En informationsskrift från Rörvik Skog
Furu för framtiden...
1-2015
SkogsAffärer
Flödet av timmer har
varit mycket gott
under hela vintern.
Priserna är goda och
utbudet av skog på rot
är högt.
Men
avverkningsförhållandena har inte
varit optimala.
Visst är det roligt
att kunna spåra upp en riktig basväg för
kommande vinteravverkning. Och sedan efter
kyla få rejäl tjäle i vägen. Detta har inte gått den
här vintern utan man har fått välja avverkningar
med bra vägar och markförhållanden. Att som
skogsägare se till att man har ett bra vägnät
kommer framöver att ha ännu större betydelse.
Industrin behöver varor över hela året och
flödena måste fungera.
Vi har nu i några utgåvor fokuserat på
tallen och jag hoppas nu att vi alla hjälps åt att
föryngra. Med tall på boniteter som lämpar sig
för tall.
Stormen Egon drog fram i början av året och
blev som väl var inte så omfattande som först
befarats. Omfattningen tonades ner rejält av
många större aktörer. Min bedömning är dock att
det lokalt är en hel del skog som ligger. Eftersom
det är mycket spridda träd är det väldigt viktigt
att man tar tag i detta omgående och får ut det
till väg. Granbarkborren och randiga vedborren
väntar inte på att vi ska bli klara.
Vi har nu en härlig tid framför oss med
längre och ljusare dagar.
Håll koll på din skog och var aktiv!
Sandsjöfors i Mars
Lars-Erik Johansson
Full fart framåt
- Sedan vi blev helägda av Gunvor Group
har investeringsbenägenheten ökat rejält,
säger Per Rodert, VD för Rörvik-koncernen.
Gunvor Group är långsiktiga och starkt
engagerade i verksamheten.
Rörvik har nu fullt fokus på att öka produktionen genom effektivisering och återgång till ett
högt kapacitetsutnyttjande. Under 2014 har
produktionen ökat med 44 % till 638.000 m3.
2015 kommer produktionen att öka ytterligare till c:a 800.000 m3. Och målet är att öka
effektiviseringen och kapacitetsutnyttjandet
ytterligare.
Under hösten och vintern har en rad investeringar gjorts i flera av sågverken.
I Boxholm har framför allt ett antal flaskhalsar byggts bort för att få bättre flöde i
produktionen.
Snabbare och säkrare
I Myresjö har investerats c:a 10 miljoner i såväl
såghus som råsortering och ströläggning.
- I sågen har vi trimmat upp utrustningen
så att vi kan få ut nästan samma volym sågat
virke per tidsenhet när vi kör klenare dimensioner som när vi sågar grövre, säger Tommy
Halldin som är produktionschef på sågen.
- Vi har också investerat i ett sytem som
ger oss både bättre precision i sågningen och
bättre sågutbyte.
Ströläggningen har också snabbats upp för
att få fram virket säkrare och bättre och här
pågår just nu den slutliga intrimningen.
Slutligen har man investerat i en sprickindikeringsutrustning för att förebygga olyckor
med sågbanden.
- De här investeringarna gör oss både
snabbare, stabilare och säkrare. Och målet är
att med de här åtgärderna kunna öka produktionen med c:a 25.000 m3 sågad vara på
befintlig tid.
Tre torkar för ökad kapacitet
I Rörvik har man gått över på tvåskift för att
öka produktionen. Och i slutet av mars togs
de tre nya torkarna i bruk för att ta hand om
det ökade virkesflödet.
- Med detta har vi kunnat öka den årliga
produktionen med c:a 30.000 m3 sågad vara,
säger Lars-Johan Svensson, VD på sågen.
En buffertdel har också installerats för
att få ett bättre flöde och till semestern görs
ytterligare en investering i ströläggningen.
- Vi kan inte göra det förrän då, avslutar
Lars-Johan. Vi måste ju såga också!
Håkan Lind
Vice VD från 1 maj
Rörvik Timber förstärker nu ledningsgruppen med en nyinrättad befattning som
Chief Operating Officer tillika Vice VD
som tillträds av Håkan Lind den 1 maj.
Håkan Lind kommer att få ansvar för koncernens produktion vid de sju sågverken och
de två förädlingsenheterna i Myresjö och
Tranemo.
Håkan Lind är 50 år och har en gedigen
bakgrund inom branschen, bl.a. som affärsområdeschef för Holmen Timber.
Den här tjänsten är ytterligare ett led i vår
strävan att öka produktionstakten och kapacitén och samtidigt sänka våra kostnader.
