Furu för framtiden
En informationsskrift från Rörvik Skog Furu för framtiden... 1-2015 SkogsAffärer Flödet av timmer har varit mycket gott under hela vintern. Priserna är goda och utbudet av skog på rot är högt. Men avverkningsförhållandena har inte varit optimala. Visst är det roligt att kunna spåra upp en riktig basväg för kommande vinteravverkning. Och sedan efter kyla få rejäl tjäle i vägen. Detta har inte gått den här vintern utan man har fått välja avverkningar med bra vägar och markförhållanden. Att som skogsägare se till att man har ett bra vägnät kommer framöver att ha ännu större betydelse. Industrin behöver varor över hela året och flödena måste fungera. Vi har nu i några utgåvor fokuserat på tallen och jag hoppas nu att vi alla hjälps åt att föryngra. Med tall på boniteter som lämpar sig för tall. Stormen Egon drog fram i början av året och blev som väl var inte så omfattande som först befarats. Omfattningen tonades ner rejält av många större aktörer. Min bedömning är dock att det lokalt är en hel del skog som ligger. Eftersom det är mycket spridda träd är det väldigt viktigt att man tar tag i detta omgående och får ut det till väg. Granbarkborren och randiga vedborren väntar inte på att vi ska bli klara. Vi har nu en härlig tid framför oss med längre och ljusare dagar. Håll koll på din skog och var aktiv! Sandsjöfors i Mars Lars-Erik Johansson Full fart framåt - Sedan vi blev helägda av Gunvor Group har investeringsbenägenheten ökat rejält, säger Per Rodert, VD för Rörvik-koncernen. Gunvor Group är långsiktiga och starkt engagerade i verksamheten. Rörvik har nu fullt fokus på att öka produktionen genom effektivisering och återgång till ett högt kapacitetsutnyttjande. Under 2014 har produktionen ökat med 44 % till 638.000 m3. 2015 kommer produktionen att öka ytterligare till c:a 800.000 m3. Och målet är att öka effektiviseringen och kapacitetsutnyttjandet ytterligare. Under hösten och vintern har en rad investeringar gjorts i flera av sågverken. I Boxholm har framför allt ett antal flaskhalsar byggts bort för att få bättre flöde i produktionen. Snabbare och säkrare I Myresjö har investerats c:a 10 miljoner i såväl såghus som råsortering och ströläggning. - I sågen har vi trimmat upp utrustningen så att vi kan få ut nästan samma volym sågat virke per tidsenhet när vi kör klenare dimensioner som när vi sågar grövre, säger Tommy Halldin som är produktionschef på sågen. - Vi har också investerat i ett sytem som ger oss både bättre precision i sågningen och bättre sågutbyte. Ströläggningen har också snabbats upp för att få fram virket säkrare och bättre och här pågår just nu den slutliga intrimningen. Slutligen har man investerat i en sprickindikeringsutrustning för att förebygga olyckor med sågbanden. - De här investeringarna gör oss både snabbare, stabilare och säkrare. Och målet är att med de här åtgärderna kunna öka produktionen med c:a 25.000 m3 sågad vara på befintlig tid. Tre torkar för ökad kapacitet I Rörvik har man gått över på tvåskift för att öka produktionen. Och i slutet av mars togs de tre nya torkarna i bruk för att ta hand om det ökade virkesflödet. - Med detta har vi kunnat öka den årliga produktionen med c:a 30.000 m3 sågad vara, säger Lars-Johan Svensson, VD på sågen. En buffertdel har också installerats för att få ett bättre flöde och till semestern görs ytterligare en investering i ströläggningen. - Vi kan inte göra det förrän då, avslutar Lars-Johan. Vi måste ju såga också! Håkan Lind Vice VD från 1 maj Rörvik Timber förstärker nu ledningsgruppen med en nyinrättad befattning som Chief Operating Officer tillika Vice VD som tillträds av Håkan Lind den 1 maj. Håkan Lind kommer att få ansvar för koncernens produktion vid de sju sågverken och de två förädlingsenheterna i Myresjö och Tranemo. Håkan Lind är 50 år och har en gedigen