SFS 2013:253.
Emissionsmätning
Oberoende emissionsmätning på tungmetaller och dioxiner till vatten och luft genomförs två
gånger per år för panna 3 enligt SFS 2013:253.
SICK (mätsystemet för rökgasmätningar från P1 och P2)
Mäter parametrarna NO, SO2, CO och O2 kontinuerligt i respektive panna vid drift. Service har
utförts av servicetekniker från SICK MAIHAK på plats. I stort sett har mätningarna fungerat
bra under året men mindre störningar och mätbortfall har förekommit.
Stoftmätare av samma leverantör finns installerat för respektive panna och har också genomgått service under året.
OPSIS (mätsystemet för rökgasmätningar från P3)
Mätningarna har i stort sett fungerat bra under året. Låsning av instrumenten och mätbortfall
har skett vid ett tillfälle då batteribackupen inte fungerat som den ska efter ett längre strömbortfall. Mätinstrumenten har genomgått service och underhåll på plats av instrumentleverantören under året genom serviceavtal.
TOC och Stoftmätning P3
Separata mätare för mätning av TOC och stoft finns installerade för Panna 3. Mätarna har fungerat väl under året.
Suspmätare
Mätare för kontinuerlig suspmätning på renat utgående vatten från panna 3:s vattenreningsanläggning har kontrolleras under året via serviceavtal.
24 (36)
6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER
6.1 Råvaruförbrukning
Bränsleslag
Avfall
Trä
Torv
Olja
El (för elpannor)
Spillvärme
Ton/m3/MWh
72 437 ton
14 855 ton
1 092 ton
417 m3
14 621 MWh
17 499 MWh
6.2 Förbrukning av vatten
Kommunal vatten
87 067 m³
6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt
(kan bifogas som bilaga, även råvaror avses)
Förbrukning av kemikalier redovisas i bilaga 6.
6.4 Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga
produkter
Inga kemikalier har ersatts under 2013. Inventering görs årligen och de kemikalier som inte
används plockas bort.
25 (36)
6.5 Energianvändning
Energi (förbrukad energi i fastigheten för uppvärmning, beslysning med mera)
Energislag
Elström
(fastighet + drift värmeverk)
Fjärrvärme
(värme fastigheten)
m3
kWh/MWh
ton
-
197 + 594 MWh
-
-
212 MWh
-
6.6 Kommentarer om arbetet med en övergång till förnybar energi och energieffektivisering
Bolaget arbetar löpande med att ersätta den fossila andelen bränsle i verksamheten till förnybara alternativ. Klimatet och värmebehovet i fjärrvärmenätet styr vilka bränslen som måste användas i värmeproduktionen. Vid kall väderlek måste mer spetslast i form av olje- och elpannor användas.
Under 2013 har mindre mängd olja använts än tidigare år då det varit ett relativt varmt år.
Nedan redovisas mängden förbrukad olja och beräknad andel fossil och förnyelsebar energi
samt koldioxidutsläpp enligt emissionsfaktorer från systemet för handel med utsläppsrätter
EU-ETS. Från och med 2013 används nya emissionsfaktorer för avfall vilket gör att jämförelse
med tidigare år inte är direkt jämförbara. I figurer nedan visas jämförelse med ny och gammal
beräkning för 2013.
Förbrukad oljemängd
Koldioxidfaktor för energiproduktion (värme och el)
417 m3
108 ton CO2/producerad MWh
Andel förnyelsebara bränslen:
Hushålls- och verksamhetsavfalll (biogen del)
Flis
Rökgaskondensering (RGKA)
Spillvärme
El (biogen del)
72 %
Andel fossila bränslen:
Hushålls- och verksamhetsavfalll (fossil del)
Torv
Olja
El (fossil del)
28 %
Förnyelsebar energi
Fossil energi
13%
87%
Fördelning med nya
emissionsfaktorer
Fördelning med gamla
emissionsfaktorer
26 (36)
7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT
Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara:
- kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter
- stadgar i förelagda kontrollprogram
- kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt
7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten
Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och
kolumn.
Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning
(kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser).
Notering:
Totala utsläppen bestäms genom mätningar (olika mätintervall) som sedan beräknas till årsmedelvärden och utifrån
dessa beräknas totala utsläppet med hjälp av rökgasflöden. Därför står det ofta både M och C vid metod.