Vi hälsar honom hjärtligt välkommen i
företaget.
Välkommen till SkogsElmia!
Välkommen till
vår monter på
SkogsElmia i
Bratteborg utanför Vaggeryd. Vi
bjuder på kaffe
och kaka. Och
givetvis information om vad vi kan
göra för dig i skogsbruket.
där maskiner och senaste teknik för modernt
skogsbruk visas upp sin rätta miljö.
Ett utmärkt tillfälle att prata avverkning
och skogsvård med våra kunniga inköpare. Vi
är till för dig och vill gärna hjälpa dig att få
bästa möjliga avkastning på din verksamhet.
Rörvik är nu helägt av Gunvor Group - ett
av världens starkaste energihandelsbolag.
Det gör oss mer än någonsin till en stark
partner i skogsbruket.
SkogsElmia är världens största skogsmässa Välkommen!
Tema Tall
Del 1 – Skogens silverplats
Del 2 – Viltfoder eller sågtimmer?
Del 3 – Furu för framtiden…
Furu för framtiden...
I förra delen av Tema Tall ställdes frågan
om tallen skulle växa upp som viltfoder
eller bli sågtimmer. I denna tredje och
sista del av Tema Tall kommer vi att kika
närmare på tallen i ett perspektiv som förädlad virkesråvara. Alltså som furuvirke
och dess förutsättningar inför framtiden
som sågad och vidareförädlad vara.
Carl von Linné
berättar om tallen i svenska floran 1755:
Veden är varaktig, lätt, lättkluven och
användbar till hus, sparrar, sängar, bord,
kistor, skeppsmaster, humlestänger och
”sticketapeter”, ger lysstickor åt bönderna;
den feta roten brukas i eldstäder nattetid.
Kolen används av bergsmännen, och veden
är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts
begärligt av barn. Den mjukare barken kan
tillredas till bröd åt fattiga; den äts även
av svinen. Den grövre barken brukas som
ersättning för kork. Växande i fjällen och
på myrarna blir tallen dvärgartad och dess
ved lika hård som buxbom; av dylikt virke
tillverkar lapparna bågar, kölar till ackjorna
och sina skidor.
stolpar kan nämnas.
Många förknippar furu med inredningstrenderna från 70-talet. Då var det populärt
att inreda köket eller gillestugan med furupanel på väggar och i tak. Under många efterföljande år var ren obehandlad furu omodernt
till förmån för en mer avskalad och vit inredningstrend. På senare år har intresset för furu
och andra solidträ dock ökat och idag är det
Egenskaper, utseende och använd- åter vanligt att man återfinner furu i hemmens
ningsområden
inredningar och möblemang. Det finns dock
Virke från tall kallas furu. Furu är fastare en skillnad mot tidigare furutrender. Nu ska
och hårdare än granvirke och är genom sin det vara mer avskalat, renare och lite enklare
kådhalt mycket varaktig, särskilt tallens kärn- snitt och kanske med mer kvist än på 70-talet.
ved. Ytveden är gulvit och kärnveden går i
rödbrunt. Ådringen är markerad vilket ger Furuprodukter inom Rörvik Timber
ett vackert utseende. Sågad furu är i allmän- Inom Rörvik-koncernen sågas det mesta av
het kvalitetssorterad utefter tätvuxenhet och tallvirket på de två sågverken i Boxholm
kvistförekomst. Furu är mjukt och lätt att och Rörvik. Här sågas flertalet dimensiobearbeta. Efter hyvling och putsning får det ner och oftast anpassas dimensioner och
en sammetslen yta. Träslaget är lämpligt att längd till kundernas beställning. En stor andel
ytbehandla och enkelt att limma, vilket ger säljs utanför landets gränser. Till Afrika och
furu ett mycket brett användningsområde.
Mellanöstern exporteras nästan 70 % av hela
sågkapaciteten från de båda furusågverken.
Möbler, pappersmassa, kemikalier
- Furuvirket som vi exporterar till Afrika och
Furu är som sagt mycket användbart i vårt Mellanöstern går mestadels till byggnationsdagliga liv och inom industrin. Det används och infrastruktursändamål. Vi ser en fortsatt
bland annat till inredningar, möbler, golv, pap- stor efterfrågan av virke i dessa delar av värlpersmassa, stolpar, finsnickerier, lister, slipers, den på grund av den goda samhällsutveckplywood, byggnadsvirke, båtbräder, kölar och lingen i regionen, säger Lars-Johan Svensson,
master till båtar.
