Forskning vid Linnéuniversitetet
2011 Forskning vid Linnéuniversitetet Innehåll 4 Rektors inledning 6 Nya professorer 16 Hedersdoktorer 18 Disputerade 2010-2011 26 Forskning vid Linnéuniversitetet 28 Professorer vid Linnéuniversitetet Redaktör: Christina Dahlgren Grafisk form: Johan Beronius Foto: Claes Björn, Hans-Erik Karlsson, Pia Lindhe Rudolf och Nisse Nilsson Tryck: Lenanders Grafiska 2011 3 Rektors inledning 4 Rektors inledning Förord Nu har ett år gått och Linnéuniversitetet firar sin andra akademiska högtid. Det har varit ett spännande år för Sveriges nyaste universitet och vår ambition om att skapa ett starkt och kreativt kunskapscentrum i Småland har slagit väl ut. Vi bedriver forskning inom en mängd olika vetenskapsområden och vid våra fyra fakulteter är över 750 forskare verksamma. En lång rad av kvinnor och män som följer i Carl von Linnés fotspår. Under det gångna året har vi dessutom stärkt gruppen forskare med elva nya professorer. 40 avhandlingar har lagts fram och 30 doktorer har fått sin examen. Många av våra forskare har fått nationellt stöd för sina projekt. I år är vi extra stolta över vår forskning i humaniora som har fått ett rekordstort anslag från Vetenskapsrådet. Projektet heter ”Samtidigheter: Motstridiga och samtidiga röster i postkoloniala landskap” och leds av professor Gunlög Fur. Linnéuniversitetet är ett av bara fyra lärosäten i Sverige som har fått samtliga examensrätter för lärarutbildningen. Dessutom har vi sedan tidigare valts ut som det enda lärosätet i södra Sverige som får ge den statliga rektorsutbildningen. En viktig del av framgången ligger i vår forskning som knyter an till och stödjer lärarutbildningen. Våra två nya professorer i pedagogik är här ett viktigt tillskott till forskning som har relevans för lärarutbildningen. Vi vill vara en attraktiv forskningsmiljö som samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter. Under året har många nya steg tagits för att skapa närhet mellan universitetet och vår omvärld. Ett exempel är den överenskommelse, om ökad samverkan inom utbildning, forskning och utveckling, som vi har gjort med landstingen i Kronoberg och Kalmar. Detta samarbete lyftes fram som ett viktigt skäl när Linnéuniversitetet i år fick rätten att ge psykologutbildning. Vi påbörjar nu med stöd av framförallt Landstinget i Kronoberg en uppbyggnad av en forskarutbildning i psykologi, som är viktig för att skapa en aktiv och god forskningsmiljö inom ämnet. Vår nya professor i ämnet är en central del av denna satsning. Förra året inledde universitetet ett samarbete med IKEA och i år är vi glada att få välkomna Saara Taalas, professor i företagsekonomi med inriktning mot ”Livet hemma”. Samarbetet har nu dessutom utökats till att även gälla två adjungerade professorer och fem doktorander, vilket kommer att stärka forskningsfältet ännu mer. Andra områden som vi har välkomnat nya professorer i under året är byggteknik, socialt arbete, organisk kemi och design. Ett stort och spännande projekt som pågår är inrättandet av Linnaeus University Centers (Lnuc). Detta är en strategisk satsning på spetsforskning, där jag tillsammans med fakulteterna arbetar med att ta fram ett antal forskargrupper vars forskning är nationellt ledande och som har internationell lyskraft. Som synes har det hänt mycket under Linnéuniversitetets första tid och vi har många spännande saker framför oss. Vi är på god väg att förverkliga vår vision om ett modernt internationellt universitet i Småland. Rektor 5 Nya professorer David Crafoord Adjungerad professor i design 1967 Född i Danderyd 1994 Masters of Fine Arts vid Konstfack David Crafoords passion inom designområdet är att ta reda på vad som tilltalar människor, vilka behov och drömmar som de vill uppfylla. I det metodiska arbetet på Ergonomidesign har han haft förmånen att blanda detta intresse med formintensiva projekt såsom designansvarig för supersportbilen Koenigsegg till komplexa medicin tekniska apparater för till exempel Siemens, där användarvänligheten stått i fokus. Han tror starkt på kombinationen ”insight” och innovation vilket bland annat har lett till att han har varit med och initierat näringslivsnätverket Innovation Pioneers. Tillsammans med innovationschefer från några av Sveriges största företag arbetar nätverket för att höja Sveriges innovationskraft. Ofta kommer de bästa innova tionerna ur ett nära samarbete och metodiska studier med användare. Ergonomidesign är pionjärer inom området ”Human Centered Design” och har, sedan 1969, arbetat med många framgångsrika projekt. Crafoord har under flera år arbetat med mycket uppmärksammade projekt åt 3M, vilket har bidragit till att Ergonomidesign rankades som fjärde bästa designbyrån i världen av Business Week 2009. Affärsnyttan med att verkligen veta vad konsumenterna vill ha kombinerat med design som uppfyller behov och drömmar är ett koncept som ger framgång. År 2010 utnämndes ett projekt 6 som Crafoord arbetat med till vinnare av ”Design of the Decade” i kategorin ”Design Contribution to Market Share Growth”. Priset delas ut av organisationen Industrial Designers of America (IDSA). Detta är ett av många internationella designpriser som David erhållit, andra värda att nämna är Best of the best i RED DOT, gold i GOOD DESIGN, Japan och gold i IF awards. Crafoord har genom åren arbetat som handledare och examinator på Konstfack samt studerat på École nationale supérieure de création industrielle- Les Ateliers i Paris. Han har varit ordförande för Svensk Forms designtävlig “Utmärkt Svensk Form” och varit anlitad som expert i Utrikesdepartementets hearing om design. Som designchef och metodutvecklare på ett Internationellt designkontor och som företagsrepresentant i Designfakultetens styrelse (Nationellt centrum för designforskning) hoppas David att han kan bidra till masters utbildningen med intressanta kontakter och nya infallsvinklar. Det senaste året har han haft ett spännande och givande år på Linnéuniversitetet och han ser framemot fortsatt samarbete med fler lärare och nya studenter, samt att få vara med och påverka framtidens industridesign utbildning vid Linnéuniversitetet. Nya professorer Verner Denvall Professor i socialt arbete 1951 Född i Visby 1995 Doktorsexamen i socialt arbete vid Lunds Universitet med avhandlingen ”För samhällets bästa”. 