Projektopgave – Projektledelse – metode og værktøjer
Kommunstyrelsens handlingar 2012-01-31 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Kommunstyrelsen 2012-01-24 Sida Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 – 13 97 28 E-post: [email protected] Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum 2012-01-31 Tid: 9:00 – 16:00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Petersson 1(3) HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsen 2012-01-24 Sida 2(3) ÄRENDEN Tid Sida 1 KS Val av justerare 2 KS Godkännande av dagordning 3 KS 4 KS Projekt Hallands hamnar – information - Eric Nilsson KS 2011/0666 Strategisk näringslivsutveckling i Halmstad – diskussion - Björn Kalla och Max Wehlin 09.00 – 09.30 5 10.00 – 12.00 5 KS KS 2011/0594 Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån? 20 6 KS KS 2011/0255 Stadens hjärta - centrumutveckling i fokus - Mattias Bjellvie 105 7 KF KS 2011/0445 Detaljplan och förvärv av del av Halmstad 10:9 f d Vattenverkstomt - Tommy Andersson ärendena 7-9 (svarar på ev frågor) 13.00 – 13.30 157 13.30 8 KF KS 2011/0228 PERIform Sverige AB - köp av tomt - Tommy Andersson (svarar på ev frågor) 166 9 KF KS 2011/0183 Trönninge – markbyte - Tommy Andersson (svarar på ev frågor) 184 10 KF KS 2010/0235 Besvarande av motion - Gör naturreservatet Brogård tillgängligt igen 204 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsen 2012-01-24 Sida ÄRENDEN 3(3) Tid Sida 11 KF KS 2010/0337 Motion om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge 218 12 KF KS 2011/0538 Motion om folkomröstning angående flyktingmottagning i Halmstads kommun 224 13 KF KS 2011/0429 Överföring av medel - Drama- och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna 233 14 KS KS 2011/0039 244 Vidaredelegering av beslut enligt kommunstyrelsens delegationsordningSamhällsbyggnadskontoret 15 KS KS 2012/0001 Delegationsbeslut stadskontoret 252 16 KS KS 2012/0040 Delegationsbeslut samhällsbyggnadskontoret 256 17 KS KS 2012/0025 Anmälningsärenden KS 2012-01-31 261 18 KS KS 2012/0035 Ordförandens/kommunchefens information 19 KS KS 2012/0016 Övriga frågor Ärende 4 1(2) Diskussionsunderlag 2011-12-06 Diarienummer: KS 2011/0666 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Utvecklingsavdelningen Björn Kalla E-post: [email protected] Telefon: 070-366 91 57 KS Diskussion för strategisk näringslivsutveckling i Halmstad Frågeställning Frågeställningarna syftar till att vägleda det fortsatta arbetet med den strategiska näringslivsutvecklingen i Halmstads kommun, bland annat avseende det konkretiserade målet, ”Fler företag ska starta eller etablera sig i Halmstad” och KS Verksamhetsmål ”Andelen kunskapsintensiva företag skall öka”; - - Vi har gjort tolkning/definition av Kunskapsintensiva företag som hög andel sysselsatta som är högutbildade, i den privata sektorn. Är detta en korrekt tolkning? Vilka tillväxtfaktorer skall Halmstads kommun prioritera att skapa förutsättningar för, kopplat till Kunskapsintensivt? Bakgrund Halmstads kommun har en utmaning i att skapa förbättrade förutsättningar för tillväxt i vårt näringsliv. För detta behöver tydliga strategier utvecklas för hur vi vill definiera ett framtida önskvärt tillstånd. Ett viktigt område för att skapa ett proaktivt och medvetet arbetssätt är att identifiera vilka de strategiska tillväxtområdena är och vilka förutsättningar dessa kräver för att utvecklas samt att definiera vad vi i Halmstad avser med kunskapsintensivt. I KS verksamhetsplan för 2012 finns verksamhetsmålet att ”Antalet kunskapsintensiva företag skall öka” och aktiviteten ”Definiera strategiska tillväxtområden och vilka förutsättningar som krävs för att utveckla dessa”. Kopplat till detta redovisas i bilaga 2 strukturen av utbildningsnivåer i respektive bransch. För att få en känsla om hur Halmstad står sig relativt, har samma siffror tagits fram för några andra orter inom Västra Götalandsregionen och Halland. Materialet är tänkt att verka som ett underlag för diskussion, hur Halmstad ligger till samt identifiera var potential finns. 1 I diskussionen angående Halmstads identitet och varumärke som diskuterades i KS tidigare i höst så identifierades att Halmstads vision Kunskapsstaden inte är en stark identitetsbärare. De strategiska inriktningar som skall arbetas fram skall även ta hänsyn till denna aspekt. I de undersökningar som bland annat låg till grund för identitetsarbetet såsom Svenskt Näringslivsranking samt SKL’s Insikt har det konstaterats att Halmstads kommun har behov att förbättra sig inom ett antal organisatoriska områden. Detta anser vi vara konstaterat och är något som arbetas med, denna diskussion syftar därför inte till att diskutera de delarna. Det bifogade inläsningsmaterialet är ett sammansatt material utifrån OPUS 2013 – 2015 bestående av Trender och Basfakta som rör näringslivsområdet. Föredragningens syfte Föredragningen ska: 1. Ge underlag för diskussion. Föredragande Björn Kalla, Max Wehlin Bilagor Bilaga 1. ”PM – Näringsliv och Trender” Bilaga 2. ”Struktur utbildningsnivå: sektor, bransch och flera orter” 2 Bilaga 1 PM – Näringsliv och Trender Syftet med detta PM är att ge ett översiktligt kunnande om näringslivet struktur, utbildningsnivåer och några tillväxtfaktorer som kan spås utifrån materialet genom bl a trendanalysen. Det ska betraktas som ett underlag för diskussionen. Materialet är till största del taget ur OPUS 2013 – 2015. Innehåll Några identifierade tillväxtfaktorer ur OPUS Ur planeringsdirektivet Näringslivet i Halmstad – en översikt Sysselsättning och näringsliv kopplat till högre utbildning Trender om näringsliv och arbete Några branscher Några identifierade tillväxtfaktorer ur OPUS Livsmiljö Kompetensförsörjning Kunskapsutveckling Akademi Rörlighet Kommunikationsteknik Spetsa branscher Kreativitet Rörlighet Logistik Livsmiljön blir allt viktigare för företagens etableringar och urbana miljöer vid vatten lockar kreativa individer. Rätt utbildning är viktigare än hög utbildning. Att utveckla ny kunskap är en konkurrensfaktor för att finnas kvar på marknaden och att växa. Nära tillgång till universitet/högskola är väsentlig för utveckling i branscher som kräver hög kompetens. God förutsättning pendling ger utrymme för arbetsmarknadsförstoring och därmed möjlighet att försörja näringen med kompetens. Utbyggd och ny, snabbare teknik ger förutsättningar för nya affärsmöjligheter, nya företag, krymper avstånd mellan företag samt möjlighet till arbete på distans. Branscher som lokomotiv drar med sig och inspirerar andra branscher, företag och nyföretagande. Nyckeln till utveckling är kreativitet och kreativa miljöer Rörlighet, mångfald, möten mellan och ombyte av människor ger upphov och förutsättningar till dynamik och kreativitet. God tillgänglighet och effektivt flöde av varor är centralt för tillverkning, förädling, handel lokalt och regionalt, import och export. Ur planeringsdirektivet Övergripande mål Halmstad är en strategisk plats mellan Oslo och Hamburg. Ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Viktiga beståndsdelar är den välutvecklade järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, den väl fungerande flygplatsen och den moderna IT-strukturen. Attityden till företagande är positiv och uppmuntrande – här skapar kommunen goda förutsättningar för att starta, etablera och driva företag. Kommunen arbetar efter devisen enkelt – snabbt – tydligt – rättssäkert. Näringslivet är diversifierat. Därför attraherar arbetsmarknaden människor med alla former av kompetens. Högskolan är, genom samspelet med kommunen, regionen och näringslivet, en av motorerna för Halmstads utveckling. Det är lätt att få jobb. Kommunen erbjuder aktiva insatser och individuellt stöd, framför allt till ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som gör det möjligt att delta i arbetslivet. Konkretiserade mål · Fler företag ska starta eller etablera sig i Halmstad. · Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god. · Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2013 på Svenskt Näringslivs ranking. · Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. Visionen – Kunskapsstaden Som Kunskapsstad kan Halmstad med välutbildad och erfaren arbetskraft attrahera nya företag och stötta befintliga i att växa. Samtidigt gör kunskapsintensiva företag det intressant för välutbildade att söka sig till Halmstad eller att stanna kvar här efter studierna. Femklöverns utgångspunkter, överväganden och bedömningar Gällande näringslivsfrågor så lyfter femklövern i planeringsdirektivet fram att ett diversifierat näringsliv och god arbetsmarknad är goda förutsättningar. Genom en serviceinriktad kommunal organisation som genomsyras av en positiv attityd till företagande ska existerande företag stärkas och etableringen av nya företag underlättas. På detta sätt, och tillsammans med regionala aktörer, ska det goda företagsklimatet skapas. Näringslivet i Halmstad – en översikt Enligt SCB 2010 är Halmstad den mest differentierade kommunen i Sverige. Strukturen i näringslivet i Halland är också differentierad vilket är en delförklaring om varför Halland klarade sig väl ur den ekonomiska krisen som startade 2008. Fördelningen av företag i Halmstad har en tyngdpunkt på småföretagare, dessa utgör 67% av näringslivet1. Fördelningen i Hallands övriga kommuner är likartad, dock har Halmstad en något mer omfattande del av större arbetsplatser. De små företagen utgör en större andel utanför tätorten Halmstad. Det förklaras delvis av att skogs- och jordbruksfastigheter organiseras som företag utan någon anställd. I tätorten ges en högre andel av större arbetsgivare. Storlek 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda 50 – anställda Total * Andel 67% 26% 5% 1% 100% * 8 413 företag i Halmstads Kommun Pendling Pendlingen in till Halmstad är större än utpendlingen2. I norroch södergående riktning är det ett positivt nettoinflöde. I östlig riktning är utpendlingen större än inpendling. Stor del av dessa utgör arbetskraftförsörjning till industrierna längs med Nissastigen. 1 2 Data från 2011 Data från 2008 Riktning Norr Syd Öst Total In 2 020 3 119 781 5 920 Ut 1 841 1 826 1 615 5 282 Netto + 179 + 1 293 - 834 + 638 Arbetsmarknadsstrukturen i Halmstad Det differentierade näringslivet och den stora närvaron av offentlig sektor i Halmstad har en stabiliserande effekt på arbetsmarknaden. Inom den privata näringen är 80% anställda inom företag med färre än 100 anställda. Kommunen är inte beroende av ett enskilt stort företag. Den differentierade strukturen av mindre företag gör att riskspridningen är högre och förmågan att ställa om är snabbare. Detta gör att Halland och Halmstad inte påverkas så starkt av konjunktursvängningar samt att det i Halland tenderar till en viss eftersläpning i konjunkturkurvan. Den största delen av anställda totalt sett är inom gruppen offentligt och privat med fler än 100 anställda. Denna grupp kan betraktas som mer trögrörlig och stabil, dock blir effekterna större om något ändock inträffar. Form Antal 3 Andel Offentlig* 18 180 45% Privat 22 410 55% Total 40 590 100% Privat >100 anställda 4 444 20% Privat <100 anställda 17 966 80% Total 22 410 100% Offentligt* & Priv >100 anst 22 624 56% Privat <100 anställda 17 966 44% Total 40 590 100% Anställda, ålder 20-64 år Form där uppgift saknas är uteslutna, utgör tot 1 560 * Inkl offentligt ägda bolag Branscher i näringslivet Sett till de sex största näringsbranscherna4 (räknat antal företag per bransch) i Halmstads kommun domineras tätorten av handel samt juridik, vetenskap mm (kompetenskrävande företag). Dessa två branscher utgör hälften. Efter dessa kommer jordbruk, byggindustri, fastighetsbolag och tillverkningsindustri. I den östra delen av kommunen dominerar branschen jordbruk, vilket enskilt svarar för strax över hälften av företagen. I den västra delen, förutom tätorten, är jordbruk, handel och juridik/vetenskap de tre största. 3 4 Data från 2009 Data från 2011 De sex största näringsbranscherna, antal företag per bransch Bransch Tätort Väst Öst Total Jordbruk 14% 34% 55% 25% Handel 30% 18% 13% 25% Juridik mm (kompetenskrävande ftg) 24% 21% 7% 20% Byggindustri 12% 14% 13% 13% Fastighetsbolag 12% 7% 4% 9% Tillverkningsindustri 8% 7% 8% 8% Väst: väster om E6 förutom tätort; Öst: öster om E6; Tätort: Halmstad tätort Sysselsättning i branscherna Vård och omsorg; sociala tjänster *, 19.7% Handel, 13.6% Tillverkning och utvinning, 12.4% Utbildning *, 11.6% Byggverksamhet, 6.8% Offentlig förvaltning och försvar *, 6.4% Transport och magasinering, 5.2% Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 4.4% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster, 3.4% Hotell och restaurang, 3.1% Annan serviceverksamhet, 2.3% Kultur, nöje och fritid, 2.0% Informations- och kommunikationsverksamhet, 1.9% Fastighetsverksamhet, 1.6% Jordbruk, skogsbruk, 1.5% Finans- och försäkringsverksamhet, 1.4% Okänt, 1.4% Vattenförsörjning, avfallshantering, 0.9% Kvinnor, 49% Män, 51% Energi, el, gas, värme och kyla, 0.5% 0 1000 Figur: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Halmstad år 2011. 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 Angivet i procent hur stor del branschen utgör. * Huvudsakligen offentlig Vi kan här se att i den privata näringen sysselsätts flest personer i Halmstad inom handeln. Detta korrelerar väl med den stora del av företagen som verkar inom handeln. Efter detta följer tillverkningsindustrin och byggindustrin. I den offentliga sektorn svarar den största delen av sysselsatta för vård och omsorg. Hallands Sjukhus i Halmstad står för ca 2 400 av dessa arbetstillfällen. Detta följs av utbildning och myndigheter/försvar. Den starkaste relativa branschutvecklingen, avseende antal sysselsatta, är utbildning och forskning. Denna bransch har under perioden 2001-07 utvecklats med närmare 60%5. Med krympande generationer kan vi spå att sysselsättningen inom utbildningsväsendet även kommer att minska för att återigen vända uppåt 2016. Högskolan i Halmstad gör en prognos med 732 helårsstudenter färre under perioden 2010–12, som resulterar i färre lärartjänster. Andra branscher som har växt är: finansiell verksamhet, energi och bygg. Dessa branscher har växt med omkring 20%. Gällande fördelningen mellan könen är det jämn spridning för hela arbetsmarknaden i Halmstad, men inom branscherna råder könssegregering. Liknande bild återfinns för hela riket. Vid en genomgång av de största arbetsgivarna i Halmstad kan ses att flera av dem är offentliga eller privat som till stor del producerar tjänster för den offentliga sektorn. Vidare har flera av de stora privata arbetsgivarna utländskt ägande samt få av de stora företagen har halmstadanknutet ägande. 5 Data från 2001 - 2007 Sysselsättning och näringsliv kopplat till högre utbildning Om begreppet kunskapsintensiv skulle definieras som graden av högre utbildning, redovisas här strukturen av sysselsättning i Halmstad utefter koncentration av utbildningsnivå. Måttet här definieras av antalet högutbildade av den totala sysselsättningen, uppdelat på bransch och offentligt/privat. Dessa bilder visar strukturellt var de högutbildade arbetar. Observera att hänsyn inte är taget till om man bor i eller utanför Halmstads kommun. Grad högutbildade: Antal högutbildade per totalt antal sysselsatta Högutbildad: Personer med Eftergymnasial utbildning, minst 3 år samt Forskarutbildning Sysselsatt: Sysselsatta i Halmstad, boende i och utanför Halmstad Privat: Formerna Aktiebolag, ej offentligt ägda - Övriga organisationer Offentligt: Statlig förvaltning, Statliga affärsverk, Primärkommunal förvaltning, Landsting, Övriga offentliga institutioner, Statligt ägda företag och organisationer, Kommunalt ägda företag och organisationer Data från 2009 Högst i listan ligger Utbildning, Myndigheter, Försvar och Juridik mm och Vård. Generellt kan här ses att inom den offentliga sektorn är graden av högre utbildning betydligt högre. 0% Grad högutbildade 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Utbildningsväsendet Civila myndigheter och försvaret Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Vård och omsorg, socialtjänst Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Kultur, nöje och fritid Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare El-, gas- och värmeverk Okänt Andra serviceföretag Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Handel & serviceverkstäder Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar Transport- och magasineringsföretag Hotell och restauranger Byggindustri Gruvor och mineralutvinningsindustri Offentligt Privat 50% Här studeras strukturen i den privata sektorn endast. Uppdelning är gjord på bransch och storlek av företag. Av nedanstående tabell kan ses att Utbildning, återigen och icke överraskande, har hög intensitet av högutbildade. De återfinns främst i gruppen 20-99. Inom Juridik mm är det också hög andel, främst inom gruppen 50-99. Branschen har en mycket bred definition varför det i ett kommande läge skulle vara intressant att bryta ner gruppen för att noggrannare se vilka branscher som domineras av högutbildade. Information och kommunikation har en jämn fördelning. Inom Vård differentierar det mer, hög andel i grupperna 1-4 och 200-499. Inom finanssektorn finner vi bland annat bankväsendet. Generellt kan ur denna bild utläsas att i de kunskapsintensiva branscherna fördelar de sig tämligen jämt över gruppstorlekarna. Denna återgivning av strukturer kan användas som ledning om var vi idag har högre koncentration av högutbildade: offentligt / privat, i vilka branscher och i vilken gruppstorlek av företag de finns. Högutbildad har i denna redovisning definierats som personer med eftergymnasial utbildning om tre år eller mer, samt forskarutbildning. Det är också baserat på personer som arbetar i Halmstad, oavsett var de bor. Trender om näringsliv och arbete Viktiga utmaningar · · · Öka andelen av kunskapsintensiva företag i Halmstads näringsliv Spetsa några branscher i näringslivet utan att tappa bredden Bredbandsutbyggnad skapar möjligheter för distansarbete. Styrkor och möjligheter · · · Halmstads goda livsmiljö är en bra grund för att locka till sig arbetskraft och företag Samarbeten med akademi och gymnasium kan skapa underlag för att komma till rätta med matchningsproblematiken. Regionförstoring skapar rörlighet på arbetsmarknaden Trender som har stor inverkan Livsmiljön blir allt viktigare för företagens etableringar och urbana miljöer vid vatten lockar kreativa individer. I jakten på rätt kompetens söker sig företag till dit människor vill bosätta sig. En bra livsmiljö lockar till sig god och ofta välutbildad arbetskraft. Människor söker i allt högre grad sig först till en plats att leva på för att därefter söka sin försörjning6. Rätt utbildning viktigare än hög utbildning. Det handlar inte alltid om att ha en lång universitets/högskoleutbildning. Det gäller att ha den utbildning som företagen har behov av. Det kan leda till situationen med arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt. Modern teknik och bättre kommunikationer leder till större rörlighet. Den tekniska utvecklingen och snabbare kommunikationer leder till större rörlighet som gör en kommun/region mer attraktiv att bo i. Regionförstoring och pendlingsmöjligheter blir viktigt för företagsetablering och företagsutveckling. Internationaliseringen accelererar. Fler företag har internationellt ägande. Nationsgränser blir mindre viktiga, handeln förenklas och transporter blir billigare och effektivare. Strukturomvandlingen i näringslivet. Halmstad påverkas liksom övriga Sverige av strukturomvandlingen i näringslivet. Det syns inte minst i ägandet av näringslivet där en allt större andel av företagen är utlandsägda. Det syns också på att den tillverkningsindustri som finns i kommunen minskar, ett av de tydligaste exemplen under året är nedläggningen av Johns Manville i Oskarström. Halmstad har dock ett diversifierat näringsliv som inte påverkas av enskilda nedläggningar så som andra delar Sverige. Samtidigt finns det ett behov av att profilera näringslivet genom att spetsutveckla vissa branscher. Andra viktiga trender på området Arbetsmarknadsregionerna växer allt mer. Redan idag är pendlingen till och från Halmstad betydande med en viss övervikt för inpendling till kommunen. I framtiden blir troligen rörligheten än större, delvis beroende på förbättringar av infrastrukturen, men också av att vad som är en acceptabel pendlingstid ständigt ökar. Ny kommunikationsteknik – nya sociala mönster. Detta påverkar näringsliv och arbetsmarknad framförallt genom att den nya tekniken skapar nya affärsmöjligheter och därmed potentiellt nya företag. Framväxten av modern kommunikationsteknik underlättar också rörligheten genom att det t.ex. går att underlätta distansarbete med hjälp av ny och snabbare teknologi. 6 Olsson (2005) i Working Paper, Göran Cars Klimatförändringarna ställer krav på näringslivet vad gäller omställningar till verksamhet som minskar utsläppen av växthusgaser, t.ex. genom energieffektivisering och omställning . Det kan även handla om att näringslivet behöver kunna möta klimatutmaningar så som skydd mot översvämningar och nedkylning. Klimatförändringarna är dock inte enbart begränsande för näringslivet. Det uppstår möjligheter att utveckla nya branscher inom t.ex. s.k. Clean tech-industrin. Dragkampen om energiresurserna och den allt dyrare energin påverkar i stor grad näringslivet. Halmstads placering i den dyrare elpriszonen kan göra att vissa företag väljer att etablera sig längre norrut i landet. Detta gör sig mer gällande för etablering då Halmstad ligger väldigt nära gränszonen, och valet att lägga sig på andra sidan gränsen blir enkelt. På längre sikt kan man möjligen se att annan energiintensivt näringsliv väljer att lämna Halmstad. Men den dyrare energin kan också ses som ett incitament för energieffektiviseringar som kan skapa nya affärsmöjligheter. Det kan också skynda på omstruktureringen av näringslivet bort från energiintensiva verksamheter inom främst industri. Samtidigt kan det skapa nya möjligheter för företag inom t.ex. kunskapsintensiv tjänstebransch att etablera sig där energipriset spelar en något mindre roll. Här kan emellertid energiprisernas effekter på privatekonomin göra att det kan vara svårt att locka till sig rätt arbetskraft. Den starka konsumtionstrenden påverkar näringslivet i Halmstad genom att skapa förutsättningar för handel i kommunen. Handel är en traditionsrik bransch i Halmstad och en av grunderna till att staden etablerades. Handelsområden i stadens utkanter och i centrum är viktiga arbetsplatser i kommunen. Branschen svarar för en viktig del av Halmstads näringsliv - både avseende sysselsättning och antal företag. Förändringar i öst- västbalansen. Framväxten av fler starka ekonomier i världen skapar nya möjligheter för näringslivet. Företagen i Halmstad kan få nya marknader att agera på och nya företag från tillväxtmarknader som Kina, Indien och Ryssland kan komma att etablera sig i Halmstad. Detta ställer också krav på ökad kunskap kring språk, affärs- och företagskulturer etc. Upplevelsernas allt större vikt har inverkan på näringslivet och arbetsmarknaden i Halmstad. Det handlar dels om att upplevelser är en viktig del av livsmiljön i kommunen och därmed möjligheterna att locka arbetskraft. Men det kanske viktigaste för Halmstad är upplevelseindustrins betydelse som bransch i kommunen. Redan idag finns flera stora aktörer inom upplevelseindustrin, oftast små, som tillsammans skapar många arbetstillfällen. Det finns också möjligheter att ytterligare utveckla detta. Andra trender som påverkar området Den växande andelen äldre i Halmstad ställer särskilda krav för näringslivet. En av de viktigaste utmaningarna är hur en fungerande generationsväxling ska ske. Kommunens roll förändras. I ett näringslivsperspektiv handlar det om företags ökade möjligheter att erbjuda tjänster som tidigare tillhandahölls av kommunen. I Halmstad syns tydligt att den typen av företag utgör en viktig del av näringslivet. Några branscher7 · Logistikbranschen är en tillväxtbransch och räknar med att öka sysselsättningen med cirka tre procent. Etableringarna i Halmstads kommun ökar tack vare det utmärkta logistiska läget. · Turistnäringen omsätter 3,3 miljarder kronor om året och genererar 2 000 årsarbeten. Antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingplatser ökar för varje år. Det som lockar flest besökare till Halmstad är de fina stränderna, nöjeslivet samt golf och övrig idrott. · Den högteknologiska industrin är under stark utveckling i Halmstad. Inom detta område finns en viss koncentration till teknikparken Science Park Halmstad, där många företag har uppstått genom avknoppningar från grundutbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad. · Med de gröna näringarna förstås all näringsverksamhet som har sin bas i jord, skog och landsbygdens miljö. Fördelningen mellan växtodling, animalieproduktion och skogsbruk är förhållandevis jämn. Kompletterande verksamheter som t ex entreprenadarbeten och turism verkar vara ökande. · Tillverkningsindustrin har en stark ställning med många företag i full utveckling. De största företagen i Halmstad verkar inom tillverkningsindustrin. Livsmedel, bygg- och anläggning, verkstad och metallindustrin, grafisk industri och tidningsproduktion är några av de dominerande verksamheterna. Flera av företagen ägs av utländska bolag och styrfunktionen finns utanför Halmstad. · Grossistbranschen är stor i kommunen och har ökat under senare år. Partihandeln tror på ökad efterfrågan. Allt fler väljer att etablera t ex lager i Halmstad eftersom läget medger optimala logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn. · Detaljhandelns totala omsättning i Halmstads kommun stiger stadigt. Ett flertal stora detaljhandelskedjor har etablerats i Halmstad under senare år. Förutom cityhandeln finns tre stora externa handelsområden; Eurostop, Stenalyckan och Flygstaden. · Inom den offentliga sektorn är Halmstads kommun är den största arbetsgivaren med ca 7 900 anställda. Därefter kommer Hallands Sjukhus i Halmstad, ca 2 800 anställda; Högskolan i Halmstad, ca 575 anställda; Försvarsmakten, ca 850 anställda. 7 ”Branschbeskrivningar”, www.halmstadsnaringsliv.se, 2011-11-28. Bilaga 2 Struktur utbildningsnivå: sektor, branschvis och flera orter Andel högutbildade av totalt sys sels atta (2009) Bild 1 Andel högutbildade i förhållande till sysselsatta, uppdelat på sektor. Ett urval av orter finns att jämföra med, inom Västra Götalandsregionen och Halland. Högutbildat definieras som eftergymnasialt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Göteborg Trollhättan Halmstad Skövde Kungsbacka Högutbildade def inieras som: Ef tergymnasialt, yrkesutbildning, högskola 3 år eller mer, f orskarutbildning Offentligt Borås Privat Total Struktur utbildningsnivå, Halmstad, Privat sektor Bild 2 Struktur av utbildningsnivå i Halmstad i den privata sektorn, indelat bransch. Sorterad på högsta intervallet av utbildningsnivå. P Utbildningsväsendet M Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik J Informations- och kommunikationsföretag Q Vård och omsorg, socialtjänst K Kreditinstitut och försäkringsbolag R Kultur, nöje och fritid L Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare S Andra serviceföretag TOTAL 0 Okänt N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster A Jordbruk, skogsbruk och fiske C Tillverkningsindustri Tre nivåer på utbildning: - Högskoleutbildning 3 år eller mer samt forskarutbildning - Yrkesutbildning, kort högskoleutbildning mm - Grund- och gymnasieskola G Handel & serviceverkstäder D El-, gas- och värmeverk H Transport- och magasineringsföretag I Hotell och restauranger F Byggindustri E Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar B Gruvor och mineralutvinningsindustri O Civila myndigheter och försvaret 0% Grund- och Gymnasieskola 10% 20% 30% 40% Yrkesutb, kort högskoleutb mm 50% 60% Struktur utbildningsnivå, Halmstad, Privat sektor Bild 3 Struktur av utbildningsnivå i den privata sektorn, indelat bransch. Halmstad jämförs med Göteborg Tre nivåer på utbildning, som bild 2. 70% 80% 90% 100% Högskola 3år eller mer samt forskarutbildning Struktur utbildningsnivå, Göteborg, Privat sektor TOTAL A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Gruvor och mineralutvinningsindustri C Tillverkningsindustri D El-, gas- och värmeverk E Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar F Byggindustri G Handel & serviceverkstäder H Transport- och magasineringsföretag I Hotell och restauranger J Informations- och kommunikationsföretag K Kreditinstitut och försäkringsbolag L Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare M Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Civila myndigheter och försvaret P Utbildningsväsendet Q Vård och omsorg, socialtjänst R Kultur, nöje och fritid S Andra serviceföretag 0 Okänt 0% Grund- och Gymnasieskola 10% 20% Yrkesutb, kort högskoleutb mm 30% 40% 50% 60% 70% Högskola 3år eller mer samt forskarutbildning 80% 90% 100%0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bild 1 Andel högutbildade av totalt sysselsatta (2009) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Göteborg Trollhättan Halmstad Högutbildade definieras som: Eftergymnasialt, yrkesutbildning, högskola 3 år eller mer, forskarutbildning Skövde Kungsbacka Offentligt Borås Privat Total Bild 2 Struktur utbildningsnivå, Halmstad, Privat sektor P Utbildningsväsendet M Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik J Informations- och kommunikationsföretag Q Vård och omsorg, socialtjänst K Kreditinstitut och försäkringsbolag R Kultur, nöje och fritid L Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare S Andra serviceföretag TOTAL 0 Okänt N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster A Jordbruk, skogsbruk och fiske C Tillverkningsindustri G Handel & serviceverkstäder D El-, gas- och värmeverk H Transport- och magasineringsföretag I Hotell och restauranger F Byggindustri E Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar B Gruvor och mineralutvinningsindustri O Civila myndigheter och försvaret 0% Grund- och Gymnasieskola 10% 0% 20%10% 30% 20% Yrkesutb, kort högskoleutb mm 40% 30% 50% 50% 60%60% 40% 70% 70% 80% 80% Högskola 3år eller mer samt forskarutbildning 90% 100% 90% Bild 3 Struktur utbildningsnivå, Halmstad, Privat sektor Struktur utbildningsnivå, Göteborg, Privat sektor TOTAL A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Gruvor och mineralutvinningsindustri C Tillverkningsindustri D El-, gas- och värmeverk E Vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar F Byggindustri G Handel & serviceverkstäder H Transport- och magasineringsföretag I Hotell och restauranger J Informations- och kommunikationsföretag K Kreditinstitut och försäkringsbolag L Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare M Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Civila myndigheter och försvaret P Utbildningsväsendet Q Vård och omsorg, socialtjänst R Kultur, nöje och fritid S Andra serviceföretag 0 Okänt 0% 10% 0% Grund- och Gymnasieskola 20% 30% 10% 40% 50% 60% 20% 70% 80% 30% Yrkesutb, kort högskoleutb mm 90% 0% 100% 40% 10% 50% 20% 30% 60% 40% 50% 70% 60% 70% 80% 80% Högskola 3år eller mer samt forskarutbildning 90% 100% 90% Ärende 5 1(6) Tjänsteskrivelse 2011-12-20 Diarienummer: KS 2011/0594 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Stadskontoret, utvecklingsavdelningen Carl Westman E-post: [email protected] Telefon: 035 - 13 79 51 Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån? Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att överlämna frågan om utökad e-förvaltning till verksamhetsberedningen. 2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Stadskontoret att ta fram förslag till utredningsuppdrag avseende Servicecenter. Sammanfattning I Planeringsdirektiv med budget 2012 – 2014 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om e-förvaltning är ett sätt att höja servicenivån. Utredningen ska avrapporteras senast 2012-01-31. Slutsats efter genomförd utredning är en rekommendation att Halmstads kommun väljer att satsa på en utökad e-förvaltning. Om kommunen inte utvecklar arbetet med eförvaltning minskar möjligheterna att klara befintliga eller ökande serviceåtaganden såväl volymmässigt som kvalitetsmässigt i en nära framtid då kommunen måste lösa uppgiften med mindre resurser. Arbetet mot en utökad e-förvaltning måste utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag i första hand. Bättre och enklare service för invånare och företag, på tider som passar deras vardag, nås innan man kan se effektiviseringsvinster inom den kommunala verksamheten. 1 Ärendet Uppdrag I Halmstads kommun har vi de senaste åren arbetat med att utveckla vårt användande av modern informationsteknik för att utveckla våra verksamheter och förbättra vår information till invånarna. Bland annat lanserade kommunen en ny hemsida 2010 och ligger i fasen att förbättra vår IT-infrastruktur för skolor och verksamheter. Vi vill nu ta steget vidare och utveckla vår service till invånare och besökare med hjälp av eförvaltning och fler elektroniska tjänster. Vi avser till exempel möjligheterna att erbjuda både invånare och besökare individuellt anpassad information och att sköta ärenden på tider som passar individen. Vi vill utreda e-förvaltningens möjligheter och konsekvenser. Uppdraget åvilar kommunstyrelsen och ska avrapporteras senast 2012-01-31. Ur Planeringsdirektiv med budget för 2012 – 2014 Bakgrund Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för ca 70 % av medborgar-kontakterna i offentlig sektor och åtta av tio företagare har kontakt med kommunen är utvecklingen av e-samhället i allra högsta grad en kommunal angelägenhet. SKL:s Strategi för eSamhället I SKL:s Strategi för eSamhället formuleras tre målsättningar för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Nätverkssamhället håller på att ersätta industrisamhället vilket skapar nya kommunikationsvanor och nya kommunikationsvägar. Dialog har ersatt envägskommunikation och digital produktion är enkel och kostnadseffektiv. För de flesta är idag internet det föredragna sättet att kommunicera på. Det är där man utför många av sina ärenden, på tider som passar den enskildes vardag. Man har vant sig att hantera bankärenden, biljettbokningar, deklarationer med mera på webben och förväntar sig samma service från kommunen. 2 Halmstads kommun har under senare år utvecklat en del e-tjänster. I antal räknat har kommunen idag 16 av SKL:s 38 utvalda tjänster. Detta är inget bottenbetyg, men jämfört med andra kommuner i vår egen storleksklass ligger Halmstad efter. En närmare analys visar visare att de 16 e-tjänster som erbjuds i Halmstads kommun är av det enklare slaget, mestadels kopplade till skola eller fritidsaktiviteter utan möjlighet stöd för e-legitimering. Inom vissa områden finns inga e-tjänster alls. Halmstads kommun är vidare sveriges mest diversifierade företagarkommun. Runt 80 procent av företagen i kommunen har nio eller färre anställda. Hela 55 procent är egenföretagare utan några anställda alls. Ändå finns i princip inga e-tjänster alls som underlättar för våra företagare i Halmstads kommun. Analys, förslag och motivering Slutsats efter genomförd utredning är en rekommendation att Halmstads kommun väljer att satsa på en utökad e-förvaltning. Om kommunen inte utvecklar arbetet med eförvaltning minskar möjligheterna att klara befintliga eller ökande serviceåtaganden såväl volymmässigt som kvalitetsmässigt i en nära framtid då kommunen måste lösa uppgiften med mindre resurser. Arbetet mot en utökad e-förvaltning måste utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag i första hand. Bättre och enklare service för invånare och företag, på tider som passar deras vardag, nås innan man kan se effektiviseringsvinster inom den kommunala verksamheten. SKL:s rapport som besvarades av 236 av 290 kommuner visar tydliga bevis för att eförvaltning är ett sätt att höja servicenivån. SKL:s rapport är en del av vår utredning. I SKL:s rapport framgår bland annat att i: 81 procent av kommunerna i storleksklassen 50 000 - 99 999 invånare har arbetet med att utveckla sin e-förvaltning mycket- eller ganska hög prioritet. 60 procent av kommunerna upplever man att arbetet med e-förvaltning lett till mycket- eller ganska stor förbättring gällande Ökad service för privatpersoner och företag. 50 procent av kommunerna upplever man att arbetet med e-förvaltning lett till mycket- eller ganska stor förbättring gällande Bättre informationskvalitet. 48 procent av kommunerna upplever man att arbetet med e-förvaltning lett till mycket- eller ganska stor förbättring gällande Ökad och förenklad tillgång till offentlig information. Man visar också att i: 46 procent av kommunerna upplever man att arbetet med e-förvaltning lett till mycket- eller ganska stora förbättringar gällande Effektivare arbetsprocesser. 