Utsläppspunkt
Parameter
Fastbränslepanna 1 (6MW)
Koldioxid [CO2] 1
Kväveoxid [NOX]
Svaveldioxid [SO2]
Stoft
Kolmonoxid [CO]
Rökgasvolym
Enhet
ton
ton
ton
ton
ton
x103 m3
Delflöde
Utsläppsmängd till
Metod
Totalt
Vatten
X
X
X
X
X
Recipient
Luft
502
14
2
3
6
49 390
C
M,C
M,C
M,C
M,C
C
456
11
3
1
12
43 244
C
M,C
M,C
M,C
M,C
C
1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra
Fastbränslepanna 2 (6MW)
Koldioxid [CO2] 1
Kväveoxid [NOX]
Svaveldioxid [SO2]
Stoft
Kolmonoxid [CO]
Rökgasvolym
ton
ton
ton
ton
ton
x103 m3
X
X
X
X
X
1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra
27 (36)
Utsläppspunkt
Parameter
Enhet
Delflöde
Utsläppsmängd till
Metod
Totalt
Vatten
Recipient
Luft
Avfallspanna 3 (30 MW)
Utsläpp till luft
Rökgasvolym
Koldioxid [CO2]
Stoft
Kadmium [Cd]
Väteklorid [HCL]
Svaveldioxid [SOX]
Kväveoxid [NOX]
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid [CO]
Totalt organiskt kol [TOC]
Dioxin [TCDD-ekv.]
Kvicksilver [Hg]
x103 m3
ton
ton
kg
kg
ton
ton
ton
ton
kg
g
kg
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Utsläpp till Vatten
Renad vattenvolym
Suspenderat material
Kvicksilver [Hg]
Kadmium [Cd]
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly [Pb]
Krom [Cr]
Koppar (Cu)
Nickel [Ni]
Zink [Zn]
Dioxin [TCDD-ekv.]
pH
m3
kg
g
g
g
g
g
g
g
g
g
g
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
424 041
25 928
0,04
0,03
62
0,3
37
2
3
278
0,0064
1
30 984
131
3
115
23
152
961
61
212
844
38 456
0,00008
8,4
M
C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
28 (36)
7.2 Specificering av utsläpp till luft (Totalt P1, P2, P3, oljeanläggningar och elpannor)
7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer)
Utsläppta mängder
Ton/ m /MWh
Svavelhalt
SO2
kg/år
NOx
kg/år
CO2 (fossil)
ton/år
Torv
1 092 ton
0,20 % TS
284 MC
1 612 MC
1 405 C
Trädbränsle (flis)
14 855 ton
0,03 % TS
5 125 MC
24 096 MC
0C
Avfall
72 437 ton
0,15 % TS
317 MC
36 386 MC
25 479 C
Olja [EO1]
417 m3
0,05 vikt%
175 C
45 C
1 108 C
Olja [WRD]
0 m3
- vikt %
0C
0C
0C
14 621 MWh
-
-
-
1 462 C
5 901
62 139
Fossil 29 454
3
Typ av bränsle
Elpannor
Summa
1
Kommentar:
Svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) har beräknats utifrån uppmätt mängd utsläpp samt för olja enligt leverantörsspecifikationer
Koldioxid (CO2) har beräknats utifrån emissionsfaktorer per bränsle enligt ”Systemet för handel med utsläppsrätter”.