2001 Docent i socialt arbete vid Lunds Universitet Det vi förknippar med socialt arbete uppkom i slutet av 1800-talet genom insatser för att skapa bättre sociala förhållanden. De skulle förebygga sociala problem men även trygga stabilitet i samhället och kontrollera befolkningen. Än i dag återfinns denna tudelning mellan stöd och kontroll inom det sociala arbetet. Genom den tekniska och sociala utvecklingen förändrades socialt arbete sedan successivt från att bedrivas av lekmän till av utbildade tjänstemän. Stöd till behövande skulle inte bara bygga på sunt förnuft utan genom moderna metoder för utredning och bedömning. Nutida kunskapssystem infördes i traditionstyngda fattigvårdssystem. I dag är studier av kunskap och hur kunskap produceras, sprids och utnyttjas centrala för vår förståelse av socialt arbete som verksamhet och hur det kan utvecklas. Vi utbildar socialarbetare, utvärderar det sociala arbetets verksamheter och ställer kritiska frågor inom den socialvetenskapliga forskningen. Denvalls forskning ansluter till denna ådra och han har i synnerhet ägnat sig åt hur interventioner planeras, genomförs och utvärderas. Denvalls forskningsintresse startade med socialt inriktad samhällsplanering. I likhet med många andra socialarbetare under 1970-talet hade han stora förhoppningar till förväntade förbättringar av socialtjänsten. Men varför hände så lite? I sin avhandling undersökte han varför idéerna om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen kunde vara så livskraftiga trots få konkreta resultat. Från studier av planering var steget inte långt till utvärderingsfältet och där har han framför allt ägnat sig åt hur utvärderingar genomförs och vilka konsekvenser en utvärdering kan få. Vi är i dag närmast omvälvda av utvärdering som utgör ett ”måste” på alla arbetsplatser. Teorier och metoder från utvärderingssamhället används dock sparsamt av utvärderare och utvärderingar har stora kvalitetsproblem. Denvall avser att fortsätta denna typ av studier inte minst eftersom det finns höga förväntningar på goda beslutsunderlag (evidens) och på att få kunskap om vad interventioner har för konsekvenser för de som berörs. En ofta spridd missuppfattning är att universitetets forskare helst sitter på sina kammare och inte deltar i samhällslivet. Vi måste förvisso göra det också men för egen del har jag velat vara med och påverka och sprida kunskap, menar Denvall. Dels genom att skriva läroböcker men också genom att teoretiskt och praktiskt formulera verktyg som kan skapa hållbara utvecklingsprocesser. Han har exempelvis engagerat sig kring en metod som framtidsverkstad, arbetat med studier av tjänsteinnovationer och varit med i satsningar som sökt främja ett ökat inflytande för personer med egna erfarenheter av socialt arbete. 7 Nya professorer Mats Elgström Adjungerad professor i byggteknik, med inriktning arkitektur 1949 Född i Boden 1977 Arkitektexamen vid Lunds Tekniska Högskola. Mats Elgström har genom sin långa karriär som praktiserande arkitekt för många och ofta stora, komplicerade projekt skaffat sig en stor insyn i byggsektorns sätt att fungera. Exempel på aktuellt projekt är att omvandla ett stort gammalt underjordiskt avloppsverk i centrala Oslo till en toppmodern biografanläggning med bland annat Nordens största filmduk. Han är sedan 10 år också VD för LBE arkitekt med dotterbolag. Genom sin långa yrkeserfarenhet och insyn i byggsektorn har Elgström mycket att ge studenterna inför deras debut i yrkeslivet. Hans företag har alltid visat stor öppenhet mot forsknings- och utbildningssektorn, och otaliga är de studenter som har praktiserat, gjort examens arbete et cetera på LBE arkitekt. Han har sedan slutet av 90-talet undervisat på universitetet för blivande byggnadsingenjörer och byggnadsut formare, främst genom mycket uppskattad projekt orienterad pedagogik, som låter studenterna medverka i verklighetsnära projekt. Elgström har genom åren deltagit och enga gerat sig i många projekt för att förbättra byggsektorns sätt att fungera. Han är sedan flera år tillbaka ordförande i branschorganisationen STD, Kronoberg, som har blivit en viktig partner för samarbetet mellan näringslivet och universitetet. Hans intresse för processen ”från ax till limpa” fick honom att omkring 1990 starta Hovhus AB, 8 den totalåtagande arkitekten, som inte enbart ritade utan också höll i hela processen fram till färdigt hus. Hovhus byggde bland annat två villor till Bo- och Miljöutställningen i Växjö 1991 och lade grunden till Toftahöjen i Sandsbro och kvarteret Kolonin på Biskopshagen i Växjö, ett område som belönades med byggnadsnämndens pris 2008. Ett annat uppmärksammat projekt i en unik kultur- och stadsmiljö är Länsförsäkringars nya huvudkontor på Kvarnholmen i Kalmar. I detta projekt var Mats projektledare för programoch skissfasen. Projektet har nominerats till många utmärkelser. Elgströms intresse för stadsbyggnadskonst och stadsutvecklingsfrågor har ökat med åren. Han sällar sig till gruppen arkitekter, som söker efter ”platsens själ” och tycker att det inte är det enskilda huset utan helheten, det vill säga rummet mellan husen, alla hus tillsammans, platsens historia et cetera som är det viktiga. Mats har genom sina många olika engagemang skaffat sig ett stort nätverk. Han var bland annat med på en studieresa till USA med Stadsmiljörådet, där man studerade ny amerikansk stadsutveckling. Ett aktuellt projekt just nu är att tillsammans med Kärnhem AB starta upp ett större stadsutvecklingsprojekt i marin miljö. Nya professorer Mats Fridell Professor i psykologi, med inriktning mot klinisk psykologi 1949 Född i Karlskrona 1990 Doktorsexamen vid Lunds universitet med avhandlingen ”Kvalitetsstyrning i psykiatrisk narkomanvård” 1998 Docent i psykologi vid Lunds universitet 2008 Professor i klinisk psykologi vid Lunds universitet Mats Fridell erhöll sin psykologbehörighet från Göteborgs universitet 1973 och legitimation som psykolog 1979. Han har arbetat som psykolog inom narkomanvården i Lund, och under en period organiserade han dessutom utbildningar i klinisk hypnos. 