24 procent av kommunerna upplever man att arbetet med e-förvaltning lett till mycket- eller ganska stora förbättringar gällande Frigjorda resurser. Ingen av kommunerna i SKL:s rapport har angivit att deras hittillsvarande arbete inneburit försämringar i någon form. 3 För att komma vidare i arbetet med att utveckla e-förvaltningen i Halmstads kommun behöver man enligt vår utredning: Etablera en systemplattform för e-tjänster med stöd för e-legitimering. Rekommendation är att val av plattform sker i samverkan med övriga hallandskommuner för att öka möjligheterna med samarbete kring e-tjänster och e-förvaltning. Detta kan bidra till högre kostnadseffektivitet gällande framtagning av nya e-tjänster och samordning av utbildning av handläggare. På sikt kan det även bli aktuellt med gemensam drift. Samverkan inom IT-frågor finns redan idag mellan hallandskommunerna och det kan vara lämpligt att använda samma forum initialt. Utöka sammanhållande centrala resurser och kompetenser som kan leda och stödja det övergripande uppstartsarbetet med e-förvaltning i Halmstads kommun under två år. Efter detta skall e-förvaltningsarbetet vara en naturlig del av den normala verksamhetsutvecklingen. Ett förslag till att hantera detta är att tillföra centrala medel, uppskattningsvis 3-5 mkr beroende på val av ambitionsnivå, förändringsvilja och styrningsmöjligheter, årligen i fyra års tid. Medlen används för ovanstående behov, inkluderande etablering av systemplattform, att utveckla förvaltningarnas arbete med e-förvaltning, finansiera nyskapande av e-tjänster, uppgradera eller inhanda e-tjänstmoduler till befintliga system, eventuella utbyten av befintliga omoderna system som saknar e-tjänststöd samt integrationskostnader för verksamhetssystem med ökad automatisering som följd. Som ett komplement till de samlade e-tjänsterna rekommenderas att man upprättar ett Servicecenter - en samlad plats dit företag och invånare kan uppsöka kommunen för personlig kontakt för alla områden inom kommunens portfölj av serviceåtaganden. Om man vill ersätta alla andra kanaler och gå över till elektroniska flöden till hundra procent är ett servicecenter ett måste. Vill man göra en mjukare övergång är servicecenter ett kommande steg som kan etableras senare. Satsning på ett servicecenter inryms inte inom förslaget av tillförda medel. Etablering av ett servicecenter och kostnad för ett sådant kräver separat utredning. Den fullständiga utredningen som gjorts i Halmstads kommun i enlighet med uppdraget i planeringsdirektiven beskrivs i bifogad rapport. Konsekvenser Privatpersoner och företag är de som först får ta del av de positiva effekterna som består av högre tillgänglighet, att man kan sköta sina ärenden på tider och platser som passar ens egen situation, att det går snabbare och att man kan följa sina ärenden genom hela handläggningsprocessen. De kommuner som valt att jobba mer med e-förvaltning har märkt att man redan vid införandet av ett mindre antal e-tjänster märker att man slipper många ”onödiga” samtal och brev gällande status på de ärenden som man har med kommunen. 4 Arbetet med e-förvaltning är ett naturligt forum att se över processer och verksamhetsutveckling i samband med övergång till digital hantering och berör i princip alla anställda. Skall man komma nån vart krävs att man jobbar med organisation, kompetens och teknik samtidigt, för att ställa om till ett kundfokuserat och processorienterat arbetssätt. Konsekvenserna av detta är att man initialt kommer behöva finansiering, resurser och tid för att kunna hantera omställningen. Många ser säkerligen omställningsarbetet och de nya möjligheterna som stimulerande och attraktionskraften för Halmstads kommun som arbetsgivare kan öka då man jobbar på ett modernt sätt med modern teknik. I alla organisationer finns dock de som är mindre mottagliga för förändringar och för dem kan omställningen upplevas som negativ. En utökad e-förvaltning bör bidra till att minska problematiken kring de kommande stora pensionsavgånarna 2015-2020 i Halmstads kommun.Vår utredning visar att man redan vid en så liten effektvinst som 10% (det som exempelvis tidigare tog 100 timmar att utföra tar efter förändringen 90 timmar) kan minska personalkostnaderna med nästan 42 mkr årligen, baserat på ett likvärdigt serviceåtagande med en konstant servicevolym, genom att inte behöva fylla alla vakanta tjänster som uppstår i samband med de ökade pensionsavgångarna i Halmstads kommun 2015-2020. Satsningen på en utökad e-förvaltning bör således vara god även ur ett ekonomiskt perspektiv. Mer utförlig konsekvensbeskrivning finns i bifogad rapport. Ärendets beredning Inom kommunen Rapporten är framtagen av stadskontorets Utvecklingsavdelning som har funktionsansvaret för IT och IT-säkerhet i Halmstads kommun. 2011 gjordes en utredning av Utvecklingsavdelningen med syfte att inventera förvaltningarnas och bolagens nuläge och önskat framtida läge gällande e-tjänster i kommunen. I augusti 2011 genomfördes ett studiebesök i Gentofte kommun med Chefsgrupp Halland. Syftet med studiebesöket var att få ta del av Gentoftes erfarenheter av eförvaltning och servicecenter. Danmark i allmänhet och Gentofte i synnerhet har kommit väldigt långt med sin e-förvaltning och idag sköts drygt 50 % av alla kontakter med Gentofte kommun i deras e-tjänstportal och personlig kontakt på deras servicecenter. Danmark har till skillnad från Sverige löst frågan med en statlig elegitimation för alla medborgare. Åtkomst till kommunal service och myndigheter sker på ett och samma ställe i e-tjänsteportalen. Andra grupper Utredningen baseras även på flera externa branschkällor och undersökningar. En förteckning av dessa redovisas i bifogad rapport. 5 Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Rapport – Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån? 2. E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 (underbilaga) 3. Kanalpriser i danske kommuner 2011 (underbilaga) För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Almér Utvecklingschef 6 Bilaga 1 Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån? Rapport till Tjänsteskrivelse KS2011/0594 2011-12-09 Sammanfattning Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för ca 70 % av medborgarkontakterna i offentlig sektor och åtta av tio företagare har kontakt med kommunen är utvecklingen av e-samhället i allra högsta grad en kommunal angelägenhet. Rapporten belyser de möjligheter som finns och de kända konsekvenserna som en utvecklad e-förvaltning kan ge. STADSKONTORET STADSKONTORET Innehållsförteckning Sammanfattning........................................................................................................................................3 Slutsats efter genomförd utredning .......................................................................................................4 Servicecenter ..........................................................................................................................................4 Uppdrag .....................................................................................................................................................5 Bakgrund ...................................................................................................................................................5 Syfte ...........................................................................................................................................................7 Metod .........................................................................................................................................................7 Begrepp .....................................................................................................................................................8 Analys – Nuläge, åtgärder och konsekvenser .......................................................................................8 Nuläge för e-förvaltning i Halmstads kommun........................................................................................8 Identifierade behov................................................................................................................................12 Föreslagna åtgärder..............................................................................................................................13 Självservice - Samla alla e-tjänster på ett ställe................................................................................13 Mer resurser för e-förvaltning ............................................................................................................14 Höj den allmäna IT-kompetensen bland anställda och kommuninvånare ........................................14 Etablering av ett servicecenter ..........................................................................................................14 Konsekvenser .......................................................................................................................................15 Bilagor .....................................................................................................................................................17 Sidan 2 av 17 STADSKONTORET Sammanfattning I Planeringsdirektiv med budget för 2012 – 2014 uppdras kommunstyrelsen att utreda e-förvaltningens möjligheter och konsekvenser med frågeställningen ”Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån?”. Uppdraget ska avrapporteras senast 2012-01-31. Nätverkssamhället håller på att ersätta industrisamhället vilket skapar nya kommunikationsvanor och nya kommunikationsvägar. Dialog har ersatt envägskommunikation och digital produktion är enkel och kostnadseffektiv. För de flesta är idag internet det föredragna sättet att kommunicera på. Det är där man utför många av sina ärenden, på tider som passar den enskildes vardag. Man har vant sig att hantera bankärenden, biljettbokningar, deklarationer med mera på webben och förväntar sig samma service från kommunen. Halmstads kommun har under senare år utvecklat en del e-tjänster. I antal räknat har kommunen idag 16 av SKL:s 38 utvalda tjänster. Detta är inget bottenbetyg, men jämfört med andra kommuner i vår egen storleksklass ligger Halmstad efter. En närmare analys visar visare att de 16 e-tjänster som erbjuds i Halmstads kommun är av det enklare slaget, mestadels kopplade till skola eller fritidsaktiviteter utan möjlighet stöd för e-legitimering. Inom vissa områden finns inga e-tjänster alls. Halmstads kommun är sveriges mest diversifierade företagarkommun – ändå finns i princip inga etjänster alls som underlättar för våra företagare. Runt 80 procent av företagen i kommunen har nio eller färre anställda. Hela 55 procent är egenföretagare utan några anställda alls. En förenklad och tidsbesparande kommunikation med kommunen ger företagen mer tid att fokusera på sin kärnverksamhet och bör bidra till enklare uppstart för nya företag och ett bättre företagsklimat generellt sett. Arbetet mot en utökad e-förvaltning måste utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag i första hand. Bättre och enklare service för invånare och företag, på tider som passar deras vardag, nås innan man kan se effektiviseringsvinster inom den kommunala verksamheten. Arbetet med e-förvaltning är ett naturligt forum att se över processer och verksamhetsutveckling i samband med övergång till digital hantering. De kommuner och myndigheter som har större erfarenhet av e-förvaltning sedan tidigare poängterar att grundförutsättningen för att lyckas med omställningen till ett mer kundfokuserat och processorienterat arbetssätt med stöd av IT, är att arbetet sker genom hela organisationen med början från toppen. Kommunledningens ambitionsnivå och engagemang styr i mångt och mycket om arbetet med e-förvaltning lyckas eller ej. Man måste ställa krav på att förvaltningarna ansvarar för och ständigt jobbar med sin egen utveckling inom e-förvaltning genom att löpande leverera fler e-tjänster, prioriterade efter behoven från företag och invånare. Ingen av kommunerna i SKL:s rapport om e-tjänster har angivit att deras hittillsvarande arbete inneburit försämringar i någon form. Sidan 3 av 17 STADSKONTORET Slutsats efter genomförd utredning Slutsats efter genomförd utredning är en rekommendation att Halmstads kommun väljer att satsa på en utökad e-förvaltning. Om kommunen inte utvecklar arbetet med e-förvaltning minskar möjligheterna att klara befintliga eller ökande serviceåtaganden såväl volymmässigt som kvalitetsmässigt i en nära framtid då kommunen måste lösa uppgiften med mindre resurser. För att komma vidare i arbetet med att utveckla e-förvaltningen i Halmstads kommun behöver man: Etablera en systemplattform för e-tjänster med stöd för e-legitimering. Rekommendation är att val av plattform sker i samverkan med övriga hallandskommuner för att öka möjligheterna med samarbete kring e-tjänster och e-förvaltning. Detta kan bidra till högre kostnadseffektivitet gällande framtagning av nya e-tjänster och samordning av utbildning av handläggare. På sikt kan det även bli aktuellt med gemensam drift. Samverkan inom IT-frågor finns redan idag mellan hallandskommunerna och det kan vara lämpligt att använda samma forum initialt. Utöka sammanhållande centrala resurser och kompetenser som kan leda och stödja det övergripande uppstartsarbetet med e-förvaltning i Halmstads kommun under två år. Efter detta skall e-förvaltningsarbetet vara en naturlig del av den normala verksamhetsutvecklingen. Ett förslag till att hantera detta är att tillföra centrala medel, uppskattningsvis 3-5 mkr beroende på val av ambitionsnivå, förändringsvilja och styrningsmöjligheter, årligen i fyra års tid. Medlen används för ovanstående behov, inkluderande etablering av systemplattform, att utveckla förvaltningarnas arbete med e-förvaltning, finansiera nyskapande av e-tjänster, uppgradera eller inhanda e-tjänstmoduler till befintliga system, eventuella utbyten av befintliga omoderna system som saknar e-tjänststöd samt integrationskostnader för verksamhetssystem med ökad automatisering som följd. Servicecenter Som ett komplement till de samlade e-tjänsterna rekommenderas att man upprättar ett servicecenter en samlad plats dit företag och invånare kan uppsöka kommunen för personlig kontakt för alla områden inom kommunens portfölj av serviceåtaganden. Om man vill ersätta alla andra kanaler och gå över till elektroniska flöden till hundra procent är ett servicecenter ett måste. Vill man göra en mjukare övergång är servicecenter ett kommande steg som kan etableras senare. Satsning på ett servicecenter inryms inte inom förslaget av tillförda medel. Etablering av ett servicecenter och kostnad för ett sådant kräver separat utredning. Sidan 4 av 17 STADSKONTORET Uppdrag Ur Planeringsdirektiv med budget för 2012 – 2014 Är e-förvaltning ett sätt att höja servicenivån? I Halmstads kommun har vi de senaste åren arbetat med att utveckla vårt användande av modern informationsteknik för att utveckla våra verksamheter och förbättra vår information till invånarna. Bland annat lanserade kommunen en ny hemsida 2010 och ligger i fasen att förbättra vår IT-infrastruktur för skolor och verksamheter. Vi vill nu ta steget vidare och utveckla vår service till invånare och besökare med hjälp av e-förvaltning och fler elektroniska tjänster. Vi avser till exempel möjligheterna att erbjuda både invånare och besökare individuellt anpassad information och att sköta ärenden på tider som passar individen. Vi vill utreda e-förvaltningens möjligheter och konsekvenser. Uppdraget åvilar kommunstyrelsen och ska avrapporteras senast 2012-01-31 Bakgrund Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för ca 70 % av medborgarkontakterna i offentlig sektor och åtta av tio företagare har kontakt med kommunen är utvecklingen av e-samhället i allra högsta grad en kommunal angelägenhet (SKL, eSamhället) I SKL:s Strategi för eSamhället formuleras tre målsättningar för kommunal sektors utveckling av eförvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Man säger vidare: Det är få, om ens några, kommuner och landsting som själva har resurser att driva den angelägna verksamhetsutveckling som är nödvändig för att uppnå målsättningarna. För att överbrygga skillnaderna krävs kraftsamling och samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Figur 1: Andel kommuner som prioriterar arbetet med e-förvaltning. Källa: SKL Sidan 5 av 17 STADSKONTORET Nätverkssamhället håller på att ersätta industrisamhället. Nätverkssamhället håller på att ersätta industrisamhället vilket skapar nya kommunikationsvanor och nya kommunikationsvägar. Dialog har ersatt envägskommunikation och digital produktion är enkel och kostnadseffektiv. De som är födda i den digitala världen och inte har någon känsla för hur det var ”innan” blir allt fler och de ställer helt andra krav på transparens och tillgänglighet. På många områden är det idag en självklarhet att kunna göra sina ärenden på internet när det passar. Vi har vant oss vid att till exempel kunna sköta bankärenden, handla och boka biljetter dygnet runt. Med datorer, mobiler, surfplattor och ständig uppkoppling till internet skapas flexibilitet för konsumenterna och konkurrens för producenterna. För många är idag internet det föredragna sättet att kommunicera på och det är där man utför flera av sina vardagsaktiviteter. Invånarna i Halmstad kommun blir fler och äldre. Invånarna i Halmstad kommun blir fler och äldre. Det betyder att det är färre som ska serva fler. Detta ställer allt högre krav på den service som ges samt på vilka tider. Kostnaden per ärende behöver minska trots ökande krav. I Danmark har man kommit mycket längre än i Sverige med e-förvaltning och där har man gjort en landsomfattande analys där man fått fram kostnaderna för varje ärende beroende på val av kommunikationskanal med kommunen: Figur 2: Kostnad per kommunikationskanal. Källa: Kanalpriser i danske kommuner 2011 Den danska analysen som helhet bifogas denna rapport och visar de besparingar som finns att göra genom att styra mot mer kostnadseffektiva kommunikationskanaler med kommunen genom eförvaltning. Samtidigt är man noga med att påtala att nyttan för invånare och företag måste komma i första hand även om man inte kan se de ekonomiska effekterna förrän senare. Sidan 6 av 17 STADSKONTORET Syfte Syftet med rapporten är att ge beslutsunderlag för hur Halmstads kommun vill utveckla servicen till invånare och företag med hjälp av utvecklad e-förvaltning och fler elektroniska tjänster. Metod Rapporten är framtagen av stadskontorets Utvecklingsavdelning som har funktionsansvaret för IT och IT-säkerhet i Halmstads kommun. Rapporten och bygger på: Utredning av våren 2011 - Inventering av förvaltningarnas syn på e-tjänster på Halmstad kommuns webbplats. Våren 2011 genomförde Stadskontoret intervjuer med kommunens förvaltningar och bolag för att få en bild av nuläget gällande e-tjänster i Halmstads kommun. Man tog även fram förslag på åtgärder för att komma vidare med e-tjänsterna. Studiebesök Gentofte kommun, Danmark, med Chefsgrupp Halland, augusti 2011 Syftet med studiebesöket var att få ta del av Gentoftes erfarenheter av e-förvaltning och servicecenter. Danmark i allmänhet och Gentofte i synnerhet har kommit väldigt långt med sin e-förvaltning och idag sköts drygt 50 % av alla kontakter med Gentofte kommun i deras etjänstportal och personlig kontakt på deras servicecenter. Danmark har till skillnad från Sverige löst frågan med en statlig e-legitimation för alla medborgare. Åtkomst till kommunal service och myndigheter sker på ett och samma ställe i e-tjänsteportalen. SKL:s rapport ”E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011” Rapporten släpptes av SKL i oktober 2011 och ger färsk statistik och iakttagelser kring kommunernas arbete med e-förvaltning. Trender, analyser, statistik och omvärldsbevakning inom området. Rapporter och information från de större undersökningsföretagen ex. Gartner, Radar Group, Executive Report m.fl. Seminarier och nätverk inom e-förvaltning och IT-utveckling i Sverige. Analysrapporten ”Kanalpriser i danske kommuner 2011” Sidan 7 av 17 STADSKONTORET Begrepp E-förvaltning E-förvaltning definieras som ”verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. SKL: Strategi för eSamhället E-tjänst Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats eller som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller epost. Som e-tjänst avses inte heller länk på webbplatsen till e-postprogram. SKL: E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Analys – Nuläge, åtgärder och konsekvenser Nuläge för e-förvaltning i Halmstads kommun Halmstad kommun har under senare år utvecklat en del e-tjänster för att underlätta för invånare, företagare och turister. Dessa tjänster har placerats under sina respektive områden på kommunens webbplats halmstad.se eller så finns de på de kommunägda bolagens hemsidor. Därmed kan det upplevas som svårt att få en helhetsbild av andelen e-tjänster som finns och att hitta dem. Majoriteten av förvaltningarna och bolagen vill bygga ut e-förvaltning. Man ser ett tryck utifrån av invånare och företag som efterfrågar e-tjänster. Som privatperson har man vant sig att hantera bankärenden, biljettbokningar, deklarationer m.m. på webben och förväntar sig samma service från kommunen. Man vill kunna sköta mer själv på tider som passar den enskilde individen. Cirka 80 % av företagen i Halmstads kommun har nio eller färre anställda. 55 % är egenföretagare utan några anställda alls. En förenklad ooch tidsbesparande kommunikation med kommunen ger företagen mer tid att fokusera på sin kärnverksamhet. Beroende på hur kommunen valt att organisera sitt serviceåtagande mot företagen kan även EU:s Tjänstedirektiv (2006/123/EG) som införlivades i den nationella lagstiftningen 2009, ställa krav: I syfte att ytterligare förenkla de administrativa förfarandena är det lämpligt att säkerställa att alla tjänsteleverantörer bara behöver vända sig till en enda instans för att fullgöra samtliga förfaranden och formaliteter. För att underlätta tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet på den inre marknaden är det nödvändigt att fastställa ett gemensamt mål för alla medlemsstater rörande administrativ förenkling och införa bestämmelser om bl.a.rätt till information, förfaranden på elektronisk väg och upprättande av en ram för tillståndsförfaranden. Sidan 8 av 17 STADSKONTORET Interna anledningar som nämns för att vidareutveckla e-förvaltningen är kostnadsbesparingar samt att kommunen växer med ett större serviceåtagande som följd. Även aspekten att det ska bli rätt från början, högre kvalitet på uppgifter från invånare och företag ser många en nytta av. Fel ifyllda eller ofullständiga blanketter, oklarheter och missförstånd kan undvikas med bra e-tjänster. Största trycket på utveckling internt finns hos de eldsjälar i organisationen som redan arbetar med dessa frågor i mindre omfattning. De har konstaterat att arbetet måste moderniseras för att möta behoven i framtiden. Erfarenheter från Gentofte visar dock att det tar tid att nå reella kostnadsbesparingar då man samtidigt som man väljer billigare kanalvägar med IT-stöd måste ställa om intern organisation och kompetens. De poängterar vikten av uthållighet och långsiktigt arbete samt tillsättande av resurser och finansiering för att nå målen. Stora skillnader mellan de olika förvaltningarna och bolagen gällande nuläget inom e-förvaltning. De helägda kommunala bolagen, Barn- och Ungdomsförvaltningen samt Kulturförvaltningen har kommit längst med e-tjänster. För övriga förvaltningar finns få eller inga e-tjänster alls. Gemensamt för dem som kommit längst är att de alla köpt sina lösningar externt. Dessa har integrerade stödsystem som en del av lösningen där man hanterar ärendena internt. Man har valt att köpa lösningar då man ser på utvecklingen i kommunen som för långsam och inte tillräckligt anpassad för verksamheterna. Endast en av de befintliga e-tjänsterna har stöd för elektronisk identifiering (ex. elegitimation). Datorinspektionen ställer krav på elektronisk identifiering för vissa av de redan befintliga etjänsterna och men detta är inte löst i Halmstads kommun ännu. Miljö- och hälsoskyddskontoret har redan fått en mindre summa pengar i sin budget för att ta fram etjänster inom sitt område men då man avvaktar en kommungemensam e-tjänstlösning för att få bättre och billigare lösningar än de som erbjuds idag kommer man inte vidare. Väldigt få integrationer med interna system finns och man når inte hela vägen om man tänker eförvaltning och verksamhetsnytta. Sett ur invånar- och företagsperspektiv har man dock förbättrat sina åtaganden med högre servicegrad och bättre självservice, vilket initialt är det viktigaste. De flesta förvaltningar och bolag ser nyttan av e-tjänster, men inte alla. De flesta förvaltningar och bolag ser alltså nyttan av e-tjänster, men inte alla. Några ser inte alls vilken nytta e-tjänster skulle kunna tillföra. Upplevelsen hos dessa är att det inte finns någon efterfrågan, varken internt eller externt på e-tjänster eller annan digital kommunikation. Deras uppfattning går stick i stäv med den allmänna uppfattningen. I vissa fall kan det röra sig om en specifik verksamhet som inte berör invånare eller företag direkt men enligt vår bedömning handlar det mer troligt om okunskap/omognad kring frågorna, en outtalad rädsla för förändring eller att man inte tar till sig medborgarperspektivet i den grad man skulle kunna önska. Sidan 9 av 17 STADSKONTORET Figur 3: Halmstads status på SKL:s 38 utvalda tjänste. Källa Stadskontoret I antal räknat har Halmstads kommun idag 16 av SKL:s 38 utvalda tjänster. Detta är inget bottenbetyg, men jämfört med kommuner i vår egen storleksklass ligger Halmstad efter. En närmare analys visar att de 16 tjänster som erbjuds i Halmstads kommun är enklare e-tjänster, mestadels kopplat till skola eller fritidsaktiviteter utan möjlighet stöd för e-legitimering. Det finns i princip inga e-tjänster som underlättar för företagen. Inom vissa områden finns inga e-tjänster alls. De som kommit längst inom kommunen med sin utveckling av e-tjänster har alla arbetat mycket med att marknadsföra tjänsterna internt bland personalen. Man har valt att satsa på den interna marknadsföringen för att skapa en trygghet och hög kompetens om tjänsterna internt. Detta har lett till att man vänt trenden med att bland annat skicka ut blanketter. Personalen rekommenderar e-tjänsterna och hjälper till med användandet av dessa. Detta har varit en framgångsfaktor. Erfarenheter från Gentofte visar att den största utmaningen i arbetet med att gå mot e-förvaltning är att ändra kulturen såväl internt som externt och att ställa om kompetenserna i verksamheten mot ett nytt sätt att serva invånare och företag. Endast en förvaltning pratar om interna processer och har definierat dessa. Att kunna definiera sina processer är en grundförutsättning för att kunna jobba med e-förvaltning då det handlar om att ta bort onödiga delsteg och automatisera så mycket det går av de kvarstående, med stöd av IT. Insikten i Halmstads kommun om behovet av att definiera de interna processerna och mäta dem är låg. Endast en förvaltning som intervjuats pratar om interna processer och har definierat dessa, dock mäts de i mycket låg utsträckning. De övriga förvaltningarna och bolagen har inte pratat om processer och mäter inte heller ärenden som de hanterar. Inte heller mäts ärendetid eller servicegrad. Nöjd-kundmätningar förekommer i princip inte. Sidan 10 av 17 STADSKONTORET Figur 4: Processkartläggning före och efter införande av e-tjänst Sidan 11 av 17 STADSKONTORET Få har funderat på mobila tjänster. Halmstad och Co sticker ut och har en app som går att använda på smartphones. Att läsa Halmstads kommuns hemsida i telefonen är fullt möjligt men anpassade applikationer för e-tjänster finns inte. Några få har sett nyttan av mobila tjänster men de säger alla att den utvecklingen är långt borta, tyvärr. Mobila tjänster är det alltså inte många förvaltningar och bolag som har funderat på. Detta går inte i linje med vad användandetrenden i övriga Sverige och Europa visar. Fler och fler använder internet och internettjänster på mobiltelefoner, surfplattor med mera oftare än de gör det på en vanlig dator. Inom detta område ligger dock merparten av sveriges kommuner efter och endast 13% av kommunerna i SKL:s rapport uppger att de har mobila applikationer. Identifierade behov Det saknas en teknisk plattform för e-tjänster. De e-tjänster som finns i Halmstads kommun idag bygger på enskilda system där stöd för e-tjänster ingår. För allt annat saknas lösning. Det saknas en lösning för elektroniska identiteter och signaturer. För att flera utveckla fler e-tjänster och uppfylla krav från exempelvis Datainspektionen krävs att en lösning för elektroniska identiteter och signaturer kommer på plats. Halmstads kommun har idag en teknisk lösning för detta som skulle kunna utvecklas vidare för att lösa behovet. Äldre versioner av befintliga system saknar stöd för e-tjänster. En del förvaltningar har verksamhetssystem som kan användas med e-tjänster. De har dock inte de senaste versionerna av dessa och/eller saknar de moduler som stödjer e-tjänster, mobila tjänster och sociala medier. Anledningen till detta är att det saknas pengar att köpa in moduler eller uppdatera. Dessa förvaltningar ser dock nyttan av e-tjänster och viljan finns att utveckla men man har inte hittat argumentation för att få igenom beslut och pengar för att uppdatera eller köpa in avsaknade moduler. Kompetensen kring e-förvaltning och IT i allmänhet är inte tillräcklig. Kompetenserna som krävs för att jobba mot e-förvaltning behöver förstärkas – även den generella ITkompetensen är förhållandevis låg i vissa av kommunens verksamheter. Processkartläggning och verksamhetsutveckling med stöd av IT omfattar många funktioner i verksamheten och genomförandet behöver man skapa bättre förutsättningar både kompetensmässigt och resursmässigt. Sidan 12 av 17 STADSKONTORET Föreslagna åtgärder Införandeprocess och prioriteringar Rapporten visar att arbetet mot e-förvaltning är omfattande och kräver insatser både internt och externt. Internt handlar det om att ställa om organisation och kompetenser samt skapa de tekniska förutsättningarna som behövs för att jobba mer kundfokuserat och processorienterat. Externt handlar det om att vägleda och stötta företag och invånare så att de föredrar billigare kanaler i sin kommunikation med kommunnen. Halmstads kommun måste utgå från företagens och invånarnas behov i första läget. Bättre service på tider som invånare och företag själv kan styra över uppnås innan man kan se kostnadsbesparingar i verksamheten. Figur 5: Införandeprocess och prioriteringar för e-förvaltning Självservice - Samla alla e-tjänster på ett ställe Införskaffa en teknisk plattform för e-tjänster med stöd för e-legitimering samlat på ett ställe. Skapa en yta för Självservice på halmstad.se där länkar till alla e-tjänster och nedladdningsbara dokument samlas. Detta skapar en överblick för invånare och företag och gör det lättare att följa utvecklingen. E-tjänsterna bör även finnas kvar i befintlig webbstruktur så att man kan nå dem på det sätt som känns mest naturligt för den enskilde användaren. Man bör även säkerställa att man via en vanlig webbsökning når efterfrågade e-tjänster. Sidan 13 av 17 STADSKONTORET Mer resurser för e-förvaltning Utöka centrala resurser och kompetenser som kan leda och stödja det övergripande arbetet med e-förvaltning i Halmstads kommun. Förvaltningar och bolag som vill komma vidare i sitt arbete med e-förvaltning behöver stöd genom processen och finansiering för att komma vidare. Stöd kan exempelvis vara kompetens, finansiering för nyskapande av e-tjänster, uppgraderingar eller inköp av e-tjänstmoduler till befintliga system, eventuella utbyten av befintliga omoderna system som saknar e-tjänststöd samt integration med verksamhetssystem för full automatisering. En sammanhållen central styrning som kan stötta verksamheterna kompetens-, resurs- och finansieringsmässigt under uppstarten är en förutsättning för att lyckas. Höj den allmäna IT-kompetensen bland anställda och kommuninvånare För att få en snabbare genomförandeprocess kan även en generell höjning av IT-kompetensen bland kommunens anställda öka förutsättningarna för en lyckad satsning. Den varierande kompetensnivån bland kommunens anställda observerades vid PwC’s revision av ITverksamheten i Halmstads kommun 2011. För att få en snabbare omställning bör man stötta invånare och företag genom att utbilda dem på att använda e-tjänsterna så att det blir förstahandsval av kontaktkanal med kommunen. Har man som ambition att satsa hundraprocentigt på e-förvaltning bör man komplettera med ett servicecenter, ett enda ställe dit invånare och företag vänder sig för personlig kontakt med kommunen. På servicecentret bör man utbilda de som kommer att använda e-tjänsterna. Det måste alltså finnas förutsättningar (datorer och personal) för att hjälpa till med detta på plats. Som en del av ”Digidel – 2013. En kampanj för digital delaktighet i Sverige” (www.digidel.se) finns utbildningspaket från Dataföreningen som validerar de kommunanställdas IT-kompetens och skapar personliga utbildningsplaner för att nå grundkraven. I samma lösning erbjuds kostnadsfri utbildning för att hantera den digitala vardagen till alla kommunens invånare via webben. Etablering av ett servicecenter Om man vill ersätta alla andra kanaler och gå över till elektroniska flöden till hundra procent är ett servicecenter ett måste. Som ett komplement till e-tjänsterna rekommenderas att man upprättar ett servicecenter - en samlad plats dit företag och invånare kan uppsöka kommunen för personlig kontakt gällande alla områden inom kommunens portfölj av serviceåtaganden.Om man vill ersätta alla andra kanaler och gå över till elektroniska flöden till hundra procent är ett servicecenter ett måste. Vill man göra en mjukare övergång är servicecenter ett kommande steg som kan etableras senare. Sidan 14 av 17 STADSKONTORET Konsekvenser Att gå mot en god e-förvaltning får stora effekter varav de allra flesta är positiva. Arbetet med e-förvaltning är ett naturligt forum att se över processer och verksamhetsutveckling i samband med övergång till digital hantering. Privatpersoner och företag är de som först får ta del av de positiva effekterna som består av högre tillgänglighet, att man kan sköta sina ärenden på tider och platser som passar ens egen situation, att det går snabbare och att man kan följa sina ärenden genom hela handläggningsprocessen. De kommuner som valt att jobba mer med e-förvaltning har märkt att man redan vid införandet av ett mindre antal e-tjänster märker att man slipper många ”onödiga” samtal och brev gällande status på de ärnenden som man har med kommunen. Ingen av kommunerna i SKL:s rapport har angivit att deras hittillsvarande arbete med e-förvaltning inneburit försämringar i någon form. Figur 6: Andel kommunder som upplevt effekter av e-förvaltning. Källa: SKL Sidan 15 av 17 STADSKONTORET Skall man komma någon vart krävs att man samtidigt jobbar med organisation, processer/arbetssätt, kompetens, teknik och information/data då allting hänger ihop. De kommuner och myndigheter som har större erfarenhet av e-förvaltning sedan tidigare poängterar att grundförutsättningen för att lyckas med omställningen till ett mer kundfokuserat och processorienterat arbetssätt med stöd av IT, är att arbetet sker genom hela organisationen med början från toppen. Kommunledningens engagemang styr i mångt och mycket om arbetet med e-förvaltning lyckas eller ej. Man måste ställa krav på att förvaltningarna jobbar med sin egen utveckling inom e-förvaltning och att de löpande levererar fler e-tjänster, prioriterade efter behoven från företag och invånare. Då e-förvaltning per definition handlar om ”verksamhetsutveckling som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser” berör det i princip alla anställda. Skall man komma nån vart krävs alltså att man jobbar med organisation, kompetens och teknik samtidigt, för att ställa om till ett kundfokuserat och processorienterat arbetssätt. Konsekvenserna av detta är att man initialt kommer behöva finansiering, resurser och tid för att kunna hantera omställningen. Många ser säkerligen omställningsarbetet och de nya möjligheterna som stimulerande och attraktionskraften för Halmstads kommun som arbetsgivare kan öka då man jobbar på ett modernt sätt med modern teknik. I alla organisationer finns dock de som är mindre mottagliga för förändringar och för dem kan omställningen upplevas som negativ. Eftersom det finns invånare som inte vill sköta sina ärenden med kommunen digitalt innebär det att kommunens organisation inom den närmaste framtiden kanske inte helt kan gå över till en hundraprocentig eförvaltning utan bör ha interna resurser som kan sköta de traditionella kontaktvägarna på något sätt. Genom att förbereda organisationen i god tid på den omställning som kommer ske och låta dem som är intresserade av att jobba på det ”nya” sättet dra utvecklingen kvarstår möjligheten för dem som som vill fortsätta jobba enligt det gamla sättet. På så sätt kan man ge bra förutsättningar även för personal som inte är så positiva till förändringar. Som en kontrast är det dock värt att nämna att exempelvis Nacka kommun bestämde sig för att inte göra denna kompromiss, utan införde e-tjänster och ett servicecenter samtidigt. På servicecentret får man hjälp om man inte klarar ärendena på egen hand. Nacka kommun erbjuder alltså inte några alternativa sätt – endast etjänster och man löser 80% av alla ärenden i first-line i sitt servicecenter Figur 7: Andel kommunder som upplevt hinder för e-förvaltning. Källa: SKL Sidan 16 av 17 STADSKONTORET E-förvaltning bör bidra till att minska problematiken kring de stora pensionsavgångarna 20152020 i Halmstads kommmun En utökad e-förvaltning bör bidra till att minska problematiken kring de kommande stora pensionsavgånarna i Halmstads kommun. Om man redan nu påbörjar omställningsarbetet kan man genom en så liten effektvinst som 10% (det som exempelvis tidigare tog 100 timmar att utföra tar efter förändringen 90 timmar) minska personalkostnaderna med nästan 42 mkr årligen baserat på ett likvärdigt serviceåtagande med en konstant servicevolym. Teorin styrks av SKL:s rapport som visar att 46% av kommunerna som jobbat mer med e-förvaltning redan upplevt mycket stor eller stor förbättring av sina arbetsprocesser. 