M
= uppmätt siffra
= beräknad siffra
MC= utifrån en uppmätt mängd har fördelning beräknats
C
7.22 Utsläpp av stoft
Mätning utförts
ja
resultat bifogas i bilaga: 2-4 (resp.panna)
nej
1
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
mätning
Summering av totala utsläpp som är redovisade i avsnitt 7.1
29 (36)
7.23 Övriga luftutsläpp
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
Ämne
mätning
Enhet (kg/år, ton/år)
uppskattning
Utsläppt mängd
Metod
Se kommentar under tabell
Kommentar:
M
= uppmätt siffra
= beräknad siffra
MC= utifrån en uppmätt koncentration har en total mängd beräknats
C
7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen)
Totalt från verksamheten
varav klorerade VOC
varav aromatiska VOC
_________
_________
_________
ton/år
ton/år
ton/år
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
mätning
7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium
bilaga
ja
nej (understiger krav för redovisning)
Installerad mängd
Förbrukad mängd
38,7 kg
13 kg
Ammoniak
HCFC
HFC
Halon
Bilaga: Redovisningen enl. köldmedieförordningen (SFS 2007:846 med senast införd ändring SFS 2011:825) redovisas som bilaga: 8
30 (36)
7.3 Specificering av utsläpp till vatten, totalt P3
En tabell per provtagningsplats (Nedanstående tabeller är exempel på hur en redovisning kan se ut)
Provtagningsplats:
Analysresultat av
ink
utg (behandl/ brädd etc)
till arv
annat
recipient:Luossajoki
Efter all rening innan utlopp till recipient
Tidsstyrd provtagning
Flödesstyrd provtagning
Kommentar till tabellvärdena:
Tabellen redovisar månadsmedelvärden grundat på egna mätningar (1-2 gånger per månad vid drift) och konsultmätningar (två gånger per år)
Utsläpp till vatten
2013
Villkor 1
Vattenmängd
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
pH
Beräknad mängd utsläpp (g)
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
1
45
30
0,001
0,001
0,05
0,15
0,2
0,5
0,5
0,5
1,5
0,3
Enhet
m3/mån
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
Jan
2938,47
2,5
2,5
0,00004
0,0001
0,0001
0,0081
0,0027
0,0006
0,0007
0,0093
0,8685
Feb
2557,93
4,05
4,05
0,0001
0,0008
0,0005
0,0061
0,0077
0,0025
0,0057
0,0079
0,6800
8,30
Jan
7346
0,1
0,4
0,4
24
8
2
2
27
2552
8,10
Feb
10360
0,3
2,0
1,3
15
20
6
15
20
1739
ng/l
Enhet
g
g
g
g
g
g
g
g
g
g
g
Mar
2479,6
4,85
4,85
0,00005
0,0013
0,0004
0,0085
0,0060
0,0011
0,0014
0,0143
2,2000
0,003
8,10
Mar
12026
0,1
3,2
0,9
21
15
3
3
35
5455
0,000007
Apr
3079,96
2,5
2,5
0,0001
0,0004
0,0025
0,0057
0,0032
0,0033
0,0013
0,0160
1,3000
Maj
3793,4
7,75
7,75
0,0001
0,0004
0,0005
0,0028
0,0038
0,0008
0,0014
0,0125
1,7000
Jun
2985,7
7,25
7,25
0,0001
0,0001
0,0005
0,0042
0,0016
0,0011
0,0008
0,0086
0,1900
8,10
Apr
7700
0,2
1,3
7,7
18
10
10
4
49
4004
8,15
Maj
29399
0,2
1,7
1,9
11
14
3
5
47
6449
7,90
Jun
21646
0,1
0,3
1,5
12
5
3
2
26
567
Jul
Aug
1214,3
Jul
Aug
Sep
2532,25
2,5
2,5
0,0004
0,0270
0,0015
0,0048
0,2700
0,0045
0,0540
0,1300
3,2000
Okt
3119,4
2,5
2,5
0,0002
0,0005
0,0005
0,0027
0,0040
0,0018
0,0009
0,0205
0,6550
8,80
Sep
6331
0,9
68,4
3,8
12
684
11
137
329
8103
9,05
Okt
7799
0,5
1,7
1,6
8
12
6
3
64
2043
Nov
3599,528
2,975
2,975
0,0000
0,0007
0,0005
0,0049
0,0053
0,0021
0,0013
0,0330
0,3480
0,0023
8,80
Nov
10709
0,1
2,4
1,8
18
19
8
5
119
1253
0,000008
Dec
2683,459
5,25
5,25
0,0001
0,0057
0,0005
0,0014
0,0061
0,0019
0,0011
0,0205
1,2700
8,80
Dec
14088
0,1
15,3
1,3
4
16
5
3
55
3408
Villk or enligt SFS 2013:253 101 §, högst ett stick prov per år får översk ridas för respek tive parameter samt för Cd och Hg enligt villk or i tillstånd 2011-02-23, högst 0,001 mg/l som k vartalsmedel.
31 (36)
8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL
8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling
t.ex. brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering)
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Transportör
Mottagare
Anläggning för
Slutligt omhänderslutligt omhänder- tagande (deponetagande
ring, förbränning
etc.)
Bottenslagg
fr. avfalls förbr.
19 01 12
13 086
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
Bottenslagg fr.
avfalls förbr.
19 01 12
0
HRS
Renovest
Deponi
Bottenaska fr.
torv/träförbr.
10 01 01
685
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
Flygaska fr.
torv/träförbr.