1982 blev han legitimerad psykoterapeut med handledarkompetens. 1980 inledde Fridell sitt avhandlingsarbete och efter disputa tionen arbetade han parallellt som organisations konsult och som studierektor för psykoterapeut utbildningarna vid Lunds universitet. Fridells forskning vilar på tre ben: organisationens betydelse i behandling, förekomsten av psykiska störningar hos missbrukare och deras inverkan på utfall och prognos samt behandling av beroendetillstånd. Forskningen är i hög grad tvärvetenskaplig och har alltid kombinerats med kliniskt arbete, undervisning och handledning. Särskilt viktig är uppdateringen av diagnoser för alla patienter vårdade vid beroendevården vid S.t Lars från 1970 till 1995, över 1400 personer som har följts upp i både femårs- och femtonårsuppföljning samt nu aktuellt, en 37-årsuppföljning. Ett tjugotal andra verksamheter har utvärderats och följts upp i långtidsuppföljningar. Fridell har visat att narkotikamissbrukarna utmärks av en hög nivå av personlighetsstörningar, depression, ångest och neuropsykologiska problem samt kriminalitet. Detta skiljer dem från män- niskor med beroendeproblem i normalbefolkningen med få psykologiska eller psykiatriska problem. Narkotikamissbrukarna skiljer sig också från de patienter inom psykiatrin som har huvudsakligen psykossjukdom och missbruk. Särskilt inverkan av personlighetsstörningar på utfallet har Fridell redovisat i flera böcker och ett dussintal artiklar på svenska samt ett tjugotal internationella publikationer. Fridells långtidsuppföljning av tunga narkotikamissbrukare visar att relativt många förbättras trots en hög problembelastning. Över 40 procent av patienterna är stabilt drogfria vid fem- och femtonårsuppföljningar, medan de som fortsatt missbruka har en markant förhöjd dödlighet redan i unga år. Kvinnor klarar sig dessutom bättre än män trots en lika hög belastning. Fridell har som medarbetare i ett skandinaviskt förlag publicerat metaanalyser av den internationella litteraturen kring evidensbaserade behandlingsmetoder vid missbruk i metaanalyser (SBU 2001; 2003: Kriminalvården 2006). Dessa har sedan legat till grund för Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Just nu arbetar Mats med ett forskningsprojekt som utvärderar implementeringen av Social styrelsens nationella riktlinjer inom missbruksoch beroendevården. 9 Nya professorer Lena Fritzén Professor i pedagogik 1952 Född i Agunnaryd 1998 Doktorsexamen vid Lunds universitet med avhandlingen ”Den pedagogiska praktikens janusansikte. Om det kommunikativa handlandets didaktiska villkor och konsekvenser”. 2007 Docent i pedagogik vid Växjö universitet. Sammanhang av lärande och förändring pågår ständigt i de mest skiftande kontexter. Lena Fritzén har i sin forskning intresserat sig för lärandets villkor i spänningsfältet mellan å ena sidan systemmässiga krav och å andra sidan människans behov av meningsskapande. I sin avhandling utvecklade hon en teoretisk ram för detta spänningsfält som hon beskrev i termer av ett janusansikte. Fritzén har främst rört sig inom områden som ämnesundervisningens demokratiska och moraliska aspekter, ledarskapets kommunikativa villkor, dokumentstyrningens inverkan på professionsutveckling och inter professionellt lärande i hälso- och sjukvården. All utbildning, oavsett nivå, har det dubbla uppdraget att förmedla såväl kunskap som demokratiska och moraliska värden. Det råder emellertid ofta en konflikt mellan mätbara kunskaper och värden som är svårare att bedöma utfallet av. Fritzén har intresserat sig för hur denna konflikt behandlas i skola och lärarutbildning. Att leda en verksamhet, vars resultat är avhängigt medarbetarnas förmåga att samspela med varandra, är att befinna sig i ett sammanhang av ständigt lärande. Balansgången mellan ledarskap och chefskap är ett annat område som hon fördjupat sig i. I ett pågående forskningsprojekt, med en multidisciplinär forskargrupp, analyseras hur 10 professioner påverkas av styrning via dokument som handlingsplaner, kvalitetssäkringssystem, rekommendationer et cetera. Gruppen arbetar utifrån hypotesen att de professionellas arbetsprocesser ändrar karaktär när de synliggörs och/ eller standardiseras. Tidigare har det funnits en tilltro till att professioner själva kan bedöma vad som är den rätta behandlingen, omvårdnads formen, pedagogiska modellen och så vidare. I vad mån dokumentstyrningen förändrar professioners autonomi är en av de aspekter gruppen särskilt intresserar sig för. Förbättringskunskap har blivit ett samlings begrepp för hur medarbetare i en organisation samverkar med systemmässiga villkor och varandra för att göra arbetet mera effektivt i förhållande till uppsatta mål. Inom dessa förbättringspraktiker har lärande kommit att framstå som en nyckelfaktor för framgång. Inom hälso- och sjukvård handlar förbättringskunskap om att varje dag göra vården lite bättre. Vad lärande innebär och hur lärandets villkor kan förstås tas emellertid oftast för givet. I en forskargrupp analyseras hur lärandet går till i interprofessionella team i hälso- och sjukvården. Med pedagogisk teoribildning kan förbättringskunskapen problematiseras varvid andra och nya aspekter av framgång, förändring och förbättring kan formuleras. Nya professorer Per Gerrevall Professor i pedagogik 1951 Född i Uppsala 1992 Doktorsexamen i pedagogik vid Lunds universitet med avhandlingen ”Högskolestuderandes erfarenheter av självständigt arbete” 2004 Docent i