Ett hus med plats för både Som ett lysande orangerött landmärke syns Vara konserthus på långt håll över Varaslätten. Ett kulturens hus som är sammanbyggt med kommunens gymnasieskola och som används lika mycket av eleverna på dagarna som av musik- och teaterälskare på kvällstid. TEXT AGNETA TJÄDER FOTO CHRISTER HALLGREN Konserthuset har formen av en silo och sticker upp som ett landmärke över Varaslätten. I den stora konsertsalen står de röda stolarna vackert mot den ljusa träinredningen. Här används scenen såväl av våra största artister och orkestrar, som av skolans elever. Många var både tveksamma och kritiska när planerna på det nya konserthusbygget kom upp i början av 2000-talet. Var det inte väl magstarkt av en liten landsbygdskommun att bygga ett kulturhus med en konserthall, stor nog att rymma en hel symfoniorkester och över 500 åskådare och därtill två mindre salonger, bibliotek, restaurang, konferensutrymmen och danssal? Men beslutet var helt rätt, har det visat sig. Lagmansgymnasiet har sedan byggnaden invigdes för tre år sedan kunnat utökas med ett estetprogram, och den stora konserthallen används på dagtid som aula. Restaurangen, där det kvällstid serveras trerätters menyer för teatergästerna, är lunch18 AKTU E LLT MÅLE R I N R 3/2006 matsal för skolelever och konferensgäster på dagarna. I byggnaden finns också ett nytt skolbibliotek och nya lektionssalar samt två föreläsningssalar, som används både för fullmäktigesammanträden, konferenser, mindre teater- och musikföreställningar och av skolan. Det drygt 4 000 kvadratmeter stora konserthuset med sin runda form är egentligen en tillbyggnad till gymnasieskolan, och på ett sinnrikt sätt har de båda byggnaderna integrerats i varandra. Korridoren från skolbyggnaden från 80talet mynnar ut i konserthusbyggnadens foajé, som i sin tur ligger öppen mot restaurangen. Vid trappan mot övervåningen porlar en fontän, och strax intill finns en cafete- undervisning och kultur Ett stilla vattenfall som porlar i entréhallen, där tegelväggarna putsats blå. En plats där eleverna samlas på rasterna och kan ta en fika vid de runda borden. Och inget klotter någonstans! ria. Bakom glasväggar vid sidan om dörren till fullmäktigesalen ligger biblioteket på 350 kvadratmeter i två plan och fönster längs en hel vägg. ALLTSAM MANS B ÖRJADE M ED en diskussion om kommunen skulle satsa på sin gymnasieskola, som behövde byggas ut. Matsalen och biblioteket var för små, det fanns ingen aula och man ville utöka med fler program och därmed fler elever. Tanken på att kombinera skolan med ett kulturhus kom då upp. Kontakter togs med Västra Götalandsregionen, och så småningom föddes konserthusidén. Ett konserthus finns inte någon annanstans i regionen, förutom i Göteborg. Kommunen kontaktade även Göteborgssymfonikerna för att få tips om scenstorlek och akustik. Detta ledde så småningom till att symfonikerna utsåg Vara konserthus till sin andrascen – en verklig fjäder i hatten för kommunen. i konserthuset är tegelrött, blått och grått. Färgerna går igen i såväl väggar och golv som gardiner och möbeltyger. I de lokaler som används av skolan är grundfärgen gul – både i den gamla byggnaden och i den nya delen. Många av innerväggarna är av glas och ger fri sikt genom en stor del av lokalerna. Det som slår oss DE G ENOMGÅE N DE FÄRG ER NA N R 3/2006 AKTU E LLT MÅLE R I 19 I den nya skoldelen är korridorerna gula liksom i den gamla delen. Men det röda och blå i konserthuset går igen i lektionssalarna. är att vi ingenstans ser något klotter eller annan förstörelse. Eleverna mår bra i sin vackra skola och är följaktligen rädd om den. I den stora konsertsalen håller man vid vårt besök på att förbereda en teaterföreställning med 150 medverkande lågstadieelever från kommunen. På samma scen har artister som Richard Wolf, Benny Haag, Alice Babs, Povel Ramel, Lill-Babs och – givetvis – Göteborgssymfonikerna tidigare stått. Och på dagtid nyttjas den vackra äggformade lokalen som aula åt gymnasieeleverna. Ett flexibelt utnyttjande är grundidén med byggnaden. – Konserthuset har cirka 60 egna arrangemang per termin på kvällstid, berättar Eva-Lotta Swantesson, som är samordnare på Konserthuset. Räknar man in inhyrda arrangemang används salen 150 kvällar per termin. Den utnyttjas alltså nästan varje kväll året om, vilket är mer än vi vågade hoppas på. Stora