10 01 03
60
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponi.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Bottenslagg från avfallsförbränning totalt: 13 086 ton
-
-
13 086 ton transporteras till Kiruna avfallsanläggning (KAA) där det mellanlagras minst 3
månader i cell med lakvattenrening. Materialet genomgår därefter siktning för att få bort
metallskrot och för att sortera fram material som kan användas vid anläggningsarbeten inom
deponin.
0 ton transporterades till Norge för användning vid anläggningsarbeten och sluttäckning av
deponi.
Bottenaska från förbränning av torv/flis: 685 ton
- mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin.
Flygaska från förbränning av torv/flis: 60 ton
- mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin.
8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning
Återvinning sker gemensamt inom hela TVAB. Mängderna/avd är därför inte kända.
Avfallsslag
EWC-kod
Papper
Pappersfpk/well
Metallfpk
Glasfpk
Hårdplastfpk
15 01 01
15 01 01
15 01 04
15 01 07
15 01 02
Mängd/år (ton)
Transportör
Mottagare
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
32 (36)
8.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall (kopia av analysresultat skall bifogas)
Typ av slam
EWC-kod TS-halt Mängd/år Transportör
(%)
Mottagare
(ton)
Slutligt omhändertagande
(deponering, återvinning
etc.)
8.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden:
All bottenlagg siktas och metall återvinns. Efter det används bottenslaggen som byggnadsmaterial
på Kiruna avfallsanläggning.
8.5
Farligt avfall
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Flygaska fr. avfallsförbr.
19 01 13*
1 188
Filterkaka fr.
avfallsförbr.
19 01 05*
Spillolja
Transportör
Mottagare
Anläggning
för slutligt
omhändertagande
Bortskaffnings- eller
återvinningsförfaranden
BDX
Miljöteknikk
Terrateam
Mo i Rana
Deponi
37
Tekniska
Verken
Tekniska
Verken
Kiruna deponi Deponering i cell för
farligt avfall med lakvattenrening
0
Tekniska
Verken
Tekniska
Verken
Ragnsells
återvinning/deponi
Oljeslam blandat
med flis
19 02 04*
7
Tekniska
Verken
Tekniska
Verken
Kiruna kraftvärmeverk
Förbränning
Torvfilter från
lakvattenrening
19 02 09*
0,3
Tekniska
Verken
Tekniska
Verken
Kiruna kraftvärmeverk
Förbränning
8.6 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Förvaringsplats
33 (36)
8.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets
farlighet
Kvalitetskontroller av avfall med fokus på farligt avfall. Kvalitetsmanual för inkommande avfall har setts över och kommer att börja användas när den är helt klar. Vid avvikelse sker återkoppling till leverantörer och straffavgift faktureras. Kampanj ”Jakten på det farliga avfallet”
riktat till skolklasser i Kiruna.
De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt förordningen (1996:971) om farligt
avfall skall bifogas.
9. TRANSPORTER
9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter
Interna transporter
Personbilar:
VW Skåp CSA 818, VW Pickup HSH 223, Renault Master AYD 038, VW Sincro LUO 814,
Mazda 626 JCY, Ford Escort GKG 128, VW Caddy HML178, Citroën UUU 668, Toyota
Hilux CZE 071, VW Transport OUC 238.
Arbetsmaskiner och redskap:
Gaffeltruck Toyota 7FDDF25 körs inom TVAB:s område. Scania CDE 990, Volvo F12 RBK
780, Upptiningsbil Scania LB 85, Slamtank lastväxlare, Vattentankar, Högtrycksspol, Lastbil
STD 890, Elupptiningsaggregat DHA 801, Ånggenerator BINI, Slamtank lastbil BOU 369,
Släpvagn 4P RXU 145, Kompressor, Elverk, Vibratorvält, Bromslufttork, Kombitank-Slam,
Kombitank-Spolning, Släpvagn BSK 213, Läcksökningsutrustning, Filmningsutrustning,
Hjullastare (för bränslehantering och snöröjning), El-gaffeltruck Toyota 7FBMF 25 och gaffeltruck Komatsu FD30-7
Externa transporter
Ingående lastbilstransporter med bränsle till produktion av värme samt el enligt följande:
avfall – 5 959 st, biobränsle – 881 st, eldningsolja - 29 st
Utgående lastbilstransporter med restprodukter från produktion av värme samt el enligt följande: flygaska - 67 st, slagg – 968 st, filterkaka – 7 st
9.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt
Intereg-projekt för att samordna transporter med Norge. Ett resultat av projektet är ett utökat
samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kring avfallshanteringen i Nordkalotten.