pedagogik vid Växjö universitet Per Gerrevall har i sin vetenskapliga verksamhet i huvudsak behandlat två teman – pedagogisk utveckling och bedömning av kunskap och kompetens. Studierna inom området pedagogisk utveckling har behandlat flera olika fält – akademiska yrkesutbildningar, gymnasieutbildningar och skolverksamhet för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen, för att nämna några. Gemensamt för studierna är ett intresse för vad verksamhetens utformning betyder för lärande, kunskapsutveckling och demokratisk utveckling. De senaste åren har Gerrevall ägnat åt föreningsutveckling inom idrottsrörelsen genom studier av vad regeringens satsningar på ”Handslaget” respektive ”Idrottslyftet” betytt och betyder för idrottens utveckling. Även här har ett särskilt intresse legat på verksamhetens utformning och vad denna betytt för lärande och för demokratisk utveckling i föreningarna. Verksamheten inom temat bedömning av kunskap och kompetens har till stor del haft karaktären av forsknings- och utvecklingsarbete. Tillsammans med professor Astrid Pettersson och PRIM-gruppen vid Stockholms universitet har Gerrevall på Skolverkets uppdrag konstruerat prov för gymnasieskolans program med yrkesämnen. Proven är numera inordnade i Skolverkets Yrkesprovbank och tillgänglig för lärare via Internet. I anslutning till detta har ett antal skrifter producerats. Ett forskningsuppdrag som finansierats av Riksidrottsförbundet har gällt barn- och ungdomsledares kompetens, lärande och utveckling. I studien har fokus legat på vilken kompetens uppdraget som barn- och ungdomsledare kräver och hur villkoren för utveckling ser ut för de ideella ledarna. Nyligen har också två projekt med likartat innehåll genomförts, som gäller kompetensen hos kvalificerade idrottsledare inom tennis och friidrott. Projekten, som har genomförts tillsammans med professor Carl Axel Hageskog, har inneburit en kartläggning av den kompetens som krävs för ett kvalificerat ledaruppdrag inom dessa idrotter. Framöver avser Gerrevall bedriva studier inom temat bedömning av kunskap och kompetens. Tillsammans med kolleger vid Linnéuniversitetet ska han studera bedömning av lärares kompetens såväl inom lärarutbildning som i anslutning till den lärarlegitimation som nu kommer att införas för lärare i förskolan och ungdomsskolan. Vidare avser han fortsätta sina studier av idrottsledares kompetens och vilken roll utbildning spelar för kvaliteten i idrottsledares praktik. 11 Nya professorer Ulla Melin Emilsson Professor i socialt arbete 1947 Född i Umeå 1998 Doktorsexamen i socialt arbete vid Lunds universitet med avhandlingen ”Vardag i olika världar. Om dementa och vårdbiträden på tre gruppboenden”. 2006 Docent i socialt arbete vid Lunds universitet Som socionom, och senare även psykolog, arbetade Ulla Melin Emilsson till att börja med under många år inom olika områden på det sociala arbetets fält. Då hon i slutet av 1980-talet började som lärare i psykologi vid Socialhögskolan i Lund, väcktes intresset för forskning på allvar. Kopplingen mellan teoretiska utgångspunkter, utbildning och den vardagliga praktiska verklig heten i arbetet med människor stod tidigt i centrum för hennes intresse. Melin Emilsson har studerat omsorgen om gamla demenssjuka människor med fokus på relationers och mellanmänskliga processers betydelse i professionellt yrkesutövande. Nu innehåller forskningen även en jämförande social politisk infallsvinkel på äldreomsorg i Sverige, Frankrike och Portugal, och även studier i bland annat England där hon är gästprofessor vid Derby University. Inledningsvis hade forskningen framförallt en relationsorienterad infallsvinkel med psykodynamiska och fenomenologiskt/hermeneutiska utgångspunkter, men senare har även organisa tionsteoretiska och socialpolitiska förståelseramar används. Sedan 1999 utgör även svensk forskarutbildning ett av hennes studieområden. Inom ramen för grundforskning försöker Melin Emilsson ta reda på och förstå ”vad som händer” i det vardagliga arbetet inom omsorgen 12 av gamla människor, liksom på forskarutbildningens område. I den tillämpade delen har hon utvecklat och studerat metoder och arbetssätt att använda inom dessa fält där handledning utgör det tydligaste exemplet. Under årens lopp har Melin Emilssons forskning såväl fördjupats som vidgats till att omfatta även andra fält som exempelvis kvinnors icke-deltagande i mammografiscreening eller mångprofessionellt teamarbete. Ett gemensamt kännetecken är dock alltjämt intresset för att söka kunskap om de glapp som råder inte bara mellan teori och praktik, socialpolitiska mål och vardagsverklighet utan även mellan de vetenskapliga discipliner och professioner som är satta att samverka i förverkligandet av välfärdsstatens intentioner. Flervetenskaplig forskning i tvärvetenskapliga samverkansprojekt utgör därför centrala delar i sökandet av kunskap om dessa glapp mellan sociala och medicinska perspektiv, mellan akade mien och det omgivande samhället och mellan olika huvudmäns ansvarsområden. Glapp som inte bara försvårar det professionella arbetet, utan som framförallt förorsakar onödigt lidande för de mest behövande som i Ulla Melin Emilssons forskning företrädesvis har handlat om gamla människor i behov av vård och omsorg. Nya professorer Saara Taalas Professor i företagsekonomi 1969 Född i Jyväskylä 2001 Doktorsexamen i Industrial and Business studies vid Warwick University i Storbritannien med avhandlingen ”Organising Theatre – Repertoire DecisionMaking in the TTT Theatre of Tampere”. 