24% av kommunerna har även upplevt mycket stor eller stor förbättring av frigjorda resurser (se figur 6. på sidan 15 i denna rapport). Därmed bör exemplet med en effektvinst på endast 10% sannolikt vara för låg. Under perioden 2015-2020 kommer således cirka 1 200 tillsvidareanställda inom Halmstads kommuns förvaltningar att pensioneras 1 . Detta motsvarar nästan 18 procent av den totala arbetsstyrkan. Om man lyckas med att utveckla de interna processerna och organisationen med stöd av e-förvaltning så att vissa av de arbetsuppgifter som den pensionerade arbetsstyrkan tidigare utförde inte länge behöver utföras eller att utförandet tar mindre tid finns kostnadsbesparingar 2 redan vid låg genomförandegrad av e-förvaltning. Figur 8: Minskade personalkostnader efter effektivisering med e-förvaltning Bilagor A. SKL:s rapport: E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 B. Devoteams rapport: Kanalpriser i danske kommuner 2011 1 Källa: Lönekontoret 2 Källa: Löne- och arbetsgivaravgiftskostnader från HK Årsredovisning 2010 Sidan 17 av 17 Bilaga 2 [Skriv text] eSamhället E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 [Skriv text] 1 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 2 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Förord E-samhället är här! Men det är ojämnt fördelat. Det gäller inte bara skillnader i vilken grad privatpersoner och företag använder informationsteknik utan också i vilken utsträckning aktörer inom offentlig sektor använder IT-stöd för att utveckla tjänster och verksamhet. I SKL:s Strategi för eSamhället formuleras tre målsättningar för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för ca 70 % av medborgarkontakterna i offentlig sektor och åtta av tio företagare har kontakt med kommunen är utvecklingen av e-samhället i allra högsta grad en kommunal angelägenhet. Det är få, om ens några, kommuner och landsting som själva har resurser att driva den angelägna verksamhetsutveckling som är nödvändig för att uppnå målsättningarna. För att överbrygga skillnaderna krävs kraftsamling och samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Denna kartläggning av e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner är dels ett led i att erhålla ett bättre beslutsunderlag för kommande nationella insatser och dels ett underlag för den enskilda kommunen att jämföra sig med andra. Enkäten har tagits fram i samarbete med e-delegationen, som genomfört en undersökning riktad till statliga myndigheter. I syfte att få en jämförbarhet över hels den offentliga sektorn är en stor del av frågeställningarna gemensamma för de båda enkäterna. Stockholm i oktober 2011 Lennart Jonasson Projekt e-samhället Gunilla Glasare Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 3 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Övergripande iakttagelser Strategi och prioritering av arbete med e-förvaltning 63 procent av kommunerna uppger att utvecklingen av e-förvaltning har hög eller mycket hög prioritet. Arbetet med e-förvaltning prioriteras högst i större kommuner och prioriteringsgraden minskar med kommunstorlek. 22 procent av kommunerna har strategier för e-förvaltning. Ingen ökning av andelen kommuner med strategier för e-förvaltning har kunnat uppmätas mellan 2009 och 2011. Kommunövergripande strategier är vanligast förekommande och kombineras i vissa fall med verksamhetsspecifika strategier eller handlingsplaner 65 procent av kommunerna har utsett en ansvarig för arbetet med att utveckla e-förvaltning. Vanligast förekommande är att ansvarig finns på kommun- och stadsledningskontoret. Samverkan inom e-förvaltning 75 procent av kommunerna samverkar med varandra inom utveckling av eförvaltning. Samverkan mellan kommuner är den vanligast förekommande samverkansformen. Samverkan med statliga myndigheter uppges vara ovanligt. Effekter av e-förvaltning Ökad service för privatpersoner och företag lyfts fram som den främsta effekten av kommunernas hittillsvarande arbete med e-förvaltning. Ingen kommun har angivit att deras hittillsvarande arbete med e-förvaltning medfört försämringar i någon form 4 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Hinder för utvecklingen av e-förvaltning Finansiering, organisationens förmåga att utföra verksamhetsutveckling och befintlig systemmiljö utgör de största hindren för kommunernas arbete med utvecklad e-förvaltning. Mindre kommuner lyfter även fram kompetens som ett stort hinder för utvecklad e-förvaltning. E-tjänster 82 procent av kommunerna tillhandahåller minst en av de 38 definierade etjänster som använts i SKL:s enkät. Höjd servicenivå för privatpersoner och företag är den främsta drivkraften till att införa e-tjänster, följt av att följa med i utvecklingen. Utvecklingen drivs i högre grad av engagerade medarbetare, än att utgöra en politisk prioritering eller en prioriterad ledningsfråga. Öppenhet, innovation och tillgänglighet. 13 procent av kommunerna anger att de tillhandahåller mobilapplikationer. Lika många procent anger att andra aktörer utvecklat applikationer baserade på e-tjänster, offentlig data eller information som kommunen tillhandahåller. 41 procent av kommunerna anger att de i mycket hög eller hög grad har anpassat sin webbplats enligt standarder för tillgänglighet för webben, exempelvis Vägledning för 24-timmarswebben samt WCAG 2.0. Informationssäkerhet 56 procent av kommunerna har utsett ansvariga för ledning och samordning av informationssäkerhetsarbetet. Lika stor andel av kommunerna har tagit fram en informationssäkerhetspolicy som styr arbetet med informationssäkerhet. Många kommuner saknar metoder för identifiering och autentisering av såväl företag/privata utförare som privatpersoner. 5 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Inledning Denna rapport ger en överblick av kommunernas arbete med e-förvaltning och e-tjänster samt informationssäkerhet och tillgänglighet. Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats eller som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller e-post. Som etjänst avses inte heller länk på webbplatsen till e-postprogram. Rapporten baseras på en enkätstudie som genomfördes bland Sveriges kommuner under senare delen av våren och sommaren 2011. Enkäten riktades till ansvariga för eförvaltningsfrågor inom kommunerna. Om rapporten Analysen av enkäten beskrivs i denna rapport och dess bilagor. Resultaten har även, där det är möjligt, jämförts med SKL:s tidigare undersökningar för att påvisa eventuella trender eller förändringar. En storleksindelning har valts baserat på antalet invånare i kommunerna för att ge möjlighet att påvisa trender mellan mindre och större kommuner. Följande indelning har använts: < 10 000 invånare 10 000 – 19 999 invånare 20 000 – 49 999 invånare 50 000 – 99 999 invånare ≥ 100 0000 invånare Svarsfrekvens Enkäten skickades till samtliga av landets 290 kommuner. Av dessa besvarade 236 kommuner en eller flera frågor. Svarsfrekvensen från kommunerna uppgår därmed till 81 procent. Samtliga kommunstorlekar enligt ovan nämnda indelning finns representerade. Andelen svarande inom respektive storleksgrupp illustreras i Figur 1 nedan. 6 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Andel svarande kommuner per kommungrupp ≥ 100 000 invånare (Tot 13 k) 92% 50 000 - 99 999 invånare (Tot 33 k) 85% 20 000 - 49 999 invånare (Tot 74 k) 86% 10 000 - 19 999 invånare (Tot 95 k) 85% < 10 000 invånare (Tot 75 k) 68% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel svarande kommuner per kommungrupp Figur 1. Andel svarande kommuner per kommungrupp 7 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Resultat Strategi för och prioritering av arbete med e-förvaltning Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning Utveckling av e-förvaltning har hög prioritet i landets kommuner. I figur 2 illustreras att 63 procent av respondenterna anger att arbetet med att utveckla e-förvaltning har mycket hög eller ganska hög prioritet. 35 procent anger att arbetet med att utveckla eförvaltning har ganska låg eller mycket låg prioritet. Kommunernas prioritering av arbetet med att utveckla eförvaltning 2% 2% 17% Mycket hög prioritet Ganska hög prioritet 33% Ganska låg prioritet Mycket låg prioritet 46% Vet ej Figur 2. Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning (Antal svarande: 221 kommuner) 8 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Prioriteringsgraden minskar med kommunstorleken. Sambandet mellan prioritetsgrad och kommunstorlek illustreras i Figur 3. Andel kommuner som prioriterar arbetet med att utveckla e-förvaltning ≥ 100 000 invånare 42% 50 000 - 99 999 invånare 58% 48% 20 000 - 49 999 invånare 33% 25% 10 000 - 19 999 invånare 4% < 10 000 invånare 2% 0% 19% 46% 27% 55% 36% 31% 20% Mycket hög prioritet Ganska hög prioritet Mycket låg prioritet Vet ej 4%1% 2% 9% 56% 40% 60% Andel kommuner 2% 80% 100% Ganska låg prioritet Figur 3. Andel kommuner som prioriterar arbetet med att utveckla e-förvaltning i relation till kommunstorlek (Antal svarande: 221 kommuner) I Figur 54 nedan illustreras hur kommuner som prioriterar arbetet i hög eller låg utsträckning fördelas över landet. Figur 4. Kommunernas prioritering av arbetet med e-förvaltning (Antal svarande: 221 kommuner) 9 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Strategi för utvecklingen av e-förvaltning Förekomsten av strategier för utvecklingen av e-förvaltning är låg bland kommunerna och endast 22 procent av respondenterna uppger att de har en strategi för e-förvaltning. Ingen ökning har skett av den andel kommuner som har strategier för e-förvaltning jämfört med den mätning som gjordes 2009. Andelen kommuner där arbete pågår med att utveckla strategier för e-förvaltning har ökat jämfört med 2009 års enkät. Då hade 20 procent ett pågående arbete med att ta fram en strategi, vilket kan jämföras med 32 procent 2011. Strategier är vanligare bland de kommuner som prioriterar arbetet med eförvaltning högt. Andel kommuner med strategier för utveckling av e-förvaltning 1% 22% Ja Arbete pågår 45% Nej Vet ej 32% Figur 6. Andel kommuner med strategier för utveckling av e-förvaltning (Antal svarande: 219 kommuner) Strategier för arbetet med att utveckla e-förvaltning är vanligt förekommande bland kommuner med över 100 000 invånare. I kommuner med mindre än 20 000 invånare saknas strategier för e-förvaltning hos en stor andel av respondenterna. Andel kommuner med strategier i relation till komunstorlek ≥ 100 000 invånare 75% 50 000 - 99 999 invånare 33% 20 000 - 49 999 invånare 34% 10 000 - 19 999 invånare 12% 17% 44% 22% 39% 34% 8% Ja 27% 53% Arbete pågår 1% Nej Vet ej < 10 000 invånare 5% 0% 16% 20% 77% 40% 60% 80% Andel kommuner 2% 100% Figur 7. Andel kommuner med strategier i relation till kommunstorlek (Antal svarande: 219 kommuner) 10 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Typ av strategi för utveckling av e-förvaltning Av de 49 kommuner som angett att de har en strategi för e-förvaltning uppger 41 kommuner att de har en kommunövergripande sådan. Respondenterna har haft möjlighet att ange flera alternativ på frågan. Av de 41 kommuner som uppger att de har en kommunövergripande strategi kombinerar 7 av kommunerna detta med strategier för varje verksamhetsområde. Typ av strategi för utveckling av e-förvaltning Kommunövergripande 41 Del av varje verksamhetsområde 11 Annat 6 0 10 20 30 40 Antal kommuner 50 Figur 8. Typ av strategi för utveckling e-förvaltning (Antal svarande: 49 kommuner) Bland fritextsvaren återfinns exempel på kommuner som skapat verksamhetsspecifika handlingsplaner med den kommunövergripande strategin som grund. Ansvarig för arbetet med att utveckla e-förvaltning Av de 216 kommuner som besvarat frågan har 65 procent utsett ansvariga för arbetet med att utveckla e-förvaltning. Kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan över var ansvariga återfinns. Hos 67 kommuner återfinns ansvarig på kommun- och stadsledningskontoret. I 54 kommuner ingår ansvarig i kommunens ledningsgrupp. Fördelning av ansvar för arbetet med att utvecka eförvaltning Ansvarig ingår i kommunens ledningsgrupp 54 Ansvarig finns på kommun/stadsledningskontoret 67 Ansvarig finns på IT-avdelningen 33 Ansvaret ligger på varje verksamhetschef 32 Ansvarig finns på informationsavdelningen 17 Annat 15 Nej 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Figur 9. Fördelning av ansvaret för arbetet med att utveckla e-förvaltning (Antal svarande: 216 kommuner) 11 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Andelen kommuner som utsett ansvarig för e-förvaltningen är högre i de större kommunerna än i de mindre kommunerna. Samtliga kommuner med över 100 000 invånare har utsett ansvariga för utvecklingen av e-förvaltning. I kommuner med mindre än 10 000 invånare har 42 % utsett ansvariga. I figur 10 illustreras hur ansvaret fördelar sig i de olika storleksgrupperna. Då kommunerna haft möjlighet att ange flera svar på frågan illustreras diagrammet endast i antal kommuner, ej andelar. 35 Antal kommuner 30 25 20 15 10 5 0 < 10 000 invånare 10 000 - 19 999 20 000 - 49 999 50 000 - 99 999 invånare invånare invånare ≥ 100 000 invånare Ansvarig ingår i kommunens ledningsgrupp Ansvarig finns på kommun-/stadsledningskontoret Ansvarig finns på IT-avdelningen Ansvaret ligger på varje verksamhetschef Ansvarig finns på informationsavdelningen Annat Nej Figur 10. Fördelning av ansvarig för e-förvaltning per kommunstorlek Antal svarande: (216 kommuner) Verktyg för utveckling av e-förvaltning Behovsanalys är det vanligast förekommande verktyget vid utveckling av e-förvaltning och används av 40 procent av kommunerna. Därefter följer processkartläggning samt effektmål som kopplas till verksamhetsmål som båda används av 37 procent av kommunerna. Riskhantering används i lägst utsträckning. 12 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Andel kommuner som använder verktyg för utveckling av e-förvaltning Behovsanalys (210 kommuner) Effektmål som kopplas till verksamhetsmål (212 kommuner) Processkartläggning (212 kommuner) 9% 31% 11% 26% 9% 27% Kostnads-/nyttoanalys (213 kommuner) 4% 24% Projektstyrningsmodell (209 kommuner) 11% 16% Uppföljning av beslutade effektmål och realiserade nyttor (212 kommuner) 6% 19% Riskhantering (211 kommuner) 5%14% 0% 20% I mycket hög grad I ganska hög grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej 23% 21% 25% 26% 19% 27% 32% 24% 14% 31% 12% 25% 32% 13% 14% 38% 15% 34% 14% 36% 14% 40% 60% Andel kommuner 80% 100% I ganska låg grad Figur 11. Andel kommuner som använder verktyg för utveckling av e-förvaltning Användningen av behovsanalys, effektmål som kopplas till verksamhetsmål samt processkartläggning är vanligast förekommande i större kommuner och användningsgraden minskar med kommunstorleken. 13 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Samverkan kring e-förvaltningsfrågor Av de 214 kommuner som besvarat frågan angående samverkan uppger 75 procent att de samverkar med eller en flera andra kommuner. 55 procent av kommunerna samverkar inom kommunförbund/regionala samverkansorgan och lika stor andel anger att de samverkar med landsting. Samverkan med statliga myndigheter uppges vara ovanligt och endast 33 procent av kommunerna uppger att de samverkar med statliga myndigheter. I kartan nedan blåmarkeras de kommuner som uppgivit att de samverkar med andra kommuner i någon form. Vita områden indikerar kommuner som uppgivit att de inte samverkar, alternativt att de ej besvarat frågan. Figur 12. Geografisk fördelning av kommuner som samverkar med andra kommuner, i kommunförbund och regionala samverkansorgan eller gemensam nämnd/kommunalförbund 14 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Andel kommuner som samverkar inom olika samverkansformer 80% Andel kommuner 67% 59% 60% 40% 35% 36% 20% 0% 22% 45% 45% 38% 25% 20% 13% 14% 15% 19% 8% 9% 15% 9% 16% 9% 15% 13% 10% 14% 6% 5% 8% 2%4% 0% Utveckling av e-tjänster Upphandling Annat inom e-förvaltning Drift och förvaltning av e-tjänster IT-Infrastuktur Nej ingen samverkan Figur 13. Andel kommuner som samverkar inom olika samverkansformer (Antal svarande: 214 kommuner) 15 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Figur 14 illustrerar hur stor andel av kommunerna inom varje storleksgrupp som uppger att de samverkar inom de olika samverkansområdena. Andel kommuner inom resp storleksgrupp som samverkar vid utveckling av e-förvaltning 100% 89% 80% 62% 60% 43% 40% 67% 48% 40% 38% 40% 36% 64% 44% 35% 37% 39% 91% 82% 73% 70% 39% 59% 63% 64% 64% 41% 25% 20% 0% < 10 000 invånare (42 kommuner) 10 000 - 19 999 20 000 - 49 999 50 000 - 99 999 invånare (75 invånare (59 invånare (27 kommuner) kommuner) kommuner) ≥ 100 000 invånare (11 kommuner) Utveckling av e-tjänster Drift och förvaltning av e-tjänster Upphandling IT-Infrastuktur Annat inom e-förvaltning Figur 14. Andel kommuner inom respektive storleksgrupp som samverkar inom utveckling av e-tjänster inom någon form (Antal svarande: 214 kommuner) 16 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Effekter av och hinder för arbetet med e-förvaltning Effekter av arbetet med utveckling av e-förvaltning Ökad service för privatpersoner och företag lyfts fram som den främsta effekten kommunernas hittillsvarande arbete med e-förvaltning och anges av 60 procent av kommunerna. Dessutom anger hälften av kommunerna att arbetet har lett till bättre informationskvalitet, samt ökad och förenklad tillgång till offentlig information. Endast en mindre andel av respondenterna uppger att de sett effekter av frigjorda resurser eller ökad samverkan med andra offentliga organisationer. Ingen av kommunerna har angivit att deras hittillsvarande arbete inneburit försämringar i någon form. Andel kommuner som upplevt effekter av arbetet med eförvaltning 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Ökad service för privatpersoner och företag (180 kommuner) 13% 2. Bättre informationskvalitet (179 kommuner) 6% 44% 27% 9% 3. Ökad och förenklad tillgång till offentlig information (180 kommuner) 9% 39% 27% 11% 13% 4. Effektivare arbetsprocesser (180 kommuner) 5% 47% 41% 5. Snabbare besked och beslut till 7% privatpersoner och företag (180 kommuner) 6. Större insyn i kommunens beslutsprocesser (180 kommuner) 6% 9. Ökad samverkan med andra offentliga organisationer (180 kommuner) 28% 31% 27% 7. Minskat uppgiftslämnande för 3% 24% privatpersoner och företag (180 kommuner) 8. Frigjorda resurser (179 kommuner) 18% 4% 20% 2% 20% 35% 39% 10% 12% 15% 9% 16% 9% 18% 12% 16% 44% 10% 19% 47% 10% 18% 13% 17% 48% Mycket stor förbättring Ganska stor förbättring Ingen förändring Ganska stor försämring Mycket stor försämring Ej aktuellt Vet ej Figur 15. Andel kommuner som upplevt effekter av arbetet med e-förvaltning 17 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 I SKL:s strategi för e-samhället beskrivs tre övergripande mål. I figur 15 har indikatorerna för vilka effekter kommunerna upplevt relaterats till de tre övergripande målen. För målen Enklare vardag för privatpersoner och företag samt Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten har över 40 procent av kommunerna upplevt förbättringar. Andel kommuner som upplevt förbättringar av arbetet med e-förvaltning relaterat till SKL:s mål för eSamhället Enklare vardag för privatpersoner och företag (2, 4, 8) 5% Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet (3, 6, 9) 6% Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten (1, 5, 7) 8% 0% 35% 34% 29% 38% 34% 20% 32% 9% 17% 12% 15% 10% 16% 40% 60% 80% Andel kommuner Mycket stor förbättring Ganska stor förbättring Ingen förändring Ganska stor försämring Mycket stor försämring Ej aktuellt 100% Vet ej Figur 16. Andel kommuner som upplevt förbättringar av arbetet med e-förvaltning relaterat till SKL:s övergripande mål för eSamhället 18 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Hinder för arbetet med utveckling av e-förvaltning Kommunerna lyfter fram finansiering som det största hindret i utvecklingen av eförvaltning. 73 procent av kommunerna anger att finansiering är ett mycket stort eller ganska stort hinder. Organisationens förmåga att genomföra verksamhetsutveckling och tillgång till nödvändig kompetens upplevs också som stora hinder. Kommunerna anser även att deras befintliga systemmiljö är svår att integrera. Andel kommuner som upplevt hinder för e-förvaltningsutvecklingen Finansiering (180 kommuner) Organisationens förmåga att genomföra verksamhetsutveckling (182 kommuner) 33% 9% Befintlig systemmiljö svår att integrera (179 kommuner) 8% Tillämpning av gemensamma standarder (182 kommuner) 9% Samverkan över organisationsgränser (181 kommuner) 9% Ledningens förståelse och engagemang (182 kommuner) 0% 35% 28% 36% 29% Vet ej 15% 5% 15% 16% 46% 43% Mycket litet hinder/inte alls 10% 9% 42% 25% Ganska stort hinder 8% 10% 40% 24% Mycket stort hinder 7% 5% 35% 32% 20% 5% 11% 34% 37% Företag och privatpersoner efterfrågar inte e2% 18% tjänster (182 kommuner) 5% 6% 29% 46% 10% Kunskap om målgruppernas behov (181 1% kommuner) 33% 37% 15% Befintliga lagar och regelverk (180 3% kommuner) 17% 5%4% 47% 18% Tillgång till nödvändig kompetens (182 kommuner) Upphandlingssituationen (182 kommuner) 40% 40% 60% Andel kommuner 15% 17% 14% 24% 80% 9% 13% 100% Ganska litet hinder Figur 17. Andel kommuner som upplevt hinder för e-förvaltningsutvecklingen 19 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 E-tjänster till privatpersoner och företag I enkäten gavs kommunerna möjlighet att markera huruvida de tillhandahåller någon/några av 38 på förhand utvalda e-tjänster. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt ofta via kommunens webbplats, ibland som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller e-post. Som e-tjänst avses inte heller länk på webbplatsen till e-postprogram. 82 procent av de 223 svarande kommunerna uppger att tillhandahåller någon av de 38 etjänster som enkäten frågar om. 18 procent av kommunerna uppger att de inte tillhandahåller några av de 38 utvalda e-tjänsterna. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 fördefinierade e-tjänster Andel kommuner 35% 30% 25% 20% 15% 29% 27% 10% 18% 15% 5% 0% 0 tjänster 1-5 tjänster 11% 6-10 tjänster 11-15 tjänster >15 tjänster Figur 18. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 fördefinierade tjänster (Antal svarande: 223 kommuner) Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 e-tjänsterna fördelat på kommunstorlek 75% Andel kommuner 80% 60% 40% 20% 0% 47% 44% 33%36% 33% 16% 4% < 10 000 invånare 0 tjänster 18% 27%24% 19% 17% 13% 13% 10 000 - 19 999 invånare 1-5 tjänster 20 000 - 49 999 invånare 6-10 tjänster 26% 19% 7% 4% 8% 8% 8% 50 000 - 99 999 ≥ 100 000 invånare invånare 11-15 tjänster >15 tjänster Figur 19. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de fördefinierade 38 e-tjänsterna fördelat på kommunstorlek (Antal svarande: 223 kommuner) 20 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Av de 223 kommuner som besvarat frågan om e-tjänster uppger 66 procent av respondenterna att de har e-tjänster för att boka och låna om böcker. 52 procent erbjuder en e-tjänst för att ansöka om gymnasieprogram och 46 procent har e-tjänster för att ansöka om förskola. Nedan listas de e-tjänster som över 20 procent av kommunerna uppger att de erbjuder privatpersoner och företag. E-tjänster som fler än 20 procent av kommunerna tillhandhåller 0% 20% 40% 60% Boka och låna om böcker 66% Låna e-böcker och andra digitala medier 54% Ansöka om gymnasieprogram 52% Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag 48% Ansöka om förskola 46% Boka idrotts- och fritidsanläggningar 42% Följa elevernas utveckling via digitala IUP (grundskola) 38% Söka lediga jobb inom kommunen 38% Underlättar kommunikationen mellan föräldrar/hemmet och förskola 35% Ansöka om skolbarnomsorg 33% Anmäla frånvaro (grundskola) Söka sommarjobb inom kommunen Stödjer elevernas kunskapsdelning (grundskola) Följa elevernas utveckling via digitala IUP (gymnasium) 80% 30% 24% 22% 21% Figur 20. E-tjänster som fler än 20 procent av kommunerna tillhandahåller (Antal svarande: 223 kommuner) Utöver de 38 på förhand utvalda alternativ har kommunerna angivit att de tillhandahåller flertalet andra e-tjänster. Som exempel kan avläsning av vattenmätare, ansökan och förnyelse av boendeparkering samt ansökan om installation av bergvärme och bergvärmepumpar nämnas. Integrationer med verksamhetssystem I bilaga 3 illustreras i hur hög utsträckning de 38 utvalda e-tjänsterna är integrerade med bakomliggande verksamhetssystem eller del av verksamhetssystem. För vissa e-tjänster kan vi se en hög integrationsnivå. Det rör sig ofta om tjänster för att följa en handläggningsprocess, men även inom vissa typer ansökningstjänster. Ansökan om skolbarnsorg och e-tjänster för att följa handläggningsprocesser för bygglov respektive äldreomsorg är exempel på e-tjänster som i hög grad är integrerade med verksamhetssystem. 21 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Betaltjänster 7 procent av kommunerna har någon form av betaltjänst kopplat till någon e-tjänst. Flest antal ärenden I enkäten gavs kommunerna möjlighet att markera upp till tre e-tjänster som de anser genererar flest ärenden. I diagrammet nedan illustreras hur stor andel kommuner som upplever att e-tjänsten genererar flest antal ärenden i relation till hur många som uppgav att de hade e-tjänsten. 37 procent av de 102 kommuner som har en e-tjänst för att ansöka om förskola uppger att just den e-tjänsten genererar flest antal ärenden till kommunen. Därefter följer e-tjänst för att följa utförandet av äldreomsorg samt e-tjänst för att ansöka om grunskola. Andel kommuner som anger att e-tjänsten gerenerar flest antal ärenden 0% 20% Ansöka om förskola 40% 37% Följa utförandet av äldreomsorg 33% Ansöka om grundskola 31% Boka och låna om böcker 25% Ansöka om gymnasieprogram 22% Söka lediga jobb inom kommunen 17% Ansöka om skolbarnomsorg 16% Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag 16% Anmäla frånvaro (grundskola) 12% Följa elevernas utveckling via digitala IUP (grundskola) 11% Underlättar kommunikationen mellan föräldrar/hemmet och förskola 11% Ansöka om hemtjänst 10% Ansöka om ledighet (grundskola) 10% Låna e-böcker och andra digitala medier 8% Ansöka om ledighet (gymnasium) 8% Ansöka om bygglov 8% Stödjer elevernas kunskapsdelning (grundskola) 7% Ansöka om serveringstillstånd 4% Söka sommarjobb inom kommunen 4% Ansöka om föreningsstöd 3% Ansöka till vuxenutbildning 2% Boka idrotts- och fritidsanläggningar 2% Följa elevernas utveckling via digitala IUP (gymnasium) 2% Figur 21. Andel kommuner som anger att e-tjänsten generar flest antal (urval: användningsgrad > 0 hos de fördefinierade 38 tjänsterna) 22 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Planerade e-tjänster Flera kommuner planerar att driftsätta nya e-tjänster under 2012. 30 procent av kommunerna avser att driftsätta mellan 1 och 3 e-tjänster. 17 procent planerar att driftsätta över nio nya e-tjänster. Andel kommuner Andel kommuner som planerar att driftsätta e-tjänster under 2012 30% 31% 30% 20% 10% 0% 17% 15% 4% 0 1-3 3% 7-9 4-6 >9 Har ingen uppgift Figur 22. Andel kommuner som planerar att driftsätta e-tjänster under 2012 (Antal svarande: 196 kommuner) Andel kommuner per kommunstorlek som planerar att driftsätta e-tjänster under 2012 Andel kommuner 80% 71% 70% 60% 67% 53% 50% 37% 40% 30% 26% 20% 10% 0% 0 43% 35% 33% 26% 26% 11% 5%5% < 10 000 invånare 14% 14% 5% 7% 13% 4-6 7-9 9% 10 000 - 19 20 000 - 49 50 000 - 99 999 invånare 999 invånare 999 invånare 1-3 >9 ≥ 100 000 invånare Figur 23. Andelen kommuner som planerar att driftsätta e-tjänster under 2012 (Antalet svarande: 136 kommuner) Drivkrafter till att utveckla e-tjänster Höjd servicenivå för privatpersoner och företag är den främsta drivkraften till att införa e-tjänster. Kommunerna uppger även att följa med i utvecklingen är en stor drivkraft för att utveckla e-tjänster. Utvecklingen av e-tjänster drivs i högre grad av engagerade medarbetare, än att vara en politisk prioritering eller en prioriterad ledningsfråga. Få kommuner upplever krav från privatpersoner och företag samt krav på kostnadsbesparingar som drivkrafter för att införa e-tjänster. 23 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Drivkrafter till att utveckla e-tjänster Höja servicenivån för privatpersoner och företag 54% Följa med utvecklingen 21% Effektivisera verksamhetens arbetsprocesser 21% Utvecklingen drivs på av engagerade medarbetare 21% Prioriterad ledningsfråga Politisk prioritering Krav på kostnadsbesparningar 7% 20% 39% 24% 34% 23% 29% 27% 19% 0% 10% 5% 11% 45% 11% 5% 2% 4% 9% 54% 17% Krav från privatpersoner och företag 31% 20% I mycket hög grad I ganska hög grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej 41% 6% 10% 15% 30% 37% 5% 10% 19% 14% 21% 40% 60% Andel kommuner 80% 12% 12% 17% 13% 100% I ganska låg grad Figur 24. Andel kommuner som upplever drivkrafter till att utveckla e-tjänster Bland fritextsvaren hos de kommuner som angivit övrigt som svarsalternativ återfinns exempel där lagstiftning, exempelvis den nya skollagen, utgör en drivkraft. Öppenhet, innovation och tillgänglighet Mobilapplikationer 13 procent av 193 svarande kommuner anger att de tillhandahåller mobilapplikationer. 13 procent av 190 svarande kommuner anger att andra aktörer utvecklat applikationer baserade på e-tjänster, offentlig data eller information som kommunen tillhandahåller. Tillgänglighet 41 procent av 180 svarande kommuner uppger att de i mycket hög eller ganska hög grad har anpassat sin webbplats enligt standarder för tillgänglighet för webben, exempelvis Vägledning för 24-timmarswebben samt WCAG 2.0. 24 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Informationssäkerhet 56 procent av 190 svarande kommuner uppger att de använder BITS (basnivå för informationssäkerhet). Lika många kommuner uppger att de utsett ansvariga för ledning och samordning av informationssäkerhetsarbetet. 22 procent av kommunerna 190 svarande kommuner uppger att de arbetar aktivt med informationsklassificering. Resultaten kan tolkas såsom att kommunerna har infört modeller och utsett ansvar, men har inte implementerat ett aktivt arbete med informationsklassificering. Andel kommuner som arbetar med informationssäkerhet Kommunen har utsett ansvarig/ansvariga för ledning och samordning av… 56% Kommunen använder BITS (basnivå för informationssäkerhet) (190 kommuner) 56% Kommunen har tagit fram en informationssäkerhetspolicy som styr arbetet med informationssäkerhet (189… Kommunens verksamhetssystem är klassificerade efter hur verksamhetskritiska de är (189… 17% 48% 32% 22% 0% 20% På väg att införas 11% 5% 13% 33% 38% Kommunen arbetar aktivt med informationsklassificering (190 kommuner) Ja 28% 35% 14% 5% 16% 28% 40% 60% 80% Andel kommuner Nej 14% 14% 15% 100% Vet ej Figur 25. Andel kommuner som arbetar med informationssäkerhet Identitetshantering Många kommuner saknar metoder för elektronisk identifiering och autentisering av såväl företag/privata utförare som privatpersoner. 36 procent av kommunerna anger att de har en metod för identifiering och autentisering av privatpersoner (exempelvis BankID). 35 procent anger att de har en tvåfaktorslösning för identifiering och autentisering av medarbetare. 18 procent av kommunerna uppger sig ha en metod för identifiering och autentisering av företag och privata utförare. 25 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Andel kommuner med metoder för elektronisk identifiering och autentisering Tvåfaktorslösning för identifiering och autentisering av medarbetare (190 kommuner) 35% 21% Identifiering och autentisering av privatpersoner (ex Bank-ID) (188 kommuner) 37% 15% Identifiering och autentisering av företag/privata utförare (184 kommuner) 18% 0% Ja 33% 45% 15% 20% På väg att införas 58% 4% 9% 40% 60% 80% Andel kommuner Nej 11% 100% Vet ej Figur 26. Andelen kommuner med metoder för elektronisk identifiering och autentisering Förekomsten av tvåfaktorslösningar för identifiering och autentisering av medarbetare är störst i kommuner med fler än 50 000 invånare. Förkomesten av tvåfaktorslösningar för identifiering och autentisering av medarbetare ≥ 100 000 invånare 50% 50 000 - 99 999 invånare 58% 20 000 - 49 999 invånare 41% 10 000 - 19 999 invånare < 10 000 invånare 40% 30% 16% 8% 0% 25% 20% 25% 31% 30% 61% 50% 13% 4% 7% 16% 16% Ja På väg att införas Nej Vet ej 100% Figur 27. Förekomsten av tvåfaktorslösningar för identifiering och autentisering av medarbetare (per kommunstorlek) (Antal svarande: 190 kommuner) Lösningar för identifiering och autentisering av medborgare, exempelvis Bank-ID, är vanligt förekommande i de större kommunerna. Hos kommuner med över 100 000 invånare har 80 procent av 188 svarande uppgivit att de har lösningar för att identifiering och autentisera medborgare. Andelen kommuner som har dessa identifieringslösningar minskar med kommunstorleken. 26 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Förekomsten av lösningar för identifiering och autentisering av medborgare (ex. Bank-ID) ≥ 100 000 invånare 80% 50 000 - 99 999 invånare 10%10% 67% 20 000 - 49 999 invånare 25% 44% 10 000 - 19 999 invånare 27% 17% 16% 37% 2% 52% < 10 000 invånare 11%5% 0% 8% 5% 76% 20% 40% Ja På väg att införas Nej Vet ej 8% 60% 80% 100% Figur 28. Andelen kommun er med lösningar för identifiering och autentisering av medborgare (ex. BankID) (Antal svarande: 188 kommuner) Identifiering och autentisering av företag och privata utförare förkommer endast hos 1 av de 37 kommuner med mindre än 10 000 invånare. Lösningar är vanligare hos kommuner med fler än 50 000 invånare, där 40 procent av respondenterna uppger sig ha dem. Förekomsten av lösningar för identifering och autentisering av företag och privata utförare ≥ 100 000 invånare 40% 50 000 - 99 999 invånare 39% 39% 20 000 - 49 999 invånare 15% 12% 62% 10 000 - 19 999 invånare 20% 30% 10% 22% 12% Ja På väg att införas Nej 19% 16% < 10 000 invånare 3% 0% 56% 86% 20% 40% 8% Vet ej 11% 60% 80% 100% Figur 29. Förekomsten av lösningar för identifiering och autentisering av företag och privata utförare (per kommunstorlek) (Antal svarande: 184 kommuner) 27 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Bilaga 1. Kommuner som besvarat enkäten Ånge Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arvika Askersund Bengtsfors Berg Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borås Botkyrka Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Eda Ekerö Eksjö Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Forshaga Gagnef Gislaved Gotland Gnesta Gnosjö Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdals Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Markaryd Marks Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Nacka Nora Norberg Nordanstig Norrköping Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Ovanåker Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sigtuna Simrishamn Skellefteå Smedjebacken Sollentuna Solna Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säter Sävsjö Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Tyresö Töreboda Uddevalla Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vara Varberg Vaxholm Vetlanda Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värnamo Västervik Västerås Växjö Åmål Årjäng Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå 28 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Bilaga 2. Förekomst av 38 utvalda e-tjänster i de 223 kommuner som besvarat frågan Förskola Ansöka om förskola Underlättar kommunikationen mellan föräldrar/hemmet och förskola Grundskola Ansöka om grundskola Ansöka om skolbarnomsorg Ansöka om ledighet Anmäla frånvaro Stödjer elevernas kunskapsdelning Följa elevernas utveckling via digitala IUP Gymnasium Ansöka om gymnasieprogram Ansöka om ledighet Följa elevernas utveckling via digitala IUP Vuxenutbildning Ansöka till vuxenutbildning Följa elevernas utveckling via digitala IUP Äldreomsorg Ansöka om särskilt boende Ansöka om hemtjänst Följa handläggningsprocessen för äldreomsorg Följa utförandet av äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Ansöka om försörjningsstöd Handikappomsorg Ansöka om personlig assistans Bygga och bo Ansöka om bygglov Följa handläggningsprocessen för bygglov Anmäla till tomtkö Anmäla sophantering Tillstånd, tillsyn och näringsliv Ansöka om serveringstillstånd Kultur och fritid Boka och låna om böcker Låna e-böcker och andra digitala medier Boka idrotts- och fritidsanläggningar Ansöka om föreningsstöd Boka tid för borgerlig vigsel Trafik Ansöka om skolskjuts Ansöka om färdtjänst Ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Följa snöröjningen Miljö Anmälan om bullerstörning Antal kommuner som har tjänsten Andel kommuner som har tjänsten 102 78 45,7% 35,0% 37 74 38 68 50 85 16,6% 33,2% 17,0% 30,5% 22,4% 38,1% 115 35 47 51,6% 15,7% 21,1% 44 18 19,7% 8,1% 10 9 4 2 4,5% 4,0% 1,8% 0,9% 7 3,1% 8 3,6% 37 11 20 13 16,6% 4,9% 9,0% 5,8% 25 11,2% 148 120 93 32 12 66,4% 53,8% 41,7% 14,3% 5,4% 5 6 17 2 2,2% 2,7% 7,6% 0,9% 8 3,6% 29 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Anmäla om matförgiftning Arbete Söka lediga jobb inom kommunen Söka sommarjobb inom kommunen Övrigt Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag 14 6,3% 85 53 38,1% 23,8% 106 47,5% 30 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Bilaga 3. Förekomst av integrationer med verksamhetssystem hos 38 utvalda e-tjänster Integrerad Förskola Ansöka om förskola Underlättar kommunikationen mellan föräldrar/hemmet och förskola Grundskola Ansöka om grundskola Ansöka om skolbarnomsorg Ansöka om ledighet Anmäla frånvaro Stödjer elevernas kunskapsdelning Följa elevernas utveckling via digitala IUP Gymnasium Ansöka om gymnasieprogram Ansöka om ledighet Följa elevernas utveckling via digitala IUP Vuxenutbildning Ansöka till vuxenutbildning Följa elevernas utveckling via digitala IUP Äldreomsorg Ansöka om särskilt boende Ansöka om hemtjänst Följa handläggningsprocessen för äldreomsorg Följa utförandet av äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Ansöka om försörjningsstöd Handikappomsorg Ansöka om personlig assistans Bygga och bo Ansöka om bygglov Följa handläggningsprocessen för bygglov Anmäla till tomtkö Anmäla sophantering Tillstånd, tillsyn och näringsliv Ansöka om serveringstillstånd Kultur och fritid Boka och låna om böcker Låna e-böcker och andra digitala medier Boka idrotts- och fritidsanläggningar Ansöka om föreningsstöd Boka tid för borgerlig vigsel Vet ej Integrerad Antal Ej integrerad Antal Ej Vet ej integrerad Andel Andel Antal Andel 84 49 7 4 6 6 87% 83% 7% 7% 6% 10% 30 62 17 27 25 43 3 2 7 3 3 3 2 3 2 2 4 6 86% 93% 65% 84% 78% 83% 9% 3% 27% 9% 9% 6% 6% 4% 8% 6% 13% 12% 52 17 24 8 3 2 12 0 4 72% 85% 80% 11% 15% 7% 17% 0% 13% 23 9 2 1 6 2 74% 75% 6% 8% 19% 17% 1 2 2 8 5 0 1 1 0 10% 25% 100% 80% 63% 0% 10% 13% 0% 1 1 0 50% 50% 0% 1 3 2 17% 50% 33% 2 3 2 29% 43% 29% 17 8 3 3 9 0 7 4 3 0 4 1 59% 100% 21% 38% 31% 0% 50% 50% 10% 0% 29% 13% 7 11 2 35% 55% 10% 72 63 46 16 2 2 1 6 5 7 10 9 9 2 1 86% 86% 75% 70% 20% 2% 1% 10% 22% 70% 12% 12% 15% 9% 10% 31 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 Integrerad Trafik Ansöka om skolskjuts Ansöka om färdtjänst Ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Följa snöröjningen Miljö Anmälan om bullerstörning Anmäla om matförgiftning Arbete Söka lediga jobb inom kommunen Söka sommarjobb inom kommunen Övrigt Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag Ej Vet ej Integrerad Ej Vet ej integrerad integrerad Antal Antal Antal Andel Andel Andel 1 1 2 3 2 9 0 1 2 25% 25% 15% 75% 50% 69% 0% 25% 15% 0 0 1 0% 0% 100% 1 2 6 9 0 1 14% 17% 86% 75% 0% 8% 30 18 16 14 9 6 55% 47% 29% 37% 16% 16% 26 27 6 44% 46% 10% 32 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 E-samhället är här! Men det är ojämnt fördelat. Det gäller inte bara skillnader i vilken grad privatpersoner och företag använder informationsteknik utan också i vilken utsträckning aktörer inom offentlig sektor använder IT-stöd för att utveckla tjänster och verksamhet. Det är få, om ens några, kommuner och landsting som själva har resurser att driva den angelägna verksamhetsutveckling som är nödvändig för att uppnå målsättningarna. För att överbrygga skillnaderna krävs kraftsamling och samverkan både på lokal, regional och nationell nivå. Denna kartläggning av e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner är dels ett led i att erhålla ett bättre beslutsunderlag för kommande nationella insatser och dels ett underlag för den enskilda kommunen att jämföra sig med andra. Upplysningar om innehållet Åsa Zetterberg, [email protected] Bengt Svenson, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-721-4 Text: Alexandra Svensson Ladda ned på www.skl.se/publikationer Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Bilaga 3 Kanalpriser i danske kommuner 2011 Analyserapport udarbejdet i samarbejde mellem KL og Devoteam Consulting, version 1.0 30. juni 2011 CONNECTING BUSINESS & TECHNOLOGY © Devoteam Consulting. Kopiering og distribution kun tilladt efter aftale med Devoteam Consulting. Kanalpriser i danske kommuner 2011 Indholdsfortegnelse 1 Indledning og baggrund ........................................................................... 