Fortsatt utveckling av organisation sker bl.a. i syfte att samordna alla transporter inom bolaget
via avdelning Logistik.
34 (36)
10. OMGIVNINGSKONTROLL
har inte genomförts under året
har genomförts under året för
vatten
luft
buller
mark
Kommentar:
Ledningen går veckoronder där de går igenom hela anläggningen och okulärt kontrollerar
status på ytor utmed anläggningen. Provtagning i recipient sker enligt gemensamt kontrollprogram för Luossajoki. Bullernivåer mäts en gång per år.
En sammanfattning av resultatet framgår
av bilaga nr:
av tidigare inlämnad rapport:
(titel och datum)
Verksamheten är medlem i
Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund
11. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt
och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex
buller, lukt)
●
Kvartalsträffar med miljökontoret
Avdelning Energi har varje kvartal ett möte med tillsynsansvariga från miljökontoret. Där redovisas drift och eventuella driftstörningar av pannor och reningsanläggningar, resultat av miljömätningar samt aktuella projekt och utredningar inom
området.
●
Omorganisation
Från och med februari 2013 tillhör driften av Kiruna Avfallsanläggning (KAA)
avdelning Energi. Omorganisationen genomfördes för att förbättra och effektivisera bränslehanteringen och få ett ökat fokus på en bra bränslekvalitet. Miljörapporten för KAA redovisas separat även i fortsättningen.
●
Möten inom avdelningen
Löpande hålls produktions- och bränslemöten inom avdelning Energi. Där avhandlas frågor kring bränslekvalitet, bränsleleveranser, ronderingar, miljövärden,
driftstörningar och körstrategier.
●
Kontinuerliga möten med våra avfallslämnare
Möten genomförs för att förbättra kvalitet och leveranser av bränsle.
●
Utsläpp av fossil koldioxid
Från och med 2013 ingår även avfallet i panna 3 i handeln med utsläppsrätter vilket innebär att nya emissionsfaktorer för avfall används vid beräkning av det totala
utsläppet av fossil koldioxid. Detta medför att utsläppen inte direkt är jämförbara
med tidigare år.
●
Provtagning i recipient
Tekniska Verken och avdelning Energi ingår med en provtagningspunkt nedströms
värmeverket i ett gemensamt kontrollprogram för recipienten Luossajoki från och
med 2013. Kontrollprogrammet är framtaget tillsammans med Kiruna Kommunpartner och LKAB. Resultaten redovisas i en gemensam årlig rapport från Torne35 (36)
och Kalixälvars Vattenvårdsförbund.
●
Miljöcertifiering
Tekniska Verken har som mål att hela bolaget ska bli miljöcertifierat enligt ISO
14001. Avdelning Energi och enhet produktion som omfattar kraftvärmeverket har
lagt ner mycket arbete under året för att kunna bli certifierade under 2014.
●
Stadsomvandlingen
Som följd av gruvbrytningen och stadsomvandlingen kommer även fjärrvärmenätet och produktionsenheterna att påverkas. Ett flertal förstudier och projekt pågår
för att kunna möta de förändringar som kommer och förbereda för framtida produktion och fjärrvärmeleveranser. Tillsammans med LKAB pågår en översyn av
Kirunas framtida energiförsörjning där spillvärmen är en viktig resurs och energikälla. Både sprickbildningen och vägvalet i framtida energikällor kommer att påverka vilka investeringar som är möjliga att genomföra. Som ett första steg mot det
nya Kiruna har en ny huvudkulvert mot Kirunas nya centrum driftsatts i december
2013.