2003 Docent i kulturledning och kulturellt entreprenörskap vid Jyväskylä universitet 2007 Docent i ledning av innovativa processer vid Uleåborgs universitet Professor Saara L. Taalas fokuserar i sin forskning på gränsvillkoren för organisering inom kulturoch medieekonomi och dynamiken i mjuka innovationer. Linnéuniversitetet har ett utmärkt rykte som ett av de främsta universiteten i forskning och utbildning kring entreprenörskap i Skandinavien, menar Taalas. Hon önskar bidra till universitetets forskning genom att använda både sitt vetenskapliga kunnande och sin erfarenhet i att arbeta med industrin, samt genom ett antal större forskningsprojekt vara en tillgång för akademisk undervisning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Professor Taalas är innehavare av Linnéuniversitetets IKEA-professur, som är inriktad mot livet hemma. Hon menar att samarbets programmet med IKEA och temat ”Livet hemma och produktionens villkor” är en strålande möjlighet att tänka på utvecklingen av produkter, processer och former för framtida företagande från nya och även överraskande perspektiv. Målet med programmet är inte enbart akademisk forskning och utbildning på hög nivå utan även att skapa öppna organiseringsformer för att göra det i. Saaras arbete har publicerats i tidskrifter som Entrepreneurship and Regional Development och Management and Organizational History. Saara L. Taalas kommer närmast från Åbo universitet i Finland där hon innehaft professuren för Media Business och lett Media Futures Network-enheten och från Lunds universitet där hon, sedan 2009, varit universitetslektor i organisationsteori. 13 Nya professorer Rikard Unelius Professor i organisk kemi 1958 Född i Stockholm 1989 Doktorsexamen i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan med avhandlingen ”Pheromone synthesis – Conjugated diene systems and oxygenated carene derivatives”. 1996 Docent i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan Professor Unelius fick sin grundläggande kemiska utbildning på kemistlinjen vid Stockholms universitet. Dock företogs en del av denna studie tid vid University of Sussex där han bland annat gjorde sitt examensarbete som handlade om Dutch Elm Disease (holländsk almsjuka). Den sjukdom som nu har spridit sig till Sverige och dödat en mycket stor del av det svenska almbeståndet. Unelius har också nästan en hel universitetsutbildning i biologi. Under sin doktorandtid vid institutionen för organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan fick Unelius en gedigen vetenskaplig utbildning i organisk syntes, det vill säga hur man bygger organiska molekyler. Hans biologiska intresse fanns dock alltid med och parallellt med att utveckla nya syntesmetoder i organisk kemi så försöker han bidra till uttolkning av det kemiska språk som djur och människor har. Av rent pekuniära skäl handlade det ofta om skadeinsekter då forskningsfinansierande organ gärna såg en praktisk användning av forskningsresultaten och det var lätt att se kopplingen mellan förståelse av en skadeinsekts aggregationsferomon och en metod att fånga skadeinsekten i fällor. Feromoner är signaler mellan individer av samma art men det finns även signaler mellan olika arter, mellan växter och djur (jämför blomdofter-pollinatörer) och 14 till och med mellan växter och växter! Forskningsområdet där Unelius kom att arbeta kallas nu kemisk ekologi och har sin egen tidskrift, Journal of Chemical Ecology. Professor Unelius skicklighet ligger i kombinationen av tre kompetenser: dels att kunna identifiera och strukturbestämma de ytterst små doftmolekyler som insekter skickar ut utan hjälp av den vanliga analysmetoden NMR, dels att kunna bygga molekyler på ett effektiv och praktiskt sätt, samt i en viss förståelse och kunskap om vilka substansklasser som olika insektsfamiljer vanligen kommunicerar med och hur dessa substanser biosyntetiskt hänger ihop. Samhällsnyttan av forskningen ligger i miljövänliga metoder att kontrollera skade insekter, invaderande nya arter, samt minskning av pesticidanvändning i ett mer uthålligt jordoch skogsbruk. Inom ett projekt försöker Unelius hitta attraherande substanser för en medicinskt viktig vektor av en dödlig parasit i Latinamerika (Chagas Disease). Med en detektionsmetod för insekten (fälla) skulle människoliv kunna räddas. Nya professorer Sven-Olof Yrjö Collin Professor i företagsekonomi, med inriktning på bolagsstyrning och redovisning 1957 Född i Hörby 1990 Doktorsexamen i företagsekonomi vid Lunds Universitet med avhandlingen ”Aktiebolagets kontroll – ett transaktionskostnadsteoretiskt inlägg i debatten om ägande och kontroll av aktiebolag och storföretag”. 1999 Docent i företagsekonomi vid Lunds Universitet Sven-Olof Collins forskning har varit fokuserad på hur företag styrs. På engelska benämns forskningsområdet corporate governance, och på svenska bolagsstyrning, alternativt företagsstyrning. Initialt hade professor Collin sitt fokus på ägarfrågor och ledarskapsrekrytering, med inriktning på de stora svenska ägargrupperna och kommunala aktiebolag. Därefter har han även inkluderat redovisningens och revisionens roll, samt styrningens betydelse för företagets utvecklingsförmåga. I ett större projekt studerade Collin styrning och utveckling av ridskolor. Idag är hans forskning inriktad på ägarstrategier, det vill säga, hur ägare utformar sin styrning genom att använda de olika styrmekanismer som finns tillhanda. Numer ingår också familjeföretaget bland hans empiriska objekt. Hans teoretiska arbete är idag av grundforsk ningskaraktär. Collin undersöker möjligheten att i ekonomiska sammanhang inte enbart utgå från ekonomens självintresse och sociologens samhörighet som drivkraft för mänskligt agerande, utan även inkludera den praktiska filosofens plikt. Professor Collin är medlem av forskningsmiljön Corporate Governance vid Linnéuniversitetet. Miljön består av av forskare från flera olika ämnesområden med intresse för bolagsstyrningsfrågor. 