Ta del av hennes powerpointbilder som ger oss en
Kontakt mellan barn/unga i familjehem och deras föräldrar Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Ins<tu<onen för socialt arbete Göteborgs universitet Föreläsningens uppläggning: • • • • Forskningsresultat Familjehemmens röster Föräldrarnas röster Avslutning Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet • En privat familj används för ett kvalificerat offentligt uppdrag – som påverkar familjens alla medlemmar • ”Mycket väl godkända” föräldrar förväntas samarbeta med föräldrar som fått ”underkänt” • Föräldraskapet delas med socialtjänsten • Skapar en särskild sorts familj, där ansvar, planering och beslutsfattande är delat mellan tre parter Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Ny kunskap -‐ nya perspek<v • Psykodynamiska teorier om barns utveckling förändrade synen på barns behov • Forskningsprojektet ”Barn i kris” (början av 1980-‐ talet) betonade betydelsen av barns kontakt med biologiska föräldrar • Uppdraget som familjehem förändrades -‐ från ersäPningsförälder <ll komplePerande förälder Kontakt mellan föräldrar och barn i familjehem ”Vård utanför det egna hemmet bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och kontakt med hemmiljön. Inriktningen bör vara återförening” • EP familjeorienterat perspek<v – Fokus på förebyggande arbete – Föräldrar behåller vårdnaden vid en placering – SySet med placeringen är barns återförening med föräldrarna • Familjehemsföräldrar är ”komplemenTöräldrar” -‐ inte ”ersäPningsföräldrar” Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Hur skall kontakten uTormas? • ”Tanken att placerade barn och ungdomar i stort sett alltid far väl av att ha kontakt med sina biologiska föräldrar har under lång tid haft närmast paradigmatisk status både i Sverige och i andre länder, men underlaget för detta paradigm har under senare år ifrågasatts.” (Lundström o Sallnäs 2009) • Lundström o Sallnäs (2009): – 52 % ville ha mera kontakt med sina föräldrar – En fjärdedel av ungdomarna (n=266) träffade inte föräldrarna regelbundet, ville inte bo med dem, och tyckte att de hade det bra i familjehemmet – 20 % hade inte haft någon kontakt med föräldrarna under det senaste halvåret – Många önskade mera kontakt med sina syskon Vad säger forskningen? • Stabilitet och identitet centralt. Förenar de båda ”skolorna” som tidigare utgjorde en kontrovers (Behovs- och relationsskolorna) • ”Det stora problemet är inte hur kontakten skall regleras och begränsas, utan hur man skall hjälpa och uppmuntra föräldrar att bibehålla kontakten för barnens skull” (Thoburn) • Bibehållen föräldrakontakt är något annat än bibehållen familjetillhörighet (Andersson) • Känslan av varaktighet kommer inte genom lagen utan genom en tyst överenskommelse med barnets mamma (Andersson) • I stort oenighet om umgänget. Diskussioner, förhandlingar, rättssaker. Föräldrarna ville ha mer umgänge, familjehemsföräldrarna mindre (Havik) Motsägelsefulla forskningsresultat • Kontakt med föräldrar förbäPrar barns sociala och känslomässiga utveckling • Kontakt med föräldrar försvårar barns anpassning, gör dem hyperak<va och aggressiva, deprimerade och ångesTyllda • Kontakt med föräldrar är en skyddsfaktor för några barn, en riskfaktor för andra Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Triselio<s studie. • Viktig del av uppdraget - Triseliotis påpekar att få fosterföräldrar uppgivit detta som motiv – Två tredjedelar - ansåg att det var bra för barnen. Negativa- om barnen utsatta för övergrepp – 55 procent upplevt svårigheter vid besöken – 10 procent hade övervägt att avbryta placeringen p.g.a svårigheter med föräldrar Sinclair et al: • 40 procent av familjehemmmen var nöjda med kontakten med biologiska föräldrar • Det familjehemmen fann som mest problema<skt var barnens beteende eSer besöken – regression, mardrömmar, rastlöshet och förvirring. Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Föräldrars upplevelser: (Havik & Moldestad) • Svårt att visa känslor, eller få ta ansvar när umgänget var i familjehemmet • Alla ville bli erkända som en viktig familj för barnet • Några föräldrar såg det som att om de accepterade och samarbetade så skulle de bli belönade med att få en större plats i barnens liv. Blev besvikna när det inte blev så. • Svårt att se att barnen såg familjehemmet som sin primära familj • Svårt att fylla umgängestiden med mening • Barnet kan ha alltför stora förväntningar på att allt skall vara perfekt då de träffas. • Föräldrarna vågade inte alltid fråga barnet om besöken- var rädda för att barnen inte ville komma på besök Barnens upplevelser (Andersson) • Svårt att hantera (återkommande) besvikelser. Att känna sig bortprioriterad • Barnen betonar att de vill vara vanliga. • Mycket kompetenta barn – de förstod varför de inte kunde bo hemma • Barnen uppskattade familjehemmet – trygghet, stöd, tillhörighet • Om barnen kände sig trygga i familjehemmet blev det också lättare att tala om föräldrarna och förhålla sig till att de hörde till två familjer • För en del barn kunde det bli till en fördel – något som gjorde dem bättre än andra – att ha två familjer 16 unga om kontakten med föräldrarna (Från vård <ll vuxenliv) • Två ungdomar hade mammor som avlidit • Två ungdomar hade mammor som var okontaktbara på grund av gravt missbruk • Tolv ungdomar uppgav sig inte ha någon kontakt med sin biologiska mamma • Endast två ungdomar uppgav att de hade en någorlunda stabil kontakt med sin pappa • Kontakten med föräldrarna var ofta sporadisk, oförutsägbar, och skedde många gånger endast på ungdomarnas initiativ Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Ins<tu<onen för socialt arbete, Stockholms universitet ESer placeringens slut • Flera har återupptagit kontakten med föräldrar som tidigare varit frånvarande • Men – återupptagen kontakt innebär inte alltid att det finns ett stöd från föräldern • Föräldrars egna problem medför fortfarande ett mer eller mindre obefintligt stöd Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Ins<tu<onen för socialt arbete, Stockholms universitet Kontakt med föräldrar eSer avslutad samhällsvård • Många föräldrar har själva en problema<sk livssitua<on • Placerade barn som blir kvar i familjehem eller HVB-‐hem <lls de är tonåringar förenas återförenas sällan med sina föräldrar • För placerade unga över 18 år är median<den I vård ca 4 år • Kontakten med föräldrarna blir glesare ju längre placeringen varar • Vid 18 års ålder hade vart sjunde barn som varit i vård fem år eller mer förlorat sin mor eller båda föräldrarna, vid 25 års ålder handlar det om nästan vart cärde barn. • Här finns eP problem kopplat <ll det familjeorienterade perspek<vet Familjehemsföräldrarna i min avhandling: 366 enkätsvar – Intervjuer med 34 familjehemesföräldrar • Olika slags upplevelser - både positiva och negativa • Medvetenhet om betydelsen av kontakt ”Då är halva jobbet gjort!” • Ändrad inställning över tid • Osäkerhet vid besöken • Ofta en affär mellan de två mödrarna • I enkäten – förvåning över vad som uppfattas som ”en stark föräldrarätt” Posi<vt: • Jag tycker aP det har berikat mig i miP liv så mycket, aP vara fosterförälder... så jag säger det aP jag kan rekommendera det <ll andra människor, för jag tycker aP det är en sån berikande del aP det är en sån massa mer människor som man lär känna... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Nega<vt: • AP veta aP där skall man träffa någon som dagen innan har skällt ut en, så aP man inte är värd eP röP öre. Man vet ju inte vad man möter på andra sidan dörren, och det känns inte bra. Dom gör oss o<llräckliga inför Marcus. Och det känns ju varje gång han kommer därifrån....dom förmedlar tydligen en känsla i honom, aP vi inte är bra.... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Om kontakten: • Kontakten med föräldern, den är A och O, hur man sköter den. Och där skall man inte säPa sig och tro aP man är någon besserwisser, utan där får man hålla sig, inte släppa dom för mycket inpå sig, men sam<digt så får man ju ändå försöka räcka ut handen, och möta...så aP det blir bra för barnet, för det är ju barnet det gäller. .... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Betydelsen av en god kontakt: • Det har hänt aP mamman har ringt, och när vi säger det så säger Dora ”ja, det är väl den där jädra morsan!” hon pratar inte ens om henne... Men det är som vi har sagt, aP hon får säga själv när hon vill träffa henne, det är inget som vi skall tvinga henne <ll, och det har vi talat om för mamman och hon accepterade det, och hon har varit här många gånger, och då har hon bara sult och pratat med oss. Hon ser ju oss som kompisar och det är väl det som gjort aP det är så läP.. Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Höga krav på familjehemmen • Jag tycker aP det känns som om det förväntas av en aP man skall vara så öppen och trevlig mot de biologiska föräldrarna. Man skall samarbeta <ll det yPerstas gräns och man skall kunna förbise den uppgjorda planen därför aP det passar föräldern bäPre... så man får vara väldigt vaksam, så aP man inte åsidosäPer sig själv för mycket, sam<digt som man skall lyssna på föräldrarna och deras problem, och det är en jäPejobbig bit Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Mamma kan inte spela spel… • Fast hon bryr sig inte om Mia överhuvudtaget när hon är här. Hon vill dricka kaffe och äta middag och prata.. • I: Kan man hjälpa henne med dePa på något säP, så aP hon ser Mia? • Susanne: Ja, jag försöker aP göra så aP de kunde göra något <llsammans.... Sist när de var här nu, i fredags, då sa jag <ll Mia innan hon kom då aP ”då kanske du och mamma kan spela eP spel eller någon<ng, ni kanske kan gå <ll lekplatsen själva” och då ville ju inte hon det, ja, då skulle ju jag eller Olivia följa med, eller Olle. Så det verkar som om hon inte ville vara själv med mamma. ”Mamma kan inte spela spel”.... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Osäkerhet vid besöken: • Det är just den stunden dom är här, då kan man inte med aP ta upp dom och gossa med dom, för dom barnen vi har är väldigt gossiga barn allihop. Och det känner jag då när föräldrarna är här, det kan inte jag göra... jag kanske kan, men man gör det inte, jag är lite rädd för... jag tycker det är jobbigt.. Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet När föräldrarna inte kommer • Det känns jobbigt... för då säger man aP nu är det spikat de här helgerna.... för han är ju så stor så han vill veta när han skall hem, och så kommer helgen, och så blir det ingen<ng. Och då får vi bara siPa och vänta på nästa samtal från socialsekreteraren... Men idag så säger jag inte längre något. ”Vi får se”... säger jag... Jag skulle vilja aP dom ställde krav på mamman, för som det är nu så får hon bolla hur som helst, det är ingen som säger <ll henne aP nu håller du på det som vi har bestämt.... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Familjehemsföräldrarnas egna barn: • Ca 50 procent tyckte inte aP föräldrarnas besökt i hemmet påverkat dem • 10 procent tyckte besöken varit posi<va • 30 procent tyckte besöken varit nega<va • (övriga 10 procent osäkra eller svåra aP kategorisera ”Biologiska barns” uppfaPningar om kontakten • Positivt – om föräldrarna relaterar adekvat till fostersyskon • Negativt – om besöken upplevs som intrång – om föräldrarna har missbruksproblem – Om föräldrarna utsatt syskonen för övergrepp: • Genom bb får vi också kunskap om hur kontakten påverkar fostersyskon – oro för hur fostersyskon har det vid besöken – ilska mot föräldrarna då de sviker fostersyskon. • Allmänna Barnhuset bjöd 13 föräldrar att vistas 3 dagar på Sätra Bruk – 12 kvinnor, en man • Fokusgruppintervjuer i olika konstellationer • Spelades in, transkriberades • Boken ”Föräldrars röster” Ingrid Höjer • Intervjuer med 16 föräldrar – 14 kvinnor, 2 män • Rekryterade på olika sätt: – 2 frivilligorganisation – 7 annons i Metro – 7 socialtjänsten • En fokusgrupp • Transkriberats, analyserats i NVIVO • Samarbete med forskare från England och Norge Före placeringen -‐ föräldrarnas synpunkter • Delaktighet – Att få vara med i planeringen • Det gick bra till alltså helt enkelt för vi hade en underbar socialsekreterare då. Och jag fick ju faktiskt åka och titta på flera familjehem innan jag valde det här (Anna) • Information – Att få veta vad som skall hända, vilka alternativ som kan finnas • Respekt – Att bli lyssnad till • Relation – Att möta samma person, slippa upprepa sin historia Ingrid Höjer Krisreak<oner • Tydliga krisreaktioner tolkas som aggressivitet, fientlighet - används i ”bevisföringen” som kriterier på bristande föräldraförmåga • Uppenbara krisreaktioner uppmärksammas inte - känslor av förtvivlan • Beslut fattas utan att föräldrarna förstår dess konsekvenser Ingrid Höjer Samarbete med familjehemmet – från föräldrarnas perspek<v • Information till familjehemsföräldrarna viktigt • Familjehemsföräldrarna måste ha klart för sig vad uppdraget innehåller - att samarbete med föräldrarna ingår som en självklar del • Även kontakt med barnets övriga nätverk ingår i uppdraget Ingrid Höjer Samarbetet fungerar väl när • Föräldrarna blir tillfrågade om sin åsikt • Föräldrarna får delta i beslut om barnet • Föräldrarna blir informerade om barnets vardagsliv - stort som smått • Föräldrarna känner sig välkomna i familjehemmet Ingrid Höjer Samarbetet blir problema<sk när • Föräldrarna känner sig ovälkomna i familjehemmet • Konkurrens uppstår mellan föräldrar och familjehemsföräldrar • Föräldrarna hålls utanför viktiga beslut som rör barnen Ingrid Höjer Föräldrarnas perspek<v på samarbete • Samarbetet fungerar så länge som föräldrarna intar en underordnad position - en asymmetrisk relation utgör förutsättningen för samarbete med familjehemmet • Om föräldrarna blir mera ”jämlika” och ställer krav kan samarbetet bli problematiskt • Känslan av att vara i underläge verkar hämmande, svårt för föräldrarna att uttrycka en egen vilja och ha egna synpunkter Ingrid Höjer • Oro för att barnen skall välja familjehemsföräldrarna • Sorg över allt de missat i barnens liv • Frustration över att inte få dela med sig av sin föräldrakunskap, även till familjehemmet • Men också lättnad över att ha fått hjälp, över att ha någon att dela barnen med Ingrid Höjer • ”Där sitter ju jag och inte ser in alls. Då undrar man om nån tänker på hur jag känner mig. Hur jag reagerar? Allt hemskt som jag föreställer mig kan hända – när det bara är lösryckta saker jag får veta. Dom har ju hela sammanhanget, medan jag bara har urklipp – som jag skall pussla ihop – och det blir ett pussel på fem tusen bitar, och det är inte lätt att få ihop” (Inger, intervjustudien) Ingrid Höjer ”En dålig mor” • Känslan av att vara ”en dålig mamma” är framträdande – Men jag har ju känt mig i underläge hela tiden men det / …./ det ligger mycket på mig också att man har den här skammen och skulden och tycker att man är en dålig mamma som inte har klarat av det här då (Gunilla). • Påverkar förhållandet till familjehem och socialtjänst, men också till de egna barnen Ingrid Höjer Olika erfarenheter av samarbete med familjehemmet • Flera föräldrar hade sina barn i flera olika familjehem • Radikalt olika utformning av samarbetet – Välkomnande familjehem som inte kritiserade, och som bjöd in till delaktighet – Familjehem som uppfattades som ogästvänliga, som att de helst ville ha barnen för sig själva, och som kritiserade föräldrarna • Hur kan vi förstå/hantera en sådan skillnad? Ingrid Höjer Umgänget med barnen • Det är svårt att använda tiden väl när umgänget sker i familjehemmet • Umgänge i det egna hemmet är att föredra - om det går att genomföra • Om det inte går - kan umgänge på neutral plats vara en bättre lösning • Föräldrarna jämför sig med familjehemsföräldrarna - tycker sig ha mindre resurser, mindre att erbjuda barnen Ingrid Höjer Cecilia: • Det var ju fruktansvärt känslomässigt laddat. Inte aP komma, men aP gå…. Och jag vet aP jag mådde ju dåligt men liksom, det skulle jag ju inte visa för honom... och man la på en mask. För det vet jag ju nu eSeråt aP den har ju han skådat igenom, men då tyckte jag ju aP jag var väldigt duk<g och samlade ihop mig för den stunden jag skulle träffa honom. Men han tyckte ju det var jäPeroligt när jag kom. Och vi var ute och lekte och vi var i hans rum och ... och såhär då va. Men visst, det var ... det kändes ju fruktansvärt aP han inte bodde hos mig! Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Cecilia om delak<ghet • Och sen hePe det ”nej men nu är Christoffer så stor så han vill inte aP mamma ska komma på skolavslutningen”. Jag har inte fåP vara delak<g i skolan fast jag har velat komma på föräldramöten, träffa med läraren. Jag har inte fåP göra nån<ng. Och det är jag så besviken på aP jag inte fåP vara delak<g för aP ... det är forTarande jag som är Christoffers mamma. Hon (familjehemsmamman) har hållit mig ute från skolan totalt. För aP hon tror ... hon tror aP Christoffer skulle fara illa om hans klasskamrater får veta aP jag, aP Christoffer har en annan mamma. Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Barnens situa<on • Viktigt att ge barnen en chans att få lugn och ro i familjehemmet • Flera berättar om att barnen på många sätt har det bra i familjehemmet • Barnen tar mycket ansvar, både för föräldrar och fosterföräldrar • Viktigt för barnen att samarbetet fungerar • Barnen behöver ett eget ”ombud” Ingrid Höjer Svårigheter i samarbetet med familjehemmet kan orsakas av • Skilda uppfattningar om placeringens mål • Den asymmetriska relationen– känslor av underlägsenhet • Ojämlika resurser Ingrid Höjer Föräldrarnas förutsäPningar • Föräldraskapet som individuellt projekt – en försvårande faktor? • En motsägelsefull situation:Föräldrarna har inte klarat att ta ansvar för sina barn - samtidigt förutsätts de klara samarbetet med socialtjänst och fosterföräldrar – ”Försiktig anpasslighet” - kan tolkas som passivitet – Aktivt engagemang - kan tolkas som ”besvärlighet“ Ingrid Höjer En professionell utmaning • Kontakt mellan barn och föräldrar skall all<d ses som eP komplext system av rela<oner • Rela<oner ändras över <d – och så också kontakten mellan barn och föräldrar • Socialtjänstens stödjande insatser vik<ga för aP hålla kvar föräldrarnas engagemang • ForTarande mycket begränsad forskning -‐ få dokumenterade forskningsresultat om effekten av kontakt mellan placerade barn och deras föräldrar Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet AP ha två mammor: • Jag är Annas mamma, och hon har en mamma <ll, det är två mammor, men ingen av oss är på låtsas, alla är på gravaste allvar mammor, och det finns ingen som är på låtsas. AP man har två mammor det har jag ju arbetat med i alla år, ända sen hon var bebis, aP göra dePa väldigt posi<vt aP hon har två familjer... och vara väldigt tydlig med aP hon har två familjer ... och aP båda är betydelsefulla, och aP ingen gör skillnad på henne..... Ingrid Höjer, Ins<tu<onen för socialt arbete, Göteborgs universitet Publika<oner: • • • • • Höjer, I (2007) Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem? Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset 2007:2. Höjer, I (2008) ”Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?”. I tidningen Familjehemmet, nr 1, 2008, s 9-12. Höjer, I (2009) Birth Parents Perception of Sharing the Care of Their Child With Foster Parents. Vulnerable Children and Youth Studies 2, pp 161-168. Schofield, G, Moldestad, B, Höjer, I, Ward, E, Skilbred, D, Young, J & Havik, T (2011) Managing Loss and a Threatened Identity: Experiences of Parents of Children Growing up in Foster Care, the Perspectives of their Social Workers and Implications for Practice. British Journal of Social Work 41, pp 74-92. Höjer, I (2011) Parents with children in foster care – how do they perceive their contact with social workers? Practice, Vol. 23, issue 2, pp 111 – 123. Ingrid Höjer
© Copyright 2024