36 (36)
Bilaga 2
Miljörapport Panna 1
Produktion
Enhet
Tim
Mwh
ton
ton
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Utsläpp till luft
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Svaveldioxid (SO2)
Svavel (S)
Kväveoxider (NOx)
Kolmonoxid (CO)
Antal överskridande CO
Villkor
Bio
100
0,1
600
150
Jan
572
3344
362
1048
Enhet
Jan
knm3
7 875
45
112
mg/Nm3
mg/Nm3
g/MJ
mg/Nm3
mg/Nm3
st
År:
2013
Feb
627
3134
28
1434
Mar
519
2751
0
1184
Feb
8 414
80
23
Apr
262
1452
0
671
Maj
0
0
0
0
Månad
Jun
0
0
0
0
Mar
Apr
Maj
Jun
9 388
49
28
3 686
27
57
0,03
0,01
0,01
0,01
472
262
16
455
211
16
578
162
7
498
38
0
Jul
72
447
0
165
Jul
1 059
13
24
0,00
0
Aug
44
134
0
56
Sep
0
0
0
0
Okt
0
0
0
0
Aug
Sep
Okt
1 975
230
0
0,00
0,01
0,00
0
320
150
1
819
61
0
0,00
0
Nov
477
2669
0
1274
Dec
600
2823
0
1380
Summa:
3173
16754
390
7211
Nov
Dec
7 219
13
72
9 774
11
58
Summa, Medel:
49 390
58
47
0,009
509
123
43
0,00
0,02
0,02
0
429
39
1
504
64
2
Villkor för CO (95 % av driftsdygn <150 mg/Nm3):
Ej uppfyllt
Bilaga 3
Miljörapport Panna 2
Produktion
Enhet
Tim
Mwh
ton
ton
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Utsläpp till luft
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Svaveldioxid (SO2)
Svavel (S)
Kväveoxider (NOx)
Kolmonoxid (CO)
Antal överskridande CO
Villkor
Bio
100
0,1
600
150
Jan
418
2109
241
692
År:
2013
Feb
585
2973
113
1186
Mar
409
2002
0
928
Apr
122
597
0
279
Maj
0
0
0
0
Månad
Jun
0
0
0
0
Maj
Jun
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
knm3
5 555
24
171
6 212
28
64
6 480
37
53
1 833
15
58
mg/Nm3
mg/Nm3
g/MJ
mg/Nm3
mg/Nm3
st
0,05
0,02
0,02
0,02
501
334
23
366
414
26
542
481
22
584
285
8
Jul
411
1959
0
684
Jul
6 104
30
44
0,00
0
Aug
72
299
0
130
Sep
0
0
0
0
Aug
Sep
915
23
69
0,00
0,02
0,02
0
354
206
6
465
159
2
Okt
392
1909
0
642
Nov
341
1554
0
769
Okt
Nov
5 218
14
46
5 450
30
64
Dec
414
1831
0
1031
Summa:
3164
15233
354
6340
Dec
Summa, Medel:
43 244
27
72
0,02
455
271
118
5 478
47
76
0,00
0,02
0,02
0,02
0
397
163
8
423
208
10
466
187
13
Villkor för CO (95 % av driftsdygn <150 mg/Nm3):
Ej uppfyllt
Bilaga 4
Miljörapport Panna 3
År:
2013
Månad
Produktion
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Bränsle: Avfall
Enhet
Tim
MWh
ton
ton
ton
Jan
707
20896
200,9
0
7351
Feb
550
16595
47
0
6585
Mar
728
22428
0
0
8099
Apr
661
20334
100
0
7344
Maj
743
20477
0
40
6894
Jun
527
12811
0
595
3505
Jul
0
0
0
0
0
Aug
438
10225
0
103
4129
Sep
708
19150
0
33
6443
Okt
739
22017
0
56
7546
Nov
707
21714
0
361
7237
Dec
652
19811
0
116
7304
Summa:
7 160
206 458
348
1 304
72 437
Utsläpp till luft
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa, Medel:
knm3
48628
0,07
38619
0,08
42472
0,49
48313
0,10
31958
0,10
20588
0,06
34988
0,02
36930
0,03
0,20
0,50
79,00
6,09
5,20
0,60
0,10
0,50
63,10
6,06
4,00
0,70
0,10
0,50
64,50
6,46
2,00
1,00
0,20
0,50
81,90
6,49
2,90
0,90
0,20
0,90
47,50
4,50
5,30
0,60
0,10
0,80
44,60
5,16
19,10
0,80
0,10
1,50
48,90
6,05
8,80
0,50
36266
0,01
5,5E-05
0,10
1,10
60,30
6,11
6,50
0,40
0,0044
0,0023
33799
0,08
0,20
0,60
59,30
6,75
4,60
0,90
51480
0,08
0,00008
0,20
0,50
59,00
6,44
4,00
0,50
0,026
0,004
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Kadmium (Cd)
Väteklorid (HCL)
Svaveldioxid (SO2)
Kväveoxider (NOx)
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid (CO)
Tot org. kol (TOC)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