salen rymmer 507 åskådare – 369 på parkett och 138 på balkong, och samtliga platser har en likvärdig och bra akustik med hörslingor och infälld skrivskiva på varje stol. Scenen är 13,8 meter bred och 9 meter djup och kan lätt förstoras ytterligare. Svarta stolar med röd klädsel står vackert mot ljusa björkväggar. EN HELT ANNAN FÄRGSTÄLLNING har Lilla salen, som har lysande blå väggar och mörkare blå klädsel på stolarna. Den har 67 sittplatser och lika bra akustik som den stora salen. N R 3/2006 AKTU E LLT MÅLE R I 21 I fullmäktigesalen, där Varas fullmäktige sammanträder varje månad, finns 48 sittplatser i gradäng och 16 åhörarplatser, och här är stolarna mörkgrå mot väggar av björk. Den ljusa restaurangen med en lång fönstervägg följer upp färgsättningen med blått och tegelrött i stolssitsarna och gardinmönster, och köksdelen har mörkblått kakel. Cafédelen är i grått och svart, och det grå går igen i kalkstensgolvet i entréhallen. I konserthuset finns också en danssal, som även kan användas för teater eller konferenser, tre klassrum/konferenssalar med plats för 30 personer vardera, fem grupprum av varierande storlek, tre rum för lärararbetsplatser och olika personal- och förrådsutrymmen. Det stora luftiga biblioteket har dubbel takhöjd. En hel fönstervägg vetter ut mot skolgården och den andra långväggen – också i glas – mot entréhallen. Ena kortväggen är blå medan den andra är röd, och en spiraltrappa leder upp till ett övre plan med lugna studieplatser. – I DÉN TI LL KONSERTH USET kom från kommundirektören, Gert Norell, berättar Eva-Lotta. Från början tänkte man sig en investering på 55 miljoner kronor, men kostnaden steg betydligt när man började tänka i lite större banor. Många politiker var betänksamma och man diskuterade att dra ner på kostnaderna genom enklare material. Men skillnaderna hade inte blivit särskilt stora. Slutsumman stannade vid mellan 90 och 100 miljoner, och kommunen har klarat detta utan höjd kommunalskatt. Inför bygget bildades Vara kulturråd, som består av olika föreningar som har med kultur att göra. Dessa fick se ritningar och förslag under resans gång och hade också möjlighet att komma med egna förslag och kommentarer. Konserthuset hade alltså redan från början en bred förankring i bygden. I kommunen finns 16 000 invånare, varav 4 500 i tätorten. Men upptagningsområdet till konserthuset är betydligt större. Inom fem mils radie finns Lidköping, Skara, Grästorp, Nossebro, Herrljunga och Falköping med tillsammans 250 000 invånare. De tillresande är ännu fler. Många besökare kommer från Lidköping, Vårgårda, Alingsås, Skövde och – inte minst – från Göteborg. Konserthuset satsar på en stor bredd i programmet. Här kan man uppleva såväl klassisk musik och teater som dans, jazz, rock/pop/blues, folkmusik, barnföreställningar, föreläsningar och äventyrsserier. Byggnaden används flitigt av estetprogrammets elever, som både ger föreställningar och har workshops under utbildningstiden. Varje elev i alla Varas grundskolor ska också besöka konserthuset minst en gång per termin. Det är då viktigt att bjuda på så bra program så att deras intresse för kultur väcks och ökar. KONSERTH USET HAR R ITATS AV Kjell Hadin och Katalin Fredriksson på Arkitekttriangeln i Trollhättan, som vann en arkitekttävling, utlyst av kommunen. Mycket av arbetet har skett gemensamt, men Kjell har haft huvudansvaret för byggnaden och Katalin för inredningen. – Med den runda formen ville vi göra huset till ett landmärke, ett utropstecken, säger Kjell. Samtidigt ville vi anspela på en silo. Vara är ju en landsbygdskommun med mycket jordbruksmark. Den mustiga tegelröda färgen gör att huset syns och uppmärksammas. Ingen som åker förbi kan missa det. – Invändigt tog vi upp den röda färgen, som ger trivsel och är bra ur orienteringssynpunkt. Den kombinerade vi med två avvikande färger – blått i olika nyanser och mörkgrått. Skollokalerna fick en varmgul grundton liksom i den gamla skolbyggnaden. Övergången från skola till konserthus är därmed tydlig. Konserthusets fasad är av fasadtegel med infärgad puts i en varmröd ton, och även inomhus är större delen av väggarna av samma material. Måleriarbetena har utförts av Lasses Måleri AB i Nossebro. Bibliotekets ena kortsida är röd, den motstående blå, och färgerna tas upp i möbler och gardiner. 22 AKTU E LLT MÅLE R I N R 2/2006 3/2006