15 Hedersdoktorer Patricia M Glibert Filosofie hedersdoktor Patricia M Glibert är professor i Environmental Science vid University of Maryland Center for Environmental Science i USA. Hon är internationellt framstående inom marinekologisk forskning, speciellt beträffande de skadliga effekter som förorsakas av algblomning. Hon har bidragit till att föra samman forskare med olika bakgrund för att öka kunskapen inom detta område och stimulerat till flertalet samarbetsprojekt inom akvatisk ekologi. Genom ett mångårigt samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet har hon bidragit till att öka den internationella lyskraften hos Kalmars Marinekologiska program. Patricia M Glibert har 2011, av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknologi, utsetts till filosofie doktor honoris causa vid Linnéuniversitetet. Kenneth Ihrestam Filosofie hedersdoktor Arkeologen Kenneth Ihrestam har utfört ett viktigt kartläggnings- och forskningsinriktat arbete genom att inventera och dokumentera hällristningar i Sverige. Han har haft ett avgörande inflytande som inspiration för den vetenskapliga utvecklingen inom arkeologin generellt och speciellt inom hällbildsforskning i Sverige och Norden. Han har samarbetat med forskare vid Linnéuniversitetet och upprättat en databas som är den mest fullständiga källan till Sveriges hällbilder. Kenneth Ihrestam har 2011, av Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, utsetts till filosofie doktor honoris causa vid Linnéuniversitetet. 16 Hedersdoktorer Ann McGrath Filosofie hedersdoktor Ann McGrath är professor i historia vid Research School of Social Sciences vid Australian National University. Professor McGrath har blivit känd genom sitt engagemang för att på olika sätt sammanföra forskningsområdet aboriginsk historia med flera olika inriktningar med det omgivande samhället, genom såväl samarbetsprojekt, som deltagande i den offentliga debatten. Hon representerar ett stort internationellt nätverk och redovisar sin forskning inte bara genom traditionella akademiska kanaler utan också genom konstnärliga som film, konst, utställningar och digitala medier. McGrath har samarbetat med forskare vid Linnéuniversitetet, inspirerat forskning och befrämjat utveckling av främst forskningsmiljön Concurrences. Ann McGrath har 2011, av Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, utsetts till filosofie doktor honoris causa vid Linnéuniversitetet. Mette Mønsted Filosofie hedersdoktor Mette Mønsted är professor i knowledge management vid Institut for Ledelse, Politik og Filosofi i Danmark. Hon har starkt bidragit till Linnéuniversitetets etablering som ett internationellt erkänt lärosäte inom entreprenörskaps- och småföretagsforskningen. Hon har samarbetat med forskare vid Linnéuniversitetet i bland annat studier av kvinnors roll i familjeföretagande och företags och entreprenörers nätverkande, särskilt då i regionala sammanhang. Professor Mønsted har spelat en central roll vid utvecklandet av den internationellt orienterade utbildningen på forskarnivå i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet. Mette Mønsted har 2011, av Fakultetsnämnden för ekonomi och design, utsetts till filosofie doktor honoris causa vid Linnéuniversitetet. 17 Disputerade 2010-2011 Nuria Albet Torres Disputerade i biomedicinsk vetenskap den 9 oktober 2009 med avhandlingen: Actomyosin and surfaces: fundamentals and application Martin Amsteus Disputerade i företagsekonomi den 25 mars 2011 med avhandlingen: Managerial foresight and firm performance Ingrid-Maria Bergman Disputerade i biomedicinsk vetenskap den 23 april 2010 med avhandlingen: Polymorphism in pattern recognition receptor genes in pigs Marianne Björn Milrad Disputerade i pedagogik den 26 november 2010 med avhandlingen: ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” 18 Disputerade 2010-2011 Andreas Brutemark Disputerade i akvatisk ekologi den 14 augusti 2009 med avhandlingen: Contribution of phagotrophy by microalgae to carbon flow in marine food webs Marcus Edvinsson Disputerade i datavetenskap den 1 oktober 2010 med avhandlingen: Parallelized Program Analysis Marie Eriksson Disputerade i historia den 18 juni 2010 med avhandlingen: Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880 Catharina Frank Disputerade i vårdvetenskap den 7 maj 2010 med avhandlingen: Tillfället gör delaktighet. Patienters och vårdares erfarenheter av patientdelaktighet på akutmottagning. En deskriptiv, metodutvecklande och utvärderande studie 19 Disputerade 2010-2011 Maria Gullberg Disputerade i biomedicinsk vetenskap den 7 maj 2010 med avhandlingen: Picornaviridae – Evolution and adaption of enteroviruses and parechoviruses Barbro Gustafsson Disputerade i pedagogik den 10 december 2010 med avhandlingen: Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning Bo Hovstadius Disputerade i biomedicinsk vetenskap den 18 maj 2010 med avhandlingen: On drug use, multiple medication and polypharmacy in a national population Ulrika Järkestig-Berggren Disputerade i socialt arbete den 16 april 2010 med avhandlingen: Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet 20 Disputerade 2010-2011 Magnus Karlsson Disputerade i evolutionsbiologi den 12 mars 2010 med avhandlingen: Evolution in changing environments revealed by fire melanism in pygmy grasshoppers Linda Kedström Disputerade i organisk kemi den 28 januari 2011 med avhandlingen: Structure and function of relaxins Karolina Leberfinger Disputerade i akvatisk ekologi den 28 maj 2010 med avhandlingen: Revealing the role of shredders and detritus in open-canopy, intermittent streams Tao Liu Disputerade i miljövetenskap den 22 oktober 2010 med avhandlingen: Chemoinformatics for green chemistry 21 Disputerade 2010-2011 Angela Marx Åberg Disputerade i tyska den 17 februari 2010 med avhandlingen: Lesefreude und Lernerorienterung. Eine Untersuchung von Lehrerentscheidungen beim Lesen eines Romans in einer Schülergruppe im schwedische Unterricht Deutch als Fremdsprache Susanne Minnhagen Disputerade i marin ekologi den 21 maj med avhandlingen: ”Kleptoplasty in Dinophysis spp. Ecological role and evolutionary implications Gunnar Mosnik Disputerade i systemekonomi den 21 maj 2010 med avhandlingen: On Applying Ontologies in Workflows. Ontology driven Workflows for increasing Flexibility and Quality, and reducing Production