VD på Rörvik Timber Rörvik AB.
Ur tallveden kan man även utvinna kemi- Det exporteras även furu till Danmark och
kalier som tjära, tallolja, terpentin, fenol, även i viss mån till Japan som specialsortiment.
harts, ättiksyra, aceton, träsprit, lim samt bio- Detta specialsortiment, kallat Lamina, är extra
drivmedel till fordon. Byggindustrier använder torkat och ska slutligen användas i limträkonfuru till byggnadsvirke, fönster, dörrar, panel struktioner. En del av furuvirket som sågas
och lister. I Sverige är timmer från tall den inom koncernen säljs antingen som oförädvanligaste råvaran för impregnerade trävaror lat virke direkt till industrin, byggvaruhanvarav produkter som trall, slipers och lednings- deln eller till embalagetillverkning. Resterande
andel impregneras i bolagets impregneringsanläggning i Tranemo för vidare försäljning i
Sverige och Danmark.
Furu i framtiden...
Efterfrågan på furuvirke varierar över tid och
har bara under senaste året varierat kraftigt. I
ett mer långsiktigt perspektiv har efterfrågan
varit god med tanke på det breda användningsområde som detta träslag har. Om man
kikar in i glaskulan och siar om framtiden så
tyder allt på att efterfrågan kommer att bestå
eller till och med att öka för furuvirket.
Det faktum att nya användningsområden
som biodrivmedel och nya bearbetningar av
furan lanseras gör att nya marknader öppnas.
I Sverige ser vi även att skogsarealer med tall
minskar beroende på minskad återföryngring
av trädslaget, vilket innebär att utbudet av
furuvirke kommer minska. Detta gör att tall
och furuvirke långsiktigt går en god framtid
till mötes.
Faktaruta/Kuriosa...
Ordet furu/fura kommer från fornsvenska fora som i
sin tur är av germanskt ursprung och besläktat med
latin Quercus = ek.
Som virkesnamn, furu, har det använts sedan
slutet av 1500-talet medan trädnamnet fura är yngre.
Ursprungligen betydde fura ett avverkningsbart barrträd, och generellt vilket som helst. Man skiljde mindre
på träden och mer på deras nytta under denna tid.
Först under 1800-talet började man i södra
Sverige kalla tallar för furor och i förlängningen dess
virke för furu.
Jämför gärna svenska ordet fura med engelska
ordet fir som idag ofta översätts till gran, men förr
översattes till barrträd. Även tyska Fichte, som på
1500-talet betydde tall men som idag betyder gran, är
ett svar på att barrträden förr i tiden ofta hade samma
namn.
Vi köper ditt virke!
VD
Ekonomi
Lars-Erik Johansson Anna Carlsson
0383-969 71
0383-969 73
Certifiering
Ola Svanberg
0383-969 75
Inköp Höglandet
Inköp centralt
Våra sågverk
Boxholm 0142-36 95 00 • Linghem 013-24 80 70 • Myresjö 0383-969 00 • Rörvik 0382-78 68 00
• Sandsjöfors 0380-56 62 30 • Tranemo 0325-61 85 00 • Tvärskog 0480-380 00
Texter och bilder: Anna Carlsson, Christofer Olofsson, Ola Svanberg, Lars-Erik Johansson och
Rolf Johansson. Produktion: Rolf Johansson Marknadsföring AB. Synpunkter eller tips för kommande nummer mottages gärna till Redaktionen, Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors.
Administration
Efter vinterns stormar...
Linus Swanberg
0383-969 74
Inköp Skaraborg
Christofer Olofsson Per Magnusson
0383-969 72
0383-969 80
Hans Gustavsson Anders Claesson Carl Johansson
0383-969 77
0383-969 76
0383-969 81
Inköp Höglandet Inköp Boxholm / Linghem
John Knapasjö
0383-969 83
Lars Kinell
0383-969 82
Anders Gunnarsson
0383-969 78
Inköp Boxholm / Linghem
Karlskoga
Kristinehamn
Eskilstuna Strängnäs
Örebro
Lekeberg
Degerfors
Kumla
Hallsberg
Gullspång
Laxå
Götene
Skara
Karl-Johan Swahn Tobias Petersson
0383-969 79
0383-969 85
Inköp Tvärskog
Falköping Tidaholm
Herrljunga
Vårgårda
Habo
Mullsjö
Ulricehamn
Bollebygd
Jönköping
Borås
Boxholm
Tranås
Kinda
Aneby
Ydre
Gislaved
Gnosjö
Västervik
Vimmerby
Eksjö
Vaggeryd
Svenljunga
Söderköping
Åtvidaberg Valdemarsvik
Ödeshög
Nässjö
Tranemo
Mark
Norrköping
Linköping
Mjölby
Hjo
Sävsjö
Vetlanda
Högsby
Uppvidinge
Växjö
Alvesta
skaper i arbetsteknik. Du bör ha motorsågskörkort eller motsvarande kunskap för att ta
dig an detta farliga arbete och tänk på att du
alltid ska ha någon med dig när du arbetar
med stormfälld skog. Ett stormfällt träd har
inte samma fördelning av vikt och sidospänning som ett stående friskt träd. Det är därför
mycket svårt att beräkna hur trädet uppträder
när man ska kapa av eller kvista upp det.