2 2 Konklusioner og anbefalinger .................................................................. 4 2.1 2.2 3 Konklusioner .............................................................................................. 4 Anbefalinger .............................................................................................. 8 Anvendelse af metode og resultater ....................................................... 10 3.1 Metodens rolle i den samlede kanalstrategiske business case ..................... 10 3.1.1 3.1.2 4 Metode og proces for udvikling af metoden til opgørelse af kanalpriser ................................................................................................................. 14 4.1 Afgrænsning af metoden og definitioner ................................................... 14 4.1.1 4.1.2 5 Husk konsekvenser for sagsbehandlingen, når den kanalstrategiske business case udregnes .............................................................................................................. 11 Tilgang til kanalstrategiske business cases ............................................................ 11 Omkostningsmodel – fra tidsforbrug til priser… ................................................... 15 Hvordan udregnes prisen pr. henvendelse, når tidsforbruget er opgjort? ................. 16 Kanalpriser i Danske Kommuner 2011 – resultater af analysen .......... 18 5.1 Kanalpriser 2011 ...................................................................................... 18 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.2 Overblik over kanalpriser på tværs – variable omkostninger .................................. 18 Overblik over kanalpriser på tværs – faste omkostninger ....................................... 19 Overblik over kanalpriser på tværs – totalomkostninger ........................................ 20 Detaljeret gennemgang af variable kanalpriser ...................................................... 22 Proces og tilgang til udregning af kanalpriser ............................................ 25 5.2.1 Datagrundlag og datavaliditet ............................................................................... 25 Bilag 1. Metode ................................................................................................ 27 Bilag 2. Oversigt over opgørelse af kanalpriser – omkostningsmodel ........... 28 1 Kanalpriser i danske kommuner 2011 1 Indledning og baggrund I 2009 har KL og kommunerne sat service- og kanalstrategier på dagsordenen med e2012-programmet. Altså strategier for hvordan kommunikationen med borgerne kan flyttes over på de kommunikationskanaler, der er mest omkostningseffektive. De fleste kommuner har i den forbindelse sat digital borgerbetjening på dagsordenen og bl.a. deltaget i de kommunale tælleuger, for at dokumentere hvordan der kommunikeres med borgerne. Senest er der i den fælleskommunale digitaliseringsstrategi også sat mål for kommunernes anvendelse af kanalstrategier i forsøget på at flytte borgerne fra de dyre kanaler til de billige, samt besluttet forskellige initiativer til at understøtte dette arbejde. Mange kommuner er allerede i fuld gang med at udarbejde eller implementere egne kanalstrategier. Flere kommuner har i forbindelse med det kanalstrategiske arbejde efterlyst et kvalificeret beregningsgrundlag for kanalpriser, som de kan bruge i arbejdet med deres egne business cases. KL og Staten har tidligere anvendt omkostningsprofiler baseret på data fra bl.a. Københavns Kommune, SKAT og Økonomistyrelsen på de enkelte henvendelseskanaler men vel vidende om, at disse tal er gennemsnitsbetragtninger på baggrund af enkelte organisationers forudsætninger og derfor ikke nødvendigvis passer på alle kommuner. Derudover er det uklart, hvilke dele af arbejdsgangen kanalpriserne dækker. For at give kommunerne et bedre kanalstrategisk beregningsgrundlag har KL gennemført et projekt i samarbejde med en håndfuld udvalgte kommuner. Denne analyserapport gennemgår resultaterne fra projektet ”Kanalpriser i danske kommuner 2011”. Rapporten fungerer dels som en opsummerende overligger til projektets metodenotat, som forefindes i bilag 1 og dels som endelig afrapportering på projektets resultater vedrørende kanalpriser. Resultatet af projektet er: en metode med redskaber til at kortlægge omkostningerne forbundet med borgerhenvendelser via forskellige kommunikationskanaler i den enkelte kommune, jf. bilag 1. 2 Kanalpriser i danske kommuner 2011 et nuanceret billede af de faktiske omkostninger for de administrative1 henvendelser på de forskellige kommunikationskanaler på baggrund af data fra flere kommuner (denne rapport). Resultaterne komplementerer kommunernes dokumentationsmetode, hvor kommunerne årligt bl.a. dokumenterer antallet af henvendelser i kommunerne, og hvordan de fordeles på de forskellige kommunikationskanaler. Med denne metode til analyse af priser for forskellige typer af henvendelser får kommunerne således nogle centrale redskaber til at udarbejde egne business cases. 1 De administrative henvendelsesomkostninger er relateret til servicering af borgeren ifm. borgerservice og i relation til sagsbehandling til forskel fra henvendelsesomkostninger på velfærdsområderne, herunder skoler, ældreomsorg, biblioteker mv. 3 Kanalpriser i danske kommuner 2011 2 Konklusioner og anbefalinger 2.1 Konklusioner Den gennemførte analyse af kanalpriser i udvalgte danske kommuner giver et nuanceret billede af de faktiske kommunale omkostninger forbundet med forskellige henvendelseskanaler. Analysen fokuserer primært på at kortlægge de variable arbejdstidsomkostninger, hvilket giver følgende billede af kanalpriserne: 57 kr. kr60, 0 52 kr. 51 kr. Variable omkostninger indgående kanaler (arbejdstid inkl. omstilling mv.) 31 kr. kr50, 0 kr40, 0 19 kr. kr30, 0 kr10, 0 kr, 0 Variable omkostninger (arbejdstid) 0 kr. kr20, 0 Figur 1 Overblik over variable henvendelsespriser for indgående kanaler inkl. omstillingstid mv. Som det fremgår af oversigten, varierer omkostningerne til arbejdstid mellem 0 kr. og 57 kr. i gennemsnit pr. indgående henvendelse. De billigste henvendelser kommer via selvbetjening med fuld integration til fagsystemer og de dyreste via det personlige fremmøde. I beregningen af de variable omkostninger indgår også omkostninger til omstilling, viderestilling mv. 2 Totalomkostningerne for de forskellige henvendelseskanaler udgøres af de variable arbejdstidsomkostninger plus de faste omkostninger pr. henvendelse, som er 2 Udregningen af de variable arbejdstidsomkostninger inkluderer et generelt overhead, som ud over ledelsestid mv. også dækker enkelte faste omkostninger. For en uddybning af dette henvises til metoden i bilag 1. 4 Kanalpriser i danske kommuner 2011 kr80, 0 55 kr. kr70, 0 kr50, 0 kr30, 0 kr20, 0 Faste omkostninger (estimat) +20 kr. kr40, 0 40 kr. +40 kr. kr60, 0 60 kr. Totale omkostninger ( inkl. estimerede faste omkostninger) 75 kr. estimeret i forbindelse med analysen. Det giver følgende billede af totalomkostningerne: Variable omkostninger (arbejdstid inkl. omstilling mv.) kr10, 0 kr, 0 Figur 2 Overblik over kanalpriser for indgående kanaler – totale omkostninger 3 Som det fremgår af oversigten, så er det gennemsnitlige spænd i totalomkostninger mellem de forskellige kanaler på mellem 20 kr. og 75 kr. De faste omkostninger til selvbetjening skønnes at ligge på ca. 20 kr. Dette tal afhænger dog af udgifter og anvendelsesgrad. Derfor kan prisen reelt svinge mellem nogle marginale få kroner til flere hundrede kroner pr. henvendelse. Analysen af de variable omkostninger og estimeringen af de faste omkostninger viser det generelle mønster, at de fleste omkostninger ligger i de variable omkostninger – dvs. i medarbejdernes arbejdstid og det tilhørende overhead. Generelle konklusioner vedr. de variable arbejdstidsomkostninger: De fleste omkostninger til kommunernes håndtering af henvendelser ligger i dag i de variable omkostninger – dvs. i medarbejdernes arbejdstid og det tilhørende overhead. Det betyder, at der er et stort potentiale for at flytte flere henvendelser til digitale løsninger, som ikke kræver manuelt arbejde. De billigste indgående kanaler er selvbetjening med integration til fagsystemer og selvbetjening med manuel håndtering. Med integration til fag3 Priserne er afrundet til nærmeste 5 kr. 5 Kanalpriser i danske kommuner 2011 systemer koster kanalen ikke noget i arbejdstid og i de tilfælde, hvor der er behov for manuel efterhåndtering, koster henvendelserne ca. 19 kr. i arbejdstid. Den dyreste henvendelsesform på de indgående kanaler er personligt fremmøde, som gennemsnitligt koster 57 kr. pr. henvendelse i arbejdstid. Hvis der ses bort fra selvbetjeningsløsninger, er telefonkanalen den billigste kanal til håndtering af henvendelser. Henvendelserne koster i gennemsnit 31 kr. pr. henvendelse (inkl. evt. omstilling). Konklusioner vedr. specifikke opgave- og henvendelsestyper, front- bagland mv. Priserne varierer meget alt efter hvilken kommunal opgavetype, der er tale om. Henvendelser om sundhedskort (gult) koster eksempelvis 26 kr. i gennemsnit, hvor en opgave som ejendomsskat koster næsten tre gange så meget, nemlig 71 kr. i gennemsnit. Ca. halvdelen af henvendelserne i analysen har ikke været relateret til sagsbehandling, men til generel information og vejledning. Her er der et potentiale i at udnytte de kommunale hjemmesider, Borger.dk mv. bedre. Den anden halvdel er transaktionshenvendelser relateret til sagsbehandling, hvor der er et stort potentiale for øget digitalisering via selvbetjeningsløsninger og adgang til informationer om egen sag. Hertil skal det bemærkes, at de fleste af transaktionshenvendelserne reelt handler om at give information vedr. en eksisterende sag. Der er stor forskel på omkostningerne i forhold til den enkelte henvendelses karakter. Her svinger omkostningerne mellem ca. 20 og 60 kr. alt efter henvendelsestype. De billigste henvendelsestyper drejer sig om at henvise, viderestille og vise vej, give hjælpe til selvbetjening og give information og vejledning. Disse henvendelser er i analysen kategoriseret som informationshenvendelser og koster gennemsnitligt 37 kr. i arbejdstid. En transaktionshenvendelse, som information vedr. sager, ændring af eksisterende sag eller oprettelse af en ny sag, koster gennemsnitligt 51 kr. i arbejdstid. Det er forskelligt, hvad borgene bruger de forskellige kanaler til. Det personlige fremmøde og telefonkanalen bruges for ca. halvdelen af alle henvendelser til transaktionshenvendelser. Det personlige fremmøde benyttes i langt højere grad end den telefoniske kanal, når der skal oprettes nye sager og ændres status på sager. Telefonen bruges til gengæld primært til information om eksisterende sager, som også er kategoriseret som en transaktionshenvendelse i analysen, da det typisk kræver adgang til borgerens sag. Der er forskelle i priserne på håndtering af henvendelser i front og bagland. På tværs af de forskellige kanaler og henvendelsestyper koster en henvendelse i front gennemsnitligt 39 kr. i ren arbejdstid, hvor en henven- 6 Kanalpriser i danske kommuner 2011 delse i baglandet gennemsnitligt koster 53 kr. i ren arbejdstid. Det sandsynligvis sammen med, at henvendelserne i baglandet ofte er mere komplekse. Generelle konklusioner vedr. faste omkostninger og totalomkostninger Konklusionerne vedrørende de faste omkostninger har ikke været det primære fokus i analysen og er derfor baseret på vurderinger og estimater af omkostninger. De faste omkostninger svinger mellem 5 kr. for elektronisk post og 20 kr. for personligt fremmøde og selvbetjening. For selvbetjening gælder det, at de 20 kr. forudsætter, at der er opnået en moderat udnyttelsesgrad på løsningerne. Fordelen ved en selvbetjeningsløsning er, at den typisk er dimensioneret til at kunne håndtere mange flere henvendelser, end hvad tilfældet ofte er. Derfor er der et stort potentiale for at realisere potentialet og nedbringe de faste omkostninger pr. henvendelse markant. Generelle konklusioner vedr. totale omkostninger Det gennemsnitlige spænd i totalomkostningerne er på mellem 20 kr. og 75 kr. Den billigste henvendelseskanal er automatiseret selvbetjening med en høj udnyttelsesgrad, hvor den dyreste henvendelsesform er det personlige fremmøde. I et totalomkostningsperspektiv er der den store udfordring ved selvbetjening, at der ofte er en lav udnyttelsesgrad på de kommunale løsninger, hvilket giver høje faste omkostninger. Det vurderes, at de faste omkostninger kan ligge fra alt fra 1 kr. og helt op til 500 kr. pr. henvendelse, fordi investeringen og de løbende udgifter til den digitale løsning i nogle tilfælde skal dækkes af få henvendelser. Selvom der i nogle tilfælde er væsentlige omkostninger forbundet med selvbetjening, kan det ofte være at foretrække frem for andre henvendelsesformer, da borgeren typisk gennemfører en fuld transaktion og dermed hjælper med en del af ”sagsbehandlingen” ved at udfylde relevante informationer osv. Det skal derfor tages i betragtning, når kanalerne prioriteres ift. priserne. Generelt kan det også nogle gange være en fordel at prioritere en henvendelseskanal, uanset om det er den billigste eller ej i forhold til de opstillede priser, hvis det har en positiv effekt på den efterfølgende sagsbehandling og dermed også tidforbruget hertil på den lange bane. Det skal derfor også tages med i betragtning, når der prioriteres kanaler. 7 Kanalpriser i danske kommuner 2011 2.2 Anbefalinger Analysen har fokuseret på at skabe et nuanceret billede af de variable henvendelsespriser til brug i kommunernes egne business cases. Derudover har det været et formål med projektet at tilvejebringe en generel metode, som kan anvendes i de kommuner, som ønsker at udregne egne priser på de forskellige kanaler. Når de enkelte kommune selv arbejder videre med de kanalstrategiske business cases, anbefales det, at kommunen overvejer følgende: Anbefalinger til det metodiske arbejde i kommunerne: Kommunen kan med fordel anvende metoden og analysens resultater som et delelement i arbejdet med egne kanalstrategiske projekter. Kommunen kan indarbejde egne forudsætninger i arbejdet, herunder faste omkostninger, timepriser mv., men bør dog genbruge så meget som muligt af metoden og dens forudsætninger, da det sikrer det bedste sammenligningsgrundlag ift. andre kommuner og resultaterne i denne analyse. Da metoden ikke afdækker tidsforbrug til sagsbehandling, bør den enkelte kommune selv vurdere, hvilke konsekvenser de forskellige kanalstrategiske tiltag har for sagsbehandling og øvrige administrative processer. Anbefalinger til kanalprioritering: Kommunen bør ikke fokusere ensidigt på kanalflyt til den umiddelbart billigste kanal, men kan med fordel vurdere, hvordan den kan: 1. Flytte borgerne til den samlet set billigste kanal for hele borgerens sags- eller kontaktforløb. 2. Nedbringe de variable omkostninger pr. kanal. Det kan være via optimering af processer, bedre it-understøttelse af informationsprocesser, hurtigere henvisning, færre omstillinger, justering af serviceniveau mv. 3. Udnytte det eksisterende produktionsapparat optimalt, dvs. få mest muligt ud af henvendelseskanaler med høje faste omkostninger ift. de variable omkostninger. Det gælder i særdeleshed for selvbetjeningskanalen, men kan også gælde for den telefoniske betjening eller den personlige betjening, hvis der eksempelvis er overkapacitet på kanalen. 4. Reducere parallelle kanaler for at nedbringe de faste omkostninger pr. kanal. Det kan være fysiske borgerservicecentre/øvrige indgange, telefonkanaler mv. Kommunen bør prioritere kanaler efter deres egenskaber og borgernes behov og situation – nogle kanaler er eksempelvis bedre end andre til informationshenvendelser. Telefonkanalen har eksempelvis den fordel, at den giver mulighed for en øjeblikkelig dialog med borgerne. Denne måde at kommunikere på skaber gode muligheder for straksafklaring og samtidig 8 Kanalpriser i danske kommuner 2011 tryghed for borgerne. Det kan være med til at udrydde misforståelser og dermed reducere antallet af henvendelser i det samlede sagsforløb. Kommunen bør indrette sig med henblik på et optimalt sagsbehandlingsforløb og prioritere de kanaler, som samlet set giver de mest effektive kommunale processer, da henvendelsestiden kun udgør en del af tiden i et samlet sagsbehandlingsforløb. Kommunen bør overveje, hvornår selvbetjening kan betale sig og hvornår der er behov for en fuldautomatiseret løsning. I nogle tilfælde er der måske ikke kritisk masse i målgruppen hos borgerne til at hente investeringen hjem. I disse tilfælde skal det overvejes, om det alligevel prioriteres at tilbyde selvbetjening, da det kan være en investering i at tilvænne borgerne til digital selvbetjening generelt. I denne sammenhæng skal det pointeres, at kommunerne og borgene ikke nødvendigvis har et reelt valg. På nogle områder er selvbetjening obligatorisk, og på andre områder findes der endnu ikke velfungerende selvbetjeningsløsninger, eksempelvis pas og kørekort, som kræver, at borgeren møder fysisk op. Derfor er der en række sagsbehandlingsområder, som ikke kan digitaliseres fuldt ud med den nuværende lovgivning. 9 Kanalpriser i danske kommuner 2011 3 Anvendelse af metode og resultater 3.1 Metodens rolle i den samlede kanalstrategiske business case Hovedformålet med metoden til udregning af priser for henvendelser på de forskellige kanaler samt de udarbejdede priser, er at bidrage til et bedre beregningsgrundlag for de kommuner, som ønsker at udarbejde kanalstrategiske business cases. Metoden hjælper kommunerne til at måle tidsforbruget forbundet med håndtering af henvendelser på forskellige kanaler på en enkel og ensartet måde. Da metoden samtidig er afprøvet i praksis, er der god mulighed for at sammenligne egne resultater med gennemsnitstal fra andre kommuner, som angives her i rapporten. Generelt kan resultaterne af det kanalstrategiske analysearbejde anvendes til at vurdere potentialet i at flytte eller optimere på henvendelser. Det skal dog understreges, at metoden ikke sigter på afdækning af tidsforbrug til sagsbehandling eller afledte omkostninger heri. Derfor bør den enkelte kommune selv vurdere, hvilke konsekvenser de forskellige kanalstrategiske tiltag måtte have for sagsbehandlingen og øvrige processer. Kommunerne kan vælge, om de i egne business cases vil: a. Lave egne målinger på tidsforbrug og beregninger på kanalpriser Kommunen følger metoden, måler det variable tidsforbrug pr. henvendelse og laver egne omkostningsprofiler på de enkelte henvendelseskanaler, herunder de faste omkostninger. b. Anvende tal fra andre kommuner Kommunen anvender de gennemsnitlige henvendelsestider og priser pr. henvendelseskanal, som fremgår af denne rapport. Metoden er udformet, så den enkelte kommune har mulighed for at indarbejde egne forudsætninger i arbejdet, herunder faste omkostninger, timepriser mv. Det anbefales dog at genbruge så meget som mulig af metoden og dens forudsætninger, da det sikrer det bedste sammenligningsgrundlag ift. andre kommuner. Metodens fokus på de variable omkostninger i tidsforbruget på den enkelte administrative henvendelse betyder, at evt. øvrige variable omkostninger, såsom klikafgifter på selvbetjening eller output management mv., ikke kortlægges via metoden. Metoden kortlægger heller ikke de forskellige faste omkostninger, som kommunerne har til kanalernes drift, vedligehold mv. Metoden giver et overord- 10 Kanalpriser i danske kommuner 2011 net estimat på størrelsesordenen og sammensætningen af disse udgifter per kanal, men den enkelte kommune bør selv udregne størrelsen af disse udgifter pr. henvendelse, da de varierer meget fra kommune til kommune. 3.1.1 Husk konsekvenser for sagsbehandlingen, når den kanalstrategiske business case udregnes Kanalstrategi handler om at optimere på kanalsammensætningen og anvende de billigste kanaler, hvor det giver mening. Henvendelsestiden udgør imidlertid kun en del af tiden i et samlet sagsbehandlingsforløb. Derfor er det vigtigt at indrette sig med henblik på et optimalt sagsbehandlingsforløb og prioritere de kanaler, som samlet set giver de mest effektive kommunale processer. Hvis kommunen ikke prioriterer de rette henvendelseskanaler i situationen, kan der hurtigt opstå tilbageløb, misforståelser, borgeren kan blive kastebold og blive utryg, hvilket koster tid og ressourcer. Nogle gange kan det derfor være en fordel at vælge en dyrere kanal, frem for at borgeren skal henvende sig flere gange på en billigere kanal for at nå det samme resultat. 3.1.2 Tilgang til kanalstrategiske business cases Når business casen udarbejdes, kan omkostningsmodellen i metoden til opgørelse af kanalpriser anvendes til at skabe en baseline over de nuværende omkostninger til håndtering af henvendelser. For at finde de fremtidige omkostninger og effekter, må den enkelte kommune opstille scenarier for de fremtidige henvendelsesmønstre, adfærdsændringer mv. og indregne disse i business casen. En vigtig pointe i denne sammenhæng er, at de samlede omkostninger på en given kanal ikke nødvendigvis falder lineært over tid eller i takt med reduktionen af henvendelser. De samlede omkostninger på en kanal falder i ryk, når der foretages radikale kanalprioriteringer/ny teknologisk understøttelse eller deciderede kanalluk med reduktion af medarbejderstaben. Det er søgt illustreret i nedenstående model: 11 Kanalpriser i danske kommuner 2011 Samlet pris for drift af kanal v. løbende kanaloptimering Hændelse: radikal kanalprioritering/ teknologisk optimering Hændelse: kanalluk/ reduktion i medarbejderstab Tid Figur 3 Dynamik i kanaloptimering Modellen viser, at løbende optimering og kanalflyt primært giver gevinster i de variable omkostninger, som hovedsagligt udgøres af arbejdstidsomkostninger. Ofte er dette også den eneste mulighed, da kommunerne ikke kan lukke de alment udbredte kanaler og dermed høste den gevinst, som ligger i at skære de faste omkostninger væk. Det skyldes bl.a., at der er en serviceforpligtigelse, som kommunerne er nødt til at opretholde. Endvidere skal det understreges, at udregningen af de variable arbejdstidsomkostninger i analysen inkluderer et generelt overhead som ud over ledelsestid mv. også dækker enkelte faste omkostninger. Nogle af disse faste omkostninger kan være svære at reducere i samme takt, som der spares arbejdstid. Det gælder eksempelvis for husleje, forbrug af varme, el mv., som er knyttet til et overhead på den enkelte medarbejder. En anden væsentlig pointe i forlængelse af ovenstående model er, at prisen pr. henvendelse ikke er en statisk størrelse, men kan variere markant alt efter, hvordan serviceprocesserne er tilrettelagt og understøttet teknologisk. Denne dynamik bør derfor også indgå i arbejdet med en kanalstrategisk business case med fokus på kanaloptimering, så de enkelte kanaler også bliver mere effektive. Endelig er det en pointe, at de faste omkostninger pr. henvendelse stiger, når antallet af henvendelser falder og omvendt. Det betyder, at de faste omkostninger pr. henvendelse kan være meget store på kanaler med lav udnyttelsesgrad – eksem- 12 Kanalpriser i danske kommuner 2011 pelvis selvbetjening eller borgerbetjeningsenheder med meget få besøgende. Omvendt stiger de samlede variable og faste omkostninger på eksempelvis en selvbetjeningskanal ikke, når der kommer flere henvendelser. Denne dynamik er vigtig at huske, når der udarbejdes business cases. Af samme grund anbefales det, at kommunerne selv laver beregninger af de gennemsnitlige faste omkostninger pr. henvendelse, da disse kan variere meget fra kommune til kommune. Som følge af ovenstående dynamik bør kommunerne generelt overveje, hvordan der mest hensigtsmæssigt kan ændres på henvendelsesmønstrene mellem kanalerne. Den enkelte kommune bør, udover fokus på kanalflyt, også vurdere: 1. om den udnytter det eksisterende produktionsapparat optimalt, dvs. får mest muligt ud af henvendelseskanaler med høje faste omkostninger ift. de variable omkostninger. Det gælder i særdeleshed for selvbetjeningskanalen, men kan også gælde for den telefoniske betjening eller den personlige betjening, hvis der eksempelvis er overkapacitet. 2. om der kan lukkes parallelle kanaler for at nedbringe de faste omkostninger pr. henvendelse. Det kan være fysiske borgerservicecentre/øvrige indgange, telefonkanaler mv. 3. om de variable omkostninger pr. kanal kan nedbringes. Det kan være via optimering af processer, bedre it-understøttelse af informationsprocesser, hurtigere henvisning, færre omstillinger, justering af serviceniveauer mv. 13 Kanalpriser i danske kommuner 2011 4 Metode og proces for udvikling af metoden til opgørelse af kanalpriser Metoden for opgørelse af kanalpriser har først og fremmest fokus på at måle tidsforbruget for henvendelser på de forskellige henvendelseskanaler. Tidsforbruget på de enkelte henvendelser omsættes efterfølgende til omkostninger ved at tage afsæt i prisen på et standardårsværk i kommunerne inklusive overhead, fratrukket spildtid og øvrig tid. For en deltaljeret gennemgang af metoden henvises til metodebilag 1 inklusive underbilag. I det følgende gives en kort gennemgang af hovedtrækkene i metoden. 4.1 Afgrænsning af metoden og definitioner Metoden er afgrænset til at måle på følgende centrale hovedkanaler og varianter af disse: Indgående kanaler 1. Telefonisk henvendelse Udgående kanaler 1. Telefonisk henvendelse (ikke eksisterende sag) 2. Personligt fremmøde 3A. Skriftlig henvendelse – papirpost 3B. Skriftlig henvendelse – elektronisk post 4A. Selvbetjening – efterfølgende manuel indtastning af data 2A. Skriftlig henvendelse – papirpost (enkeltforsendelser) 2B. Skriftlig henvendelse – elektronisk post (enkeltforsendelser) 4B. Selvbetjening – data overføres automatisk til fagsystem Metoden måler ikke på kanaler såsom chat, videobetjening, SMS mv., da en repræsentativ anvendelse med et solidt datagrundlag endnu ikke er til stede i kommunerne. I metoden måles tidsforbruget på henvendelserne på de forskellige kanaler. I forbindelse med registreringen måles der endvidere på tidsforbrug pr. opgaveområde (eksempelvis pas” eller ejendomsskat), tidsforbrug alt efter om henvendelsen er modtaget i front eller bagland, tidsforbrug ift. forskellige henvendelsestyper (eksempelvis information og vejledning eller oprettelse af ny sag), og endelig måles der på tidsforbrug alt efter hvordan sagen afsluttes (eksempelvis straksafsluttet eller lagt til videre behandling). 14 Kanalpriser i danske kommuner 2011 En henvendelse er i metoden defineret ved en række aktiviteter, som kan gennemføres i forbindelse med henvendelsen. Aktiviteterne i en henvendelse varierer alt efter kanal. Hovedreglen er, at sagsbehandling ikke indgår i målingerne, med mindre den finder sted, mens sagsbehandleren er i direkte kontakt med borgeren fysisk eller på telefonen. Det kan eksempelvis være udstedelse af et sundhedskort, som kan klares med det samme i forbindelse med borgerkontakten. Afslutningen af henvendelsen, eksempelvis at sagsbehandleren lægger en blanket over i en bakke, laver et print eller lignende, skal også medregnes i henvendelsestiden. Hvis der sker noget ift. henvendelsen på et senere tidspunkt, hvor medarbejderen vender tilbage til sagen for at afslutte henvendelsen, så medregnes dette ikke i tidsopgørelsen. Tidsopgørelsen for en henvendelse skal således være udtryk for den tid der bruges på eller sammen med borgeren i én sammenhængende proces, der kan tages tid på. Ved en personlig henvendelse i Borgerservice er det eksempelvis den tid ekspeditionen tager sammen med borgeren, samt den tid der evt. bruges umiddelbart efter for at blive klar til næste ekspedition (eksempelvis lægge ansøgning i dueslag, lave notat, sende besked videre osv.) De administrative henvendelsesomkostninger er dermed relateret til servicering af borgeren ifm. borgerbetjening og i relation til sagsbehandling til forskel fra henvendelsesomkostninger på velfærdsområderne, herunder skoler, ældreomsorg, biblioteker mv. En deltaljeret gennemgang af de aktiviteter som medregnes i en henvendelse, fremgår af bilag 1. Metoden måler kun på den enkelte henvendelse og derfor ikke på henvendelsens vej gennem kommunen. Hvis en borger eksempelvis først henvender sig for at få en blanket udleveret, og efter en halv time henvender sig igen for at få verificeret udfyldningen og aflevere blanketten, så tæller det som to separate henvendelser. Altså samme fremgangsmåde som benyttes i forbindelse med den fælleskommunale dokumentationsmetode fra efteråret 2011. For en deltaljeret gennemgang af de processer, som indgår i analysen, henvises til metoden i bilag 1. 4.1.1 Omkostningsmodel – fra tidsforbrug til priser… Eftersom metoden fokuserer på at registrere tidsforbrug pr. henvendelse, er det nødvendigt med en omkostningsmodel, som gør det muligt at beregne de fulde omkostninger forbundet med henvendelserne. Følgende illustration viser den samlede omkostningsmodel med fordeling af tidsforbrug, overhead og øvrige omkostningselementer. Modellen er opdelt i variable omkostninger, som er knyttet til den enkelte henvendelse og de faste omkostninger, som skal fordeles på det samlede antal henvendelser på en given kanal. 15 Kanalpriser i danske kommuner 2011 De variable omkostninger pr. henvendelse består af arbejdstid og spildtid for den enkelte medarbejder samt overhead til ledelse, kontorlokaler, almindeligt telefonihold, PC- og standardsoftware, uddannelse mv. De faste omkostninger, som er specifikke for en given kanal, er eksempelvis modtagefaciliteter i et borgerservicecenter, særlige borgerservicesystemer, teknologisk infrastruktur mv., som anvendes til kontakten på den givne kanal. Fokus i metoden Omkostningselement 70% Variable omkostninger (ift. antal henvendelser) 30% Tidsforbrug pr. henvendelse (tid pr. henvendelse + spildtid, omstillingstid og anden tid) (målt via metoden) Overhead (kontorlokaler, forbrugsvarer, ledelse etc.) Tidsforbrug til fordeling, omstilling og visitation pr. henvendelse Overhead Øvrige omkostninger som skal med i business case (ikke med i metoden) Klikafgifter, porto, materialer, transaktionsafgifter pr. henvendelse mv. Dedikerede lokaler til borgerservice (leje/afdrag/renter, vedligehold, rengøring, forbrug, skatter ,afgifter mv.) Faste omkostninger (ift. antal henvendelser) Særligt inventar (modtagelsesmiljø, møbler, skranker, kaffemaskine osv.) Særlig IT infrastruktur (køsystem, infoskærme, Borger PC, dankort, hjemmeside, netværk mv.) Særlige fagsystemer og kundeservicesystemer, selvbetjeningsløsninger, herunder licenser og abonnementer Vedligehold og support af særlige systemer Figur 4 Omkostningsmodel Der henvises i øvrigt til Bilag 2. Oversigt over opgørelse af kanalpriser – omkostningsmodel, for en uddybning af prisopgørelsen på de enkelte kanaler. 4.1.2 Hvordan udregnes prisen pr. henvendelse, når tidsforbruget er opgjort? I metodearbejdet er der taget afsæt i de nyeste beregninger af årsværkspriser for kommunale medarbejdere fra 2010/11. Opgørelsen stammer bl.a. fra opgaveflyt- 16 Kanalpriser i danske kommuner 2011 ningen af kommunale opgaver til Udbetaling Danmark. Der regnes med en gennemsnitlig årlig lønudgift pr. årsværk på 405.800 kr. for de omfattede medarbejdere. Udgifter til overhead dækker de administrative udgifter, der ligger ud over lønudgiften. Dette gælder eksempelvis udgifter til husleje, lys, varme mv., som sammenregnes til et samlet beløb for overhead pr. årsværk. Der er forudsat en overheadudgift på 170.800 kr. pr. årsværk. Dermed er årsværkomkostningerne pr. medarbejder inklusive overhead på 576.600 kr. årligt. Årstimenormen er 1.626 timer. Her fratrækkes ca. 131 timer til pauser og 131 timer til fravær, sygdom og barsel mv. Det giver en effektiv arbejdstid på 1.363 timer årligt. Herudover fratrækkes ca. 20% i spild for al øvrig betjening, interne møder mv., som ikke kan bruges på borgerhenvendelser. Dvs., at der regnes med, at der kan anvendes 1.090 timer ud af et årsværk til borgerkontakt, sagsbehandling mv. Det giver en timepris pr. effektiv arbejdstime anvendt på henvendelser på ca. 529 kr. eller 8,82 kr. pr minut. Disse tal og opgørelser er anvendt til udregningen af kanalpriserne. Det betyder, at en henvendelse som eksempelvis varer 5 minutter, koster ca. 44 kr. i variable arbejdstidsomkostninger. Hertil kommer de faste omkostninger. 17 Kanalpriser i danske kommuner 2011 5 Kanalpriser i Danske Kommuner 2011 – resultater af analysen 5.1 Kanalpriser 2011 I den følgende gennemgang af kanalpriser præsenteres de variable priser, medmindre andet specifikt fremgår. I de variable priser indgår arbejdstid inklusive overhead og omkostninger til omstilling, viderestilling og henvisning. De faste omkostninger indgår således ikke i priserne. 