Kvicksilver (Hg)
Utsläpp till vatten
Vattenmängd
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
pH
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
ppm
mg/m3
mg/m3
ng/m3
mg/m3
0,10
1,00
59,40
6,32
6,30
0,30
424041
0,10
0,0001
0,15
0,76
60,68
6,04
6,25
0,65
0,015
0,003
Villkor
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
m3/mån
2938
2,50
2,50
0,00004
0,0001
0,0001
0,0081
0,0027
0,0006
0,0007
0,0093
0,8685
2558
4,05
4,05
0,00013
0,0008
0,0005
0,0061
0,0077
0,0025
0,0057
0,0079
0,6800
3080
2,50
2,50
0,0001
0,0004
0,0025
0,0057
0,0032
0,0033
0,0013
0,0160
1,3000
3793
7,75
7,75
0,0001
0,0004
0,0005
0,0028
0,0038
0,0008
0,0014
0,0125
1,7000
2986
7,25
7,25
0,0001
0,0001
0,0005
0,0042
0,0016
0,0011
0,0008
0,0086
0,1900
8,30
8,10
2480
4,85
4,85
0,0000
0,0013
0,0004
0,0085
0,0060
0,0011
0,0014
0,0143
2,2000
0,003
8,10
8,10
8,15
7,90
45
30
0,001
0,001
0,05
mg/l
0,15
mg/l
0,2
0,5
0,5
mg/l
0,5
1,5
0,3
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ng/l
Kvartalsmedel (mg/l)
Kv1
Hg
Cd
0,0001
0,0007
Kv 2
0,0001
0,0003
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1214
2532
2,50
2,50
0,0004
0,0270
0,0015
0,0048
0,2700
0,0045
0,0540
0,1300
3,2000
3119
2,50
2,50
0,0002
0,0005
0,0005
0,0027
0,0040
0,0018
0,0009
0,0205
0,6550
2683
5,25
5,25
0,0001
0,0057
0,0005
0,0014
0,0061
0,0019
0,0011
0,0205
1,2700
8,80
9,05
3600
2,98
2,98
0,0000
0,0007
0,0005
0,0049
0,0053
0,0021
0,0013
0,0330
0,3480
0,0023
8,80
Ammoniak (NH3), dygnsmedel
Kv3
0,00037
0,0270
Jul
Kv4
3
Antal överskridande under året
0,0001
0,0023
Villkor totalt suspenderat material
Villkor
Villkor uppfyllt
100 % < 45 mg/l
Ja
95 % < 30 mg/l
Ja
Kommentarer utsläpp:
* Förhöjda värden av kadmium, zink och bly till vatten, varav kadmium och zink överskrider villkoren. Normalt är halterna låga och reningsgraden hög.
Eftersom tungmetaller inte bildas vid förbränning utan kommer in med avfallet kommer åtgärder vidtas för uppströmsarbete. Informationskampanjer kommer att
genomföras samt även en uppföljning av tidigare plockanalys. Dessutom har ytterligare rening i form av patronfilter och jonbytare tagits i drift.
* Ammoniakhalten överskrider riktvärdet vid tre tillfällen och beror på tillfälliga driftstörningar.
Redovisning och förslag på slutligt villkor för ammoniak till luft är inskickad till tillståndsmyndigheten.
8,80
Summa, Medel:
30984
4,21
4,21
0,0001
0,0037
0,0008
0,005
0,031
0,002
0,007
0,027
1,241
0,003
8,41
Bilaga 5
Bilaga 5: Förenklat flödesschema – rökgasreningsanläggningen vid Kiruna värmeverk
Tillsatser rökgasrening
Stoft
Deponi
Rökgasrening
Tillsatser vattenrening
Katalytisk
kväverening
TM
Panna
Ekonomiser
Kylsteg
(Quench)
Kloridskrubber
(våt)
Elfilter
Rökgasfläkt
Dioxin- och
svavelskrubber (våt)
Rökgasfläkt
Kondensator
Reningssteg
Lut
Aktivt
kol
TM
TM
Sulfater
Restprodukter,
TM = tungmetaller
Tillsatser
Kolslam
(Dioxiner)
TM
Biprodukter
Fällningskemikalier TM
Vattenrening
Behandlingstank 1
pH-justering – pH 9
Samlingstank
Neutralisationstank
NaHCO3
Släckt kalk
Behandlingstank 2
pH-justering – pH 10,5
Behandlingstank 3
Flockning
Flockulerings
medel
Lamellseparator
TM
Andra susp ämnen
Slamtank
Filterpress
Sandfilter
Renvattentank
Filterkakor
Deponi
Kolfilter
Patronfilter
Jonbytare
Recipient
Bilaga 6
Förbrukning av kemikalier vid gas och vattenrening för avfallseldning.