Time and Cost Ann Novotny Disputerade i biomedicinsk vetenskap den 25 september 2009 med avhandlingen: Aspects of Non-Neuronal Signalling Function of Acetylcholine in Colorectal Cancer 22 Disputerade 2010-2011 Joakim Palovaara Disputerade i cell- och organismbiologi den 16 april 2010 med avhandlingen: CONIFER EMBRYOLOGY - A study of polar auxin transport and WOX transcription factors Reza Samadi Disputerade i skogsindustriella produktionssystem den 28 maj 2010 med avhandlingen: Supply Chain Optimisation and Market Coordinated Inventory Control Anna Sandgren Disputerade i vårdvetenskap den 21 maj 2010 med avhandlingen: Deciphering unwritten rules. Patients, relatives and nurses in palliative cancer care Åsa Snygg Devine Disputerade i skogsindustriella produktionssystem den 21 maj 2010 med avhandlingen: Internationalization and performance among small and medium sized enterprises 23 Disputerade 2010-2011 Daniel Spikol Disputerade i datavetenskap den 16 november 2010 med avhandlingen: A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing Tobias Stark Disputerade i historia den 12 juni 2010 med avhandlingen: Folkhemmet på is. Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972 Margareta Stigsdotter Ekberg Disputerade i pedagogik den 22 oktober 2010 med avhandlingen: Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis Martina Summer Meranius Disputerade i vårdvetenskap den 20 maj 2010 med avhandlingen: ”Era delar är min helhet”. En studie om att vara äldre och multisjuk 24 Disputerade 2010-2011 Johan Svanberg Disputerade i historia den 12 maj 2010 med avhandlingen: Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström 1945-1952 Susanne Syrén Disputerade i vårdvetenskap den 18 mars 2010 med avhandlingen: Det outsagda och ohörsammade lidandet. Tillvaron för personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående Christine Tidåsen Disputerade i företagsekonomi den 16 januari 2009 med avhandlingen: Att ta över pappas bolag. En studie av affärsförbindelser som triadtransformationer under generationsskiften i familjeföretag Sofia Wastesson Disputerade i franska den 26 november 2010 med avhandlingen: L’atténuation en traduction. Étude traductologique des marqueurs de probabilité en français et en suédois 25 Forskning vid Linnéuniversitetet Vetenskaplig djärvhet och engagemang för nya idéer – Forskning i Linnés anda Forskningen vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad, med både ämnesdjup och tvärvetenskapliga inriktningar. Den spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och innehåller en rad väletablerade forskningsområden. Ekonomi & Design Forskningsmiljön Centre for Labour Market Policy Research (CAFO) är en stor forskningsmiljö inom nationalekonomi och statistik. Här utvärderas bland annat arbetsmarknadspolitiska insatser och invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Sedan 2010 utgör dessutom forskargruppen Arbetsmarknad, Diskriminering och Ekonomisk Psykologi en del av CAFO. Forskningsmiljön kring entreprenörskap är internationellt väl etablerad och har en lång tradition vid Linnéuniversitetet. Här pågår forskning kring samhällsentreprenörskap, familje företagande, nätverkande innovation och design. Östersjöområdet och Kina är två av alla framväxande nya marknader som studeras inom Baltic Business Research Center. Vid Centrum för Kulturell ekonomi studeras turism och upplevelseekonomi och inom Corporate Governance vilka roller som olika aktörer spelar i styrningen av företag. Forskningen inom design sker främst om kooperativa och deltagande designmetoder, 26 designprocesser som leder till innovativa förslag på produkter och tjänster, samt upplevelsen av ljus i olika kontexter. Humaniora & Samhällsvetenskap Forum för professionsforskning är en forsknings profil som med ett tvärvetenskapligt perspektiv undersöker olika typer av professionaliseringsprocesser i samhället. Gruppen studerar välfärdsstatens professioner, professioner inom den privata sektorn och nya yrkesgrupper i samhället som har professionsanspråk. Centrum för studier av institutionell utveckling och värden (CIDV) är en forskningsmiljö inom framför allt statsvetenskap som samarbetar med psykologi, sociologi och historia för att bedriva forskning kring korruption, politiska institutioner, demokratiutveckling och politiskt beteende. CIDV har en värdefull bas av erfarenhet och kompetens med fokus på normer, värderingar och politiska institutioners dynamik. Concurrences är ett interdisciplinärt projekt som söker förstå de samtida anspråk på kultur och historia som karaktäriserar det postkoloniala fältet. Projektet utgår från det postkoloniala åtagandet att bryta upp de maktstrukturer som karaktäriserat inte bara förhållandet mellan Väst och Öst, utan även själva tänkandet kring detta förhållande. På så sätt försöker projektet lyfta Forskning vid Linnéuniversitetet fram dolda eller undertryckta röster och söka nya sätt att förstå dessa ofta motstridiga röster. Hälsa, Socialt arbete & Beteendevetenskap Välfärdsforskning är ett av alla fokus inom detta område. Här studeras frågor som social integration, riskfaktorer för utanförskap och hur olika samhällsstrukturer kan påverka deltagande och delaktighet. Andra viktiga frågor är sociala nätverk, missbruksproblem, äldrefrågor samt fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Kommunikation och lärande är nyckelbegrepp inom pedagogik. Sökarljuset är riktat mot skola, lärarutbildning och lärares arbete, stöd- och behandlingsinsatser, uppväxtåren, arbetslivsfrågor och idrott. Vad som påverkar läsförmåga, minne, självbild och tillit är några forskningsfrågor inom psykologi och inom hälso- och vårdvetenskap bedrivs forskning om hälsa och ohälsa ur flera aspekter. Inom forskningsområdet finns även Forum för professionsforskning, där man bland annat studerar olika professioner inom välfärdsstaten, och eHälsoinstitutet som bland annat arbetar med forskning och utveckling om