5.1.1 Overblik over kanalpriser på tværs – variable omkostninger På tværs af de forskellige opgaveområder, henvendelsessteder- og typer giver analysen følgende resultat for henvendelsespriserne for de indgående kanaler: 57. kr. kr60, 0 52. kr. 51. kr. Variable omkostninger indgående kanaler (arbejdstid inkl. omstilling mv.) kr40, 0 19. kr. kr30, 0 kr10, 0 kr, 0 Variable omkostninger (arbejdstid) 0. kr. kr20, 0 31. kr. kr50, 0 Figur 5 Overblik over variable henvendelsespriser for de indgående kanaler. Som det fremgår af oversigten, er det gennemsnitlige spænd i omkostninger mellem de forskellige kanaler på mellem 0 kr. og 57 kr. Den billigste kanal er automatiseret selvbetjening med en høj udnyttelsesgrad, hvor den dyreste henvendelsesform er personligt fremmøde. I analysen er der registreret tidsforbrug for selvbetjening i de tilfælde, hvor der er en manuel proces involveret, eksempelvis ved systemopslag, opfølgende rutiner, 18 Kanalpriser i danske kommuner 2011 udprint af indberetninger eller tilsvarende. I disse tilfælde ligger henvendelsesprisen på ca. 19 kr. pr. henvendelse. En effektiv og fuldautomatiseret selvbetjeningsløsning koster ikke noget i arbejdstid. Her er der til gengæld forskellige faste omkostninger alt efter udnyttelsesgraden for løsningen. Hvis der ses bort fra en effektiv selvbetjeningsløsning, er telefonkanalen fortsat den billigste kanal til håndtering af de henvendelser, som er egnet til telefonisk betjening, herunder generel information og vejledning, information om konkret sagsstatus mv. Det ligger i tråd med andre undersøgelser og de generelle erfaringer fra kommunerne. Endelig skal det pointeres omkring selvbetjening, at selvom der i nogle tilfælde er væsentlige omkostninger forbundet med selvbetjening, kan det ofte være at foretrække frem for andre henvendelsesformer, da borgeren typisk gennemfører en fuld transaktion og dermed hjælper med en del af ”sagsbehandlingen” ved at udfylde relevante informationer osv. Samtidig er fejlfrekvensen mindre ved brug af intelligente digitale løsninger end alternativet, som ofte er fysiske papirblanketter. Konsekvenserne for tidsforbruget i den efterfølgende sagsbehandling er ikke beregnet som en del af denne analyse, da der kun kigges på de variable omkostninger forbundet med henvendelsen – ikke den efterfølgende sagsbehandling. Med andre ord kan det nogle gange være en fordel at prioritere en henvendelseskanal, uanset om det er den billigste eller ej i forhold til de angivne priser her fra rapporten, hvis det har en positiv effekt på den efterfølgende sagsbehandling og dermed også tidforbruget hertil på den lange bane. 5.1.2 Overblik over kanalpriser på tværs – faste omkostninger På tværs af de forskellige opgaveområder, henvendelsessteder- og typer er de faste omkostninger pr. kanal estimeret med afsæt i analysens målinger. Disse estimerede faste udgifter fremgår af følgende oversigt: 19 Kanalpriser i danske kommuner 2011 Faste omkostninger (estimat) kr25, 0 kr20, 0 kr15, 0 kr10, 0 Faste omkostninger (estimat) kr5, 0 kr, 0 Figur 6 Estimering af faste omkostninger pr. kanal Som det fremgår, svinger de faste omkostninger mellem 5 kr. for elektronisk post og 20 kr. for personligt fremmøde og selvbetjening. For selvbetjening gælder det, at de 20 kr. forudsætter, at der som minimum er opnået en moderat udnyttelsesgrad på løsningerne. Ellers kan prisen både være langt højere eller lavere, hvis der eksempelvis er en stor målgruppe for løsningen, hvor den faktiske anvendelse samtidig er stor. Det skal understreges, at priserne på de faste omkostninger er baseret på kvalificerede skøn og ikke en egentlig beregning. 5.1.3 Overblik over kanalpriser på tværs – totalomkostninger Totalomkostningerne for de forskellige henvendelseskanaler udgøres af de variable arbejdstidsomkostninger plus de faste omkostninger pr. henvendelse – dvs. omkostningerne som er illustreret i Figur 5 plus omkostningerne illustreret i Figur 6 ovenfor. Det giver følgende billede af totalomkostningerne: 20 kr80, 0 55 kr. kr70, 0 kr50, 0 kr30, 0 kr20, 0 +20 kr. kr40, 0 40 kr. +40 kr. kr60, 0 60 kr. Totale omkostninger ( inkl. estimerede faste omkostninger) 75 kr. Kanalpriser i danske kommuner 2011 kr10, 0 Faste omkostninger (estimat) Variable omkostninger (arbejdstid inkl. omstilling mv.) kr, 0 Figur 7 Overblik over kanalpriser for indgående kanaler – totale omkostninger Analysen af de variable omkostninger og estimeringen af de faste omkostninger viser det generelle mønster, at de fleste omkostninger ligger i de variable omkostninger – dvs. i medarbejdernes arbejdstid og det tilhørende overhead. Som det fremgår af oversigten, så er det gennemsnitlige spænd i totalomkostninger for de forskellige kanaler på mellem 20 kr. og 75 kr. Den billigste henvendelseskanal er automatiseret selvbetjening med en høj udnyttelsesgrad, hvor den dyreste henvendelsesform er det personlige fremmøde. Forudsætningen for at selvbetjening er den billigste kanal, er, at der er opnået en god udnyttelsesgrad på løsningerne. Der findes nemlig eksempler på, at selvbetjeningsløsninger koster flere hundrede kroner pr. henvendelse/transaktion, når de faste omkostninger medregnes, fordi udnyttelsesgraden er for lav – eksempelvis hvis kun 5-10% af opskrivningerne til daginstitution i en kommune foretages via selvbetjening. I disse tilfælde er der kun få henvendelser til at dække en forholdsvis stor investering i selvbetjeningsløsningerne. Pointen er derfor, at selvbetjening kun er den billigste henvendelseskanal, hvis løsningen er intelligent udformet med automatisering og kommunen samtidig har opnået en høj udnyttelsesgrad på løsningen. Prisen er naturligvis altid afhængig af, hvad den pågældende løsning koster i etablering, drift og vedligehold. Disse forhold er ikke kortlagt i nærværende analyse, så opmærksomheden henledes blot på dette og på nødvendigheden af at 21 Kanalpriser i danske kommuner 2011 tage omkostningerne på selvbetjeningshenvendelser med et vist forbehold. Generelt bør omkostningerne vurderes på de enkelte selvbetjeningsløsninger ud fra antallet af potentielle transaktioner. 5.1.4 Detaljeret gennemgang af variable kanalpriser I det følgende gengives kun de variable priser for arbejdstiden på de forskellige kanaler, da det er dette, som er målt i analysen i de deltagende kommuner. Læseren bør derfor iagttage, at der hertil skal lægges faste omkostninger alt efter, hvilken kanal der er tale om. 5.1.4.1 Forskelle mellem front og bagland Der er generelt væsentlige forskelle i omkostningerne mellem henvendelser i front og bagland. På tværs af de forskellige kanaler og henvendelsestyper koster en henvendelse i front gennemsnitligt 39 kr. i ren arbejdstid, hvor en henvendelse i baglandet gennemsnitligt koster 53 kr. i ren arbejdstid. Hertil skal lægges de faste omkostninger. En mulig forklaring på denne forskel er, at der typisk modtages flere komplicerede henvendelser i baglandet. 5.1.4.2 Variationer i priserne på forskellige henvendelsestyper En observation i undersøgelsen er, at der er stor variation i prisen på forskellige henvendelsestyper. De billigste henvender drejer sig om at henvise, viderestille og vise vej, og give information og vejledning. Disse henvendelser er i analysen kategoriseret som informationshenvendelser og koster gennemsnitligt 37 kr. i arbejdstid. En transaktionshenvendelse, som information vedr. eller ændring af eksisterende sag eller oprettelse af ny sag koster gennemsnitligt 53 kr. i arbejdstid. Hertil skal lægges faste omkostninger. Det er illustreret i følgende figur: 22 Kanalpriser i danske kommuner 2011 Forskel i variable omkostninger kr60, 0 53. kr. kr50, 0 kr40, 0 kr30, 0 37. kr. Omkostning kr20, 0 kr10, 0 kr, 0 Figur 8 Forskel i variable omkostninger - informationshenvendelser og transaktionshenvendelser Hvis man går et skridt videre og kigger på de enkelte henvendelsestyper, så svinger omkostningerne mellem ca. 20 og 60 kr. alt efter henvendelsestype. En konklusion fra arbejdet er også, at det er forskelligt, hvad borgene bruger de forskellige kanaler til. I den gennemførte analyse 4 viser det sig, at personlige henvendelser typisk drejer sig om information, vejledning og oprettelse af nye sager. Selvbetjening er i sagens natur oprettelse af nye sager. Skriftlige henvendelser på papir eller e-mail er typisk information vedr. eksisterende sager. Telefoniske henvendelser er primært information, vejledning og information vedr. eksisterende sager. Det generelle billede med en opdeling i transaktionshenvendelser og informationshenvendelser er illustreret nedenfor: 4 Der gøres opmærksom på, at analysen primært er gennemført på udvalgte opgaveområder i de tre deltagende kommuner, så derfor kan det generelle billede variere fra det målte, ligesom billedet kan være anderledes i andre kommuner. 23 Kanalpriser i danske kommuner 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fordeling mellem transaktionshenvendelser og informationshenvendelser Transaktionshenvendelse Informationshenvendelse Figur 9 Billede på, hvad de forskellige henvendelseskanaler som oftest bliver brug til i analysen Det interessante i dette mønster er, at kanalerne bruges til forskellige ting, og dermed er de ikke direkte sammenlignelige hvad angår. kanalpriser. Det personlige fremmøde og telefonkanalen bruges for ca. halvdelen af alle henvendelser til transaktionshenvendelser (information vedr. eksisterende sag, ændring af status på eksisterende sag, oprettelse af ny sag). Dog forholder det sig således, at det personlige fremmøde i langt højere grad end den telefoniske henvendelse benyttes, når der skal oprettes nye sager og ændres status på sager. Telefonen bruges til gengæld primært til information om eksisterende sager, hvad angår. transaktionshenvendelser. Tilsvarende anvendes den telefoniske kanal oftere end øvrige kanaler til generel information og vejledning og information vedr. eksisterende sager. Skriftlige henvendelser hvad enten det er pr. papirpost eller e-mail bruges typisk til transaktionshenvendelser i form af at indsende informationer vedr. eksisterende sager. 24 Kanalpriser i danske kommuner 2011 5.1.4.3 Priser på henvendelser for forskellige opgaver og ydelser I analysen er der registreret på en række forskellige opgaver og ydelser. Gennemsnitspisen på tværs af alle opgaver er 44 kr. Bag dette tal ligger der store udsving på tværs de forskellige opgavetyper. Som eksempel kan nævnes at en opgave som sundhedskort (gult)i gennemsnit koster 26 kr., mens Ejendomsskat i gennemsnit koster 71 kr. pr. henvendelse af variable arbejdstidsomkostninger. 5.2 Proces og tilgang til udregning af kanalpriser Resultaterne i analysen stammer fra en afprøvning af kanalprismetoden i tre udvalgte kommuner. For at sikre en vis repræsentativitet er der udvalgt kommuner med forskellige profiler – en mindre kommune med ca. 30.000 indbyggere, en større købstadskommune med over 80.000 indbyggere samt en kommune med over 100.000 indbyggere. 5.2.1 Datagrundlag og datavaliditet Analyserne i de tre kommuner er gennemført over en periode på ca. 14 dage. Der er i alt foretaget 3.753 registreringer af henvendelser i perioden på tværs af de tre kommuner, som har deltaget i analysen. Resultaterne er efterfølgende analyseret og renset ift. fejlregistreringer, mangelfulde registreringer mv. I denne proces er ca. 8% af henvendelserne frasorteret. Herudover er der sorteret i data, således at henvendelser, som er viderestillet til andre enheder i kommunen med det samme, ikke tæller med i henvendelsespriserne. Disse henvendelser er til gengæld anvendt til at estimere de variable omkostninger forbundet med fordeling, omstilling og visitation, som også er en del af det samlede omkostningsbillede. Da der indgår mange forskellige registreringskategorier, niveauer og kombinationsmuligheder i analysen, er der stor forskel på validiteten af resultaterne alt efter, hvilket niveau der kigges på. Eksempelvis er der registreret 246 henvendelser vedr. pas i fronten. Det giver et godt grundlag for at fastsætte priserne pr. henvendelse på dette område. Til sammenligning er der kun registreret 10 henvendelser vedr. boligstøtte i fronten, hvilket giver en mindre validitet. I den følgende gennemgang fremhæves resultater, som vurderes at have en god validitet. Dette er primært henvendelsesomkostninger på overordnet niveau tværs af de forskellige kommunale opgaver/ydelser. Det skal pointeres, at analysen er gennemført på borgerserviceområdet i de tre deltagende kommuner, hvor der er flest indgående henvendelser. Det betyder, at 25 Kanalpriser i danske kommuner 2011 resultaterne for de indgående kanaler er relativt valide, hvorimod resultaterne er mindre valide hvad angår den udgående borgerkontakt. Kun 2,5 % af registreringerne i analysen udgøres af den udgående borgerkontakt. Derfor er der primært fokuseret på de indgående henvendelser i analysen. For at trykprøve resultaterne fra de tre kommuner i analysen er datagrundlaget sammenlignet med henvendelsesstatistikker fra forskellige andre kommuner og data fra arbejdsgangsbanken. 26 Kanalpriser i danske kommuner 2011 Bilag 1. Metode Bilag forefindes i elektronisk form med tilhørende underbilag. 27 Metode til opgørelse af kanalpriser Bilag 2. Oversigt over opgørelse af kanalpriser – omkostningsmodel Indgående priser Telefon Omkostningselement 70% 30% Pers. fremmøde Udgående priser Alm. post Elektroniskpost Selvbetjening Telefon Alm. post Elektroniskpost (integration /manuel) 26 52 42 46 0/19 30 99 66 5 (estimat) 5 (estimat) 10 (estimat) 5 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 0 (estimat) 10 (estimat) 2 (estimat) 30 kr. 55 kr. 50 kr. 50 kr. 20 kr. 30 kr. 110 kr. 70 kr. Estimat Estimat Estimat Estimat Omkostnin ger på selvbetjeni ng svinger mellem ca. 1 kr. og 500 kr. pr transaktion alt efter udnyttelses grad. Der er regnet med 20 kr. i estimatet. Estimat Estimat Estimat Gennemsnitlige faste henvendelsesomkostninger pr. kanal (estimeret): 10 kr. 20 kr. 10 kr. 5 kr. +20 kr. 10 kr. 10 kr. 5 kr. Samlede gennemsnitlige henvendelsesomkostninger pr. kanal (estimeret): 40 kr. 75 kr. 60 kr. 55 kr. +20/40 kr. 40 kr. 120 kr. 75 kr. Variable omkostninger (ift. antal henvendelser) Tidsforbrug pr. henvendelse (tid pr. henvendelse + spildtid, omstillingstid og anden tid) (målt via metoden) Overhead (kontorlokaler, forbrugsvarer, ledelse etc.) Tidsforbrug til fordeling, omstilling og visitation pr. henvendelse Overhead Klikafgifter, porto, materialer, transaktionsafgifter pr. henvendelse mv. Gennemsnitlige variable henvendelsesomkostninger pr. kanal (målt – afrundet pris): Dedikerede lokaler til borgerservice (leje/afdrag/renter, vedligehold, rengøring, forbrug, skatter ,afgifter mv.) Faste omkostninger (ift. antal henvendelser) Særligt inventar (modtagelsesmiljø, møbler, skranker, kaffemaskine osv.) Særlig IT infrastruktur (køsystem, infoskærme, Borger PC, dankort, hjemmeside, netværk mv.) Særlige fagsystemer og kundeservicesystemer, selvbetjeningsløsninger, herunder licenser og abonnementer Vedligehold og support af særlige systemer 28 Ärende 6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 14 KS 2011/0255 Stadens hjärta - centrumutveckling i fokus Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att sända förslag till centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och organisation/samverkansformer på remiss till och med 2 april 2012 enligt sändlista efter att redaktionella förändringar har gjorts. Ärendet Bland de befintliga aktörerna såsom kommun, fastighetsägare och näringsliv i centrum finns en vilja till centrumutveckling och mycket positivt sker. Med nya samverkansformer skulle vi kunna utveckla centrum mer effektivt på flera olika sätt och fler aktörer skulle känna delaktighet. Centrumutvecklingsfrågorna är väsentliga för positiv utveckling av hela kommunen. Ett livskraftigt centrum är avgörande för tillväxt och arbetstillfällen, men också för att skapa en trivsam livsmiljö. Ett intensivt och systematiskt centrumutvecklingsarbete är därför nödvändigt. Projektet Stadens hjärta – centrumutveckling i fokus har därför initierats av Halmstads City och Halmstads kommun i samverkan. Organisationen Svenska Stadskärnor har tagit fram en kvalitetsmärkning för samverkansorganisationer, en s.k. QM, Quality Mark. För att kunna söka denna kvalitetsmärkning krävs en stabil samverkansprocess, med struktur och styrning: vision strategi - åtgärdsprogram och prioritering. Vid en genomgång av formuläret till kvalitetsmärkningen framgår några områden som Halmstad särskilt behöver arbeta med inom projektet. Kvalitetsmärkningen är grunden för att kunna ansöka om att få utmärkelsen Årets stadskärna. Syftet med föreliggande projekt, enligt beslut i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, är således: · Att tydliggöra organisation, arbetsformer och roller för samverkan mellan olika aktörer · Att skapa en gemensam långsiktig målbild och gemensamma strategier för utbud, evenemang, kultur och stadsmiljö i Halmstads centrum · Att ta fram en handlingsplan för årliga konkreta åtgärder Projektet knyts till kommunens visionsstyrningsmodell och den årliga budgetprocessen. Åtgärderna avses också knytas till de privata aktörernas budgetplanering. Arbetet bedrivs genom en bred samverkan mellan olika aktörer (Se bifogad sammanställning av hittills genomförd dialog). Projektet drivs av Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret och Halmstads City tillsammans med Fastighetsägarna Halmstad. Styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp är sammansatta av politiker och tjänstemän från Halmstads kommun och företrädare för näringslivet/fastighetsägarna. Projektet löper under två år från februari 2011 till och med december 2012 och ska sedan övergå till en rullande process. Ett centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och förslag till organisation/ samverkansformer har nu tagits fram som efter beslut i kommunstyrelsen föreslås sändas på remiss(enligt sändlista) t.o.m. 2 april. 8 februari kvällstid är ett informations- och diskussionstillfälle med näringslivet inplanerat. 24 januari eftermiddag kommer politiker och tjänstemän att besöka handlarna och informera om mötet. Centrumutvecklingsprogrammet och övriga handlingar kommer att finnas tillgängliga på biblioteken, 035, Alla Hjärtans hus och på Halmstads kommuns och Halmstads Citys hemsidor. Ärendets beredning Ärendet har behandlats på chefsgrupp och samordningsgrupp samhällsbyggnads sammanträden. Halmstad & Co har bjudits in till möte. Ärendet har behandlats av styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp som består av tjänstemän, politiker och företrädare för fastighetsägare/näringsliv. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att sända förslag till centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och organisation/samverkansformer på remiss till och med 2 april 2012 enligt sändlista. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag efter redaktionella förändringar. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson 1(3) Tjänsteskrivelse 2011-12-20 Diarienummer: KS 2011/0255 Version: 2.0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen Mattias Bjellvi E-post: [email protected] Telefon: 035-137203 Stadens hjärta – centrumutveckling i fokus – beslut om remiss Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att sända förslag till centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och organisation/samverkansformer på remiss till och med 2 april 2012 enligt sändlista. Sammanfattning Bland de befintliga aktörerna såsom kommun, fastighetsägare och näringsliv i centrum finns en vilja till centrumutveckling och mycket positivt sker. Med nya samverkansformer skulle vi kunna utveckla centrum mer effektivt på flera olika sätt och fler aktörer skulle känna delaktighet. Centrumutvecklingsfrågorna är väsentliga för positiv utveckling av hela kommunen. Ett livskraftigt centrum är avgörande för tillväxt och arbetstillfällen, men också för att skapa en trivsam livsmiljö. Ett intensivt och systematiskt centrumutvecklingsarbete är därför nödvändigt. Projektet Stadens hjärta – centrumutveckling i fokus har därför initierats av Halmstads City och Halmstads kommun i samverkan. Organisationen Svenska Stadskärnor har tagit fram en kvalitetsmärkning för samverkansorganisationer, en s.k. QM, Quality Mark. För att kunna söka denna kvalitetsmärkning krävs en stabil samverkansprocess, med struktur och styrning: vision - strategi - åtgärdsprogram och prioritering. Vid en genomgång av formuläret till kvalitetsmärkningen framgår några områden som Halmstad särskilt behöver arbeta med inom projektet. Kvalitetsmärkningen är grunden för att kunna ansöka om att få utmärkelsen Årets stadskärna. 1 Syftet med föreliggande projekt, enligt beslut i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, är således: · Att tydliggöra organisation, arbetsformer och roller för samverkan mellan olika aktörer · Att skapa en gemensam långsiktig målbild och gemensamma strategier för utbud, evenemang, kultur och stadsmiljö i Halmstads centrum · Att ta fram en handlingsplan för årliga konkreta åtgärder Projektet knyts till kommunens visionsstyrningsmodell och den årliga budgetprocessen. Åtgärderna avses också knytas till de privata aktörernas budgetplanering. Arbetet bedrivs genom en bred samverkan mellan olika aktörer (Se bifogad sammanställning av hittills genomförd dialog). Projektet drivs av Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret och Halmstads City tillsammans med Fastighetsägarna Halmstad. Styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp är sammansatta av politiker och tjänstemän från Halmstads kommun och företrädare för näringslivet/fastighetsägarna. Projektet löper under två år från februari 2011 till och med december 2012 och ska sedan övergå till en rullande process. Ett centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och förslag till organisation/ samverkansformer har nu tagits fram som efter beslut i kommunstyrelsen föreslås sändas på remiss(enligt sändlista) t.o.m. 2 april. 8 februari kvällstid är ett informations- och diskussionstillfälle med näringslivet inplanerat. 24 januari eftermiddag kommer politiker och tjänstemän att besöka handlarna och informera om mötet. Centrumutvecklingsprogrammet och övriga handlingar kommer att finnas tillgängliga på biblioteken, 035, Alla Hjärtans hus och på Halmstads kommuns och Halmstads Citys hemsidor. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har givit samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och modell för organisation/samverkansformer enligt projektbeskrivning. Bakgrund Det finns ett behov av att ytterligare fördjupade samarbetet kring utveckling av centrum mellan olika aktörer. Analys, förslag och motivering Ett centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och förslag till organisation/samverkansformer för centrumutveckling har tagits fram som grund för att tillsammans utveckla centrum. Tidplanen är att centrumutvecklingsprogrammet, 2 åtgärdslistan och organisation/ samverkansformer ska antas av kommunfullmäktige i november 2012 och i Halmstads Citys styrelse i december 2012. Kommunstyrelsen föreslås att skicka ovanstående handlingar på remiss till och med 2 april 2012. Konsekvenser Förslaget utgår från vision 2020, värdegrunden, de övergripande och konkretiserade målen i planeringsdirektivet. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har behandlats på chefsgrupp och samordningsgrupp samhällsbyggnads sammanträden. Halmstad & Co har bjudits in till möte. Andra grupper Se sammanställning av dialogen under 2011. Ärendet har behandlats av styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp som består av tjänstemän, politiker och företrädare för fastighetsägare/näringsliv. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till centrumutvecklingsprogram 2. Förslag till åtgärdslista 3. Förslag till organisation/samverkansformer 4. Sammanställning av dialogen under 2011 5. Förslag till sändlista För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman T.f. planchef 3 Bilaga 1 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Styrgrupp Henrik Oretorp, ordf. samhällsbyggnadsutskottet (C) Johan Rydén, 1:e vice ordförande (M) Bertil Andersson, 2:e vice ordförande (S) Anna-Karin Malmkvist (S) Inger Larsson (FP) Tove Bergman (MP) Tony Stané (S) Peter Ziegler, ordförande Halmstads City Per Arbin, Fastighetsägarna Halmstad Referensgrupp Referensgruppen har varit sammansatt av bland andra lokalt näringsliv och kommunala representanter Foto: Patrik Leonardsson Arbetsgrupp Mattias Bjellvi, Samhällsbyggnadskontoret, projektledare Ida Andersson, Halmstads City, projektledare Johan Torstensson, Cityfastigheter i Halmstad AB Johan F Lundberg, Halmstad & Co Ingrid Hansson, Hemtex Eva Lena Torudd, Byggnadskontoret Ulf Holm, Teknik- och fritidsförvaltningen Bengt Andersson, Halmstads Näringslivs AB Therese Wallgren, Trygga Halmstad Inledning Halmstads centrum ska vara en attraktiv miljö som lockar ett stort antal besökare, såväl kommuninvånare som andra. Med en 700-årig historia, en vacker stadsmiljö och ett brett utbud av kultur och butiker ska det vara en upplevelse att besöka centrum, stadens hjärta. ETT LIVSKRAFTIGT CENTRUM är avgörande för tillväxt och arbetstillfällen, men också för att skapa en trivsam livsmiljö. Detta kan ske med en tydlig utvecklingsstrategi för staden. Genom att skapa en gemensam grundsyn och målbild har vi stora möjligheter att utveckla centrum tillsammans. Något som är till glädje för de som bor, verkar i och besöker Halmstad. På så sätt når vi tillsammans kommunens vision 2020: • Halmstad – Hemstaden Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek. • Halmstad – Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer – genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. möjligheter och hot. Hos kommun, fastighetsägare och näringsidkare finns en vilja att utveckla centrum tillsammans. Vår ambition är nu att förstärka stadens attraktivitet genom att ta fasta på styrkorna i centrum och åtgärda bristerna. Med nya samverkansformer kan vi utveckla centrum mer effektivt på flera olika sätt och fler aktörer kan känna delaktighet. Ett intensivt och systematiskt centrumutvecklingsarbete är därför nödvändigt. Vårt samarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och nytänkande. Genom ett gränsöverskridande arbetssätt och med samverkan i planering och genomförande blir vi effektivare och kan göra centrum mer attraktivt. Vi har därför fördjupat vårt långsiktiga samarbete i en avsiktsförklaring (september 2011). Detta centrumutvecklingsprogram med åtgärdslista konkretiserar våra gemensamma ambitioner och har arbetats fram i bred samverkan. Synpunkter och förslag har hämtats in vid flera tillfällen under våren och hösten 2011 från näringsidkare, fastighets ägare och allmänheten. Nu sänds förslaget på remiss efter beslut i kommunstyrelsen och bearbetas därefter till ett färdigt centrumutvecklingsprogram, som beräknas antas av kommunfullmäktige i november 2012. • Halmstad – Upplevelsestaden. Vi skapar en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Många insatser har gjorts kring förbättringar av gator och torg, satsning på evenemang med mera. Nu vill vi utveckla centrum ytterligare. I SWOT-analysen (bilaga 1) framgår en gemensam bedömning av Halmstads centrums styrkor, svagheter, Peter Ziegler Ordförande Halmstads City Mats Löventorn Ordförande Fastighetsägarna Halmstad Henrik Oretorp Ordförande samhällsbyggnadsutskottet Halmstads kommun Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram 3 Syfte Avgränsning Tillsammans vill vi skapa en långsiktig målbild för centrum. Likaså vill vi ta fram strategier för hur vi ska nå dit. Ett viktigt verktyg i det arbetet är att en åtgärdslista för årliga, konkreta åtgärder tas fram. Centrumutvecklingsprogrammet och åtgärdslistan omfattar cent rum som helhet. Både de områden som uppfattas som centrum områden idag och områden som i framtiden kan ges en tydligare koppling till centrum. Dessa är till exempel området mellan stadskärnan och resecentrum inklusive Nissastrand, området väster om Karl XI:s väg fram till Fridhemsparken samt området norr om Norre port till och med muséet. Syftet är också att tydliggöra organisationen och arbets formerna för centrumutveckling. Har vi en stabil grund att stå på underlättas samverkan och vi har även möjlighet att uppnå Svenska Stadskärnors kvalitetsmärkning QM 1, som är en förutsättning för att kunna erhålla utmärkelsen Årets Stadskärna. centrumutvecklingsprogrammet knyts till kommunens visionsstyrningsmodell och den årliga budgetprocessen. Åtgärderna avses också knytas till de privata aktörernas budgetplanering. Cent rumutvecklingsprogrammet ska ange den långsiktiga utvecklingen av centrum och innehålla vision, ambitioner/mål och strategier. Utvecklingen är på 20 års sikt. Centrumutvecklingsprogrammet föreslås ses över vart fjärde år och åtgärdslistan stäms av två gånger årligen och omfattar en mandatperiod. Konkretiseringen av vision, ambitioner/mål och strategier görs i åtgärdslistan. Mål • Målet är en tydligare organisation, tydligare arbetsformer och roller för centrumsamverkan mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv. • Målet är också att alla parter ska stå bakom en gemensam målbild för centrums utveckling för utbud, stadsmiljö, evenemang och kultur. • Vidare är målet att planeringen av gemensamma årliga insatser i centrum sker tillsammans med olika aktörer och att medfinansiering av gemensamma insatser/projekt i centrum sker. 4 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Foto: Ida Andersson • Uppnådd kvalitetsmärkning (QM 1). Nuvarande och framtida centrumområden. Det randiga området utgör dagens stadskärna och ytan markerad med en svart linje markerar centrums utvecklingsområde. Karta: Jörgen Vargmark, Samhällsbyggnadskontoret Organisation och samverkan Centrumutvecklingsarbetet bedrivs i bred samverkan mellan kommun, näringsliv och fastighetsägare. Avsiktsförklaringen daterad september 2011 är basen för samarbetet. Halmstadbornas, besökarnas och näringslivets synpunkter är grunden för arbetet. Organisationen för samverkan bygger på centrumorganisationen Halmstads City där representanter från samtliga aktörer: fastighetsägare, kommun och näringsliv ingår. I bilaga 2 framgår förslag till utveckling av samarbetsformer, utveckling av Halmstads Citys styrelse samt kompletterande samverkansorgan med anknytning till centrumutveckling. Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram 5 Nissan och biblioteket är attraktiva mötesplatser och stråk i staden. Foto: Patrik Leonardsson Vad innebär det? En viktig del i att bygga ett hållbart samhälle är att ha ett centrum som är attraktivt och lättillgänglig för alla. Trygghets-, tillgänglighetsoch miljömässiga aspekter ska beaktas vid ställningstaganden i centrum. Stadskärnan är kommunens hjärta och ambitionen är att den i högre utsträckning ska vara en naturlig mötesplats för många människor. Det innebär att handel och stärkt köpkraft ska prioriteras, men också att olika befolkningsgrupper ska ha lika möjligheter att vistas i centrum. Det kräver också en väl avvägd planering där människan och miljön sätts i främsta rummet. Halmstad är över 700 år och rymmer arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och offentliga rum som behöver vårdas och utvecklas. De bidrar på ett positivt sätt till bilden av Halmstad. Målbild för Halmstads centrum Nedanstående målbild har arbetats fram av de olika aktörerna: kommun, fastighetsägare och näringsliv: Halmstads centrum – den naturliga mötesplatsen! Halmstads centrum är en naturlig mötesplats för shopping, kultur, evenemang och mänskliga möten för alla året runt. Ramen är vår vackra centrummiljö där hus och offentliga rum samverkar till en helhet. Halmstads centrum är expansivt och alla lägen erbjuder utmärkta handelsplatser. Fastighetsägare, näringsidkare och kommun samverkar för att ständigt utveckla och underhålla city. 6 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Nissan och stadskärnan är områden som har potential att starkt bidra till Halmstads attraktivitet. Centrum innefattar inte bara dessa områden utan också områdena utanför de gamla stadsportarna. Den historiska stadskärnan som helhet behöver förstärkas och även kopplingarna till de närliggande handels stråken. I stadskärnan prioriteras främst gående och cyklister, men även kollektivtrafik. Parkeringsmöjligheterna i centrum ska gynna centrumhandeln och det ska finnas lättillgängliga p-platser för dem som behöver det på grund av funktionshinder. Tydliga och trygga stråk till intilliggande p-garage och p-platser ska förstärkas/tillskapas och dessutom ska de vara lätta att finna genom en effektiv vägvisning. Att vända staden mot Nissan är ett begrepp. Hamngatan håller på att utvecklas till en framsida med attraktiva mötesplatser, serveringar med mera. Detta arbete behöver fortsätta och inklu- dera Fisketorget vid Österbro. Området vid biblioteket ska fortsätta att utvecklas till att bli en fin och öppen mötesplats för både spontana och planerade kulturaktiviteter. Vattenområdet kan ses som en resurs för upplevelser och aktiviteter, till exempel kultur och sport. Att skapa centrala öppna mötesplatser är en självklarhet. En förutsättning för detta är att vi har levande torg. Våra torg behöver utvecklas, bland annat Lilla torg och Stora torg, så att de fungerar i många olika sammanhang, såväl för torghandel som evenemang och kulturaktiviteter. Eventuellt behöver torgen ha olika inriktningar. Gatorna behöver rustas upp till attraktiva och trafiksäkra stadsrum där en avvägning görs mellan allmänna och kommersiella ändamål. Parkerna i Halmstad är en en stor tillgång. Bastionen be höver rustas upp och göras tillgänglig för alla invånare. Med en satsning på kultur och nöjesutbud i Norre Katts park kommer stadens centrum att utvidgas. Parken ska vara inbjudande för gamla och unga som vill roa sig och umgås, på såväl vardagar som helger. Genom att förändra Bastionens karaktär blir Norre Katts park till en mer öppen, inbjudande och tillgänglig mötesplats för alla. För ett attraktivt handelscentrum krävs en bra butiks mix, kompletta handelsstråk och gemensamma öppettider. Det finns potential att utveckla ytterligare etableringslägen för verksamheter till exempel vid nya resecentrum. Detta skulle göra att känslan av storleken på stadskärnan växer. Det finns också ett behov av att förstärka centrum med nya bostäder. Halmstad som attraktiv besöksort sommartid utvecklas till en spännande destination året runt med evenemang som lockar Halmstadsbor och besökare. I nästa avsnitt presenteras mål, strategier och uppföljning för områdena stadsmiljö, kultur & evenemang samt utbud. Då mål kunnat hämtas från politiskt antagna dokument, såsom Stadsmiljöprogrammet eller Planeringsdirektivet, anges dokumenten i parentes efter respektive mål. Europa och tjuren av Carl Milles. Foto: Ida Andersson Teatern föreslås inkluderas i centrum och utvecklas som konferenscentrum i området. När Halmstads resecentrum står klart och kollektivtrafiken har flyttat dit frigörs Österskans. Då gäller det att ta tillvara på platsen genom att göra den till en levande del av centrum. Själva platsen där dagens Österskans ligger kan i framtiden bebyggas med exempelvis en restaurang som skulle möjliggöra för halmstadsborna att njuta av Nissan året runt. Konsten och kulturen är en naturlig del i stadslivet som behöver utvecklas. Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram 7 Storgatan är ett av Halmstads naturliga stråk för nöjen och upplevelser vid olika tider på dygnet. Foto: Patrik Leonardsson 8 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Stadsmiljö Mål • Vårda och utveckla stadens parker, bebyggelse, torg och gator (stadsmiljöprogrammet). • Skapa mötesplatser för människor med olika bakgrund (stadsmiljöprogrammet). • Öka möjligheterna att ta sig med cykel till och från arbete och skola (planeringsdirektivet). • Prioritera gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik i nämnd ordning (stadsmiljöprogrammet). • Fördubbla antalet resor med kollektivtrafik till 2020 (gäller hela kommunen, planeringsdirektivet). • Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka (planeringsdirektivet). • Öka tillgängligheten till och i centrum för människor med olika behov (stadsmiljöprogrammet). • Arbeta aktivt med trygghetskapande insatser i den fysiska miljön. • Bygg om/utveckla fler torg och parker till attraktiva och trygga mötesplatser. • Ge belysning, uteserveringar och skyltning en enhetlig, väl genomtänkt utformning. • Arbeta aktivt för att få in fler bostäder och verksamheter i centrum. • Säkerställ värdet av arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer i centrum. Uppföljning Andel färdigställda upprustningsprojekt (Brogatan mellan Karl XI:s väg och Nissan, Storgatan mellan Brogatan och Norre Port). Antagna riktlinjer för parkering. Andel resande med kollektivtrafik. • Ge stadskärnan ett samordnat arkitektoniskt och stadsmässigt intryck (stadsmiljöprogrammet). Antagna riktlinjer för skyltning, uteserveringar/restauranger och belysning. • Öka möjligheten för boende och verksamheter i centrum. Antal nytillkomna bostäder i centrum. Strategier • Omvandla fler gator till attraktiva handelsstråk med begränsad biltrafik och ökad trygghet. • Ta fram gemensamma riktlinjer för parkering. • Öka turtätheten för bussar, korta restiderna och förbättra punktligheten (gäller hela kommunen, planeringsdirektivet). Fysisk tillgänglighet EAH-tal medelvärde (Enkelt Avhjälpta Hinder) över 59. Nöjd-region-index (SCB) avseende trygghet (bättre resultat än genomsnitt för gruppen större städer). Ambitioner, strategier och konkreta förslag finns närmare uttryckta i det av kommunfullmäktige antagna stadsmiljö programmet för den historiska stadskärnan (december 2009). Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram 9 Strategier • Lyft fram befintlig konst och verka för fler konstverk i centrum. • Skapa förutsättningar för fler kulturella aktiviteter. • Bind samman fler kulturella aktiviteter och institutioner i stråk. • Skapa förutsättningar för fler aktiviteter i city under hela året. • Skapa en gemensam strategi för att samordna aktiviteter i centrum. Uppföljning Picassoparken ligger på solsidan och är en naturlig mötesplats främst sommartid. Foto: Sarah Sundqvist Johansson Kultur & evenemang Mål • Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet (planeringsdirektivet). • Halmstad ska vara en lättillgänglig och attraktiv handelsstad och evenemangsort genom att centrum utvecklas (planeringsdirektivet). • Halmstads centrum ska vara en arena för en mångfald av kulturaktiviteter och evenemang året runt. • Halmstad ska ha ett brett kulturutbud som ska vara tillgängligt för alla. 10 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Antal genomförda konstprojekt. Färdigställd strategi för samordning av aktiviteter. Nöjdhet med kulturutbudet enligt kulturundersökningen, ökning från 2011. Antal besök: - Halmstads konsthall - Hallands konstmuseum Antal artiklar (nationell och internationell media): - Halmstads konsthall - Hallands konstmuseum Foto: Jesper Petersson Utbud Mål • Halmstads centrum ska ha ett brett utbud av verksamheter från lokala aktörer till större kedjor. • Fler företag ska starta eller etablera sig i Halmstads centrum (modifierat från planeringsdirektivet). Strategier • Ta fram kartläggning av befintliga butikslokaler. • Skapa fler lokaler/etableringslägen och utveckla befintliga i gatuplan som stödjer handel och café/restaurangverksamhet. • Ta fram en gemensam strategi för butiksmixen så att cent rum innehåller en bred variation av attraktiva verksamheter. • Slå fast gemensamma öppettider. Uppföljning Nettoökning företag. Antal nystartade företag (ökning jämfört med helåret 2011). Färdigställd kartläggning av butikslokaler. Färdigställd strategi för butiksmixen och lokalbehovet i cent rum. Fastlagda och implementerade öppettider. 