År 2013
Cas-nr
Klassificering
Riskfraser /
Skyddsfraser
Produktnamn
Sort
Kem.
bet.
1305-62-0 R34-35-36/
38/41.S26.
S37/39
Släckt kalk
ton
Ca(OH)2
Vattenrening
50
-
-
1
144-55-8
Natriumvätebikarbonat ton
NaHCO3
Vattenrening
483
1
-
-
Rökgasrening
15
-
-
1
256
-
1
-
X
Rening av SO2
Vattenrening
13 200
1
-
-
X
För sänkning av pH
Ej klassad
Brunkol
ton
1310-73-2 R35.S1/2.S26 Natriumhydroxid
S37/39.S45
m3
64-18-6
Liter
R34.S172.S23 Myrsyra
S26.S45.
17766-26-6 R36.S26.S39
7757-83-7
Ej klassad
Konc pH Nyttjas i:
%
NaOH
45
85
14,0
Totalt
Vart tar ämnet vägen (andel)
Funktion
Vatten Luft Avfall (filterkaka) Förbrukas
Fällningsmedel TMT
Liter
12,5 Vattenrening
3 000
-
-
1
Flockningsmedel
Kg
5,5 Vattenrening
200
-
-
1
Wi-Corro Guard 225
Liter Na2SO3
För höjning av pH
X
För höjning av pH
Rening av dioxin
2 000
Korrosionsskydd
ackumulatortank
84238-53-9
5332-73-0
7173-62-8
1336-21-6
R35.R34.R21. Korrosionsinhibitor
R22.R43.
Ivamin 803
R52/53.R10
C,R34 N, R50 Ammoniaklösning
Liter Ivamin
ton
NH3
24,5
Panna 3
420
Panna3
218
-
1
-
1
X
Korrosionsskydd
x
För säkning av nox
Bilaga 7
Antal överskridande enligt SFS 2013:253
2013
10-minuters medelvärden
Gränsvärde
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
150
7
2
5
2
11
7
0
3
110
18
18
22
205
Gränsvärde
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Villkor
uppfyllt
Ja
30-minuters medelvärden
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
100
20
10
30
10
60
10
4
2
200
50
400
200
4
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
5
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
44
0
0
0
0
0
0
6
0
0
0
0
0
0
7
0
0
0
0
0
0
8
0
0
0
0
0
0
85
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
4
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
7
0
2
0
1
0
0
0
1
0
0
0
10
0
8
Gränsvärde
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5
0
0
0
0
0
0
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol (TOC)
Stoft
Väteklorid (HCl)
Vätefluorid (HF)
Svaveldioxid (SO2)
Kvävedioxid (NO2)
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
Villkor
uppfyllt
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Dygnsmedelvärden
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol (TOC)
Stoft
Väteklorid (HCl)
Vätefluorid (HF)
Svaveldioxid (SO2)
Kvävedioxid (NO2)
50
10
10
10
1
50
200
Villkor
uppfyllt
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Bilaga 7
Kommentarer till överskridanden
2013
Villkor för 10-min värden (CO) innehålls
Villkor för 30-min värden överskrids för CO
Villkor för dygnsmedelvärden innehålls
Kommentarer
En stor del av CO-spikarna beror på problem med ett spjäll för primärluft och fel i en regulator som medförde störningar i driften i september.
Efter vidtagna åtgärder minskade CO-halterna till normala nivåer.
Även driftstörningar i form av häng i bränsleschakt och dålig bränslekvalitet har bidragit till CO-spikar under året.
Åtgärder för att minska antal överskridanden:
Fortsatt arbete med förbättrad bränslekvalitet
Förbättring av egenkontroll och kontinuelriga driftmöten
Bilaga 8
Panna 1 CO-månadsmedel (mg/Nm3)
400
200
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
"Panna 1 2012"
Okt
"Panna 1 2013"
Nov
Dec
"Panna 1 2013"
"Panna 1 2012"
Panna 2 CO-månadsmedel (mg/Nm3)
1500
1000
500
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
"Panna 2 2012"
Okt
"Panna 2 2013"
Nov
Dec
"Panna 2 2013"
"Panna 2 2012"