bakgrund inom branschen, bl.a. som affärsområdeschef för Holmen Timber. Den här tjänsten är ytterligare ett led i vår strävan att öka produktionstakten och kapacitén och samtidigt sänka våra kostnader. Vi hälsar honom hjärtligt välkommen i företaget. Välkommen till SkogsElmia! Välkommen till vår monter på SkogsElmia i Bratteborg utanför Vaggeryd. Vi bjuder på kaffe och kaka. Och givetvis information om vad vi kan göra för dig i skogsbruket. där maskiner och senaste teknik för modernt skogsbruk visas upp sin rätta miljö. Ett utmärkt tillfälle att prata avverkning och skogsvård med våra kunniga inköpare. Vi är till för dig och vill gärna hjälpa dig att få bästa möjliga avkastning på din verksamhet. Rörvik är nu helägt av Gunvor Group - ett av världens starkaste energihandelsbolag. Det gör oss mer än någonsin till en stark partner i skogsbruket. SkogsElmia är världens största skogsmässa Välkommen! Tema Tall Del 1 – Skogens silverplats Del 2 – Viltfoder eller sågtimmer? Del 3 – Furu för framtiden… Furu för framtiden... I förra delen av Tema Tall ställdes frågan om tallen skulle växa upp som viltfoder eller bli sågtimmer. I denna tredje och sista del av Tema Tall kommer vi att kika närmare på tallen i ett perspektiv som förädlad virkesråvara. Alltså som furuvirke och dess förutsättningar inför framtiden som sågad och vidareförädlad vara. Carl von Linné berättar om tallen i svenska floran 1755: Veden är varaktig, lätt, lättkluven och användbar till hus, sparrar, sängar, bord, kistor, skeppsmaster, humlestänger och ”sticketapeter”, ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken kan tillredas till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Växande i fjällen och på myrarna blir tallen dvärgartad och dess ved lika hård som buxbom; av dylikt virke tillverkar lapparna bågar, kölar till ackjorna och sina skidor. stolpar kan nämnas. Många förknippar furu med inredningstrenderna från 70-talet. Då var det populärt att inreda köket eller gillestugan med furupanel på väggar och i tak. Under många efterföljande år var ren obehandlad furu omodernt till förmån för en mer avskalad och vit inredningstrend. På senare år har intresset för furu och andra solidträ dock ökat och idag är det Egenskaper, utseende och använd- åter vanligt att man återfinner furu i hemmens ningsområden inredningar och möblemang. Det finns dock Virke från tall kallas furu. Furu är fastare en skillnad mot tidigare furutrender. Nu ska och hårdare än granvirke och är genom sin det vara mer avskalat, renare och lite enklare kådhalt mycket varaktig, särskilt tallens kärn- snitt och kanske med mer kvist än på 70-talet. ved. Ytveden är gulvit och kärnveden går i rödbrunt. Ådringen är markerad vilket ger Furuprodukter inom Rörvik Timber ett vackert utseende. Sågad furu är i allmän- Inom Rörvik-koncernen sågas det mesta av het kvalitetssorterad utefter tätvuxenhet och tallvirket på de två sågverken i Boxholm kvistförekomst. Furu är mjukt och lätt att och Rörvik. Här sågas flertalet dimensiobearbeta. Efter hyvling och putsning får det ner och oftast anpassas dimensioner och en sammetslen yta. Träslaget är lämpligt att längd till kundernas beställning. En stor andel ytbehandla och enkelt att limma, vilket ger säljs utanför landets gränser. Till Afrika och furu ett mycket brett användningsområde. Mellanöstern exporteras nästan 70 % av hela sågkapaciteten från de båda furusågverken. Möbler, pappersmassa, kemikalier - Furuvirket som vi exporterar till Afrika och Furu är som sagt mycket användbart i vårt Mellanöstern går mestadels till byggnationsdagliga liv och inom industrin. Det används och infrastruktursändamål. Vi ser en fortsatt bland annat till inredningar, möbler, golv, pap- stor efterfrågan av virke i dessa delar av värlpersmassa, stolpar, finsnickerier, lister, slipers, den på grund av den goda