Kontakta oss
senast 15 april!
2015
15
APRI
L
Om du ännu inte upparbetat ditt stormvirke
och har frågor om
aptering, virkespriser
ONSD
m.m. kontakta gärna
AG
O
li
via, O
din inköpare på
liver
Rörvik Skog så hjälper
han dig med detta.
Även du som redan har upparbetat
ditt stormvirke men ännu inte kontaktat din inköpare om leveransvirket är
välkommen att höra av dig.
Hultsfred Oskarshamn
Värnamo
Hylte
Trosa
Oxelösund
Motala
Karlsborg
Skövde Tibro
Vadstena
Vara
Essunga
Nyköping
Finspång
Töreboda
Lidköping
Flen Gnesta
Vingåker
Katrineholm
Askersund
Mariestad
Grästorp
medan andra inte fått några skador alls på
sin skog. De spridda volymerna av stormfälld
Under vintern har det i vårt område blåst skog innebär att upparbetningen också blir
riktigt hårt vid ett antal tillfällen. Under kraftigt försvårad.
10-11 januari blåste det extra mycket då
stormen Egon drog in över södra Sverige Risk för barkborreangrepp
och även innan dess hade många skogs- Om du är skogsägare i det stormdrabbade
ägare fått ett och annat träd nerblåst av området bör du inventera skadorna på din
lite mindre stormbyar som kom in tidigare skogsfastighet snarast om det inte redan är
gjort. Det gäller även i de områden som inte
under vintersäsongen.
drabbats av mer omfattande skador.
Detta görs för att skaffa sig en bild av skadornas omfattning på fastigheten och i samråd med din inköpare på Rörvik Skog planera
för att på ett säkert sätt få ut virket ur skogen.
Det är viktigt att minska risken för ytterligare
skogsskador som kan uppstå genom angrepp
av granbarkborren under sommaren 2015.
Det är i första hand viktigt att få ut skadat
barrvirke ur skogen, då det annars ökar risken
för skadeinsekter. Enstaka barrträd kan dock
lämnas kvar som miljöhänsyn.
Stormen Egon
Skogsstyrelsen och övriga aktörer inom skogsbruket bedömer att stormen Egon fällde mel- Hänsyn och försiktighet vid
upparbetning
lan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter.
Skadorna är mycket spridda över Vid upparbetningen av stormfälld skog är det
hela Götaland och de mest omfat- viktigt att ta miljöhänsyn till vatten, nyckeltande finns i Västra Götalands biotoper, kulturmiljöer och stigar. På lämpliga
och Jönköpings län, området platser kan ett antal vindfällen och skadade
mellan Vänern och Vättern samt träd lämnas och man bör i möjligaste mån
direkt öster om Vättern. Skador finns lämna de stormfällda träd som tidigare lämockså i ett stråk österut ner mot nats av miljöskäl vid avverkningar.
södra Kalmar län.
Bedömningen av skadevolymen Helst maskin
grundar sig på de inventeringar som Rörvik Skog rekommenderar att upparbetSkogsstyrelsen och skogsbrukets aktö- ningen av det stormskadade virket sker med
rer genomfört i Götaland. Volymerna maskin och utbildad arbetskraft. Om du ändå
är mycket spridda i hela stormområdet väljer att själv upparbeta den stormskadade
och därför är det mycket varierande. skogen med motorsåg är det viktigt att du
Vissa skogsägare har blivit hårt drabbade är medveten om riskerna och har goda kun-
Lessebo
Mönsterås
Nybro
Kalmar
Tingsryd
Emmaboda
Torsås
Olofström
Bengt-Ove Brentel
0383-969 84
Ronneby
Karlshamn
Karlskrona
Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors
[email protected]
v.16