IT-stöd i vården. Naturvetenskap & Teknik Trä är ett material som har följt människan genom alla tider. Regionen runt Växjö är ett av de viktigaste områdena i Europa när det gäller skogsbruk och skogsindustri. Linnéuniversitetets forskning inom temat trä- och energiteknik är både internationellt erkänd och viktig för industrin i regionen. Här finns forskningsmiljöerna bioenergi, skog och trä samt byggande i trä. Inom naturvetenskap är den marina forskningen särskilt utvecklad. Här studerar forskarna bland annat giftiga algblomningar i haven. Den marina forskningen har fokus på Östersjön vilket ger en stark regional koppling. Internationellt konkurrenskraftig forskning finns också inom bioteknik, evolutionsbiologi, miljövetenskap och nanovetenskap. Andra ämnen inom området är datateknik, informatik, medieteknik, matematik, matematik didaktik, fysik och elektroteknik. Inom medie teknik/ informatik finns Center for Learning and Knowledge Technologies, en forskningsmiljö som fokuserar på informationsteknik och innovativa inlärningsmetoder. Utbildningsvetenskap Forskning inom utbildningsvetenskap fokuserar på utbildning och lärande av betydelse för lärar utbildning, men även för övrig högskoleutbildning. Nämndens ansvarsområde är brett och spänner över tre fakulteter och sju institutioner. Ett centralt område för forskningen inom utbildningsvetenskap är Barn och ungdomars villkor och lärande. Här studerar forskare till exempel hur barn förstår sina olika roller, hur de ger mening åt sina livsvillkor, barns relation till film och litteratur, barns språkutveckling och barns fostran och lärande. Lärares arbete är ett annat område. Här studeras lärares kunnande i olika professionella sammanhang, som i förskola och skola. Flera projekt handlar om hur yrkeskunnandet utvecklas inom lärarutbildningen. Linnéuniversitetet har en aktiv forskning inom ämnesdidaktik som är viktig för lärarutbildningen. Den involverar flertalet skolämnen och ämnet pedagogik. Genom att Linnéuniversitetet medverkar i flera utbildningsvetenskapliga forskarskolor får forskningen extra näring. Hur utbildning organiseras och genomförs i det demokratiska samhället utgör ett viktigt fokus för den pedagogiska forskningen. 27 Professorer vid Linnéuniversitetet Akvatisk ekologi Arkeologi Arkeologi Arkeologi Biblioteks- och informationsvetenskap Biokemi Biokemi Biokemi, tillämpad Biokemi Bioorganisk kemi Bioenergiteknik Byggteknik Byggteknik Byggteknik Coaching och idrottens ledarskap Datalogi Datalogi Design Design Design Design/grafisk design Designmetodik Engelska Engelska Engelska Evolutionär ekologi Farmakologi Franska Fysik Fysiologi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Glasteknologi Historia Historia Historia Hälsoinformatik 28 Edna Graneli Joakim Goldhahn Mats Larsson Ulf Näsman Joacim Hansson Peter Brodelius Peter Gierow Sten Ohlson Bengt Persson Ian Nicholls Björn Zethraeus Mats Elgström (adjungerad) Leif Gustavsson Anders Olsson Carl-Axel Hageskog Andreas Kerren Welf Löwe David Crafoord (adjungerad) Erika Lagerbielke (adjungerad) Magnus Silverhielm (adjungerad) Henriette Koblanck Bo Westerlund Hans Lindqvist Maria Olaussen Carita Paradis Anders Forsman Sven Tågerud Olof Eriksson Carlo Canali Alf Månsson Lars-Göran Aidemark Jon Aarum Andersen Bengt Johannisson Anders W Johansson Karin Jonnergård Monika Kostera Lars Lindkvist Anders Pehrsson Saara Taalas Sven-Olof Yrsjö Collin Mosad Zineldin Bo Jonson Peter Aronsson Gunlög Fur Lars Olsson Göran Petersson Professorer vid Linnéuniversitetet Hälsovetenskap Hälso- och vårdvetenskap Immunologi Informatik Internationell marknadsföring Kemisk teknologi Konstruktionsteknik (träbyggnad) Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap Ljusdesign Marin ekologi Marin ekologi Maskinteknik Maskinteknik Matematik Matematik/tillämpad matematik Matematikdidaktik Matematisk fysik Medieteknik Mikrobiologi Miljögeologi Miljökemi Miljöteknik/miljövetenskap Miljöteknik och återbruk Miljövetenskap Nationalekonomi Nationalekonomi Nationalekonomi Nationalekonomi Nationalekonomi Omvårdnad Organisk kemi Organisk kemi Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogik Praktisk filosofi Psykologi Religion Signalbehandling Skogsnäringens marknadsvetenskap Skogsindustriell produktionsekonomi Skogsteknik Joep Perk (adjungerad) Margaretha Ekebergh Kristina Nilsson-Ekdahl Anita Mirijamdotter Hans Allan Jansson Johan Sterte Carl-Johan Johansson (adjungerad) Lars Elleström Margareta Petersson Jan Ejhed Per Larsson Catherine Legrand Torbjörn Ekevid (adjungerad) Anders Karlsson (adjungerad) Joachim Toft Andrei Khrennikov Jeppe Skott Börje Nilsson Marcelo Milrad Åke Hagström Mats Åström Bo Bergbäck Bo Carlsson William Hogland Olof Lindén Dominique Anxo Jan Ekberg Mats Hammarstedt Thomas Lindh Dan-Olof Rooth Eva Benzein Roland Isaksson Rickard Unelius Lena Fritzén Per Gerrevall Håkan Jenner Lars Holmstrand Gunilla Härnsten Magnus Söderström Per Bauhn Mats Fridell Roland Hallgren Sven Nordebo Anders Baudin Kaj Rosling Rolf Björheden 29 Professorer vid Linnéuniversitetet Socialt arbete Socialt arbete Socialt arbete Socialt arbete Sociologi Sociologi Sociologi Sociologi Sociologi Spanska Statistik Statsvetenskap Statsvetenskap Svenska språket Systemekonomi Träbyggnadsteknik Träbyggnadsteknik Turismvetenskap Tyska Vegetationshistoria-botanik Virkeslära Virkeslära Virologi Vårdvetenskap Växtfysiologi Yrkeskunnande och teknologi 30 Verner Denvall Ulla Melin Emilsson Jan Petersson Tapio Salonen Ulf Drugge Sven Hort Svante Lundberg Gunnar Olofsson Mats Trondman Hector Areyuna Ghazi Shukur Mats Sjölin Emil Uddhammar Gunilla Byrman Basim Al-Najjar Charlotte Bengtsson (adjungerad) Erik Serrano Stefan Gössling Elisabeth Wåghäll Nivre Marie-José Gaillard-Lemdal Dick Sandberg Thomas Thörnqvist Michael Lindberg Katarina Hjelm Inger Hakman Lars Mouwitz (adjungerad) Välkommen till ett modernt, internationellt universitet i Småland.
© Copyright 2024