samhällsutveckplywood, byggnadsvirke, båtbräder, kölar och lingen i regionen, säger Lars-Johan Svensson, master till båtar. VD på Rörvik Timber Rörvik AB. Ur tallveden kan man även utvinna kemi- Det exporteras även furu till Danmark och kalier som tjära, tallolja, terpentin, fenol, även i viss mån till Japan som specialsortiment. harts, ättiksyra, aceton, träsprit, lim samt bio- Detta specialsortiment, kallat Lamina, är extra drivmedel till fordon. Byggindustrier använder torkat och ska slutligen användas i limträkonfuru till byggnadsvirke, fönster, dörrar, panel struktioner. En del av furuvirket som sågas och lister. I Sverige är timmer från tall den inom koncernen säljs antingen som oförädvanligaste råvaran för impregnerade trävaror lat virke direkt till industrin, byggvaruhanvarav produkter som trall, slipers och lednings- deln eller till embalagetillverkning. Resterande andel impregneras i bolagets impregneringsanläggning i Tranemo för vidare försäljning i Sverige och Danmark. Furu i framtiden... Efterfrågan på furuvirke varierar över tid och har bara under senaste året varierat kraftigt. I ett mer långsiktigt perspektiv har efterfrågan varit god med tanke på det breda användningsområde som detta träslag har. Om man kikar in i glaskulan och siar om framtiden så tyder allt på att efterfrågan kommer att bestå eller till och med att öka för furuvirket. Det faktum att nya användningsområden som biodrivmedel och nya bearbetningar av furan lanseras gör att nya marknader öppnas. I Sverige ser vi även att skogsarealer med tall minskar beroende på minskad återföryngring av trädslaget, vilket innebär att utbudet av furuvirke kommer minska. Detta gör att tall och furuvirke långsiktigt går en god framtid till mötes. Faktaruta/Kuriosa... Ordet furu/fura kommer från fornsvenska fora som i sin tur är av germanskt ursprung och besläktat med latin Quercus = ek. Som virkesnamn, furu, har det använts sedan slutet av 1500-talet medan trädnamnet fura är yngre. Ursprungligen betydde fura ett avverkningsbart barrträd, och generellt vilket som helst. Man skiljde mindre på träden och mer på deras nytta under denna tid. Först under 1800-talet började man i södra Sverige kalla tallar för furor och i förlängningen dess virke för furu. Jämför gärna svenska ordet fura med engelska ordet fir som idag ofta översätts till gran, men förr översattes till barrträd. Även tyska Fichte, som på 1500-talet betydde tall men som idag betyder gran, är ett svar på att barrträden förr i tiden ofta hade samma namn. Vi köper ditt virke! VD Ekonomi Lars-Erik Johansson Anna Carlsson 0383-969 71 0383-969 73 Certifiering Ola Svanberg 0383-969 75 Inköp Höglandet Inköp centralt Våra sågverk Boxholm 0142-36 95 00 • Linghem 013-24 80 70 • Myresjö 0383-969 00 • Rörvik 0382-78 68 00 • Sandsjöfors 0380-56 62 30 • Tranemo 0325-61 85 00 • Tvärskog 0480-380 00 Texter och bilder: Anna Carlsson, Christofer Olofsson, Ola Svanberg, Lars-Erik Johansson och Rolf Johansson. Produktion: Rolf Johansson Marknadsföring AB. Synpunkter eller tips för kommande nummer mottages gärna till Redaktionen, Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors. Administration Efter vinterns stormar... Linus Swanberg 0383-969 74 Inköp Skaraborg Christofer Olofsson Per Magnusson 0383-969 72 0383-969 80 Hans Gustavsson Anders Claesson Carl Johansson 0383-969 77 0383-969 76 0383-969 81 Inköp Höglandet Inköp Boxholm / Linghem John Knapasjö 0383-969 83 Lars Kinell 0383-969 82 Anders Gunnarsson 0383-969 78 Inköp Boxholm / Linghem Karlskoga Kristinehamn Eskilstuna Strängnäs Örebro Lekeberg Degerfors Kumla Hallsberg Gullspång Laxå Götene Skara Karl-Johan Swahn Tobias Petersson 0383-969 79 0383-969 85 Inköp Tvärskog Falköping Tidaholm Herrljunga Vårgårda Habo Mullsjö Ulricehamn Bollebygd Jönköping Borås Boxholm Tranås Kinda Aneby Ydre Gislaved