2010 invigdes Köpmansgatan som ny gågata. 12 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Foto: Ida Andersson Stora torg behöver utvecklas som attraktiv mötesplats. Foto: Patrik Leonardsson Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram 13 Foto: Jesper Petersson 14 Stadens hjärta Centrumutvecklingsprogram Bilaga 1, SWOT-analys, Stadens hjärta Denna SWOT-analys har tagits fram under workshopar då före trädare för näringsliv, fastighetsägare och kommun deltagit under våren 2011 och med underlag från enkätsvar från allmänheten. SWOT-analysen bildar grunden för centrumutvecklingsprogrammet och åtgärdslistan. Styrkor • Liten stad, koncentrerat centrum • Jättefin stadskärna, mysigt • Närhet till vatten och nybyggnation • Bra varumärke, händer mycket, sommarsäsongen • Bra butiksmix • Relativt mycket folk, turister Svagheter • Olika öppettider • För stort fokus på Storgatan, satsar bara på stadskärnan – hela centrum • Vill ha möjlighet att ställa ut varor med mera på gatan • Nyttjar inte närheten till vattnet • Saknar torgkänsla, ingen självklar mittpunkt • Bussarna störande på Brogatan • Parkeringsmöjligheterna Hot • Utgifter till staten • Klimatet för butiksanställda blir tuffare • Externa och halvexterna centrum inom och utanför kommunen • Mer och mer kedjor • Att man inte släpper fram idéer och företagande Möjligheter • Utöka antalet butiker, satsa mer på företagande • Gratis parkering vissa storhelger, billigare p-avgifter • Ta bort bussar på Brogatan • Resecentrum • Fler uteserveringar • Profilera Halmstad vid infarterna • Satsa på evenemang även vintertid • Paddanbåten varje år, fiskebåt Ida Andersson Halmstads City 035-13 73 50 [email protected] Mattias Bjellvi Samhällsbyggnadskontoret 035-13 72 03 [email protected] www.halmstadscity.se/centrumutveckling www.halmstad.se/byggaochbo Omslagsfoto Patrik Leonardsson och Ida Andersson Layout Text-Media i Halland AB Tryck Kommuntryckeriet 2011 Vill du veta mer? Kontakta: Bilaga 2 Stadsmiljö Stadens hjärta Åtgärdslista Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta – åtgärdslista Åtgärdslistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrum utvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska ses över årligen och åtgärderna kopplas till det kommunala planeringsdirek tivet samt bildar ett underlag till budgetarbetet. Den är också ett underlag för de privata aktörernas planering. Åtgärdslistan omfattar en mandatperiod med utblick 20 år framåt för mer långsiktiga åtgärder. Åtgärdslistan innehåller åtgärder oavsett vem som leder arbetet eller finansierar. Åtgärdslistan består av konkreta åtgärder, vilken aktör som är ansvarig, närmaste samverkanspartner samt slutförandedatum. Beslut kring listan tas gemensamt av de berörda aktörerna två gånger om året, där fastställande av uppdrag och uppföljning av aktiviteter ingår. Det kan vara såväl enskilda punktinsatser som utredningar/program som ligger som underlag för beslut. Huvudansvarig aktör är markerad med fetstil. Arbetsgrupp Mattias Bjellvi, Samhällsbyggnadskontoret, projektledare Ida Andersson, Halmstads City, projektledare Johan Torstensson, Cityfastigheter i Halmstad AB Johan F Lundberg, Halmstad & Co Ingrid Hansson, Hemtex Eva Lena Torudd, Byggnadskontoret Ulf Holm, Teknik- och fritidsförvaltningen Bengt Andersson, Halmstads Näringslivs AB Therese Wallgren, Trygga Halmstad 2 Stadens hjärta Åtgärdslista Styrgrupp Henrik Oretorp, ordf. samhällsbyggnadsutskottet (C) Johan Rydén, 1:e vice ordförande (M) Bertil Andersson, 2:e vice ordförande (S) Anna-Karin Malmkvist (S) Inger Larsson (FP) Tove Bergman (MP) Tony Stané (S) Peter Ziegler, ordförande Halmstads City Per Arbin, Fastighetsägarna Halmstad Referensgrupp Referensgruppen har varit sammansatt av bland andra lokalt näringsliv och kommunala representanter -Centrumutveckling i fokus Stadens hjärta Åtgärdslista 3 Beslutade uppdrag – Stadsmiljö Åtgärderna som presenteras nedan ligger i linje med stadsmiljöprogrammet för den historiska stadskärnan och/eller andra styr dokument och finns redovisade i projektkatalogen för samhällsbygg- nadsprojekt, vilken är godkänd av Kommunstyrelsen. Kommunens Samhällsbyggnadskontor har samordningsansvaret för den fysiska stadsmiljön. Stadsmiljö Åtgärd Ansvarig •Planera och bygg om Brogatan mellan Karl XI:s väg och Nissan Projektet initieras under 2011 och gatan beräknas vara ombyggd våren 2013. Brogatan behöver byggas om för ökad trivsel, trygghet och attraktivitet. Även gatorna som ansluter till Brogatan behöver ses över. Kommunstyrelsen •Utveckla Stora torg Projektet påbörjas 2011 och riktlinjerna för torget beräknas vara klara 2012. Projektet innefattar uppstrukturering av torgstånd och uteserveringar samt ställningstagande till biluppställning på torget. Även torgföreskrifterna ses över. Utveckling av torgkiosken är också ett viktigt projekt. Teknik- och fritids nämnden Planeringen av ombyggnad av Storgatan påbörjas i slutet på 2011. Ombyggnaden beräknas vara färdigställd 2014. Storgatan är idag gågata, men behöver byggas om för ökad attraktivitet, tillgänglighet med mera. Även gatorna som ansluter till Storgatan behöver ses över. Kommunstyrelsen •Planera och bygg om Storgatan mellan Brogatan och Norre port 4 Beskrivning Stadens hjärta Åtgärdslista Klart 2013 Samhällsbyggnads kontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen/ berörda fastighetsägare 2012 Samhällsbyggnadskontoret/ Teknik- och fritidsför valtningen Samhällsbyggnads kontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen/ berörda fastighetsägare 2014 Stadsmiljö Åtgärd Beskrivning Ansvarig Ett förslag till riktlinjer för parkering har tagits fram och ska nu sändas på remiss. Efter remiss beräknas riktlinjerna kunna antas av kommunfullmäktige och därefter föreslås genomförande av åtgärder påbörjas. Kommunstyrelsen Fastighetsägaren önskar planlägga för bostäder och verksamheter. Detaljplanen beräknas vara klar under 2013. Därefter fortskrider genomförandet. Kommunstyrelsen •Planering och utbyggnad av resecentrum Fortsatt utveckling och genomförande av Halmstads resecentrum. Kommunstyrelsen •Planering och utbyggnad av Halmstads teater till konferensanläggning Planarbete och utredning pågår. Parallellt med detta arbete bör man även utreda Österskans framtida användning. •Slå fast riktlinjer för parkering •Planläggning för kvarteret Broktorp Klart 2012 Samhällsbyggnads kontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen 2013 Samhällsbyggnads kontoret/berörd fastighetsägare Samhällsbyggnads kontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen Bro klar 2012, flytt stadsbussar klar 2015. Kommunstyrelsen Samhällsbyggnads kontoret Stadens hjärta Åtgärdslista 5 Beslutade uppdrag – Kultur och evenemang Kultur och evenemang Åtgärd •Ta fram gemensam evenemangsplanering Beskrivning Ansvarig Klart Befintligt besöksnäringsråd vidareutvecklas till att även diskutera framtida evenemang. Syftet är att samordna och koordinera olika arrangemang som genomförs av olika aktörer för att få en bra spridning över året och undvika krockar. Halmstads Citys styrelse/ Halmstad & Co:s styrelse/ Teknik- och fritidsnämnden/Kulturnämnden 2012 Halmstad & Co/Halmstads City/Kulturförvaltningen/Teknik- och fritidsförvaltningen •Utvärdera och se över vilka aktiviteter halmstadborna, näringsidkarna och besökare vill ha Syftet är att skapa en kunskapsbas för att ta fram en gemensam evenemangsplanering. •Kartlägg förenings livets kulturaktiviteter i centrum Syftet är att underlätta föreningslivets aktiviteter, till exempel kulturföreningarnas, genom att kartlägga behoven. Halmstads Citys styrelse/ Halmstad & Co:s styrel se/Kulturnämnden 2012/ kontinuerligt Halmstad & Co/Halmstads City/Kulturförvaltningen Halmstads Citys styrelse /Kulturnämnden 2012/ kontinuerligt Halmstad & Co/Halmstads City/Kulturförvaltningen •Lyft fram befintlig konst Kulturnämnden Kulturförvaltningen/ Samhällsbyggnadskontoret/ Teknik- och fritidsförvaltningen 6 Stadens hjärta Åtgärdslista 2012/ kontinuerligt Beslutade uppdrag – utbud Utbud Åtgärd Beskrivning Ansvarig Klart •Utred behov av butikslokaler/ etableringslägen Syftet är att skapa en grund för en gemensam in riktning för butiksmixen i centrum för ökad tillväxt. Kartlägg befintlig butiksstruktur. Halmstads näringslivs AB/ Fastighetsägarna Halm stad/Halmstads City 2012 •Skapa en gemensam inriktning för butiksmixen i city Syftet är att skapa en så attraktiv handelsplats som möjligt genom att en gemensam inriktning fastslås. Halmstads näringslivs AB/ Fastighetsägarna Halm stad/Halmstads City 2013 •Slå fast gemen samma öppettider Behov av gemensamma öppettider för att tydliggöra tillgängligheten i centrum för kunden. Halmstads City/ Fastighetsägarna Halmstad 2012 Stadens hjärta Åtgärdslista 7 Förslag på åtgärder ej beslutade – Stadsmiljö Fortsatt planering och genomförande av ombyggnad av gator, torg och platser enligt stadsmiljöprogram samt tillkommande centrummiljöer runt den historiska stadskärnan. Nedanstående projekt finns Åtgärd Ta fram ett skyltprogram Åtgärd Utveckla Lilla torg Beskrivning Skyltprogram finns framtaget av byggnadsnämnden, men behöver uppdateras och förankras. Ett centralt skyltprogram behöver tas fram som innefattar informationsskyltning, skyltning på fasad med mera. Särskilda skyltprogram tas fram för respektive fastighetsägare för respektive berörd fastighet. Väsentligt att programmet följs upp. Beskrivning Syftet är att ta fram ett gestaltningsförslag och ett förslag till inriktning för användningen av torget. Ansvarig Byggnadsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadskontoret/Byggnadskontoret/ Teknik- och fritidsförvaltningen/fastighetsägarna Åtgärd Se över riktlinjer och tillståndsprocesser för hantering av uteserveringar Beskrivning Det behövs en samlad syn på hantering av uteserveringar över förvaltningsgränserna. Ett förnyat program för uteserveringar behöver tas fram och tillståndsprocesserna behöver ses över så att de blir enhetliga. Ansvarig Byggnadsnämnden och Teknik- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadskontoret/Byggnadskontoret/ Teknik- och fritidsförvaltningen 8 förankrade i stadsmiljöprogrammet. Uppdragen är inte beslutade och därför inte tidssatta. Ansvarig nämnd/förvaltning/bolag är därför endast förslag. Stadens hjärta Åtgärdslista Ansvarig Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen Åtgärd S amverka kring renhållning/klotterborttagning Ansvarig Teknik- och fritidsförvaltningen/fastighetsägarna forts Stadsmiljö – EJ BESLUTADE Åtgärd Lyft fram gångstråken längs med Nissan och gör dem mer tillgängliga Beskrivning Ett särskilt program behöver tas fram för hur gångstråken längs med Nissan ska utvecklas med gångstråk, skyltning, belysning etcetera. Ansvarig Kommunstyrelsen Åtgärd Se över belysningen i city (ta fram belysningsprogram) Beskrivning Ett samlat grepp över alla aspekter på belysningen i centrum behöver tas fram. Ansvarig Byggnadsnämnden/Teknik- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadskontoret/Byggnadskontoret/ Teknik- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen Åtgärd Utveckla Norre Katts park/Bastionen Beskrivning En samlad inriktning för Norre Katts park inklusive Bastionen behöver tas fram för att aktivera parken samt för att förbättra området kring Bastionen funktionellt och fysiskt. Ansvarig Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen Åtgärd Genomför trygghetsvandring minst en gång per år som grund för åtgärdsprogram för ökad trygghet Beskrivning Som ett redskap för förändringar i centrum behöver trygghetsvandringar genomföras kontinuerligt. Ansvarig Kommunstyrelsen Trygga Halmstad/fastighetsägarna, Teknik- och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadskontoret Stadens hjärta Åtgärdslista 9 forts Stadsmiljö – EJ BESLUTADE Åtgärd Utveckla Hamngatan och Fisketorget Åtgärd Ta fram strategier för hantering av offentliga toaletter Beskrivning Syftet är att skapa ett attraktivt stråk genom att ”vända staden mot Nissan” och bygga om Hamngatan så att den blir trafiksäker och trivsam. Ansvarig Teknik- och fritidsnämnden Ansvarig Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret/Byggnadskontoret/Teknik- och fritidsförvaltningen, berörda fastighetsägare Teknik- och fritidsförvaltningen i samverkan med Fastighets ägarna Halmstad. Åtgärd Digital skyltning E6 Beskrivning Ny skyltning för att profilera Halmstad. Ansvarig Halmstad & Co Förslag på åtgärder ej beslutade – kultur och evenemang Fortsatt satsning på ett varierat kulturutbud i centrum och högklassiga evenemang. Åtgärd Berika centrum med fler skulpturer och konstverk med funktion (exempelvis sittplats/lekplats) Ansvarig Kulturnämnden Samhällsbyggnadskontoret/Kulturförvaltningen/ Teknik- och fritidsförvaltningen Förslag på åtgärder ej beslutade – utbud Fortsatt utbudsplanering och nyetablering av verksamheter i centrum. Fortsatt utveckling och nyetablering av handelsstråk. 10 Stadens hjärta Åtgärdslista Stadens hjärta Åtgärdslista 11 Ida Andersson Halmstads City 035-13 73 50 [email protected] Mattias Bjellvi Samhällsbyggnadskontoret 035-13 72 03 [email protected] www.halmstadscity.se/centrumutveckling www.halmstad.se/byggaochbo Bilder Patrik Leonardsson, Tommy Palm, Sarah Sundqvist Johansson och Ida Andersson Layout Text-Media i Halland AB Tryck Kommuntryckeriet 2011 Vill du veta mer? Kontakta: Bilaga 3 Bilaga 2 Organisation och samverkan Tillsammans är vi starkare! Halmstads City Utvecklings AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av sju ledamöter och tre suppleanter. Styrelsen jämte ersättare för dessa väljes årligen på årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits. Förslag på styrelsens sammansättning Syftet med denna sammansättning av styrelsen är att alla parter (kommun, fastighetsägare och näringsidkare) tillsammans ska kunna medverka till att stärka attraktiviteten i stadskärnan. Genom att ta fram en ny mötesagenda som utformas i samråd mellan parterna skapar vi ett naturligt forum där centrums utveckling och attraktivitet diskuteras. Agendan för Halmstads Citys möten bör tydligt innehålla avstämning av projekt inom stadsmiljö, utbud, evenemang och kultur. På agendan ligger också uppföljning av centrumutvecklingsprogram och åtgärdslista. I detta forum kan vi besluta oss för att beställa gemensamma utredningar, skapa mål för renhållning, tillgänglighet m.m. Med en gemensam plattform kan vi även ta fram strategier för vidareutveckling av centrum. Följande funktioner/kompetenser bör ingå i styrelsen: Halmstads kommun Halmstads Näringslivs AB Samhällsbyggnadskontoret Halmstad & Co Fastighetsägarna Fastighetsägarna Halmstad, Näringspolitisk ansvarig Fastighetsägarna Halmstad, Ordförande för föreningen En lokal fastighetsaktör Näringsidkare Näringslivet ska både representeras av företag som tillhör kedjor samt lokala företag. Näringsidkare Näringsidkare Näringsidkare Näringsidkare Adjungeras in vid behov: Representant från Krögarföreningen Representant från Hotellgruppen Halmstads kommun, Trygga Halmstad Halmstads kommun, Kulturförvaltningen Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen Halmstads kommun, ordförande i samhällsbyggnadsutskottet Halmstads kommun innehar två ledamotsposter i styrelsen samt en suppleantpost. Fastighetsägarna innehar två ledamotsposter i styrelsen samt en suppleantpost. Näringslivet och handeln innehar tre ledamotsposter i styrelsen samt en suppleantpost. Halmstads Citys ordförande representerar i dagsläget näringslivet. Verksamhetsplanering Det är viktigt att sammankoppla budgetprocess och uppföljning så att dessa sammanfaller med näringslivets, kommunens och fastighetsägarnas verksamhetsplanering. Det är därför tänkbart att workshops eller liknande kan hållas i samband med budgetarbetet inför budgetarbete/verksamhetsplanering och vid uppföljning inför bokslut för att få en löpande process. Kompetens till förfogande Samordningsgrupp samhällsbyggnad och chefsgrupp samhällsbyggnad har möte var 14:e dag. Här hanteras löpande förfrågningar och projekt inom samhällsbyggnadsområdet samt underlag för den politiska prioriteringen av projekt i projektkatalogen som godkänns av KS två gånger per år. De är därför naturligt att lyfta upp centrumfrågor med inriktning på samhällsbyggnad i dessa forum inför och efter styrelsemöten i Halmstads City. Vi ser också ett stort värde av att koppla samman vår agenda med de befintliga nätverken, Halmstads Näringslivsråd och Besöksnäringsrådet. (Halmstads Näringslivs AB ansvarar för Halmstads Näringslivsråd och Halmstad & Co ansvarar för Besöksnäringsrådet.) Näringslivsrådet träffas fyra gånger per år och besöksnäringsrådet träffas tre-fyra gånger per år. Hur ser det ut idag? Ägarförhållande och intäkter Idag ägs den största delen (88 %) av aktierna i bolaget av Halmstads City Företagarförening, den andra delen (12 % ) ägs av Halmstads kommun genom Halmstads Näringslivs AB. När det gäller bolagets intäkter står köpmännen för den största delen av serviceavgifterna, ca 70 %. Fastighetsägarna står för ca 20 % och kommunen för ca 10 %. Bolaget har även intäkter från Citykortet som uppgår till ca 25 % av de totala intäkterna. (2011 uppgår de totala intäkterna till ca 1 350 000 kr. ) Styrelsens sammansättning: Fastighetsägarna Fastighetsägarna Halmstad, Näringspolitisk ansvarig En lokal fastighetsaktör tillika ordförande för Fastighetsägarna Halmstad En lokal fastighetsaktör Halmstads Kommun Halmstads Näringslivs AB Teknik och fritidsförvaltningen, parkering Näringsidkare Fem stycken näringsidkare Bilaga 4 Sammanställning av dialogen under arbetet med centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och organisation/samverkansformer inom ramen för projektet Stadens hjärta – centrumutveckling i fokus Nedan framgår dialogen inom projektet fram till beslutet om samråd i kommunstyrelsen. Diskussion under uppstartmöte på Scandic Hallanda 8 februari C:a 40 kommunala tjänstemän, politiker och representanter för näringslivet deltog. Inledningsvis berättade Mattias Bjellvi, Samhällsbyggnadskontoret och Ida Andersson, Halmstads City om projektet Stadens hjärta, därefter berättade Ulf Holm och Christer Johansson, Teknik- och fritidsförvaltningen och Ann-Charlott Castler Fredblad arkitekter om aktuella om- och nybyggnadsprojekt i centrum. Nedan framgår vad som kom fram av diskussionen Har det gjorts en uppföljning bland butikerna på Köpmansgatan efter ombyggnaden? Hur blev resultatet och vilka lärdomar kan man dra? Var dras gränsen för citykärnan, ska vi titta bredare än den historiska stadskärnan? Vad innebär ombyggnaden av resecentrum, är det en idé att ha s.k. matarbussar in till centrum för att begränsa busstrafiken? Görs det mätning av avgaserna på Brogatan? Många bussar kör förbi och det är inget trevligt butiksklimat. Hur kan man engagera fler handlare? Även krögare? Centrumutveckling är något som berör flera aktörer och det är viktigt att idéer och tankar fångas upp så tidigt som möjligt. Hur ser planerna ut för Lilla torg? Positivt att vi tar ett helhetsgrepp med samverkan. En möjlighet är att göra en SWOT analys där alla handlare/näringsidkare får tänka till när det gäller styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Många tycker det känns svårt och lite ogreppbart, vad kan jag göra? Bryt ner i mindre delar. Lägg ut senaste infon om projektet på hemsidan. Sammanställda synpunkter från butiksbesök 14 mars Politiker, tjänstemän och Halmstads Citys styrelse medverkade och gick runt bland butikerna. Ca 50 butiker besöktes. Styrkor Liten stad, lätt att göra något som märks. Jättefin stadskärna, närhet till vattnet och nybyggnation. Mycket ungdomar, och mysigt. Bra att det inte är biltrafik. Turister. Sommarsäsongen. Det händer mycket. 1 Sommaren Svagheter Olika öppettider, Brogatan inte så rolig, Stora torg är en outnyttjad yta, För stort fokus på Storgatan Utnyttjar inte närheten till vattnet. Det behövs nytänk bland tjänstemän och politik. Tar lång tid i processen. Nyttjar inte Halmstad som sommarstad tillräckligt. Satsa mer på företagandet. Infarterna till Halmstad ska presentera staden. Öppnare kontakt med kommunen. Viktigt med lugnare gator. Saknar torgkänsla. Stort centrum med ingen självklar mittpunkt. Bussarna på Brogatan. Säkerheten och miljön. Svårt att locka familjer. Parkeringsmöjligheter märks av på försäljning av barnkläder. Uppdelat centrum, Storgatan och Brogatan. Parkeringsmöjligheterna är otillgängliga och för få. Svårt att behålla handeln i stan. Bussarna på Brogatan Bussarna kör för fort på Brogatan Brogatan störande med bussar Centrum utvecklas areamässigt Fick ta bort krukor gäller det för alla? Att butikerna kör sina egna öppettider. Alla ska ha lika. Tre lördag till 15, sista till 16. Tillbaks med långlördag. Ska man ingå i cityföreningen ska man hålla samma öppettider. Även de privata butikerna. Möjligheter Kommunen bör satsa mer på evenemang. Glöm inte av de små. Viktigt med saker som drar vintertid. Billigare parkeringsavgifter i centrum Att utvecklas så besökarna stannar Parkeringsavgifter gratis fredag eftermiddag och lördag Ha paddanbåten varje år. Fiskebåt, aktiviteter, laxön. Hot Mer och mer kedjor, det är de enda som har råd med de högra hyrorna. Flygstaden och Eurostop Att man inte släpper fram idéer och företagande. Att Eurostop ska byggas ut. Drar sig ifrån centrum till köpcentrum. Parkeringen försvinner (lilla torg) Utveckla Norre torg istället. Hyrorna Externa handelsområden. Att de åker till Väla Brogatans trafik Evenemang Utnyttja det som finns mer (Tall Ships Races) Ju mer ju bättre, gynnar alla. Värna det lokala. Långtsiktigt satsande. Bra med konserter. Bra frekvens. Saknar inget. Dålig marknadsföring och affischer. Roligt att det händer saker på torget. Förläng säsongen. Återkommande arrangemang, skapar tradition. Fler gatumusikanter. Musik förgyller! Konserter och sport. 2 Positivt med evenemang. Fler folk i centrum. Tall Ships Races, lotsa in folk till city. Cityföreningens aktiviteter är bra. Marknader osv. Laxivalen var bra! Rotundan/Bastionen med café och musik. Modevisning (på olika platser) Samarbete mellan kultur och idrott. Kulturnatten är bra. Fler aktiviteter god framförhållning och utvärdering av aktiviteterna. Använd de evenemang som finns. Skolor, kulturskolan och föreningsliv. Beachvolley, fotboll m.m. Utveckla julen vid torget, och uteserveringar Musikfestival i Halmstad på sommaren Stora torg, mat och dryck – utveckla Marknad i centrum Karnevalståg. Kolla hur de har de i Värnamo, där de kör varje år. Uppskattat och drar folk till stan. Utbud Uteserveringar Öppet söndag, stängt måndag förmiddag. Gratis parkering. Restauranger, kvalitet och olika sorters. Nattklubbar, behövs något nytt. Mer arrangemang som lockar folk. Bra utbud. Föreläsningar på olika teman. Stora konserter. Nu är det fokus på sport och idrott. Caféer öppna när butikerna är öppna. Fylla olika behov. Och skapa behov. Modernt. Små privata butiker är positivt. Fler krogar sommartid. Viktigt med små privatbutiker. Duka butik saknas? Se över vad vi behöver. Solo, Zara Saluhall, Mat i city, mer kulinariskt Fler toaletter, ex bajamajor. Skulle kunna ha caféer på Brogatan Saluhall Utveckla bastionen. Café på Stora torg Stadsmiljö Få sticka ut från huset. Trottarprataren har gjort att vi överlevt. Jättetrevligt, stänga av mer trafik och busstrafik. Fint med utsmyckningar. Rent och snyggt. Renare (från hundskit) behövs fler papperskorgar och hund latriner. Bättre torgkänsla, rent och fräscht. Mer grönska speciellt runt torget. Och mycket belysning. Tillgänglighetsanpassning av nivåer på marken. Mer växtlighet. Mysigt inte tänkt på utseende. Lite växtlighet. Gemensam skyltning. Belysning. Gemensam gestaltning av till exempel skyltning för att signalera öppettider. Växtlighet döljer skyltning. Dåligt underhåll på gator, mycket snö och is. Vill flytta ut varor, stolar och bord. Skylt för alla butiker Gör om kyrkogatan till gårdsgata under delar av året. Skyltar till olika butiker. Ta inte bort planteringarna på Storgatan, men sköt dom bättre. Ta bort stridsvagnshindren på Storgatan. Träd i mitten. Cykelställ! Renare utformning. 3 Skapa en varmare känsla Ha konstutställningar på permanenta platser. Det ska vara kul att flanera i city. Parkering. Mer parkeringar i stan! Sänk hyrorna Gratis parkering på lördagar Stora torg ej mysigt Bullret jobbigt på Brogatan Brogatan som gågata. Bussarna kör fort. Bussarna kör vårdslöst, helst ta bort dem. Vill ha enfiligt för bussarna. Bussarna på Brogatan kör för fort. Enfiligt för bussarna Utnyttja stora Torg mer Café och marknader Stäng av Brogatan för buss, eller ta enfiligt för bussarna. Sätt ut bänkar, blommor några torghandlare där också. Kultur Mer kulturevenemang, inte så mycket gatumusik. Har en bra kultur i Halmstad. Bli bättre på att bjuda in kulturen. Gemensam marknadsföring? Bra Mycket kultur utbud. Festival och musik. Mer utställningar ute. Kulturnatten är mycket trevlig. Musik/dansskolor. Tilltalar inte. Åker till andra städer. Musik i stan skapar stämning. Skapa stämning med kultur, konst och musik. Bättre kultur skyltning. Till exempel Brotorpsgården och Falckens. Musik! På gatorna. Vill ha en konstprofil. Trevligt med gatuteater festival bra Mer musikcafé Karneval – drar mycket folk Fler kommentarer Lite lägra hyror, har hört mycket klagomål men är nöjd själv. Ligger mitt i men ändå off. Hantverksgatan känns lite utanför. För dyra hyror/m2 Storgatan och Köpmansgatan, som i Göteborg. Ska ett uteliv efter klockan 18. Man kan göra så mycket mer. Har förändrats mycket i centrum. Norre katt är jättefint. Nedsläckningen skapade otrygghet. Gratis parkering? Bättre sammanhållning mellan butikerna gällande öppettider. Konkurrensen med andra städer. Hur koppla man ihop staden med tall ships races? Halmstad behöver leva upp! Skapa en upplevelse. Gemensamma öppettider. Skapa levande torg med kommunens hjälp. Bra affärer i centrum. Vill ha plats för musikanter. Ta hand om varandra. Idébank med goda idéer. Mer rörelse på kyrkogatan. Parkering saknas Fler bänkar och sittplatser. Papperskorgar många fler. Skydda med lock mot fåglarna. P-platser viktiga. Svårt med kunder som vill hämta stora grejor. Dumt att ta bort p-platserna på hamngatan på sommaren. Låt folk parkera på dagen! Lekplats i centrum? Gratis p-platser lördagar (men risk att boende utnyttjar detta) 4 Blomkrukor ute. Hyrorna är ett problem. Ha samma stuk på Storgatan som nya Köpmansgatan. Skapa en speakers corner. Hur skapas fler A-lägen? Hur får vi stadskärnan att växa? Det behövs ett dragplåster på Brogatan. Gör om Stora Torg. Snyggt och enhetligt. Ej bilar. Kampanj lördag med gratis buss. Allt behöver inte kosta. Enhetliga varuställ, blomkrukor – sätta ut på gatan. Lilla torg, bra med 15 min parkering. Om p-platser tas bort, behövs erstättningsplatser. Stora Torg, fler sittmöbler. Flytta bak handeln. Lilla torg, slopa parkeringen. Kör en lördag med festligheter för stora och små. Vision Inte så mycket kedjor, håll kvar mixen. Nissan i centrum. Mer inbjudande. Mer för företagande. Annat klimat. Ha Göteborg som föreblid när det gäller evenemang. Levande stadskärna, och att folk stannar kvar. Mysigt att gå att fika. Finare miljö. Butiker runt hela torget, ger mer rörelse och användande. Mittpunkten lite tråkig. Behövs mer blandat folkliv. Butikerna öppnar samtidigt. Mycket och gratis parkering. Fria ytor och mer grönt. Vidga centrum, mer inkluderande. Mer rörelse Skapa ett stabilt centrum innan man utökar. Levande och gemytligt. Utöka centrum, inte begränsa tanken. Skapa rörelse i centrum. Det ska finnas boende för alla, även de hemlösa. Boende i centrum ger mer puls och naturliga promenadstråk genom centrum. Ett levande centrum Fri parkering. Bilfri Brogata och innerstad. Övriga tankar Spatserstad, det borde gå att få det att bubbla mer Stolpar med info om butikerna Marknadsföring och beslutsfattande. Bra utan biltrafik. Bra parkeringsplatser. Vända stan mer mot vattnet. Kommunicera med besökarna. Underlätta för kunderna. Gemensam skyltning. Hur visar vi att butiken har öppet. Gemensamt skyltsätt med gatupratare. Bra med bibliotek och deras långa öppettider. Värmestuga behövs, det blir en mötespunkt med tidningar och tv. Bättre information till turister. Vill kunna exponera sina varor på gatan. Jämför med restauranger som får sätta upp bord på trottoaren. P-platser viktigt! Vill ha typ trottoarpratare. Men förstår att det är problematiskt. Enhetlighet? Skyltning och utsmyckning vid entréerna. Mycket kedjor. Vill ha bra mix mellan småhandlare och kedjor Gör hamngatan till gågata i framtiden. Bra med dialog. Viktigt med rätt mix. Tänk ut vad vi vill med projektet. Isbanan behövs. Skapa en speakers corner. Utnyttja Norre katts park med caféer och bänkar. Hårdare regler för de som har ute trottoarpratare och blomkrukor. Kolla extra på Storgatan och Hantverksgatan. 5 Sammanställda synpunkter från diskussionsdag den 6 april på Scandic Hallandia Ett 80 tal näringsidkare och kommunala företrädare medverkade. Inledningsvis talade Anna Liljenby, cityledare, Borås och Rose_Marie Lindström, VD Växjö citysamverkan och Jeanette Berggren, VD Svenska stadskärnor Grupp A Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Lilla torg-planen genomförs. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Hamngatan Torgkiosken Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Vår vision är att Halmstad centrum har större och bredare utbud av butiker, café/restauranger. En miljö som attraherar en bredare publik. En mötesplats. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Ordningsställande av torgen och aktiviteter på dem. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Utveckla Hamngatan Flytta bussarna från Brogatan (skall dock gå till centrum). Övrigt: Gruppen diskuterade möjligheten att ställa ut två stolar och en blomkruka utanför respektive butik. Grupp B Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Mer folk inne i stan, totalupplevelse, levande stadsmiljö. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Tydliga öppettider, utökade så att folk kan handla när de är lediga. Annonsering via Halmstads City. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Bygga om Brogatan och Storgatan. Fler naturliga stråk. Verksamheter som drar folk till stan, t.ex. vårdcentraler. Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Upplevelsestad året runt Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Glastak på någon shoppinggata och/eller torg t.ex. Millesstatyn. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Fri Wi-Fi Vända oss mot Nissan Övrigt: Viktigt att vi får med krögarna i processen. 6 Grupp C Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Gemensamma öppettider. Krav på de som är med i Halmstads City. Hyreskostnaderna i city ska vara på en nivå som gör att även privata butiksägare inte bara kedjor har råd att hyra attraktiva lokaler. City mer integrerat, passa alla åldrar, torghandel, flytta bussarna. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Att få en känsla av ett mysigt city som lockar folk till centrum. Göra innercity helt bilfritt. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Om centrum ska bli bilfritt måste det finnas bra parkeringsmöjligheter till bra pris. En aktiv cityförening med aktiva medlemmar. Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Att värna om småbutikerna. Göra centrum grönt och tilltalande och mera mysigt. Fortsätta vara arrangörer för olika evenemang som lockar turister till Halmstad. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Att hyrorna är rättvisa. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Grupp D Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Inom ramen för den långsiktiga visionen så enades gruppen om att den viktigaste åtgärden på kort sikt var att göra Stora torg till en bekväm och attraktiv handels- och mötesplats året runt. Miljön idag med skrotbilar och fladdrande presenningar och busstätheten ger ingen positiv upplevelse. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Den näst viktigaste åtgärden på kort sikt ansågs vara att göra Brogatan till en bekväm gågata. Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Halmstad centrum en naturlig och attraktiv mötesplats för Halmstadsborna. År 2020 sträcker sig centrum i Halmstadsbornas sinne från Fridhemsparken till Resecentrum. Diskussionen handlade mycket om vad som definierar en mötesplats. Diskussionen handlade om behovet av ”allmänna utrymmen” som man kunde stämma träff på, en plats som både i praktiken och psykologiskt är till för fotgängare/promenader, en plats som erbjuder en mångfald av utbud som bl a kulturella upplevelser (konserter mm). Det nämndes att Arenahallen är ett hot mot ett levande centrum. Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? - Ordna busstrafiken så att centrum ägs av ”fotfolket”. Det angavs att så länge bussarna korsar centrum (ibland 6-7 st på rad) så blir centrum ingen naturlig mötesplats, det är en psykologisk fråga. - Expandera centrum stegvis inifrån och ut. - Nissan måste bli en naturlig del av centrum. För att detta skall bli verklighet så måste medvetna aktiviteter ”stressas” som vänjer Halmstadsborna vid området på ”andra sidan” Nissan. 7 - Gör Fredsgatan – Brogatan till ett sammanhängande promenadstråk. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Grupp E Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? - Levande city med bra åtkomlighet, parkeringar i fokus, måste ha en bättre tillgänglighet - Jämn inbjudande belysning i hela staden - Inga gråpapper i fönstren! - Saknar mat, saluhall MÅL: Återfå flödet av köpbenägna invånare och gäster till centrum Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Övrigt: - HUI:s utredning för några år sedan. Har det dragits några slutsatser av den? - Parkeringsplatsernas betydelse - Barnfamiljerna handlar ofta i externa köpcentrum (Halmstad/Väla) - Koncentrerad handel i centrum fredag-lördag (12.00-14.00 kulmen) - Varuleveranser problem Klammerdammsgatan - Saknar Saluhall med delikatesser á la Östermalmshallen - Mat och vinkultur. Lätt att handla. - Café och uteserveringar - Högre hyresnivåer har etablerats vilket påverkar möjligheterna att få ett diversifierat centrum. Fackhandeln får problem. Kedjorna tar över mycket. Grupp F Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? - Fokus få hit fler kunder, Halmstads city ska lägga mer marknadsföring i Småland o.s.v. - Att ”alla” drar till stan - Trevlig torghandel - Att utöka centrat och se det som en helhet - Trevlig atmosfär utnyttja Nissan Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? - Tillgänglighet och information, tex genom ett p-ledsystem - Skyltar om vad som händer i city Vilka är de två näst viktigaste insatserna? - Vi vill ha tillbaka trottoarpratare (enhetliga) eller skyltar - Fler aktiviteter, göra mysiga mötesplatser 8 - Mat och musik Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? En mötesplats året om Fler parkeringar centralt Kulturskolan m.fl. kan ha en plats där de kan uttrycka sig Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Ett bra samarbete mellan kommun och Halmstads City. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Övrigt Grupp G Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Gemensamma öppettider Ett levande och tryggt city under fler av dygnets timmar Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Ge förutsättningar till butiker som INTE är kopplade till stora kedjor Möjlighet för fler att bo ovanför butiker i centrum Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Subventionerade hyror till icke kedjor Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Halmstad City 1:a handsval när man ska handla Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Mer blandad butiksflora/mix Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Levande torghandel Saluhall Signum Halmstad City på skyltar, markiser m.m. Övrigt: Grupp H Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Centrum ska bli en levande mötesplats Fler bostäder i centrum Aktivera Stora torg Öka tryggheten, blanda alla åldrar Förändra öppettider Inga p-platser på Lilla torg Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Öka tryggheten Vilka är de två näst viktigaste insatserna? - 9 Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? - Utökat centrum – Nissan i centrum - Bastionen - Bilfritt centrum – framtida bilar – folkhälsofråga - Bygga in gågatorna - Bygga scener – flera i olika delar Stadens identitet? Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Samarbete kommun, näringsliv, kultur m.fl. Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Övrigt Grupp I Vilken är er vision för Halmstad centrum på kort sikt? Utveckla torget - kvalitet - uteservering - ögongodis - trottoar - möjlighet - enhetligt Kommunikation - skylt-vägledning-båge - lunch - kartor - smartphone App Öppettider - efter 18 - gemensamt - uthållighet - t.ex. Varberg Nissan Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Samarbete Kommunikation Dialog Fokusarbete Mötesplats Skapa en Citybeach och en skridskoplats Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Vilken är er vision för Halmstads centrum på lång sikt? Vatten Evenemang, handel, upplevelse Kulinarisk, mat 10 Vilken är den viktigaste insatsen för att nå visionen? Attityd Samverka över gränser (handel, restaurang och boende) Internationellt - Gränsöverskridande Vilka är de två näst viktigaste insatserna? Övrigt Övriga idéer och synpunkter som framkom under kvällen Bygg ihop garagen under Stora torg och Åhléns Bygg mer i centrum Det ska vara mysigt att flanera Regissera staden, skapa en kul teater Kulturen är en tillväxtkraft Gestaltning på gator och torg måste till Dra nytta av närheten till vattnet Var överens om målet, då kan vi börja idag Öka tillgängligheten med fler p-platser. Varje bortplockad parkeringsplats kostar Flytta ut den tunga trafiken Skapa en shoppingbuss som tar kunderna runt i city Halmstadborna är bekväma, tänk på detta Bussarna kan ej tas bort innan vi får en ny förbindelse över Nissan Det behövs ett P-hus i nordvästra delarna av centrum Tillgängligheten är viktig Uppta inte parkeringsplatserna om du har butik/verksamhet i city. Ställ bilen i utkanten av city och gå in alternativt åk buss eller cykla Det behöver uppföras ett p-hus utanför Skatteverket Stora torg och Lilla torg är idealiska som attraktiva mötesplatser. Folk lockar folk. Skapa stråk mellan torgen och fyll torgen med aktiviteter. Ha fler uteserveringar Satsa på årligt återkommande evenemang Gör torget till en naturlig mötesplats Det ska vara möjligt att flytta ut bord och stolar Viktigt att komma nära med kollektivtrafiken Vi har bra förutsättningar för att komma vidare, samverkan är A och O. Gemensamma öppettider och även kvällsöppet är att föredra Viktigt att öppettiderna skyltas i respektive butik I dagsläget finns många förbud. Gör det lättare att synas med skyltar och marknadsföring Skapa liv och rörelse i city hela dygnet Tänk nytt: bättre med kvällsöppet än gemensamma öppettider Vi måste samarbeta för att lyckas! Sammanställda synpunkter från möte med Krögarföreningen den 4 maj Fyra krögare medverkade och gav sin syn på hur de tycker att centrum ska utvecklas. Tänk till kring bussarna på Brogatan. Betongklumparna på Storgatan måste tas bort. Olycksrisk, ger ett skräpigt intryck m.m. Restauranger på Hamngatan året om, varför inte en göra en restauranggata med permanenta platser? Bättre informationsflöde så att man vet vad som händer. Satsa på digitala stora skyltar vid E6. 11 Det behövs offentliga fräscha toaletter i city. Gärna bemannade där man betalar en slant för att gå in. Tydlig vision med klara framtidsmål från kommunens sida, vad jobbar vi för? Krögare, handlare måste vara delaktiga i centrums utveckling och i visionen. Kommunen bör ordna två till fyra möten varje år där man informerar om vad som händer och vi som är med har möjlighet att ställa frågor. Snabba beslut är viktigt. Stadsdelar med olika mix. Ta ett riktigt grepp kring parkeringshusen med ett gemensamt parkeringsledsystem. Utveckla närheten till Nissan, ex. husbåt, småbåtshamn och restaurangbåtar. Utveckla Stora torg, ex. med ett fik eller en restaurang i två plan. Utveckla Stora torg och torghandeln. Vad står Halmstad för? Vilken är vår framtidsplan? Mindre aktörer gör city levande. Få bort bussarna från Brogatan. Viktigt att lyfta fram arrangemang och andra trevliga saker. Tylösand är en ”Blå strand”. Se till att städa oftare och göra det mer inbjudande för både turister och Halmstadbor. Tänk framåt! Lyft fram Bastionen. Fler avställningsplatser där man kan köra och släppa av folk. Vägg-tv? Långsiktighet i tillståndsgivning. Vilken är strategin bakom? Sammanställda synpunkter från Marknad Halmstad city den 28 maj på Lilla torg. Allmänheten lämnade in sina bästa idéer för centrum. 57 enkätsvar lämnades in. Vilken är din bästa idé för centrum? Evenemang Mer marknader och jippon. Någon sorts mångkulturell festival. Med många olika kulturer, dans m.m. Olika mat från andra länder kanske som inslag i kulturfestivalen. Mer aktiviteter runt-utmed Nissan. Filmer på dagen. Fler öppna aktiviteter, som här idag. Loppis. 12 Gratis smakupplevelser. Uppträdanden. Ett stort lekland i centrum. Att man har mer aktiviteter. Bio med gamla filmer på torget hade varit riktigt häftigt! Mer marknad med en massa olika stånd. Mer barnaktiviteter. Mer aktiviteter när det är marknader. Fler ”torgdagar” liknande denna på Lilla torg – utöka. Få fler butiker att dra ut på gatan. Musikanter på stán (inhemska, t.ex. skolan). Mer evenemang som t.ex. festivaler och marknader. Mer levande stad med sådana här aktiviteter, marknader, uppträdande osv. Mer marknad med lokala produkter, t.ex. mat. Mer aktiviteter för barn, ex. som idag ansiktsmålning! Att man kan ordna sådana här aktiviteter på lördagarna. Stadsmiljö Gör torghandeln mer levande, men samtidigt ”snyggare” genom enhetliga fasta torgstånd som handlarna får hyra eller boka in sig på. Fler lekplatser för de äldre. Typ från 9-15 eller nått sånt. Typ klättervägg och lite andra saker som är lite svårare. Laga Brogatan så att man kan cykla utan att cykla omkull. Stänga av Brogatan för busslinjer/taxi alt. Övergångsställen. Rusta upp Bastionen. Fler bänkar Bort med bussarna från Brogatan, gör om Brogatan till gågata mellan Hamngatan och Karl XI:s väg. Att det blir gågata i hela stan. Bygg i Norre Katts park. Utställningslokal, café, hotell, utomhusscen, utsmyckning. Arkitekturen på byggnaderna borde vara i samma stil istället för all hopplock. Fler bänkar runt fontänen på Stora torg så man slipper sitta under träden och få fågelskit på sig. Rensa gator med fågelbajs på. Fler bussar från Skedala. Fri bilparkering och gratis busstransport till city lördagar. Billigare bussar. Gratis buss. Gratis parkering, kan locka fler. Gratis buss hit från landsbygden Resecenter snabbt! Fler p-platser i p-hus. Radioplan är alldeles för litet. Fixa alla bussgator så bara bussar tar sig igenom. Bort med bussarna från Brogatan. Farligt och fult för centrum. Mer parkeringsplatser. Bort med bussarna från centrum. Fler parkeringsplatser. Matarbussar till och från resecentrum och in i city. Fri parkering söndagar. Fri bilparkering och gratis busstransporter till city lördagar. Mindre och färre bilar och mer människor och gatuliv. Utbud Skulle vara kul med en New Yorker affär. Stora affärscentrum. Extra kvällsöppet en dag mitt i veckan med aktiviteter eller erbjudanden. Butiker har uteförsäljning varje lördag (sommartid). Fler restauranger med varierat utbud, mer internationell mat. Just nu för ensidigt utbud. En kväll öppet i butiker till 22.00 under sommaren. Längre öppettider på lördagar. 13 Kultur Mer kultur. Bättre museum. En ”kulturbuss” för teatern/bibblan/museet/Mjellby och en biljett för allt. Övrigt Sätt ut politikerna i centrum, lyssna och ha dialog. Att alltid ha öppna toaletter. Mer info hem i brevlådan. Sänk hyrorna så butikerna har råd att stanna kvar. Tycker det är tråkigt att centrum ”tar slut” vid Karl XI:s väg. Halmstad ”dör” på den sidan av stan. Heldagskort med buss billigt så man kan åka till affärer och event, ej bara som nu 10.30-14.30 ofta är det eftermiddag och kväll som gäller. Om alla pensionärer fick åka buss gratis skulle hela centrum tjäna på det. Jag är 73+ min man 78+ vill att ni tar upp med kommunen igen att det blir gratis för alla från 65+. Fler fritidsgårdar. Ta hand om ungdomarna på ett bättre sätt. Information om projektet och dialog om centrums utveckling har även skett vid följande tillfällen 1/6 Guldmorgon Näringsliv, på Hotel Tylösand 4-7/8 The Tall Ships Races 2/9 Rotary Norre port 24/10 Rotary Tylösand 23/11 Rotary Tre Hjärtan 14 Bilaga 5 Sändlista: remissinstanser samråd Stadens hjärta ‐ centrumutvecklingsprogram, åtgärdslista och organisation/samverkansformer Länsstyrelsen Region Halland/Regionala nämnden Laholm kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kommun Varbergs kommun Hallandstrafiken Arriva Trafikverket Kulturmiljö Halland Svensk Handel Halmstad Halmstads Handelsförening Hotellgruppen Krögarföreningen Föreningen Gamla Halmstad Barn- och ungdomsnämnden Byggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Fastighetsnämnden Hemvårdsnämnden Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Räddningsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Styrelsen för Halmstad Rådhus AB Styrelsen för Halmstads Energi och Miljö Styrelsen för Halmstad & Co Styrelsen för Halmstad hamn AB Styrelsen för Halmstads Flygplats AB Styrelsen för Halmstads Stadsnät Styrelsen för Industristaden Styrelsen för Halmstads Näringslivs AB Laholmsbuktens VA Folkhälsorådet Pensionärsrådet Handikapprådet Besöksnäringsrådet Näringslivrådet Halmstad högskola Partigrupperna för kännedom Ärende 7 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 9 KS 2011/0445 Detaljplan och förvärv av del av Halmstad 10:9 f d Vattenverkstomt Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till avtal med Optimera Svenska AB varigenom en avstyckad tomt överlåts för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjats. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbetet som avses ske genom enkelt förfarande. Nuvarande ändamål för fastigheten är allmänt ändamål, vattenverkstomt. Vidare har kontoret upprättat ett förslag till försäljningsavtal vilket innebär att en avstyckad fastighet om ca 28 600 kvm överlåts för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjas. Priset på tomten är beräknad på 275 kr per kvm vilket är 25 kr högre än Kårarp och Norra Stenalyckan. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för mark- och exploatering på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till avtal med Optimera Svenska AB varigenom en avstyckad tomt överlåts för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjats. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Tjänsteskrivelse 2011-12-30 Diarienummer: KS 2011/0445 Version: 1,0 Beslutsorgan: kf Mark och Exploatering Tommy Andersson E-post: [email protected] Telefon: 137209 Avtal om försäljning och upprättande av detaljplan med Optiomera Svenska AB, fd Vattenverkstomten Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till avtal med Optimera Svenska AB varigenom en avstyckad tomt överlåtas för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjats. Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbetet som avses ske genom enkelt förfarande. Nuvarande ändamål för fastigheten är allmänt ändamål, vattenverkstomt. Vidare har kontoret upprättat ett förslag till försäljningsavtal vilket innebär att en avstyckad fastighet om ca 28 600 kvm överlåts för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjas. Priset på tomten är beräknad på 275 kr per kvm vilket är 25 kr högre än Kårarp och Norra Stenalyckan. Ärendet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott gav 2011-08-23 § 156, samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för del av fastigheten Halmstad Halmstad 10:8 fd vattenverkstomten, samt att upprätta markanvisnings avtal med Optimera Svenska AB. Bakgrunden till planuppdraget är att företrädare för Optimera Svenska AB har till kommunen framfört önskemål om att förvärva en tomt för sin verksamhet. Önskemålet är en tomt på 25-30 000 kvm och tre byggnader om ca 10 000 kvm. Kommunen och företaget har titta på fd vattenverkstomten. Optimera bedömer detta som ett mycket intressant läge. På platsen avser de uppföra en tre byggnader för 1 företag inom koncernen. Optimera finns inom Sannarps industriområde i förhyrda lokaler. Företagets huvudsakliga försäljning är till byggföretag och liknande, ej till konsument. Genom etableringen på tomten bedömer Optimera att ytterligare arbetstillfällen kan tillskapas. Samhällsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbetet som avses ske genom enkelt förfarande. Nuvarande ändamål för fastigheten är allmänt ändamål, vattenverkstomt. Hela tomten är på ca 39 000 kvm. Södra delen ingår ej i detaljplanen. Denna del arrenderas ut för uppställning av bilar, Bernts Bil. Enligt tidplanen kommer detaljplanen upp för antagande i april 2012. Byggstart kan ske efter sommaren 2012, vilket också är önskemål från Optimera. Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till försäljningsavtal vilket innebär att en avstyckad fastighet om ca 28 600 kvm överlåts för 7 865 000 kr då byggnationen påbörjas. Priset på tomten är beräknad på 275 kr per kvm vilket är 25 kr högre än Kårarp och Norra Stenalyckan. Bolaget skall betala 150 000 kr till kommunen i kostnader för detaljplan. Ersättningen erlägges fyra veckor efter det att parterna undertecknat avtalet. Ersättningen avräknas köpeskillingen om köpet fullföljs. Inom sex månader efter det att detaljplanen antagits skall bolaget ansöka om bygglov och påbörja inom tre månader efter det att erforderliga tillstånd erhållits. Fullföljs ej förvärvet behåller kommunen inbetald ersättning för detaljplan. Lista över bilagor 1. Karta på platsen 2. Utdrag på detaljplan 3. Reservationsavtal För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas AhlmanFörnamn Efternamn Avdelningschef 2 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Ärende 8 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 11 KS 2011/0228 PERIform Sverige AB - köp av tomt Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal varigenom kommunen genom fastighetsreglering erhåller hela området utgörande Halmstad Filen 6 och avstår hela området utgörande Halmstad Fyllinge 20:477 samt erlägger 17 miljoner i mellanlikvid till AC Schwörer Immobilien Sverige. Ärendet Ägaren till fastighetsbolaget AC Schwörer Immobilien Sverige AB har önskemål om att få förvärva en tomt för byggnation inom kommunens område vid Kistinge, söder om Stjärnarpsvägen. Bolaget är ett renodlat fastighetsbolag. Dess dotterbolag Periform AB bedriver verksamhet inom de fastigheter som AC Schwörer Immobilien Sverige AB äger. Periform bedriver uthyrningsverksamhet av formar byggställningar etc. De medverkar bland annat i tunnelbygget i Malmö och andra stora projekt. Företaget befinner sig inom fastigheten Filen 6, Wilhelmsfält industriområde. Fastigheten är på 23 511 kvm bebygg med en kontorsdel på ca 700 kvm och en produktionsdel på ca 2 700 kvm. Genom beslut i fastighetsnämnden 2008-06-25 reserverades en tomt för bolaget. Bygglovet drog ut på tiden och de begärde en förlängning av reservationen. I samband med att detta behandlades på KSU fick kontoret i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett fastighetsbyte. Förslag till sådant är upprättat mellan parterna och kommunen erlägger 17 miljoner i mellanskillnad. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för mark och exploatering på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal varigenom kommunen genom fastighetsreglering erhåller hela området utgörande Halmstad Filen 6 och avstår hela området utgörande Halmstad Fyllinge 20:477 samt erlägger 17 miljoner i mellanlikvid till AC Schwörer Immobilien Sverige. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse 2011-12-19 Diarienummer: KS 2011/0228 Version: 0,9 Beslutsorgan: KF Mark och Exploatering Tommy Andersson E-post: [email protected] Telefon: 137209 Markbyte med AC Schwörer Immobilien Sverige , förvärv av Halmstad Filen 6 och försäljning av Halmstad Fyllinge 20:477 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal varigenom kommunen genom fastighetsreglering erhåller hela området utgörande Halmstad Filen 6 och avstår hela området utgörande Halmstad Fyllinge 20:477 samt erlägger 17 miljoner i mellanlikvid till AC Schwörer Immobilien Sverige. Sammanfattning Ägaren till fastighetsbolaget AC Schwörer Imobilien Sverige AB har önskemål om att få förvärva en tomt för byggnation inom kommunens område vid Kistinge, söder om Stjärnarpsvägen. Bolaget är ett renodlat fastighetsbolag. Dess dotterbolag Periform AB bedriver verksamhet inom de fastigheter som AC Schwörer Imobilien Sverige AB äger. Periform bedriver uthyrningsverksamhet av formar byggställningar etc. De medverkar bland annat i tunnelbygget i Malmö och andra stora projekt. Företaget befinner sig inom fastigheten Filen 6, Wilhelmsfält industriområde. Fastigheten är på 23 511 kvm bebygg med en kontorsdel på ca 700 kvm och en produktionsdel på ca 2 700 kvm. Genom beslut i fastighetsnämnden 2008-06-25 reserverades en tomt för bolaget. Bygglovet drog ut på tiden och de begärde en förlängning av reservationen. I samband med att detta behandlades på ksu fick kontoret i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett fastighetsbyte. Förslag till sådant är upprättat mellan parterna och kommunen erlägger 17 miljoner i mellanskillnad. 1 Ärendet Uppdrag AC Schwörer Immobilien Sverige AB har önskemål om att få förvärva en tomt för byggnation inom kommunens område vid Kistinge, söder om Stjärnarpsvägen. Bolaget är ägare till den fastighet där PERIform Sverige AB bedriver sin verksamhet, Halmstad Filen 6 inom Willhemfäldt industriområde. I samband med att Schwörer begärde förlängning av reservationen fick kontoret i uppdrag att se om ett fastighetsbyte var möjligt. Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett avtal där ”fastigheterna byter läge”. Fastighetsbytet sker genom fastighetsreglering. Verksamheten kräver mycket stora ytor och deras expansion hindras i dess nuvarande läge. Önskemålet är en stor tomt för säkerställandet av utvecklingen av huvudkontoret i Halmstad. . Analys, förslag och motivering Konsekvenser AC Schwörer Immobilien Sverige AB har önskemål om att få förvärva en tomt för byggnation inom kommunens område vid Kistinge, söder om Stjärnarpsvägen. Kommunen upprättade ett reservationsavtal. Reservationsavtalet är utformat på sedvanligt sätt. Bolaget har sex månader på sig att upprätta handlingar för bygglov. Efter erhållet bygglov skall byggnadsarbetena påbörjas inom 3 månader. Då så skett skall fastigheten överlåtas till bolaget genom ett köpeavtal. Beslut inom koncernen drog ut på tiden och bolaget begärde förlängning av reservationsavtalet Köpeskillingen om 5 542 500 kr var beräknat utifrån 125 kr per kvm de första 20 000 kvm och resterande efter 100 kr per kvm. I samband med att Schwörer begärde förlängning av reservationen fick kontoret i uppdrag att se om ett fastighetsbyte var möjligt. Bolagets fastighet är Halmstad Filen 6 belägen inom Willhelmsfält industriområde. Fastigheten är på 23 511 kvm bebyggd med en kontorsdel på ca 700 kvm och en produktionsdel på ca 2 700 kvm. 2 Bolaget hade påbörjat sin plan med att sälja fastigheten i samband med byggstart på fastigheten Halmstad Fyllinge 20: 477. Försäljningsprojekt fanns upprättat, se bilaga. Ett förslag till byte finns upprättat. Genom avtalet erhåller bolaget rätt att vara kvar inom befintliga byggnader fram till den 31 mars 2013. PERIform Sverige AB som är hyresgäst till lokalerna, skall ej betala någon hyra men skall stå för drift och underhåll under tiden de disponerar byggnaderna och fastigheten. Kommunen erlägger en ersättning om 17 miljoner utgörande skillnad i värdet på bytet. Ersättningen erlägges senast den 30 april 2012. Förvärv av fastigheten Halmstad Filen 6 bör ses som början på en långsiktig förändring av de stadsnära industriområdena inom Öster. Under tiden till en förändring är möjlig bör kommunen söka ny hyresgäst. Lista över bilagor 1. Kartor över områden och fastigheterna 3 st 2. Beskrivning av fastigheten Halmstad Filen 6 3. Avtal För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman Avdelningschef 3 Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 2 Bilaga 3 Ärende 9 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 13 KS 2011/0183 Trönninge - markbyte Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal med Per-Olof Jönsson varigenom kommunen överlåter delar av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29, samt förvärvar del av Halmstad Trönninge 2:27 och erlägger en kontantersättning om 2 161 000 kr. Ärendet Kommunen och Jönsson tecknade ett avtal om markbyte som godkändes av kommunfullmäktige 2008-01-31. Kommunens markförvärv avser en utökning av Kistinge industriområde söder om nuvarande detaljplanelagda område. Avtalet om markbyte överklagades till länsrätten och kammarrätten. Länsrätten avvisade besvären i dom 2008-0416 medan kammarrätten upphävde kommunens beslut i dom 2009-04-16. Prövningstillstånd erhölls ej i regeringsrätten genom beslut 2010-09-27. Nytt och reviderat förslag till avtal är upprättat. Kommunen överlåter till Jönsson ca 64 ha obebyggd mark av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29. Jönsson överlåter till kommunen ca 27 ha omfattanden en bostadsbyggnad, stallbyggnader och uthus. Härutöver erlägger kommunen 2 161 000 kr i kontantersättning. Markbytet och ersättningen regleras fyra veckor efter det att avtalet vunnit laga kraft. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för mark- och exploatering på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal med Per-Olof Jönsson varigenom kommunen överlåter delar av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29, samt förvärvar del av Halmstad Trönninge 2:27 och erlägger en kontantersättning om 2 161 000 kr. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Tjänsteskrivelse 2012-01-02 Diarienummer: KS 2011/0183 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Mark och Exploatering Tommy Andersson E-post: [email protected] Telefon: Avtal om markbyte del av Trönninge 2:27 och del av Trönninge 5:1, 23:1och 10:29 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal med Per-Olof Jönsson varigenom kommunen överlåter delar av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29, samt förvärvar del av Halmstad Trönninge 2:27 och erlägger en kontantersättning om 2 161 000 kr. Sammanfattning Kommunen och Jönsson tecknade ett avtal om markbyte som godkändes av kommunfullmäktige 2008-01-31. Kommunens markförvärv avser en utökning av Kistinge industriområde söder om nuvarande detaljplanelagda område. Avtalet om markbyte överklagades till länsrätten och kammarrätten. Länsrätten avvisade besvären i dom 2008-04-16 medan kammarrätten upphävde kommunens beslut i dom 2009-04-16. Prövningstillstånd erhölls ej i regeringsrätten genom beslut 2010-09-27. Nytt och reviderat förslag till avtal är upprättat. Kommunen överlåter till Jönsson ca 64 ha obebyggd mark av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29. Jönsson överlåter till kommunen ca 27 ha omfattanden en bostadsbyggnad, stallbyggnader och uthus. Härutöver erlägger kommunen 2 161 000 kr i kontantersättning. Markbytet och ersättningen regleras fyra veckor efter det att avtalet vunnit laga kraft. Ärendet Uppdrag För utökning av Kistinge industriområde söderut behöver kommunen förvärva mark som tillhör Per-Olof Jönsson. Planbeslut finns för den mark kommunen förvärvar det arbetet har avstannat i avvaktan till att markförvärv kan genomföras. 1 Bakgrund Avtalet om markbyte överklagades till länsrätten och kammarrätten. Länsrätten avvisade besvären i dom 2008-04-16 medan kammarrätten upphävde kommunens beslut i dom 2009-04-16. Prövningstillstånd erhölls ej i regeringsrätten genom beslut 2010-09-27. Nytt och reviderat förslag till avtal är upprättat. Analys, förslag och motivering Efter det att markbytesavtalet tecknats och beslut i regeringsrätten fattades har förändringar skett som påverkar värdering av markområden som ingår i bytesavtalet. Expropiationslagen förändrades 2010-08-01 vilket innebär förändringar vid bedömning och värdering av mark. Presumtionsregeln har tagits bort, ett tillägg på 25 % av marknadsvärdet har tillkommit vid beräkning av ersättningen. Planbeslut finns för den mark kommunen förvärvar vilket innebär att området skall bedömas som råmark. Beräkningsgrunden och bedömning av den mark kommunen förvärvar i vidstående avtal har därmed förändrats. Kontoret har varit i kontakt med externa jurister som konstaterar att ett förvärv enligt förslaget går att genomföra. Kommunen överlåter till Jönsson ca 64 ha obebyggd mark av fastigheterna Halmstad Trönninge 5:1, 23:1 och 10:29. Jönsson överlåter till kommunen ca 27 ha omfattanden en bostadsbyggnad stallbyggnader och uthus. Härutöver erlägger kommunen 2 161 000 kr i kontantersättning. Markbytet och ersättningen regleras fyra veckor efter det att avtalet vunnit laga kraft. Konsekvenser Efter det att förvärvet är genomfört kan kommunen fullfölja planerna på ett utökat industriområde söderut i Kistinge. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott bör uppmana samhällsbyggnadskontoret att snarats fullfölja planarbetet. Erforderliga försäljningar till intressenter inom Kistinge kan påbörjas. Lista över bilagor 1. Karta på områdena 2. planprogram för det utökade industriområdet 3. Avtal med Jönsson För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman Avdelningschef 2 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Ärende 10 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 7 KS 2010/0235 Besvarande av motion - Gör naturreservatet Brogård tillgängligt igen Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen att uppdra åt teknik- och fritidsförvaltningen att genomföra åtgärder så att Brogårds naturreservat åter görs tillgängligt. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att åtgärderna ska bekostas av intäkter från kommunens försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Ärendet En motion har inkommit till Kommunfullmäktige med yrkande om att göra naturreservatet Brogård mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Motionen beskriver ett antal åtgärder som kan göras för att öka tillgängligheten till naturreservatet. Motionen sammanfaller med arbetet att se över alla kommunens naturreservat som teknikoch fritidsförvaltningen startade upp våren 2010. En inventering har gjorts av reservaten och i överenskommelse med länsstyrelsen uppdateras nu samtliga skötselplaner som ett underlag och kvalitetssäkring av vilka insatser teknik- och fritidsförvaltningen ska göra i reservaten. I dokumentet Leder och slingor finns också idéer upptagna om att utveckla en led från Fylleåns mynning förbi reservatet, delvis på den norra sidan, och vidare upp till Tolarpsfallen. Insatserna som beskrivs i Status och skötselprioriteringar inom naturreservat som ägs och förvaltas av Halmstads kommun 2010 och Leder och slingor bedöms omfatta föreslagna åtgärder för att göra reservatet tillgängligt enligt motionens önskan. Samhällsbyggnadskontoret är positiva till motionen och gör bedömningen att förbättringsåtgärder i Brogårds naturreservat och tillskapande av en sammanhängande vandringsled kring Fylleån innebär att området får en ökad betydelse för friluftslivet. Åtgärderna bidrar till att knyta ihop ett fantastiskt grönstråk från Andersberg via Snöstorp och Brogård förbi Marbäck till Simlångsdalen. Detta förslag har stöd i samrådsförslaget för Fördjupad översiktsplan över staden, där vikten av att koppla samman Andersberg, Vallås och Snöstorp med Fylleån tas upp och föreslås som utvecklingsstråk. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att kostnaderna för de åtgärder som anges i motionen, inkl anläggande av en ny bro, skulle kunna bekostas av intäkterna kommunen får genom försäljning av fastighet Skedala 2:1 till Naturvårdsverket för bildandet av ett naturreservat i detta område. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av tjänstemän på teknik- och fritidsförvaltningen och teknik- och fritidsnämnden har 2010-10-20 beslutat godta tjänsteskrivelsen. Ärendet har skrivits fram av kommunekolog vid samhällsbyggnadskontoret. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott till samhällsbyggnadskontoret 2011-04-04 för att klarlägga vad åtgärderna kommer att kosta och hur de skall bekostas. Teknik- och fritidsförvaltningen inkom 2011-05-10 med kompletterande kostnadsberäkningar. Ärendet togs åter upp till kommunstyrelsen som 2011-09-06 återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för att utreda om åtgärderna går att genomföra som ett arbetsmarknadsprojekt. Samhällsbyggnadskontoret skrev återigen fram ärendet till utskottet för vidare beslut i kommunfullmäktige. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen att uppdra åt teknik- och fritidsförvaltningen att genomföra åtgärder så att Brogårds naturreservat åter görs tillgängligt. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att åtgärderna ska bekostas av intäkter från kommunens försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(4) Tjänsteskrivelse 2011-12-19 Diarienummer: KS 2010/0235 Version:1,0 Beslutsorgan: KF <Planenheten> Ann-Charlotte Abrahamsson E-post: [email protected] Telefon: 035-13 23 71 Svar på motion Gör naturreservatet Brogård tillgängligt igen Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen att uppdra åt Teknik- och fritidsförvaltningen att genomföra åtgärder så att Brogårds naturreservat åter görs tillgängligt och att 2. Kommunfullmäktige beslutar att åtgärderna ska bekostas av intäkter från kommunens försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Sammanfattning En motion har inkommit till Kommunfullmäktige med yrkande om att göra naturreservatet Brogård mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Motionen beskriver ett antal åtgärder som kan göras för att öka tillgängligheten till naturreservatet. Motionen sammanfaller med arbetet att se över alla kommunens naturreservat som Teknik- och fritidsförvaltningen startade upp våren 2010. En inventering har gjorts av reservaten och i överenskommelse med Länsstyrelsen uppdateras nu samtliga skötselplaner som ett underlag och kvalitetssäkring av vilka insatser teknik- och fritidsförvaltningen ska göra i reservaten. I dokumentet Leder och slingor finns också idéer upptagna om att utveckla en led från Fylleåns mynning förbi reservatet, delvis på den norra sidan, och vidare upp till Tolarpsfallen. Insatserna som beskrivs i Status och skötselprioriteringar inom naturreservat som ägs och förvaltas av Halmstads kommun 2010 och Leder och slingor bedöms omfatta föreslagna åtgärder för att göra reservatet tillgängligt enligt motionens önskan. Samhällsbyggnadskontoret är positiva till motionen och gör bedömningen att förbättringsåtgärder i Brogårds naturreservat och tillskapande av en sammanhängande vandringsled kring Fylleån innebär att området får en ökad betydelse för friluftslivet. Åtgärderna bidrar till att knyta ihop ett fantastiskt grönstråk från Andersberg via Snöstorp och Brogård förbi Marbäck till Simlångsdalen. Detta förslag har stöd i samrådsförslaget för Fördjupad översiktsplan över staden, där vikten av att koppla 1 samman Andersberg, Vallås och Snöstorp med Fylleån tas upp och föreslås som utvecklingsstråk. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att kostnaderna för de åtgärder som anges i motionen, inkl anläggande av en ny bro, skulle kunna bekostas av intäkterna kommunen får genom försäljning av fastighet Skedala 2:1 till Naturvårdsverket för bildandet av ett naturreservat i detta område. Ärendet Uppdrag En motion har inkommit till Kommunfullmäktige med yrkande om att göra naturreservatet Brogård mer tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Motionen beskriver ett antal åtgärder som kan göras för att öka tillgängligheten till naturreservatet. Slutligen yrkas i motionen att uppdra till teknik- och fritidsförvaltningen att genomföra beskrivna åtgärder för att göra det rörliga friluftslivet tillgängligt samt att Kommunstyrelsen ska ställa nödvändiga medel till förfogande för genomförande av åtgärderna, se bilaga 1. Bakgrund Brogårds naturreservat har flera skydd enligt Miljöbalken; dels är det ett statligt reglerat reservat, dels är det ett Natura 2000-område och är dessutom klassat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. För reservatet finns en skötselplan framtagen sedan 1993 och som fastställdes av Länsstyrelsen 1996. Det finns också en fastställd bevarandeplan för Natura 2000-området från 2005. Teknik- och fritidsförvaltningen har uppdaterat skötselplanen för reservatet i samarbete med Länsstyrelsen. Den uppdaterade skötselplanen, Status och skötselprioriteringar inom naturreservat som ägs och förvaltas av Halmstads kommun 2010, färdigställdes i december 2010 och omfattar främst naturvärden men berör även friluftsvärden och information. Totalt omfattar reservatet 14 ha. Reservatet har hittills sköts enligt tidigare framtagen skötselplan bortsett från att betestrycket inte har gått att upprätthålla på ängs- och hagmarken pga brist på betesdjur. Skötseln av reservatet har finansierats av virkesintäkter från avverkningar och planeras att göras så även framgent. Inga statliga skötselbidrag har erhållits av Länsstyrelsen för att täcka skötselkostnader. Länsstyrelsen har bidragit med informationsskyltar till området. Analys, förslag och motivering Motionen sammanfaller med arbetet att se över alla kommunens naturreservat som teknik- och fritidsförvaltningen startade upp våren 2010. En inventering har gjorts av reservaten och i överenskommelse med Länsstyrelsen har nu samtliga skötselplaner uppdaterats som ett underlag och kvalitetssäkring av vilka insatser teknik- och fritidsförvaltningen ska göra i reservaten. Skötselplanerna, Status och skötselprioriteringar inom naturreservat som ägs och förvaltas av Halmstads kommun 2010 färdigställdes under december 2010. Rapporten har tagits fram för att detaljera, prioritera och tidlägga olika skötselåtgärder som finns inskrivna i reservatens skötselplaner. Skötselplanen för Brogård tar upp såväl biologiska värden som friluftsvärden och konstaterar att uppfyllelsen för målen med områdets landskapsbild och de biologiska värdena är god. När det gäller friluftslivet anges att området ska vara tillgängligt och att 2 befintlig parkeringsplats samt vägen ner behöver ses över och att informationsskyltar behövs på två platser. Bron, som omnämns i motionen, raserades och stängdes av för flera år sedan i samband med högt vattenflöde i Fylleån. Reservatsgränsen går i nuläget mitt i ån. Stranden på norra sidan av Fylleån är privatägd mark vilket innebär att en ny bro kräver överenskommelser med andra markägare. Genom att restaurera bron över ån ökas tillgängligheten även norrifrån. De insatser som motionen föreslår och genom utveckling av reservatet innebär att områdets natur- och rekreationsvärden förstärks, både som tätortsnära rekreation och för det rörliga friluftslivet. En sammanhängande vandringsled längs Fylleån med flera broförbindelser över ån kan bli ett fantastiskt grönstråk från Andersberg via Snöstorp och Brogård förbi Marbäck till Simlångsdalen. Detta förslag till åtgärd har stöd i samrådsförslaget för Fördjupad översiktsplan över staden, där vikten av att koppla samman Andersberg, Vallås och Snöstorp med Fylleån tas upp och föreslås som utvecklingsstråk. Teknik- och fritidsförvaltningen har tagit fram en kostnadsberäkning för de åtgärder som föreslås i motionen och totalkostnaden uppges vara ca 370 000 kr. Samhällsbyggnadskontoret är positiva till motionen och föreslår att kostnaderna för de åtgärder som anges i motionen, inkl anläggande av en ny bro, skulle kunna bekostas av intäkterna kommunen får genom försäljning av fastighet Skedala 2:1 till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ämnar utveckla Årnarps naturreservat, alternativt bilda ett nytt naturreservat längs Fylleån i detta område. Kartbild bilaga 4. Konsekvenser Motionen uppfyller delmål i Vision Halmstad 2020 samt Värdegrund Halmstad 2020. Utvecklingen av naturreservatet berör allmänheten och tas fram i nära samarbete med Länsstyrelsen. Arbetet resulterar i möjligheter för biologisk mångfald enligt skötselplanen samt utveckling av friluftslivet som kan bidra till integration och sociala värden. Åtgärder som motionen föreslår innebär att ett efterfrågat rekreationsstråk längs Fylleån förverkligas. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av tjänstemän på teknik- och fritidsförvaltningen och teknik- och fritidsnämnden har 2010-10-20 beslutat godta tjänsteskrivelsen. Ärendet har skrivits fram av kommunekolog vid samhällsbyggnadskontoret. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott till samhällsbyggnadskontoret 2011-04-04 för att klarlägga vad åtgärderna kommer att kosta och hur de skall bekostas. Teknik- och fritidsförvaltningen inkom 2011-05-10 med kompletterande kostnadsberäkningar. Ärendet togs åter upp till kommunstyrelsen som 2011-09-06 återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för att utreda om åtgärderna går att genomföra som ett arbetsmarknadsprojekt. Samhällsbyggnadskontoret skrev återigen fram ärendet till utskottet för vidare beslut i kommunfullmäktige. 3 Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Motionen Gör naturreservatet Brogård tillgängligt igen! 2. Utdrag om Brogårds naturreservat ur dokumentet; Status och skötselprioriteringar inom naturreservat som ägs och förvaltas av Halmstads kommun 2010. 3. Kompletterande kostnadsuppgifter från Teknik- och fritidsförvaltningen daterad 11-05-10 4. Kartbild över befintliga naturreservat, Brogård och Årnarp, samt fastighet Skedala 2:1 som Naturvårdsverket vill köpa in. För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman Tf Planchef 4 Bilaga 1 Bilaga 3 Bilaga 4 SKEDALA 2:1 Brogård Årnarp Ärende 11 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 8 KS 2010/0337 Svar på motion om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge och att ge kommunstyrelsen uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för Fylgiaparken. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kostnaderna för Fylgiaparken ska bekostas av intäkterna från försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Ärendet Motionen innehåller ett förslag till utredning av möjligheten till åtgärder som gör Fylgiaparken mer attraktiv och tillgänglig, samt skapar en förbindelse mellan stadsdelarna Fyllinge och Andersberg. Genom ökad tillgänglighet till grönområdet vill man göra Halmstad grönare och öka möjligheten till rekreation i de östra stadsdelarna. Samhällsbyggnadskontoret ställer sig positiv till föreslagen motion och att kostnaderna för genomförandet bör kunna bekostas av intäkterna från markförsäljning till Naturvårdsverket för bildande av naturreservat längs Fylleån. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av kommunekolog tillsammans med markstrateg vid samhällsbyggnadskontoret utifrån yttrande från teknik- och fritidsnämnden 111012. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge och att ge kommunstyrelsen uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för Fylgiaparken. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kostnaderna för Fylgiaparken ska bekostas av intäkterna från försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse 2011-12-19 Diarienummer: KS 2010/0337 Version:1,0 Beslutsorgan: KF <Planenheten> Ann-Charlotte Abrahamsson E-post: [email protected] Telefon: 035-13 23 71 Svar på motion om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge och att ge kommunstyrelsen uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för Fylgiaparken. 2. Kommunfullmäktige beslutar att kostnaderna för Fylgiaparken ska bekostas av intäkterna från försäljning av mark till Naturvårdsverket för naturreservat längs Fylleån. Sammanfattning Motionen innehåller ett förslag till utredning av möjligheten till åtgärder som gör Fylgiaparken mer attraktiv och tillgänglig, samt skapar en förbindelse mellan stadsdelarna Fyllinge och Andersberg. Genom ökad tillgänglighet till grönområdet vill man göra Halmstad grönare och öka möjligheten till rekreation i de östra stadsdelarna. Samhällsbyggnadskontoret ställer sig positiv till föreslagen motion och att kostnaderna för genomförandet bör kunna bekostas av intäkterna från markförsäljning till Naturvårdsverket för bildande av naturreservat längs Fylleån. Ärendet Uppdrag En motion har inkommit till kommunfullmäktige med yrkande om att ge kommunstyrelsen uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som gör Fylgiaparken mer attraktiv och tillgänglig och som knyter samman stadsdelarna Andersberg och Fyllinge. 1 Bakgrund Redan 1978 presenterades för kommunfullmäktige planerna på ett 13 ha stort sammanhängande ströv- och rekreationsområde utmed Fylleån från väg 117 till i höjd med Fyllinge kvarn. Parken föreslogs heta Fylgiaparken och skulle vara ett närbeläget rekreationsområde för invånare i Halmstads östra delar; Andersberg-Linehed, SnöstorpVallås och det som senare blev Fyllinge. Planen var att parken skulle innehålla skogspromenader, motionsslinga, djurfritidsgård, ridhus, lekplats, festplats/dansbana, koloniområde och möjligheter till båtsport och fiske. Vissa av åtgärder i södra delen av området genomfördes och bla tillkom kolonistugområdet och stadsbondgården enligt förslaget. Stadsbondgården med sina djur, ponnyridning, kryddträdgård, växthus etc är fortfarande ett uppskattat och välbesökt utflyktsmål för barnfamiljer i Halmstad. Norra delen av området var då, liksom nu, privatägt och planerna på genomförande av Fylgiaparken i sin helhet realiserades inte. En av kommunfullmäktige antagen dispositionsplan för norra delen av Fylgiaparken från 1987 finns. Motionen om Fylgiaparkens tillgänglighet menar att områden på Öster kan knytas samman med andra stadsdelar på ett bättre sätt än idag. Genom Fylgiaparken kan attraktiva grönstråk skapas vilket gör det enkelt och trevligt att färdas mellan Andersberg och Fyllinge. Ett grönare Halmstad med ökad tillgång till gröna stråk nära bostadsområden leder till bättre folkhälsa, minskad miljöpåverkan och ett ökat socialt umgänge. Med anledning av detta yrkar motionen på att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda och föreslå åtgärder som gör Fylgiaparken mer attraktiv och tillgänglig och som knyter samman stadsdelarna Andersberg och Fyllinge. Analys, förslag och motivering Samhällsbyggnadskontoret har skickat motionen till teknik- och fritidsförvaltningen som ställer sig positiva till framtagandet av förslag till utveckling av grönstråk mellan Andersberg och Fyllinge samt uppdatering av Fylgiaparken. 1985-1987 års utredning kring Fylgiaparken med förslag till utbyggnad, vilken blanda annat innehåller förslag till gång- och cykelvägar samt en bro över Fylleån kan vara ett bra underlag i en framtida utredning. Delar av de åtgärder som föreslogs i den tidigare utredningen har genomförts medan andra delar kvarstår. Att öka tillgängligheten till Halmstads grönområden och därigenom öka möjligheten till rekreation överensstämmer med målet att kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheten till natur- och friluftsliv, vilket är ett av de konkretiserade målen under det övergripande målet ”Uppleva och göra” i Vision 2020. Motionens intentioner stämmer också väl överens med riktlinjerna i måldokumentet Halmstads gröna värden samt teknik- och fritidsförvaltningens vilja att genom att arbeta efter det framtagna utvecklingsprogrammet för vandringsleder och slingor utveckla ett rekreationsstråk längs Fylleåns dalgång. Förslaget har också stöd i samrådsförslaget för Fördjupad översiktsplan för staden, där Andersberg, Vallås och Snöstorp föreslås kopplas till Fylleån och utveckling av stråk i dessa delar tas upp. Genom utvecklandet av grönstråk och vandringsleder kring Fylleån kan området bli mer brukarvänligt. Genom att ta vara på befintliga kvaliteter får området ett större värde ur rekreationssynpunkt. En bro över Fylleån är ett exempel på åtgärd som skulle öka tillgängligheten väsentligt, det är också en förutsättning för att kunna skapa förbindelsen mellan Andersberg och Fyllinge. Vid framtida utredning och framtagande av 2 åtgärdsförslag bör det tas i beaktande att stora delar av området ägs av privata fastighetsägare vilka bör kontaktas i ett tidigt skede. Samhällsbyggnadskontoret anser att föreslagen motion är genomförbar och att kostnaderna för genomförandet bör kunna bekostas av intäkterna från markförsäljning till Naturvårdsverket för bildande av naturreservat längs Fylleån. Konsekvenser Åtgärder som gör Fylgiaparken mer attraktiv och tillgänglig, samt skapar en förbindelse mellan stadsdelarna Fyllinge och Andersberg ger ökade möjligheter till rekreation i de östra stadsdelarna. Ett grönare Halmstad med ökad tillgång till gröna stråk nära våra bostadsområden kan bidra till bättre folkhälsa, minskad miljöpåverkan och ett ökat socialt umgänge. Inom kommunen Ärendet har handlagts av kommunekolog tillsammans med markstrateg vid samhällsbyggnadskontoret utifrån yttrande från teknik- och fritidsnämnden 111012. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Motion om Fylgiaparkens tillgänglighet och att knyta samman Andersberg och Fyllinge. För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman Tf Planchef 3 Bilaga 1 Ärende 12 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KLU § 10 KS 2011/0538 Motion om folkomröstning angående flyktingmottagning i Halmstads kommun Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Ärendet Ronny Ledström (SD) föreslår i en motion att Halmstads kommun ska genomföra en folkomröstning där invånarna i kommunen har att ta ställning till om Halmstad ska ha ett fortsatt flyktingmottagande eller ej. Lägsta ålder för att få rösta föreslås bestämmas till 16 år. Kommunfullmäktige äger ur juridisk synvinkel rätt att besluta om en folkomröstning i den aktuella frågan. Ärendets beredning Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet. Utifrån juridiska aspekter, frågans lämplighet och ekonomiska aspekter föreslår stadskontoret ett avslag på motionen. Ärendet är granskat av jurist. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2012-01-12 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 1(4) Tjänsteskrivelse 2011-12-19 Diarienummer: KS 2011/0538 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Avdelningen för ledningsstöd Kristina Rosendahl E-post: [email protected] Telefon: 035-13 99 28 Svar på motion om folkomröstning angående flyktingmottagning i Halmstads kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Sammanfattning Ronny Ledström (sd) föreslår i en motion att Halmstads kommun ska genomföra en folkomröstning där invånarna i kommunen har att ta ställning till om Halmstad ska ha ett fortsatt flyktingmottagande eller ej. Lägsta ålder för att få rösta föreslås bestämmas till 16 år. Kommunfullmäktige äger ur juridisk synvinkel rätt att besluta om en folkomröstning i den aktuella frågan. Stadskontoret bedömer däremot att en folkomröstning inte är lämplig på grund av frågans komplexa struktur. Kostnaden för en folkomröstning bedöms också bli hög. Ärendet Uppdrag En motion har inkommit från Ronny Ledström (sd) till Halmstads kommun om folkomröstning angående flyktingmottagning. 1 Bakgrund Möjligheterna att genomföra folkomröstningar och formerna för detta regleras i Kommunallagen (1991:900) samt i Lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Om en folkomröstning hålls så är resultatet ur juridisk synvinkel inte bindande för kommunfullmäktige utan endast rådgivande. Bestämmelserna om folkomröstning med anledning av så kallade folkinitiativ har ändrats. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en kommun eller ett landsting i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det, såvida inte minst två tredjedelarna av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det. Enligt lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar gäller att röstberättigad måste ha fyllt 18 år senast på dagen för folkomröstningen. Halmstads kommun har idag ett avtal med Migrationsverket genom Länsstyrelsen som bland annat reglerar kommunens rätt till årlig grundersättning för de asylsökande och flyktingar, som blir placerade i kommunen. Utöver det här avtalet har kommunen skyldighet enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera, att mottaga asylsökande som har särskilda skäl att bli placerade i kommunen. Under den tid flyktingintroduktionen funnits på den tidigare arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet har mottagandet uppgått till 81 personer 2005, 195 personer 2006, 107 personer 2007, 98 personer 2008, 76 personer 2009 samt 23 personer 2010 och 26 fram till november 2011. Frågan om en förnyelse av Halmstads kommuns avtal med Migrationsverket handläggs för närvarande på stadskontoret. Analys, förslag och motivering Frågan om att folkomrösta om att ta emot asylsökande i Halmstad genom avtal med Migrationsverket kan belysas ur tre aspekter: Juridiskt Ekonomiskt Ur lämplighetssynpunkt Juridiskt kan konstateras att kommunfullmäktige äger rätt att besluta om folkomröstning i en sådan här fråga för att ta reda på vad folket tycker i en viss fråga. På regeringskansliets webbplats kan läsas att några av de argument som framförs mot folkomröstningar är att de har en tendens att förenkla komplicerade problem och reducera dem till frågor med ett ja- och nej-svar. Det har även hävdats att genom att använda folkomröstningar överlämnas beslutsfattandet i viktiga frågor till dem med minst politisk kunskap och erfarenhet och med stor mottaglighet för påverkan från tillfälliga opinionssvängningar. En folkomröstning innebär kostnader. En kommunal folkomröstning bekostar kommunen på egen hand. Servicekontoret bedömer att den för en folkomröstning i samband med enskilda val kan uppgå till 250 kkr. Ifall folkomröstningen hålls vid annan tidpunkt beräknas kostnaden bli densamma som ett val. Kostnaden för valet 2010 var 2 600 kkr. Det senare torde vara aktuellt i det här fallet. En folkomröstning om kommunen skall ta emot asylsökande och flyktingar reser frågetecken ur lämplighetssynpunkt. I praktiken innebär den att ta ställning till om 2 hur komplexa individärenden skall hanteras, vilket inte bedöms etiskt eller lämpligt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig i frågan och anser att det saknas skäl till folkomröstning, enligt Sverigedemokraternas begäran, och föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammantaget bedömer stadskontoret att det inte finns anledning att genomföra en folkomröstning i den aktuella frågan. Konsekvenser En folkomröstning skulle medföra kostnader, i det här fallet sannolikt på 2 600 kkr. Ifall Halmstads kommun skulle stå utanför ett avtal med Migrationsverket så innebär det även en förlust av bidrag för vissa utlänningar som (SFS 2010:1122 Förordning om statlig ersättning för insatser till vissa utlänningar) väljer att bosätta sig i staden. Ärendets beredning Inom kommunen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig. Ärendet är granskat av jurist. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Utdrag ur protokoll från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2011-11-28, UAN 2011/0389 2. Motion om folkomröstning ang. flyktingmottagning i Halmstads kommun För stadskontoret 3 Fredrik Geijer Kommunchef Anders Bergenek Administrativ chef 4 Bilaga 1 HALMSTADS KOMMUN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-11-28 UAN § 136 UAN 2011/0389 Yttrande - folkomröstning ang. flyktingmottagande Beslut Utbildnings- och arbetmarknadsnämnden yttrar sig enligt följande: Halmstads kommun tecknade 1992-12-08 en överenskommelse med staten om mottagande av flyktingar. Under åren har ett antal tilläggsöverenskommelser tecknats. Reglerna kring flyktingmottagandet har förändrats och idag har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringsinsatser, införande av en enhetlig ersättning vid deltagande i etableringsinsatser samt etableringslotsar som ska stödja den nyanlände under etableringsperioden för alla nyanlända som har en etableringsplan. Kommunen kommer även fortsättningsvis att vara en viktig aktör i frågor rörande flyktingmottagandet och de nyanländas etablering. Det gäller till exempel svenska för invandrare, tillgång till skola och boende samt personer med långvarigt vårdbehov. Kommunen får också ett ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering. Under den tid flyktingintroduktionen funnits på den tidigare arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet har mottagandet uppgått till 81 personer 2005, 195 personer 2006, 107 personer 2007, 98 personer 2008, 76 personer 2009 samt 23 personer 2010 och 26 fram tills nu under 2011. Lagen (2010:197), som gör gällande det ansvar som åligger kommunerna, trädde i kraft den 1 december 2010, men kommunerna har fortsatt ansvar för dem som mottagits innan detta datum. I lagen (2010:197) framgår det vilka regler som ska följas vad gäller ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Frågan om flyktingmottagande har mötts med en tydlig planering från staten och kommunerna vilket har varit betryggande för att möta de enskilda individernas behov och samhällets förutsättningar på ett bra sätt. Utbildnings- och arbetmarknadsnämnden anser att det saknas skäl till folkomröstning, enligt Sverigedemokraternas begäran, och föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet Sverigedemokraterna har inkommit med en motion i kommunfullmäktige. Motionären begär beslut från kommunfullmäktige om att snarast låta Halmstad kommun genomföra en folkomröstning där invånarna i kommunen har möjlighet att ta ställning till om kommunen ska ha fortsatt flyktingmottagande eller ej. Därtill begär motionären att fullmäktige beslutar om en lägsta rösträttsålder till 16 år. Förslag till yttrande Utbildnings- och arbetmarknadsnämnden yttrar sig enligt följande: Halmstads kommun tecknade 1992-12-08 en överenskommelse med staten om mottagande av flyktingar. Under åren har ett antal tilläggsöverenskommelser tecknats. Reglerna kring flyktingmottagandet har förändrats och idag har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringsinsatser, införande av en enhetlig ersättning vid deltagande i etableringsinsatser samt etableringslotsar som ska stödja den nyanlände under etableringsperioden för alla nyanlända som har en etableringsplan. Kommunen kommer även fortsättningsvis att vara en viktig aktör i frågor rörande flyktingmottagandet och de nyanländas etablering. Det gäller till exempel svenska för invandrare, tillgång till skola och boende samt personer med långvarigt vårdbehov. Kommunen får också ett ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering. Under den tid flyktingintroduktionen funnits på den tidigare arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet har mottagandet uppgått till 81 personer 2005, 195 personer 2006, 107 personer 2007, 98 personer 2008, 76 personer 2009 samt 23 personer 2010 och 26 fram tills nu under 2011. Lagen (2010:197), som gör gällande det ansvar som åligger kommunerna, trädde i kraft den 1 december 2010, men kommunerna har fortsatt ansvar för dem som mottagits innan detta datum. I lagen (2010:197) framgår det vilka regler som ska följas vad gäller ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Frågan om flyktingmottagande har mötts med en tydlig planering från staten och kommunerna vilket har varit betryggande för att möta de enskilda individernas behov och samhällets förutsättningar på ett bra sätt. Utbildnings- och arbetmarknadsnämnden anser att det saknas skäl till folkomröstning, enligt Sverigedemokraternas begäran, och föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Vid protokollet Ermin Skoric Justerat 2011-12-01 Ordförande Justerare Dag Hultefors Bengt Björkman Bilaga 2 Ärende 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KLU § 12 KS 2011/0429 Överföring av medel - Drama- och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kulturnämndens förslag om att från och med år 2012 föra över 733 000 kronor från anslagsområde 460, kulturförvaltning, till anslagsområde 649, kulturskola, och att medlen i sin helhet ska användas för drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kulturnämndens förslag om att 250 000 kronor av de 733 000 kronorna ska användas för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter, och att 483 000 kronor ska användas för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. Ärendet Femklövern (M, C, FP, KD och MP) har i ett gemensamt förslag tagit fram nio beslutspunkter rörande drama- och teaterverksamheten inom kulturförvaltningen. Fyra av beslutspunkterna angår även barn- och ungdomsnämnden och dess anslagsområde kulturskola. I samband med kulturnämndens möte den 15 juni (KN § 71, KN 2011/0102) antogs Femklöverns förslag i sin helhet. Förslaget innebär att 733 000 kronor förs över från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden för att användas till drama och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. Femklövern föreslår vidare att 250 000 kronor av de överförda medlen används för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter och att resterande andel av medlen används för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. I samband med att kommunstyrelsen behandlade ärendet 2011-10-04 beslutades att ärendet skulle remitteras till barn- och ungdomsnämnden för yttrande. Barn- och ungdomsnämnden har nu lämnat ett yttrande som är positivt och i vilket nämnden noterar flera nya möjligheter. Ärendets beredning Stadskontoret, ekonomi och styrning, har handlagt ärendet. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att anta förslag på yttrandet ”Yttrande angående överföring av uppdrag och medel från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden” (BU § 87, BU 2011/0552, 2011-11-14) Barn- och ungdomsförvaltningen har skrivit fram yttrandet ”Yttrande angående överföring av uppdrag och medel från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden” (KS 2011/0429) Femklövern (M, C, FP, KD och MP) har tagit fram förslaget gemensamt Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kulturnämndens förslag om att från och med år 2012 föra över 733 000 kronor från anslagsområde 460, kulturförvaltning, till anslagsområde 649, kulturskola, och att medlen i sin helhet ska användas för drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kulturnämndens förslag om att 250 000 kronor av de 733 000 kronorna ska användas för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter, och att 483 000 kronor ska användas för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. Yrkanden Anders Rosén (S) yrkar avslag på föreliggande förslag. Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på bifall till respektive avslag på föreliggande förslag och finner att kommunstyrelsens ledningsutskott bifaller föreliggande förslag. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Reservation Anders Rosén (S) och Aida Hadzialic (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. _______ Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2012-01-12 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 1(4) Tjänsteskrivelse 2011-11-28 Diarienummer: KS 2011/0429 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunfullmäktige Avdelningen för ekonomi och styrning Henrik Persson E-post: [email protected] Telefon: 035-137407 Överföring av medel från kulturförvaltningen till barnoch ungdomsförvaltningen för drama och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna, efter remiss Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kulturnämndens förslag om att från och med år 2012 föra över 733 000 kronor från anslagsområde 460, kulturförvaltning, till anslagsområde 649, kulturskola, och att medlen i sin helhet ska användas för drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. 2. Kommunfullmäktige beslutar även att bifalla kulturnämndens förslag om att 250 000 kronor av de 733 000 kronorna ska användas för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter, och att 483 000 kronor ska användas för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. Sammanfattning Femklövern (M, C, FP, KD och MP) har i ett gemensamt förslag tagit fram nio beslutspunkter rörande drama- och teaterverksamheten inom kulturförvaltningen. Fyra av beslutspunkterna angår även barn- och ungdomsnämnden och dess anslagsområde kulturskola. I samband med kulturnämndens möte den 15 juni (KN § 71, KN2011/0102) antogs Femklöverns förslag i sin helhet. Förslaget innebär att 733 000 kronor för över från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden för att användas till drama och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. Femklövern föreslår vidare att 250 000 kronor av de överförda medlen 1 används för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter och att resterande andel av medlen används för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. I samband med att kommunstyrelsen behandlade ärendet den 2011-10-04 (KS2011/0429) beslutades att ärendet skulle remitteras till barn- och ungdomsnämnden för yttrande. Barn- och ungdomsnämnden har nu lämnat ett yttrande som är positivt och i vilket nämnden noterar flera nya möjligheter. Ärendet Uppdrag Kulturnämnden förslår i och med KN § 71 (KN2011/0102, 2011-06-15) att 733 000 kronor förs över från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden. Kulturnämnden har inte själv denna beslutanderätt, utan budgetmässiga regleringar mellan nämnder eller mellan anslagsområden kräver fullmäktigebeslut. Bakgrund Femklövern (M, C, FB, KD och MP) har i ett gemensamt förslag tagit fram nio beslutspunkter rörande drama- och teaterverksamheten inom kulturnämnden. Fyra av beslutspunkterna angår även barn- och ungdomsnämnden och dess anslagsområde kulturskola. I samband med kulturnämndens möte den 15 juni (KN § 71, KN2011/0102) antogs förslaget i sin helhet. I samband med att kommunstyrelsen behandlade ärendet den 2011-10-04 (KS2011/0429) beslutades att ärendet i sin helhet skulle remitteras till barn- och ungdomsnämnden för yttrande. Barn- och ungdomsnämnden har nu lämnat ett yttrande. Analys, förslag och motivering I Femklöverns förslag förs 733 000 kronor över från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämndens anslagsområde 649, kulturskola, för att användas till drama och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7-19 år. Femklövern föreslår vidare att 250 000 kronor av de överförda medlen används för drama- och teaterverksamhet i kommunens mindre tätorter och att resterande andel av medlen används för drama och teaterverksamhet i kulturhuset. När ärendet togs upp i kulturnämnden yrkade socialdemokraterna avslag på hela Femklöverns förslag. Såväl socialdemokraterna och vänsterpartiet reserverade sig dessutom mot beslutet. I samband med att kommunstyrelsen behandlade ärendet den 2011-10-04 (KS2011/0429) beslutades att ärendet i sin helhet skulle remitteras till barn- och ungdomsnämnden för yttrande. Barn- och ungdomsnämnden har nu lämnat ett yttrande som är positivt och i vilket nämnden noterar flera nya möjligheter. 2 I yttrandet nämns bland annat att kulturskolan genom medelsöverföringen får ökade möjligheter till samarbete med skolorna och att den kan erbjuda projekt av mindre och större karaktär där drama och teater kan betyda väsentlig pedagogisk utveckling. Därutöver poängterar barn- och ungdomsnämnden att den frivilliga verksamheten nu skulle kunna flytta från sämre lokaler till kulturhuset och att det nu möjliggörs en utveckling som kulturskolan arbetar med i den övriga verksamheten. Konsekvenser Stadskontoret gör bedömningen att föreslagen överföring av medel från kulturförvaltningen till barn- och ungdomsförvaltningen inte påverkar kommunens ekonomiska ställning. Stadskontoret har i övrigt inte utvärderat Femklöverns förslag. Barn- och ungdomsnämnden framför i sitt yttrande att lokalerna är bättre i kulturhuset än nuvarande lokaler i Furulundsskolan. Barn- och ungdomsnämnden påpekar dock att kulturskolan har ett uppdrag från kommunfullmäktige att utreda en eventuell överflyttning av all sin verksamhet till Stureområdet. Detta kan anses utgöra en motsättning till Femklöverns förslag om att utöka kulturskolans verksamhet i kulturhuset. Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret har skrivit fram ärendet till kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att anta förslag på yttrandet ”Yttrande angående överföring av uppdrag och medel från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden” (BU § 87, BU 2011/0552, 2011-11-14) Barn- och ungdomsförvaltningen har skrivit fram yttrandet ”Yttrande angående överföring av uppdrag och medel från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden” (KS 2011/0429) Andra grupper Femklövern (M, C, FP, KD och MP) har tagit fram förslaget gemensamt Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL 3 Lista över bilagor 1. Yttrande angående överföring av uppdrag och medel från kulturnämnden till barn- och ungdomsnämnden (KS 2011/0429, 2011-11-02) 2. Om drama- och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna (Femklövern, 2011-06-09) För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 4 Bilaga 1 Bilaga 2 Femklövern 110609 Om drama- och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna Vårt förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att säga upp avtalet med Halmstads Kvartersteater till den 1 februari 2012. 2. Kulturnämnden föreslår, att kommunfullmäktige beslutar att föra över sammanlagt 733 000 kr/år för åren 2012 – 2014 från anslag 460 Kulturförvaltning till anslag 649 Kulturskola. 3. Kulturnämnden föreslår, att kommunfullmäktige beslutar att de överförda medlen i sin helhet ska användas till drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldern 7 – 19 år. 4. Kulturnämnden föreslår, att kommunfullmäktige beslutar, att 250 000 kr/år av de överförda medlen ska användas för drama- och teaterverksamhet i de mindre tätorterna. 5. Kulturnämnden föreslår, att kommunfullmäktige beslutar att den övriga delen av de överförda medlen, åtminstone åren 2012 – 2014, ska användas för drama- och teaterverksamhet på Kulturhuset. 6. Kulturnämnden beslutar att, under förutsättning att kommunfullmäktige bifaller förslaget om överföring av medel, ge kulturförvaltningen i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen ta fram ett förslag till hyresavtal, vad gäller kulturskolans hyra av lokaler och teknisk utrustning i Kulturhuset. 7. Kulturnämnden beslutar att avsätta 500 000 kr/år från och med 2012 för att kunna ge en extern aktör i uppdrag att ansvara för drama- och teaterverksamhet för unga och unga vuxna i åldern 15 – 25 år. 8. Kulturnämnden beslutar, att ge kulturförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag, så att nämnden kan fatta beslut om upphandling i oktober i år. 9. Kulturnämnden beslutar, att det i förfrågningsunderlaget ska framgå, att verksamheten kan bedrivas på Kulturhuset. Ärende 14 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-01-10 KSU § 3 KS 2011/0039 Vidaredelegering av beslut enligt kommunstyrelsens delegationsordningSamhällsbyggnadskontoret Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ändra delegationsordningen i enlighet med bilaga 1. Ärendet Behov av att ändra kommunstyrelsens delegationsordning föreligger i olika avseenden. Plan och bygglagen har ändrats och bl.a. har begreppet planbesked införts. Därtill har omflyttningar skett av lagparagrafer, vilket kräver en viss justering. Avsikten är dock, om möjligt, att undvika angivande av lagparagrafer för att på så sätt slippa rena redaktionella ändringar av delegationsordningen. Till nu angivna kommer att nya tjänstmannafunktioner tillkommit på samhällsbyggnadskontoret, vilket kräver ändringar av delegationsordningen. Vidare att vissa beloppsgränser behöver höjas. Ärendets beredning Arbetet har bedrivits i samarbete med planchefen samt mark- och exploateringschefen. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ändra delegationsordningen i enlighet med bilaga 1. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. _______ Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2012-01-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Tjänsteskrivelse 2011-12-29 Diarienummer: KS 2011/0039 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsavdelningen samt planavdelningen Kai Sällström E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 73 11 Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ändra delegationsordningen i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Behov av att ändra kommunstyrelsens delegationsordning föreligger i olika avseenden. Plan och bygglagen har ändrats och bl.a. har begreppet planbesked införts. Därtill har omflyttningar skett av lagparagrafer, vilket kräver en viss justering. Avsikten är dock, om möjligt, att undvika angivande av lagparagrafer för att på så sätt slippa rena redaktionella ändringar av delegationsordningen.Till nu angivna kommer att nya tjänstmannafunktioner tillkommit på samhällsbyggnadskontoret, vilket kräver ändringar av delegationsordningen. Vidare att vissa beloppsgränser behöver höjas. Ärendet Uppdrag Företrädare för samhällsbyggnadskontoret har begärt hjälp med att ändra delegationsordningen i olika avseenden. Bakgrund Behovet av att ändra delegationsordningen har sin grund i dels ändringar i plan- och bygglagen, dels i nya tjänstemannafunktioner, dels i höjning av vissa beloppsgränser. 1 Analys, förslag och motivering De föreslagna förändringarna anges med en streckmarkering i kanten vid varje ändrad punkt i bilaga 1 och den ändrade texten/siffrorna är skrivna med kursiv text. Ändringar föreslås i punkt D Samhällsbyggnadsärenden, nämligen i: Punkter 2, 7, 8 13-15 och 17-19. Ändringen i punkt 8 består i en strykning av lagparagraf, varför någon kursiv text inte återfinns. Konsekvenser Genom förändringen anpassas delegationsordningen till vissa lagändringar samt till hur samhällsbyggnadskontoret är organiserat. Ärendets beredning Inom kommunen Arbetet har bedrivits i samarbete med planchefen samt mark- och exploateringschefen. Andra grupper --- Fackliga organisationer --- Lista över bilagor 1. Bilaga 1 För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Andreas Ahlman Avdelningschef för mark- och exploatering 2 Ärende 15 1(1) Anmälningsärende delegation 2012-01-18 Diarienummer: KS 2012/0001 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS <!Enhet> Kristina Westling E-post: [email protected] Telefon: 035-139647 Anmälningsärenden - Delegationsbeslut Ärendet Med hänsyn till kommunstyrelsens delegation anmäles följande beslut; 1 Stadskontoret anmäler beslut fattade av upphandlare avseende upphandling. 2 Stadskontoret anmäler beslut fattade av personalchef avseende anställande av personal 3 Stadskontoret anmäler överläggningsprotokoll 95 – 101/11, 1/12, 20011-08-26 samt förhandlingsprotokoll 67/11, 11/1576, 92/11, 94/11 1 Bilaga 1 Halmstads kommun Stadskontoret Anmälan av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegation. Allmänna ärenden (A) Ärendenummer A7 Beskrivning av ärendet Datum Delegat Reviderad dokumenthanteringsplan för Servicenämnden KS 2011/0615 2012-01-04 Linda Zachrisson Bilaga 2 Halmstads kommun Stadskontoret Anmälan av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegation. Ekonomiska ärenden (B) Ärendenummer 1 1,3 1 1 1 1 1 1 Beskrivning av ärendet Datum Delegat Upphandling av mejerivaror KS 2011/0272 Samordnad upphandling av sjukvårds- och förbandsmaterial KS 2011/0388 Upphandling av värdetransporter och kassauppräkning KS 2011/0347 Upphandling av färskt bröd KS 2011/0273 Upphandling av hyrfordon KS 2011/ 0587 Upphandling av bryggerivaror KS 2011/0277 Upphandling av transport av mat KS 2011/0359 Upphandling av Mac OS/iOS-kompatibla produkter och tillbehör KS 2011/0405 111122 111013 110921 111208 111216 111222 111222 110901 Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Kommunchef/Upphandlingschef Ärende 16 1(1) Anmälningsärende delegation 2012-01-20 Diarienummer: KS 2012/0040 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Samhällsbyggnadskontoret Ulrica Holm E-post: [email protected] Telefon: 0768-244558 Ärendet Med hänsyn till kommunstyrelsens delegation anmäls följande beslut; 1. Samhällsbyggnadskontoret anmäler beslut fattade av samhällsbyggnadschef avseende tillsvidareanställning av fastighetsstrateg, timanställning av fastighetsstrateg under perioden 2011-11-01—2012-06-30 samt tillförordnande av samhällsbyggnadschef under perioden 2012-01-16—2012-01-31. 2. Samhällsbyggnadskontoret anmäler beslut fattade av tf planchef och avdelningschef avseende tillsvidareanställning av kommunikatör och visstidsanställning av ekonom. 3. Samhällsbyggnadskontoret anmäler beslut fattat av avdelningschef avseende yttrande över ansökan om nätkoncession. 4. Samhällsbyggnadskontoret anmäler beslut fattade av avdelningschef avseende arrendekontrakt. 1 Bilaga 1 Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Anmälan av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegation. Allmänna ärenden (A) Ärendenummer Beskrivning av ärendet Datum Delegat Bilaga 2 Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Anmälan av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegation. Ekonomiska ärenden (B) Ärendenummer Beskrivning av ärendet Datum Delegat Bilaga 4 Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Anmälan av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegation. Samhällsbyggnadsärenden (D) Ärendenummer 4 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 Beskrivning av ärendet Datum Yttrande över ansökan om nätkoncession Stjärnarps vindkraftspark till fördelningsstation i Fyllinge Arrendekontrakt del av Trönninge 4:3, ändamål: jordbruk Arrendekontrakt, del av Halmstad 9:112, ändamål: 11 temporära p-platser Arrendekontrakt, del av Halmstad 10:9, ändamål: uppställningsplats för bilar Nyttjanderätt, del av Halmstad Vapnö 6:2, motpart Vapnö IF, ändamål: fotboll Arrende, del av Tylösand 2:1, ändamål tillfällig upplagsplats för jordmassor Arrende, del av Getinge-Brogård 2:5, ändamål: jordbruk Arrende, del av Söndrum 3:7, 3:3 och 27:1, ändamål: jordbruk Arrende, del av Trottaberg 4:3, 4:2 och 3:6, ändamål: jordbruk, bete Arrende, del av Eskilstorp 2:100, ändamål: jordbruk Arrende, del av Eskilstorp 1:2 och 1:3, ändamål: jordbruk Arrende, del av Getinge 9:1, ändamål: jordbruk 2012-01-03 Avdelningschef 2011-10-05 2011-12-07 2011-11-14 2011-12-21 2011-07-27 2011-11-14 2011-10-14 2011-10-14 2011-10-07 2011-09-16 2011-09-19 Delegat Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Ärende 17 1(2) Anmälningsärende 2012-01-31 Diarienummer: KS 2012/0025 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för Ledningsstöd Victoria Sorling E-post: [email protected] Telefon: 035-13 75 27 Anmälningsärenden KS 2012-01-31 Ärendet FRÅN STATLIG MYNDIGHET FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING 1.Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 – Styrelsens beslut nr 16 2. Cirkulär 11:56; Basbelopp för år 2012 3. Cirkulär 11:57; Budgetförutsättningar för åren 2011-2015 4. Cirkulär 11:59; Nya uppsägningstider i Allmänna bestämmelser (AB) från 1 januari 2012 5. Cirkulär 11:61; Utfall i kostnads- och LSS-utjämningen 2012 6. Cirkulär 11:62; Kommunal fastighetsavgift 2010-2012 7. Cirkulär 11:63; Arbetsdomstolens dom 2011 nr 17 om avsked av IT-tekniker som oriktigt registrerat arbetstid i kommunens tidsredovisningssystem 8. Cirkulär 12:01;Cirkulärhantering 2012 samt abonnemang på cirkulär 2012 och cirkulärbeteckning 2011 1 9. Cirkulär 12:03; Arbetsdomstolens dom nr 83, fråga om tre polisers uppdrag som ledamöter i socialnämnden i samma kommun som de är yrkesverksamma är förtroendeskadliga bisysslor enligt lagen om offentlig anställning 10. Cirkulär 12:04; Lärarlyftet II FRÅN ÖVRIGA 1. Folkhälsorådet; Minnesanteckningar 2011-09-21 2. Folkhälsorådet; Minnesanteckningar 2011-11-30 3. Kommunala handikapprådet; Protokoll 2011-12-07 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott; Protokoll 2011-12-06 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott; Protokoll 2012-01-10 6. Kommunstyrelsens personalutskott; Protokoll 2011-12-16 7. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott; Protokoll 2011-12-13 8. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott; Protokoll 2012-01-10 9. Länsstyrelsen i Hallands län; Bostadsmarknadsenkäten för år 2012 10. Länsstyrelsen i hallands län; Länsstyrelsens tillsyn enligt 20 § förmynderskapsförordningen 2
© Copyright 2024