Gnosjö Västervik Vimmerby Eksjö Vaggeryd Svenljunga Söderköping Åtvidaberg Valdemarsvik Ödeshög Nässjö Tranemo Mark Norrköping Linköping Mjölby Hjo Sävsjö Vetlanda Högsby Uppvidinge Växjö Alvesta skaper i arbetsteknik. Du bör ha motorsågskörkort eller motsvarande kunskap för att ta dig an detta farliga arbete och tänk på att du alltid ska ha någon med dig när du arbetar med stormfälld skog. Ett stormfällt träd har inte samma fördelning av vikt och sidospänning som ett stående friskt träd. Det är därför mycket svårt att beräkna hur trädet uppträder när man ska kapa av eller kvista upp det. Kontakta oss senast 15 april! 2015 15 APRI L Om du ännu inte upparbetat ditt stormvirke och har frågor om aptering, virkespriser ONSD m.m. kontakta gärna AG O li via, O din inköpare på liver Rörvik Skog så hjälper han dig med detta. Även du som redan har upparbetat ditt stormvirke men ännu inte kontaktat din inköpare om leveransvirket är välkommen att höra av dig. Hultsfred Oskarshamn Värnamo Hylte Trosa Oxelösund Motala Karlsborg Skövde Tibro Vadstena Vara Essunga Nyköping Finspång Töreboda Lidköping Flen Gnesta Vingåker Katrineholm Askersund Mariestad Grästorp medan andra inte fått några skador alls på sin skog. De spridda volymerna av stormfälld Under vintern har det i vårt område blåst skog innebär att upparbetningen också blir riktigt hårt vid ett antal tillfällen. Under kraftigt försvårad. 10-11 januari blåste det extra mycket då stormen Egon drog in över södra Sverige Risk för barkborreangrepp och även innan dess hade många skogs- Om du är skogsägare i det stormdrabbade ägare fått ett och annat träd nerblåst av området bör du inventera skadorna på din lite mindre stormbyar som kom in tidigare skogsfastighet snarast om det inte redan är gjort. Det gäller även i de områden som inte under vintersäsongen. drabbats av mer omfattande skador. Detta görs för att skaffa sig en bild av skadornas omfattning på fastigheten och i samråd med din inköpare på Rörvik Skog planera för att på ett säkert sätt få ut virket ur skogen. Det är viktigt att minska risken för ytterligare skogsskador som kan uppstå genom angrepp av granbarkborren under sommaren 2015. Det är i första hand viktigt att få ut skadat barrvirke ur skogen, då det annars ökar risken för skadeinsekter. Enstaka barrträd kan dock lämnas kvar som miljöhänsyn. Stormen Egon Skogsstyrelsen och övriga aktörer inom skogsbruket bedömer att stormen Egon fällde mel- Hänsyn och försiktighet vid upparbetning lan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter. Skadorna är mycket spridda över Vid upparbetningen av stormfälld skog är det hela Götaland och de mest omfat- viktigt att ta miljöhänsyn till vatten, nyckeltande finns i Västra Götalands biotoper, kulturmiljöer och stigar. På lämpliga och Jönköpings län, området platser kan ett antal vindfällen och skadade mellan Vänern och Vättern samt träd lämnas och man bör i möjligaste mån direkt öster om Vättern. Skador finns lämna de stormfällda träd som tidigare lämockså i ett stråk österut ner mot nats av miljöskäl vid avverkningar. södra Kalmar län. Bedömningen av skadevolymen Helst maskin grundar sig på de inventeringar som Rörvik Skog rekommenderar att upparbetSkogsstyrelsen och skogsbrukets aktö- ningen av det stormskadade virket sker med rer genomfört i Götaland. Volymerna maskin och utbildad arbetskraft. Om du ändå är mycket spridda i hela stormområdet väljer att själv upparbeta den stormskadade och därför är det mycket varierande. skogen med motorsåg är det viktigt att du Vissa skogsägare har blivit hårt drabbade är medveten om riskerna och har goda kun- Lessebo Mönsterås Nybro Kalmar Tingsryd Emmaboda Torsås Olofström Bengt-Ove Brentel 0383-969 84 Ronneby Karlshamn Karlskrona Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors [email protected] v.16
© Copyright 2024